Vad händer när supportrar från hela Europa kommer till Ukraina och Polen? Vad innebär det för arrangörsländernas relationer att tillsammans anordna fotbolls-EM? Hur har samarbetet gått? Vilken betydelse har EM för ekonomin i Polen och Ukraina, och för de berörda städerna? Hur ser de feministiska rörelserna i Östeuropa på prostitution i samband med EM? Det är några av de frågor som kommer att tas upp i en artikelserie om fotbolls-EM som under juni publiceras på tidskriften Baltic Worlds webbsida.
Inom CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola bedrivs omfattande forskning om Östersjön och Östeuropa inom många ämnen. Centret ger ut tidskriften Baltic Worlds, som inför och under Europamästerskapet publicerar artiklar skrivna av både CBEES-forskare, journalister och forskare vid andra lärosäten.
Artiklar om allt från korruption till idrottsetik
I Europamästerskapet, med start den 8 juni, spelar 16 länder 31 matcher i åtta olika städer i Polen och Ukraina; Gdánsk, Poznan, Wroclaw, Warszawa, Lviv, Kiev, Kharkiv och Donetsk.
Bevakningen inleds med att journalisten Tove Stenquist ger en bakgrund till de historiska relationerna mellan Polen och Ukraina genom ett samtal mellan Volodymir Kulyk (Ukrainian Studies, Stanford University, USA) och Jacek Nowak (Jagellonian University, Kraków, Polen).
Vidare kommer Lars Johannsen, docent i statsvetenskap, Århus Universitet, att skriva om korruption och fotboll-EM:s påverkan på den lokala ekonomin. Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap, CBEES, Södertörns högskola, skriver om rasism och xenofobi på fotbollsarenorna och Kutte Jönsson, universitetslektor i praktisk filosofi vid Malmö högskola, skriver ompolitik och sport, har bojkotter någon effekt?
Nicholas Aylott, universitetslektor i statsvetenskap och forskningsledare på CBEES vid Södertörns högskola, skriver om fotbollen och hur ett landslags framgångar kan påverka partipolitik och Yulia Yurchuk, doktorand i historia vid BEEGS och med rötter i Ukraina, skriver om feministiska initiativ för att motverka ökad prostitution i samband med fotbolls-EM.
Ytterligare artiklar är också att vänta, som alla på olika sätt belyser och fördjupar vår bild av evenemanget fotbolls-EM. Som en bonus finns på siden dessutom en interaktiv fotbollskalender med alla matcher, grupper, länder och platser.
KONTAKT
Experter på Ukraina och Polen finns på Södertörns högskola!
Önskar du intervjua en forskare med inblick i situationen i Ukraina och Polen? Eller forskare kunniga på andra Östersjö- eller Östeuropafrågor?
Kontakta: Eleonor Björkman, informatör Södertörns högskola: 070-286 13 32 eller eleonor.bjorkman@sh.se
Den första röntgenlasern i världen, som finns i Stanford i USA, gör det möjligt för forskarna att producera ultrasnabba blixtar; extremt starka och korta pulser. Styrkan i en del av varje röntgenpuls motsvarar intensiteten av allt solljus som träffar jorden, fokuserat på en kvadratmillimeter.
– Vi har använt tekniken för att bestämma positionen för enskilda atomer och aminosyror i ett protein, det välkända proteinet Lysozym, säger Richard Neutze, professor i biokemi vid Göteborgs universitet och deltagare i det internationella forskningsprojektet.
Genom att forskarna kan ta exceptionellt många bilder på extremt kort tidsintervall ger det en möjlighet att både skärskåda proteinets atomer och se den molekylära dynamiken på ett sätt som aldrig tidigare varit möjligt.
– I framtiden kan man tänka sig att det kan bli möjligt att filma hur proteinernas atomer rör sig och interagerar, säger Richard Neutze.
Öppnar dörren till analys av nya biomolekyler
Den ultrasnabba tekniken innebär att forskarna kan analysera nya typer av biomolekyler. Till exempel membranproteiner, för vilka det är svårt att bilda tillräckligt stora kristaller för att studera med konventionella röntgenkällor.
Med den nya röntgenlasern kan nu kristallerna vara mikrometerstora (tusendels millimeter) eller ännu mindre, och de avbildas en och en.
– Laserpulserna är så starka att proverna förstörs efter strålningen, men pulserna är så korta att atompositionerna inte hinner ändras, säger Richard Neutze.
På sikt kan kartläggningen av hur proteiner är uppbyggda och hur de fungerar i cellen vara nyckeln till att hitta nya läkemedel för att bota olika sjukdomar. Likaså kan tekniken användas för att studera fotosyntesen och att på konstgjord väg i framtiden eventuellt skapa en liknande process som alstrar energi med hjälp av ljus.
KONTAKT
Richard Neutze, Professor,Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 3974, Mobile: 0738 536622 E-post: Richard.Neutze@chem.gu.se
Efter några toppår mellan 1930 och 1950 har den kommersiella fångsten av storröding (Salvelinus umbla) i Vättern stadigt minskat, från cirka 60 ton till runt fem ton per år. Även om antalet fiskare också minskat och fokus flyttats till signalkräfta, antas mängden fångad fisk i stort spegla stammens storlek i sjön.
Flera tänkbara orsaker till raset har lanserats: överfiske, predation från signalkräftor, konkurrens med lax och klimatförändringar. För att vetenskapligt undersöka sammanhangen startades 2007 ett forskningsprojekt vid Högskolan i Skövde i samarbete med Linköpings universitet.
– Fisket har haft sin betydelse för den stora minskningen av rödingbeståndet, men det har begränsats av restriktioner på senare år. I stället är det ett varmare klimat som kan få störst betydelse framöver. Orsaken är troligen en mismatch för de nykläckta rödingynglen, säger Malin Setzer, doktorand i teoretisk biologi som 1 juni disputerade vid LiU.
”Mismatchen” innebär att rommen kläcks så tidigt att det inte finns tillräckligt med föda för ynglen när gulesäcken, som försörjer dem under de första dagarna, tagit slut.
Av de större laxfiskarna i Vättern är två naturliga, röding och öring. Dessutom finns ett bestånd av inplanterad lax. Rödingen är den av de tre som är mest känslig för höga vattentemperaturer.
Forskarteamet under ledning av Tomas Jonsson, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet, har jämfört fångst- och klimatdata sedan början av 1900-talet. Resultaten visar att en mild vinter med för tidig kläckning ger sämre fångster sex år senare, samtidigt som de bästa fångstsäsongerna har inträffat fyra år efter en rejäl isvinter.
Signalkräftan planterades in i Vättern med början 1969. Tjugo år senare exploderade beståndet. Kräftorna är allätare och de aptitliga rödingromkornen ligger högt på menyn. Genom ett omfattande fältexperiment vid en känd leklokal för röding kunde forskarna visa att en större andel av romkornen åts upp av kräftor än av fiskar.
Konkurrens av inplanterad lax är också en faktor som kan påverka rödingbeståndet, visar Malin Setzers analys av maginnehållet på 777 fiskar från Vättern. För 40 år sedan åt rödingen mest nors medan laxen föredrog siklöja, men enligt de nya analyserna har båda arterna gått över till en diet dominerad av storspigg.
– Laxen är en starkare konkurrent, den växer fortare och är mer tolerant mot höga vattentemperaturer än rödingen, säger Malin Setzer.
I en matematisk modell av Vätterns näringsväv, byggd på verkliga data, har forskarna undersökt effekterna av olika åtgärder. En minskad utsättning av lax skulle ge en positiv effekt på beståndet av stora rödingar. Ett minskat fisketryck skulle vara bra för de mindre rödingarna, under 30 centimeter. Signalkräftorna har inte varit drivande för rödingbeståndets nedgång, men en begränsning av kräftorna skulle förbättra möjligheten till återhämtning.
– En slutsats är att det inte finns en enkel förklaring till utvecklingen i Vättern. Men vår studie visar att det är än viktigare att jobba med de här åtgärderna för att därmed underlätta för rödingen att klara klimatproblemen, säger Tomas Jonsson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandling: The decline of great Arctic charr i Lake Vättern: empirical and theoretical analyses of suggested causes ]av Malin Setzer. Avhandlingen lades fram 1 juni 2012 med professor Mark C. Emmerson, University of Belfast, UK, som opponent.
Kontakt:
Malin Setzer 076-3192621, malin.setzer@jordbruksverket.se
Tomas Jonsson 018-673401, tomas.jonsson@slu.se
Handelns utveckling och globalisering under de senaste årtiondena har inte bara inneburit välståndsökningar för många, utan den har också gett upphov till ett antal svåra etiska utmaningar: de skenande ojämlikheterna mellan rika och fattiga länder, den globala miljöförstöringen och klimatförändringarna samt vad många upplever som en växande respektlöshet för både människor, djur och natur. Vilket ansvar har vi som konsumenter för att göra något åt detta? Är det till exempel moraliskt fel av oss att inte köpa rättvisemärkt och ekologiskt varje gång vi handlar i livsmedelsaffären? Vilket ansvar har de kommersiella företagen? Och vilket ansvar har våra politiker för att försöka vända den negativa trenden?
I den nyutkomna boken Hur bör vi handla? Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt (Thales förlag) tar författarna pulsen på allvaret i och omfattningen av ovanstående världsproblem. Empiriska fakta varvas med filosofiska tankar om vårt moraliska ansvar gentemot medmänniskor, djur och natur. Samtidigt diskuterar de vilka lösningar som är möjliga, till exempel på individnivå.
– Det finns många konsumenter som vill bidra till en bättre värld, säger Joakim Sandberg. Men världen blir ju inte bättre bara för att jag väljer det rättvisemärkta kaffet eller de ekologiska bananerna. Så som handeln är uppbyggd riskerar mycket av vår välvilja faktiskt att gå till spillo.
Boken ger tips på hur enskilda individer kan öka sin påverkan, till exempel genom att välja ut de effektivaste välgörenhetsorganisationerna eller genom att delta i kollektiva aktioner eller rörelser. I slutändan menar författarna dock att problemen måste angripas på högre nivåer: våra företag och politiker måste ta ett större ansvar. Och det räcker kanske inte att Sverige agerar utan andra länder måste också gå med.
– Globala problem kräver globala lösningar, säger Bengt Brülde. Vi behöver fler och mer långtgående internationella överenskommelser, som till exempel Kyotoprotokollet.
Men det ser tyvärr dystert ut på detta plan. Kyotoprotokollet går snart ut, den globala djurindustrin fortsätter att växa och det gör även klyftorna mellan rika och fattiga länder.
– Mycket återstår att göra, säger Bengt Brülde. Och det kan vara till stor hjälp om både enskilda konsumenter, företagsledare och makthavare läser vår bok.
Det är viktigt att fotgängarfrågor kommer in tidigt i den långsiktiga och övergripande planeringen i kommunerna för att gångtrafiken ska gynnas och öka i omfattning. Gång bör behandlas som ett eget trafikslag och bebyggelse behöver planeras så att viktiga samlingspunkter i kommunen kan nås till fots. Detta och mycket annat konstateras i en kunskapsöversikt som gjorts av VTI på uppdrag av Teknik och samhällsbyggnadskontoret i Linköpings kommun.
Intresset för hållbara transporter och förbättrad folkhälsa har ökat de senaste åren och många kommuner har lyft upp cykling och kollektivtrafik som prioriterade områden. Däremot är det inte många som har speciella planer och program för gångtrafik vilket innebär att fotgängarnas behov ofta kommer i skymundan.
– I allmänhet är människors attityder till att gå mycket positiva om förutsättningarna bara är de rätta. Viljan att promenera beror inte bara på om det är möjligt utan även om det upplevs som attraktivt. Om man skapar goda förutsättningar för en angenäm upplevelse för gångtrafikanter kan man öka andelen fotgängare menar Sonja Forward, forskare på VTI.
I rapporten rekommenderas kommuner bland annat följande åtgärder för att förbättra villkoren för fotgängare:
– Förbättra tillgängligheten genom att exempelvis förkorta avstånd och skapa genare gångstråk, bygga gågator och gångfartsområden.
– Planera kollektivtrafik så att fotgängare kan ta sig till hållplatser tryggt och smidigt.
– Sänka hastigheten för motortrafik till max 30 km/h där oskyddade trafikanter rör sig.
– Separera gående och cyklister, särskilt i trafiktäta områden i centrum.
– Öka tryggheten med belysning och aktiviteter längs gångstråken.
– Skapa en varierad och estetiskt tilltalande miljö med sittplatser där man vill att gående ska vistas.
– Prioritera underhållsåtgärder där fotgängare rör sig, särskilt vad gäller vinterväghållning.
– Skapa vägvisning for fotgängare med avståndsinformation för att underlätta vägval samt ta fram reseplanerare för fotgängare.
Fotgängarna i fokus, en kunskapsöversikt, VTI 2012 [Ref 1]
www.vti.se [Ref 2]
Foto: Katja Kircher [Ref 3]
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.
2002 gjordes en enkätundersökning med 820 nyblivna Göteborgsföräldrar om hur de upplevde parrelationen sex månader efter förlossningen. Studien följdes upp 2006, när första barnet var fyra år.
Nu har forskarna sammanställt ytterligare en uppföljning där föräldrarna intervjuats åtta år efter första barnets födelse.
Studierna visar att föräldraparen generellt sett upplevde en försämrad kvalitet på relationen när första barnet var fyra år. Relationen var något bättre när barnet fyllt åtta – men fortfarande inte lika bra som den var ett halvår efter förlossningen.
Kvaliteten på den sensuella dimensionen i förhållandet, uttryckt som utbyte av kramar och smek, visade en stadigt nedåtgående kurva, medan den sexuella dimensionen låg på en konstant låg nivå både när första barnet var sex månader, fyra år och åtta år.
Intressant nog var de par som fått ett barn lika missnöjda med sexlivet som de som fått flera barn: de hade sex sällan (1-2 gånger i månaden) och uppgav att de kände sig trötta.
– Detta är resultat som ger anledning till oro. För att orka med föräldraskapet och inte riskera att behöva separera måste småbarnsföräldrar må bra med varandra och kunna njuta av sitt samliv. Men det verkar som om samlivet nedprioriteras till förmån för barnen, jobbet, hushållsarbete och andra aktiviteter, säger Tone Ahlborg, forskare vid Sahlgrenska akademins institution för vårdvetenskap och hälsa.
Den mångåriga studien, som hittills resulterat i sex vetenskapliga artiklar, visar att en av de mest påfrestande faktorerna för förhållandet är brist på egentid – både för sig själv samt tid tillsammans utan barnen. Många föräldrapar nämner också bristen på avlastning och stöd, såväl i föräldraskapet som i parrelationen.
– Det finns förstås föräldrar som säger att de upplever en fin gemenskap, även som kärlekspartners, när de gör saker tillsammans med barnen, säger Tone Ahlborg.
– Vad vi som möter småbarnsföräldrar kan göra är att stödja dem med avlastning, så att de orkar och kan få möjlighet att vara ifred på tu man hand. Men det viktigaste är nog att hjälpa dem att inse att småbarnstiden är en kort period i livet, och att gemenskapen och glädjen kring barnet eller barnen under en period kan överskugga brist på egentid och tid med varandra.
Med hjälp av de mångåriga studierna har Göteborgsforskarna utvecklat ett helt nytt frågeformulär som på ett vetenskapligt sätt mäter den upplevda kvaliteten i en parrelation.
Formuläret, som kallas Quality of Dyadic Relationship, består av 36 frågor om hur paret kommer överens, deras samhörighet, tillfredsställelse, sensualitet och sexualitet. Testet används vid till exempel familjerådgivningar.
Studien Quality of the intimate and sexual relationship in first-time parents – A longitudinal study publicerades i tidskriften Sexual and Reproductive Healthcare.
För att klara av att skapa programvara i en sådan miljö så använder utvecklare en utvecklingsmetodik som heter ”Agile”. Denna arbetsmetod främjar samarbete mellan utvecklare/användare och tillåter snabba ändringar av kraven så att nya behov snabbt kan implementeras. Metodiken löser detta genom att ha korta utvecklingsperioder där man fokuserar på ett behov och snabbt demonstrerar detta till användaren för att bekräfta att det uppfyller behoven och att inga nya behov har uppstått.
Problem uppstår när utvecklare måste göra programvara säker. Idag är de flesta programvaror nätverksbaserade och använder internet på något sätt. Detta är riskabelt för användaren då felaktigheter i programvara kan utnyttjats av utomstående för att stjäla, förstöra eller spionera på användaren. För att förhindra detta måste utvecklaren skapa säker programvara som inte har några fel och som enbart gör exakt det den ska göra. Detta är inget enkelt problem. För att hjälpa utvecklaren finns säkra arbetsmetoder som fokuserar på att skapa säker programvara. Dessa metoder använder förstudier eller några planering för att garantera att slutprodukten är säker. För att kunna göra det så måste utvecklaren veta alla behov innan programmeringen börjar och det krävs en plan hur varje krav kan implementeras utan att det påverkar säkerheten av ett annat krav. Dessa två utvecklingsmetoder har fundamentala skillnader som gör det svårt att integrera dem. I dagens snabba samhälle behöver företag få ut sina produkter i tid på en snabb marknad. Därför går flera företag över till en Agile-utveckling där snabba resultat och anpassning till kraven ger dem en fördel över sina konkurrenter.
– I min forskning så har jag försökt att integrera delar av dessa två arbetsmetoder så att Agile-utvecklare fortfarande kan ha kvar en stor del flexibiliteten men samtidigt klara av att skapa säker programvara. För att lösa detta så har jag studerat olika säkerhetsutvecklingsaktiviteter och anpassat dem så de passar i en flexibel utvecklingsmiljö, berättar Dejan Baca.
INFORMATION OCH KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredag 8 juni
Tid: Kl 13:15
Plats: Sal J1630, Hus J, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
För mer information, kontakta Dejan Baca på via e-post: dejan.baca@bth.se Se även www.bth.se
– För många människor är friluftsliv så pass viktigt att de väljer bostadsort eller bostadsområde för att kunna vistas i naturen nära där de bor. Friluftsliv har också starkt politiskt stöd, mycket beroende på dess koppling till folkhälsa och det är kommunerna som i sin fysiska planering förväntas kunna främja friluftslivet i frågor som gäller användningen av mark och vatten. Det är dock inte ovanligt att det i planeringsprocessen beslutas att naturområden ska exploateras. Dessa beslut kan då motiveras av att ”det finns så mycket grönt” och att friluftsliv kan ske ”någon annanstans” än där man vill exploatera, menar Lena Petersson Forsberg.
– Blekingebor är förhållandevis nöjda med tillgången på friluftsnatur men cirka en sjättedel av tillfrågade människor från hela landet uppger att de saknar lämpliga områden för friluftsliv. Många anser även att kommunerna behöver bli bättre på att skydda naturområden som inte är bullerstörda, skapa tillgänglighet till naturen med kollektivtrafik och visa en bättre beredskap inför klimatförändringarnas konsekvenser för friluftsliv. Nuvarande planeringslagstiftning kan inte av egen kraft skydda eller främja friluftslivet utan planbeslutens utfall är beroende av att människor engagerar sig för friluftslivets räkning i planeringsprocesserna, avslutar Lena Petersson Forsberg.
INFORMATION OCH KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Fredagen den 8 juni
Tid: Kl 13:00 – 16:00
Plats: Sal C413A, Hus C, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Malmbanans elektrifiering är idag en viktig del för LKABs exportframgångar. Att elektrifieringen för drygt 100 år sedan var ett banbrytande arbete i fjällterräng med subarktiskt klimat, beskrivs i en ny avhandling från Luleå tekniska universitet. Samtidigt som LKAB inom kort ska öppna fler gruvor står det klart hur viktig elektrifieringen var, som inleddes på riksgränsbanan 1910.
– Aldrig tidigare hade en järnväg elektrifierats för så tunga transporter som det då var frågan om och aldrig tidigare hade ett elektrifieringsprojekt genomförts under så svåra förhållanden, säger filosofie doktor Roine Wiklund som nyligen lagt fram sin avhandling i ämnet teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet.
Elektrifieringen innebar också att två stora tekniska system skulle sammankopplas – artonhundratalets mogna järnvägssystem med nittonhundratalets elkraftssystem. Det hela började när staten gick in som hälftenägare i gruvbolaget LKAB 1907. Bolagsstyrelsen beslutade att brytningen av järnmalm skulle öka från 1,5 miljoner ton 1908 till 3,85 miljoner ton 1918.
– För att klara de nya transportkraven valde SJ att investera i ny teknik i form av elektrisk drift och anlitade svenska ASEA och tyska Siemens vilka påbörjade sitt arbete under sommaren 1910, säger Roine Wiklund.
En rad problem uppenbarade sig vid tester som gjordes i ett tidigt skede men samarbetsparterna ASEA och Siemens löste detta tillsammans med SJ.
– Det blev en del förseningar men slutomdömet var positivt och 1919 tog man beslut att elektrifiera resten av Malmbanan till Luleå vilket var klart 1923, säger han.
Det banbrytande arbetet i den norrländska fjällvärlden med att elektrifiera Sveriges nordligaste järnväg var därmed avslutat.
Klädfärger är en av flera frågor på agendan när cirkaa 400 europeiska forskare inom hudallergi möts i Malmö den 13-16 juni.
Våra kläder är en av de vanligaste orsakerna till allergier och hudbesvär. Därför har en grupp forskare vid Lunds universitet kontrollerat om ett antal allergiframkallande färgämnen fortfarande återfinns i klädesplagg som säljs i Sverige och andra länder. De aktuella färgerna används numera sällan till textilier. Men även om de inte används finns ändå risk att de följer med som en biprodukt till andra färger. Inga färgämnen är nämligen helt rena.
– Det är färgämnen som EU listat som allergiframkallande, och som därför inte bör finnas i kläderna. Ändå hittade vi förhöjda värden i några fall – både inom och utanför Europa, berättarMagnus Bruze, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
I studien analyserade han tillsammans med kolleganMarléne Isakssonoch andra forskare 121 klädesplagg inköpta över hela världen. Fokus var på allergiframkallande ämnen från s.k. azo-färger som används vid färgning av polyester, nylon och andra syntetmaterial. Forskarna fann fyra olika allergiframkallande färgämnen i tre klädesplagg. I ett fall gällde det tights tillverkade i Italien, och i två andra fall gällde det behå och trosa tillverkade i Indien.
Inga av de åtta allergiframkallande färgämnen som undersöktes hittades i de klädesplagg som köpts i svenska butiker.Magnus Bruze ochMarléne Isakssonbedömer det ändå som sannolikt att de allergiframkallande färgerna finns bland kläder som säljs i Sverige, bl.a. med tanke på klädesmarknadens stora volymer och omfattande import. Våra allt mer globala resvanor innebär också att plagg med förhöjd allergirisk kan följa med hem i resväskan. Regelverken utanför EU varierar, och är inte lika högt ställda överallt.
De två forskarna anser att textil- och klädesallergier bör uppmärksammas mer, både i samband med tillverkningen och bland patienter som söker för allergiska problem. Bl.a. är de pådrivande för att ett antal textilfärgämnen ska ingå i den basserie av tester som görs på patienter med misstänkt allergi. De har också tagit initiativ till ett internationellt projekt där förekomsten av textilallergier ska undersökas i olika länder.
Den 13-16 juni träffas ca 400 forskare och experter på hud- och kontaktallerigier på Luftkastellet i Malmö i samband med att Lunds universitet och Region Skåne anordnar ”The 11th Congress of the European Society of Contact Dermatitis”.
Ovan nämnda studie och projekt tas tillsammans med en rad andra frågor upp på konferensen. Hit hör bl.a. allergiproblem bland frisörer, allergiframkallande glasögonbågar och allergiproblem bland hockeyspelare.
Länk till konferenswebben: www.escd2012.com
den 7 juni, visar i sin forskning hur man genom att lära sig förstå de störningar som uppstår i trådlösa kommunikationssystem får möjlighet att konstruera mer effektiva förstärkare.
Per Landin undersöker i sin avhandling ”Digital Baseband Modeling and Correction of Radio Frequency Power Amplifiers” hur störningar som uppkommer då man tvingas använda allt starkare förstärkare kan minska.
Att beskriva störningar. Det finns metoder som förbättrar signalkvaliteten samtidigt som det är möjligt att höja energieffektiviteten. En sådan metod som blivit populär de senaste åren är ”digital predistorsion”. Metoden kräver dock att man matematiskt kan beskriva störningar som förstärkaren introducerar i signalen.
Det är just detta område Per Landins avhandling fokuserar på: Hur man beskriver (modellerar) effektförstärkare för radiofrekvensapplikationer.
Att konceptuellt förstå störningarna. Avhandlingen visar hur man kan motivera användandet av en viss typ av modeller samt hur man förbättrar prestandan hos dessa modeller. Detta gör att korrektionsmetoderna kan förbättras när störningarnas form är kända men det bidrar även till att öka förståelsen för hur störningarna i en effektförstärkare uppträder. Genom att konceptuellt förstå störningarna är det möjligt att konstruera förstärkare med lägre störningsnivåer.
Mycket lovande resultat. Metoder för att förändra signalen så att den bättre passar förstärkarna har testats experimentellt i kombination med ”digital predistorsion”. Resultaten är mycket lovande och visar att verkningsgraden hos effektförstärkarna kan höjas mellan 1,5 och 3 gånger samtidigt som signalkvaliteten är acceptabel.
– Detta är ett mycket viktigt resultat för exempelvis telekomindustrin genom att det är går att sänka kostnaderna och reducera de negativa miljöeffekterna av hög elförbrukning i telekommunikationsnäten, säger Per Landin.
Den 7 juni, kl 13.00 försvarar Per Landin sin avhandling i hörsal 33:202, Högskolan i Gävle.
För mer information, v v kontakta:
Per Landin, doktorand i elektronik, Högskolan i Gävle, 026-64 85 78
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.
Forskarna presenterar sina fynd i artikeln Förlust av biologisk mångfald och hur det påverkar mänskligheten, i tidskriften Nature den 7 juni. Artikeln ger en vetenskaplig syntes från dessa 17 forskare och sammanfattar bevis som har framkommit i fler än tusen studier som utförts under de senaste två decennierna. I syntesen hävdar man att förlusten av Jordens vilda arter kommer att påverka världens ekosystem negativt, och då också ha negativ påverkan på samhället genom att ekosystemtjänster som är livsviktiga för människors hälsa och välgång kommer att minska.
Under de senaste två årtiondena har vetenskapliga bevis framkommit som visar att förlusten av världens biologiska mångfald minskar produktiviteten och stabiliteten av naturliga ekosystem och minska deras förmåga att förse samhället med varor och tjänster som mat och foder, trä, bördiga jordar och skydd mot skadedjur och sjukdomar. Människans agerande bryter ned jordens naturliga ekosystem, vilket resulterar i att arter dör ut i en omfattning som är flera gånger snabbare än vad som observerats när man studerat utdöenden med hjälp av fossil. Trots detta hävdar författarna att det fortfarande finns tid – om världens nationer gör bevarandet av biologisk mångfald till en prioritet internationellt – att bevara mycket av den kvarvarande mångfalden och att återskapa mycket av det som har gått förlorat.
Denna uppmaning att agera kommer nu när internationella ledare förbereder sig för att åter samlas i Rio de Janeiro 20–22 juni på FN:s konferens om hållbar utveckling, även kallad Rio+20-konferensen. Den kommande konferensen uppmärksammar 20-årsfirandet av Riokonferensen 1992, vilken resulterade i att 193 nationer beslutade sig för att stödja de mål för biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av naturresurser som tas upp i Konventionen om biologisk mångfald. Riokonferensen 1992 ledde till ett ökat intresse av att förstå hur förlusten av biologisk mångfald kan påverka dynamiken och funktionen hos ekosystem, och deras förmåga att förse samhället med värdefulla varor och tjänster. I artikeln i Nature har författarna sammanfattat publicerade studier i ämnet och uttalar sig om sex konsensusuttalanden, fyra framträdande trender och fyra ”balance of evidence”.
Denna ”balance of evidence” har utvecklats under de senaste 20 åren och har förankrat att biologisk mångfald är oumbärlig för funktionen i ekosystem, men det har debatterats hur dessa samband fungerar. I denna artikel sammanfattar författarna forskning och utvecklar ett antal konsensusuttalanden som är ett steg i att kunna göra upp denna debatt. Till exempel så påstår forskarna att effekten av förlusten av biologisk mångfald kan mäta sig med många andra globala drivkrafter bakom miljöförändringar. Vidare påpekar de att det inte finns tillräckligt med data för att utvärdera relationen mellan biologisk mångfald och många av de tjänster som den producerar. Men bevisen tyder på att en ökad biologisk mångfald ökar skörden av kommersiella grödor, ökar produktionen i träplanteringar, förbättrar foderproduktionen i gräsmarker, och ökar stabiliteten i fiskskördar. En ökning i mångfalden av växter leder också till en större motståndskraft mot invasiva, icke-inhemska arter, hämmar växtpatogener som svamp- och virusinfektioner, och ökar den ovanjordiska kolinlagringen genom att öka biomassan.
Trots det stora stödet för Konventionen för biologisk mångfald så har förlusten av biologisk mångfald fortsatt under de senaste tjugo åren, och ofta med en allt högre hastighet. För att motverka detta har nya mål, de så kallade Aichi-målen, för bevarandet av biologisk mångfald satts upp för 2020. Dessutom har en ny internationell instans som kallas Överstatlig plattform för biodiversitet och ekosystemtjänster skapats i april 2012 för att fungera som en guide för den globala rörelsen för ett hållbart nyttjande av världens biologiska mångfald och ekosystem. Det finns fortfarande stora brister i vetenskapen bakom biologisk mångfald som måste utredas om Aichi-målen ska nås.
Utan en förståelse för de grundläggande ekologiska processerna som binder samman biologisk mångfald, ekosystemfunktioner och -tjänster, kommer försök att förutspå konsekvenserna av förlusten av biologisk mångfald för samhället, och att möta politiska mål troligtvis att misslyckas, skriver de 17 ekologerna. De avslutar med att konstatera: ”men med den grundläggande förståelsen tillgänglig kan vi fortfarande få ett slut på de samtida biologiska mångfaldsförlusterna, för mänsklighetens bästa.”
INFORMATION OCH KONTAKT
Professor David.Wardle@slu.se, SLU, tel 090-786 84 71, 070-658 92 81
Trafikanalys överlämnade den 4 juni 2012 ett kunskapsunderlag till regeringen om hur godstransportsituationen ser ut i Sverige för olika trafikslag. VTI har bearbetat flera av frågeställningarna i regeringsuppdraget ”Transporter av gods – kunskapsunderlag och nulägesanalys” enligt följande:
A. Nationella och internationella godsflöden B. Transportköparnas överväganden C. Faktorer som begränsar utvecklingen av effektiva järnvägstransporter D. Godstransporter via inlandssjöfart E. Godstransporter via närsjöfart F. Transporter i urbana områden och inomregionala transporter på lands- och glesbygd.
VTI har analyserat litteraturen och statistiken och genomfört intervjuer med nyckelpersoner. I delprojekt A har den nationella godsmodellen Samgods använts för att beskriva handels-, transport- och trafikflödena. I delprojekt E illustreras konkurrensytan mellan trafikslagen med hjälp av en fallstudie.
I delprojekt A belyser flödeskartor för sex aggregerade varugrupper hur heterogen godstransportmarknaden är. I studien betonar VTI att framtagningen av transportprognoser förutsätter en bra beskrivning av dagens flöden. Med avseende på transportköparnas val är priset avgörande, förutsatt att transportkvaliteten säkerställs. I delprojekten C, D, och E understryks betydelsen av det trafikslagsövergripande perspektivet där de olika trafikslagen både samverkar och konkurrerar. I delprojekt F utvecklas bland annat hur förutsättningarna för kortväga godstransporter på väg skiljer sig åt mellan storstadsområden och landsbygden.
INFORMATION OCH KONTAKT
Trafikanalys avrapporterade sitt uppdrag till regeringen den 4 juni 2012. VTI:s analys finns att läsa i
VTI rapport 752
Mer information: Inge Vierth , Telefon: 08 555 770 32 Mobiltelefon: 070 943 04 94, inge.vierth@vti.se
Under 1900-talet har mängden information, s.k. data, som samlas in i vetenskapliga experiment inom exempelvis kemi eller biologi mångfaldigats. Utöver detta har även möjligheterna att analysera data på flera olika sätt ökat. Detta ställer ökande krav på de metoder som används för att analysera sådana stora uppsättningar data.
De data som samlas in i ett experiment innehåller ofta beståndsdelar från flera olika, ömsesidigt oberoende källor. Förutom t.ex. genetiska, biologiska eller kemiska skillnader mellan prover kan brus eller störningar t.ex. från ljus-, luftfuktighets- eller temperaturskillnader under dygnet, strålning eller vibrationer från närstående maskiner vara anledningen. Det kan också finnas olikheter som uppstår av skillnader i hantering då olika forskare behandlar proverna, eller små fel i varje steg som fortplantas över tid. Skillnader mellan prover kan också fångas upp olika i olika mätmetoder och olika mätmetoder är olika känsliga för variationer av brus och störningar. Vissa uppmätta data kan därför innehålla gemensamma element som inte existerar i andra data, osv.
De olika beståndsdelarna kan störa varandra och vara ihopblandade, och genom det hämma tolkningen av data. Tommy Löfstedt beskriver i sin avhandling en ny matematisk metod, OnPLS, för att dela upp varje uppsättning data i sina olika beståndsdelar så att de olika delarna kan analyseras och tolkas var för sig.
Tommy Löfstedt har använt OnPLS för att beskriva både simulerade data, för att illustrera funktionen och förmågorna hos metoden OnPLS, samt för faktiska mätningar på metaboliter, proteiner och gener i aspar, och på data från olika livsmedel.
Ökad kunskap om de olika beståndsdelarna i data kan användas till att förbättra eller förfina tillvägagångssättet vid statistiska analyser inom vitt skilda vetenskapliga områden: produktutveckling inom livmedels- och läkemedelsindustrin, förbättra diagnoser i medicinska tillämpningar (t.ex. för cancer eller diabetes), eller förändra trädegenskaper inom skogsindustrin (där resultaten kan ge allt från bättre virke till större verkningsgrad för biobränslen), för att nämna några områden.
– Den föreslagna metoden är väldigt generell, vilket gör att det potentiella tillämpningsområdet är mycket stort, säger Tommy Löfstedt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Tommy Löfstedt är uppvuxen i Hoting i Jämtlands län och har utbildat sig till matematiker samt civilingenjör i teknisk datavetenskap vid Umeå universitet.
Om disputationen:
Fredagen den 15 juni försvarar Tommy Löfstedt, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”OnPLS: Orthogonal Projections to Latent Structures in Multiblock and Path Model Data Analysis”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal KB3A9, KBC-huset.
Fakultetsopponent är Professor emeritus, Michel Tenenhaus, École des Hautes Études Commerciales de Paris, Paris, Frankrike.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
För mer information, kontakta gärna:
Tommy Löfstedt, kemiska institutionen
Telefon: 090-786 71 02
E-post: tommy.lofstedt@chem.umu.se
Bakterien Listeria monocytogenes är allmänt spridd i naturen och finns i jord, på vegetation och i vattendrag. På grund av sin stora spridning förekommer bakterien hos en stor mängd djur, som kan drabbas av allvarliga infektioner. De viktigaste värdarna för överföring av Listeriainfektion, listerios, till människor är kor, getter och grisar via mejeri- och köttprodukter.
När bakterien koloniserar friska människor leder det oftast till en mild, självbegränsade tarminfektion, men hos personer med nedsatt immunförsvar kan infektionen bli allvarlig i form av blodförgiftning och hjärnhinneinflammation med en dödlighet på upp till 30 %. Risken att drabbas ökar markant vid hög ålder eller systemsjukdomar som cancer, AIDS, leukemi med flera. En viktig riskgrupp är gravida, som är särskilt utsatta på grund av den omställning av immunförsvaret som sker vid graviditeten. Vid listerios klarar sig mödrarna ofta bra, men infektionen har i många fall en dödlig utgång för barnet.
Avhandlingen beskriver en ny typ av genreglering i Listeriabakterien. Majoriteten av de sjukdomsframkallande, så kallade virulensgenerna i Listeria monocytogenes regleras av ett protein, PrfA, som endast finns endast hos de sjukdomsorsakande formerna av bakterien och är helt nödvändigt för att åstadkomma en infektion. En muterad bakterie som inte uttrycker detta protein är 100 000 gånger sämre på att infektera möss. Studierna i avhandlingen visar att den så kallad riboswitchen SreA (en RNA-molekyl som kontrollerar uttrycket av gener), också kan nedreglera uttrycket av virulensproteinet PrfA. Studien är den första som kunnat visa att riboswitchar inte enbart kan reglera uttrycket av de mest närliggande generna utan också gener som är spridda i genomet
Listeriabakteriens komplexa livscykel gör att en infektion hos människan är svår att simulera på försöksdjur. Därför har forskare varit tvungna att förlita sig på flera modellorganismer för att åskådliggöra olika delar av infektionscykeln var för sig. I avhandlingen demonstreras att kycklingembryon är ett värdefull komplement till andra djurmodeller för att studera Listeriainfektioner.
INFORMATION OCH KONTAKT
Jonas Gripenland, som är uppvuxen i Östersund, är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, och kan nås på tel. 090-785 67 38,
eller 090 785 67 39
e-post jonas.gripenland@molbiol.umu.se
Fredagen den 15 juni försvarar Jonas Gripenland, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln sRNA-medierad reglering i den patogena bakterien Listeria monocytogenes och evaluering av en alternativ infektionsmodell
Engelsk titel: Regulatory roles of two small RNAs in the human pathogen Listeria monocytogenes and Evaluation of an alternative infection model.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Major Groove, by. 6L, NUS.
Fakultetsopponent är Ass. Professor Thomas Geissmann, Université de Lyon, Frankrike.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Statsvetaren och Umeåforskaren Sara Carlbaum har i sin avhandling studerat hur gymnasieskolans visioner och mål har förändrats under de senaste fyrtio årens skolpolitik, och vilka medborgarideal som syns i framställningar av utbildningens syften och problem. Hon visar att på senare år har gymnasieskolans demokratiske, livslångt lärande, flexible och aktivt deltagande medborgarkonsument ersatts av en anställningsbar entreprenör som betraktas som en produkt för nationell tillväxt.
– De förut så viktiga texterna om elevers inflytande och medbestämmande i skolan har marginaliserats. Istället betonas allt mer behovet av anställningsbarhet och entreprenörskap i åtgärder som arbetsmarknadsinflytande och lärlingsutbildning.
Tillbakablickande reform
Sara Carlbaum anser att gymnasiereformen 2011 uttrycker en form av nostalgi och vilja att försöka återgå till en skola som fanns före år 1971, då utbildningen var uppdelad i gymnasium, fackskola och yrkesutbildning, och uppfattades uppfylla sin roll av att försörja nationell och regional arbetsmarknad med kompetens. Exempelvis finns tidigare så viktiga begrepp som kunskapssamhälle, livslångt lärande, bildning, mångfald, demokrati och en-gemensam-skola-för-alla inte kvar som centrala delar av den nya reformen. Enligt Sara Carlbaum ska effektivitet och anställningsbarhet gynnas, istället för att öka den sociala mobiliteten och jämställdheten.
– Idag bör elever välja rätt från början i förhållande till kön, klass och arbetsmarknad, och inte ta några omvägar eller riskera en förlängd utbildning.
Begränsad valfrihet och frihet
Det avgörande för att betraktas som en värdefull och nyttig medborgare är, menar Sara Carlbaum, att ta ansvar för att bli anställningsbar i ett specifikt yrke, och helst inom ett yrke med brist på arbetskraft. Genom att öka den nationella regleringen av vilka program, inriktningar och kurser som får erbjudas, samt öka arbetsmarknadens inflytande över utbildningen, begränsas både elevernas valfrihet och den lokala friheten och flexibiliteten för kommuner och friskolor.
– Valfriheten verkar tydligen ha gått för långt när ungdomar och särskilt flickor med arbetarklassbakgrund väljer studievägar som anses felaktiga, exempelvis utbildning till frisör eller häst- och smådjursskötare, säger Sara Carlbaum.
Annorlunda bör anpassas
I Gy11-reformen märks också en frånvaro av både mångfald och kritiskt tänkande i texterna, något som tidigare ansågs värdefullt för ett gott medborgarskap och för demokratin. Det medför att anpassning och foglighet till rådande förhållanden i samhället och i arbetslivet premieras.
– Eftersom social kompetens och att ”passa in” har blivit allt viktigare, tvingas de som betraktas som annorlunda utifrån kön, etnicitet och klass att anpassa sig efter rådande normer, avslutar Sara Carlbaum.
INFORMATION OCH KONTAKT
Sara Carlbaum är uppvuxen i Gävle.
Fakta om disputationen
Fredagen den 8 juni försvarar Sara Carlbaum, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Blir du anställningsbar lille/a vän? Diskursiva konstruktioner av framtida medborgare i gymnasiereformer 1971–2011.
Disputationen äger rum kl. 13.15 i hörsal C, Samhällsvetarhuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är docent Magnus Dahlstedt, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet.
För mer information, kontakta: Sara Carlbaum
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
Tel: 090-786 76 25, 070-542 01 48
E-post: sara.carlbaum@pol.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen [Ref 1]
