Projektet kommer att utföras i båda miljöerna och ledas gemensamt av professor Christer Nordlund vid USSTE och professor Karl Grandin, som är föreståndare för Centrum för vetenskapshistoria. Projektet inbegriper också arbete med en teknik- och vetenskapshistorisk konferens, som kommer att genomföras vid Umeå universitet våren 2013. Planer finns för att utveckla samarbetet mellan USSTE och Centrum för vetenskapshistoria ytterligare, då inom ramen för ett större nationellt forskningsprogram kring det moderna kunskapssamhällets framväxt och utmaningar.

KONTAKT
Christer Nordlund, +46 90 786 97 33, christer.nordlund@idehist.umu.se
Karl Grandin, +46 8 673 96 16, karl.grandin@kva.se

Mittuniversitetet kommer nu att gå ut till skolorna i Västernorrland, norra Hälsingland och Jämtland med uppmaningen att komma in med projektförslag.

– Vi kommer att använda Mittuniversitetets kompetens och resurser dels för att bistå skolorna i deras utvecklingsarbete, dels för utvärdera arbetet och ge erfarenheterna spridning, säger Anders Söderholm, rektor på Mittuniversitetet. Det här är ett exempel på hur universitetet kan samverka med samhälle och näringsliv för att få till stånd en regional utveckling.
Initiativet till projektet kommer från föreningen Mitt Norrland Utbildning, MNU. Föreningen har bildats av kommuner och företrädare för näringslivet i Jämtland och Västernorrland och har till syfte att utveckla utbildning och kompetens i regionen.

– I näringslivet blev vi bekymrade över att Jämtland och Västernorrland hade en lägre utbildningsnivå än andra delar av landet och att alltför få av studenterna på Mittuniversitetet kommer från och stannar i regionen, säger Björn Lyngfelt, ordförande i Mitt Norrland Utbildning. Vi kommer från näringslivets sida att engagera oss i de här skolutvecklingsprojekten med målet att utveckla Världens bästa regionala utbildningssystem. Varför skulle vi sätta ribban lägre?

INFORMATION OCH KONTAKT
Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet, 070-322 86 40
Björn Lyngfelt, ordförande Mittnorrland Utbildning, 070-626 82 23
Medlemmar i Mittnorrland Utbildning är Mittuniversitetet, SCA, AB Persson Invest, Metso Paper, Länsförsäkringar Jämtland, Diös Fastigheter, Jämtkraft, Saab Östersund, Sundsvalls och Östersunds kommuner, Länsstyrelsen i Västernorrland, Regionkommittén i Jämtland samt Handelskammaren Mittsverige.

Anne Kauns doktorsavhandling visar att ungas samhällsintresse i Estland inte ryms inom de traditionella partipolitiska formerna utan är allt oftare kopplat till deras medievanor.

– Det är främst på internet som ungas engagemang visar sig och det tar sig andra uttryck än den snäva partipolitiken. De bloggar och diskuterar samhällsfrågor i olika forum. De är ofta lekfulla – de skämtar till exempel om finanskrisen. De skriver om fotboll och konstruerar en nationell identitet utan ett officiellt statligt upplägg. De är lekfulla samtidigt som de knyter an till en politisk offentlighet på ett frivilligt och roligt sätt, säger Anne Kaun.

Öppna upp för dialog
De väljer att debattera på nyhetssajter men samtidigt finns en tveksamhet till kommentarerna, eftersom det många gånger är främst extrema åsikter, som är representerade.

– Läsare upplever att människor ofta skriker ut sin åsikt snarare än att öppna upp för en dialog mellan medborgare. Trots detta vill man undvika att begränsa yttrandefriheten, eftersom Sovjettidens hårda statliga kontroll har satt sina spår, säger Anne Kaun.

Anne Kauns resultat visar dessutom att många unga människor i Estland är kritiska till de traditionella massmedierna. En del litar främst på vänner och familj när det gäller information om politik och samhället.

– Det finns tecken på att medierna inte har den allomfattande makt som de ofta tillskrivs.

Kan bli problem
Anne Kaun har i sin avhandling gjort en systematisk genomgång av olika sorters medborgerliga praktiker i det samtida Estland och hon pekar på olika problem som uppstår mellan det gamla och det nya.

– Det kan bli problem med dagens representativa demokrati om det är så att unga engagerar sig på andra sätt än i de institutioner som följer med denna form av demokrati. Det måste finnas möjligheter för dessa olika former av engagemang att mötas, avslutar Anne Kaun.

KONTAKT
För mer information kontakta Anne Kaun: 08-608 47 91, anne.kaun@sh.se

Encell, Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping välkomnar Swedish Interactive Research Association (SIRA) som ny samarbetspartner.

Det pågår stora förändringar på utbildningsområdet i Sverige. En viktig del i denna förändring är att knyta arbete och utbildning närmare varandra. Utbildningarna ska bli mer relevanta för dagens arbetsmarknad samtidigt som forskning och utbildning får en nära anknytning till den snabba utvecklingen i samhället. Att på olika sätt kombinera teoretisk och praktisk kunskap är viktigt både utifrån företags- och utbildningsperspektiv.

Vid Högskolan i Jönköping finns Nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande – Encell.  Encell har nu inlett ett nära samarbete med Swedish Interactive Research Association (SIRA), som är en mötesplats för forskare som arbetar med interaktiv forskning.

– En viktig del i Encells arbete är samverkan med det omgivande samhället. SIRA:s nätverk är ett fantastiskt forum där forskare och praktiker fördjupar kompetensen kring hur samverkan kan genomföras på bästa sätt. Dessutom kan Encell erbjuda ytterligare en kanal för att föra ut det arbete som görs av individer som är med i SIRA, säger Cecilia Bjursell, centrumledare för Encell.

SIRA är en mötesplats för forskare och praktiker som arbetar med eller är intresserade av att arbeta med interaktiv forskning. Interaktiv forskning bedrivs i nära samverkan mellan forskare och det omgivande samhället. Alla som är intresserade av interaktiva forskningsmetoder är välkomna som nya medlemmar. Medlemskapet är kostnadsfritt. SIRA planerar bland annat att arrangera olika aktiviteter på konferensen Högskola och samhälle i samverkan – HSS den 15-17 maj 2013.

Encell – Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande – har på uppdrag av regeringen ett övergripande nationellt ansvar för forskning och kunskapsspridning om vuxnas lärande i partnerskap och nätverk. Encell bildades 2001 och har Stiftelsen Högskolan i Jönköping som huvudman och Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) som värdorganisation. Till Encell finns knutet en styrelse, en nationell referensgrupp, samt internationella rådgivare.

Siffran är högre än för de flesta andra typer av partiklar. Exempelvis fastnar ”bara” 20 procent av en annan sorts partiklar från vedrök och annan biomassaförbränning. En förklaring är att dieselsot är mindre partiklar och därmed kan tränga längre ner i lungorna där de fastnar. Studien är gjord på dieselpartiklar (vilka huvudsakligen består av sot) och publiceras nu i juni i Journal of Aerosol Science. Tio friska personer ingick i studien.

– För att forskare ska veta vilka doser sot vi får i oss av det vi exponeras för, och myndigheter kunna fastställa väl underbyggda gränsvärden för sotpartiklar i utomhusluften kan sådana här resultat vara till stor hjälp, säger Jenny Rissler, forskare i aerosolteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och den som publicerat studien.

I populationsstudier har andra forskare kunnat se att människor som bor i områden med höga sothalter i högre grad både drabbas av sjukdomar i luftvägarna samt hjärt- och kärlsjukdomar. Men eftersom det saknas entydiga bevis för att det är just sotet som är boven i dramat, har myndigheterna hittills inte velat besluta om några riktlinjer.

– Idag finns inget gränsvärde specifikt för sotpartiklar i luften, vilket är synd. Sot i luften är ju kopplat till både lungcancer och andra sjukdomar, säger Jenny Rissler.

Men Jenny Rissler kan tänka sig att det i framtiden ändå blir gränsvärdena för även sot, med tanke på att WHO nyligen klassade om dieselavgaser från ” troligen cancerframkallande” till ”cancerframkallande”.

Sotpartiklar är inte bara kopplade till hälsoeffekter utan bidrar också till ett varmare klimat. Andra typer av aerosolpartiklar kan paradoxalt nog vara delvis önskvärda eftersom de har en kylande effekt på klimatet och därmed dämpar koldioxidens uppvärmande effekt.

– Men sotrök är svart och absorberar ljus för att sen agera värmande. Därför vore det dubbelt bra att minska den, anser hon.

Härnäst kommer Jenny Rissler att studera individvariationer för lungdeponering och exponera celler för sot. Hon håller även på att vidareutveckla metoder att mäta partiklars ytarea, eftersom det visat sig vara ett viktigt mått när det gäller partiklars skadlighet.

Bakgrund: Varje gång vi andas får vi i oss små luftburna partiklar, så kallade aerosolpartiklar. Vissa är naturliga, andra orsakade av människan. Till den senare kategorin hör sot, som bildas vid förbränning från kraftverk till småskalig vedeldning och oskyldiga stearinljus. En annan vanlig sotkälla är avgaser från dieselmotorer, även om moderna dieselbilar har fått kraftigt reducerade utsläpp genom effektiva filter. Skärpta utsläppsregler gällande diesel-lastbilar kommer år 2014.

För mer information, kontakta Jenny Rissler, 046-222 05 34 (vk till mobil) jenny.rissler@design.lth.se.

Företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping (JIBS) har fått två olika typer av forskningsanslag från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse, bland annat 2 miljoner kronor till ett projekt.

Två personer tilldelas stipendium för vidare forskning vid JIBS, så kallade post-doc-tjänster. Magdalena Markowska och Marcus Plate tilldelas Wallanderstipendium från Handelsbankens forskningsstiftelse. Detta innebär forskning på heltid under tre års tid med start 1 juli.

– Vi är mycket glada för att två väldigt duktiga forskare från JIBS får dessa stipendier. Utav totalt tio utdelade Wallanderstipendium i Sverige går två till JIBS och ytterligare ett går till Maria Norbäck som ju disputerat på JIBS, säger Tomas Müllern, professor i företagsekonomi och sektionsansvarig för Marketing & Logistics vid JIBS.

Utöver dessa forskningsstipendier har företagsekonomi vid JIBS, med Tomas Müllern i spetsen, tilldelats ett programomslag om 2 miljoner från Jan Wallanders och Tom Hedelius Stiftelse samt Tore Browaldhs Stiftelse.

Forskningsprojektet Beställarstyrning vid köp av komplexa välfärdstjänster – en interaktiv studie av kund- och leverantörsrelationer kommer engagera utvecklingsarbete. Man kommer studera relationen mellan offentliga beställare (kommuner och/eller landsting) och privata utförare.

– Forskningsprojektet kommer starta nu till hösten och involvera behandlingshem på småländska höglandet, runtomkring Eksjö, säger Tomas Müllern.

Hur uppkom kapitalism i Kina? Den frågan har Sonja Opper, professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, undersökt tillsammans med sin amerikanske forskarkollega, Victor Nee. Svaren, som nu publiceras i deras bok, Capitalism from below, avslöjar magin bakom Kinas ekonomiska mirakel.

– Kapitalismen i Kina har vuxit fram trots den kinesiska staten, inte tack vare den. Istället för att komma uppifrån och ned, bubblade kapitalismen i Kina upp underifrån och uppvisar förvånansvärda likheter med dess europeiska och amerikanska förlagor, säger Sonja Opper.

Under 1992 registrerades 140 000 nya privata företag i Kina, under 2008 var samma siffra 6,57 miljoner. Under 2008 stod privata tillverkare för 40 procent av den industriella produktionen. Historien lyder oftast att den kinesiska staten stimulerade framväxten av en privat sektor genom smarta subventioner, investeringar, lönedumpningar och valutastrategier. En myt som inte berättar hela sanningen menar Opper och Nee.

– Kapitalismen i Kina uppstod trots de byråkratiska och institutionella hinder som ställdes upp av den kinesiska staten. Privata företagare har istället varit tvungna att övervinna hindren genom att tillsammans bygga upp de institutioner, regelverk och nätverk för kapital och kommunikation som behövdes för att vrida om nyckeln till det som blivit världens nya tillväxtmotor, säger Sonja Opper.

Under lång tid har staten särbehandlat statliga bolag framför privata i Kina. Sonja Opper pekar på en rad hinder för privata företag när det gällde finansiering, lån och rättssäkerhet. 1999 var den statliga utlåningen av kapital till den privata sektorn jämförbar med Ghana, Syrien och Rwanda. 2002 rankades förutsägbarheten i juridiska systemet i linje med Angola, Vitryssland och Uzbekistan. 2007 var finansiering till privata företag från statsägda banker endast 1,3 procent av den totala utlåningen.

– Så sent som under krisen 2010 nekades privata företag rutinmässigt stöd från de annars generöst tilltagna räddningspaketen. Det var först efter att privata sektorn övervunnit hindren och utkonkurrerat de statliga bolagen, som politikerna tvingades inse kapitalismens utvecklingskraft. Därpå hämtade man hem frågan och införlivade den i berättelsen om det ekonomiska miraklet i Kina, säger Sonja.

Opper och Nees bok, Capitalism from below, bygger på en studie av 700 tillverkningsföretag i Yangtze-regionen, en av Kinas största tillväxtregioner med storstäder som Shanghai och Hangzou. Boken är utgiven av Harvard University Press, och utgör en viktig nyckel till att förstå Kinas väg till att bli en ny ekonomisk supermakt.

Resultaten från en VTI-undersökning som rapporterats i VTI notat 16-2012 visar att den faktiska reshastigheten för personbil minskade med 3,6 km/tim när hastighetsgränsen sänktes från 90 km/tim till 80 km/tim på vägar med normal bredd. För smala vägar var minskningen något mindre: 2,4 km/tim. På vägar som fick sänkt hastighetsgräns från 90 km/tim till 70 km/tim var minskningen 5,4 km/tim på vägar med normal bredd och 2,3 km/tim på vägar med smal bredd.  
För de vägar som fick höjd hastighetsgräns från 70 km/tim till 80 km/tim skedde inga signifikanta förändringar av hastigheten. För samtliga vägar var förändringarna för tunga fordon utan släp betydligt mindre än förändringarna för personbil och signifikanta förändringar kunde endast påvisas för vägar med normal bredd. För tunga fordon med släp har i princip inga förändringar ägt rum.

Hastigheten har även studerats i några kontrollpunkter på vägar som inte har fått förändrad hastighetsgräns. Resultat från dessa kontrollpunkter på vanliga tvåfältsvägar med hastighetsbegränsning 70 km/tim och 90 km/tim visar att det där har skett en minskning av medelhastigheten hos personbilar med ca 1 km/tim, medan det för tunga fordon med och utan släp inte varit några förändringar. Trafikverkets hastighetsindex visar att medelhastigheten för alla fordon har minskat med 0,6 procent under motsvarande tidsperiod (september 2009 och september 2010).

KONTAKT
Anna Vadeby, Tel 013-20 42 34, anna.vadeby@vti.se

Konferensens fokus var marginalisering av såväl barn som vuxna inom olika områden och hur exkludering och segregation påverkar skola, politik och samhälle och den anordnades med stöd av Vetenskapsrådet vid Örebro universitet.

Jenny Rosén har följt utvecklingen inom Sfi och hennes forskning visar att föreställningar om genus och jämställdhet spelar en avgörande roll för definitionen av invandrare och svenskar. Detta påverkar i sin tur utbildningen.

– Det blir en slags vi och dom situation där svenskhet och jämställdhet går hand i hand. I samtalen återfinns det goda, moderna och jämställda Sverige och motpolen är de traditionella, icke jämställda platser och kulturer som invandrare kommer ifrån.

– Det gör att det är svårt att ta upp problem i Sverige och att den som kategoriseras som svensk inte har något att lära av invandrare, trots att de kan ha lång erfarenhet av jämställdhetsarbete. Talet om jämställdhet präglas ofta av stereotyper om den jämställda, självständiga och krävande svenska kvinnan och den hushållsarbetande och traditionella invandrarkvinnan, säger Jenny Rosén.

Konferensen gav Jenny Rosén tillsammans med forskare från Europa, Asien, Afrika och Nord- och Sydamerika tillfälle att jämföra sina resultat och erfarenheter av problematik kopplat till marginalisering.
För mer information kontakta: E-post: jro@du.se Telefon: 023-77 80 29