I stort sett alla förskolor i Sverige ägnar mycket tid åt att uppmärksamma traditioner som jul och påsk, men väldigt få förklarar varför högtiderna firas. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
– Med tanke på att man håller på hela december och firar jul är det problematiskt. Berättelserna om religioner är ju inte farliga att berätta. Kunskapen om religioner behövs också för att förstå var barnen och föräldrarna kommer ifrån för sammanhang. Därför borde religionsvetenskap ingå i förskollärarutbildningen, säger Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Enligt läroplanen ska förskolan ”överföra och utveckla ett kulturarv från en generation till nästa”. Det står dock ingenting om hur religioner ska hanteras eller om det är en del av kulturarvet, endast att man inte får bli diskriminerad utifrån sin religion.
Oro för att berätta varför högtider firas
Forskningsprojektet inleddes 2015 med en enkät till förskollärare. Därefter följde forskarna två förskolor under ett år i samband med olika högtider och traditioner. I en av förskolorna tyckte personalen att påskberättelsen, med Jesus som dör på korset, var för svår för barnen.
– Samtidigt lekte tre av barnen Jesu död och uppståndelse i ett rum intill. De hade hört denna berättelse någon annanstans och det var ju inga problem för barnen.
När det gäller nya traditioner i Sverige, som till den muslimska högtiden Eid som firas när ramadan avslutas, uppmärksammas de främst i förskolor i områden med många barn från andra länder och med annan kulturell bakgrund än den svenska.
Generellt tvekar inte personalen att uppmärksamma jul och påsk, men de känner en oro för att berätta varför högtiderna firas.
– När det gäller Eid upplever en del oro både för att uppmärksamma högtiden och ännu mer för att berätta om bakgrunden eftersom de tänker att det inte är förenligt med att verksamheten ska vara icke-konfessionell, det vill säga att det inte ska förekomma inslag som förutsätter eller avser att påverka i riktning mot religiösa övertygelser.
Förskolan kan skapa tillhörighet
Forskargruppens studie visar också att de kristna traditionerna inte förmedlas som religiösa utan som svenska traditioner, medan till exempel Eid ses som väldigt religiöst och muslimskt – trots att det kanske för merparten av barnen och deras familjer är ungefär lika sekulariserat som julen är för många i Sverige.
På samma sätt kan föräldrar som tillhör en annan religion än den kristet lutherska uppfattar vissa aktiviteter som förskollärarna inte ser som religiösa, som väldigt religiösa.
– Lucia är ett exempel som kan uppfattas som en kristen högtid, trots att det inte ens har en speciellt religiös bakgrund. I vissa förskolor löser man det genom att kalla det för ljusfest och då går det bra.
Alla hjärtans dag speglar värdegrund
Förutom de kristna högtiderna jul och påsk uppmärksammar många förskolor också Alla hjärtans dag och Halloween. Alla hjärtans dag knyts ofta an till värdegrundsarbetet, att man ska vara snäll mot varandra och att man kan älska på många sätt. I förskolan där forskarna filmade pratade man till exempel om samkönade relationer.
– Det verkar vara enklare för förskolorna att jobba med icke religiösa traditioner som Halloween, Alla hjärtans dag och inte minst ”Rocka sockarna” där barnen sätter på sig omaka sockar för att uppmärksamma funktionsvariationer.
Handlar om ett kulturarv
Eva Reimers hoppas att gruppens forskning ska hjälpa förskollärarna att bli mer uppmärksamma på vad de gör och inte ska vara så rädda för att prata om religion.
– I grunden handlar det om vilket kulturarv vi vill föra över till och skapa med barnen.
Det rimliga vore att det är ett kulturarv om ett mångkulturellt Sverige där barnen får förståelse för att vi lever med olika traditioner och olika sätt att vara och att man kan fira på olika sätt, säger hon.
Mer om hur studien gjordes
Enkäten resulterade i 1167 svar från drygt 460 olika förskolor i Sverige. Forskarna följde även två förskolor under ett år. De intervjuade också personal på 16 förskolor. Pedagogerna fick då svara på frågor om hur de gjorde och varför.
I takt med pågående klimatförändringar blir sommarens värmeböljor både längre och kraftigare. Det kan medföra direkta och allvarliga konsekvenser för flera djurarter. Särskilt utsatta är djur som har svårt att söka skydd.
Många havsfåglar häckar under årets varmaste månader på klippor och stränder, där de exponeras för vädrets växlingar.
– Detta gör fåglarna väldigt sårbara för höga temperaturer och solsken, men det finns väldigt få studier som undersöker exakt hur det påverkar dem, säger Agnes Olin, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Forskare har nu tittat närmare på hur höga temperaturer och solsken påverkar sillgrisslor, en havsfågel som är anpassad för arktiska och subarktiska miljöer.
Sillgrisslor övervakades dygnet runt
Den nya studien har gjorts på Stora Karlsö utanför Gotland, som har Östersjöns största koloni av sillgrisslor.
– På Stora Karlsö har vi en unik forskningsmiljö där vi kan studera sillgrisslorna i detalj. Under de senaste åren har vi satt upp en mängd övervakningskameror som filmar fåglarna dygnet runt, vilket gör att vi fångar beteenden som kanske ofta missas med traditionella studiemetoder, säger forskaren Jonas Hentati-Sundberg vid SLU.
Sillgrisslor på Stora Karlsö
Över 20 000 par sillgrisslor häckar, det vill säga lägger ägg och föder upp ungar, på Stora Karlsö varje år.
Ett sillgrisslepar lägger ett ägg per säsong, och föräldrarna hjälps åt att ruva och mata ungen.
Sillgrisslan blir äldst av alla fåglar i Sverige. Den hittills äldsta blev 47 år.
Populationen på Stora Karlsö har ökat starkt under hela 1900-talet efter att ha varit nära utrotning på grund av jakt och äggplockning.
Flämtar och justerar vingarna
Studien visade att fåglarna påverkas kraftigt vid höga temperaturer och solsken. De börjar flämta, något som fungerar som en avkylningsmekanism. De för också vingarna ut från kroppen för att försöka bli av med så mycket värme som möjligt.
Många fåglar lämnar klipporna för att kyla av sig i havet. I längden skulle detta kunna påverka den sociala dynamiken eftersom fåglarna tillbringar mindre tid tillsammans på häckningsklipporna.
Forskarnas övervakningskameror visar hur varmt det kan vara för sillgrisslorna på klipphyllorna. Bild: SLU
Äggen lämnas och fågelungar blir sårbara
I studien registrerades några tillfällen med mycket höga temperaturer på klippan – över 47 grader i direkt solljus. Då lämnade många av de vuxna fåglarna sina ägg och ungar ensamma på klippan, något de annars bara gör vid stora störningar eller födobrist.
De ensamma äggen och ungarna är sårbara. Forskarna såg flera fall där de ensamma ungarna dog i värmen, eller blev nedsparkade från klippan av andra fåglar av misstag.
Värmeböljor ett växande hot
Ibland råkade föräldrarna också sparka ner sitt eget ägg när de var väldigt påverkade av värmen.
– Under värmeböljorna i slutet av juni 2020 och 2022 var det riktigt illa och flera ägg och ungar från vårt studieområde gick förlorade. Med pågående klimatförändringar talar allt för att värmeböljor kommer bli ett allt större problem, för både sillgrisslor och andra havsfågelsarter, säger Agnes Olin.
Agnes Olin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU, agnes.olin@slu.se
Jonas Hentati Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, jonas.sundberg@slu.se
Forskare har i en intervjustudie undersökt varför medborgare i demokratiska länder konsumerar media som finansieras av auktoritära stater, till exempel ryska RT och Sputnik. De har även tittat på hur tittarna och läsarna ställer sig till budskapen i dessa kanaler.
– Det här är ett område där det saknas djupare kunskap och vi ville därför titta närmare på varför människor tar del av innehållet dessa kanaler, samt i vilken utsträckning mediebudskapen ligger i linje med deras politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Studien nyanserar synen på RT/Sputnik-konsumenter, som i internationell forskning ibland ”dragits över en kam” genom ett fokus på överrepresentationen av män och konservativa personer.
– Vår studie pekar på att långt ifrån alla svenska RT/Sputnik-konsumenter håller med om innehållet i de ryska narrativen, och att deras drivkrafter varierar stort. Alla konsumenter, oavsett drivkraft, riskerar dock att bli påverkade, särskilt om man återkommande konsumerar dessa kanaler, säger Charlotte Wagnsson och fortsätter:
– Forskning har visat att rysk informationspåverkan kan ha effekter, både vad gäller känslor och politiska åsikter, säger Charlotte Wagnsson.
Resultaten från Försvarshögskolans studie visar att svenska RT/Sputnik-konsumenter kan delas in i fyra huvudgrupper:
Etablissemangskritikerna: De tycker att RT/Sputnik och andra alternativa medier är bättre än etablerade medier, så kallade mainstream-medier.
De motvilliga: De är skeptiska till RT/Sputnik och andra alternativa medier, men kan inte låta bli att läsa eftersom de ändå ger något. Det kan till exempel vara att de täcker ämnen som andra medier inte rapporterar om, eller för att de är snabba med att rapportera om brott.
Medianihilisterna: Dessa konsumenter vänder sig till RT/Sputnik och andra alternativa medier eftersom de tycker att alla medier är lika dåliga. När inga medier går att lita på är det bäst att konsumera det mesta, lyder resonemanget.
Observatörerna: Här tycks det handla om en vilja ”hålla ett öga på andra sidan”. De konsumerar RT/Sputnik och andra alternativa medier trots att de är kritiska till innehållet och anser att så kallad mainstream-media håller högre kvalitet. De drivs av en vilja att hålla koll på vad meningsmotståndare tycker, till exempel för att bättre förstå dem eller för att få överblick av samhällsdebatten.
Motiveras av olika drivkrafter
– Det här stämmer överens med tidigare forskning som visar att tyska RT/Sputnik-konsumenter också motiveras av en rad olika drivkrafter, till exempel av en vilja att hålla koll på andra sidan för att bli duktigare på att argumentera mot meningsmotståndare, säger Charlotte Wagnsson.
Studien genomfördes under perioden mars-april 2022 med 43 svenska RT/Sputnikkonsumenter. Förutom intervjufrågorna fick deltagarna även ta ställning till en stor mängd uttalanden hämtade direkt från RT/Sputnik-rapportering och från den bredare allmänna svenska mediedebatten.
Inställningen hos tre huvudgrupper
Analysen av materialet visar tre olika huvudgrupper av mediekonsumenter.
– Den första gruppen ligger nära de ståndpunkter som försvaras i de ryska medierna, till exempel när det gäller negativ syn på politisk korrekthet, genusfrågor och invandring, förklarar Charlotte Wagnsson.
Den andra gruppen är mer positiv till invandring, jämställdhet och annat som RT/Sputnik kritiserar, medan den tredje gruppen ligger mitt emellan.
– Den tredje gruppen står också ut genom en hoppfull framtidssyn och tillit till myndigheter. Vissa ståndpunkter förenar samtliga grupperna, de tycks exempelvis relativt ointresserade av klimatfrågan, säger Charlotte Wagnsson.
– Varför det ser ut på det här sättet vet vi inte. En möjlighet är att det har att göra med konflikter som kan uppkomma när en av föräldrarna träffar en ny partner medan den andra föräldern fortfarande är ensam. Intressant är också att man sett liknande resultat i sociologiska studier där man undersökt samband mellan familjekonstellationer och psykiskt mående, säger Robert Svensson, professor i kriminologi, vid Malmö universitet.
Tillsammans med kollegan Björn Johnsson har han undersökt samband mellan ungdomars risk att hamna i brottsliga miljöer och vilka familjekonstellationer de lever i eller hur deras fritid är organiserad?
Tidigare forskning visar att ungdomar som vuxit upp i familjer där föräldrarna separerat eller aldrig bott tillsammans, begår brott i något större utsträckning. Alla unga med separerade föräldrar begår såklart inte brott, men på gruppnivå går det att se sambandet.
– Vi vet att det har en skyddande effekt att bo med bägge föräldrarna. Men i den här studien ville vi titta på det mer finfördelat och undersöka en bredare palett av olika familjekonstellationer, säger Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Balans när både föräldrarna träffat nya partners
– Vi inspirerades av en studie inom familjesociologi där man undersökt det på ett sätt vi vanligtvis inte gör inom kriminologin, där man oftast nöjer sig med att jämföra mellan om ungdomarna bor i en kärnfamilj eller om föräldrarna är skilda, säger Robert Svensson, professor i kriminologi vid Malmö universitet.
Undersökningen genomfördes mellan 2016 och 2019 och omfattade 3 838 ungdomar i årskurs 9 i åtta mindre skånska kommuner. Studien bekräftade att det fanns ett samband mellan brottslighet hos unga och splittrade familjer, men två intressanta undantag uppdagades:
Konflikter när bara ena föräldern träffat en ny?
I de fall där barnen bodde växelvis hos sina föräldrar där antingen båda hade träffat en ny partner eller ingen av dem, syntes ingen ökning av de negativa utfallen. Alltså där det förelåg en balans, en symmetri, mellan de nykomponerade relationerna.
Däremot var kopplingen till brottslighet hos unga starkare i en asymmetrisk familjekonstellation, det vill säga där bara den ena föräldern träffat en ny partner.
Mindre cannabis när föräldrarna var med
En annan studie som Robert Svensson och Björn Johnson genomfört, som har tydlig koppling till den om familjekonstellationer, är i vilken grad det finns ett samband mellan strukturerade/ostrukturerade aktiviteter hos ungdomar och brottslighet samt användning av cannabis.
Strukturerade aktiviteter är organiserade sådana, som idrottsträning där vuxna ledare är närvarande. Ostrukturerade aktiviteter när ungdomar umgås mer planlöst och utan att vuxna medverkar; alltså där den sociala kontrollen är försvagad och vuxenvärldens involvering är satt ur spel.
– Det är välkänt sedan tidigare att ostrukturerade aktiviteter är en riskfaktor för ungdomar när det kommer till kriminalitet och cannabis. Det nya var att vi ville se om det blev någon skillnad för dessa ungdomar när de ägnade sig åt strukturerade aktiviteter några gånger i veckan, säger Björn Johnson.
Idrott skyddade mot droger och brottslighet
Som väntat minskade de negativa utfallen då man införde strukturerade aktiviteter. Intressant var att just idrottsaktiviteter verkade ha den starkaste skyddande effekten, jämfört med exempelvis musik-, dans- och teateraktiviteter. En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att idrott ofta är tidskrävande och därför stjäl mycket tid från annat som är mer destruktivt.
– Vi vet egentligen inte vad det är hos de strukturerade aktiviteterna som verkar som en buffert mot brottslighet och droger. Kanske är det för att man bygger upp starka band till dem man träffar på träningen eller teatern? Det vill vi titta vidare på, säger Robert Svensson vid Malmö universitet.
Risken för ungdomar att hamna i brottsliga miljöer – två studier
I en ny rapport har forskare från flera svenska universitet tittat på hur hyresgästernas inflytande ser ut i samband med att hyreshus renoveras.
Forskarna har fokuserat på renoveringar som sker i samband med stambyten. Stambyten räknas som underhåll av fastigheten och hyresvärden får därför inte lov att ta ut någon hyreshöjning.
− Samtidigt är det rätt kostsamt, och många hyresvärdar passar på att göra andra typer av åtgärder samtidigt. Om de åtgärderna kan klassificeras som standardhöjningar får man lov att höja hyran, säger Håkan Thörn som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Chockhöjningar av hyran
Att regelverket tillåter hyreshöjningar vid standardhöjande renovering utnyttjas av både allmännyttan och privata hyresvärdar. Enligt rapporten är det inte ovanligt med hyreshöjningar på runt 50 procent, men hyran kan i värsta fall stiga med hela 120 procent.
Samtidigt har de senaste decennierna inneburit flera förändringar i bostadspolitiken som påverkat hyresgästernas möjlighet till inflytande. Bostadssaneringslagen, som slog fast att hyresgäster skulle ha inflytande genom Hyresgästföreningen, avskaffades 1994. Den ersattes 2002 av en lag som säger att hyresgäster måste godkänna renoveringar innan de görs.
– Även om möjligheten att inte godkänna en renovering brukar lyftas fram som ett skydd för hyresgästerna har det ingen bäring i praktiken. Om hyresgästen inte skriver på tar fastighetsägaren ärendet till hyresnämnden, och där kan vi se att fastighetsägaren vinner i över 90 procent av fallen, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola.
Bild: Karl Solano/Unsplash
Sedan 2011 är de kommunala hyresvärdarna enligt lag även skyldiga att bjuda in till så kallade ”samråd” för att informera och diskutera kommande renoveringar med de boende.
Processen för inflytande fungerar dåligt
I ett forskningsprojekt som ligger till grund för rapporten har forskarna följt nio sådana samrådsprocesser i tre olika städer. De har också intervjuat hyresgäster, fastighetsbolag och representanter för Hyresrättsföreningen.
Rapporten visar att eventuella hyreshöjningar är den viktigaste frågan för hyresgästerna, men att samrådsprocessen ofta fungerar dåligt och dialogen i stället handlar om tekniska detaljer kring vad som ska utföras.
Protester kan få hyresvärden att backa
För att påverka hyreshöjningar kan det i stället vara mer fruktbart för hyresgästerna att organisera sig utanför samrådet. Av de renoveringsprocesser som forskarna följt utbröt protester i alla fall utom ett.
– Ofta leder protesterna till att hyresvärden backar och sänker hyreshöjningen. Vanligast är att hyresvärden introducerar valmöjligheter, att hyresgästerna får välja på olika ”paket” som innebär olika renoveringar och nivåer av hyreshöjningar, säger Håkan Thörn.
Hyresgäster kan ha svårt att påverka beslut om renoveringar.
Rekommendationer för att stärka hyresgästerna
Forskarna ger i rapporten rekommendationer för att stärka hyresgästers inflytande. Rekommendationerna är uppdelade i tre delar där den första handlar om att förändra de strukturella förutsättningarna.
– I grunden är det här en politisk fråga. Vår viktigaste rekommendation är därför att införa en lagstiftning som stärker hyresgästers möjlighet till inflytande, säger Håkan Thörn.
Den andra delen fokuserar på de lokala förutsättningarna. Rapportförfattarna menar att det finns goda exempel på lokal nivå där kommunerna kan lära av varandra. Den tredje och sista delen handlar om att utveckla formerna för samrådsprocessen så att den leder till verkligt inflytande.
Rapporten har skrivits av forskare vid Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Stockholms universitet och Södertörns högskola.
Studier av rörelser och beteenden hos celler och biologiska molekyler i ett mikroskop ger grundläggande information för att bättre förstå processer som rör vår hälsa.
Hur cellerna beter sig vid olika scenarier är till exempel viktigt för att kunna utveckla ny teknik och medicinska behandlingar.
Kraftig utveckling av mikroskopi
Under de senaste två decennierna har utvecklingen inom så kallad optisk mikroskopi gått snabbt.
– Det gör det möjligt för oss att studera biologiskt liv in i minsta detalj i både rum och tid. Levande materia rör sig i alla möjliga riktningar och i olika hastighet, säger Jesús Pineda som är doktorand vid Göteborgs universitet.
Matematik beskriver partiklars relationer
Utvecklingen har gett dagens forskare så stora mängder data att det blir nästan omöjligt att analysera. Men nu har forskarna vid Göteborgs universitet med hjälp av artificiell intelligens utvecklat, AI, utvecklat en metod som kombinerar grafteori och neurala nätverk. Med hjälp av metoden kan forskarna plocka ut tillförlitlig information från filmsekvenser.
Mer om neurala nätverk
Neurala nätverk lär sig hämta just den information som en forskare vill ha från en bild, genom att använda självövervakat lärande. Verktyget som utvecklats av forskarna vid Göteborgs universitet förenklar analysprocessen, och gör det möjligt att snabbt få ut mycket och detaljerad information från de dataspäckade filmerna.
Liknar ett socialt nätverk
Grafteorin är en matematisk struktur som används för att beskriva relationerna mellan olika partiklar i det studerade materialet. Det går att likna vid ett socialt nätverk där partiklarna interagerar och påverkar varandras beteende direkt eller indirekt.
– AI-metoden använder informationen i grafen för att anpassa sig till olika situationer och kan lösa flera uppgifter i olika experiment. Till exempel kan vår AI rekonstruera vägen som enskilda celler eller molekyler tar när de rör sig för att uppnå en viss biologisk funktion, säger Jesús Pineda och fortsätter:
– Det gör att forskare kan testa effektiviteten hos olika läkemedel och se hur väl de fungerar som potentiella behandlingar för cancer.
Jesús Pineda, doktorand på institutionen för fysik vid Göteborgs universitet, , e-post: jesus.pineda@physics.gu.se
Hjärtsvikt drabbar idag upp till 64 miljoner människor världen över. Men siffran förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och allt bättre metoder för diagnostik.
Enligt en ny studie vid KI saknas bred internationell forskning som beskriver hjärtsviktspatienter och vilka konsekvenser sjukdomen får.
– Vi vet att hjärtsviktsförekomst ökar med en åldrande befolkning och därför är en modern och bred inblick i hur hjärtsviktspopulationen ser ut, medförande risker och kostnader, viktig för all form av vårdplanering, säger forskaren Anna Norhammar vid Karolinska institutet.
Två procent drabbas av hjärtsvikt
Forskarna har därför samlat in data via primär- och sjukvården från drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa, däribland Sverige, mellan 2018 och 2020. Kanada och Israel ingick också i studien.
Studien visar att mellan en till två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt. Studien visar också att patienterna har hög dödlighet – i genomsnitt avlider 13 procent varje år.
Det här är hjärtsvikt
Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver.
Hjärtproblem som orsakar hjärtsvikt kan bero på förändrad hjärtrytm, kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck eller diabetes.
Några vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, orkeslöshet, andfåddhet, svullna anklar och ben, kissnödighet och hjärtklappning.
Hjärtsviktspatienter är dessutom drabbade av högre samsjuklighet än vad tidigare studier i enskilda länder har visat.
– Hälften av hjärtsviktspatienterna hade ischemisk hjärtsjukdom, hälften hade njursvikt och en tredjedel diabetes. En orsak till att samsjukligheten har ökat bland hjärtsviktspatienter är sannolikt att vi i dag lever längre upp i hög ålder med flera samtidiga sjukdomar. Detta gör hjärtsviktsvården än mer komplex, då det är många bidragande faktorer att ta hänsyn till, förklarar Anna Norhammar.
Ny medicin för hjärtsvikt
Ett annat fynd från studien är att fler patienter än vad tidigare forskning visat har hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion. Det är intressant eftersom det nu finns en möjlig behandling för dessa patienter som inte har använts tidigare, enligt Anna Norhammar.
– Det är ett diabetesläkemedel som efter omfattande studier nu används vid hjärtsvikt oavsett om man har diabetes eller inte. Dessa nya läkemedel var i princip inte använda i vår kohort eftersom evidensen inte fanns på plats före år 2020. Nu när evidensen är där blir det intressant att följa om situationen kan förbättras, vilket vi har stora förhoppningar att det ska göra, säger hon.
Stora kostnader för sjukvården
Ytterligare en slutsats från studien är att hjärtsvikt är kostsamt för sjukvården. I Europa läggs en till två procent av den totala sjukvårdsbudgeten på just hjärtsvikt. Kostnaden förväntas dessutom öka.
– Sjukvårdskostnaderna är framförallt relaterade till försämrad och sjukhuskrävande hjärt- och njursvikt och i mindre utsträckning relaterat till traditionella kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Så våra data tydliggör att insatser som förhindrar förnyad hjärt- och njursvikt är betydelsefullt, säger Anna Norhammar.
På vintern äter talgoxarna mest bär och frön. På sommaren äter talgoxarna framför allt insekter och gärna deras näringsrika larver. Men hur bär de sig åt för att hitta maten och hur använder de olika sinnen under födojakten?
Det har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit reda på genom att fånga in vilda talgoxar i Lund och från ett skogsområde på landsbygden. Fåglarna tränades sedan i ett labb för att se hur väl de kunde lära sig att förknippa mat med färger och dofter, eller en kombination av båda.
Färg och doft på mjölmaskar
Talgoxarna fick lära sig att hitta små bitar av mjölmaskar med hjälp av antingen färg, doft eller en kombination av både färg och doft. När de hade klarat ett test fick de försöka med en annan signal.
– Jag är riktigt imponerad av hur snabba och klyftiga dessa små fåglar är, jag hade väntat mig att det skulle vara betydligt svårare att lära dem dofter framförallt, säger forskaren Diana Rubene vid SLU.
Stad eller land gjorde skillnad
Försöket visade att talgoxar kan lära sig hitta mat med hjälp av dofter och färger lika fort. Färg och doft tillsammans gav inte snabbare respons. Det fanns inte heller några skillnader i inlärningsförmågan mellan hanar och honor, eller mellan stadsfåglar och skogsfåglar.
De fåglar som hade fått lära sig en kombination av färg och doft fick göra ytterligare ett test. Där fick de välja mellan färg och doft, bara färg eller enbart doft i samma försök. Då visade det sig att stadsfåglar prioriterade luktsinnet och skogsfåglarna synen.
– Vi visar i våra studier att det inte är någon skillnad på hur snabbt talgoxar kan lära sig dofter och färger men att individer inom samma art kan använda sina sinnen på olika sätt. Det är en hittills outforskad aspekt av fåglars sinnesekologi.
Betydelse för bekämpning av skadeinsekter
En orsak till att de studerar fåglarnas strategier för att leta mat är att det kan ha betydelse för om de kan bidra till biologisk bekämpning genom att äta upp skadeinsekter. Men det behövs betydligt mer forskning, både i labb och ute i fält, för att förstå hur fåglar använder sina sinnen i olika sammanhang.
I studien ingick 35 talgoxar. 13 av dem tränades och testades med en kombination av doft och färg.
– Det är ganska tidskrävande att träna fåglar. Därför kunde vi inte genomföra studien på en större grupp. Men det är uppenbart att de är individer med sina egna tillvägagångssätt, så det är säkert många fler faktorer inblandade i detta än vad vi har tittat på hittills.
Några talgoxar var kräsna
Försöket visar också att några fåglar hade väldigt konservativa matvanor.
– Först kunde jag inte förstå varför träningen inte fungerade för vissa fåglar. De var avslappnade och flög runt i arenan men vägrade äta mjölmask, så det blev inga ”inlärningspoäng”. Sedan bytte jag ut belöningen till solrosfrön och såg omedelbara framsteg. Skogsfåglar verkade mer skeptiska än stadsfåglar, även mot jordnötter som de fick i maten men konsekvent slängde ner på golvet, säger Diane Rubene.
Diana Rubene, forskare vid institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, diana.rubene@slu.se
Vår förmåga att hantera svårigheter och motgångar kallas psykologisk resiliens. Hur denna förmåga att klara av förändringar, återhämta sig och gå vidare i livet byggs upp, beror på både arv och miljö.
I en avhandling har forskaren Katarina Velickovic låtit 1780 bröstcancerpatienter göra ett test* som mäter resiliens. Testet gjordes när de precis fått cancerbeskedet och efter avslutad behandling.
På så sätt kunde hon se hur kvinnorna påverkades mentalt av sjukdomen, och vilka strategier de hade för att hantera den livskris som det innebär att drabbas av bröstcancer.
– Det är alltid en livskris att få ett besked om bröstcancer, oavsett kvinnans personliga resiliens, säger Katarina Velickovic som forskar vid Lunds universitet.
* För att mäta individers resiliens användes självskattningsverktyget Connor-Davidson Resilience Scale (CD-RISC). Det är det internationellt mest använda verktyget för att mäta resiliens, men som visade sig fungera även vid tester i svenska förhållanden.
Den mentala förmågan att stå emot svårigheter påverkar inte sjukdomsförloppet, menar hon.
– Däremot är den viktig för kvinnornas psykiska mående såväl under som efter avslutad cancerbehandling. Och i förlängningen vet vi att stress och psykiskt mående även påverkar den fysiska hälsan.
Mental hälsa skilde sig åt
Mätningarna visade att kvinnor som mätte högt på resiliensskalan lyckades upprätthålla en god mental hälsa från början till slut av behandlingen.
Kvinnor med låg resiliens vid första mättillfället hade däremot sämre mental hälsa, även om den förbättrades något mot slutet av behandlingen.
– Resultaten innebär att vården genom mätningar skulle kunna bli bättre på att förutse hur patienterna kommer att må psykiskt av diagnosen, säger Katarina Velickovic.
Katarina Velickovic valde ut 25 av kvinnorna i studien för att se vilka faktorer i omgivningen och behandlingen som påverkar deras psykiska välmående. Tre omständigheter visade sig vara särskilt betydelsefulla:
1. Inflytande över behandlingen
Den första handlar om patientens inflytande över behandlingen och över sin egen psykiska och fysiska hälsa. Detta ger en känsla av kontroll vilket i sin tur gynnar det psykiska måendet.
– En känsla av inflytande kan handla om att patienten i mån av ork fortsätter med träning och aktiviteter eller sätter sig in i de olika delarna av behandlingen, säger Katarina Velickovic.
2. Stöd från omgivningen
Den andra omständigheten handlar om stöd från familj, vänner och människor i omgivningen.
– I intervjuerna hänvisade kvinnorna till vikten av att tala med andra i samma situation. Exempelvis var flera kvinnor som berättade uppskattande om sjuhusresorna till och från behandling tillsammans med kvinnor i samma situation.
3. Synen på bröstcancern
Den tredje viktiga omständigheten som kan hjälpa kvinnor att klara av en diagnos och behandling med bibehållen psykisk hälsa handlar om synen på, eller föreställningen om, bröstcancern.
– Kvinnor med hög resiliens har en förmåga att se bröstcancern som ett avslutat kapitel efter operationen; kirurgin tar bort cancern och efterbehandlingar har enbart ett preventivt syfte, säger Katarina Velickovic.
Alla dessa aspekter, som har med kvinnors psykiska välmående att göra, kan vårdpersonal påverka. Särskilt viktigt är att stötta kvinnor med en viss sorts mer dödliga tumörer, menar Katarina Velickovic.
Hon lyfter också fram vikten av att stötta kvinnor från socioekonomiskt sämre förhållanden eftersom det i denna grupp verkar finnas tendens till att den psykiska resiliensen är lägre.
Mer om mental resiliens
Tidigare forskning har visat att måttliga svårigheter under barndomen stärker individens resiliens. Varken ett alltför friktionsfritt liv eller alltför stor stress och press är bra för att bygga upp god mental resiliens.
Resiliens är inte bara en inneboende egenskap utan byggs också upp med hjälp av stöd och relationer till omgivningen.
Att vara bra på idrott har i alla tider haft hög status. Trots detta dalar just nu siffrorna för landets idrottsföreningar.
Brytpunkten när barn slutar idrotta har sjunkit. Tidigare låg den runt 15–16 år, nu ligger den runt 11–12. Och enligt barn- och ungdomsforskaren Magnus Kilger har ungas idrottande ändrat karaktär.
– Vi har fått ett mer segregerat idrottande där en del unga är väldigt fysiskt aktiva och en stor del inte utövar någon idrott alls, säger Magnus Kilger som är docent vid Stockholms universitet.
Varför har det blivit så?
– Det finns en stark tävlingslogik inbyggd som blivit allt mer dominerande under de senaste decennierna. För att känna sig välkommen inom idrotten måste man vara bekväm med den.
Bland annat ställs högre krav på att vara med på träningar för att hålla jämna steg med lagets nivå. Den som inte håller måttet – eller inte har tid– har ingen möjlighet att hänga med.
– Som en konsekvens av det slutar många att sporta allt tidigare, säger Magnus Kilger.
Pappa som tränare
Hans forskning inriktar sig framför allt på hur idrotten påverkar barns identitetsskapande. Bland annat fokuserar han på betydelsen av föräldrars roll i sina barns idrottsutövande och kom 2020 ut med en forskningsrapport om pappors roll som tränare inom idrotten.
Enligt Magnus Kilger har barns idrottande, i takt med att det blivit mer tidskrävande för dem som blir kvar, också blivit allt mer centralt för familjelivet.
– Många gånger står barnets idrottande i centrum för hela familjens fritidsarrangemang. Familjens sociala liv anpassas till barnets idrottande, hur semestern planeras, vilket umgänge man har.
Byter klubb ofta
Som en konsekvens av det har idrottsrörelsernas karaktär också förändrats från något man är trogen hela livet till något man kommer och går i.
– Många barn byter klubb flera gånger under en uppväxt för att föräldrarna vill hitta den ultimata träningsmiljön. En 15-åring kan ha tränat och tävlat i fyra till fem olika föreningar.
Hur påverkar det klubbarna? – Förr fanns det ofta eldsjälar som kritade och tvättade tröjor. Nu består föreningarnas ledare nästan uteslutande av föräldrar. Problemet är att det engagemanget nästan helt är kopplat till föräldraskapet. Man är aktiv några år när ens eget barn är aktivt, men intresset är inte primärt idrotten utan det egna barnets träning. Det blir två år gymnastik, tre år fotboll och ganska fragmentiserat.
Hur är det för barnen att ha sin förälder närvarande?
– Historiskt var idrotten en frizon där man som barn var fri från föräldrars blick. Nu är många barn övervakade av sin förälder även på sin fritid. Föräldrarollen och tränarrollen glider in i varandra. För många barn innebär det också att de paradoxalt nog får mindre uppmärksamhet på träningen än de hade fått av en utomstående tränare. Många föräldratränare är rädda för att favorisera sitt eget barn.
Varför är det så många föräldrar som är tränare?
– De har inget val. Idrottsföreningarna säger redan vid terminsstarten att för att kunna starta ett lag behöver vi tre föräldrar. Det finns inga andra att tillgå. För den som inte har möjlighet att ställa upp finns den kommersiella idrottsrörelsen där man kan betala för att slippa engagera sig, till exempel Stadium Sports Camp eller Stockholm Sport Academy. Gymbranschen har också tagit över en del av idrottsrörelsernas roll för unga.
Vad ser du om du spanar framåt?
– Jag tror ju att de kommersiella alternativen kommer att få en allt större plats inom barn- och ungdomsidrotten. Särskilt för att möta dem som vill idrotta, men som inte trivs med tävlingslogiken. Dagens idrottsrörelse har inte lyckats nå den gruppen.
Konst- och litteraturens historia är full av erotiska målningar och texter. Att skapa bilder som triggar människans sexualitet är inget nytt – tvärtom har arkeologiska utgrävningar visat att blottade bröst var del av utsmyckningarna i den antika staden Pompeji.
Erotik, pornografi och samlevnad under historien har också studerats av en rad forskare, men det lite nischade ämnet svensk erotisk litteratur under 1800- och 1900-talet har hittills varit relativt outforskad mark.
– Avhandlingen är lite av ett pionjärarbete. Ingen har tidigare gjort en så omfattande studie av sexualskildring i skrift i en svensk kontext som spänner över så lång tid, säger Anna Hultman, litteraturvetare vid Lunds universitet.
Stora genitalier populärt då som nu
Anna Hultman har ägnat de sex senaste åren till att djupdyka i verk som Carl Jonas Love Almqvists Murnis från 1819, en bok som ansågs vara så erotiskt frispråkig när den kom ut att den var omöjlig att publicera. Även om boken är över 200 år gammal finns en hel del gemensamt med hur erotisk litteratur och pornografiskt innehåll framställs idag.
– Intresset för att skildra överdimensionerade könsorgan är en av flera gemensamma punkter. I Murnis möter läsaren exempelvis en ö formad som en gigantisk vulva, säger Anna Hultman.
Anna Hultman säger att genitalier av onaturliga mått idag framför allt förknippas med pornografisk film, där kameran i regel filmar så att väl utvalda, främst manliga, kroppsdelar blir extra framträdande.
Etablerade författare flyttade gränser
Att verka som författare i allmänhet, men kanske som erotisk författare i synnerhet, har historiskt sett inneburit att ständigt förhålla sig till samhällets moraliska pendel. Anna Hultmans forskning visar att etablerade författare fungerade som ett slags testballong för vad som varit tillåtet och ej.
Agnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen, från 1930–1935, är ett tydligt exempel.
– Agnes von Krusenstjerna var en redan etablerad författare och hade därmed ett visst utrymme att ”pusha” gränsen. Hon banade enkelt uttryckt vägen för liknande, mer kommersiella och populära, skildringar. Man resonerade ”blir det inte någon rättsprocess mot det här kan vi skriva liknande saker i även vår tidning”, säger Anna Hultman.
Bild: Janko Ferlič/Unsplash
Indirekt beskrivning av erotik
Andra författare lyckades undkomma censur genom att på ett finurligt sätt beskriva eller utelämna kroppsdelar som är direkt sexuellt kopplade, men ändå skapa erotik på mer indirekta sätt. Anna Hultman nämner Anne Charlotte Lefflers roman Kvinnlighet och erotik II (1890) som ett exempel på hur det gick att navigera kring gränsen i ett starkt repressivt litterärt klimat.
– Leffler beskriver aldrig kroppsdelar över knä eller under midja. Några könsorgan omnämns aldrig, men hon lyckats ändå gestalta sexualitet genom förtätade stämningar och genom att skriva om andra delar av kroppen, säger Anna Hultman.
Gränsen mot pornografi
Vad är då skillnaden mellan erotik och pornografi? Anna Hultman säger att tillgång, exklusivitet och vem man tänker sig som läsare blev viktiga faktorer i gränsdragningen mellan det erotiska och det pornografiska när pornografi började användas som ett begrepp under 1800-talet. En liknande dynamik finns idag.
– Internetpornografi som är gratis, brett tillgänglig och förknippas med heterosexuella män anses i regeln smutsigare än exempelvis erotisk litteratur som i högre grad förknippas med kvinnliga läsare, kvalitet och bildning. Det är just hur olika faktorer samspelar i gränsdragningarna som särskilt intresserar mig, säger Anna Hultman.
Folkhemserotik under efterkrigstiden
Ett tidevarv som särskilt intresserat Anna Hultman är efterkrigstidens Sverige, en epok som i hög grad präglades både av sexuell liberalisering och av folkhemsbyggandet.
– Folkhemserotik kallar jag den litteratur som är ett resultat av båda de processerna. Det växte fram föreställningar om att en god hälsosam sexualitet var en där vi inte tryckte undan vår drift utan bejakade den, men samtidigt fanns det tydliga begränsningar i vilka sorters sex som kunde rymmas i folkhemserotiken. Antologiserien Kärlek (1965–1970) är ett exempel, säger Anna Hultman.
Heteronormativa relationer i centrum
De folkhemserotiska skildringarna präglas av glädje och lust, och riktade sig till en bred målgrupp. Samtidigt var folkhemserotiken påtagligt heteronormativ – homosexuella relationer gavs betydligt mindre utrymme. Skildringar av samkönat sex uppfattades istället som mer pornografiska.
– Runt 1980–90-talen förändrades det och identitetserotiken växte fram. Där folkhemserotiken, i alla fall skenbart, riktade sig till alla, var identitetserotiken nischad mot olika grupper. Från att sex i skrift varit mer manligt sexuellt kodat börjar man rikta sig till målgrupper som kvinnor, lesbiska och queers, säger Anna Hultman.
Hur tycker du som forskare att det offentliga samtalet om erotik och pornografi fungerar idag?
– I Sverige skulle jag säga att samtalet ofta blir ganska onyanserat och ahistoriskt. Rädsla för att barn och unga ska ”förstöras” genom ”dåliga” skildringar av sex, exempelvis våldsam pornografi, är ett återkommande tema, säger Anna Hultman och fortsätter:
– Det kan vara bra att minnas att samma rädsla för att sexualitet kan förstöras genom pornografikonsumtion har återkommit i lite olika former sedan 1800-talet och att det alltid är det nyaste mediet som är det farliga oavsett om det är fotografiet, VHS-bandet eller internetpornografin. Det är förstås en jättestor fråga hur de representationer vi konsumerar påverkar vår sexualitet men samtalet fastnar ofta i en moraliserande dynamik.
Låg tillgång på näringsämnen begränsar ofta produktiviteten i nordliga skogar. I ett försök med näringsoptimering har forskare vid Linnéuniversitetet undersökt effekterna av gödsling och bevattning i 25-åriga bestånd av skogs- och bergsek som växer på tidigare jordbruksmark i sydvästra Sverige.
Det ursprungliga skälet för att gödsla är att få träden att växa fortare och bli grövre. För ek och övriga bandporiga lövträd ger också ökad tillväxt ett hårdare virke, något som är en fördel för till exempel golvindustrin. För svenska barrträd som gran och tall innebär dock ökad tillväxt ett något mjukare virke.
Näringen från marken är fullt tillräcklig
Studien visar dock att gödsling inte alltid innebär en högre produktion.
– Resultaten tyder på att näringstillförsel i ekbestånd i områden med motsvarande nederbördsmängd som i försöket, inte kräver samtidig bevattning. Gödsling på den här typen av mark, ger inte någon ökad tillväxt, säger forskaren Carl Svensson vid Linnéuniversitetet och fortsätter:
– Marknäringsämnen från tidigare jordbruk räcker för att maximera produktiviteten i ekbestånd på tidigare jordbruksmark, vilket är en vanlig marktyp för nyanläggning av ekbestånd i sydvästra Sverige.
Bladverken påverkas inte av bevattning
Det är väl känt från tidigare studier att gödsling ökar vattenupptaget, och det är direkt kopplat till den ökade tillväxten. I synnerhet till ökningen av gröna blad.
– I vår studie ökade dock inte bladverket, och till viss del kan det förklaras med att träden nu är så pass stora att trängselverkan mellan trädens kronor gör att bladverket inte kan utvecklas mera. Men huvuddelen av förklaringen menar vi ligger i att marken redan är så pass näringsrik, tack vare historisk gödsling under den långa epoken som jordbruksmark.
Användbart för skogsägare
Resultaten kan användas främst som rådgivning till skogsägare i södra Sverige som äger nedlagd jordbruksmark. Det går att använda denna mark för hög produktion av ek, utan att behöva tillföra någon näring. Gödsling under tidigare markanvändning har gett marken en så pass bestående ökning av näringsämnen att det räcker för att mätta en ny generation ekskog.
– Det skulle på sikt kunna leda till större utbud av ekgolv och ekmöbler. Men i det korta perspektivet, skulle nyplantering av ek på nedlagd jordbruksmark leda till ökad bindning av koldioxid, vilket bidrar till att bromsa klimatförändringar. Och det påverkar oss alla, säger Carl Svensson.
Carl Svensson, doktorand i skogsskötsel, Linnéuniversitetet, carl.svensson@lnu.se
Fysisk aktivitet vid olika tidpunkter på dygnet kan påverka kroppen på olika sätt. Det hänger ihop med att de biologiska processerna varierar beroende på cellernas dygnsrytm.
Forskare har försökt att reda ut hur tidpunkten för fysisk aktivitet påverkar fettförbränningen. Det har de gjort genom att undersöka fettväven hos möss efter ett pass av högintensiv träning vid två olika tidpunkter på dygnet.
Mössen fick träna under tidig aktiv fas eller tidig vilofas. Hos människor motsvaras dessa faser av ett förmiddagspass eller ett sent kvällsträningspass.
Forskarna studerade olika markörer för fettomsättning och analyserade vilka gener som var aktiva i fettväven efter träning.
Tidig fas maxade förbränning
Forskarna fann att fysisk aktivitet i tidig aktiv fas resulterade i ökat uttryck av gener som är inblandade i nedbrytningen av fettväv. De såg även ökad värmeproduktion och fler mitokondrier i fettväven, något som tyder på ökad ämnesomsättning.
Dessa effekter sågs bara hos möss som tränade i tidig aktiv fas. Effekterna var oberoende av om mössen hade ätit innan eller inte.
– Våra resultat tyder på att förmiddagsaktivitet skulle kunna vara mer effektivt än sen kvällsträning för att öka ämnesomsättningen och fettförbränningen. Det kan i så fall ha betydelse för personer med övervikt, säger forskaren Juleen R. Zierath vid Karolinska institutet.
Fler studier behövs för säkra slutsatser
Möss och människor delar många grundläggande fysiologiska egenskaper, men det finns också viktiga skillnader. Möss är till exempel nattaktiva.
– Rätt tajming verkar ha betydelse för att påverka energibalansen i kroppen och förbättra hälsoeffekterna av träning, men det behövs fler studier för att kunna dra några säkra slutsatser om fyndens betydelse för människor, säger Juleen R. Zierath.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Köpenhamns universitet.
Ringar finns runt solsystemets alla jätteplaneter, där Saturnus ring är den mest iögonfallande. Men runt småplaneter är de däremot betydligt ovanligare.
Gemensamt för ringarna är att de befinner sig innanför den så kallade Roche-radien, som är det avstånd från himlakroppen där en löst sammansatt måne klarar att hålla ihop sig utanför. Är den däremot innanför radien slits den isär av gravitationen.
Astronomer har därför trott att ringar uppkommer därför att materialet som befinner sig innanför Roche-radien inte kan samla ihop sig till en måne.
Uppfattning utmanas
Men den här uppfattningen utmanas nu av upptäckten av en ring med mer än dubbla Roche-radien runt Quaoar – en dvärgplanet som rör sig i det yttre solsystemet utanför Neptunus bana.
– Det är ett mysterium hur materialet i ringen kan låta bli att samla ihop sig till en måne, säger Alexis Brandeker, forskare i astronomi vid Stockholms universitet.
En möjlig ledtråd är att de tre ringar som hittills upptäckts kring småplaneter verkar vara av en särskild storlek som inte kan relateras till Roche-radien.
– Ringarna är alla så stora att dess partiklar rör sig ett varv i omloppsbana runt himlakroppen på nästan samma tid som småplaneten roterar tre varv runt sin egen axel. Kanske förhindrar denna 1:3 resonans ringpartiklarna att samlas till en måne, förklarar Alexis Brandeker.
Quaoar gjorde Pluto till dvärgplanet
Quaoar är känd som en av de dvärgplaneter som ledde till att Pluto förlorade sin planetstatus. När noggranna observationer gjordes i början av 2000-talet upptäcktes en familj av åtminstone ett tiotal nya småplaneter nära Pluto i storlek. Det ledde till att den internationella astronomiska unionen valde att ändra klassificeringen av Pluto till dvärgplanet.
Teleskop följde dvärgplaneten
Ringen runt Quaoar upptäcktes genom ett internationellt samarbete där teleskop på jorden och från rymden följde hur ljuset från en avlägsen stjärna skymdes när dvärgplaneten passerade precis framför, en så kallad ockultation.
Förutom att ljuset försvann under de få sekunder dvärgplaneten passerade framför stjärnan, dämpades också ljuset under korta ögonblick före och efter ockultationen. Det tydde på att det fanns en ring. Eftersom observationer gjordes från olika platser med olika synriktningar till småplaneten, kunde forskarna sätta ihop en mer heltäckande bild av hur Quaoar och dess ringar ser ut.
Oväntad upptäckt kan ge fler svar
Svenska forskare har specialiserat sig på att analysera data från komplexa observationer med det europeiska rymdteleskopet Cheops. Det blev av särskild vikt för Quaoar-observationen, som var det första i sitt slag från ett teleskop i omloppsbana runt jorden. Normalt ägnar sig Cheops åt att detaljstudera exoplaneter, det vill säga planeter runt andra stjärnor än solen.
– De roligaste upptäckterna är de oväntade, och det här är just en sådan som kommer ge oss nya insikter i varför planeter och småplaneter har ringar, säger Alexis Brandeker.
Att använda en rullstol leder ofta till många timmar i samma sittställning. Det innebär också att benen inte belastas, en situation som kan leda till sämre funktion och förlust av benmassa. Det i sin tur gör skelettet skörare och risken för frakturer ökar. Därför har rullstolsanvändning bedömts vara en riskfaktor för frakturer.
Men en ny studie visar att rullstolsanvändning inte bör ses som riskfaktor för fraktur i gruppen äldre sköra personer. Det är nämligen rullstolsanvändarna som klarar sig bäst undan frakturer.
Betydligt lägre frakturrisk
Studien är den hittills största inom området och omfattade över 55 000 rullstolsanvändare i Sverige. Den genomsnittliga åldern var 83 år.
Resultatet visar att personerna i rullstol fick mindre än hälften så många frakturer jämfört med personer som gick med eller utan hjälpmedel.
För benskörhetsfraktur och höftfraktur var skillnaderna mellan grupperna ännu större, och uppgick till ungefär tre gånger färre frakturer hos rullstolsanvändarna. De hade också mindre än hälften så stor risk för fallskador.
Viktigt när rullstol övervägs
I Sverige förskrivs rullstol vanligen av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut. Patientens behov avgör om rullstol rekommenderas eller inte. Faktorer som vägs in är oförmåga att förflytta sig, svaghet, dålig balans och om personen ofta faller.
– Det vi visar är att rullstolsanvändande är kopplat till kraftigt minskad risk för frakturer hos äldre sköra personer, oavsett möjlig orsak till att de använder rullstol. Eftersom frakturer, och speciellt höftfrakturer, orsakar enormt lidande och kräver stora sjukvårdsresurser är fynden viktiga, konstaterar Mattias Lorentzon som forskar vid Sahlgrenska akademin.
Studiens fynd kan få betydelse när val av rullstol övervägs.
– För den som överväger att förskriva en rullstol till en patient, och gör en värdering av risk och nytta, är fynden av särskilt intresse. Stillasittande i rullstol är negativt på många sätt, därför är det glädjande att risken för fall och fraktur minskar, säger forskaren Kristian Axelsson vid Sahlgrenska akademin.
Siffror från studien
55 442 rullstolsanvändare i Sverige ingick i studien och följdes under cirka två år. Sex av tio var kvinnor. I en kontrollgrupp fanns personer som gick själva, med eller utan hjälpmedel.
4 148 frakturer identifierades bland personerna som använde rullstol. Kontrollgruppen, som inte använde rullstol, hade 10 344 frakturer.
Med en rullstol var risken för frakturer 2,3 gånger lägre.
Kristian Axelsson, ST-läkare på Närhälsan i Skövde och forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, kristian.axelsson@gu.se
Mattias Lorentzon, professor i geriatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, mattias.lorentzon@medic.gu.se
– Människor som spelar tillsammans med andra får uppleva delar av sin identitet som de annars inte ser, till exempel vilken roll man ofta tar i grupp, säger Mirjam Palosaari Eladhari, spelforskare vid Stockholms universitet.
Forskar om co-creation
Mirjam Palosaari Eladhari forskar om vad som händer när ett förprogrammerat system och mänskliga användare skapar tillsammans, så kallad co-creation. Hon är litteraturvetare i grunden och blev intresserad av spelforskning för att spelandet innebär helt nya möjligheter till fritt berättande.
– Som litteraturvetare var jag intresserad av hypertext och trodde att fenomenet där man kan välja sin egen historia skulle bli stort inom litteraturen. Men efter en strökurs om internet på KTH på 90-talet, medan vi spelade Doom of civilization, insåg jag att det är i spelvärlden det händer. Jag blev helt besatt av det där ytterligare extra lagret med valbarhet, att få vara med och berätta.
Hur påverkar det berättandet? – Samspelet i realtid mellan flera olika spelare leder till ett helt nytt sorts berättande. Vilka berättelser det blir beror både på spelet och människorna.
Enligt Mirjam Palosaari Eladhari uppstår till exempel ofta otippade berättelser om liv och relationer i spel som egentligen handlar om något annat, som i online-rollspelet World of warcraft. Där finns en bakgrundshistoria med allianser och erövringar, men parallellt pågår en berättelse mellan deltagarna på en mer mänsklig nivå.
– Folk blir förälskade och gifter sig fast de redan är gifta i den fysiska världen. Livet i spelvärlden blir lika verkligt som den fysiska världen. Många får en helt annan identitet och personlighet i spelet än den de har i vanliga fall.
Ett slags ultralajvande i digitalt format?
– Ja det kan bli väldigt levande. Någon är deprimerad och de andra bestämmer sig för att göra roliga saker för att muntra upp den personen. Det blir gruppkonflikter där någon inte får vara med. På så sätt får man liksom i romanens värld leva sig in i helt nya situationer man aldrig skulle råka på annars, men där man måste fatta egna beslut. Det leder med andra ord till en ytterligare dimension av erfarenhet än en roman skulle göra.
Hur har synen på spel förändrats tycker du?
– Spel har gått från att vara en subkultur till att bli något som är en helt naturlig del av vardagen för många. Nu finns spel inom alla kategorier från skräp till finkultur.
Mirjam Palosaari Eladharis specialområde är så kallad ai-baserad speldesign, när ai utgör en viktig del av själva spelet. I en av hennes prototyper finns så kallade intelligenta agenter som uppför sig som människor med känslor och humör. När karaktärerna sedan används i spelet ligger de där färdiga och reagerar utifrån vad som händer. Spelvärlden de lever i innehåller data som agenterna reagerar på.
Fem tips för att göra spelandet meningsfullt
• Spela tillsammans med andra
• Välj gärna kooperativa spel och köp fler handkontroller
• Spela spel där du får möjlighet att utveckla karaktärer och lösa problem
• Undvik spel som bara går ut på att få spelaren att fortsätta spela genom beroendeskapande belöningssystem.
• Begränsa speltiden
Var och en huvudperson i sin egen berättelse
– Det som är så spännande med just online-rollspel är att det inte bara finns en huvudperson, som det gör i romaner eller filmer med fast handling. Varje spelare bygger sin egen karaktär. Man är inte lillasyster eller ”sidekick” till sin superkarismatiska bästis, utan huvudkaraktären i sin egen berättelse.
Som spelare kan man på ett helt nytt sätt testa att vara någon helt annan än den man normalt är, ett annat kön eller någon som är superextrovert om man är blyg.
– I början när jag spelade var jag inte så van vid att skapa kvinnliga karaktärer. Jag var därför man i spelet. Plötsligt började kvinnliga spelkaraktärer stöta på mig. De tyckte att jag var en fantastisk man. Shit tänkte jag, är det så här det är att vara man…
Hur är det att forska inom något som är så nytt som fenomen?
– Spel som fenomen är ju faktiskt inte nytt. Brädspel fanns före skriftspråket. Men att forska på spel är relativt nytt. När jag började undervisa om spel 2004 fanns det knappt några läroböcker. Nu finns det hur mycket böcker som helst. Det gäller snarare att kunna navigera i all information så att man hittar rätt.
Metodmässigt har forskningsområdet också utvecklats snabbt. Forskare inom spelområdet kommer från många olika discipliner från början, till exempel psykologi, litteratur, teknik, sociologi. Här är det viktigt att den forskningsfråga man ställer sig och den metod man använder stämmer överens för att svaret ska bli relevant.
– Den stora frågan är väl om man kan mäta med någon metod vilken sprängkraft spel egentligen har och vad spelandet betyder för de människorna som spelar, säger Mirjam Palosaari Eladharis.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these cookies, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may have an effect on your browsing experience.
