Nyhet Arkiv - Sida 829 av 1666

– Vi vill nå största möjliga transportnytta med så liten miljöpåverkan som möjligt, säger Claes Löfroth vid Skogforsk som är projektledare för ETTdemo – ett projekt som ska genomföra landsomfattande tester av stora lastbilar på upp till 90 tons bruttovikt.

Totalt deltar ca 40 olika tillverkare och organisationer i testerna. Förutom skogsbruket och skogsindustrin är Trafikverket, Transportstyrelsen, Scania, Volvo och Sveriges Åkeriföretag med. Först ut med att testa 90 tons- och 74-tonsfordon är skogsföretagen SCA, Stora Enso, Södra, Holmen och Sveaskog.

Tre stora lastbilar rullar redan på vägarna och under hösten startar de praktiska testerna på flera ställen i landet.

Projektet presenteras i Almedalen idag kl 16:00. Seminariet ”Mer lastbil. Mindre utsläpp” genomförs på Högskolan Gotland, sal B25.

KONTAKT
Claes Löfroth, tel: 018-18 85 07, claes.lofroth@skogforsk.se
Erik Viklund, tel: 018-18 85 40, erik.viklund@skogforsk.se

För första gången har människor i alla nio länder runt Östersjön samtidigt tillfrågats vad de skulle vara villiga att betala för minskad övergödning i havet. Studien visar att en majoritet är villiga att betala för en förbättring.

Svenskarna är villiga att betala i genomsnitt 1 000 kronor per person och år för ett friskare marint ekosystem med förbättrat siktdjup, mindre algblomningar och mindre utbredning av syrefria bottnar. Den genomsnittliga betalningsviljan varierar mycket mellan länderna, från ca 4 till 110 Euro per person årligen. Intervallet blir dock mindre om hänsyn tas till inkomstskillnader mellan länderna.

Uppräknat till hela den vuxna svenska befolkningen är värdet av en friskare Östersjö ca 7,5 miljarder kronor per år.

Varannan person i Östersjöregionen har upplevt effekterna av övergödning, främst i form av grumligare vatten och algblomningar. Många är även oroade över miljösituationen i havet. Genomgående i alla länder är att folk värderar att hela Östersjön mår bättre, inte bara den del av havet som ligger närmast det egna landet.

Östersjön är ett välbesökt hav som ger oss många ekosystemtjänster, till exempel rekreationsmöjligheter. I Sverige har 98 procent av befolkningen någon gång varit vid havet på sin fritid för att t.ex. promenera på stranden, bada och göra båtturer. De flesta svenskar ser problemen i havet som ett av de största miljöproblemen i Sverige.

Totalt har 10 500 människor i de nio länderna deltagit i studien, antingen genom en webbenkät eller genom personliga intervjuer.

Undersökningen beskriver miljösituationen i Östersjön år 2050 om inga nya åtgärder för att minska övergödningen genomförs jämfört med hur tillståndet skulle vara om utsläppen av näringsämnen minskar i enlighet med Aktionsplanen för Östersjön (Baltic Sea Action Plan). Det är den skillnaden som de svarande i studien tagit ställning till.

Aktionsplanen är en överenskommelse mellan alla nio Östersjöländer, där varje land har åtagit sig att minska sina utsläpp av näringsämnen med en angiven mängd i syfte att uppnå en god miljö i havet.

– Våra resultat visar att befolkningen i Östersjöländerna sätter ett högt värde på att uppnå de politiska målen för minskade utsläpp av näringsämnen i Aktionsplanen för Östersjön. Det är ett tydligt budskap till beslutsfattare om att det finns ett starkt stöd bland allmänheten för ytterligare och skyndsamma åtgärder för att förbättra havsmiljön. Att göra för lite kommer att bli kostsamt säger Linus Hasselström, analytiker vid Enveco Miljöekonomi AB och vetenskapligt ansvarig för studien i Sverige.

BalticSTERN är ett forskarnätverk med partners i alla länder runt Östersjön. Forskarna utvecklar och kombinerar ekologiska och ekonomiska modeller för att beräkna nyttor och identifiera kostnadseffektiva åtgärder. Resultaten från den nya studien kommer att ingå i en kostnadsnyttoanalys som publiceras under hösten 2012.

KONTAKT
Linus Hasselström, Enveco Miljöekonomi AB, tel: +46 70 498 78 20, email: linus@enveco.se
Heini Ahtiainen, MTT Agrifood Research Finland, tel: +358 40 8610 976, email: heini.ahtiainen@mtt.fi

Janne Artell, MTT Agrifood Research Finland tel: +358 40 1726 426, email: janne.artell@mtt.fi
Kerstin Blyh, BalticSTERN Sekretariatet, Stockholm Resilience Centre, tel: +46 10 698 1569, email: kerstin.blyh@stockholmresilience.su.se

Den vetenskapliga rapporten om studien “Benefits of meeting the Baltic Sea Nutrient reduction targets – Combining ecological modeling and Contingent Valuation in the nine littoral states” finns att ladda ner här: www.mtt.fi/dp/DP2012_1.pdf

För ett par år sedan kunde Skogforsk visa att hårt älgbete i vinterbeteslandet runt Furudal i Dalarna orsakade stora tillväxtförluster hos skogen. Men det finns ganska liten kunskap om hur skogen påverkas i områden med mer normal älgtäthet.

Nu ska Skogforsk jämföra produktion och kvalitet hos tallar och granar i skyddade, inhägnade ytor med områden som betas av älg och andra klövvilt. I sommar byggs de första inhägnaderna.

– Det här är försök som kommer att ge data i decennier med start redan i plantstadiet, säger viltekologen Märtha Wallgren vid Skogforsk som leder projektet.

KONTAKT
Märtha Wallgren, forskare, tel: 018-18 85 83
Erik Viklund, kommunikationschef, tel: 018-18 85 40

Ett internationellt forskarteam lett av astronomer vid Chalmers och Onsala rymdobservatorium har letat efter föränderliga radiosignaler från galaxen Arp 220, som ligger 250 miljoner ljusår från jorden. De har tidigare hittat ett antal supernovor (se relaterat pressmeddelande), men även andra källor som har varit svåra att förstå.

Fabien Batejat, astronom vid Chalmers, har lett studien.

– Vi hittade tre märkliga källor som var olika ljusstarka varje gång vi tittade på dem. I början hade vi ingen aning om vad de skulle kunna vara, säger han.

Forskarna följde de tre märkliga radiokällorna under flera års tid. Nu tror de att de vet vad som lyser: jetstrålar skapade av svarta hål.

– Vi tror att det vi ser är radiostrålning från dubbelstjärnor där den ena stjärnan tidigare har exploderat och lämnat kvar ett svart hål. Hålet ”äter” gas som dras in från stjärnan intill och alstrar kraftiga jetstrålar som i sin tur sänder ut radiovågor, säger Fabien Batejat.

De nyupptäckta svarta hålen i galaxen Arp 220 är enligt forskarna bara tre av många liknande. John Conway, professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och vice föreståndare för Onsala rymdobservatorium, förklarar:

– Jetstrålar från de svarta hålen syns på detta avstånd bara om de är riktade rakt emot oss. Troligen finns det väldigt många fler sådana system i galaxen, men där strålarna är riktade åt andra håll, säger han.

Galaxen Arp 220 är redan känd för att skapa nya stjärnor i rasande takt. Tidigare forskning av samma team har även visat att det förekommer många supernova-explosioner i galaxen, uppemot 250 gånger fler än i vår galax. Supernovor och svarta hål hänger ihop: astronomer tror att svarta hål skapas när de tyngsta stjärnorna, med massa mer än cirka 20 gånger solens, exploderar.

Detta hoppas astronomerna snart kunna sätta på prov tack vare upptäckten i Arp 220. Bara ett dussintal svarta hål av denna typ är kända i Vintergatan, samt enstaka i andra galaxer.

– Genom att studera många av dessa små svarta hål som småäter på stjärnor får vi ett nytt sätt att lära oss om hur de skapas. Statistik över svarta hål har vi hittills kunnat studera bara för avlägsna, supertunga svarta hål, säger Anthony Rushton, som också ingår i teamet i Onsala.

Upptäckten gjordes med ett världsomspännande nätverk av radioteleskop som kopplas ihop för att med hjälp av tekniken långbasinterferometri (VLBI) skapa mycket skarpa bilder. Det gör det möjligt att följa skeenden i galaxers tätpackade centrum, som är dolda för vanliga teleskop bakom tjocka lager av stoft och damm. För att kunna upptäcka vad dessa radiokällor är gjorde forskarna mätningar i olika radiovåglängder under hela 17 år.

Philip Diamond är chef för astronomi och rymdvetenskap vid CSIRO Astronomy and Space Science i Australien, och medlem i teamet.

– Det här resultatet har kunnat komma fram först efter många år av mödosamt arbete och tack vare förbättringar i tekniken långbasinterferometri, säger han.

Objekten, som astronomer kallar mikroblazarer, förutspåddes redan för mer än ett decennium sedan. Astronomer tror att de liknar de kosmiska fyrar som kallas blazarer, fast i mindre skala. I en blazar frossar ett supertungt svart hål på tät gas i mitten av en galax och skapar kraftfulla jetstrålar som kan ses från jorden om de är riktade rakt emot oss.

– Våra nya mätningar från Arp 220 är det hittills bästa beviset för mikroblazarer. Galaxer som den här verkar dessutom härbärgera dem i mycket stora mängder, säger Fabien Batejat.

Bildtext: Forskare har sett tecken på radiovågor från mängder av svarta hål i galaxen Arp 220. Jetstrålarna skapas i märkliga dubbelstjärnor som den på bilden. Gas som dras från en röd superjättestjärna (till vänster i bilden) samlas i en ljus skiva av het gas som sakta matar det svarta hålet i mitten. Därifrån skickas också strålarna ut i rymden.

Fakta om teleskopen
Observationerna gjordes med teleskop som tillhör det Europeiska nätverket för långbasinterferometri (EVN) samt VLBA (Very Long Baseline Array). VLBA består av tio radioteleskop som ligger mellan Hawaii och St. Croix på Amerikanska Jungfruöarna, och som drivs av National Radio Astronomy Observatory (NRAO). EVN stöds av JIVE, Joint Institute for VLBI in Europe.

Fakta om Onsala rymdobservatorium
Onsala rymdobservatorium är Sveriges nationella anläggning för radioastronomi. Observatoriet förser forskare med utrustning för studier av jorden och resten av universum. I Onsala, 45 km söder om Göteborg, drivs två radioteleskop och en station i teleskopnätverket LOFAR. Observatoriet medverkar även i flera internationella projekt. Institutionen för rymd- och geovetenskap på Chalmers tekniska högskola är värd för observatoriet. Verksamheten drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet.

Fakta om forskarteamet
Forskarteamet består av Fabien Batejat (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola), John Conway (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola), Anthony Rushton (Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska högskola, samt ESO), Rodrigo Parra (Europeiska sydobservatoriet, ESO, Chile), Philip Diamond (CSIRO, Australien), Colin J. Lonsdale (MIT Haystack Observatory, USA) och Carol J. Lonsdale (North American ALMA Science Center, NRAO, USA).

KONTAKT OCH INFORMATION
Robert Cumming, astronom och informatör, Onsala rymdobservatorium, 031-772 55 00 eller 070-493 31 14, robert.cumming@chalmers.se

Fabien Batejat, astronom, Onsala rymdobservatorium, Chalmers, 031-772 55 00 eller 076-583 89 96, fabien.batejat@chalmers.se

Forskningsresultaten har publicerats i juninumret av tidskriften Astronomy & Astrophysics.
Läs den vetenskapliga artikeln

Övergödningen av haven är ett av våra största miljöproblem, och orsakar bl.a. algblomning under sommaren. I Västerhavet är det främst kväve som är problemet, men i Östersjön har även fosfor betydelse. I bägge fallen är läckaget från jordbruksmarken den största antropogena källan. Omfattande åtgärder har därför genomförts under de senaste decennierna för att minska belastningen på havet i form av övergödande ämnen. Åtgärderna omfattar både ekonomiska styrmedel och kompetensutveckling av lantbrukare för att minska påverkan från odlingen.

Modellberäkningar har tidigare visat på ett minskat läckage från jordbruket och i vintras presenterade SLU en rapport som kunde bekräfta det minskade läckaget genom en analys av faktiska miljöövervakningsdata i 65 jordbruksåar. Nu har SLU kunnat visa att även tillförseln av näringsämnen till havet har minskat. Till Öresund, Kattegatt och Skagerack har transporten av växttillgängligt oorganiskt kväve (nitrat + ammonium) minskat med över 20 procent sedan 1995.

Resultatet bygger på en statistisk analys av miljöövervakningsdata, där den naturliga variation som beror på vattenflödenas storlek har normerats bort. Samma metodik visar att belastningen i form av totalfosfor har minskat med 11 procent.

Resultaten förhandsvisas på ett seminarium under Almedalsveckan och kommer att publiceras i höst i rapporten ”HAVET 2012”.

– Resultaten visar att vi verkligen har kommit en bit på vägen med att förbättra havsmiljön, säger forskningsledare Jens Fölster.

KONTAKT OCH INFORMATION
Jens Fölster, institutionen för vatten och miljö, SLU, 070-227 17 21, jens.folster@slu.se

Om seminariet: Resultaten presenteras vid seminariet ”Recept på lyckat miljöarbete”, som börjar kl 15.30 den 2 juli på fartyget Sigyn i Visby hamn. Läs mer om seminariet.

– Generellt ser det bättre ut för fisken i Nordsjön och Skagerrak. Det visar att både havsmiljön och fisket gynnas när vi hanterar fiskbestånden på ett hållbart och långsiktigt sätt, säger Joakim Hjelm, enhetschef vid Havs- och vattenmyndigheten.

Internationella havsforskningsrådets, ICES rapporterar i dag att torskbestånden långsamt växer sig starkare i Skagerrak och Nordsjön.

Institutionen för akvatiska resurser vid SLU deltar i ICES på Havs- och vattenmyndighetens uppdrag. Forskaren Max Cardinale är svensk representant i ICES rådgivande kommitté.

– Arter som havskräfta, rödspotta, kolja, sej och äkta tunga fiskas på hållbar nivå och precis som förra året går siffrorna för antalet lekmogna torskar långsamt uppåt, men beståndet är ännu inte inom biologiskt säkra gränser säger Max Cardinale.

Samtidigt som beståndet ökar fiskas det alltså enligt havsforskarna för mycket torsk i dessa vatten för att man ska nå upp till det långsiktigt fastlagda målet för hur många fiskar som dör. Rådet till beslutsfattarna är därför att minska torskkvoten något nästa år.

I Kattegatt består de historiskt låga nivåerna för torsken. En utvärdering som nyligen tagits fram vid SLU visade dock att områdena som är stängda för fiske haft goda effekter för det mycket svaga torskbeståndet. Även rödtunga uppvisar en negativ beståndsutveckling under de senaste åren.

KONTAKT
Max Cardinale, Forskare vid Havsfiskelaboratoriet, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 0730-34 22 09, mattias.skold@slu.se

Daniel Valentinsson, chef vid Havsfiskelaboratoriet, institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 010-478 40 49, 070- 284 21 91, mattias.skold@slu.se

Joakim Hjelm, chef vid internationella enheten, Havs- och vattenmyndigheten, tfn: 010-698 60 16, mobil: 070-369 30 04. E-post: joakim.hjelm@havochvatten.se

”Friska-företag-modellen” kopplar samman strategier för bättre arbetsmiljö med både de anställdas välbefinnande och med organisatoriska förbättringar, som ska leda till ökad lönsamhet. Modellen har tagits fram av en grupp amerikanska arbetspsykologer och bygger på forskningsresultat från de senaste 20 åren om vad som får människor att må bra i en arbetskontext.

– Konceptet innebär att genom att systematiskt arbeta med olika arbetsmiljö- och medarbetarstrategier uppnås direkt bättre hälsa hos de anställda men också direkta organisatoriska förbättringar, till exempel högre produktion, kvalitetsförbättringar och nöjdare kunder. När medarbetarna mår bättre och utvecklas i företaget bidrar detta i sin tur också till de organisatoriska förbättringarna. För att det hela ska lyckas måste kommunikationen inom företaget fungera obehindrat, uppifrån och ned och tvärtom, säger Per Lindberg.

Projektet har redan inletts i form av ett förprojekt. Med fokusgrupper och individintervjuer undersöks vad svenska arbetstagare – tjänstemän, arbetare och chefer inom vatten- och energibranschen – anser vara en god arbetsmiljö och vad som ger välbefinnande i arbetet. Resultatet utgör grund för delar av en omfattande medarbetarenkät som samtliga anställda i de tre företagen kommer att besvara vid två tillfällen, 2013 och 2015. Däremellan ska företagen arbeta med resultatet från den första enkätomgången.

De tre företagen som ingår i projektet är de kommunala bolagen Gästrike Vatten, Gävle Energi och Sandviken Energi.

– Ett av företagen kommer att arbeta efter Friska-företag-modellen. De andra två företagen följer upp enkätresultatet på traditionellt vis. Arbetsmiljöarbetet på de tre företagen följs systematiskt under de två åren. Vi kommer också att samla in olika företagsekonomiska nyckeltal från företagen, därför att begreppet ”Friska företag” innebär att både medarbetare och företag ska må bra.

KONTAKT
Per Lindberg, universitetslektor och med dr, Akademin för hälsa och arbetsliv, 070-968 96 86

I små populationer av en art får slumpmässigheten i enskilda individers öde ett större genomslag på populationsdynamiken än i stora populationer. Detta förhållande påverkar populationens risk att dö ut.

Frågan är om denna effekt är lika stark för alla arter. Tidigare forskning antyder att effekten påverkas av arters livshistoria, som t.ex. tajmingen i överlevnad och reproduktion eller om arten är lång- eller kortlivad. Kunskapen om detta är dock långt ifrån heltäckande, vilket gör det svårt att förutse hur enskilda arter påverkas av denna så kallade demografiska slumpmässighet (demographic stochasticity).

Tobias Jeppsson och Pär Forslund vid SLU i Uppsala angripit frågan genom att modellera ett brett spektrum av livshistorier som representerar olika typer av arter med olika överlevnad hos adulta (vuxna) och juvenila (unga) individer, samt med olika antal avkommor och mognadsålder.

Resultaten visar att utdöenderisken hos de olika livshistorierna skiljer sig starkt åt. Generellt sett så ökade utdöenderisken för livshistorier som karakteriseras av ett större antal avkommor eller lägre mognadsålder, vilket innebär att ”snabba” livshistorier påverkas mer negativt än mer långlivade arter som får färre avkommor.
– Resultaten kan t.ex. överföras till hotade arter, där man genom att känna till grundläggande artegenskaper och därmed artens livshistoriestruktur, kan förutse dessa arters inneboende känslighet för små populationsstorlekar, säger Tobias Jeppsson.

Effekten av slumpmässighet i små populationer används ofta i diskussioner om hur stora delpopulationer behöver vara för att en art ska anses livskraftig. Indirekt ingår denna effekt även i kriterierna som används vid rödlistning av hotade arter.
– Eftersom dessa resultat visar hur effekten av demografisk slumpmässighet kan skilja sig åt mellan arter, öppnar detta för möjligheten till mer specifika artanalyser, baserad på grundläggande och allmänt tillgänglig artinformation, säger Tobias Jeppsson.

INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Can Life History Predict the Effect of Demographic Stochasticity on Extinction Risk?” kan läsas i The American Naturalist volym 176(6)

Tobias Jeppsson, nu vid Oslo universitet, Centre for Ecological and Evolutionary Synthesis, (+47) 46501636, tobias.jeppsson@slu.se,

Pär Forslund, 018-67 22 81, 070-218 24 50, Par.Forslund@slu.se

Projektet, som ska effektivisera arbetet inom patologi genom digitalisering av bilder på vävnadssnitt och distansgranskning av bilderna, får stöd från Vinnova med 10 miljoner kronor.

Patologer arbetar traditionellt med att granska glasmonterade vävnadssnitt i mikroskop, vilket medför en obekväm och ergonomiskt dålig arbetsställning. Många patologer lider därför av problem med rygg och nacke. Samtidigt finns det geografiska begränsningar eftersom det är fysiska provglas som ska granskas. Det gör att det är svårt att nå experter inom olika diagnostikområden. Det råder också stor brist på patologer i dag och med stora pensionsavgångar att vänta inom de närmsta åren ser situationen inte ut att förbättras för landets patologiverksamheter. Därför blir bilddiagnostiken ofta en flaskhals i vården som leder till ökade kostnader, längre ledtider och sämre vård.

Forsknings- och utvecklingsprojektet ska utifrån detta hitta nya arbetssätt med digitaliserade bilder på vävnadssnitt som kan granskas på en bildskärm på distans. Med hjälp av teknik som i dag används inom radiologi kan granskningen ske från en bildskärm var som helst i världen.

Förutom att förbättra arbetsmiljön för patologerna medför detta även att patologiexpertis kan nås regionalt, nationellt och internationellt på ett enkelt sätt utan att provglas eller patienter behöver förflyttas.
– Ett litet laboratorium som vårt i Blekinge kommer genom detta inte att bli lika sårbart för störningar i svarstider och kvalitet, säger Lennart Mellblom, överläkare och medicinskt ansvarig på patologen i Landstinget Blekinge.

Forsknings- och utvecklingsprojektet kan på sikt minska kostnaderna för Landstinget Blekinge och ge patologerna en bättre arbetsmiljö genom en flexiblare organisation, samtidigt som patienter ges bättre vård, säkrare diagnostik och kortare ledtider. BTH bidrar till arbetet genom expertis inom interaktionsdesign och innovationsprocesser. Arbetsflöden, interaktion, samarbete och innovation är faktorer som står i fokus. Tekniken har utvecklats av företaget RxEye och har tidigare använts för att utveckla radiologin i andra landsting.

Anslagen går bland annat till forskare verksamma vid universiteten i Lund, Linköping, Stockholm och Göteborg, Karolinska Institutet, Högskolorna i Gävle och Dalarna och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Läkares arbetsvillkor på akutkliniker
Arbetssituationen för läkare och annan personal inom akutsjukvården har blivit allt mer ohållbar. Kerstin Ekberg vid Linköpings universitet, får 3 023 000 kronor för att studera hur akutläkarnas hälsa påverkas av organisationsförändringar, arbetsvillkor och ledarskap vid 17 olika akutmottagningar.Kerstin Ekberg, professor, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa (IMH) Tel: 010-103 14 55, mobil: 070-662 14 58, E-post: kerstin.ekberg@liu.se”>kerstin.ekberg@liu.se

En modell för god arbetsmiljö och friska arbetsplatser.
Hur ska företag arbeta för att skapa arbetsplatser som både främjar de anställdas hälsa och företagets lönsamhet? AFA Försäkring anslår 3 000 000 kronor till Per Lindberg vid Högskolan i Gävle, som ska testa och jämföra ett utvecklingsarbete enligt en modell för ”friska företag” med mer traditionellt utvecklingsarbete inom tre kommunala bolag. ”Friska företag-modellen” sammankopplar strategier för bättre arbetsmiljö med både de anställdas välbefinnande och med organisatoriska förbättringar, vilket anses leda till ökad lönsamhet.
Per Lindberg, Med dr, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. Tel: 026-64 87 59, mobil: 070-968 96 86, E-post: per.lindberg@hig.se”>per.lindberg@hig.se

Skapa gränser mellan arbete och privatliv
Gränsdragningen mellan arbete och övrigt liv blir allt viktigare i dagens samhälle, när tekniken gör det möjligt att arbeta nästan var och när som helst. Christin Mellner vid Stockholms universitet, beviljas 2 000 000 kronor för att studera hur man skapar balans i livet för att undvika stress och annan ohälsa.
Christin Mellner, Fil dr, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 20 00, mobil: 076-396 97 00, E-post: cmr@psychology.su.se”>cmr@psychology.su.se

Ett längre arbetsliv
Pensionsåldern i Sverige har förändrats, men det är tveksamt om alla vinner på att arbetslivet förlängs. AFA Försäkring anslår 3 782 000 kronor till Maria Albin vid Lunds universitet för att studera hur bland annat arbetslivslängden utvecklas i olika yrken och hur hälsan påverkas vid utträde från arbetsmarknaden.
Maria Albin, docent, Lunds universitet, Institutionen för Laboratoriemedicin, Tel: 046-17 31 59, mobil: 070-337 31 59, E-post: maria.albin@med.lu.se”>maria.albin@med.lu.se

Verktyg för hållbara arbetsprocesser inom vården
Processförändringsverktyget Ergonova används för att skapa hållbara arbetsprocesser när vården ska effektiviseras. Jan Johansson Hanse vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV) och Göteborgs universitet beviljas 1 288 000 kronor för att identifiera kritiska faktorer och omständigheter som bör beaktas både innan förändringsverktyget tas i bruk och under själva förändringsprocessen. Projektet genomförs i samarbete med Swerea IVF AB i Mölndal.
Jan Johansson Hanse, professor, Göteborgs Universitet, Psykologiska institutionen, Tel: 031-786 16 52. E-post: jan.johansson.hanse@psy.gu.se”>jan.johansson.hanse@psy.gu.se.

Öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet Öppna jämförelser av arbetsmiljö på Internet AFA Försäkring anslår 2 444 000 kronor till Eva Bejerot vid Stockholms universitet, för att vidareutveckla visualiseringsverktyg som nu används på http://data.pifokus.se. Verktyget gör det möjligt att presentera forskningsdata så som enkätdata genom olika sorters diagramtyper, både konventionella och ovanligare som kartogram och tidsserier. Verktyget utvecklas som open source.
Eva Bejerot, docent, Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen. Tel: 08-16 38 03, mobil: 073-628 72 72, E-post: eva.bejerot@psychology.su.se”>eva.bejerot@psychology.su.se

Etikronder – ett sätt att hantera etiska problem inom akutsjukvården?
Etikronder används för att hjälpa vårdpersonal att hantera etiska problem i arbetet. Mia Svantesson vid Universitetssjukhuset Örebro, får 748 000 kronor för att ta fram ett instrument som kan mäta effekterna av etikronder.
Mia Svantesson, Med dr, sjuksköterska, Universitetssjukhuset Örebro, Vårdvetenskapligt forskningscentrum. Tel: 019-602 58 44, mobil: 070-532 81 61, E-post: mia.svantesson@orebroll.se”>mia.svantesson@orebroll.se

Etikdiskussioner i barncancervården
I barncancervården ställs vårdpersonalen ofta inför svåra etiska överväganden. Etikdiskussioner är en metod att hantera konkreta etiska problem i svåra situationer. Pernilla Pergert vid Karolinska Institutet får 2 741 000 kronor för att införa och följa upp etikdiskussioner på barnonkologen på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Pernilla Pergert, Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet. Mobil: 070-664 48 07, E-post: pernilla.pergert@ki.se”>pernilla.pergert@ki.se

E-behandling för alkoholmissbruk
Det finns en stor grupp människor som behöver förändra sina alkoholvanor men som inte kommer i kontakt med beroendevården. En lösning är ett internetbaserat terapeutstöd, som kan bli mer tillgängligt än behandling inom vården. Anne H Berman vid Karolinska Institutet, får 2 000 000 kronor för att jämföra internetbaserad behandling för alkoholmissbruk med behandlingssamtal.
Anne H Berman, docent, Karolinska Institutet, Centrum för psykiatriforskning. Mobil: 070-424 53 60, E-post: anne.h.berman@ki.se”>anne.h.berman@ki.se

Farliga kemiska ämnen i containrar
Över 1 miljon containrar importeras och öppnas i Sverige varje år. Det kan vara förenat med risker, godset kan vara behandlat med bekämpningsmedel. AFA Försäkring anslår 2 056 000 kronor till Gunnar Johanson vid Karolinska Institutet, för att undersöka exponeringen vid lossning och hur utvädring av containrar ska ske.
Gunnar Johanson, professor, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet,. Tel: 08-524 87 752, mobil: 070-777 55 04. E-post: gunnar.johanson@ki.se”>gunnar.johanson@ki.se

Att introducera unga i arbetslivet.
AFA Försäkring anslår 3 000 000 kronor till Ing-Marie Andersson vid Högskolan Dalarna, som ska följa en årskull elever vid gymnasieskolans yrkesutbildning om hur introduktionen i arbetslivet fungerar arbetsplatser. Syftet är att kartlägga vilken arbetsmiljöintroduktion eleverna får i skolan och på arbetsplatsen.
Ing-Marie Andersson, professor, Högskolan Dalarna, Arbetsvetenskap. Tel: 023-77 86 73, mobil: 070-656 70 20. E-post: ima@du.se”>ima@du.se

God innemiljö på svenska fartyg
Sarka Langer vid IVL Svenska Miljöinstitutet AB får 2 775 000 kronor för att undersöka innemiljön på isbrytaren Oden. Studien ska resultera i ett kontroll kit som kan användas för att kontrollera innemiljön både på befintliga fartyg och vid byggandet av nya.
Sarka Langer, adj professor, docent, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Klimat och Hållbara samhällssystem. Tel: 031-725 62 97. E-post: sarka.langer@ivl.se”>sarka.langer@ivl.se

Från ord till handling – Skadefria cargo- och flygplanslastare
AFA Försäkring anslår ytterligare 1 000 000 kronor till Erik Alphonse vid Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) för att sprida resultaten från det avslutade projektet som studerat arbetsmiljön kring den manuella hanteringen av bagage och gods på olika flygplatser.
Erik Alphonse, projektledare, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). Tel: 097-34 52 87, mobil: 070-536 52 87. E-post: erik.alphonse@tya.se”>erik.alphonse@tya.se

Råd och rekommendationer för bättre arbetsmiljö i städbranschen
AFA Försäkring anslår 3 120 000 kronor till Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet för att vidareutveckla webbplatsen ”Allt om städ”. Webbplatsen ska bl. a omfatta arbetsmiljöfrågor vid maskinstädning, fönsterputsning, fallolyckor, hot och våld, ensamarbete samt hem-städning.
Ann-Beth Antonsson, adj. professor, Tekn dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59 85 63 47. E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se”>ann-beth.antonsson@ivl.se

Koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser
Ett flertal allvarliga olycksfall har inträffat i samband med gassvetsning och avluftning av fjärrvärmerör på grund av att höga halter koloxid ansamlats i rören. AFA Försäkring anslår 1 050 000 kronor till Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet, för att undersöka risken för exponering för koloxid vid lödning av rör på tillfälliga arbetsplatser.
Ann-Beth Antonsson, adj. professor, Tekn dr, IVL Svenska Miljöinstitutet. Tel: 08-59 85 63 47. E-post: ann-beth.antonsson@ivl.se”>ann-beth.antonsson@ivl.se

Hälsa, produktivitet och kvalitet vid arbete med kniv
I ett av AFA Försäkring finansierat projekt om styckarnas arbetssituation, har det bl. a konstaterats att knivskärpan har stor betydelse vid arbete med styckning och slakt. Jörgen Eklund, KTH, får ytterligare 1 500 000 kr för att ta fram och sprida ett utbildningsmaterial för knivanvändare i styckning och slakt.
Jörgen Eklund, professor, KTH, Skolan för teknik och hälsa, Avdelningen för ergonomi. Tel: 08-790 48 66, mobil: 070-828 44 32. E-post: jorgen.eklund@sth.kth.se”>jorgen.eklund@sth.kth.se

Hälsa och framgång!
Det finns tre övergripande mål som en konkurrensutsatt verksamhet måste uppnå för långsiktig framgång; effektivitet, innovationsförmåga, och goda arbetsförhållanden. Marianne Törner vid Göteborgs universitet beviljas 1 265 000 kronor för att studera hur olika aspekter av organisationsklimatet inverkar på organisationers förmåga att uppnå dessa mål.
Marianne Törner, professor. Göteborgs universitet, Institutionen för medicin, samt Högskolan Väst. Tel: 031-786 36 13, mobil: 076-339 77 58. E-post: marianne.torner@amm.gu.se”>marianne.torner@amm.gu.se

Från välfärdsstat till välfärdssamhälle
Välfärdstjänster har konkurrensutsatts och privata aktörer kompletterar nu den offentliga sektorn som utförare av olika tjänster. Men vilka konsekvenser har detta medfört? AFA Försäkring anslår 1 600 000 kronor till Henrik Jordahl vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, som ska studera hur den svenska modellen för produktion av välfärdstjänster kan förbättras.
Henrik Jordahl, docent, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Tel: 08-665 45 33, mobil: 070-938 38 58, E-post: Henrik.Jordahl@sns.se”>Henrik.Jordahl@sns.se

INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press

Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd
Årligen satsar AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder FoU-projekt som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom den privata och offentliga sektorn. Vi ger också stöd för medicinsk forskning samt utveckling av behandlings- och rehabiliteringsmetoder.
Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/fou

Inom sjöfarten befinner sig de anställda ombord under långa tider utan möjlighet att byta miljö. AFA Försäkring anslår 2 775 000 kronor till Sarka Langer vid IVL Svenska Miljöinstitutet i Göteborg för att leda ett projekt där forskarna ska undersöka vilka risker de ombordanställda löper för att bli utsatta för kemiska substanser och partiklar. De ska också utveckla teknik för att övervaka innemiljön på fartyg och förslag till hur man kan förbättra miljön, som man kan användas både på befintliga fartyg och som underlag när man bygger nya.

Anställda i Sverige öppnar varje år cirka en miljon importerade containrar, som innehåller gods, emballage och lastpallar som kan vara behandlade med gasformiga bekämpningsmedel (fumiganter). Det finns inga studier om hur vanligt det är med farliga ämnen i containrarna, vilka nivåer det rör sig om och hur snabbt ämnena vädras ut.

Gunnar Johanson vid Karolinska Institutet undersöker tillsammans med Urban Svedberg vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Sundsvall hur de som arbetar med containrar utsätts för farliga kemiska ämnen. Studien ska ge råd om hur man vädrar ut containrar mer effektivt och hur de kan utformas bättre, både när det gäller att mäta farliga ämnen och att vädra ut dessa. AFA Försäkring har beviljat 2 056 000 kronor till projektet.

Detta är två av 18 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 38 392 000 kronor från AFA Försäkring.

INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press

Sarka Langer, professor, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 031-725 62 97, sarka.langer@ivl.se”>sarka.langer@ivl.se Gunnar Johanson, professor i yrkestoxologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 08- 52 48 77 52, gunnar.johanson@ki.se”>gunnar.johanson@ki.se
Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se
Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se

Många människor talar idag om att de har svårt att orka med sitt ”livspussel” och hitta balansen mellan arbets- och privatliv. Christin Mellner vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, leder ett projekt där forskarna ska studera frågor om gränsdragning, flexibilitet och balans i livet i förhållande till stress, hälsa och prestation.

Med hjälp av ett antal parintervjuer och en enkätundersökning i de ingående organisationerna ska man ta reda ta reda på hur stort problemet är och vilka fungerande strategier det finns för att sätta gränser, för att få den återhämtning som är avgörande för hälsan.
Detta är ett av 18 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 38 392 000 kronor från AFA
Försäkring.

INFORMATION OCH KONTAKT:
Läs om samtliga anslag på www.afaforsakring.se/press

Christin Mellner, fil dr, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 08-16 38 37, cmr@psychology.su.se”>cmr@psychology.su.se Hans Augustson, avdelningschef FoU-beredningen, AFA Försäkring, 08-696 48 54, 0708-93 95 95, hans.augustson@afaforsakring.se”>hans.augustson@afaforsakring.se Rolf Eriksson, presschef, AFA Försäkring, 08-696 48 16, 0708-93 95 77, rolf.eriksson@afaforsakring.se”>rolf.eriksson@afaforsakring.se

Den svenska hjärnforskningen behöver mer pengar. Bara i Sverige kostar hjärnsjukdomar samhället mer än 85 miljarder kronor årligen och mer än var tredje svensk kommer någon gång i livet att drabbas av en hjärnsjukdom.

– Fortfarande är hjärnforskningen underprioriterad i Sverige, inte minst barnhjärnforskningen. Därför är vi oerhört glada över att kunna dela ut mer pengar än någonsin till forskning som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för dem som är drabbade av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Tack vare våra generösa givare, donatorer, och företagsvänner kan vi stötta de allra bästa forskningsprojekten inom neuroområdet, säger Hjärnfondens generalsekreterare, Gunilla Steinwall.

I år gör Hjärnfonden en offensiv satsning på forskning och information om barnhjärnan och delar ut fem miljoner kronor till barnhjärnforskare runt om i Sverige. Förhoppningen är att kunna öka antalet anslag till forskning om barnhjärnan redan under nästa år.
– Man räknar med att ett av tio barn drabbas av en hjärnskada i Sverige. Trots det saknas resurser till forskning om hjärnans utveckling som kan leda till diagnostisering och utvecklade behandlingsmetoder för de drabbade barnen. Att barnhjärnforskningen får utökade resurser är av betydande vikt, säger Gunilla Steinwall.

En av Hjärnfondens barnhjärnforskare som får anslag i år är Sven Bölte, professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet. Han bedriver forskning för att lära sig mer om autismspektrumstörningar, ett samlingsbegrepp som omfattar autism, Aspergers syndrom och andra former av autismliknande tillstånd. Man räknar med att en procent av alla barn och ungdomar i Sverige är drabbade av en autismspektrumstörning. Tillståndet kännetecknas av dels bristande social medvetenhet och interaktion, dels problem med verbal och ickeverbal kommunikation samt stereotypa mönster när det gäller beteenden, intressen och aktiviteter.

Forskning har visat att autism orsakas av en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning i det centrala nervsystemet. Med hjälp av Svenska Tvillingregistret kartlägger Sven Bölte fall med enäggstvillingar där det ena barnet har autism och det andra inte. Förhoppningen är att studien ska leda till effektivare diagnosverktyg och bättre behandlingar.

Forskning om beroendesjukdomar är ett annat högintressant område som Hjärnfonden uppmärksammar vid årets anslagsutdelning. Beroendesjukdom är en förvärvad, kronisk förändring, av hjärnans belöningssystem där minnen av de upplevelser som orsakade beroendet är lagrade. Sjukdomen kostar samhället 27 miljarder kronor årligen. Forskning pågår för att förstå vad som gör att belöningssystemet ”kidnappas”. Man vet redan att det finns starka ärftliga riskfaktorer. Vissa individer löper, på grund av de genvarianter de bär på, betydligt större risk än andra att utveckla beroendesjukdom. Tack vare ett samarbete med Svenska Spel kan Hjärnfonden denna gång dela ut fem miljoner kronor till det viktiga forskningsområdet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Hjärnfondens forskningsanslag
Hjärnfonden arbetar för att finansiera forskning om hjärnan, ryggmärgen och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Målet är att hitta nya behandlingar och botemedel. Hjärnfondens Vetenskapliga Nämnd, som består av 22 av Sveriges främsta professorer inom neuroområdet, fungerar som en garanti för att de forskare som stöds av Hjärnfonden är de allra bästa inom sitt område.

Denna gång delar Hjärnfonden ut 42 anslag på 500 000 kronor, vilket innebär 21 miljoner till den livsviktiga hjärnforskningen. Utöver anslagen till barnhjärnforskningen och beroendeforskningen delar Hjärnfonden denna gång ut forskningspengar som syftar till att hitta effektiva behandlingar och botemedel kring en rad tillstånd i hjärnan, som exempelvis Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, MS, stroke, depression, epilepsi och den svåra hjärnsjukdomen ALS.

Fördelning
20 anslag, Karolinska Institutet 7 anslag, Göteborgs universitet 6 anslag, Uppsala universitet 5 anslag, Lunds universitet 2 anslag, Umeå universitet 2 anslag, Linköpings universitet

Presskontakt Mats Persson, pressansvarig 0730-51 75 53 mats.persson@hjarnfonden.se”>mats.persson@hjarnfonden.se

De nya resultaten presenteras av forskare vid Umeå universitet, University of California, Berkeley, USA, och Max F. Perutz Laboratories vid universitetet i Wien, Österrike. Det internationella forskarlaget har identifierat mekanismen för en komponent i det bakteriella immunsystemet. Mekanismen kan lätt anpassas för olika tillämpningar inom genforskningen. Studien publiceras online den 28 juni i tidskriften Science.

Verktyg som kan klyva DNA-strängar vid exakt definierade ställen är avgörande för att studera och förändra en organisms genuppsättning i laboratoriestudier. I nuläget behöver forskare hitta eller syntetisera proteiner som känner igen den specifika DNA sekvensen, fäster till den och klyver den, en tidskrävande och mödosam process.
– Men det kan nu ändras, säger Emmanuelle Charpentier, gruppledare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin MIMS, vid Umeå universitet.

Styr enzym
Forskarna har hittat ett RNA-baserat molekylkomplex som används av bakterier för att styra enzymet Cas9 till en specifik plats i en främmande gen hos virus eller i DNA som kommer från andra bakterier. Enzymet kan sedan klippa sönder genen. Komplexet identifierades av Emmanuelle Charpentiers forskargrupp tillsammans med kollegor i Jennifer Doudnas forskargrupp vid Howard Hughes Medical Institute i Berkeley, USA. Resultatet blev ett system som lätt kan programmeras till att styra Cas9-proteinet till att klyva specifika dubbelsträngade DNA-sekvenser.

– Vi kan styra proteinet till den del av DNA-strängen som vi önskar, säger Emmanuelle Charpentier.
– Det styrande RNA-komplexet innehåller både den struktur som krävs för Cas9 att binda vid DNA och en separat sekvens av RNA som kan para sig med DNA. Därför kan vi programmera Cas9 för en specifik DNA-sekvens genom att helt enkelt ändra styrsekvensen i RNA. Detta system erbjuder ett enkelt sätt att klyva varje önskad plats i genomet i en cell. Det skulle därför kunna användas för att införa ny genetisk information i en metod kombinerad med välkända cellulära mekanismer för DNA-rekombination som kan koppla samman DNA-molekyler.

Mikrobiologen Emmanuelle Charpentier är intresserad av de molekylära mekanismer som RNA använder för att påverka genuttryck. Upptäckten som nu presenteras är resultatet av ett samarbete som etablerades förra året med Jennifer Doudna vid Howard Hughes Medical Institute (HHMI) vid University of California, Berkeley, USA. Båda forskargrupperna studerar olika aspekter av RNA-baserade försvarsmekanismer i bakterier som känner igen och förstör inkräktande DNA, virus och plasmider.

Del av bakteriens immunförsvar
Så sent som under 1980-talet rapporterades för första gången om ett system som kallas CRISPR, som står för Clustered Regularly Interspaced Short Palindromic Repeats. CRISPR är en del av bakteriernas immunsvar på en virusinfektion eller plasmidintrång, där korta bitar av inkräktarens DNA – proto-spacer – integreras i värdorganismens kromosom. Dessa sekvenser transkriberas och bearbetas för att bilda korta crRNA, som framöver kan känna igen främmande DNA och vidhäfta till den. Till följd av vidhäftningen kan proteinet Cas (CRISPR-associerat) binda till crRNA-DNA-komplexet för att klyva DNA-molekylen och inaktivera den.

Tidigare studier av CRISPR-systemet i olika bakterier visade i de flesta fall att crRNA förenas med ett stort multiprotein-komplex för att attackera virus och plasmider. Däremot har Charpentiers forskargrupp tidigare upptäckt att humanpatogena Streptococcus pyogenes crRNA bara kunde bildas vid närvaro av en annan RNA, tracrRNA (trans-activating crRNA). Forskarna publicerade sin upptäckt förra året i tidskriften NATURE (Nature, 2011, 471 (7340): 602 -607).
Vidare behöver CRISPR i S. pyogenes och relaterade system bara ett enda protein, Cas9, för att immunförsvar med crRNA mot virus ska kunna byggas upp.

Kopplade ihop molekylerna
Charpentiers och Doudnas forskargrupper undersökte tillsammans de molekylära mekanismer som låg bakom Cas9 och crRNAs funktion i det bakteriella immunförsvaret. Martin Jinek, forskare vid HHMI, lyckades med att isolera Cas9-proteinet i ren form. Emmanuelle Charpentiers doktorand Krzysztof Chylinski, som forskar vid MIMS och vid Max F Perutz Laboratories i Wien, Österrike, fortsatte studera proteinet. Krzysztofs studier visade att Cas9 behövde både crRNA och tracrRNA för hitta vägen och genomföra sin attack mot främmande DNA.

– Vi beslutade då att pröva om vi kan koppla ihop dessa två RNA-molekyler till en enda, chimär RNA-molekyl, förklarar Emmanuelle Charpentiers. På det sättet skulle systemet vara enklare att använda som verktyg i laboratorier.
Det fungerade. Resultatet blev ett DNA-klyvningsenzym som kan programmeras med en enda RNA-molekyl för att hitta och klyva specifika DNA-sekvenser.
– Nästa steg, säger Emmanuelle Charpentier, är att testa det nya RNA-komplexet tillsammans med Cas9 i eukaryota organismer som rundmaskar, växter och humana celler för att ta reda på om det RNA-programmerade enzymet också fungerar i eukaryota organismer.

Om forskarna i Umeå och Kalifornien lyckas med det så kan det bli många praktiska tillämpningar av det nya genverktyget – från insatser inom biotekniken till teknisk biobränsleproduktion baserad på mikroorganismer vidare till cellbaserade medicinska tillämpningar.
– Det kommer att bli ett mycket viktigt verktyg som gör det möjligt att på ett enkelt och billigt sätt att förändra gener i laboratoriet, säger Emmanuelle Charpentier.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta gärna:
Dr Emmanuelle Charpentier, MIMS, Umeå universitet:
E-post: emmanuelle.charpentier@mims.umu.se
http://www.mims.umu.se/en/groups/emmanuelle-charpentier.html

Jennifer A Doudna, professor och Howard Hughes Medical Institute Investigator
Department of Molecular and Cell Biology, University of California, Berkeley
E-post: doudna@berkeley.edu

Originalpublikation:
Jinek M *, Chylinski K *, Fonfara I, Hauer M, Doudna JA and Charpentier E. A programmable dual RNA-guided DNA endonuclease in adaptive bacterial immunity. Science (2012) (28 juni, ahead of print). *Equal contribution

Arbetet finansierades med stöd från det svenska Vetenskapsrådet, Kempestiftelserna, Umeå universitet, österrikiska Science Fund (Doktoratsprogram i RNA-biologi), universitetet i Wien, och Howard Hughes Medical Institute.

The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS) är den svenska noden i det nordiska EMBL partnerskapet för molekylär medicin.

– Problemen ökar samtidigt som socialarbetares handlingsutrymme krymper allt mer på grund av ett toppstyrt och ekonomiskt tänkande och det hindrar det sociala arbetets potential som demokratisk praktik, säger Rúna í Baianstovu, som har skrivit en doktorsavhandling i socialt arbete vid Örebro universitet.

Rúna í Baianstovu har följt socialarbetare i deras arbete med kulturell mångfald och hon hoppas att hennes forskning ska kunna hjälpa till att lösa några av de knutar som uppstår kring demokrati och samhällsintegration. Det handlar om viktiga frågor som till exempel hur ojämlikhet och utanförskap skapar samhällsstrukturer som ökar auktoritära och förtryckande praktiker som bland annat kan ge sig uttryck i hedersrelaterat våld.

Utanförskap och förtryck
– Om problem med utanförskap och förtryck ska kunna lösas måste alla människors rätt till jämlikhet i levnadsvillkor förverkligas. Samhället kräver att alla skall leva jämställt inom sina familjer, men jämställdhet förutsätter jämlikhet och mångfald, jämlikhet och jämställdhet står i motsägelsefull inbördes relation till varandra.

Denna spänning mellan individuella rättigheter och gruppers rättigheter genomsyrar arbetet inom socialtjänsten och det gäller allt fler utredningar. När likhetstänkandet, att alla har samma friheter och rättigheter, och särartsprincipen, att erkänna andra religioner och kulturers normer, står emot varandra i ett och samma ärende, leder det ofta till problem.
– När detta kopplas samman med samhällets ofta fördomsfulla och kategoriska uppfattningar om invandrare i allmänhet kan det leda till att familjemedlemmar anklagas för handlingar de inte har begått. Det kan samtidigt handla om att svagare individer i vissa grupper hamnar i kläm – deras individuella friheter och rättigheter åsidosätts. Detta är ett dilemma som socialarbetare ständigt måste hantera, säger Rúna í Baianstovu.

Risk för utsatta barn
– Socialarbetaren erbjuder stöd till människor – men inte bara till människor som vill ha och själva ansöker om detta utan även till människor som inte vill ha stöd och anser att de inte behöver detta. Min forskning visar exempelvis att det finns situationer där socialtjänsten tar kulturella hänsyn med risk att utsatta barn i olika kulturella miljöer inte får samma hjälp som andra barn. Den visar samtidigt att det finns livssituationer som socialtjänstlagen – som styr socialtjänstens arbete – inte uppfattar.

Rúna í Baianstovus utgångspunkt är den ojämlikhet mellan grupper i den svenska befolkningen som visar att etniska och sociala skiljelinjer sammanfaller i hög grad.
– Ett problem är just att socialarbetarens handlingsutrymme är begränsat. Att hantera en människas svåra livssituation och få den att ”passa in” i lagstiftningen på ett sätt som gör det möjligt att hjälpa klienten är inte lätt. Därför är det viktigt ur demokratisynpunkt att lagarna ständigt förändras i lyhördhet för människors föränderliga behov. I dag tenderar det snarare vara så att klienterna ska anpassa sig till de offentliga institutionernas redan färdiga verksamhet.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information kontakta Rúna í Baianstovu: 072-73 71 012

Syftet med studien var att fördjupa förståelsen för äldre deltagares upplevelser av Må Bra TV (MBT), en metod för virtuella hembesök utvecklad 2007–2010 i den åboländska skärgården.
– Deltagarna upplevde att trots att tekniken kunde vara svår vidgades både deras vyer och deras aktivitetsnivå och dessutom ökade självförtroendet av att de klarade av det, säger Julin vidare.
Men allra viktigast var den sociala samvaron, trots att den sker via videokonferensteknik, på distans.

– Det centrala i MBT visar sig vara just samvaron i de virtuella möten där de äldre deltagarna träffade varandra och studerar vid högskolan.
Att ta emot men också att ge stöd till andra, genom interaktiva möten, upplevdes som bland det mest positiva, säger lektor Bodil Julin.

Sammanlagt sju äldre personer från Åboland skärgård, som har använt sig av MBT, har intervjuats. Data har analyserats enligt Corbin och Strauss modifierade version av grundad teori.
– Studien bidrar med kunskap om hur socialt stöd kan användas i utveckling av hälsofrämjande vård för äldre, säger Bodil Julin.

Hon tillägger att mer forskning behövs för att kunna utveckla ett multiprofessionellt resursförstärkande vårdarbete, som kan förverkligas virtuellt.