Avhandlingen beskriver två tillämpningar med oförstörande mätning med elektromagnetiska tekniker. Den första rör mätning av vinkeln mellan växtriktning och fiberriktning hos träd och stockar, den så kallade fibervinkeln. En stor fibervinkel är relaterad till problem med formstabilitet i färdiga brädor och enligt resultaten i avhandlingen är det möjligt att mäta fibervinkeln snabbt och effektivt och med tillräckligt stor noggrannhet.

Den andra tillämpningen är elektrisk impedanstomografi där egenskaper hos ett objekt bestäms med mätningar av spänningar och strömmar på ytan. Det är ett svårt problem där små störningar i mätningen kan ge stora fel i bestämningen av objektets materialegenskaper. I avhandlingen används känslighetsanalys för att utvärdera och jämföra olika sätt att mäta samt för att beskriva hur upplösning och noggrannhet relaterar till varandra.

KONTAKT OCH INFORMATION
Therese Sjödén är ursprungligen från Moheda utanför Växjö och har läst till civilingenjör vid Linköpings tekniska högskola. Forskarutbildningen i teknisk fysik har bedrivits vid Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ” Sensitivity Analysis and Material Parameter Estimation using Electromagnetic Modelling ” försvaras tisdagen den 5 juni kl 10.15 i Vidéumsalen, D1136, Hus D, Växjö. Opponent är professor Margaret Cheney, Rensselaer Polytechnic Institute, Troy, NY, USA.

Tjänsteinnovation kräver ett annat angreppssätt än när nya produkter blir till, bland annat vad gäller affärsmodeller, processer och med ett större fokus på kundupplevelser. Tjänsteinnovationer uppstår till stor del på en marknad tillsammans med kunderna.

– De metoder som idag används för innovationer är i regel utvecklade för hårdvaran, med litet eller inget fokus på kunderna. Ett viktigt forskningsfält för Centrum för tjänsteforskning är de tillverkande företagens ”tjänstefiering”, där produkter blir en del i ett tjänstekoncept. Detta genomsyrar affärsutvecklingen i företag inom i stort sett alla branscher idag och vi har märkt att det finns en stark önskan om kompetensförstärkning, säger Patrik Larsson, föreståndare för CTF- Centrum för tjänsteforskning.

I det första steget som KK-stiftelsen beviljat medel för, är syftet att kartlägga behovet av kompetensförstärkning inom näringslivet. Handelshögskolan vid Karlstads universitet och CTF samarbetar med bland andra Almega, SP, Unionen, Stål och Verkstad, The Paper Province samt Teknikföretagen. Även de företag som CTF redan samarbetar med i andra projekt ingår i förstudien,till exempel Volvo, Löfbergs Lila, Ikea och Ericsson.

– Syftet är att undersöka vilka behoven är, vilka grupper som är intresserade av den här typen av utbildningar samt identifiera det kursutbud som ska tas fram.Vi tittar även på hur flexibla kurser på distans skulle kunna se ut. Vi hoppas naturligtvis kunna fortsätta och målet är att tillsammans med företag och organisationer utarbeta ett konkret kursutbud, berättar Olle Sonesson, operativ chef för Handelshögskolan.

Studien pågår fram till slutet av februari nästa år och är en del av KK-stiftelsens satsning ”Expertkompetens för innovation”.

I KK-stiftelsens utlysning får Sveriges nyare lärosäten í samarbete med näringsliv och företagsforskningsinstitut ansöka om finansiering för att utveckla utbildningar på avancerad nivå. Utbildningarna ska syfta till att stärka näringslivets kompetensförsörjning, kunskapsintensiv innovation och skapa tillväxt. Starka forskningsmiljöer ska matcha kompetensbehoven hos företagen.

Mer effektivt byggande och ökad samverkan kan ge billigare bostäder. System för industriellt byggande och mera samverkan är nyckelfaktorer för att sänka byggkostnaderna och i förlängningen få billigare bostäder. Det slås fast i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Ökad samverkan och ökad industrialisering i byggandet är två förslag som ges i avhandlingen. 

– Det huvudsakliga förslaget för att kunna komma till rätta med de problem som finns, är att öka industrialiseringen och samverkan vilket även gäller den projektbaserade byggproduktionen, säger Anders Bystedt som doktorerat i ämnet Träteknik vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå.

Från olika håll i samhället har kritik framförts att byggkostnaderna i Sverige är så höga att ingen ”vanlig” människa har råd att hyra, eller köpa en nyproducerad lägenhet. Ett antal FoU-projekt har genomförts för att försöka hitta orsaken. På den bakgrunden vilar Anders Bystedts forskning som presenteras i en ny doktorsavhandling.

– Mitt arbete inleddes med att följa en process där ett antal träföretag knutna till byggbranschen utvecklade ett gemensamt byggsystem i samverkan, säger han.

Avsikten med det var att på ett effektivt sätt utveckla ett system för industriellt byggande av flerfamiljshus i trä. I sin forskning har han intresserat sig för underleverantörens roll i byggandet och studerat kopplingen mellan byggindustrin och snickeriföretag som levererar fönster, dörrar, trappor o.d. till främst konventionella byggprojekt. Han har till stor del fokuserat på effektivitets- och kundvärde, ett s.k. Lean-perspektiv. Främst har han studerat informations- och säljprocessen från förfrågan till färdig byggnad.

– Det är möjligt att uppnå betydande effektivitetsförbättringar genom ett djupare och mer långsiktigt samarbete i utvecklingen av byggsystem, vilket även gäller den konventionella byggprocessen, säger han.
 

Forskargruppen i organisk elektronik på Linköpings universitet, Campus Norrköping, har tidigare utvecklat jontransistorer för transport av såväl positiva som negativa joner och biomolekyler. Klas Tybrandt har nu lyckats kombinera de båda transistortyperna till komplementära kretsar, på liknande vis som inom den traditionella kiselbaserade elektroniken.

En fördel med kemiska kretsar är att laddningsbärarna består av kemiska ämnen med olika funktioner. Det innebär att vi nu får nya möjligheter att styra och reglera cellernas signalvägar i människokroppen.

– Vi kan exempelvis skicka ut signaler till synapserna i en muskel, där signalsystemet av någon anledning inte fungerar. Vi vet att våra chip fungerar med vanliga signalsubstanser, som exempelvis acetylkolin, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik och som leder forskargruppen.

Utvecklingen av jontransistorer, som kan styra och transportera joner och laddade biomolekyler, påbörjades för tre år sedan av Klas Tybrandt och Magnus Berggren, doktorand respektive professor i organisk elektronik, institutionen för teknik och naturvetenskap på Linköpings universitet. Transistorerna användes sedan av forskare på Karolinska institutet för att kontrollera leveransen av signalsubstansen acetylkolin till enskilda celler. Resultaten publicerades i den ansedda tvärvetenskapliga tidskriften PNAS.

Tillsammans med Robert Forchheimer, professor i informationskodning på LiU, har Klas Tybrandt nu tagit nästa steg genom att utveckla kemiska chip som också innehåller logiska grindar. Bland annat NAND-grindar med vars hjälp alla logiska funktioner kan byggas upp.

Genombrottet lägger grunden för en helt ny kretsteknik som baseras på joner och molekyler istället för elektroner och hål.

KONTAKT OCH INFORMATION
Klas Tybrandt, klas.tybrandt@liu.se  011- 36 33 34 eller
Professor Magnus Berggren, magnus.berggren@liu.se  011- 36 36 37

Det handlar om s.k. medellinjesnitt, ett vanligt sätt att gå in i bukhålan vid operation. Ca 15 000 sådana ingrepp görs årligen i Sverige. Upp till 15 % av de opererade får en sårinfektion som fördröjer läkningen och ökar risken för ärrbråck, en utbuktning i ärret som drabbar upp till 20 % av patienterna. Ärrbråck kan ge lindriga besvär, men kräver ofta en operation för att repareras. Om tarmen fastnar i bråcket uppstår en farlig situation som kan kräva ett akut ingrepp. Ärrbråck bildas om den bindvävsplatta som ger bukväggen styrka inte har hållits väl ihop av den sutur (tråd) som man har sytt med.

Medellinjesnitt bör förslutas med en löpande sutur. Sedan tidigare vet man att färre ärrbråck uppstår om man använt mer än fyra gånger så mycket sutur som såret är långt. Kvoten mellan suturlängd och sårlängd måste således vara över 4. En sådan kvot kan åstadkommas med få stora stygn eller många små stygn. Tidigare har man allmänt rekommenderat stora stygn, men senare experimentella studier har pekat på att det vore bättre att använda små.

Utifrån en klinisk studie på 750 patienter visar avhandlingen att med små stygn (satta 5-8 mm från sårkanten) istället för stora (minst 10 mm från kanten) halveras risken för sårinfektion — från 10 % till 5 — och minskar risken för ärrbråck till en tredjedel — från 18 % till 6. Med små stygn tog det fem minuter längre tid att sy ihop såret, men det minskade behovet av ärrbråcksoperationer innebar ändå, enligt beräkningarna i avhandlingen, en nettobesparing på 1 339 kronor för varje snitt som förslöts med små stygn. Med ca 15 000 operationer via medellinjesnitt i Sverige per år ligger den möjliga besparingen på minst 20 miljoner kronor per år.

Den nya tekniken att sy med små stygn används redan i utbildningen av alla blivande kirurger i Sverige.

INFORMATION OCH KONTAKT
Tisdagen den 5 juni försvarar Daniel Millbourn, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Förslutning av medellinjesnitt med små stygn – Studier angående sårkomplikationer och hälsoekonomi (Engelsk titel: Closure of Midline Abdominal Incisions with Small Stitches – Studies on Wound Complications and Health Economy). Disputationen äger rum kl. 13.00 i Aulan, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand. Fakultetsopponent är docent Agneta Montgomery, Lunds universitet. Läs hela eller delar av avhandlingen här

Daniel Millbourn är specialistläkare i kirurgi vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand och doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet. Han kan nås på mobil 0705-42 10 44 e-post daniel.millbourn@lvn.se

Det unionsrättsliga regelverket för tilldelningar av offentliga kontrakt ryms inom primärrätten och sekundärrätten. Till primärrätten hör bestämmelserna om de fria rörligheterna samt de allmänna principerna om likabehandling, icke-diskriminering på grund av nationalitet, öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande i Fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF).

Sekundärrättens bestämmelser om offentlig upphandling återfinns i huvudsak i upphandlingsdirektiven. Tre typer av offentliga kontrakt har undantagits från upphandlingsdirektiven. För det första reglerar inte direktiven upphandlingar av kontrakt under vissa tröskelvärden eftersom utländska leverantörer förmodas vara ointresserade av sådana mindre upphandlingar. För det andra undantas kontrakt för så kallade B-tjänster som till sin natur anses vara av rent nationell karaktär. Exempel på B-tjänster är utbildning, vårdtjänster, juridiska tjänster och socialtjänster. Den tredje kategorin som undantagits är kontrakt för tjänstekoncessioner. Medkoncession menas ett kontrakt där leverantören ges en rätt att bedriva viss verksamhet samtidigt som den tar den övervägande ekonomiska risken. Definitionen av tjänstekoncession varierar i medlemsländerna som inte har kunnat enas om en gemensam EU-rättslig reglering. Tjänstekoncessioner har därför undantagits från upphandlingsdirektiven.

– Enligt praxis från EU-domstolen, kan såväl tilldelningar av kontrakt under tröskelvärdena som för B-tjänster falla under primärrätten om de anses ha ett bestämt gränsöverskridande intresse, säger Andrea Sundstrand.

I avhandlingen redogörs för när ett sådant bestämt intresse föreligger. Andrea Sundstrand konstaterar att definitionen gränsöverskridande intresse är oklar vilket medför viss rättsosäkerhet. Vad gäller tjänstekoncessioner anses de per definition ha ett gränsöverskridande intresse varför de per automatik hör till primärrätten.

Andrea Sundstrand fastslår att det finns ett detaljerat EU-rättsligt regelverk för ett stort antal offentliga kontrakt som felaktigt har ansetts omfattas endast av medlemsstaternas behörighet. Det innebär bland annat att de primärrättsliga kraven på offentliggörande av tilldelningsförfarandena och likabehandling av leverantörer oavsett nationalitet kan ha förbisetts av den som har gjort upphandlingen. En leverantör kan därför begära skadestånd om den anser sig förfördelad, en möjlighet som grundas direkt på primärrätten. Den möjligheten finns även om medlemsstaten saknar bestämmelser om skadestånd på området.

– Det kan finnas statliga myndigheter och kommuner som har tilldelat tjänstekoncessioner utan föregående konkurrensutsättning i tron att det inte finns några regler eller sanktioner. Risken är överhängande att de kan komma att drabbas av skadeståndsanspråk, säger Andrea Sundstrand.

KONTAKT OCH INFORMATION
Andrea Sundstrand disputerar den 31 maj 2012 kl. 10.00 i sal G, Arrheniuslaboratorierna Frescati, Svante Arrhenius väg 20 C
Avhandlingens titel: Offentlig upphandling — primärrättens reglering av offentliga kontrakt
Kontakt: Andrea Sundstrand, tfn 08-16 28 72, mobil 073-443 36 22,
e-post andrea.sundstrand@juridicum.su.se
Juridicums presskontakt: Staffan Westerlund, 08-16 12 82, mobil 073-784 5031,
e-post staffan.westerlund@juridicum.su.se

I en ny bok, skriven av evolutionsbiologen och genusforskaren Malin Ah-King vid Uppsala universitet, ges en introduktion till forskning med genusperspektiv på biologi.

– Ofta tänker vi på biologi och naturvetenskap som objektiva fakta, men forskning visar att våra föreställningar om kvinnligt och manligt påverkar hur vi ser på naturen, säger Malin Ah-King, forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

Den nya populärvetenskapliga skriften som ges ut av Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning är den femtonde i ordningen i serien om genusvetenskap och fungerar som en introduktion till forskning med genusperspektiv på biologi.

Författaren Malin Ah-King behandlar biologin som vetenskap men också våra föreställningar om vad som är biologiskt eller ”naturligt”. Hon menar bland annat att det är en paradox att alla biologer är medvetna om att det finns en stor variation i kön och sexuella beteenden i djurvärlden samtidigt som de fortsätter att ge könsstereotypa förklaringar.

– Det finns många djur som byter kön eller visar upp sexuella beteenden som inte är kopplade till reproduktion. Exempelvis räkor som från början är av hankön men blir honor eller bonoboapor som har ett mycket aktivt sexliv, mellan och inom könen, där endast en liten del handlar om fortplantning.

Även andra områden inom biologin präglas av föreställningar om manligt och kvinnligt och kulturella normer kring kön och sexualitet, i boken nämns bland annat hjärnforskning, genetik och hormonforskning.

– Biologiska förklaringar har betydelse för hur vi förstår kön och genus, hur vi tolkar mänskliga beteenden och ser på oss själva. Därför är boken viktig för en bred allmänhet, menar Malin Ah-King, som tycker att den med fördel kan användas av till exempel gymnasielärare i biologi för att orientera sig i genusperspektiv på det som lärs ut.

KONTAKT OCH INFORMATION
Vid ett boksläpp den 29 maj presenterar Malin Ah-King den aktuella boken. Därefter finns möjlighet för publiken att ställa frågor.
När: Tisdagen den 29/5 kl 14.00-15.00
Var: Lärosal 2, Evolutionsbiologiskt Centrum (EBC), Norbyvägen 14-18, Uppsala
Öppet för alla. Ingen föranmälan krävs.
För mer information:
Malin Ah-King, fil dr. i zoologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet
E-post: malin.ah-king@gender.uu.se
Telefon: 018 471 57 96

Kolfiber i sin tur är ett väldigt lätt, starkt och attraktivt material som bland annat används vid tillverkning av bilar, flygplan och många olika typer av sportutrustning för att nämna några applikationer. Problemet är bara att det hittills varit väldigt dyrt att framställa.

– Syftet med min forskning har varit att titta på om det går att framställa kolfiber från lignin som är ungefär en tredjedel av beståndsdelen i träd. Det gör det, och vi har även lyckats göra det från barrträd vilket är något som ingen tidigare lyckats med. Det är en av de viktigaste poängerna i min avhandling, säger Ida Norberg.

Kolfiber tillverkas idag av oljebaserade råvaror. Ida Norbergs forskning visar alltså att det istället är möjligt att också framställa kolfiber av förnyelsebara råvaror. Då efterfrågan på kolfiber är stor är det givetvis bra att materialet kan framställas av ett miljövänligt alternativ
till olja.

Men det är inte bara miljöaspekten som är positiv i Ida Norbergs forskning. Även kostnaderna för att framställa kolfiber sjunker med lignin som förnyelsebar råvara.

– Beräkningar som utförts av Oak Ridge National Laboratory i USA visar att det blir 30 procent billigare att ta fram kolfiber med barrträd som råvara i jämförelse med oljebaserade råvaror, säger Ida Norberg.Mer i detalj har Ida Norberg använt sulfatlignin, en restprodukt vid massatillverkning, för att framställa kolfiber. Hon har också ägnat en del av sin forskning åt att undersöka skillnaden mellan lignin från barr- och lövträd. Här visar det sig att deras respektive egenskaper skiljer sig från varandra.

– Ligninet från barrträd visade sig vara svårare att spinna än ligninet från lövträd, men lättare att hantera senare i framställningsprocessen av kolfiber. Med lövträdslignin är det precis tvärtom, säger Ida Norberg.

Hon tillägger att hon med den enkla utrustning hon använt lyckats framställa 1-2 decimeter långa fibrer från sulfatligninet.

– Nästa steg är att använda bättre utrustning för kolfiberframställning av sulfatlignin. Med bättre utrustning kan nämligen kolfiberns styrka och kvalitet blir bättre, säger Ida Norberg.

Hon tillägger dock att de kolfibrer hon hittills framställt baserat på både löv- och barrvedslignin ser jättefina ut i elektrotronmikroskop.

Ida Norbergs handledare på KTH har varit docent Monica Ek och professor Göran Gellerstedt.

Dekadens anses i konst och litteratur beteckna den kulturella perioden i Europa som sammanfaller med sent 1800-tal även kallat fin de siècle. Den dekadenta estetiken kommer ursprungligen från Frankrike och sprider sig sedan till England och övriga Europa, och något senare även till USA. Den dekadenta romanen kännetecknas vanligtvis av kontroversiella teman såsom perversitet, narcissism och ångest, som ofta förmedlas genom en extremt poetisk stil.

Tia Stajic Löfgren har i sin avhandling i engelska fokuserat på det typiskt dekadenta temat om dödens förträngning genom konsten, som förmodas kunna skänka evigt liv. Temat som återfinns i Dorian Grays porträtt (1891) och flera andra romaner från fin de siècle kallar Tia Stajic Löfgren för “konstens metafysik”.

– Konstens metafysik kan sägas representera ett konkret uttryck av 1800-talets doktrin l’art pour l’art eller “konst för konstens skull” som förespråkar konstens överlägsenhet och självständighet från moraliska principer, säger hon.
Tia Stajic Löfgrens forskningsresultat visar att även de amerikanska 1900-talsförfattarna Fitzgeralds, Nabokovs och Pynchons texter utgår från den dekadenta traditionen men att de reviderar den för att ifrågasätta konstens metafysik och inkludera dödsångesten som i den traditionella fin-de-siècle-romanen förblir förträngd.

– Medan denna förträngning i den traditionella fin-de-siècle-romanen ter sig som en förkärlek för våghalsigt och perverst experimenterande, både tematiskt och stilistiskt, accepteras dödligheten gradvis i de romaner från 1900-talet som jag tar upp i avhandlingen, vilket totalt förvandlar deras narrativa struktur, säger Tia Stajic Löfgren.

Hennes slutsatser är att trots att 1900-talsromanerna är påverkade av den dekadenta kombinationen av det perversa och det estetiska, utvecklas dessa narrativ bort från perversitet för att inbegripa en mänskligare och även andlig hållning till såväl sitt ämne som sina karaktärer.

Kvigors könsfunktioner kan påverkas av exponering för kroppsvätskor, t ex urin och brunstslem, som innehåller doftämnen. Det visar en doktorsavhandling gjord av leg vet Kristina Nordéus, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Fortsatt forskning skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra fortplantningen hos kor utan att man behöver använda hormoner.

Feromoner och andra doftämnen används för kemisk kommunikation mellan individer av samma art och kan framkalla beteendemässiga eller hormonella förändringar hos mottagaren. Det övergripande syftet med studien var att undersöka om kor och kvigor påverkar varandras brunstcykler med hjälp av doftämnen i urin och brunstslem och i så fall försöka identifiera de biologiskt aktiva molekylerna i dessa substanser eller, om så inte var möjligt, identifiera brunstspecifika molekyler i allmänhet.

I den första delen av avhandlingsarbetet exponerades kvigor för brunsturin och brunstslem samtidigt som hormonfrisättning, brunstbeteende och äggstocksaktivitet observerades. I ett första skede undersöktes effekten av exponering på hela brunstcykeln och därefter detaljstuderades effekten av exponering på frisättningen av ett hormon (LH) nödvändigt för brunsten och ägglossningen. Man fann förändringar i frisättningen av hormoner och i brunstbeteende hos djuren, vilket tyder på att nötkreatur av honkön kan kommunicera med kemiska signaler och att dessa kan påverka könsfunktionerna hos mottagardjuret.

I ett försök att hitta en metod för att snabbt kunna avgöra om substanser är bioaktiva, alltså har biologisk effekt på mottagaren, undersöktes effekten av exponering för vissa kroppsvätskor på hjärtfrekvensen hos kvigor och tjurar. Exponeringen påverkade hjärtfrekvensen hos både tjurar och kvigor, men det är oklart om denna effekt är stark nog för att registrering av hjärtfrekvensen skall kunna användas som snabbtest för att undersöka bioaktivitet hos olika substanser.

Slutligen undersöktes möjligheten att använda en flugart, ansiktsflugan (Musca autumnalis) som en biologisk detektor för att hitta brunstspecifika molekyler. Studien visade att flugorna kunde skilja mellan urin från brunstiga och icke brunstiga kor baserat på mängden av en viss kemisk förening (cetylalkohol) i proverna. Detta är en av få studier som över huvud taget ger stöd för hypotesen att insekter kan känna av sexualcykelstadium hos värddjur. Försöket att använda ansiktsflugan som en biologisk detektor gav inte önskat resultat, eftersom det ämne flugorna använde sig av för att skilja mellan de två typerna av urin inte kunde upptäckas med den använda metoden.  Det är dock möjligt att metoden kan vara användbar för andra arter av däggdjur och insekter. Om variationerna i urinens innehåll av cetylalkohol i olika faser av brunstcykeln är desamma för kor i allmänhet återstår att undersöka, liksom om exponering för cetylalkohol har någon effekt på kor.

Resultaten visar emellertid på en påverkan av kvigors könsfunktioner efter exponering för brunsturin och brunstslem samt att brunsturin innehåller signifikant mycket mer cetylalkohol än urin från lutealfasen. Fortsatt forskning omfattande ett större antal djur skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra reproduktionen hos kor utan användning av hormoner.

KONTAKT OCH INFORMATION
Leg vet Kristina Nordéus försvarar sin avhandling Pheromones for Modulating Reproduction in Cattle. Biological Potential of Oestrus-related Substances in Intra- and Inter-Species Chemical Communication den 1 juni kl 9.15 i sal ett, Klinikcentrum, SLU Uppsala. Opponent är professor Hilary Dobson, University of Liverpool.

För ytterligare information:
Kristina.Nordeus@slu.se, tel 018-67 13 43, 0733-14 17 93

Dagen innan Kristina Nordéus disputation arrangeras även ett öppet seminarium:
Jakten på den hemliga doften
Torsdag den 31 maj, kl 13.00–16.00, Föreläsningssal Ettan, Klinikcentrum, SLU.
I seminariet medverkar ett flertal av landets ledande experter på doftsignaler och doftkommunikation.

Den kulturella mångfalden i det svenska samhället har ökat markant de senaste decennierna. Mångfalden innebär stora utmaningar för den psykiatriska vården, men trots detta finns det mycket lite forskning på området.

– Vi vet att en människas kulturella bakgrund har stor betydelse för hur hon uppfattar såväl sig själv som sin omgivning. Den påverkar också hennes förståelse och tolkning av begrepp som till exempel sysselsättning, hälsa, självständighet och välbefinnande, vilka är centrala inom den psykiatriska arbetsterapeutiska behandlingen, säger Parvin Pooremamali, doktorand vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola.

Olika världsåskådning
Pooremamali har studerat hur såväl patienter med bakgrund från Mellanöstern som yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever den arbetsterapeutiska vården inom psykiatrin.

– Kulturkrockarna är tydliga. Den svenska arbetsterapin utgår från en västerländsk individualistisk världsåskådning där självet betraktas som unikt och autonomt. Majoriteten av patienterna med bakgrund från Mellanösten har dock en kollektivistisk världsåskådning i vilken gruppen, till exempel familjen, har företräde framför individen, förklarar hon.

Detta leder till frustration och rädsla bland såväl patienter som arbetsterapeuter.
– Många av patienterna avbryter sin behandling, säger Pooremamali.

Olika syn på relationen
Medan patienterna med bakgrund i Mellanöstern söker en mycket nära relation, en union, med behandlaren eftersträvar vårdpersonalen en professionell distans till patienten.

– Patienten ser terapeuten som mahram, ett islamiskt begrepp som används om människor man har mycket nära relationer med, och förväntar sig omsorg, medlidande och ett ömsesidigt utbyte av livets glädje och sorg. De vill att vårdpersonalen ska ta emot dem och förstå dem, en önskan som ofta resulterar i besvikelse.

Anpassade modeller
Även arbetsterapeuterna är frustrerade och osäkra då de saknar kunskap och modeller att arbeta utifrån när det gäller invandrare med psykisk sjukdom eller funktionshinder.

– En viktig målsättning för arbetsterapeuten i psykiatrin är att aktivera patienten, något som många tycker är svårt, i synnerhet när det gäller de kvinnliga patienterna.

Pooremamali ser ett stort behov av att kulturanpassa arbets- och interventionsmodeller för att hjälpa patienten att bli mer oberoende samt att integrera element från de båda kulturerna för att på så vis bilda en bikulturell identitet.

– De modeller vi arbetar efter idag fungerar sällan på patienter med invandrarbakgrund. Vi behöver mer holistiska modeller som enklare anpassas till den enskilde patienten, säger hon och betonar samtidigt att det behövs mer forskning på området.

Ett nanolaminat är skiktat som plywood men på en skala som räknas i miljarddelar av en meter. Det aktuella materialet med den kemiska formeln Ti3SiC2 har ingen termoelektrisk effekt alls. Martin Magnuson, materialfysiker vid Linköpings universitet, och hans medarbetare har nu klarlagt orsaken. Studien publiceras i den ansedda tidskriften Physical Review B.

– Vi upptäckte att den termoelektriska effekten i vårt material har ett positivt värde i laminatplanet, men ett motsvarande negativt värde vinkelrätt mot skikten. De två effekterna tar ut varandra så att summan blir noll, säger Martin Magnuson.

Avgörande för förståelsen var undersökningar med röntgenspektroskopi vid Maxlab i Lund där forskarna kunde mäta riktningen hos de kemiska bindningarna och elektronbanorna i materialet. Kraftiga vibrationer hos kiselatomerna, med tre till fyra gånger högre frekvens vinkelrätt mot skikten än längs med skikten, visade sig ha stor betydelse för elektronernas energilägen.

Resultaten utgör experimentella bevis och förklarar varför den termoelektriska effekten för Ti3SiC2 är noll över ett stort temperaturområde. Att Ti3SiC2 har noll termoelektrisk effekt är en unik materialegenskap med många möjliga tillämpningar i elektriska apparater: temperatur-oberoende kontaktledningar och elektriska kontakter eller i termoelement för mätning av temperatur och tryck.
Omvänt kan man med denna kunskap designa nya intressanta material med stor termoelektrisk effekt för att generera elektricitet från spillvärme i fordon och elektriska apparater, energi som annars måste kylas bort. En förlust kan på det sättet vändas till en energivinst.

Principen bakom termoelektricitet är att olika temperaturer i ett material får fria laddningar – exempelvis elektroner – att vandra från varma till kalla områden. Resultatet blir en elektrisk spänning.

KONTAKT OCH INFORMATION
Artikel: Electronic-structure origin of the anisotropic thermopower of nanolaminated Ti3SiC2 determined by polarized x-ray spectroscopy and Seebeck measurements [Ref 1] av Martin Magnuson, Maurizio Mattesini, Ngo Van Nong, Per Eklund och Lars Hultman. Phys. Rev. B 85:19, 22 maj 2012.

Kontakt:
Martin Magnuson, universitetslektor tunnfilmsfysik, 013-285716, martin.magnuson@liu.se

Parasiter och andra organismer anpassar sig genom förändringar i arvsmassans gener, så kallade mutationer, vilket leder till att varje ny generation blir mer och mer livskraftig i sin miljö. Rent generellt är det emellertid bara en extremt liten del av alla mutationer som ger en ökad överlevnadschans, de allra flesta leder istället till oförändrade eller sämre egenskaper. Forskargruppen vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, har studerat en specifik gen (tymidinkinas) i 20 000 arter ur alla kända huvudgrupper av organismer. De har då funnit att flera parasiter i vitt skilda släkten har en gemensam strategi för att vaska fram just de mutationer som leder till utveckling av nya funktioner hos deras gener.

Strategin bygger på att gener kan kopieras flera gånger. En av kopiorna behåller då ursprungsfunktionen medan de andra kan mutera och skapa nya funktioner. Kopiorna liggger direkt efter varandra i samma gen och hamnar då i samma protein när genen avkodas i cellen. Den nära placeringen är både en förutsättning för att välja bort oanvändbara mutationer och för att kopiorna ska kunna utbyta genetisk information med varandra. Insikten i hur kopiorna samarbetar och hur nya funktioner utvecklas kom delvis genom detaljstudier av ett protein som kodas av två sådana sammanfogade genkopior: Tymidinkinas hos parasiten Trypanosoma brucei. Denna parasit orsakar afrikansk sömnsjuka, en dödlig hjärninfektion som sprids med tsetseflugor.

Ännu är det för tidigt att säga om upptäckten endast gäller den specifika gen som studeras, men det faktum att samma fynd gjordes i flera oberoende arter kan tyda på att det är en mer allmän strategi, och skulle i så fall kunna förklara att många parasiter har lyckats bli så framgångsrika. Sömnsjukeparasiten kan till exempel inte bara infektera människor utan också kor, får, getter, hästar och flera olika vilda djur, vilket tyder på mycket god anpassningsförmåga till olika förhållanden. Denna förmåga att utveckla nya egenskaper är ett stort problem för oss eftersom parasiterna mycket snabbt utvecklar resistens mot de läkemedel som används mot dem.

KONTAKT OCH INFORMATION
Arbetet, som publiceras i tidskriften Journal of Biological Chemistry, är utfört av Farahnaz Ranjbarian, Munender Vodnala, Sharvani Munender Vodnala, Reza Rofougaran, Lars Thelander och Anders Hofer, samtliga vid Umeå universitet.

För mer information kontakta Anders Hofer, Inst. för medicinsk kemi och biofysik, 
tel. 070-297 40 96, 
e-post anders.hofer@medchem.umu.se

Referens:
F Ranjbarian, M Vodnala, SM Vodnala, R Rofougaran, L Thelander, A Hofer.Trypanosoma brucei thymidine kinase is a tandem protein consisting of two homologous parts, which together enable efficient substrate binding. J. Biol. Chem. 287, 17628-36 (2012).

Mars yta har ett rikt varierande landskap och en ny studie visar att stora markområden på Mars norra halvklot under perioder har tinat och fryst i ett cykliskt förlopp. Studien är nu publicerad i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies).

– Den här processen är vanlig i våra egna arktiska miljöer med permafrost, att det bildas lobformade strukturer på sluttningar. Eftersom landskapen vi studerar på Mars har markbunden is så är vår tolkning att flytande vatten varit tillgängligt i marken i upptiningsperioder, säger forskaren Andreas Johnsson, vid Institutionen för Geovetenskaper, Göteborgs universitet.  

Bäckraviner bildats av vatten
När isen smält har sediment på sluttningarna mättats av smältvattnet och sedan långsamt börjat röra sig nedåt på grund av gravitationens inverkan.

– Man kan se de här strukturerna i nära anslutning till så kallade bäckraviner, säger forskaren Andreas Johnsson.

Forskarna har länge misstänkt att bäckraviner, som är geologiskt unga landformer, har bildats av rinnande vatten.

– Frågan vi ställde oss var om flytande vatten kan uppstå i lokala nischer i framförallt nedslagskratrar där de flesta bäckraviner finns, borde vi då inte se fler tecken på upptining och effekter av smältvatten som i våra egna arktiska miljöer, säger forskaren Andreas Johnsson.

I undersökningen, som är fokuserad på norra halvklotet av Mars, kunde forskarna se lobformade strukturer i nära anslutning till bäckravinerna. Liknande landformer finns också i arktiska områden på jorden och kallas då solifluktionslober.

Jämförelser med jorden
I studien har forskarna jämfört Mars landformer med kända solifluktionslandformer på Svalbard.

– Till skillnad från lokal issmältning, som bäckravinerna antyder, så visar solifluktionsloberna på att det troligen har varit en mera utbredd upptining av Mars landskap. Följaktligen måste det i så fall ha funnits flytande vatten i större områden. Det här är intressant bland annat för vår förståelse om klimatets utveckling, säger forskaren Andreas Johnsson.

Resultaten visar antingen på att klimatmodellerna måste förfinas för att inkludera de klimatförhållanden dessa strukturer kräver, eller så betyder det att någon annan faktor spelar in.

Det har sedan Mars Phoenix Lander konstaterats att marken innehåller salter som kan påverka vattnets fryspunkt på Mars så att det kan förbli flytande även i minusgrader och under lågt atmosfärstryck.

– Vilket av dessa scenarier som stämmer bäst är inte klarlagt. Det vara en kombination av de båda.

Letar liv på Mars
Temporärt flytande vatten är också av stort intresse när man letar efter gynnsamma miljöer för liv på Mars. I jordens kalla miljöer har forskning påvisat att organismer kan klara sig långa tider utan vatten, men det måste finnas tillgång till vatten ibland.

– På Mars antyder dessa landformer att under gynnsamma varmperioder så smälter isen och marken mättas tillfälligt med vatten för att åter frysa då en ny köldperiod kommer. Denna process är troligtvis säsongsbunden och kopplad till perioder då Mars polaxel lutade mer. Med bakgrund av Mars varierande klimat finns förutsättningar för att dessa förhållanden är återkommande.

Studien är publicerad i den ansedda internationella vetenskapliga tidskriften ICARUS (International Journal for Solar System Studies).

KONTAKT OCH INFORMATION
Andreas Johnsson, doktorand i naturgeografi. Institutionen för geovetenskaper Göteborgs Universitet Tel: 031-786 2943
Mobil: 0725-20 50 88
E-mail: andreasj@gvc.gu.se

Länk till artikel:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0019103511005021?

Fetma som sätter sig inne buken är betydligt farligare är den fetma som sätter sig i ytligt på kroppen. Fett inne i buken har till exempel tidigare förknippats med diabetesutveckling. Monica Lind, docent i miljömedicin på enheten för arbets- och miljömedicin, har tillsammans med Lars Lind, professor i medicin, analyserat data från den så kallade PIVUS-studien som omfattar drygt 1 000 70-åringar i Uppsala.

De har tidigare ur samma datamaterial visat att PCB kan förutsäga diabetesutveckling. I den aktuella studien har forskarna mätt halterna i blodet av 23 olika långlivade organiska miljögifter hos de drygt 1 000 70-årigarna. Hos närmare 300 av dem undersöktes också mängden fett i olika delar av buken med hjälp av magnetkamera. De flesta tidigare studier har endast använt BMI eller midjemått som mått på fetma. De fann att höga nivåer av det långlivade och svårnedbrytbara högklorerade miljögiftet ämnet PCB189 var relaterat till en hög andel fetma i buken.

– Detta fynd kan tala för att PCB189, som även var relaterat till diabetesutveckling, kan vara av betydelse för hur fett lagras i kroppen, säger Monica Lind.

För att förstå den bakomliggande mekanismen behövs mer forskning i form av kontrollerade laboratoriestudier. Enligt Monica Lind finns det flera möjliga orsaker. Intressant att undersöka är till exempel om det kan vara en hormonell påverkan på fettmetabolismen, en hämning av kortisolnedbrytningen, eller en hämning av bildandet av östrogen.

Studien ingår i den sk PIVUS-studien  i Uppsala.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Monica Lind
Tel: 018-611 9745, 070-320 30 66, e-post: Monica.Lind@medsci.uu.se

Länk till studien:
http://www.nature.com/oby/journal/vaop/ncurrent/full/oby2012123a.html

I dag finns det cancerbehandlingar som går ut på att hindra cancercellernas ämnesomsättning, en process där näringsämnen omvandlas till energi och byggmaterial med hjälp av enzymer. Ämnesomsättningen, metabolismen, är nödvändig för att celler ska kunna dela sig och växa. Processen kan hindras genom att blockera vissa enzymer – och då bromsas celldelning och tillväxt av cancerceller. Så fungerar vissa läkemedel i dag, men tyvärr hindras samtidigt de friska cellerna, vilket leder till biverkningar.

– Det är alltså önskvärt att identifiera enzymer som är viktiga för cancercellernas ämnesomsättning, men inte för de normalt växande kroppscellerna. Det skulle kunna leda till nya, mer effektiva sätt att bromsa cancertillväxt med färre biverkningar. För att åstadkomma detta behöver vi bättre kunskap om hur cancercellers metabolism fungerar, säger Roland Nilsson, forskare vid enheten för beräkningsmedicin, institutionen för medicin, Solna.

Det forskarlag som han ingår i har tillsammans med amerikanska kollegor systematiskt mätt vilka näringsämnen ett 60-tal olika cancerceller konsumerar. Mätningen är gjord med masspektrometri, en känslig analysmodell där man ”väger” molekyler.  

Av studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Science, framgår att snabbt växande cancerceller från olika sorters tumörer konsumerar aminosyran glycin. Normala, friska kroppsceller, till exempel vita blodkroppar, konsumerar däremot inte glycin alls under celldelningen. Forskarna drar slutsatsen att friska celler kan producera tillräckligt med glycin själva, till skillnad från cancerceller. Forskarna har också sett att det enzym cancercellerna är beroende av för att klara sin försörjning av glycin förekommer i stora mängder i cancertumörer hos patienter. Särskilt stora mängder av detta enzym återfinns i aggressiva tumörer, något som är kopplat till högre dödlighet hos patienterna.

Forskarnas förhoppning är att glycinmetabolism kan vara en svag punkt hos cancerceller. En blockering av glycinenzym skulle möjligen kunna hindra specifikt cancerceller från att växa och dela sig, med mindre påverkan på friska kroppsceller.

– Men mycket arbete återstår innan vi förstår tillräckligt om hur glycinmetabolismen fungerar i cancerceller för att eventuellt kunna använda det i ett läkemedel. Vi behöver också hitta ämnen som effektivt blockerar dessa enzymer, och pröva om dessa kan hindra tillväxt av tumörer utan att orsaka biverkningar, säger Roland Nilsson.

KONTAKT OCH INFORMATION
Roland Nilsson, forskare Institutionen för medicin, Solna Enheten för beräkningsmedicin
Tel: 0722 334 580
E-post: roland.nilsson@ki.se.

Studien är finansierad med pengar från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Stockholms läns landsting, National Institutes of Health, The Leukemia & Lymphoma Society och The Nestle Research Center.

Publikation: ”Metabolite Profiling Identifies a Key Role for Glycine in Rapid Cancer Cell Proliferation”, Mohit Jain, Roland Nilsson, Sonia Sharma, Nikhil Madhusudhan, Toshimori Kitami, Amanda L. Souza, Ran Kafri, Marc W. Kirschner,?Clary B. Clish och Vamsi K. Mootha, Science, online early publication 24 May 2012.