Onsala rymdobservatorium har som representant för Sverige formellt accepterats som medlem i det internationella konsortiet som ska konstruera radioteleskopet Ska (Square Kilometre Array). När det är färdigbyggt kommer Ska att bli världens största och mest avancerade radioeleskop. Ett av dess vetenskapliga mål är att söka svar på fundamentala frågor om universum och jordens plats i det.

Det internationella konsortiet Ska Organization har godkänt Onsala rymdobservatorium som ny medlem. Observatoriets vice föreståndare John Conway var den svenska representanten vid ett styrelsemöte i Schiphol, Nederländerna, den 27 juni 2012 då beslutet fattades.
– Vår ansökan om att gå med i Ska har redan godkänts av både Vetenskapsrådet och Chalmers, och nu accepterades den även av styrelsen för Ska. Nu kan jag med glädje säga att Sverige officiellt är Ska:s nionde medlemsland och står redo att delta fullt ut i teleskopets konstruktion, säger John Conway.

Ska är ett radioteleskop som blir större och mer komplext än något som tidigare byggts. Det kommer att bestå av tusentals jätteantenner som placeras på två kontinenter: de flesta i Sydafrika och i andra länder i Afrika, men även i Australien och Nya Zeeland. Teleskopets totala insamlingsarea uppgår till omkring en kvadratkilometer, vilket kommer att göra Ska till världens största och mest känsliga radioteleskop.

Bland dess vetenskapliga mål är att kartlägga var och hur universums första stjärnor och galaxer bildades, att undersöka hur magnetism uppstod i kosmos, och att studera hur planeter bildas djupt inne i interstellära moln.
– Ska blir ett av vårt sekels viktigaste forskningsverktyg. För astronomer betyder det ett efterlängtat kliv in i framtiden och en oerhört spännande utmaning. Det kommer att ge oss nya insikter i vårt häpnadsväckande universum och hur det har blivit ett ställe där liv har kunnat uppstå, säger Hans Olofsson, föreståndare för Onsala rymdobservatorium.

John Womersley, styrelseordförande för Ska Organization, välkomnar Sverige som medlemsland.
– Det är mycket roligt att ha Sverige och Onsala rymdobservatorium med i Ska. Onsala rymdobservatorium har en lång historia av expertis inom radioastronomi. Det kommer att vara en stor tillgång när vi tar de beslut om teknik som kommer att definiera både hur Ska kommer att fungera och hur det kan förändra vår förståelse av universum, säger han.
 
INFORMATION OCH KONTAKT

Fakta om Ska
Beslut om konstruktionen för Ska kommer att fattas under de närmaste 3 åren. Projektet drivs av ett internationellt konsortium av forskningsinstitut och vetenskapsråd från nio medlemsländer: Australien, Italien, Kanada, Kina, Nederländerna, Nya Zeeland, Storbritannien, Sverige och Sydafrika. Ska Organization Ltd är registrerat som ett brittiskt företag med bas hos Jodrell Bank-observatoriet vid University of Manchester.
Ska kommer att byggas i två faser. Fas 1, som väntas bli klar senast 2020, kostar 350 miljoner euro. Fas 2, som blir klar 2024, väntas öka den totala kostnaden till omkring 1,5 miljarder euro. Det nuvarande medlemsavtalet för Onsala rymdobservatorium gäller för Ska:s designfas från 2012 till 2015. Onsala rymdobservatorium kommer att bidra med expertkunskap inom antenndesign och känsliga bredbandsradiomottagare.
Ska:s hemsida
 
Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket Lofar. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

För mer information, kontakta:
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00 eller 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se
Hans Olofsson, föreståndare för Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 55 00, hans.olofsson@chalmers.se

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, där kroppens immunförsvar plötsligt angriper de insulinproducerande betacellerna, som förstörs. Därmed hämmas möjligheten att producera insulin, som patienter med typ 1-diabetes i stället får injicera. Varför immunförsvaret angriper kroppens egna betaceller, är inte känt.

Det är däremot känt att makrofager, en viss typ av cell som förekommer i kroppens immunförsvar, har en aktiv roll i att förgöra betaceller vid typ 1-diabetes. Men makrofagernas roll kan vara den motsatta; enligt tidigare studier kan just dessa celler höra till dem som skyddar mot inflammatorisk vävnadsskada.

Immunförsvarets celler använder signalämnen som kallas cytokiner för att kommunicera. Cytokinerna talar alltså om för immuncellerna hur de ska agera. Nu har forskare vid Karolinska Institutet velat ta reda på vilka cytokiner som behövs för att få makrofagerna att utvecklas till skyddande celler.

– Det har vi lyckats med. Vi har upptäckt en ny kombination av cytokiner som framkallar skyddande makrofager, något som kan hindra insjuknande i typ 1-diabetes. Det har aldrig tidigare visats hur en sådan här cellterapi kan användas vid diabetes och därför kan denna studie vara ett stort kliv framåt när det gäller att förhindra sjukdomen, säger Robert Harris, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och verksam vid Centrum för molekylär medicin (CMM).

Forskarna använde sig av så kallade NOD-möss, som är särskilt framavlade för att utveckla typ 1-diabetes efter tolv till 30 veckors levnad. Från dessa möss odlade forskarna fram makrofager ur stamceller som hämtades ur benmärg. Makrofagerna stimulerades med den kombination av cytokiner som forskarna tagit fram. När NOD-mössen var 16 veckor gamla fick en del av dem cellterapi med de preparerade makrofagerna, andra fick ingen behandling alls.

Mössen följdes upp tolv veckor efter den cellterapeutiska behandlingen. Med en särskild teknik framtagen vid Umeå universitet avbildades mössens bukspottskörtlar tredimensionellt, så att angreppen på betacellerna tydligt visas. Vid uppföljningen hade 25 procent av mössen som fått cellterapi utvecklat typ 1-diabetes. I kontrollgruppen var motsvarande siffra 83 procent.

– Cellterapin gjordes så sent som två veckor innan mössen normalt utvecklar diabetes. Då återstår endast ett fåtal betaceller, men dem lyckades vi rädda och det räckte för att mössen inte skulle bli diabetiska. Behandling i detta sena skede har aldrig rapporterats tidigare och det är ett viktigt resultat i vår studie. Många patienter får sin diagnos sent under sjukdomsförloppet, först när de flesta insulinproducerande celler redan har förstörts, säger Robert Harris.

INFORMATION OCH KONTAKT
Robert Harris: 08-517 765 61, 070-763 07 32, robert.harris@ki.se”>robert.harris@ki.se

Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Barndiabetesfonden och Karolinska Institutet.

Publikation: ”Adoptive Transfer of Immunomodulatory M2 Macrophages Prevents Type 1 Diabetes in NOD Mice”, Roham Parsa, Pernilla Andresen, Alan Gillett, Sohel Mia, Xing-Mei Zhang, Sofia Mayans, Dan Holmberg och Robert A. Harris, Diabetes, online 28 juni 2012.

Folkhälsoarbete kan beskrivas som ett område som ingen äger men som alla har ansvar för.
Sjukgymnasten Kjersti Høibø Tyslands masterstudie visar att en persons yrkesbakgrund och roll får betydelse för hur kommunikationen och därmed samarbetet utvecklas, inom folkhälsoarbetet, samtidigt visar den att personlighet, egenskaper och inställning betyder mer.

– När personer med skilda yrkesbakgrunder samarbetar uppstår en rikare diskussion vilket gör underlaget för lösningar bredare, säger Kjersti Høibø Tysland som själv är sektionsledare för ergo-, fysioterapi och läkartjänster i Gran kommune, Norge.

Det är viktigt att ha förmågan att se utöver sitt eget fackområde och förstå vikten av vad folk från andra yrkesgrupper har att tillföra. Studien visar också betydelsen av personer som är trygga i sin yrkesidentitet men också att de har blick för helheten och kan reflektera.
Ytterligare faktorer som spelar in för en god kommunikation och bra samarbete är tillit, respekt, jämlikhet, inlärningsförmåga och öppenhet.

– Yrkesbakgrunden, rollen och hur den utövas har betydelse, vilket visar sig i hur den enskilde deltar och dennes roll, men då som del av hela personen med alla sina egenskaper, personlighet och inställning, säger Kjersti Høibø Tysland vidare.

Syftet med studien var att synliggöra skolans uppfattning och erfarenhet av samt behov för tvärprofessionellt samarbete; i skollagen föreskrivna insatser för att främja hälsa, trivsel och inlärning bland eleverna.

Författaren har, i sitt arbete som skolsköterska samt i administrativa ställningar, själv arbetat med teman som berör elevhälsan och trivsel under de senaste decennierna. Hon har de senaste åren registrerat ett ökat antal förfrågningar från skolor med önskemål om bistånd från externa yrkesgrupper.

Alla sorts elever, med eller utan problem, finns i dag i den ”vanliga” skolan. Inom skolan är man medveten om att inlärningsnivån påverkas negativt hos elever som kämpar med problematiska livserfarenheter. Samt att lärarna intar för många roller, utöver sin egentliga profession, särskilt i förhållande till skolans psykosociala miljö.
– Studien visar att erfarenheten av samarbete på tvärs över professionsgränserna, särskilt när det gäller i förhållande till den psykosociala miljön, är sällan förekommande. Sådant samarbete föregår i allt väsentligt i förhållande till enskilda elever och då berättas det om samarbete som uppstått av en slump, säger Sissel Austberg som är anställd inom Tønsbergs kommun i Norge.

Det berättas om ”projekt-trötthet”, det vill säga krav på deltagande i kortsiktiga insatser, organiserat och finansierat genom projektmedel, vilket uppfattas som verkningslöst.
Skolan efterlyser ny kunskap och kompetens, av annan art i arbetet med att skapa en god psykosocial miljö för eleverna. Deltagarna i studien, som var en del av ett strukturerat tvärprofessionellt samarbete, visade stor motivation för ytterligare samarbete.

Studiens överordnade mål var att föra upp behovet för kunskap om olika former för samarbete samt implementering av samarbete mellan olika professioner och sektorer på dagordningen, särskilt inom skolan men även generellt inom folkhälsoarbete.

Kvinnor och flickor som är drabbade av cancer och behandlas med strålning och cellgifter, förlorar ofta chansen att få barn eftersom deras ägg dör av behandlingarna.

Även om det idag är möjligt att frysa ner ägg och till och med embryon så finns inte den här möjligheten för exempelvis flickor som inte kommit in i puberteten.

Ett bättre sätt att bevara deras fertilitet är att frysa ner bitar av äggstocksvävnad, som innehåller små omogna ägg, och att sedan i framtiden odla dessa ägg och få dem att mogna till ägg som kan användas i IVF-behandling, så kallad provrörsbefruktning. Dessvärre finns det idag inte någon metod för att få små ägg att mogna i en artificiell miljö utanför kroppen.

Ny upptäckt väcker hopp
En forskargrupp vid Göteborgs universitet ledd av professor Kui Liu har nyligen upptäckt att en kemikalie, som hämmar molekylen PTEN, kan främja de små äggens mognad och generera friska, mogna ägg.
Forskarna har gjort en studie på möss och lyckats få fram levande ungar från ägg som mognat från små ägg, som behandlats med den här PTEN-inhibitorn för att hjälpa tillväxten och mognaden.

Resultaten har nu publicerats i tidskriften PloS ONE. Arbetet bygger på tidigare resultat som gruppen publicerat i Science, där de visat att PTEN är en molekyl som bromsar äggets utveckling.

– Den här upptäckten visar att det finns en realistisk chans att kunna använda kemikalier som hämmar PTEN för att aktivera de små äggen i ett provrör, säger Kui Liu, professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Professor Kui Liu har lett arbetet och ser med förhoppning på den nya metoden.

– Den här tekniken är mycket värdefull för de kvinnor som endast har små ägg i sina äggstockar och inte kan få hjälp av dagens IVF-behandlingar, säger Kui Liu.

I studien har Kui Lius grupp visat att tillväxten hos små ägg kan främjas av en kort behandling med PTEN-inhibitorn och att denna behandling gör att man kan få fram många mogna ägg.

Friska, fertila ungar föds
Resultaten visar också att friska, levande ungar kan födas efter att de behandlade äggen använts i IVF. Musungarna föds dessutom fertila. De visar inte heller några tecken eller symptom på kroniska sjukdomar vid 15 månaders ålder, en ålder som är jämförbar med 70 år hos människor.

Professor Kui Liu är professor i molekylärbiologi och hans grupp är specialiserad på att studera de molekylära mekanismer som styr utvecklingen hos kvinnliga könsceller. Hans mål är att kunna använda denna metod för att hjälpa kvinnor.

– Förhoppningsvis kan vi se denna metod användas i kliniker om fem till tio år, säger Kui Liu.

Länk till artikeln PloS ONE: Adhikari et al., The Safe Use of a PTEN Inhibitor for the Activation of Dormant Mouse Primordial Follicles and Generation of Fertilizable Eggs

Gul Amin, nyligen färdig doktor på avdelningen för fysikalisk elektronik och nanoteknologi, campus Norrköping, har i sin avhandling bland annat visat hur man växer vita lysdioder direkt på ett papper, han har också visat hur man kan trycka dem på exempelvis en papperstapet – den metoden är dessutom patentsökt.

De aktiva komponenterna består av nanotrådar av zinkoxid på ett tunt lager av den ledande polymeren polydietylfluoren (PFO). Pappret har dock först försetts med en tunn vattenavstötande, skyddande och utjämnande hinna av hartsmaterialet cyclotene.
– Det här är första gången någon har lyckats bygga elektroniska och fotoniska oorganiska halvledande komponenter direkt på papper med kemiska metoder, säger professor Magnus Willander, som leder forskningen.

Artikeln har publicerats i Wileys Physics Status Solidi Rapid Research Letters.
I en av avhandlingens övriga artiklar, publicerad i Springers Journal of Material Science, visar Gul Amin också hur man kan växa nanotrådar på papper, blåsa av dem från underlaget med ultraljud och samla ihop dem i form av ett pulver. Pulvret kan sedan användas för att trycka nanotrådarna av zinkoxid, och därmed lysdioder, på papper eller plast i en tryckpress. Den metoden är också patentsökt.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen: ZnO och CuO Nanostructures: Low Temperature Growth, Characterization, their Optoelectronic and Sensing Applications, Gul Amin, Institutionen för teknik och naturvetenskap, Linköpings universitet, campus Norrköping, 2012.

För mer information kontakta
Professor Magnus Willander, magnus.willander@liu.se, 011- 36 31 67

Läs hela artikeln på LiUs forskningswebb

Under det senaste decenniet har i genomsnitt 60 000 km2 av Östersjöns botten lidit av syrebrist, det vill säga haft för lite syre för att kunna upprätthålla sitt naturliga ekosystem. Flera storskaliga tekniska åtgärder till havs har föreslagits, och i vissa fall testats i mindre skala. Forskare från Lunds universitet vill nu att försöken att blanda ner syre i de djupa delarna av Östersjön ska överges.

I denna veckas nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature, som kommer ut den 28 juni, varnar professor Daniel Conley för de outforskade effekterna av att använda tekniska åtgärder till havs för att minska syrebristen i Östersjöns bottenvatten. Enligt Conley marknadsförs åtgärderna ofta som att de kan ge snabba förbättringar i vattenkvaliteten. Det har gjort sådana åtgärder politiskt och medialt populära, men de kan också vara farliga, menar Daniel Conley.

– Trots det satsas det nu ytterligare på denna typ av åtgärder. Havs- och Vattenmyndigheten har annonserat en plan att bygga en vindkraftsdriven demonstrationspump i södra Östersjön. Detta är en väsentlig förändring i gällande policy för hur näringsämnena till Östersjön kan minskas, säger Daniel Conley, professor på geologiska institutionen vid Lunds universitet.

Enligt Conley är Östersjön på väg mot att bli ett friskare marint ekosystem. Han hänvisar till den vetenskapliga grund som redan finns att stå på och att ett aktivt övervaknings- och utvärderingsprogram samt politiska organisationer, som HELCOM, finns på plats. Dessutom konstaterar han att länderna runt Östersjön har kommit överens om hur mycket utsläppen av näringsämnen måste minska i HELCOM:s aktionsplan för Östersjön.

– Vi måste låta den processen ha sin gång. Länderna runt Östersjön måste genast genomföra de nationella utsläppsminskningar som man har kommit överens om i HELCOM:s aktionsplan för Östersjön. Om åtgärderna skjuts upp kommer situationen i Östersjön att förvärras, säger Daniel Conley.

INFORMATION OCH KONTAKT
Daniel Conley, geologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 070-749 43 41, daniel.conley@geol.lu.se
Johanna Stadmark, geologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 070-364 04 39, johanna.stadmark@geol.lu.se

Conleys och Stadmarks forskning fokuserar på hur mänsklig aktivitet har förändrat näringstillförseln till Östersjön och hur det marina ekosystemet svarar på förändringar i mänsklig påverkan och i klimatet.

– Det ger mig möjligheten att knyta viktiga internationella kontakter som för min forskning framåt, säger Terese Glatz om bidraget från Vetenskapsrådet, vars syfte är att främja internationell rörlighet för nydisputerade forskare med svensk doktorsexamen.
Terese Glatz ska undersöka varför vissa föräldrar känner sig trygga i sin roll medan andra har en låg tilltro till den egna förmågan. Denna kunskap kan göra det möjligt att identifiera vilka föräldrar som behöver extra hjälp i sin föräldraroll.

– Att föräldrar känner sig trygga i sin föräldraroll kan vara en viktig grundsten för bra föräldraskap och för ungdomars välmående. I projektet ska jag bland annat undersöka vilka faktorer som ökar respektive minskar föräldrars tilltro till sig själva, säger Terese Glatz.
Hon kommer att använda sig av longitudinell data för att få en bild av vad som händer med föräldrars tillit till sig själva när relationen till deras barn förändras över tid. Longitudinella studier är undersökningar som följer upp grupper av människor över en längre tid. Forskningen inom det här området har sällan haft ett longitudinellt perspektiv, men forskare vid både Örebro universitet och Wake Forest University har erfarenhet av att arbeta på det sättet.

Följa föräldrar och barn över tid
– Genom att undersöka vad som händer i relationen mellan föräldrar och barn över tid och hur det är kopplat till föräldrars tilltro hoppas jag kunna förklara varför vissa föräldrar fastnar i negativa mönster.

I sin doktorsavhandling undersökte Terese Glatz varför föräldrar reagerar som de gör när de stöter på problem med sina ungdomar. Hennes forskning visar att när föräldrar känner sig maktlösa i sin föräldraroll leder det ofta till att de reagerar på ett sätt som kan få negativa konsekvenser istället för att genom stöd, värme och uppmärksamhet försöka påverka barnens beteende.
– När barn beter sig illa ses det många gånger som föräldrarnas fel men det är ett något förenklat sätt att se det på. Min tidigare forskning har indikerat att vi måste ha mer förståelse för föräldrars situation och att föräldrar och ungdomar påverkar varandra. Något vi i dag har lite kunskap om är hur ungdomars beteende och utveckling påverkar hur deras föräldrar känner kring sitt föräldraskap.

– I detta projekt kommer jag fokusera på föräldrars självtillit mer generellt och inte bara när de stöter på problem, men kärnan är densamma. I slutändan hoppas jag att resultaten från min forskning ska göra det möjligt att ge föräldrar hjälp för att bryta negativa mönster och istället hitta positiva lösningar i vardagen.

KONTAKT
För mer information kontakta Terese Glatz: 073-056 0022

Bostäderna som byggdes under miljonprogramstiden är i stort behov av att renoveras. Stambyten behövs, tak ska läggas om och fasader ska förbättras.
Tove Malmqvist på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH berättar att detta gigantiska renoveringsprojekt är en stor utmaning rent miljömässigt.
– Renoveringen innebär ett jättebra tillfälle till energibesparingar, om detta görs korrekt vill säga. Husen innehåller därtill en hel del miljöfarliga material som man river ut. Exempelvis asbest förekommer ofta i de här husen, men också PCB som är såpass hälsovådligt att det regleras i lagstiftning, säger Tove Malmqvist.

Det är emellertid inte bara detta som innebär problem och utmaningar vid massrenoveringen. Radon och mögel är andra punkter som ska hanteras.
På KTH har man utvecklat verktyg och modeller som kan vara användbara för att beräkna och planera sådana här ombyggnader och renoveringar på ett miljömässigt hållbart sätt. Certifieringsverktyget Miljöbyggnad är ett av dem.
– Vi har jobbat under lång tid med verktyg för miljöbedömning av byggnader. Nu vill vi arbeta med att bättre integrera liknande verktyg i renoveringsprocessen för att få med hållbarhetsaspekten redan från början, säger Tove Malmqvist.

I forskningsprojektet ska Tove Malmqvist och hennes kollegor under tre år med start 2013 samarbeta med bland andra Riksbyggen, HSB, Karlshamnsbostäder, Uppsalahem och ett antal mindre hyresvärdar runt om i Sverige. Målet är att utveckla modeller för hur miljöstyrning kan ske i renoveringsprojekt för byggnader.
– Tanken är att jobba med några olika typer av bostadsföretag och bostadsorganisationer och även mindre sådana som kanske inte har så mycket erfarenhet av miljöstyrning sedan tidigare, säger Tove Malmqvist.

Därtill kommer forskarna att delta ganska praktiskt i faktiska renoveringsprojekt.
– Att jobba nära företagen är en förutsättning för att bättre förstå renoveringsprocessen så att vi kan föreslå de lämpliga verktygen för att få till hållbara lösningar, säger Tove Malmqvist.
Det kan handla om att formulera miljömål för arbetet, beräkna material och energiförbrukning och dess miljöeffekter, samt se över kostnadsramarna. Brukarmedverkan är också viktigt, och efter avslutade renoveringsprojekt hoppas man kunna genomföra en enkätundersökning bland de boende kring hur nöjda de är med olika aspekter av renoveringen, till exempel innemiljön.

För att nå största möjliga framgång efterlyser Tove Malmqvist ett ännu bättre samarbete.
– Vi ser gärna samverkan med fler bostadsföretag i vårt forskningsarbete, säger Tove Malmqvist.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Tove Malmqvist på 08 – 790 85 53 eller tove.malmqvist@abe.kth.se.

I ett experiment har rekryterare vid företag i Stockholms län fått välja vilken av två hypotetiska sökande som de skulle anställa eller kalla till en anställnings­intervju.

Överviktiga, äldre, sjuka, flerbarnsföräldrar och minoriteter väljs bort
Det visar sig att sökande som är äldre än 55 år, har icke-europeiskt ursprung, är muslimer eller judar, har mer än ett barn, är överviktiga eller har varit mycket sjukfrånvarande väljs bort.

Diskrimineringen är omfattande.
Experimentet visar exempelvis att kraftigt överviktiga eller sjukfrånvarande mer än fem gånger under det senaste året har cirka 80 procent­enheters lägre sannolik­het att bli erbjudna arbete jämfört med normal­viktiga eller icke sjukfrånvarande.
Sökande från religiösa minoriteter samt sökande som har flera barn har båda cirka 25 procentenheters lägre sannolikhet att bli erbjudna ett arbete. Att vara äldre än 55 år ger en cirka 64 procentenheters lägre sannolikhet att bli kallad till anställningsintervju, jämfört med om den sökande är under 30 år.

– Effekterna är stora, framförallt för dem med kraftig övervikt och dem som varit mycket sjukfrånvarande, säger Per Johansson. Men även födelseland och religiös tillhörighet spelar roll.
Rapport­författarna finner inte att kvinnliga sökande väljs bort systematiskt. De finner inte heller att arbetsgivarnas medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen spelar roll för vilka som anställs och vilka som väljs bort. Privata och offentli­ga arbetsgivare skiljer sig inte åt, men stora företag med minst 250 anställda verkar vara mindre benägna att diskriminera jämfört med mindre.

Statistisk diskriminering eller preferensdiskriminering?
Diskrimineringen kan bero på att arbetsgivarna bedömer enskilda sökande efter vad man tror om olika gruppers genomsnittliga prestation (statistisk) eller att det finns sympatier för eller mot olika grupper (preferens).

– Vi tror att det handlar om båda sorternas diskriminering, men våra samman­lagda resultat visar att den statistiska diskrimineringen verkar spela stor roll. Arbetsgivarna tycks vara osäkra på hur de ska bedöma vissa grupper, säger Per Johansson.

Lägre lön för att anställa sökande med vissa egenskaper
Rapportförfattarna har också räknat ut vilken lön arbetsgivarna skulle vilja sätta för att anställa sökande som de är osäkra på. För dem som har varit mycket sjukfrånvarande eller är kraftigt överviktiga skulle lönen behöva sänkas med upp till 50 procent. För dem med flera barn eller som tillhör de två religiösa minoriteterna skulle lönen behöva sänkas med cirka 15 procent.

Hypotetiskt valexperiment – metod för att mäta preferenser
I ett hypotetiskt valexperiment beskriver rekryteraren först en anställd som nyligen slutat och får sedan välja mellan två hypotetiska arbetssökande. Totalt valdes 1 000 arbetsgivare ut. Studien baseras på svaren från 426 rekryterare och totalt 4 895 observationer. Svarsfrekvensen var 46 procent.

INFORMATION OCH KONTAKT
IFAU-rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? – En experimentell studie av rekryteringsprocessen” är skriven av Stefan Eriksson, Uppsala universitet, Per Johansson, IFAU och Sophie Langenskiöld, IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2012:13.

Om du vill veta mer kontakta Per, telefon: 070-547 10 03, e-post: per.johansson@ifau.uu.se eller Stefan, e-post: stefan.eriksson@nek.uu.se.

Interleukin-6 är namnet på en signalmolekyl i vårt immunförsvar som är viktig för att motverka infektioner. Senare forskning har, förvånande nog, visat att molekylen också kan ge en viktminskning.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu närmare studerat hur detta går till och lyckats identifiera de särskilda celltyper i hjärnan som är mål för interleukin-6-molekylen. Resultaten visar att de celler som påverkas av interleukin-6 tillverkar ämnen som dels påverkar våra hunger- och mättnadskänslor, dels styr kroppens förbränning av fett.

– Interleukin-6 ökar nivåerna av ämnen i hjärnan som är viktminskande, vilket skulle kunna förklara varför höga nivåer av signalmolekylen i hjärnan ger en viktminskning, säger doktoranden Erik Schéle, som presenterar resultaten i sin avhandling.

Normalt har vi låga nivåer av interleukin-6 i hjärnan, men det är känt att nivåerna ökar dramatiskt när vi drabbas av en infektion, ofta med nedsatt hunger och orkeslöshet som typiska sjukdomssymtom.

– Våra tidigare fynd tyder på att interleukin-6 kan spela en viktig roll för att reglera ämnesomsättningen även hos friska individer. Ett viktigt bevis för detta är att vi upptäckt att möss som saknar interleukin-6 blir feta, och att råttor som får interleukin-6 injicerat direkt till hjärnan ökar sin förbränning, säger Erik Schéle.

Exakt hur interleukin-6 i hjärnan påverkar kroppsvikten är inte helt klarlagt, men forskarnas slutsats är att en person med hög interleukin-6 produktion i hjärnan delvis kan vara skyddad mot övervikt.

Avhandlingen visar också att även våra tarmbakterier indirekt påverkar ämnen i hjärnan som reglerar vår kroppsvikt.

– Det är både förvånande och nytt. På sikt kanske det kan leda till att vi påverkar vårt födointag för att motverka fetma via effekter på hjärnan, säger Erik Schéle.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Body fat regulating neuropeptides: relation to interleukines and gut microbiota försvarades vid en disputation i juni 2012.
Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/28954

Kontakt: Erik Schéle, institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708-886873, 031-786 36 81, erik.schele@medic.gu.se”>erik.schele@medic.gu.se

Presskontakt Krister Svahn Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0766-18 38 69, 031-786 38 69, krister.svahn@sahlgrenska.gu.se”>krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Säkerheten vid användning av e-tjänster på nätet är en fråga som med den tekniska utvecklingen blir allt viktigare. I ett europeiskt forskningsprojekt som Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet ingår i ska man vidareutveckla tillämpningen av e-legitimationer i Europa, målet är att skapa en gemensam europeisk metod för elektronisk identifiering av både juridiska och fysiska personer.

Projektet STORK 2.0 kommer att underlätta medborgares och företags rörlighet inom EU och förbättra den digitala inre marknaden för offentliga och kommersiella tjänster, även i linje med Tjänstedirektivet. Lösningar kommer att utvecklas i samråd med marknaden, genom möten med representanter för näringslivet och även de länder som inte deltar i projektet, för att ge dem största möjliga inflytande på EU:s framtida gemensamma eID-lösning.

I det första STORK-projektet medverkade Skatteverket med tjänsten Address Declaration. I STORK 2.0 har E-legitimationsnämnden delegerat till Stockholms universitet att representera Sverige. Stockholms universitet kommer samtidigt att medverka i piloten för E-lärande och akademiska meriter. Sveriges kommuner och landsting medverkar genom CeHIS i en pilot för E-hälsovård.

– De stora pilotprojekten är hörnstenar för genomförandet av gemensamma lösningar som kommer att underlätta offentliga tjänster online i hela Europa. STORK 2.0 kommer att etablera ett nära samarbete med dessa projekt och ta ett betydande och banbrytande steg i utvecklingen för att identifiera och autentisera både juridiska och fysiska personer, säger Ana Maria Piñuela Marcos, talesperson för STORK 2.0 projektet.

INFORMATION
Arvid Welin vid Institutionen för data- och systemvetenskap, mobil 073-460 27 90, e-post arvid.welin@dvs.su.se
STORK 2.0 hemsida: http://www.eid-stork2.eu

I artikeln som nu publiceras i Nature beskriver forskargruppen hur stora mängder av ”magnetiska virvelstormar” är med och driver upphettningen av solens allra yttersta lager. Virvelstormarna är mycket vanliga och liknar tornados på jorden, men till skillnad från jordens har solens tornados ett ”skelett” av magnetfält. Virvelstormarna är små jämfört med hela solen men är hundratals eller tusentals gånger större än tornados på jorden och kan bli lika stora som hela Europa.

Forskarna har uppmätt hastigheter på över 10 000 km/h för den virvlande gasen. De virvlande magnetfälten transporterar energi från solytan till solens mycket tunna och genomskinliga yttersta atmosfär koronan. Där bidrar energin till att hetta upp gasen till temperaturer över en miljon grader. Forskarna tror därför att de kan vara den sista pusselbiten i det länge omdiskuterade och beforskade mysteriet med upphettningen av solkoronan. Uppskattningsvis finns det hela tiden omkring 11 000 virvelstormar utspridda över solens yta.

För att förstå solvindens uppkomst och solvindens betydelse för jordatmosfären (till exempel norrsken och solstormar) och satelliter (till exempel störningar på satellitkommunikationer) behöver vi förstå hur den uppstår på solen. Den hittills dominerande idén om koronans upphettning är att energin kommer upp i de gigantiska magnetiska gasbågar som stiger upp ur den ”kokande” solytan. I den nya artikeln presenterar forskargruppen sin upptäckt av en alternativ och mycket utbredd mekanism som genom att oavbrutet vrida runt stora knippen av magnetfältslinjer där de kommer upp ur solytan tansporterar energi till koronan.

Upptäckten har möjliggjorts genom verklig spjutspetsteknologi, en kombination av fantastiskt detaljerade bilder av solytan observerade med det svenska 1-meters solteleskopet på La Palma, Kanarieöarna, och data från NASA:s satellitobservatorium Solar Dynamic Observatory. Med hjälp av avancerade 3-dimensionella datorsimuleringar har fenomenet analyserats vilket gett forskarna nyckeln till förståelsen av detta nya och viktiga fysikaliska fenomen.

INFORMATION
Verksamheten vid det svenska teleskopet på La Palma drivs av Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik.

Den internationella forskargruppen består av forskare från Institutt for teoretisk astrofysikk (Universitetet i Oslo), Kiepenheuer Institute for Solar Physics (Tyskland), Institutionen för fysik och astronomi (Uppsala universitet) och Solar Physics and Space Plasma Research Centre (University of Sheffield).

KONTAKT
För mer information kontakta:
Jaime de la Cruz Rodriguez, institutionen för astronomi och fysik, Uppsala universitet, tel: 018-471 5920, e-post: jaime.cruz@physics.uu.se

Sven Wedemeyer-Böhm, Institutt for teoretisk astrofysikk, Universitetet i Oslo, tel: +47-22856520, e-post: svenwe@astro.uio.no (huvudförfattare)

Magnetic tornadoes as energy channels into the solar corona, Nature June 28, 2012.

Mer information, bilder och filmer finns tillgängliga via webbsidan: http://www.solartornado.info    

Klipporna vid Stevns klint och Møns klint är några av de upplevelser som EU-projektet Öreferie ska sprida vetskap om. En ansökan om att Stevns klint ska upptas på UNESCO:s världsarvslista har just skickats in av Danmark.

Tanken bakom projektet är att visa att man inte behöver åka särskilt långt för att få en exotisk upplevelse. Det är dessutom både billigare och klimatsmartare att semestra i närområdet. I Öresundsregionen är det också som upplagt för att ta sig till andra sidan sundet. Öreferie ska locka själländare till Skåne och skåningar till Själland för att upptäcka traktens många okända semesterpärlor.

Under sommaren och hösten 2012 arrangerar Öreferie därför annorlunda resor över sundet där man får uppleva djur, geologi, kulturhistoria och trädgårdar. Resorna bjuder på både upplevelser och kunskap.

Öreferie leds från SLU Alnarp och bakom projektet står universitet, kommuner, regioner och naturförvaltningar i Skåne och på Själland. Projektet finansieras med EU-bidrag från Interreg IVA Öresund och av nio samarbetspartner.

För 65 miljoner år sedan träffades jorden av en enorm asteroid som utplånade hälften av dåtidens växt- och djurarter, bland annat dinosaurierna. I Stevns klint syns spåren av katastrofen tydligt som ett tunt grått lerskikt – så kallad ”fiskeler” – bland i övrigt vita klippor. Klinten ligger på Själlands östkust, ungefär i höjd med Skånes sydspets. Den reser sig 41 meter över Östersjön som en massiv klippbrant och visar Danmarks gamla kritfundament i genomskärning.
Här kan man hitta mängder av fossiler av sjöborrar, musslor och andra djur som en gång levde i havet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Projektledare Anna Peterson, SLU, tlf. +46 40 41 54 54, anna.peterson@slu.se
Informatör Marie Larsson, SLU, tlf. +46 40 41 54 01, marie.larsson@slu.se
SLU Alnarp, område landskapsarkitektur [Ref 1]
Mer information
– Turistprojekt ska locka danskar och svenskar över Öresund (pressmeddelande 2011)  
– Öreferies webbsida
– Öreferie är en del av Interreg IV A Öresund inom EU.
 

– Den stora besparingen ligger i de många fall av hjärnblödningar och stroke som kan förhindras, säger professor Lars-Åke Levin, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), en av författarna till artikeln som publiceras i Europas främsta kardiologiska tidskrift European Heart Journal.

För snart ett år sedan blev Pradaxa (dabigatran) godkänt för att förebygga stroke hos personer som har förmaksflimmer, en viktig riskfaktor för stroke. Pradaxa är dyrare än standardbehandlingen med det 60 år gamla läkemedlet Waran. Men med hänvisning till en lägre risk för hjärnblödning beslöt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att Pradaxa ska ingå i högkostnadsskyddet utan begränsning för patienter med förmaksflimmer.

Många patienter och läkare har välkomnat en ny behandling som är enklare, effektivare och säkrare än den gamla standardbehandlingen. Ändå har introduktionen av Pradaxa gått trögt i Sverige. Från vissa håll har det hävdats att Pradaxa inte alls är kostnadseffektivt och i synnerhet inte i jämförelse med patienter vars blodvärden (INR) är stabila vid behandling med Waran.
– Men det stämmer inte. I vår artikel visar vi att Pradaxa är kostnadseffektivt för alla grupper, oavsett hur stabila värden de har. Och tittar vi på dem som behandlas med acetylsalicylsyra eller inte behandlas alls – och det är mer än 50 procent av alla svenska flimmerpatienter – då är Pradaxa en dominant behandling, säger Lars-Åke Levin.

Begreppet ”dominant” avser att en åtgärd ger bättre effekt till lägre kostnad än alternativen.
CMT-forskarnas resultat har granskats av internationella experter, bland andra hälsoekonomen Thomas Davidson som menar att Pradaxas kostnadseffektivitet nu borde anses vara fastställd.
– Forskare i exempelvis Storbritannien och Kanada har gjort liknande analyser och nått fram till samma slutsats, säger han.

Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är ett vanligt mått på kostnadseffektivitet. I artikeln framkommer att kostnaden per vunnet QALY för Pradaxa jämfört med Waran hamnar på drygt 7 700 euro eller 74 000 kronor. Ett läkemedel brukar anses kostnadseffektivt om kostnaden understiger 500 000 kronor.
– Våra beräkningar visar att behandling med Pradaxa skulle förebygga minst ett fall av stroke om dagen i Sverige jämfört med Waran. Det skulle spara mycket lidande, många dödsfall men även en hel del skattepengar, säger Lars-Åke Levin. Det är allvarligt om landsting och läkemedelskommittéer medvetet fördröjer introduktionen av läkemedel som, för rätt patienter, bevisligen är bättre än de tidigare tillgängliga.

INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Cost-effectiveness of dabigatran compared with warfarin for patients with atrial fibrillation in Sweden av Thomas Davidson, Magnus Husberg, Magnus Janzon, Jonas Oldgren och Lars-Åke Levin. European Heart Journal 33 (12) juni 2012.
Kontakt:
Lars-Åke Levin, 070-640 68 98, lars-ake.levin@liu.se
Thomas Davidson, 070-332 93 33, thomas.davidson@liu.se

Dessa frågor diskuterar statsvetaren Maria Wendt sin nya bok, Politik som spektakel. Almedalen, mediemakten och den svenska demokratin (Atlas akademi).

Inte någon politisk händelse, möjligen med undantag för själva valdagen, tilldrar sig så stark medial uppmärksamhet i Sverige som politikerveckan i Almedalen på Gotland. Varje år blir journalisterna allt fler.  Varje år slås nya rekord i antalet seminarier och happenings.  Och för varje år blir mediebevakningen allt mer intensiv. Tidningarna gör Almedalsbilagor, radio- och tv-kanaler direktsänder, och de sajter, bloggar och appar som skapas i denna mediehändelse är oräkneliga. 
– Under Almedalsveckan förstärks en redan symbiotisk relation mellan politiker och journalister, säger Maria Wendt .

Sammanflätning mellan medier och politik tar hon som utgångspunkt för en kritisk diskussion om mediernas roll i svensk politik. Utifrån flera års deltagande observation bland rosor och rosé i Visby i argumenterar hon för att medierna i flera avseenden måste ses som ett problem för demokratin. 
– I många fall lever inte medierna upp till det demokratiska uppdraget att vara en arena där viktiga samhällsproblem diskuteras och centrala politiska alternativ förs fram.

Maria Wendt beskriver hur den politiska bevakningen tar formen av känslomässiga spektakel, där det intima och sentimentala dominerar.  Konflikter och problem avpolitiseras i medierna, samtidigt som olika maktordningar, inte minst i termer av kön och nation, återskapas.
– Under Almedalsveckan framstår nationalismen som uppseendeväckande stark. Såväl politiker som medier är rörande eniga om att ”vi” är särskilt demokratiska, framgångsrika och jämställda i ”vår” nation.

Motstridiga bilder
Denna idé om Sverige som ett moraliskt och politiskt föredöme lägger sig som ett reaktionärt raster över den politiska diskussionen, något som hindrar både en kritisk diskussion och en radikalare politik, menar hon.  

Den nationella självbilden om en världsledande svensk jämställdhet hamnar i bjärt kontrast till de analyser som boken gör av hur medierna skildrar kvinnor och män i politiken.  Kvinnliga politiker visar sig ha svårare än män att framstå som auktoritativa politiker.  Kvinnliga partiledare knyts till det intima och till relationer medan manliga politiker framstår som de naturliga och ”äkta” politikerna – de som kan ta ansvar för, och beskydda, nationen.
– Inte minst Fredrik Reinfeldt framställs i medierna som den sanna landsfadern. Han beskrivs som ansvarsfull, lugn, grubblande och ständigt med allmänintresset för ögonen. Han framstår på så sätt som motpolen till Mona Sahlin, som skildras som känslosam, oansvarig och instabil.

INFORMATION OCH KONTAKT
Maria Wendt vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 1278, mobil 070-942 15 17, e-post maria.wendt@statsvet.su.se