I en nyutkommen avhandling om zoroastrism i det moderna Ryssland analyserar Anna Tessmann hur denna gamla persiska religion överraskande kommit att bli föremål för en rad olika publikationer skrivna av post-Sovietiska religiösa aktörer, forskare, journalister och författare.

Anna Tessmann menar att det är viktigt att förstå religion i dess lokala kulturella sammanhang. Hennes religionsvetenskapliga studium blir därför en analys av religionsdiskurser både inom och utanför den religiösa grupp hon studerar.

– Jag har varit intresserad av att ta reda på vad dessa publikationer hade för relevans för andra områden i det ryska samhället. Hur påverkades de zoroastriska religiösa debatterna av forskare, journalister och författare? Och hur använder de nutida zoroastrierna dessa externa resurser i sin religion? säger Anna Tessmann.

Genom att analysera texter från olika sammanhang som innehåller diskussioner om zoroastrismen, visar Anna Tessmann i sin avhandling hur framväxten av en ny religiös rörelse är beroende av de diskussioner som pågår också utanför den religiösa kommunitetens gränser.

En ny religiös rörelse i Ryssland
I Ryssland har det sedan länge funnits ett tydligt intresse för österländska teologier, inklusive zoroastrismen. Speciellt tydligt har detta varit i intellektuella och konstnärliga kretsar. Sovjetunionens sammanbrott och den genomgripande förändringen av religionspolitiken gjorde det möjligt att till exempel registrera religiösa församlingar. Under 2000-talet växte rörelsen ytterligare. Genom insatser av religiösa ledare utifrån – bland annat en svensk zoroastrisk präst – tillkom flera nya konvertiter. Nu organiserades också online-gemenskapen Den Goda tron. Olika ryska zoroastrier har även börjat publicera tidskrifter och böcker och positionera sig som ”sanna” zoroastrier på internet.  Men de har många motståndare i den traditionalistiska grenen av religionen i Indien.

De största zoroastriska centrumen finns idag i Iran och Indien, men det finns även anhängare i andra asiatiska länder. På grund av migration från dessa länder under det senaste århundradet, har det gradvis bildats en zoroastrisk diaspora i Västeuropa och Amerika. Samtidigt som detta skedde uppstod det också intresse för de zoroastriska läran i väst.

Grundläggande för zoroastrismen är tanken att det pågår en konfrontation mellan gott och ont i världen och att vi människor måste göra ett aktivt personligt val i denna kamp. I Sverige och Norge finns det sedan 1990-talet små zoroastriska grupper.

INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Tessmann är doktorand i religionsvetenskap vid Södertörns högskola (BEEGS) och vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Kontakt: e-post: anna.tessmann@sh.se. Eller anya_tessmann@hotmail.com

Avhandling: ”On the Good Faith: A fourfold discursive construction of Zoroastrianism in contemporary Russia”.

Disputation: onsdagen den 16 maj 2012 kl. 13-15, Moas Båge MB503, Södertörns Högskola.

Opponent: Professor Catherine Wanner, The Pennsylvania State University, USA.

Undernäring hos mödrar och barn ligger bakom 3.5 miljoner dödsfall årligen och 35 procent av sjukdomsbördan hos barn under fem års ålder. Undernärda mödrar föder oftare lågviktiga barn, som också har en hög dödlighet.

I en stor interventionsstudie på landsbygden i Bangladesh – MINIMat studien – valdes gravida kvinnor slumpmässigt ut för en tidig start av kosttillskott, kombinerat med vitamin- och mineralsupplement. De fick ett balanserat protein-energitillskott från omkring vecka 9 och multipla mikronäringsämnen från vecka 14.

Resultatet visar att barnen till dessa mödrar hade 62 procent lägre spädbarnsdödlighet – i jämförelse med det vanliga programmet, som innebar en senare start med kosttillskott samt järn-folsyra-supplement.

– Det här är den första studien som visar på betydelsen av att förbättra kosten i tidig graviditet för att påverka överlevnaden hos barnet, säger professor Lars Åke Persson, som är ansvarig för studien.

Näringstillskottet påverkade inte fostrets tillväxt och barnets storlek vid födseln, utan den positiva effekten var ett resultat av att det balanserade kosttillskottet påverkade näringsöverföringen från mor över placenta. Detta påverkade fostrets utveckling och spädbarnets överlevnad positivt, vilket resulterade i en låg förlossnings- och infektionsrelaterad dödlighet

INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till studien på tidskriftens webbplats:

För mer information, kontakta Lars-Åke Persson, mobil: 070-425 09 31, e-post: lars-ake.persson@kbh.uu.se  

Nästan hälften av fartygsbefälen somnar vid rodret, visar nya europeiska forskningsresultat.

– Det är överraskande och alarmerande. Inte i våra vildaste fantasier kunde vi föreställa oss att det var så allvarligt, säger Margareta Lützhöft vid Chalmers.

Under två års tid har forskarna mätt tröttheten hos fartygsbefäl från flera europeiska länder i EU-projektet Horizon. Resultaten visar att 45 procent av befälen somnade på bryggan. Förklaringen tros vara de tuffa arbetstider som tillämpas ombord idag med 6-6-vakter, alltså sex timmars arbete följt av sex timmars vila.

– Har man gjort sina tolv timmar på ett dygn behöver man vila resten av tiden. Man får absolut inte jobba mer. Vi såg en dramatisk ökning av trötthet när befälen jobbade mer än så, säger Margareta Lützhöft, docent och sjökapten.

Siffrorna oroar forskarna, eftersom människors säkerhet, den marina miljön och värdefull last står på spel. I en tidigare rapport har det slagits fast att trötthet är en av de vanligaste orsakerna till att olyckor sker, men man vet för lite om hur vaktsystemen påverkar prestationen hos de vakthavande befälen. Forskarna har nu studerat hur olika vaktsystem påverkar tröttheten hos chefer i besättningen, både däcksbefäl och maskinbefäl. Experimenten har utförts i simulatorer som är i stort sett identiska med riktiga fartygsbryggor. Olika scenarier har simulerats, till exempel fartygsmöten, undanmanövrar och objekt i vattnet.

– Befälen blir speciellt trötta de sista timmarna på nattvakten. Om man dessutom har fått arbeta på frivakten, vilket är vanligt, kan effekterna bli förödande, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och föreståndare vid Stressforskningsinstitutet.

I verkligheten på sjön kanske ingenting farligt händer.

– Men man kan undra hur många som sitter och sover och klarar sig på ren tur, säger Margareta Lützhöft, som vill se en ändring både vad gäller arbetstid och arbetsbelastning.

Även om befälen inte har hunnit somna finns det andra allvarliga risker med trötthet, som är svårare att mäta.

– Under arbetsveckan i simulator observerades incidenter som hade lösts bättre om man inte var trött. Det går ju att sätta in ett larm, men man fattar inte så bra beslut när man är nyvaken, säger Margareta Lützhöft.

Horizon är ett samarbete mellan bland annat Chalmers, Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Warsash Maritime Academy, Southampton Solent University, UK.
Tillsammans med ansvariga myndigheter planerar nu Chalmers att skriva en inlaga med rekommendationer till FN:s organ för sjöfartssäkerhet, IMO.

INFORMATION OCH KONTAKT
Läs mer om projekt Horizon:Rapporten Horizon – a wake up call [Ref 1] har nyligen släppts.

www.project-horizon.eu [Ref 2]

Margareta Lützhöft kommer även att hålla en föreläsning om projektet under Europas maritima dag, söndag 20 maj kl 15, på Chalmers campus Lindholmen. Se hela programmet för allmänheten här:
europasmaritimadag.se/program [Ref 4]

För ytterligare information, kontakta:
Margareta Lützhöft, Institutionen för sjöfart och marin teknik, Chalmers, 031-772 14 64, margareta.lutzhoft@chalmers.se

Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet, 073-707 89 28, torbjorn.akerstedt@stressforskning.su.se

Kemvapenkonventionen (CWC), är ett internationellt avtal som övervakas av ”Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons”. Detta kontrollorgan organiserar ett nätverk av kemiska laboratorier som arbetar för att påvisa brott mot konventionen. År 2011 hade 188 stater som representerar 98 procent av världens befolkning anslutit sig till denna konvention.

Konventionen förbjuder användning och tillverkning av kemiska vapen och reglerar destruktion av befintliga lager av otillåtna kemikalier. Metodutvecklingen på området är en kontinuerlig process eftersom antalet kemikalier som ryms under konventionen är i det närmaste oändlig.

Raja Subramaniam presenterar förbättrade metoder för analys av nedbrytningsprodukter från nervgaser. Metoderna behandlar nya derivatiseringstekniker och en ny metod för att med kemisk analys erhålla en, jämfört med tidigare metoder, mer detaljerad strukturinformation. Huvudsakligen har han använt sig av kromatografiska separationstekniker och masspektrometri i sitt forskningsarbete.

 – Mina utvecklade metoder har potential att signifikant effektivisera analysen av kemiska ämnen relaterat till Kemvapenkonventionen, säger Raja Subramaniam.

Raja Subramaniam är född och uppväxt i Malaysia. Han har en masterexamen i kemi och inledde sitt doktorandarbete 2008 inom området analys av kemiska stridsmedel vid Totalförsvarets Forskningsinstitut i Umeå i samarbete med Umeå universitet.

Finansiellt stöd har erhållits från Malaysias regering och Svenska försvarsdepartementet.
Om disputationen:

INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 25 maj försvarar Raja Subramaniam, kemiska institutionen samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), sin avhandling med titeln: Simplified Routines for Sample Preparation and Analysis of Chemical Warfare Agent Degradation Products.

Svensk titel: Förenklad provpreparering och analys av nedbrytningsprodukter från kemiska stridsmedel.

Disputationen äger rum kl 9.00 i sal KB3B1, KBC-huset vid Umeå universitet. Fakultetsopponent är

Professor Paula Vaninnen, Direktör för VERIFIN (Finnish Institute for Verification of the Chemical Weapons Convention), Helsingfors universitet, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:

För ytterligare information, kontakta gärna: Raja Subramaniam, kemiska institutionen och FOI
Telefon: 090-10 68 28 E-post: raja.subramaniam@foi.se, raja.subramaniam@chem.umu.se

Forskargruppen i organisk elektronik vid Linköpings universitet, under ledning av professor Magnus Berggren, väckte stor uppmärksamheten för ett år sedan när Lars Herlogsson i sin doktorsavhandling visade att det är möjligt att bygga upp fullt fungerande tryckbara fälteffekttransistorer i plast.

Loïg Kergoat, postdoktor i samma forskargrupp, visar nu i en artikel i högt rankade tvärvetenskapliga tidskriften PNAS, att plasttransistorn kan styras och kontrolleras med stor precision.

Ska en transistor vara användbar i en logisk krets måste den så kallade tröskelspänningen, där transistorn slår om från av till på, från noll till ett, vara väl definierad. Loïg Kergoat har visat att man genom att byta material i gate-elektroden, den elektrod i en transistor som styr strömmen genom de båda andra elektroderna, successivt kan flytta tröskelspänningen.

– Transistorer uppbyggda av organisk elektronik behöver kunna styras med svaga spänningar, gärna så nära noll som möjligt, säger Loïg Kergoat.

Genom att byta elektrodmaterial från exempelvis guld till kalcium minskades tröskelspänningen med så mycket om 0,9 volt.
– Detta innebär att vi mycket exakt kan kontrollera en av de viktigaste egenskaperna i våra transistorer, vilket har stor betydelse när vi skall bygga kretsar av olika slag, säger Magnus Berggren, professor i organisk elektronik.

Forskningen bedrivs i ett samarbete mellan gruppen för organisk elektronik, institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, campus Norrköping och en forskargrupp vid Université Paris Diderot, Paris 7 där Magnus Berggren också varit gästprofessor 2009-2011.

INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln, Tuning the Threshold Voltage in Electrolyte-Gated Organic Field-Effekt Transistors är publicerad i PNAS, Proceedings of the National Academy of Science of the USA.

Läs mer på LiUs forskningswebb

För mer information, kontakta Loïg Kergoat, loig.kergoat@liu.se
eller professor Magnus Berggren, +46 11 36 36 37, magnus.berggren@liu.se

Vid behandling med läkemedel händer det att patienter drabbas av så kallade läkemedelsrelaterade problem, särskilt vanligt är detta bland äldre. Läkemedelsrelaterade problem kan till exempel vara biverkningar eller otillräcklig effekt av ett läkemedel.

Syftet med Linas avhandling är att undersöka hur en modell där kliniska apotekare arbetar tillsammans med övrig sjukvårdspersonal i ett vårdteam (Lund Integrated Medicines Management, LIMM) påverkar läkemedelsbehandlingens kvalitet och säkerhet. Ett annat syfte är att studera hur många och vilken typ av läkemedelsfel som uppkommer i sjukhusets läkemedelslistor när patienter skrivs in på sjukhus.

LIMM-modellen infördes på tre avdelningar på Universitetssjukhuset i Lund under 2007-2008. När patienter skrevs in på avdelningarna gjorde kliniska apotekare en läkemedelsavstämning, det vill säga de identifierade patientens aktuella läkemedelslista. De intervjuade även patienterna om deras läkemedelsanvändning samt gav råd och information. Hos ungefär hälften av patienterna hittades minst ett fel i sjukhusets läkemedelslista vid jämförelse med vilka läkemedel patienten behandlades med precis före sjukhusinläggningen. Under sjukhusvistelsen genomförde apotekarna dessutom läkemedelsgenomgångar, det vill säga analys, omprövning och uppföljning av läkemedelsbehandlingen i syfte att lösa och förebygga läkemedelsrelaterade problem. De läkemedelsrelaterade problem och läkemedelsfel som hittades diskuterades i vårdteamet och läkaren ansvarade för att göra förändringar i patientens läkemedelsbehandling.

De patienter som fick läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgångar enligt LIMM-modellen hade färre olämpliga läkemedel vid utskrivning och dessutom färre läkemedelsorsakade återbesök på sjukhus jämfört med patienter som inte fick dessa åtgärder. Någon effekt på det totala antalet återbesök på sjukhus kunde inte visas.

Lina menar att en modell där kliniska apotekare arbetar i vårdteamet på en sjukhusavdelning kan förbättra läkemedelsbehandlingens kvalitet och säkerhet genom att minska läkemedelsfelen och minska antalet olämpliga läkemedel. Hon menar dock att ytterligare studier behövs för att undersöka om läkemedelsavstämning och läkemedelsgenomgångar påverkar patienternas behov av sjukvård efter utskrivning från sjukhuset. Resultatet från Linas avhandling tyder dock på att läkemedelsorsakade återbesök till sjukhus kan minskas.
Lina Hellström är född och uppvuxen i Ronneby. Hon tog sin apotekarexamen vid Uppsala universitet 2002 och sedan 2007 har hon varit doktorand i biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Clinical pharmacy services within a multiprofessional heathcare team” försvaras den 16 maj, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Doc. Tommy Westerlund, Göteborgs universitet

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Varje år drabbas 80-90 barn i Sverige av hjärntumör, en allvarlig form av barncancer där idag tre av fyra barn överlever efter behandling.

Upptäckten ökar möjligheterna att hitta en effektivare behandling för de barncancerformer som idag är mycket svåra att bota och har stor betydelse för förståelsen kring hjärntumörers uppkomst. Nästa steg är att genomföra de kliniska analyser som krävs och ta fram läkemedel som är riktade specifikt mot olika hjärntumörer.

Försök utfördes på omogna celler, så kallade stamceller, från olika områden i hjärnan såsom lillhjärnan, storhjärnan och hjärnstammen. Dessa stamceller jämfördes sedan med tumörer från över 100 patienter. Det visade sig att cellernas ursprung var minst lika viktigt för tumörens allvar som den genetiska förändring som omvandlat cellerna till allvarliga tumörer.  För en effektiv behandling spelade även tidpunkten då tumörerna uppstod stor roll.

– Vi får alltså inte stirra oss blinda på de gener som är förändrade i en cancer utan det är minst lika viktigt för behandlingen hur ursprungscellerna som gav upphov till tumören ser ut. Vår studie visar också att det finns markörer för dessa ursprungsceller i själva tumören, säger Fredrik Swartling som lett studien tillsammans med barnneurologen William Weiss, som arbetar på UCSFs barnsjukhus och hjärntumörcenter i San Francisco, USA.

Hjärntumörer uppkommer oftast på grund av slumpvisa förändringar i våra gener. En gen som ofta förändras och finns i höga nivåer i barnhjärntumörer är cancergenen MYCN. Tidigare forskning har antagit att patienter med höga nivåer av en specifik cancergen, t ex MYCN, bör behandlas på samma sätt. Den aktuella studien visar att så inte är fallet.

– Tumörerna är mer olika än vi hade trott. Trots att dessa patienter har exakt samma förändring av en cancergen har det stor betydelse om tumören uppstod i lillhjärnan, storhjärnan eller hjärnstammen och även om den till exempel uppstod under fosterstadiet eller efter födseln, säger Fredrik Swartling.

Forskarna visar i studien att normala stamceller i odling omvandlas till hjärntumörceller när cancergenen MYCN fördes in i cellen. Både stamceller som kom från ett tidigt fosterstadium och stamceller som kom från en senare tidpunkt i livet omvandlades till tumörceller. Trots att samma cancergen orsakade dessa tumörer så svarade de olika effektivt på den behandling som de utsattes för.

Att tumörens ursprung gick att hitta i själva tumören gör det relativt enkelt att bestämma vilket ursprung cancern har i ett prov från patientens tumör. Utmaningen är nu att identifiera tillförlitliga markörer som röjer tumörens ursprung för att vården bättre ska kunna bedöma vilken behandling som ska sättas in för att det ska fungera effektivt i de olika fallen.

– Sen gäller det att man har flera olika behandlingar för dessa olika patienter, något som kan dröja innan vi har på våra sjukhus. Men liknande läkemedel som de vi använde i vår studie testas redan i kliniska prövningar på patienter och vi hoppas nu att de kan fungera som vi har tänkt, säger Fredrik Swartling.

INFORMATION OCH FAKTA
Studien har finansierats av bland andra Barncancerfonden, Cancerfonden och Vetenskapsrådet.

Läs mer [Ref 1]om hjärntumörer hos barn.

Länk till Cancers cells webbplats [Ref 2].

Kontaktpersoner:
Fredrik Swartling, huvudansvarig för studien, institutionen för immunologi, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 48 31, 070-717 75 91, fredrik.swartling@igp.uu.se

Det går också att få kontakt med kliniskt verksamma läkare på institutionen för kvinnors och barns hälsa, barnonkologen, Akademiska sjukhuset, om så önskas.

De flesta svenskar borstar regelbundet tänderna med fluortandkräm. Men få av oss vet vilken som är den bästa borsttekniken, hur vi ska använda tandkrämen och vilken roll fluoren har för att förebygga karies.

Pia Gabre och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i två studier undersökt totalt 2 013 svenskar i åldrarna 15–16, 30–35, 60–65 samt 76–80 för att kartlägga våra tandborstningsvanor: hur ofta borstar vi och hur länge, hur ofta använder vi fluortandkräm, hur mycket tandkräm lägger vi på tandborsten och hur mycket vatten använder vi under och efter borstningen.

Resultaten visar att bara tio procent av befolkningen använder tandkrämen på bästa sätt.

– Generellt kan man säga att vi prioriterar att borsta tänderna, men mer på grund av sociala normer och för att känna oss fräscha i munnen än för att förebygga karies, säger Pia Gabre.

Enligt Pia Gabre skulle svenskarna kunna förbättra sin tandhälsa avsevärt om de lärde sig hur man maximerar effekten av fluortandkrämen. Samtidigt, visar studien, är 80 procent ganska nöjda med hur de sköter sina tänder.

– De flesta som vi intervjuade hade lärt sig borsta tänderna i barndomen, av sina föräldrar. Även om de därefter informerats om mer effektiva tandvårdsvanor fortsätter de borsta på samma sätt, säger Pia Gabre.

Forskarnas slutsats är att svenskarnas tandborstningskunskaper måste öka och att tandvårdsråden måste bli enklare, tydligare och lättare att efterleva.  

INFORMATION OCH FAKTA

Visste du att…
…25 procent av Sveriges tonåringar inte borstar tänderna regelbundet
…bäst på att borsta är kvinnor under 35 år
…omkring var fjärde svensk tror att fluorens huvuduppgift är att ”hålla munnen fräsch”
…över 70 procent av vuxna svenskar har aldrig instruerats i hur tandkrämen ska användas
…mellan 55 och 75 procent sköljer munnen efter borstning

Tandforskarens råd
• Använd tandkräm minst 2 gånger varje dag, efter frukost och före sänggående.
• Om du ofta får hål i tänderna använd tandkräm med högre fluorinnehåll.
• Undvik att skölja bort tandkrämen med vatten.

Studien Fluoride toothpaste and toothbrushing; knowledge, attitudes and behaviour among Swedish adolescents and adults publicerades i Swedish Dental Journal.

Studien Is the use of fluoride toothpaste optimal? Knowledge, attitudes and behaviour concerning fluoride toothpaste and toothbrushing in different age groups in Sweden publicerades i Community Dental Oral Epidemiol.

Under perioden 1963 till och med 1990 samlade Fiskeriverket in data från kräftfisket i älven Ljungan i Västernorrland för att fastställa den ekonomiska skada som fiskerättsägare förorsakades i samband med ett kraftverksbygge.

I en avhandling vid Mittuniversitetet har materialet använts för att undersöka vilka faktorer som påverkar kräftfångstens storlek på lång sikt och hur fångsten påverkades av en kraftverksutbyggnad.

– Storleken på fångsten påverkades främst av tidigare års fångststorlek; stor fångst föregående år innebar mindre fångst nästa år. Ett milt vinterklimat innebar på lång sikt, sex år, bättre fångster, medan höga vattenflöden under höst och vår, några år före fångsttillfället innebar sämre fångster, säger Jenny Zimmerman, doktorand vid Mittuniversitetet.

Större förändringar i flodkräftornas livsmiljö i form av kraftigt reducerade vattenflöden var också negativt för fångsterna. Flodkräftan är akut hotad i Sverige främst på grund av kräftpest. I Ljungan dog beståndet ut i slutet av 90-talet. En återintroduktion har genomförts och flodkräftan finns åter i älven.

– Trots att Ljungan ligger i norra kanten av flodkräftans utbredningsområde har kräftorna för närvarande en kroppstillväxt som är nära den maximala som uppmätts, säger Jenny Zimmerman.

Resultaten pekar på ett antal råd för ett hållbart kräftfiske i Ljungan och andra nordliga vattendrag.

 

Chalmersforskarnas fokus är så kallade självorganiserande system. Målet är att räkna ut hur man ska  tillverka molekylära byggstenar som bygger upp avancerade nanomaterial av sig själva när man blandar ihop dem – som bitar i ett självläggande pussel.

En viktig egenskap inom det här området är något som kallas för kiralitet. De flesta större molekyler är kirala, vilket betyder att de förkommer i två versioner som är spegelbilder av varandra, ungefär som våra händer. De två versionerna har ofta helt olika effekt i till exempel människokroppen. Ett känt exempel är läkemedlet Neurosedyn, där den ena varianten av den verksamma molekylen orsakar fosterskador.

Det normala är att kiralitet uppstår genom kombinationer av olika sorters partiklar, eller samma sorts partiklar om de är asymmetriska. Men Chalmersforskarna har nu visat något som hittills inte har varit  självklart inom fysiken: kiralitet kan uppstå spontant även i ett system som består av bara en sorts grundpartiklar, som dessutom är sfäriskt symmetriska. Det senare betyder att det inte spelar någon roll hur partiklarna är roterade i förhållande till varandra, utan krafterna mellan partiklarna beror bara på avståndet mellan dem.

– Asymmetri kan alltså uppstå spontant i ett system där grundförutsättningen är maximal symmetri, säger Martin Nilsson Jacobi, som leder forskargruppen. Detta är en viktig insikt när man försöker utveckla självorganiserande material. Det kastar också nytt ljus över frågan om varför kiralitet är så vanligt i naturen.

Grunden till upptäckten är en matematisk metod som forskargruppen har utvecklat. Med den kan de utgå ifrån en önskad kristall, och räkna ut exakt vilka krafter mellan partiklarna som krävs för att de ska bilda just den kristallen. Detta är en helt ny strategi för att designa självorganiserande system – vilket också ledde till en publicering i Physical Review Letters.

De allra flesta forskarna inom fältet testar sig fram med experiment och datorsimuleringar för att hantera den enorma komplexitet som självorganiserande system innebär. Sedan ändrar de byggstenarna undan för undan för att försöka få till rätt slutresultat. Men chalmersforskarna räknar alltså ut lösningen på förhand i stället.

– Vi designar byggstenarna matematiskt, säger Martin Nilsson Jacobi. Än så länge ger våra metoder för komplicerade krafter mellan partiklarna för att använda i labbet, men vi arbetar med att förenkla dem på olika sätt.

Målet är att ta fram analytiska metoder för att tillverka nanopartiklar vars yta täcks av molekyler i givna mönster. Molekylerna ska göra att partiklarna fastnar i varandra på precis rätt sätt, så att de bildar den önskade strukturen.

– Forskningen inom materialtillverkning går nu allt mer mot självorganiserande material, säger Martin Nilsson Jacobi. En inspirationskälla är levande celler, där självorganisering och självreparation sker hela tiden. Makalöst komplexa molekylära maskinerier byggs upp spontant genom att atomer och molekyler fäster vid varandra med olika typer av bindningar.

Forskare världen över försöker nu efterlikna dessa system som evolutionen har skapat under årmiljoner. De kan också skapa helt nya material med exotiska egenskaper som inte förekommer naturligt, så kallade metamaterial. Ett exempel är strukturer som är osynliga eftersom de leder ljuset förbi sig själva. Andra exempel är material som inte sprider ljud, eller som inte expanderar vid upphettning.

INFORMATION OCH FAKTA
Läs mer om chalmersforskarnas genombrott
Alla de fyra artiklarna som har publicerats i Physical Review Letters har också uppmärksammats med kommenterande artiklar i tidskriften, som är mer lättlästa än de vetenskapliga artiklarna.

Dem och de vetenskapliga artiklarna hittar du här:
Asymmetri uppstår ur symmetri [

Design med matematiska metoder (gemensam kommentar till två artiklar som publicerades i samma nummer av tidskriften)

En matematisk förklaring till varför mikrostrukturer så ofta är randiga
 
För mer information, kontakta
Martin Nilsson Jacobi, biträdande professor i komplexa system, Chalmers, 031-772 31 66, mjacobi@chalmers.se

4XLIND är det första i verkserien ”Music 4 people and spaces”, där Lind experimenterar med olika sätt att använda videoprojektion vid framföranden.

En av idéerna bakom verket är att bilda en homogen musicerande grupp av en enda individ och den individens unika musikaliska egenskaper. Lind utforskar här även pianots egenskaper och möjligheter som instrument, samt att använda akustiken från de fysiska rum han befinner sig i som parametrar i kompositionen.

Verket består av sju sammanlänkade stycken med en sammanlagd längd på 42 min. Verket framförs i Norrlandsoperans Black box, Umeå, lördag 19 maj kl 15:00. Fri entré.

INFORMATION OCH FAKTA
Anders Lind (född 1978) är tonsättare och musiker samt anställd vid Umeå Universitet som konstnärlig ledare i musik vid institutionen för estetiska ämnen. Han har en bakgrund som analog synthspelare i den proggressiva rock-/hiphopgruppen K-pist och har med sedan dess medverkat i allt från teaterföreställningar, film och dans-performances till fristående konserter i olika konstnärliga miljöer.

Sedan några år tillbaka är Anders Linds konstnärliga fokus framförallt inriktat på nutida konstmusik. 2010 blev han invald i Föreningen Svenska Tonsättare och samma år erhöll han sin master of fine arts in music från Piteå Musikhögskola, där han studerat komposition för bland andra professor Jan Sandström.

Anders Lind har fått flera stipendier och hans verk två år i rad blivit utvalda till den årliga konstmusikfestivalen Ung Nordisk Musik och erhållit juryns utmärkelse vid nationell kompositionstävling utlyst av Sveriges Nya Kammarorkester 2007.

Hans verk präglas av en experimentlusta och en vilja att utforska nya metoder. De har framförts av orkestrar och ensembler så som: Uppsala kammarorkester, Norrbotten NEO, Gageego, Avanti, Esbjerg Ensemble, SNYKO, Kammarkören Sångkraft och Nordiska Kammarorkestern.

Svaret är ofta att vårdarna pratar sig samman om ett likartat bemötande,”ett personalgemensamt förhållningssätt”. De intervjuade vårdarna, som arbetade på psykiatriska vårdavdelningar eller i kommunala gruppboenden, angav att patientens behov står i centrum för ett personalgemensamt förhållningssätt – men avhandlingen visar att det istället är vårdarnas egna behov av trygghet och förutsägbarhet i vardagen som ligger bakom patientbemötandet. Särskilt svårt hade vårdarna att hantera situationer när de upplevde att de inte fick vara ifred för patienten.

Vårdarna angav olika etiska skäl för att använda ett förhållningssätt beroende på om de tog utgångspunkt i sig själva eller i omgivningen, men de kunde ändra sig – särskilt om patienten inte levde upp till deras förväntningar på uppförande – och förordade då ofta ett strängare bemötande. Det fanns emellertid enskilda vårdare som såg patientens utsatta situation och valde att bryta mot det överenskomna förhållningssättet. En handling som ofta skapade indignation hos kollegerna.

Brukarna/patienterna, som alla led av svår psykisk ohälsa, berättade i huvudsak att de kände sig kritiserade och kränkta av vårdarna när ett personalgemensamt förhållningssätt användes och att det ofta upplevdes innebära att bli begränsad i sitt liv: Att inte få gå ut själv eller inte få välja vilka kläder man vill ha. Särskilt svår var upplevelsen att bli kritiserad av vårdarna om patienten misslyckades att leva upp till deras förväntningar. Flera vårdare ansåg också att de hade ett uppfostrande uppdrag som gav dem rätten att begränsa patientens egna val.

I avhandlingen följs vårdare och patienter vid kommunala gruppboenden samt intervjuat personal och patienter vid psykiatrisk klinik. Att vårdare inom psykiatrisk omvårdnad pratar sig samman om hur man ska bemöta en viss patient är förmodligen mycket vanligt men har inte tidigare utforskats på detta sätt.

INFORMATION OCH FAKTA
Per Enarsson, som är uppvuxen i Oskarshamn, bor i Nyköping och arbetar som handikappomsorgschef i Katrineholms kommun. Han är sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri och är doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Han kan nås på
mobil 070-693 17 95 e-post per.enarsson@katrineholm.se

Fredagen den 25 maj försvarar Per Enarsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ’Mellan frihet och trygghet’ Personalgemensamt förhållningssätt i psykiatrisk
omvårdnad

Engelsk titel: ’Between freedom and safety’ Common staff approach in psychiatric care.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Vårdvetarhusets aula.

Fakultetsopponent är professor Kim Lützen, Karolinska institutet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på

– Vi har lyckats för bra med att förenkla vår vardag. Det säger Helena Tobiasson, forskare vid KTH med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design som arbetar tillsammans med Anders Hedman för att göra våra liv mera fysiskt aktivt.

Med det menar hon att vi numera lever ett liv där vi aldrig behöver ta i för att göra någonting, ett liv som inte bjuder på något som helst tuggmotstånd och där alla fysiska uppgifter förenklats. Där arbetsverktygen på jobbet och i hemmet designats för att inte vara fysiskt utmanande på något sätt. Tekniken blir mindre, men vi människor blir större, konstaterar Helena Tobiasson.

Det här stämmer väl överens med var kanadensiska och australiska studier visar. Stillasittande och låg kroppsaktivitet påverkar både metabolism och blodkärl genom att den konstanta produktionen av det enzym och protein som rensar blodomloppet på blodfetter och blodsocker stannar av.

– Det är ett problem att det hittills har varit allt för stort fokus på att enbart ta bort skadliga rörelser i vardagen och på jobbet. Det är därför vi nu jobbar med frågeställningen ”Hur kan vi med hjälp av designforskning göra vardagen mer fysisk krävande?”, säger Helena Tobiasson.

Det är egentligen inte så mycket som erfordras. Kroppens produktion av för hälsan viktigt enzym och protein behöver inte särskilt mycket kroppsaktivitet för att komma igång igen..

Folkhälsoforskare har hittills varit mycket duktiga på att se samband och ta fram orsaker till varför vi sitter för mycket. Helena Tobiasson och Anders Hedman ska istället jobba med åtgärdsidan. För att kunna göra det ägnar de sig åt något de kallar för extrema designsituationer.

– Vi har kopplat en dator till löpbandet. Vi har också kopplat ihop en roddmaskin med en läsplatta. Det är det sättet att jobba som triggar nya tankesätt och tydliggör våra gamla sätt att tänka. I och med att vi slår ihop gammal teknik för träning med ny teknik för kontorsarbete så uppstår kreativa krockar. Vi undersöker vad som händer om vi kombinerar löpbandet eller roddmaskinen med modern teknik som Ipad, vad som händer när vi kopplar ihop dessa två ytterligheter, säger Helena Tobiasson.

Hon tillägger att de för närvarande även tittar närmare på den nya trenden med utegym som det blir allt fler av i till exempel Stockholm, men som också poppar upp i andra svenska städer men även ute i Europa. Utegym används till exempel bland annat av taxichaufförer som mellan två körningar kan använda sin kropp lite fysiskt istället för att sitta bakom ratten hela dagen.

Samtidigt handlar Helena och hennes kollegas forskning också om att söka svar på frågan vad vi egentligen menar med fysiskt aktivitet. För det är så mycket mer än att bara ägna några timmar i veckan åt att simma, springa på löpband, gå på gymmet, spela tennis eller andra olika sportaktiviteter, enligt Helena Tobiasson.

– Det handlar om hur vi ska designa våra kontor för mindre stillasittande. Och då pratar jag inte bara om att flytta skrivaren till andra sidan korridoren, något man ägnade sig åt redan på 80-talet. Det är så tråkigt att klockorna stannar, och ger därför ingen större effekt för hälsan, säger Helena Tobiasson.

Hon har också en syn på ansvarsfrågan om hälsan som är intressant.

– Det är en sak att säga att vi sitter för mycket. Men vi har redan tillräckligt med dåligt samvete för att vi rör för lite. Det dåliga samvetet ska inte bäras av individen. Det ansvaret ska bäras av oss som är med och designar vardagen, säger Helena Tobiasson..

I en ny studie har ett multidisciplinärt forskarteam från Uppsala universitet systematiskt studerat 331 män och kvinnor vid 75 års ålder. Forskarna undersökte huruvida en aktiv livsstil är kopplat till hjärnhälsa hos seniorer i Uppsala. Hjärnstrukturen hos varje deltagare mättes med hjälp av magnetkamerateknik, så kallad magnetresonanstomografi (MRT), och olika minnestester administrerades för att följa seniorernas kognitiva status.

– Vi fann att de äldre som uppgavs vara mer aktiva i sina dagliga rutiner hade större vit och grå hjärnsubstans och presterade bättre i flera minnestest, i jämförelse med dem som hade en mer stillasittande livsstil. Intressant nog så hade aktiva äldre även mer grå hjärnsubstans i precuneus, en hjärnregion som typiskt krymper i början av Alzheimers sjukdom. Våra resultat tyder på att en aktiv livsstil är en lovande strategi för att motarbeta kognitivt åldrande sent i livet, säger Christian Benedict.

INFORMATION OCH FAKTA
Data för studien togs från den stora epidemiologiska studien Prospective Inevstigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS).

För mer information, kontakta Christian Benedict, forskare vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 073-6145328, e-post: christian.benedict@neuro.uu.se eller Cecilia Yates, informatör vid Institutionen för neurovetenskap, tel: 0704-334801, e-post: cecilia.yates@neuro.uu.se  

Benedict et al. Association between physical activity and brain health in older adults, Neurobiology of Aging, in press.

Massexperimentet går ut på att barnen själva får fotografera situationer, platser eller föremål som de upplever som riskfyllda. Foton från tusentals barn och ungdomar kommer att analyseras.
Aldrig tidigare har man på det här sättet undersökt vad unga själva definierar som riskfyllt. Forskningen har oftare handlat om att mäta risker för särskilt utsatta barn, samtidigt som de allra flesta olyckor inte drabbar just riskgrupper och uppstår i vardagliga situationer.
– Jag vill veta vilka risker barn ser i sin omgivning, och om barn i olika åldrar och på stora och små orter lägger märke till olika risker. Med den kunskapen kan vi förbättra riskkommunikationen, och i förlängningen öka deras trygghet, säger Erika Wall, forskare i sociologi vid Risk- och krisforskningscentret RCR på Mittuniversitetet.
Undersökningen genomförs som en del av vetenskapsfesten ForskarFredag som under flera år genomfört massexperiment där skolelever samlat in data. I år medverkar de för första gången i samhällsvetenskaplig forskning.
– Barnen får fotografera med egna mobiler eller kameror, på samma sätt som de brukar kommunicera med varandra. Eleverna får själva ta kommandot och bestämma vad just de tycker är riskfyllt, säger Erika Wall. 
Alla skolor i Sverige med elever i alla åldrar är välkomna att medverka i massexperimentet och deltagande är kostnadsfritt. Undersökningen kommer att pågå under september och anmälan öppnar nu. Resultat och slutsatser publiceras i slutet av 2012.
Massexperimentet är en del i ForskarFredag som äger rum den 28 september. I Östersund arrangerar Mittuniversitetet den dagen olika aktiviteter för att skapa möten mellan forskare/forskning och allmänhet.
EU-kommissionen har utlyst den fjärde fredagen i september till Researchers’ Night som firas över hela Europa. I Sverige kallas dagen ForskarFredag och har anordnats sedan 2006. ForskarFredag och massexperimentet samordnas av Vetenskap & Allmänhet och genomförs med stöd av EU-kommissionen, Vetenskapsrådet och VINNOVA.
Skolor och klasser som vill delta i massexperimentet kan anmäla sig på ForskarFredags webbplats: www.forskarfredag.se [Ref 1].

Frågor kan ställas till:
Erika Wall, forskare i sociologi, 063-16 55 92, e-post: erika.wall@miun.se
Karin Larsdotter, Vetenskap & Allmänhet, nationell projektledare ForskarFredag, 070-255 38 91, e-post: karinl@v-a.se
 
 

I projektet, som kommer att pågå till nästa höst, studerar forskarna utvecklingen av kollektivtrafiken i Skåne, Århus och Trondheim. Genomförandet sker i form av fallstudier av de planerings- och beslutsprocesser som påverkar kollektivtrafikens utveckling. Arbetet är i första hand inriktat på att studera vilka roller som olika organisationer och aktörer haft i planerings- och beslutsprocesserna, hur samordningen sett ut samt vilka intresse- och målkonflikter som haft betydelse för planeringsprocesserna.

– Vad vi kan se indikationer på så här halvvägs i projektet är att de regioner som har varit framgångsrika har tydliga mål med kollektivtrafiken. Målen kan även kopplats samman med långsiktig regional utveckling där de olika aktörerna har eniga visioner och mål som understödjer varandra, säger Robert Hrelja, forskare på VTI.

– Som exempel kan man nämna Skåne län som ökat sitt resande med kollektivtrafik med 70 procent under en tioårsperiod efter att den regionövergripande trafikhuvudmannen Skånetrafiken bildades 1999.

Nya regionala kollektivtrafikmyndigheter
Forskningen på området har aktualiserats den senaste tiden, bland annat i och med den nya kollektivtrafiklagen som infördes vid årsskiftet.

Den nya lagen innebär att kollektivtrafikföretag fritt får etablera kommersiell kollektivtrafik. ”Därigenom räknar man med att dynamiken på kollektivtrafikmarknaden ökar vilket kan bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande” skriver regeringen på sin webbplats.

Dessutom har regeringen bestämt att alla län ska ha en myndighet med ansvar för kollektivtrafiken. De nya myndigheterna kommer att få lättare att ägna sig åt trafik som bedrivs över länsgränserna eftersom vissa begränsningar nu har avskaffats.

– God samverkan verkar vara en framgångsfaktor för en bra kollektivtrafik. Införandet av nya regionala kollektivtrafikmyndigheter medför förändringar i arbetet i många regioner och nya samverkansformer skapas. Hur den nya lagen kommer att påverka kollektivtrafiken är svårt att säga, men att lagen nu införts visar att vi har helt rätt fokus i vår forskning, menar Robert Hrelja.

Nordiskt samarbete finansierat av Vinnova
VTI utför projektet i samarbete med Transportökonomiska institutet, TØI (Norge) samt forskargruppen inom ”Urban planering och mobilitet” vid Institut for Samfundudvikling og planlaegning vid Aalborg universitet (Danmark).

INFORMATION OCH FAKTA

Projektet är en Vinnova-satsning inom utlysningen ”Miljöinnovationer”. Satsningen gäller utveckling av nya lösningar för minskad klimat- och miljöpåverkan i framtidens hållbara samhälle.
Framgångsrik kollektivtrafik i nordiska regioner – integrerad planering, väginfrastruktur och bebyggelse, projektets webbplats [Ref 1]

För mer information, kontakta Robert Hrelja  forskare, VTI