Hur har samer från olika miljöer förmedlat kunskap och uttryckt sin identitet och hur har detta förändrats och anpassats när samhället moderniserats? Hur ser arbetsmiljön, hälsan och säkerheten ut hos renskötare och deras familjer? Hur påverkas rennäringen av sommarbetenas respektive vinterbetenas utveckling? Om detta handlar några av de projekt som Formas forskarråd beviljat medel idag.

56 miljoner kronor fördelas till tio forskningsprojekt över fyraårsperioden, 2012-2016. Formas står för 28 miljoner kronor, Vetenskapsrådet för 20 och Fas för 8. Totalt kom det in 54 ansökningar om forskningsprojekt och 2 ansökningar om starka forskningsmiljöer. 

– Det kom in många bra ansökningar och det är glädjande att så många projekt har samarbete med sina kollegor i Finland, Norge och Ryssland, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas. Det gör att vi kan få en intressant belysning av skillnader och likheter i de olika delarna av samelandet.
Forskningsråden anordnade en hearing inför den här utlysningen där de flesta som är berörda av samerelaterad verksamhet kunde komma till tals. Det var mycket lyckat och ledde till att utlysningen blev bred i sin ansats och att det finns en stor bredd i de ansökningar som beviljats medel.     

Formas tog 2006 fram en kunskapsöversikt över forskning om hållbar rennäring [Ref 1] och övrig samerelaterad forskning som ett resultat av ett regeringsuppdrag. Kunskapsöversikten visade att den samerelaterade forskningen behövde samordnas bättre, mellan såväl berörda forskningsfinansiärer som forskningsutförare och att det fanns ett behov för ett nationellt program för samerelaterad forskning. Detta behov identifierade också Sametinget i en kunskapsstrategi från 2008 [Ref 2]. Regeringen gav med anledningen av detta Formas i uppdrag att i samverkan med Vetenskapsrådet och FAS utlysa medel inom ramen för ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som omfattade den samiska ursprungsbefolkningen, samerelaterad verksamhet samt samebefolkningens hälsa, arbets- och livsvillkor. 

KONTAKT
Johan Eellend, forskningssekreterare Formas, 0706 98 40 22, johan.eellend@formas.se
Emilie von Essen, presschef, Formas, 0733 50 31 61, eve@formas.se

Forskningscentret CeFEO, som bedriver familjeföretagsforskning i världsklass, får en donation på drygt 11 miljoner kronor från Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse för att finansiera fyra nya forskartjänster.

Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse har sedan 1995 givit omfattande medel till Internationella Handelshögskolan i Jönköping, vilket haft mycket stor betydelse särskilt för etablerandet av två internationellt ledande forskningscentra, MMTC (Media Management and Transformation Centre) och CeFEO (Centre for Family Enterprise and Ownership).

– Jag är mycket glad över denna fortsatta satsning som gör det möjligt för CeFEO att driva utvecklingen framåt inom familjeföretagsforskningen och nå resultat som är betydelsefulla både i Sverige och internationellt, säger professor Leif Melin, ledare för CeFEO, vid Internationella Handelshögskolan. 

11 miljoner kronor ska delas ut löpande under fem år och finansiera tre doktorandtjänster och en postdoc-tjänst. CeFEO forskar inom familjeföretagande och ägande med huvudinriktningarna ägar- och ledarskiften, entreprenörskap, strategiutveckling samt ägande och bolagsstyrning.
Just nu är 30 forskare aktiva i CeFEO, en av de största forskargrupperna i världen inom det växande området Family Business. Man rankas som den mest publicerade forskargruppen i Europa inom området och som nummer fyra i världen.

Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse finansierar för närvarande också andra viktiga delar av verksamheten inom CeFEO, två professurer inom Family Business respektive Family Business Strategy samt en Visiting Professor som delas med MMTC.  

– Det är viktigt för oss att trygga återväxten inom vår verksamhet och säkerställa att vår forskning fortsätter hålla högsta kvalitet. Därför är denna satsning på forskarutbildningen från Hamrinstiftelsen oerhört viktig för vår verksamhet, säger Leif Melin. 

KONTAKT
Christina Hamrin, ordförande Carl-Olof och Jenz Hamrins Stiftelse
Telefon: 0708-42 04 73
Professor Leif Melin, ledare för CeFEO
Telefon: 0708-85 64 46 

Antalet industrisysselsatta har under senare år stadigt minskat i Sverige liksom i hela västvärlden. Företag har gått i konkurs och produktion har flyttat till låglöneländer i Östeuropa och Asien. Fabriker har stängts och gamla industriregioner har tappat invånare och skatteintäkter. Tomma sönderslagna och nedklottrade industrilokaler, bostäder och samlingslokaler lockar snarare ”urban explorers” än människor som vill flytta in.

De övergivna industristäderna ger dock bara en bild av de senaste årtiondenas omställning. Mer eller mindre djärva återanvändningsprojekt har igångsatts, varav flera framgångsrika.  

I boken ”Industrial Heritage Around the Baltic Sea” tas ett större grepp på industriomvandlingen och nybruket av nedlagda industriområden i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Från början av 2000-talet har doktorander och forskare från båda sidor om Östersjön samlats två gånger per år för seminarier och fältstudier. Femton forskare har besökt industriorter i varierande grad av tillbakagång. Frågan som väglett arbetet är om, och i så fall hur, fysiska lämningar och minnen har använts i förnyelsen av forna industriorter. Situationen i Sverige med en lång och framgångsrik industrihistoria har jämförts med bruket av industriarvet i de forna sovjetiska staterna. Från 1945 till början av 1990-talet producerade industriföretagen på andra sidan Östersjön efter 5-årsplaner och ofta med företagsledare som tillsats i Moskva, med råvaror och arbetskraft från andra delar av Sovjetunionen.

I Sverige och i andra nordiska länderna är synen på industriarvet idag positiv. Arvet används på många orter som en bas för en lokal förnyelse. Särskilt gäller detta om de tömda fabrikerna är av god standard och ligger i anslutning till städer med en efterfrågan på lokaler för tjänsteföretag, skolor, konsthallar och museer. Sådana exempel är Koppardalen i Avesta, Mitthögskolan i Eskilstuna och Industrilandskapet i Norrköping.

I de baltiska staterna har det varit svårare att få stöd för en nyanvändning av industriområden. Lokalerna är mer nedslitna och minnena alltför negativa. Men även här finns exempel på intressanta lokala nysatsningar. Förklaringen är delvis en större grad av självständighet från den sovjetiska ledningen under kommuniståren, som Kohtla Mine i nordöstra Estland, det gigantiska industriområdet VEF i Riga och restaurang Memel i ett hamnmagasin i Klaipeda i Litauen.

Marie Nisser, Maths Isacson, Anders Lundgren & Andis Cinis (eds.), Industrial Heritage Around the Baltic Sea. Uppsala Studies in Economic History 92 (2012).   

KONTAKT
Maths Isacson, professor i ekonomisk historia, Uppsala universitet, e-post: maths.isacson@ekhist.uu.se, tel: 018-4711217

Blodkärlen har till uppgift att transportera syre och näring till vävnader runt om i kroppen. Det kräver att vätska och molekyler kan passera genom blodkärlsväggen på ett kontrollerat sätt. Vid inflammation och infektion behöver dessutom olika typer av celler ta sig ut från blodkärlet till den omkringliggande vävnaden.

Vissa sjukdomstillstånd är förknippade med kärlläckage och åtföljande svullnad som kan ge svår funktionsnedsättning. Svullnaden kan också försvåra behandlingen av till exempel cancer genom att den förhindrar cellgifter att nå den sjuka vävnaden. Det är därför både intressant och viktigt att förstå de mekanismer som kontrollerar kärlläckage.

Tillväxtfaktorn VEGF är känd för sin förmåga att starta läckage. I den aktuella studien som nu publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskarna hur kärlläckaget uppstår genom en reaktion där VEGF och en rad andra proteiner i blodkärlscellen samverkar så att cellen släpper taget om sina omgivande grannar. Detta skapar ett hål för passage genom kärlväggen som snart sluts igen.

– Ett viktigt protein, TSAd, har en nyckelroll i den här processen. TSAd samordnar reaktionen i blodkärlscellernas kontakt med omgivningen. Vi tror därför att TSAd kan användas som måltavla i framtida behandlingar, för att förhindra uppkomsten av kärlläckage och åtföljande svullnad, säger Lena Claesson-Welsh vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.

KONTAKT OCH INFORMATION
Lena Claesson-Welsh, institutionen för immunolog, genetik och patologi, Uppsala universitet, tel 018-471 4363, e-post: lena.welsh@igp.uu.se
Kerstin Henriksson, projektkoordinator vid institutionen för immunologi, genetik och patologi,
Forskargrupp Claesson-Welsh, tel: 018-471 4432, 070-167 93 98, e-post: Kerstin.Henriksson@igp.uu.se

Studien är ett samarbete med forskare i Oslo och USA. Resultaten har publicerats on-line i tidskriften Journal of Experimental Medicine.

Tisdag 12 juni kl. 13 presenteras boken i Södertörns högskolebibliotek.

Artur Granstedt, docent vid Södertörns högskola och projektkoordinator för forskningsprojektet BERAS Implementation, skriver i sin nya bok ”Morgondagens jordbruk – med fokus på Östersjön” om hur avgörande jordbruket är för vår planets ekologiska framtid.

På 1960-talet började billig fossil energi i allt större utsträckning användas i Sverige för framställning av konstgödsel till jordbruket. Det blev allt vanligare med specialiserade gårdar.

– Vi fick ett linjärt flöde, i stället för ett kretslopp. De specialiserade spannmålsgårdarna som inte längre har några djur måste tillföra inköpt konstgödsel. Näringsämnen från djurgårdarna utsöndras sedan till största delen från djuren i form av gödsel – men i större mängd än vad som kan utnyttjas av grödorna. Kväve och fosfor läcker ut i mark och vatten, säger Artur Granstedt.
Hälften av det kväve och fosfor som läcker ut i Östersjön och bidrar till övergödningen kommer från jordbruket. En del av kvävet från åkrarna går även upp i luften som dikväveoxid – en potent växthusgas. 

Kretsloppsjordbruk minskar näringsläckage
Resultaten en visar att det är möjligt att kraftfullt minska växtnäringsförlusterna genom skapandet ekologiska kretsloppsjordbruk. Den bärande principen är att integrera växtodling och djurhållning så att växtnäringen i djurens gödsel återanvändas mer effektivt till de egna åkrarna i spannmåls- och djurfoderproduktionen istället för att bli till näringsöverskott.

Jordbruket kan härigenom bli helt klimatneutralt jämfört med dagens konventionella jordbruk som stark bidrar till den globala uppvärmningen. Mångfalden i odlingen utesluter dessutom användning av kemiska bekämpningsmedel. Omställningen kan stöta på hinder särskilt om man genomfört stora investeringar i sina anläggningar, bundna till exempelvis stora djurbesättningar. Därför är denna nya bok också ett upprop till politikerna att reagera – och agera.

– Omställningen från specialisering till blandjordbruk kan vara kostsam, men det är viktigt att man kan bibehålla lönsamheten i jordbruket samtidigt som man gör det mer hållbart. I min bok beskriver jag hur vi i projektet arbetar med både praktisk omställning och ekonomisk uppföljning, säger Artur Granstedt.

Artur Granstedt är agronom som doktorerat i ämnet växtnäringslära. Han är projektkoordinator för EU-projektet BERAS Implementation och har i sin nya publikation redogjort för bakgrunden för projektets vetenskapliga och teoretiska bas och för dess praktiska implikationer. Projektet arbetar med en implementeringen av resultatet från många års forskning om växtnäringsflödena i jordbruk och samhälle med studier av praktiska gårdsexempel runt om i Östersjöregionen.

KONTAKT:
Artur Granstedt: 070-867 67 63
Eleonor Björkman, presskontakt Södertörns högskola: 070-286 13 32
 
 

I början av 1990-talet startade en skandinavisk litteraturboom i Tyskland. Till stor del var det de tyska översättningarna av Sofies värld (Jostein Gaarder, 1993) och Fröken Smillas känsla för snö (Peter Høeg, 1994) som bidrog till den. I deras fotspår kom en stor mängd svensk litteratur att översättas, läsas och diskuteras på tyska kultursidor – en trend som har hållit i sig fram till i dag.

Lina Larsson har undersökt recensioner i tysk press av romaner av Henning Mankell, Kerstin Ekman och Torgny Lindgren, införda mellan 1990 och 2000. Hennes slutsats är att de bilder av Sverige som finns sedan tidigare i Tyskland hade stort inflytande på recensionerna – oavsett hur Sverige skildrades i de recenserade romanerna förmedlades en på många sätt annorlunda bild av Sverige.

– Ett exempel är Mankells romaner som ofta innehåller starka negativa samhällskritiska skildringar av Sverige, men i recensionerna framhölls samhällskritiken i romanerna som något positivt, eftersom den sågs som hoppfull. Om man ser problemen i det egna landet och kritiserar dem så finns det fortfarande hopp om en förbättring, säger Lina Larsson.

Hon drar paralleller till den bild som kom till uttryck när Sjöwall-Wahlöös deckare översattes till tyska på 1970-talet. Sjöwall-Wahlöös deckare var mycket populära i Tyskland vid den här tiden, eftersom de ”avslöjade välfärdsstatens baksida” och Sjöwall-Wahlöö tillsammans med flera andra svenska författare uppfattades på 70-talet som ”kritiker av det egna landet”.

Andra tendenser som blev synliga i recensionerna var att mer positiva allmänt kända bilder av Sverige som en idyll kom till uttryck, och då som ett alternativ till romanernas negativa skildringar. Även romanernas naturskildringar framhölls positivt och fick stort utrymme.

– Min undersökning visar alltså att positiva existerande bilder av Sverige har ett stort inflytande när svensk litteratur förmedlas och diskuteras i Tyskland, även om inte lika positiva skildringar återfinns i romanerna.

KONTAKT OCH INFORMATION
Lina Larsson, telefon: 031-191798, mobil: 0736-223669, e-post: lina.larsson@tyska.gu.se

Avhandlingens titel: Zwischen „Mittsommerreigen“ und „Höllenspektakel“: Bilder von Schweden und ihr Einfluss auf Rezensionen im deutschen Feuilleton der 1990er Jahre
Avhandlingens abstract finns också digitalt publicerat: http://hdl.handle.net/2077/29059

– Naturhänsyn tillämpas också i ett antal andra länder, säger naturvårdsprofessorn Lena Gustafsson, SLU, som tillsammans med 16 andra internationella forskare står bakom rapporten. Det är en ny skogsbruksmodell som har fått snabb spridning de senaste decennierna.

Tankarna bakom naturhänsynen är densamma världen över. Men eftersom förutsättningarna skiljer sig markant mellan olika länder, är det också stora skillnader i hur naturhänsynen utförs. De nivåer som man lämnar i Sverige – tre till fem procent av den avverkade arealen – är förhållandevis låga.

I norra Europa har skogarna brukats under mycket lång tid, medan man i flera andra länder fortfarande avverkar i tidigare orörda naturskogar.

I dessa länder är andelen naturhänsyn ofta högre än i länder med lång skogsbrukshistoria. En ytterligare förklaring är att det i länder med stor andel statligt ägd skog kan vara enklare att styra mot högre nivåer jämfört med länder där en stor del av skogen är privatägd – som i bland annat Sverige. 

– Med stöd av omfattande forskning slår vi i rapporten fast att skoglig naturhänsyn gör nytta. Vi är också överens om att den positiva effekten står i relation till hur mycket naturhänsyn som lämnas.

Även om forskarna uttrycker tveksamhet till nyttan av de lägsta nivåer som noterats, så är man samtidigt övertygade om att någon form av naturhänsyn alltid bättre än ingen alls. Naturhänsyn enligt denna modell bidrar till att långsiktigt öka de biologiska kvaliteterna brukade skogar. 

– Ett resultat av den naturhänsyn som infördes i skogsbruket för 20 år sedan är bland annat att andelarna gamla träd och döda träd nu ökar i de unga skogarna, vilket är positivt för många arter, säger Lena Gustafsson. 

Hon konstaterar också att Sveriges skogslandskap är på väg att förändras. Merparten av det kommer om att ett antal år att bestå av brukade skogar i åldern noll till 60, 70 år medan den resterande delen utgörs av riktigt gamla, skyddade skogar.

– Ett sådant skogslandskap har aldrig tidigare funnits i Sverige. I de brukade skogarna är därför naturhänsyn mycket viktig genom att den skapar livlinor för vissa djur- och växtarter och kan bidra till livskraftiga populationer.

KONTAKT OCH INFORMATION
Forskningsrapporten om naturhänsyn har gjorts av 16 forskare från 9 länder och publiceras i den vetenskapliga tidningen BioSciences juninummer.
http://www.aibs.org/bioscience-press-releases/resources/current-press-release.pdf

Studien omfattar 11 länder och endast den naturhänsyn som utförs i samband med avverkning. Reservat, skyddade områden eller andra typer av skoglig miljöhänsyn ingår inte i studien.
Naturhänsyn är ett gängse begrepp för naturvårdsåtgärder som utförs i samband med skogsavverkning.  Genom att bland annat lämna gamla träd, döda träd och grupper av träd när skogen avverkas kommer det på sikt att utvecklas en viss andel naturskogskvaliteter även i de brukade skogarna.

Kontakta: Lena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi vid SLU, 018-67 27 47, 070-302 27 47

En ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet har tittat på detta, med Hammarby sjöstad i Stockholm som utgångspunkt.

– Jag fokuserar på fenomenet öppen planlösning. Som exempel har jag valt Hammarby sjöstad. Hammarby sjöstad är intressant i det här sammanhanget eftersom det är en relativt ny stadsdel och de flesta lägenheterna där har öppen planlösning, säger Maja Willén som är konstvetare vid Stockholms universitet och författare till avhandlingen Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur. En studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 2000-talets Sverige. 

Den öppna planlösningen har blivit både vanligare och mer populär under 2000-talet. De som gillar öppenheten mellan vardagsrum och kök menar att det skapar förutsättningar för umgänge och flera olika sätt att bland annat möblera sitt hem.  Maja Willén har intervjuat arkitekter och byggherrar som varit med och byggt Hammarby sjöstad. Hon har även intervjuat de som bor där och kompletterat med studier av reportage om bostäder med öppen planlösning ur svenska inredningsmagasin.

– Genom att undersöka de här berättelserna om den öppna planlösningen ges en bild av hur boendet speglar samhällets förändring. Jag hoppas med min studie kunna bidra till förståelsen av hur livsstil uppstår kring bostaden. Frågor om klass, genus och identitet utgör en röd tråd i min studie och belyser nya perspektiv på bostadens betydelse, säger Maja Willén.

KONTAKT
Maja Willén maja.willen@arthistory.su.se alt 0738-326557

Traditionella rullskidor med backspärr har ett fäste som är flera gånger bättre än vanliga längdskidor på snö, utan att det drabbar glidet. Experiment visar att det har stor påverkan på energiomsättning och åkteknik hos skidåkarna. Längdåkarens verkliga förmåga att prestera på snö överskattas i en testmiljö med rullskidor.

– Modern forskning på elitskidåkare genomförs med rullskidor som har ett fäste som mer liknar uråldriga träskidor än de plastskidor som man tränar och tävlar med på snö, säger Mats Ainegren, som disputerat i Sportteknologi vid Mittuniversitetet.

Skidor vallas med fästvalla för att ge friktion mellan skida och snö för framåtdrivande kraft från benfrånskjut vid diagonal åkning och stakning med frånskjut. För rullskidor så har det lösts med en fast backspärr som ger maximalt fäste oavsett skidåkarens teknik.

– Det här har stor betydelse för forskning och tester som genomförs på längdskidåkare och för åkare på alla nivåer i deras barmarksträning. Forskning bör genomföras när längdåkarna åker med rätt teknik och de behöver också träna med rätt teknik på barmark, säger Mats Ainegren.

I sin avhandling har Mats Ainegren också undersökt skillnader i energiomsättning mellan motionärer och elitskidåkare. Resultaten visar att motionärer har högre energiomsättning vid en given arbetsbelastning, det vill säga sämre arbetsekonomi, än elitåkare. Och seniorelit har lägre energiomsättning, bättre arbetsekonomi , än juniorer, medan inga skillnader sågs mellan könen.

– Stora skillnader finns mellan olika åkare i alla kategorier. Slutsatsen är att arbetsekonomi vid längdskidåkning är precis lika viktig att mäta som den maximala syreupptagningsförmågan. För elitskidåkare som tränat i många år ökar inte längre den maximala syreupptagningsförmågan. För dessa är det ännu viktigare att mätningar omfattar arbetsekonomi. Där finns stora möjligheter till utveckling, säger Mats Ainegren.

KONTAKT
Mats Ainegren, doktorand, 070-605 01 82, e-post: mats.ainegren@miun.se

Vad är bra narkomanvård? Svaret på den frågan har varierat kraftigt genom tiderna. I boken Vård och ideologi  [Ref 1]undersöker Johan Edman [Ref 2], historiker vid Stockholms universitet, den svenska narkomanvårdens historia från 1960 till 2000.

– Sedan mitten av 1960-talet har narkotikaproblemet varit ständigt närvarande i politiken i Sverige. Utredning har följt på utredning, lagar har stiftats, straff har höjts, informationskampanjer sjösatts och nya vårdmetoder har lanserats. I min bok tecknar jag en bild av vårdens roll som lösning på narkotikaproblemet, säger Johan Edman.

I Vård och ideologi studeras den svenska narkomanvården under åren 1960–2000. Den handlar om statens försök att få till stånd en verksam narkomanvård, om de politiska diskussionerna och den byråkratiska organiseringen av ett problem som visat sig vara svårt att lösa. Jakten på den verksamma missbrukarvården tycks vara ett evighetsprojekt: från det tidiga 1900-talets aversionskurer, vitamin- och insulinbehandlingar, via Antabus och psykoterapi, till fostransmodeller, tolvstegsmetoder och substitutionsbehandlingar. Trots 100 år av missbrukarvård efterfrågas fortfarande en verksam kunskap. I den här boken undersöks varför denna jakt tagit sig dessa uttryck, varför den ständiga ambitionen att nå säker kunskap ter sig som ökenvandringar mot en hägring.

– Narkotikabruket har beskrivits bland annat som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlingshemmens arbete. Problemet har visat sig vara både politiskt och terapeutiskt, och debatten om narkotikakonsumtionen har ofta haft vitt skilda politiska syften, säger Johan Edman.

De politiska problembeskrivningarna och kampen om de ideologiska lösningarna har också varit intensiv utanför politiken. Enligt Johan Edman har det på behandlingshemmen och inom den styrande byråkratin tydliggjorts att narkotikaproblemet är ett ideologiskt problem. Den verksamma behandlingsmetoden och den attraktiva ideologin har konkurrerat om utrymmet, många gånger har de betraktats som samma sak. Behandlingshem har motarbetats från byråkratiskt håll när de intagit ideologiskt tveksamma positioner. Värden som landsbygdsromantik, svenskhet, solidaritet och arbetsamhet har premierats.

– Narkotikaproblemet är i grunden är ett ideologiskt problem. Frågan om vad som är problematiskt med narkotikakonsumtion kan varken ställas eller besvaras utan att man samtidigt berör frågan om den goda medborgarens eller det goda samhällets kvaliteter. Detta ideologiska perspektiv är nödvändigt om man vill förstå narkotikaproblemets komplexa natur och varför det inte låter sig lösas med aldrig så kunskapsbaserad metodutveckling, säger Johan Edman.

KONTAKT
Johan Edman: tel. 08-163659 alt johan.edman@sorad.su.se
 

I en ny doktorsavhandling i biologi visar Örebroforskaren Mattias Karlsson att mjölksyrabakterier, laktobaciller, kan förändra immunförsvarets reaktioner hos urinvägsceller.

– Med tanke på det ökande antalet resistenta bakterier, är det viktigt att vi börjar undersöka mekanismerna hos probiotiska bakterier för att se hur de kan bidra till att förhindra infektioner, säger Mattias Karlsson.

Han har särskilt studerat hur celler från urinvägarna reagerar när man tillför laktobaciller, en grupp bakterier som i dag ofta används för att lindra tarmbesvär och stärka immunförsvaret.

– Forskning har visat att en extra tillförsel av vissa laktobaciller kan minska risken för kvinnor att drabbas av besvär i vaginan och urinvägarna, bland annat återkommande urinvägsinfektioner. Men hur bakterierna påverkar slemhinnan är i dag relativt okänt.

Stora skillnader mellan bakterier
Mattias Karlssons undersökning visar att det finns stora skillnader i hur olika typer av laktobaciller påverkar produktionen av cytokiner, små proteiner som spelar en viktig roll för kroppens immunförsvar. Vissa av de studerade bakterierna minskade mängden cytokiner, medan andra tvärtom ökade dem.

– Men vad de olika förändringarna i produktionen av cytokiner innebär i praktiken för en enskild individ är fortfarande okänt, säger han.

Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna, och cirka hälften av alla kvinnor drabbas minst en gång under sin livstid. Många av dessa får upprepade infektioner, som återkommer flera gånger per år och är svåra att förebygga.

– Låga doser av antibiotika under en längre tid kan användas i förebyggande syfte, men en ökad antibiotikaresistens hos de bakterier som orsakar urinvägsinfektion och många biverkningar av medicineringen gör det angeläget att hitta alternativa behandlingar.

FAKTA
Laktobaciller är små, stavformade bakterier som producerar mjölksyra, vilket sänker pH-värdet och skapar en ogynnsam miljö för andra, mer skadliga, bakterier. Dessutom kan många laktobaciller tillverka ämnen som är giftiga för andra bakterier. Laktobacillernas effekt på människokroppen beror framför allt på att de påverkar cellerna i de slemhinnor som de kommer i kontakt med, bland annat genom att förändra dessa cellers försvarsmekanismer mot skadliga bakterier. Laktobaciller är vanliga i kvinnans slida och urinvägar, men finns också i tarmsystemet.

KONTAKT
För mer information, kontakta Mattias Karlsson, 070-358 79 92.

Inflytande och självbestämmande för personer med stora funktionsnedsättningar är temat för en ny avhandling från Linnéuniversitetet. I avhandlingen söker Lottie Giertz svar på frågor om hur inflytande och självbestämmande hanteras i vardagen då individen är beroende av LSS-insatser. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS kom 1994. Det är en lag som tillför gruppen stöd utöver annan lagstiftning. Lagen är därmed ett officiellt erkännande av att gruppen har speciella behov av stöd för att kunna leva som andra.

Personlig assistans var en ny form av stöd när lagen kom och är ett av de områden som speciellt undersöks i avhandlingen. Ett annat område i avhandlingen är hur inflytande och självbestämmande ser ut för personer som förutom LSS-insatser också har god man som stöd.

– Livet med en omfattande funktionsnedsättning medför en ständig omprövning av kroppens begränsningar. Graden och arten av funktionsnedsättningen är i sig en väsentlig faktor som påverkar gränser och möjligheter till inflytande och självbestämmande säger Lottie Giertz. Min undersökning visar att personlig assistans på många sätt gör det möjligt att styra stödet så att det blir personligt anpassat. Möjligheten att kunna välja personal och lägga schema upplevs ge ett stort inflytande över vardagen.

Avhandlingen visar att det som komplicerar det dagliga livet är att alltid ha en person i det egna hemmet och att vara arbetsledare för en person man har ett starkt beroende av. De beslut en enskild LSS-anställd eller god man tar i arbetet påverkar villkoren för brukarens stöd och service. Det arbete en personlig assistent och en god man utför är mycket svårkontrollerat och deras insatser kan svårligen mätas. Den enskilde gode mannens och LSS-anställdes syn på sitt uppdrag kommer att påverka vilket innehåll stödet ges.

Undersökningen visar vidare att godmanskap är ett område som saknar övergripande och systematisk dokumentation. Detta är den första studie i Sverige av hur godmanskapet utövas i praktiken. De intervjuade gode männen är alla engagerade i sitt uppdrag men studien visar också på bristande kunskap om lagstiftning och funktionsnedsättningar i gruppen gode män. En anhörig kan ha uppdraget som god man och samtidigt arbeta som personlig assistent åt personen. Anhöriga som ställföreträdare visar sig upplevas som en stark form av stöd av många intervjupersoner. De har stor betydelse för att få tillgång till insatser och stöd och är kunniga på handikappområdet. Att samla alla uppdrag hos en familjemedlem upplevs av andra intervjuade i studien som oroande. Personens vardag blir då stängd för insyn och rättskyddet för den enskilde ifrågasätts.

Lottie Giertz är verksam vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon har en fil. mag i pedagogik och en fil.lic. i socialt arbete. Detta är en avhandling i socialt arbete.

INFORMATION OCH KONTAKT
Lottie Giertz, telefon 0470- 76 74 03, e-post lottie.giertz@lnu.se.

Avhandlingen ”Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS.” försvaras torsdagen den 14 juni 2012, kl. 10.15 i sal Myrdal på Linnéuniversitet i Växjö. Opponent är professor Magnus Tideman, Halmstad Högskola. Avhandlingen kan beställas från lupress@lnu.se

Tisdagen den 12 juni försvarar Martin Svensson, BTH, sin avhandling i ämnet industriell ekonomi och management. Han disputerar på avhandlingen ”Routes, Routines and Emotions in Decision”.

En larmoperatör ska prioritera de telefonsamtal som kommer in till larmcentralen – allvarliga händelser ska skiljas från mer världsliga ärenden. Prioriteringarna måste göras snabbt för att inringaren ska få berättigad hjälp. Situationen försvåras dock av att larmoperatören inte ser patienten utan ska göra bedömningen baserat enbart på den verbala informationen – som kan vara antingen bristfällig eller överflödig.

Larmoperatörernas beslut kan inte heller skjutas upp utan måste fattas på plats och balansera både rådande regelverk och inringarens uttryckta hjälpbehov. En av de viktigaste slutsatserna i Martin Svenssons avhandling är att tolkning av de emotionella uttrycken i uppringarnas röster kan utlösa modifieringar av den prioriteringsrutin som används. Känslouttrycken och intensiteten i nödsamtalen är en del av det totala beslutsunderlaget som operatören använder för att bedöma uppringarens hjälpbehov. Larmoperatörerna utvecklar också emotionella strategier för att hantera både uppringarnas och sina egna känslor. Martin Svensson arbetar inom forskningsområdena beslutsfattande, organisationsteori och kommunikationsteori, och menar att kunskapen om hantering av nödsamtal skulle ha nytta av den vetenskap som finns utanför det rent medicinska fältet.

Martin Svensson bygger sin avhandling på fyra studier. I den första bedömde larmoperatören uppringarnas emotionella uttryck, graden av intensitet och behovet av hjälp. Den andra studien undersökte i vilken grad uttryckt rädsla och intensitet i autentiska nödsamtal bidrog till upplevt hjälpbehov i en icke-operatörs stickprov. Den tredje studien fokuserar på de strategier som larmoperatören har för att hantera den dubbla uppsättningen av känslor, både sina egna känslor i anslutning till larmsamtalen och uppringarens uttryck i larmsamtalen. I den fjärde studien undersöks hur larmoperatörerna fattar sina beslut, hur de använder intuitiva och känslomässiga förmågor för att komplettera eller utmana de stödsystem de har till sitt förfogande.

– Min forskning belyser den komplexitet som råder när ett beslut skall fattas i ett larmsamtal. Både uppringare och operatör ställs inför en svår situation. Forskningen kan hjälpa till att utveckla utbildning och rutiner kring bemötande i denna typ av krissituation, menar Martin Svensson.

KONTAKT
Martin Svensson på telefon 0455-38 53 54 eller via e-post: martin.svensson@bth.se

Vibrationsmönstren i en maskin för skärande bearbetning kan säga mycket om hur bra denna process fungerar. Men då krävs att man kan tolka mönstren. Jari Repo, som annars också forskar på Högskolan Väst i Trollhättan, har visat att en metod för analys av hjärtfrekvens är användbar när skärande bearbetning ska övervakas.

I Jari Repos modell utnyttjar man de befintliga positionsgivarna i en fleroperationsmaskin för övervakningen. Då slipper man installera extra mätutrustning, vilket knappast är praktiskt möjligt inom industrin. Positionsgivarna kan ge mängder med information som inte utnyttjas idag. De är egentligen till för att noggrant positionera verktyget så att arbetsstycket får den geometri det ska ha. Men signalerna från dem avspeglar också vibrationerna i maskinen.

Den automatiska övervakning som Jari Repo ser framför sig skulle kunna få betydelse på flera sätt. Den skulle göra driften av maskinerna mindre beroende av att operatörers övervakning. Den skulle öka robustheten i processerna och göra dem självkorrigerande. Man skulle få automatiska stopp och automatisk justering av processparametrar.

– Man kanske kan korrigera processen automatiskt på mindre än en sekund, jämfört med idag när operatören kanske måste ha minuter på sig för att rätta till något, säger Jari Repo.
Detta skulle leda till färre maskinhaverier och färre kasserade produkter och alltså avsevärda kostnadsbesparingar. Dessutom skulle man våga utnyttja verktyg längre om systemet varnar när verktyget börjar bli slitet.

– Idag byter man innan verktyget kan väntas vara slitet för att inte riskera verktygsbrott, förstörd spindel i maskinen eller defekta produkter, säger Jari Repo.

Mer i detalj har Jari Repo i experiment undersökt hur signalerna från positionsgivarna uppför sig under olika förhållanden. Bland annat har han kört med ett fräsverktyg där en tand varit sliten. Det rör sig om en väldigt liten förändring, men vibrationsmönstret förändrades ändå tydligt. Jari Repo prövade många olika metoder för att analysera mönstren han fick fram i experimenten. Han fann att en metod som används för att analysera hjärtfrekvens fungerade mycket bra.

– Med den kunde jag kvantifiera förslitningen genom att mäta oordningen i vibrationsmönstren, säger Jari Repo.

När det gäller människors hjärtfrekvens är det så att mer ordning tyder på att något är fel, medan oordning finns hos friska hjärtan. För fräsverktyget var det tvärtom. Oordning i vibrationsmönstret visade att verktyget var slitet. Regelbundenhet visade att det var oskadat. Men det är inte bara slitna verktyg som kan upptäckas på det här viset. Sannolikt kan man också få information om andra störningar som defekter på enskilda maskinelement eller begynnande självsvängningar.
För att automatiska övervakningssystem som bygger på information från positionsgivarna ska bli verklighet krävs ytterligare utvecklingsarbete. Man måste kunna utföra analysen av vibrationsmönster i realtid under pågående process.

KONTAKT
Jari Repos avhandling heter ”Condition Monitoring in Machining Using Internal Sensor Signals”.
För mer information, kontakta Jari Repo på 070 – 070 40 48.

Carl Perssons avhandling i arkeologi bygger på ett arkeologiskt material som påträffades vid undersökningar inför bygget av den nya E4:an förbi Markaryd. Fynden bestod av få och mycket små flintbitar som efterlämnats vid besöken på vad som då var en liten ö i utloppet från en numera försvunnen sjö. Genom analyser av slitspåren på de små flintfragmenten har en mängd olika sorters arbete kunnat spåras. Bland annat har kött, ben, trä och horn bearbetats med flintredskap. Kombinationen av slitspårsanalyser av fynden, datorstödda analyser av fosfathalten i marken och fyndens spridning har skapat en detaljerad bild av människors besök på platsen för cirka 9 000 år sedan.

– Den är en vanlig föreställning att det krävs stora mängder arkeologiska fynd för att säga något intressant om stenålderns människor. I min avhandling motsägs den föreställningen tydligt av mina resultat, säger Carl Persson.

För att sätta boplatsen i ett större sammanhang har han konstruerat dåtidens landskap genom datorstödda analyser. Och mycket har förändrats i landskapet. För 9 000 år sedan var de idag bruna insjöarna klara, näringsrika och hade ett högt pH-värde. Medeltemperaturen var betydligt högre än idag och skogarna var täta av ädla lövträd.

– Men trots att det var så goda ekologiska förhållanden var inlandet inte ett område som attraherade människor under de första årtusendena efter istidens slut. Analyser av undersökta boplatser och spridda fynd visar att inlandet sannolikt inte beboddes permanent under jägarstenåldern (10 000 – 4 000 f.Kr), men att människor ändå besökte inlandet, säger Carl Persson.

Spåren efter inlandsbesöken återfinns nästan alltid i anknytning till vattenvägar och sjöar, och analyser av fyndmaterial tyder på att olika grupper färdats till inlandet med olika ambitioner. Besöken i inlandet beror troligtvis på att människor för 9 000 år sedan rörde sig över mycket stora ytor. Delvis kan de långa resorna förklaras av den låga befolkningsdensiteten; kanske bodde så få som några hundra i ett område som Skåne. För att möta andra människor var man tvungen att resa långt och ha breda sociala kontaktnät.

– I samhälle som kännetecknades av en strävan mot jämlikhet var också kunskapen om främmande platser och andra människor ett sätt att skilja sig från andra och vinna status. Ur detta perspektiv kan resorna till inlandet för 9 000 år sedan sägas vara en naturlig följd av människors kreativitet och vilja att uttrycka sin individualitet, säger Carl Persson.

KONTAKT OCH INFORMATION
Carl Persson,
telefon: 0709-465806, e-post: carlfornforskaren@gmail.com

Avhandlingens titel: Den hemliga sjön — en resa till det småländska inlandet för 9 000 år sen.  Länk till avhandlingen: http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/29036

– Familjeägande är väldigt vanligt i Asien. Det har ofta en positiv effekt på investeringar i företaget men har paradoxalt nog inte någon positiv effekt på företagets värdering. På grund av hur traditioner kring arv i vissa kinesiska kulturer lever kvar är det vanligt att företag bryts upp i mindre enheter när grundaren av ett familjeföretag går bort. Detta gör att många familjeföretag i Asien är relativt små, säger Andreas Högberg.

En av de främsta faktorerna för skillnaderna i företagsstyrning i Asien rent formellt är ländernas olika rättsystem. I Taiwan, till exempel, har man formellt sett ett tyskt rättsystem som infördes i början av 1900-talet, medan det mer informella och traditionsenliga beteendet är starkt påverkat av kinesisk kultur.

– Med ett rättsystem som är ”pålagt”, som i exemplet med Taiwan, är det svårt bryta de informella traditionerna. Där handlar det mer om att känna rätt personer och att ta hand om familjen, vilket ofta leder till vad vi i väst benämner korruption, säger Andreas Högberg.

I avhandlingen  visar Andreas Högberg också i en omfattande studie, av 58 länder världen över, att det anglosaxiska rättsystemet, som bygger på prejudikat, över lag fungerar bättre än det tyska systemet i Europa, där man dömer efter en omfattande lagbok. Andreas poängterar dock att man på landnivå inte kan dra samma slutsats och att företagens investeringskvalitet i Asiatiska länder med tyskt rättsystem faktiskt fungerar bättre än de anglosaxiska länderna.

KONTAKT OCH INFORMATION
Andreas Högberg
Mobil: 070 – 308 20 45

Avhandlingens originaltitel: “Corporate Governance, Legal origin and Firm Performance: An Asian Perspective” Fakultetsopponent vid disputationen var professor Trond Randöy, Universitetet i Agder, Norge. Betygsnämnden bestod av lektor Aleksandra Gregoric, Copenhagen Business School, docent Sven-Olof Daunfeldt, Högskolan i Dalarna, Ratio Institute och HUI Research, och professor Ghazi Shukur, JIBS. Ordförande var professor Per-Olof Bjuggren, JIBS, huvudhandledare.