För tidig bladsenescens orsakar stora skador i växtodlingar genom att sätta igång processer som gör att bladen gulnar, vilket minskar både inbindningen av koldioxid till biomassa och hållbarheten av grönsaker. I sin avhandling illustrerar Bastiaan Brouwer hur skuggning och mörker initierar bladsenescens och föreslår en modell som beskriver hur olika ljusdetekterande mekanismer i bladet agerar tillsammans för att styra processen.

 Bladsenescens är den process som orsakar blad att gulna och vissna. Att blad blir gula beror på att fotosyntesapparaten, vilken ger blad den gröna färgen, bryts ner för att återvinna och omdistribuera näringsämnen till unga blad och lagrande delar av växten. En av de faktorer som inducerar bladsenescens är svagt ljus (skugga eller mörker). Svagt ljus detekteras av växten med hjälp av tre olika processer: fotosyntes, signalering av ljusreceptorer och transpiration. Alla dessa processer har anknytning till bladsenescens, men hur de leder till att bladen gulnar och hur de påverka varandra är dock inte känt.

I sin avhandling visar Bastiaan Brouwer att senescens fortskrider på olika sätt beroende på om växten är helt eller delvis mörklagd. När hela växten är mörklagd, fortskrider bladsenescens långsamt och utan export av näringsämnen, medan mörkläggning av endast ett fåtal blad gör att senescensen fortskrider i hög takt med export av näringsämnen.

Genom skuggning och mörkläggning av enskilda blad, fann Bastiaan Brouwer att olika processer associerade till bladsenescens inte sker samtidigt utan induceras separat och svarar på olika grader av skuggning. Redan under svag skuggning sker delvis nedbrytning av fotosyntesapparaten, medan andra karakteristiska kännetecken för bladsenescens, såsom att bladen gulnar eller att senescens-associerade gener uttrycks, endast sker vid djup skuggning. Dessa resultat tyder på att bladsenescens är reglerad på flera nivåer.

Bastiaan Brouwer föreslår en modell där han har kombinerat sina data från skugginducerad senescens med data från andra mekanismer som styr processen: fotosyntes, signalering av ljusreceptorer och transpiration. Med denna modell kan man få en bättre bild av hur alla ljusdetekterande mekanismer i bladet agerar tillsammans i ett nätverk av processer för att anpassa bladet till förändringar i ljus och näringsämnen.

– Att förstå hur bladsenescens styrs kan hjälpa oss att öka produktionen och näringsinnehållet hos grödor, antingen genom att modifiera senescensprocesserna i växten eller ljusmiljön runt växten, säger Bastiaan Brouwer.

Bastiaan Brouwer är uppväxt i Nederländerna. Han har en magisterexamen i Plant Biotechnology från Wageningen University och påbörjade sina doktorandstudier 2006 vid institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Om disputationen: Fredagen den 25 maj försvarar Bastiaan Brouwer, institutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Shedding light on shade- and dark-induced leaf senescence. Svensk titel: Belysning av skugg- och mörker-inducerad bladsenescence.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal KB3A9, KBC-huset.

Fakultetsopponent är professor Karin Krupinska,Department of Plant Cell Biology, Christian-Albrechts-Universität zu Kiel, Kiel.

Läs hela eller delar av avhandlingen.

Ett vanligt sätt att göra genetiska analyser är att kartlägga ”snippar”. Ordet står för SNPs, Single Nucleotide Polymorphisms, punkter i genomet med avvikelser som berör bara en enda nukleotid i DNA-spiralen.

Enligt en uppskattning har människan bland sina kodande gener omkring 20 000 punkter där sådana variationer brukar förekomma. Att i laboratoriet undersöka vad alla dessa variationer betyder för olika sjukdomar är inte möjligt – det skulle kräva alldeles för mycket tid och resurser.

– Men man kan bedöma deras effekt på funktionen hos det protein som den aktuella genen kodar för. Proteinet kanske blir felveckat eller instabilt, eller också kanske det inte kan fungera som enzym eller binda till en receptor på rätt sätt, säger Mauno Vihinen. Han är professor i medicinsk strukturbiologi vid Lunds universitet.

Mauno Vihinen och hans medarbetare har utarbetat ett dataprogram som kombinerar fem olika sätt att förutse vad en SNP-variation kan få för effekt på ett protein. Programmet har döpts till PON-P, Pathogenic-or-Not-Pipeline.

Dataprogrammet har testats bl.a. på celler från malignt melanom. PON-P sållade fram 17 genvarianter som bedömdes kunna skada det protein som respektive gen kodar för. Detta stämde bra med laboratoriestudier av melanomceller, enligt vilka 9 av de 17 utpekade varianterna verkar spela en roll för sjukdomens uppkomst.

Studier av genomet i cancertumörer har visat att varje patient har en egen, unik kombination av genförändringar som lett fram till tumören. För att kunna ge en individanpassad behandling behöver sjukvården därför snabbt få en bild av de skadliga genvarianterna hos respektive patient, menar forskarna.

PON-P är gratis tillgängligt på http://bioinf.uta.fi/PON-P/. Enligt Mauno Vihinen är programmet än så länge mest avsett för forskning, men det kan också redan nu användas för kliniska tester.

– Tanken är inte att PON-P ensamt ska användas för att ställa en diagnos. Det måste kombineras med andra metoder. Men vi tänker oss att det kan vara användbart som ett första steg, menar Mauno Vihinen.

INFORMATION OCH KONTAKT
En artikel om programmet är publicerad i tidskriften Human Mutation, se http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/humu.22102/pdf. Mauno Vihinen nås på 072-5260022 och mauno.vihinen@med.lu.se

”Vi har hört att man inte ska slå sina barn, men hur gör man då?” Den frågan, i olika former, mötte Sofia Johnson Frankenberg upprepade gånger i hennes doktorandprojekt i Tanzania. Hon studerade samspelet i familjer mellan barn och föräldrar. Hennes studier har resulterat i en avhandling i psykologi vid Linköpings universitet.

Synen på barnuppfostran är auktoritär i Tanzania och, precis som i de flesta av världens länder anses det nödvändigt att aga barnen för att disciplinera dem. Samtidigt är Tanzania en av undertecknarna av barnkonventionen och både organisationer och institutioner arbetar för att sprida kunskap om den.

Det skapar dilemman för föräldrar, som ser att barnets rätt står i motsats till föräldrarnas auktoritet.

– I Tanzania kan det vara svårt att hålla koll på barnen, säger Sofia Johnson Frankenberg, som gjorde sin fältstudie i byar i södra Tanzania och utanför Dar es Salaam. Tillgången på organiserad barnomsorg är mycket begränsad. Barnen finns med när de vuxna arbetar. Bostäderna ligger tätt och barnen springer fritt mellan husen.

Syskon har en viktig roll, visar hon, i att vägleda och kontrollera sina småsyskon. De bidrar mycket i omsorg och fostran av sina syskon, framför allt genom praktiskt deltagande i vardagsmiljön.

Som helhet behövs mer fokus på familjen, istället för bara på det enskilda barnet, i diskussionen om barns rättigheter, säger Sofia Johnson Frankenberg. Hon konstaterar också att den här sortens studier är ovanliga i utvecklingsländer, till skillnad från västvärlden.

– Det råder en global obalans vad gäller vilka barn som blir synliga i barnstudier, därför behövs mer forskning om barn och familjer i Afrika, avslutar hon.

KONTAKT OCH INFORMATION
Sofia Johnson Frankenberg disputerade den 4 maj. Avhandlingen heter Caregiving dilemmas: Ideology and Social Interaction in Tanzanian Family Life, och kan laddas ner i fulltext.

Kontakt: 0702-578794, sofia.johnson.frankenberg@liu.se

Barnhälsovård (BVC) erbjuds kostnadsfritt till alla småbarnsföräldrar i Sverige. Barnhälsovårdsprogrammet innehåller hembesök, hälsokontroller hos sjuksköterska och läkare, vaccinationer och deltagande i föräldragrupp. I sin avhandling har Thomas Wallby undersökt hur BVC når grupper av familjer med ökat behov av stöd. Dels med det vanliga programmet men också om de får något utökat stöd.

Avhandlingens resultat visar att grupper som invandrarfamiljer, familjer med låga inkomster, unga och ensamstående mödrar får lika mycket sjuksköterskebesök, läkarbesök och vaccinationer som andra familjer. Detta är ett mycket viktigt resultat, menar Thomas Wallby, eftersom det visar att barnhälsovården uppnår ett av sina allra viktigaste mål, att förse alla familjer med små barn, oavsett bakgrund, med ett generellt medicinskt barnhälsovårdsprogram, lika för alla.

Den höga täckningsgraden i Sverige kan vara ett resultat av den relativt långa svenska traditionen med starkt decentraliserad, lätt tillgänglig, kostnadsfri och sjuksköterskebaserad mödra- och barnhälsovård. Denna hälsovårdsresurs har etablerat en hög grad av förtroende i befolkningen.

Men BVC ska också ge extra stöd till familjer efter behov. I sina studier har Thomas Wallby inte kunnat se att grupper som skulle kunna tänkas behöva utökat stöd har mer kontakt med BVC än andra. Dessutom visar undersökningarna att utsatta grupper deltar i BVC:s föräldragrupper i betydligt lägre grad än socialt mer välbeställda grupper.

– Man kan säga att barnhälsovård fördelas jämlikt men kanske inte alldeles rättvist, säger Thomas Wallby.

I avhandlingen har han också studerats amnings- och rökvanor bland småbarnsföräldrarna. Amning och passiv rökning är två viktiga hälsofaktorer som barnhälsovården arbetar med. Thomas Wallbys resultat bekräftar tidigare studiers slutsatser om att inkomst har betydelse för amningen. Den fjärdedel av mödrarna som tjänade mest ammade oftare fortfarande då barnet var sex månader gammalt än mödrar med lägre inkomster. När barnen var 12 månader gamla var det vanligare att utlandsfödda mödrar fortfarande ammade jämfört med svenskfödda mödrar.  

Tobaksrökning är jämförelsevis ovanligt bland spädbarnsföräldrar generellt sett. Däremot är det betydligt vanligare i vissa sociala grupper. Till exempel röker unga och ensamstående mödrar och mödrar med låga inkomster betydligt oftare än övriga mödrar.

– Det är viktigt att BVC fortsätter att arbeta med amningsstöd och rökförebyggande arbete men också viktigt att dessa faktorer sätts in i sitt sociala sammanhang, säger
Thomas Wallby.

Avhandlingen baserar sig på BVC:s kontakter med 25 000 barn födda 1998-2006 folkbokförda i Uppsala län.

KONTAKT
Thomas Wallby, tel: 0766-164 581, e-post: thomas.wallby@kbh.uu.se

LÄNK TILL AVHANDLINGEN
Lika för alla? – Social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC

Den nu publicerade studien är gjord på 19 elever i en spelande grupp och 19 elever i en kontrollgrupp. Ännu opublicerade data om närmare 500 elever, inklusive kontrollgrupper, i första till sjätte klass bekräftar resultaten.

Lena Pareto, universitetslektor i datalogi vid Högskolan Väst i Trollhättan, är spelinnovatör och leder studierna om Rutiga Familjen. Hon har designat spelet för att barn ska få en grundläggande matematisk förståelse och ha roligt under tiden.

–Om man inte förstår idén med vårt talsystem då går man alldeles vilse i matematiken ganska snabbt, säger Lena Pareto.

Det finns en risk att barn som inte har den grundläggande förståelsen lär sig regler utantill och manipulerar siffror utan att förstå vad de gör. Mattespelet Rutiga Familjen motverkar detta. Här representeras ental av röda rutor och tiotal av orange lådor. När tio röda rutor ligger på spelbordet packas de ihop till en orange låda. Tio orange lådor packas ihop till en gul låda som representerar hundratal. Barnen lär sig vad de fyra räknesätten går ut på genom att lägga till och ta bort rutor och packa lådor.

– Det handlar om taluppfattningen. Ta talet 44, fyrorna ser ju precis likadana ut, men den till vänster betyder något helt annat än den till höger, säger Lena Pareto.

I Rutiga Familjen kan man välja själv om man vill tävla eller samarbeta med en medspelare. Detta är unikt i spelsammanhang. Uppgiften kan till exempel vara att packa ihop röda rutor så att man får så många orange lådor som möjligt. Den publicerade studien visar att både samarbete och tävling är starkt motiverande för eleverna. Ofta väljer de en blandning. Oavsett hur de gör kommer de att resonera om matematiska problem med varandra. Barnen kan också lära en agent att spela spelet. Syftet med detta är att de ska bli medvetna om hur de tänker.

Lena Pareto samarbetar med forskare på universiteten i Lund, Linköping och Stanford, USA. Skolor i Lund, Uddevalla och Kalifornien ingår i studierna. Den 22-24 maj kommer en grupp på sex amerikanska lärare på studiebesök till skolor i Uddevalla kommun och Högskolan Väst i Trollhättan. De ska bland annat få se hur Rutiga Familjen används i undervisningen. De ska också få information om forskning inom området på Högskolan Väst.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information kontakta Lena Pareto, 070-663 22 12, lena.pareto@hv.se. Lena Pareto kan också förmedla kontakter till de svenska och amerikanska lärarna som använder spelet.

Läs mer om Rutiga Familjen och testspela här.

Referens: A teachable-agent-based game affording collaboration and competition: evaluating math comprehension and motivation, Lena Pareto, Magnus Haake, Paulina Lindström, Björn Sjödén and Agneta Gulz, Educational Technology Research and Development, 2012

Svaret är ofta att de inte uppfattar sina hudförändringar som allvarliga. I avhandlingen undersöks anledningarna till fördröjningen och hur människor fattar beslutet om att vända sig till sjukvården vid misstänkt hudmelanom.

Malignt melanom är en allvarlig sjukdom med dålig prognos om den inte upptäcks och behandlas i tid. Det är också den cancerform som ökar mest i Sverige, med drygt 4 % årligen. Män och kvinnor drabbas i lika stor utsträckning men generellt har kvinnor tunnare tumörer vid diagnosen än män, vilket är fördelaktigt eftersom risken för spridning ökar med tjockleken. Sjukdomen blir vanligare i 50-årsåldern men framför allt efter 60 år. Omkring 3000 människor drabbas årligen i Sverige och trots att femårsöverlevnaden har ökat dör cirka 480 personer varje år i sjukdomen.

Ultraviolettstrålning från sol eller solarier är den vanligaste orsaken. De flesta melanom uppträder som nya hudförändringar, vilket kräver uppmärksamhet hos den drabbade för att upptäcka fläckarna tidigt och snabbt söka vård. Därför är det viktigt att medvetenheten om melanom ökar, speciellt bland äldre ensamboende män på landsbygden som har rapporterats vara en särskild riskgrupp. När människor vistas i solen behöver de skydda kroppen med både solskyddskräm och kläder eftersom melanom kan utvecklas även om man inte solar sig aktivt.

Det som krävs för en vårdkontakt är att personen upplever hudförändringen som allvarlig och existenshotande. Oklar information om var man ska söka vård och det faktum att närstående och omgivningen inte stöter på om saken i tillräcklig utsträckning ökar fördröjningen. Genusfaktorer påverkar också i det här sammanhanget: Kvinnor beskrev sig som mer medvetna om kroppsliga förändringar och försökte många gånger först med egenvård. Dessutom uttryckte de oftare att ansvaret för familjen var ett skäl för att de dröjt med vårdkontakten. Männen beskrev att de mer sällan upptäckte melanomen själva, men att de följde oftast anhörigas råd och sökte vård snabbt. Kvinnor och personer utan partner rapporterade att de var överdrivet vaksamma mot hudförändringar medan män i högre utsträckning använde en avvaktande strategi. Kvinnor fick vänta kortare tid för både den primära och den utvidgade operationen (efter provsvar) medan patienter som var äldre än 60 år fick vänta längre på utvidgad operation.

Ökad medvetenhet bland vårdpersonal om fördröjningsorsakerna kan ha betydelse för tidigare upptäckt av melanom, exempelvis skulle andra tillfällen när patienter har kontakt med vården kunna användas för kroppsinspektion. Att hitta nya vägar att nå riskpersoner är en utmaning för det framtida preventionsarbetet. Utöver detta verkar det behövas förändringar i vårdapparaten som förbättrar remissflödet från den första kontakten till diagnos och behandling.

INFORMATION OCH KONTAKT
Senada Hajdarevic är doktorand vid Institutionen för omvårdnad och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-786 91 24 mobil 072-743 91 24
e-post Senada.Hajdarevic@nurs.umu.se

Onsdagen den 23 maj försvarar Senada Hajdarevic, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Patient- och vårdrelaterad fördröjning av diagnos vid malignt melanom (engelsk titel: Patient- and health care delays in malignant melanoma).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Bergasalen, Kvinna-barn-onkologi-huset, by. 27, NUS.

Fakultetsopponent är professor Carol Tishelman, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen.

För snart ett år sedan kom en statlig utredning (SOU 2011:48) som pekade på behovet av att utöka papperslösas rätt till vård i Sverige. Den har ännu inte gått ut på remiss. Sverige har ratificerat en rad internationella konventioner som understryker alla människors rätt till hälsa och därmed förbundit sig att stifta lagar i enlighet med dem. Möjlighet att få vård är ett område som Erika Sigvardsdotter i sin avhandling använder som exempel på vad som sker när man tillhör en i laglig mening icke definierad grupp i samhället och inte har ett personnummer.

– I Sverige används personnummer till nästan allt. För papperslösa som inte har någon identitet som är användbar i det svenska samhället blir allt som kräver identifikation – att åka tåg, hämta ut ett paket på posten, hyra film eller en lägenhet – närapå omöjligt. Den omfattande, ofta datoriserade administrationen i Sverige betyder att vardagsexkluderingen av papperslösa är mer omfattande i Sverige än i många andra länder, säger hon.

Officiellt finns inte papperslösa, juridiskt utgör de en ”övrigt”-kategori, men likväl är de närvarande bland oss i det svenska samhället. Denna diskrepans blir särskilt tydlig i mötet med vården, där deras officiella och administrativa frånvaro ställs mot deras kroppsliga närvaro.

– Det viktigaste hindret för att få tillgång till vård är näst efter rädslan för myndigheter är frånvaron av administrativa rutiner och en bristande kunskap hos vårdpersonalen. De sporadiska och ofta försenade kontakterna med vården har allvarliga hälsoeffekter för papperslösa, säger Erika Sigvardsdotter.

Hennes forskning har kretsat kring vad papperslöshet är och betyder; hur det definieras och fungerar juridiskt, administrativt och praktiskt, men också hur papperslöshet upplevs av papperslösa själva. Bortom de praktiska och ekonomiska problem som uppstår när man står helt utanför samhället, har papperslöshet också mer grundläggande politiska och existentiella konsekvenser.

De saknar möjlighet att visa sig i det offentliga rummet och kräva de sociala och ekonomiska rättigheter som rättighetsdebatten ofta handlar om. Så fort de talar i egenskap av sig själva löper de risk att bli identifierade, förvarstagna och så småningom deporterade. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv menar Erika Sigvardsdotter att det att vara papperslös innebär att bli avskuren från sin omgivning, något som väcker känslor av totalt utanförskap. Erika Sigvardsdotter har tagit sin utgångspunkt i fenomenlogin för att beskriva hur de papperslösas upplever verkligheten.

– Det är svårt och farligt att vara papperslös i Sverige. Man är helt utelämnad till andras välvilja och medlidande och kan bli utnyttjad eller utsatt för brott utan att kunna göra något åt det. Ett första viktigt steg är att formellt erkänna deras existens. Först därefter blir det möjligt att hitta lösningar på de problem som uppstår när människor kommer i kläm mellan länders konflikter, lagstiftning och politik.

Läs abstract och ladda ner avhandlingen ”Presenting the Absent – An account of of undocumentedness i Sweden”.  Disputationen äger rum den 8/6 vid Uppsala universitet.

För mer information, kontakta Erika Sigvardsdotter, tel: 018-471 73 91, 070-244 94 83, erika.sigvardsdotter@kultgeog.uu.se

Ftalater är en grupp kemikalier som finns i byggnadsmaterial och en stor mängd vanliga konsumtionsvaror som leksaker, rengöringsmedel, förpackningar med mera. Ftalater misstänks vara hormonstörande och kan vara relaterade till flera kroniska sjukdomar hos barn som till exempel astma och allergi visar tidigare studier. Golvmaterial av mjukgjord PVC innehåller ftalater och har tidigare visats vara en viktig källa för ftalater i inomhusdamm. Den aktuella studien syftade till att undersöka om golvmaterial av PVC och andra bostadsrelaterade faktorer tillsammans med andra individuella faktorer kan kopplas till upptag av ftalater hos spädbarn.

Ftalater funna i urin
Urin samlades in från 83 slumpmässigt utvalda barn i åldern två och sex månader i Värmland. Förekomsten av flera olika typer av ftalater i urinen mättes och man samlade in data om golvmaterial och bostaden, familjens livsstil och individuella faktorer för barnet. Halten av vissa ftalater visade sig vara högre i urin hos barn som hade PVC-material på golvet i sina sovrum. Nivåerna av vissa ftalater var lägre hos tvåmånaders barn om de enbart ammades utan tillägg.

Ämnen kan tas upp både genom föda, genom inandning och genom huden
Tidigare studier har visat att PVC-mattor kan kopplas till förekomsten av ftalater i inomhusdamm och forskargruppen har också tillsammans med andra visat att det kan kopplas till allergisk sjukdom hos barn. Dessa nya data visar således att upptaget av ftalater hos spädbarn kan relateras till golvmaterial av mjukgjord PVC i bostaden. Det bör här påpekas att förekomsten av dessa ftalater är förbjudet i leksaker för små barn på grund av hälsorisken.

– Med denna studie som grund kan man konstatera att det finns andra källor som bör beaktas när det gäller upptag av förbjudna kemikalier och att man inte enbart får det i sig genom födan, säger Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Vidare visar studien att tillägg vid sidan av amning ökar upptaget av vissa ftalater för tvåmånaders barn vilket indikerar att det upptaget främst sker genom födan. De båda fynden visar att ftalater kan tas upp på olika sätt, både genom födan men också troligen genom inandning och genom huden.

Idag är de flesta nya personbilar försedda med whiplashskydd för nacken vid påkörning bakifrån. Men skydden är utprovade för män, och det är tveksamt om de har optimal funktion för kvinnor.

– Jag hoppas att min forskning ska leda till bättre whiplashskydd, för både kvinnor och män vid kollisioner bakifrån. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv lönar det sig att anpassa bilarnas skyddssystem också efter kvinnor, säger Anna Carlsson, som nyligen försvarade din doktorsavhandling på Chalmers.

Kvinnor rör sig annorlunda vid en krock
För att kunna ta fram en modell för en kvinnlig krockdocka har Anna Carlsson tagit reda på hur medelstora kvinnor rör sig vid en kollision bakifrån, genom att låta kvinnor bli påkörda vid väldigt låga hastigheter och accelerationer.
 
Sen gjorde forskarna en matematisk modell av en kvinnlig krockdocka, som döptes till EvaRID (RID = Rear Impact Dummy) och som nu finns att köpa. Utifrån den matematiska modellen tillverkade forskarna sedan en prototyp av en krockdocka med kvinnliga proportioner.

Därefter utsattes dockan för åtta krockprov i vanliga säten och resultaten jämfördes med motsvarande krockprov med en manlig docka. Det visade sig att den kvinnliga krockdockan hade generellt högre accelerationer och ett snabbare rörelseförlopp än mannen när hon blev påkörd bakifrån. Stolsryggen viker sig inte lika mycket bakåt när en kvinna blir påkörd, vilket innebär att hon får en tidigare och kraftfullare rekyl framåt.

När du sitter normalt har nacken en svag böjning. Men om du blir påkörd bakifrån så trycks kroppen framåt av ryggstödet medan huvudet dröjer kvar. Då får du en s-form på nacken som sedan övergår i en bakåtrotation av huvud och nacke. Därefter kastas du framåt in i bältet. Hela händelseförloppet tar kanske en halv sekund. Skadorna reduceras av ett bra whiplashskydd, men statistiken visar att skydden är 30 procent mer effektiva för män än för kvinnor.

Utveckling av krockdocka har minskat skadorna
– Om vi kan sänka accelerationen för både kvinnor och män vid en krock, så minskar också risken för skador betydligt. Ett sätt är att tillverka en stol som viker sig bakåt vid en krock. Man kan också låta stoppningen ta upp energi och då rör sig inte stolen, säger Anna Carlsson.

Volvo och Saab har visat sig vara bäst på skydd mot whiplash. Anna Carlsson tror att de har lyckats så bra för att de utvecklade den manliga krockdockan BioRID i slutet av 90-talet, i ett samarbete med Autoliv och Chalmers. Idag används krockdockan över hela världen och skaderisken har minskat med ungefär 50 procent i de bästa bilsätena.

– Om man även tar fram en kvinnodocka och anpassar bilens skyddssystem så kommer skadorna att minska ännu mer.

Nu hoppas Anna Carlsson att hon får möjlighet att fortsätta utveckla den kvinnliga krockdockan, som ju än så länge bara är en prototyp. Hon vill också ta reda på vilka biomekaniska toleransnivåer kvinnor har, eftersom de som finns idag är anpassade efter män.

– Eftersom forskningen visar att kvinnor generellt sett är utsatta för större risker vid bilolyckor, så behöver vi separera statistik och skadekriterier för män och kvinnor.

INFORMATION OCH KONTAKT
 
Fakta om whiplashskador
Av 30 000 anmälda whiplashskador per år i Sverige så står krockar bakifrån för cirka hälften. 1500 personer per år får en invaliditetsgrad på mer än 10 procent, och 500 personer per år blir helt oförmögna att fortsätta arbeta. Samhällskostnaderna för whiplashskador beräknades till mer än fyra miljarder kronor per år i Sverige. Källa: Whiplashkommissionen 2005
 
Läs avhandlingen:
Addressing Female Whiplash Injury Protection – A Step Towards 50th Percentile Female Rear Impact Occupant Models
 
För mer information, kontakta
Anna K Carlsson, Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers, anna.carlsson@chalmers.se, 031-772 36 50, 0705-94 36 50

Sambandet mellan utbildning och hälsa har länge varit välbelagt; ju längre utbildning en individ har desto längre kan den också förväntas leva. Däremot är det oklart om utbildning verkligen orsakar ett längre liv. Med hjälp av det successiva införandet av den nioåriga grundskolan på 1950-talet jämförde forskarna dödligheten för elever med nio års obligatorisk skolgång med elever med åttaårig skolplikt. Skolreformen kan liknas vid en experimentsituation eftersom eleverna inte själva fick välja längd på den obligatoriska skolgången.

Studien, som i dagarna publicerats i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS, pekar på att de barn som fick det extra skolåret hade lägre dödlighet efter 40 års ålder, bland annat i lungcancer och olyckor. Under hela perioden 15-64 år var skillnaderna mindre och inom den statiska felmarginalen men motsvarade trots det ungefär fyra månaders längre medianlivslängd för de som blev föremål för reformen. Men troligen var effekten ännu starkare för vissa grupper, till exempel de som utan reformen hade avslutat sin skolgång direkt efter åtta år i folkskola.

Studien pekar på att en del av det starka samband som finns mellan utbildningsnivå och hälsa är kausalt, det vill säga ett resultat av själva utbildningen och inte bara ett resultat av bakomliggande faktorer som till exempel uppväxtmiljö.

– Det skulle kunna bero på att utbildning ger bättre jobb och högre inkomster, men också att utbildning ger individen mer kontroll över olika livssituationer och möjligheter till ett mer hälsosamt liv, säger Anton Lager, en av författarna till studien.

Utöver ett extra obligatoriskt skolår innebar reformen att den tidiga övergången av vissa barn till realskola avskaffades och att fler i varje årskull därmed blev behöriga för fortsatta studier.

INFORMATION OCH KONTAKT
Anton Lager, forskare vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa (CHESS), Stockholms universitet och Karolinska Institutet, mobil 070-314 25 14, tfn 08-16 31 44, e-post anton.lager@chess.su.se

Dammar tros vara ett av de största hoten mot världens sötvattensorganismer: de hindrar normala vatten- och sedimentflöden, stoppar vandring, och förändrar lekbottnar och födoplatser. Brist på data har hittills hindrat en utförlig global bedömning av hur dammar hotar fiskarter, men en studie som publiceras i juninumret av BioScience gör precis detta.

Rapporten är skriven av Catherine Reidy Liermann och Christer Nilsson, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, tillsammans med två medförfattare. De har analyserat 397 ekologiskt skilda sötvattensregioner i världen och märkt ut alla dammar som är mer än 15 m höga.

Detta gjorde det möjligt för forskarna att bedöma i vilken grad dammarna stoppar fiskars vandring. Författarna gick sedan igenom förekomstdata för fiskarter som antogs vara i riskzonen på grund av att de är begränsade till en särskild region eller därför att de vandrar i floderna som en del i sin livscykel. På så sätt kunde forskarna identifiera i vilka regioner dammar utgör den största risken för fiskarter. Genom att väga in var det hade varit ytterligare förändring av livsmiljöer – en känd risk för många fiskar – kunde författarna förfina sin lista över riskområden.

Resultaten pekar på Murray-Darling-provinsen (Australien), södra Italien, nedre och mellersta Indus flodområde, västra Korea, övre Paraná (södra Brasilien), den sydatlantiska kusten i USA, och Mobile Bays ekoregioner som de regioner som har ett påtagligt antal fiskarter som hotas av dammar. Mycket av Donau, Iberiska halvön (sydvästra Europa), och delar av Sydafrika är också med på listan.

– Dessa ekoregioner menar vi behöver omedelbar uppmärksamhet från naturvården. Ålar, shads som är en grupp av sillfiskar, nejonögon, störar och laxfiskar framstår som särskilt sårbara arter, säger Christer Nilsson.

Han förklarar vidare att deras resultat kan hjälpa forskare och planerare att identifiera viktiga områden där bevarande är lämpligt därför att vattendragen är relativt opåverkade och hyser hotade arter. Resultaten pekar också på regioner där restaurering – möjligen också dammrivning – är önskvärd ifall fiskar ska kunna bevaras.

INFORMATION OCH KONTAKT
Om publikationen: Implications of Dam Obstruction for Global Freshwater Fish Diversity. Catherine Reidy Liermann, Christer Nilsson, James Robertson, and Rebecca Y. NG. BioScience (2012) 62: 539-548. Finns tillgänglig online i juni 2012

För mer information, kontakta gärna:
Christer Nilsson, professor vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 090-786 60 03
E-post: christer.nilsson@emg.umu.se

Nu har medicinforskaren och ortopedkirurgen Per Essving utvärderat olika metoder och presenterar resultaten i en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet.

Artros i knäleden är ett problem som blir allt vanligare. Den tredubbling av antalet knäprotesoperationer som skett sedan början av 1990-talet kan framförallt kopplas till ökad övervikt och fetma, som leder till större belastning på knälederna. I dag handlar det om fler än 12 000 operationer per år i Sverige. Ingreppet innebär att hela knäet, eller delar av det, ersätts med en protes, och det är vanligt att båda knäna behöver opereras.  Även om resultatet ofta blir bra, finns det risk för komplikationer.

– Smärtan precis efter operationen kan vara mycket svår, vilket givetvis är ett problem i sig. Men det innebär också att rörligheten blir sämre, och det är allvarligt eftersom det är viktigt att patienten snabbt kommer igång och tränar efter operationen.  Dessutom ökar risken för blodpropp, infektioner och andra medicinska komplikationer om patienten måste vara sängliggande och vårdas på sjukhus, säger Per Essving, som är överläkare på Ortopedkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.

Ny metod
Per Essving har framför allt fokuserat på en ny smärtlindringsteknik som kallas LIA (lokal infiltrationsanalgesi). Förkortningen LIA står för en blandning av lokalbedövningsmedel, inflammationshämmande medel och adrenalin, och metoden bygger på att man tillsätter blandningen lokalt dels i slutet av operationen, dels vid en senare tidpunkt genom en kateter som lämnats kvar i knäet. På så sätt kan man täcka in den akuta smärtfasen som brukar vara runt 36 timmar.

– Tanken bakom metoden är just att förhindra smärtan där den faktiskt uppstår, i stället för att använda mer allmänt verkande smältlindring.

Per Essving har bland annat jämfört LIA med en annan vanlig metod där man ger morfin tillsammans med lokalbedövningsmedel vid ryggbedövning. Resultatet var att LIA gav lägre smärta och snabbare rörlighet.

Oväntad upptäckt
– Det visar att LIA kan innebära en stor hjälp för patienterna. Och om vi på detta sätt kan minska vårdtiden så leder det till lägre vårdkostnader och kortare vårdköer. Då är mycket vunnet för både patienterna och samhället.

En oväntad och intressant upptäckt var att effekten av två olika operationstekniker blev likvärdig när LIA användes som smärtbehandling.  Trots att så kallad mini-invasiv kirurgi (MIS) betraktas som tekniskt svårare att utföra än konventionell kirurgi har den blivit allt vanligare, eftersom den anses ge lägre smärta och snabbare återhämtning.

– Men vi fann ingen skillnad mellan grupperna när vi använde LIA. Över 80 procent av patienterna kunde gå hem redan dagen efter operationen, oavsett vilken av de båda operationsteknikerna som användes, berättar Per Essving.

Forskaren Julia Grosse har studerat tillit och förtroende och vad det innebär. Exempelvis kan tillit ses som något man känner eller visa sig i hur man beter sig i olika situationer. Det kan handla om att man utgår från att polisen gör sitt jobb eller lånar ut prylar till någon man inte känner så väl. Det kan också handla om att känna tillit till sig själv eller att känna sig trygg i det offentliga rummet. Tilliten och förtroendet är generellt stort i Sverige men det skiljer sig mellan människor i olika livsfaser.

– Tidigare studier visar att unga människor säger sig ha tillit i mindre utsträckning än personer i medelåldern. Detta bekräftas i mångt och mycket även i min undersökning när man ser på tillit på ett mer detaljerat sätt, säger Julia Grosse.

Att äldre har mer tillit kan enligt Julia Grosse förklaras med att personer med mer livserfarenhet kan dra nytta av dessa erfarenheter. De kan ha fler referenser att gå tillbaka till och stärkas av vetskapen om att ha klarat av ett antal utmaningar i livet. Omvänt verkar frånvaron av erfarenhet många gånger vara direkt skadlig för tillit och förtroende.

Ändå stämmer denna bild av tillitsfulla medelålders och misstänksamma unga inte helt. Den eller det som man är mer förtrogen med känner man i allmänhet också större tillit till. Att unga vuxna träffar någon de lärt känna enbart via Internet är till exempel mycket vanligare än att personer i 40- eller 50-årsåldern gör det.

–Negativa erfarenheter behöver inte resultera i minskad tillit. I stället verkar det vara så att en speciell erfarenhet många gånger bara påverkar tilliten på samma område. Har man blivit bestulen på sin plånbok på en utlandsresa brukar man i fortsättningen vara försiktig med sin plånbok på just utlandsresor, utan att bete sig lika varsamt med sina tillhörigheter hemma i Sverige eller sluta lita på främlingar i allmänhet, säger Julia Grosse.

En del av studien bygger på enkätundersökningen Tillitsbarometern som har genomförts vid Ersta Sköndal högskola. Enkäten har skickats ut till ett representativt urval på drygt 13 000 personer i sammantaget 33 svenska kommuner. Utöver det har närmare 30 personer i olika åldrar intervjuats om sina erfarenheter av tillit.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta gärna Julia Grosse: grossejulia@hotmail.com, 0704 495634

Modellen kan även komma att bli ett användbart verktyg när det handlar om att utvärdera nya förarstödssystem.

Projektet baseras på antagandet att de underliggande faktorerna som påverkar mänskligt beteende, som till exempel ålder, erfarenhet, attityd och kulturell bakgrund, är samma oavsett transportslag. Antagandet har möjliggjort framtagandet av modellen, som när den blev klar har testats på riktiga förare i simulatorer för att garantera en säker och kontrollerbar forskningsmiljö.

– Målet är att modellen ska börja användas för att pröva och utveckla ny innovativ teknik i syfte att öka säkerheten i transportsystemen, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på VTI, som tillsammans med kollegan Björn Peters lett projektet som pågått under tre års tid.   Den första delen av projektet handlade om att ta reda på vilka aspekter av föraruppgifter som är vanliga för olika typer av transportslag. Modellen tar hänsyn till faktorer kopplade till individen, exempelvis kulturell bakgrund, personlighet och attityder, krav och erfarenhet, men också till påverkansfaktorer kopplade till situationen i omgivningen och fordonet. Den andra delen av projektet handlade om att utforma försöken och utföra dem i testmiljö runt om i Europa, för att sedan analysera insamlade data.

– Vi har exempelvis utvecklat flyttbara simulatorer för både tåg och bil som vi har skeppat runt mellan Italien, Frankrike, England, Israel och Sverige. På så sätt har vi kunnat genomföra ett experiment i fem länder vilket gör att det går att jämföra kulturella skillnader med stor tillförlitlighet. Experimentet är såvitt vi vet världsunikt, säger Magnus Hjälmdahl.

INFORMATION OCH KONTAKT
Projektet Iterate (IT for error remediation and trapping emergencies) har genomförts på uppdrag av EU-kommissionen i ett samarbete mellan VTI, Ben Gurion University (Israel), Chalmers (Sverige), Leeds University (Storbritannien), Kite Solutions (Italien), MTO Säkerhet AB  (Sverige) och Université de Valencienne (Frankrike). Modellen som projektet tagit fram benämns Unified model for driver (UMD).

Läs mer på  [Ref 1].
För mer information, kontakta Magnus Hjälmdahl forskare, VTI

Den europeiska riskforskningen kring tillämpningar inom det moderna jordbruket är felriktad och främjar inte utvecklingen av ett framtida hållbart jordbruk. Det hävdar fyra SLU-forskare i en översikt av genomförd och pågående riskforskning med avseende på genetiskt modifierade organismer (GMO) som publiceras i det kommande numret av den vetenskapliga tidskriften EMBO Reports.

Inom EU råder en total politisk låsning när det gäller synen på GM-grödor – gentekniskt förändrade grödor. Resultaten från riskforskning kring GM-grödor behandlas ungefär som den döda papegojan i Monthy Pythons sketch på temat ”att vägra se verkligheten”. Det spelar ingen roll att resultaten entydigt pekar på att det inte finns några risker för miljö eller hälsa – starka intressegrupper kräver ännu mera forskning, ännu mera prövning och ännu mera långbänk, som om det skulle finnas några resultat som skulle få dem att ändra sig. Men det gör det inte, för dessa intressegrupper är ute efter att förhindra ett tekniksprång som de över huvud taget inte vill se genomfört. Och i Bryssel bugar man underdånigt mot sådana vetenskapsfientliga krafter och låter dem ta kommandot över opinionsbildning och beslutsfattande, skriver SLU-forskarna Jens Sundström, Torbjörn Fagerström, Ulf Magnusson och Christina Dixelius.

Resultatet blir att stora resurser satsas på meningslös forskning och därigenom tränger undan viktig forskning kring t ex hur man kan minska jordbrukets verkliga miljöpåverkan och öka dess hållbarhet. Vidare kostar attityden till GM-grödor det europeiska folkhushållet stora summor i form av uteblivna produktivitets- och miljövinster och i form av kostnader för märkning av livsmedel m m. Slutligen sker en besvärande kompetensförlust inom ett vetenskapligt framtidsområde – ironiskt nog samtidigt som EU-kommissionen hävdar att just avancerad biologisk forskning ska bli det framtida Europas väg till ökad konkurrenskraft, skriver SLU-forskarna också.

För mer information:
Jens.Sundstrom@slu.se; tel 018-67 32 47
Torbjorn.Fagerstrom@slu.se; tel 070-519 20 22

Här återfinns projekt om till exempel nya regler för effektivare vinterväghållning, om underhåll och reparation av betongvägar och om instrumentering av vägkonstruktion i kallt klimat med tunga malmtransporter.

Nya medlemsorganisationer välkomnas
Branschprogrammet bygger på en bred samverkan med universitet, högskolor, forskningsinstitut, entreprenörer, leverantörer och konsulter. VTI eller KTH står dock som huvudutförare för alla utom ett av de inledande projekten. Luleå tekniska universitet håller i ett av dem. Bland medutförarna återfinns företag som NCC, Nynas, Ramböll, Vectura och WSP.

Nu satsar man aktivt på att ansluta fler medlemsorganisationer, det vill säga entreprenörer, leverantörer, konsulter, problemägare, utförare och finansiärer, som på olika sätt vill vara med och påverka och bidra till att uppnå målen med satsningen.

Nästa projektansökningsomgång blir till hösten då alla medlemsorganisationer i programmet är välkomna att söka finansiering för projektstart 2013.

Sverige tar tätposition inom väg- och banhållning
BVFF:s vision är att Sverige i framtiden har en internationell tätposition inom området väg- och banhållning. Detta ska åstadkommas genom att integrera avancerad forskning och utbildning med ett innovations- och policyperspektiv.

Faller satsningen väl ut ska Sverige om ett antal år kunna stoltsera med en anläggningsbransch som är internationellt konkurrenskraftig och skapar tillväxt och sysselsättning. Man ser också framför sig att branschen ska generera tillgång till en europeisk, ledande forsknings- och innovationsmiljö med sådan unik kompetens och sådana resurser att den även attraherar utländska uppdragsgivare.

INFORMATION OCH KONTAKT
Lista på BVFF:s webbplats över beviljade projekt 2012

För mer information, kontakta Robert Karlsson, forskningsledare, VTI