Klipporna vid Stevns klint och Møns klint är några av de upplevelser som EU-projektet Öreferie ska sprida vetskap om. En ansökan om att Stevns klint ska upptas på UNESCO:s världsarvslista har just skickats in av Danmark.
Tanken bakom projektet är att visa att man inte behöver åka särskilt långt för att få en exotisk upplevelse. Det är dessutom både billigare och klimatsmartare att semestra i närområdet. I Öresundsregionen är det också som upplagt för att ta sig till andra sidan sundet. Öreferie ska locka själländare till Skåne och skåningar till Själland för att upptäcka traktens många okända semesterpärlor.
Under sommaren och hösten 2012 arrangerar Öreferie därför annorlunda resor över sundet där man får uppleva djur, geologi, kulturhistoria och trädgårdar. Resorna bjuder på både upplevelser och kunskap.
Öreferie leds från SLU Alnarp och bakom projektet står universitet, kommuner, regioner och naturförvaltningar i Skåne och på Själland. Projektet finansieras med EU-bidrag från Interreg IVA Öresund och av nio samarbetspartner.
För 65 miljoner år sedan träffades jorden av en enorm asteroid som utplånade hälften av dåtidens växt- och djurarter, bland annat dinosaurierna. I Stevns klint syns spåren av katastrofen tydligt som ett tunt grått lerskikt – så kallad ”fiskeler” – bland i övrigt vita klippor. Klinten ligger på Själlands östkust, ungefär i höjd med Skånes sydspets. Den reser sig 41 meter över Östersjön som en massiv klippbrant och visar Danmarks gamla kritfundament i genomskärning.
Här kan man hitta mängder av fossiler av sjöborrar, musslor och andra djur som en gång levde i havet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Projektledare Anna Peterson, SLU, tlf. +46 40 41 54 54, anna.peterson@slu.se
Informatör Marie Larsson, SLU, tlf. +46 40 41 54 01, marie.larsson@slu.se
SLU Alnarp, område landskapsarkitektur [Ref 1]
Mer information
– Turistprojekt ska locka danskar och svenskar över Öresund (pressmeddelande 2011)
– Öreferies webbsida
– Öreferie är en del av Interreg IV A Öresund inom EU.
– Den stora besparingen ligger i de många fall av hjärnblödningar och stroke som kan förhindras, säger professor Lars-Åke Levin, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT), en av författarna till artikeln som publiceras i Europas främsta kardiologiska tidskrift European Heart Journal.
För snart ett år sedan blev Pradaxa (dabigatran) godkänt för att förebygga stroke hos personer som har förmaksflimmer, en viktig riskfaktor för stroke. Pradaxa är dyrare än standardbehandlingen med det 60 år gamla läkemedlet Waran. Men med hänvisning till en lägre risk för hjärnblödning beslöt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) att Pradaxa ska ingå i högkostnadsskyddet utan begränsning för patienter med förmaksflimmer.
Många patienter och läkare har välkomnat en ny behandling som är enklare, effektivare och säkrare än den gamla standardbehandlingen. Ändå har introduktionen av Pradaxa gått trögt i Sverige. Från vissa håll har det hävdats att Pradaxa inte alls är kostnadseffektivt och i synnerhet inte i jämförelse med patienter vars blodvärden (INR) är stabila vid behandling med Waran.
– Men det stämmer inte. I vår artikel visar vi att Pradaxa är kostnadseffektivt för alla grupper, oavsett hur stabila värden de har. Och tittar vi på dem som behandlas med acetylsalicylsyra eller inte behandlas alls – och det är mer än 50 procent av alla svenska flimmerpatienter – då är Pradaxa en dominant behandling, säger Lars-Åke Levin.
Begreppet ”dominant” avser att en åtgärd ger bättre effekt till lägre kostnad än alternativen.
CMT-forskarnas resultat har granskats av internationella experter, bland andra hälsoekonomen Thomas Davidson som menar att Pradaxas kostnadseffektivitet nu borde anses vara fastställd.
– Forskare i exempelvis Storbritannien och Kanada har gjort liknande analyser och nått fram till samma slutsats, säger han.
Kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är ett vanligt mått på kostnadseffektivitet. I artikeln framkommer att kostnaden per vunnet QALY för Pradaxa jämfört med Waran hamnar på drygt 7 700 euro eller 74 000 kronor. Ett läkemedel brukar anses kostnadseffektivt om kostnaden understiger 500 000 kronor.
– Våra beräkningar visar att behandling med Pradaxa skulle förebygga minst ett fall av stroke om dagen i Sverige jämfört med Waran. Det skulle spara mycket lidande, många dödsfall men även en hel del skattepengar, säger Lars-Åke Levin. Det är allvarligt om landsting och läkemedelskommittéer medvetet fördröjer introduktionen av läkemedel som, för rätt patienter, bevisligen är bättre än de tidigare tillgängliga.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Cost-effectiveness of dabigatran compared with warfarin for patients with atrial fibrillation in Sweden av Thomas Davidson, Magnus Husberg, Magnus Janzon, Jonas Oldgren och Lars-Åke Levin. European Heart Journal 33 (12) juni 2012.
Kontakt:
Lars-Åke Levin, 070-640 68 98, lars-ake.levin@liu.se
Thomas Davidson, 070-332 93 33, thomas.davidson@liu.se
Dessa frågor diskuterar statsvetaren Maria Wendt sin nya bok, Politik som spektakel. Almedalen, mediemakten och den svenska demokratin (Atlas akademi).
Inte någon politisk händelse, möjligen med undantag för själva valdagen, tilldrar sig så stark medial uppmärksamhet i Sverige som politikerveckan i Almedalen på Gotland. Varje år blir journalisterna allt fler. Varje år slås nya rekord i antalet seminarier och happenings. Och för varje år blir mediebevakningen allt mer intensiv. Tidningarna gör Almedalsbilagor, radio- och tv-kanaler direktsänder, och de sajter, bloggar och appar som skapas i denna mediehändelse är oräkneliga.
– Under Almedalsveckan förstärks en redan symbiotisk relation mellan politiker och journalister, säger Maria Wendt .
Sammanflätning mellan medier och politik tar hon som utgångspunkt för en kritisk diskussion om mediernas roll i svensk politik. Utifrån flera års deltagande observation bland rosor och rosé i Visby i argumenterar hon för att medierna i flera avseenden måste ses som ett problem för demokratin.
– I många fall lever inte medierna upp till det demokratiska uppdraget att vara en arena där viktiga samhällsproblem diskuteras och centrala politiska alternativ förs fram.
Maria Wendt beskriver hur den politiska bevakningen tar formen av känslomässiga spektakel, där det intima och sentimentala dominerar. Konflikter och problem avpolitiseras i medierna, samtidigt som olika maktordningar, inte minst i termer av kön och nation, återskapas.
– Under Almedalsveckan framstår nationalismen som uppseendeväckande stark. Såväl politiker som medier är rörande eniga om att ”vi” är särskilt demokratiska, framgångsrika och jämställda i ”vår” nation.
Motstridiga bilder
Denna idé om Sverige som ett moraliskt och politiskt föredöme lägger sig som ett reaktionärt raster över den politiska diskussionen, något som hindrar både en kritisk diskussion och en radikalare politik, menar hon.
Den nationella självbilden om en världsledande svensk jämställdhet hamnar i bjärt kontrast till de analyser som boken gör av hur medierna skildrar kvinnor och män i politiken. Kvinnliga politiker visar sig ha svårare än män att framstå som auktoritativa politiker. Kvinnliga partiledare knyts till det intima och till relationer medan manliga politiker framstår som de naturliga och ”äkta” politikerna – de som kan ta ansvar för, och beskydda, nationen.
– Inte minst Fredrik Reinfeldt framställs i medierna som den sanna landsfadern. Han beskrivs som ansvarsfull, lugn, grubblande och ständigt med allmänintresset för ögonen. Han framstår på så sätt som motpolen till Mona Sahlin, som skildras som känslosam, oansvarig och instabil.
INFORMATION OCH KONTAKT
Maria Wendt vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 1278, mobil 070-942 15 17, e-post maria.wendt@statsvet.su.se
En laptop, ett par 3D-glasögon från Sony samt Kinect från Microsoft. Till en summa av ungefär 25 000 kronor. Och så mjukvara från några KTH-studenter och stöd från KTH Innovation. Det är allt som krävs för att skapa en mycket detaljerad och riktig läcker virtual reality-upplevelse år 2012.
Mikael Hedberg, VD på Centive Solutions som står bakom Centive Showroom, gick på förskola och lågstadium när virtual reality dubbades till den hetaste framtidstekniken. Således minns han inget av den första hajpen. Centive Showroom har han däremot örnkoll på, då han är en av fyra studenter (varav två från KTH, samt en tysk och en fransman) som varit med och utvecklat tekniken.
– Vad vi har gjort med Centive Showroom är att kombinera Sonys 3D-glasögon HMZ-T1 med en laptop och Microsofts Kinectkamera. Tillsammans med vår mjukvara kan vi sedan skapa virtuella visningsrum. Ett exempel när detta visningsrum kommer till användning är hos bilförsäljare. Biltillverkare kan ladda in sin 3D-modell i vår mjukvara, och sedan kan kunderna se bilarna som de fanns på riktigt framför dem, säger Mikael Hedberg.
Poängen med Centive Showroom är alltså att bilförsäljare vanligtvis bara har 3-4 exemplar av en bilmodell i sina hallar samtidigt som bilarna kan kundanpassas och customiseras i tusentals olika utföranden vad gäller val av färger, inredning, rattar, fälgar och så vidare. Det är där som Centive Showroom kommer in i bilden och mycket prisvärt kan stötta kunderna i deras val.
Mikael Hedberg hävdar att det finns enormt många andra användningsområden för Centive Showroom. Ett exempel är olika utställningar, till exempel på flygplatser. Istället för att bara parkera bilar eller andra föremål där – som är det vanliga förfarandet idag – kan Centive Showroom användas.
– Ett annat användningsområde är för de som står i begrepp att köpa lägenhet eller hus. Idag kan de som går till en mäklare bara titta på platta fotografier, och köparen måste åka över halva Stockholm för att kunna göra den första gallringen. Med Centive Showroom kan denna gallring göras direkt hos mäklaren, och köparen kan mycket snabbt få en uppfattning om husets eller lägenhetens storlek, och rummen fungerar för de behov som finns, säger Mikael Hedberg.
Han tillägger att vid nybyggnationer av hus och lägenheter kan kunder titta på lägenheten redan innan den är uppförd. Centive Showroom fungerar också perfekt när möbler i olika färger och utföranden ska demonstreras.
Nästa version av Centive Showroom kommer att släppas om några veckor. Den innebär att hårdvaran är utökad med ytterligare en Kinectkamera.
– Den största anledningen till att vi använder ytterligare en Kinect är för att täcka ett större område så att användaren i större utsträckning kan gå runt och inspektera bilen eller vad det nu handlar om. Det innebär att användaren också kommer att kunna interagera med objekt, till exempel öppna bildörren i exemplet med bilförsäljare och olika bilmodeller, säger Mikael Hedberg.
Han tror stenhårt på glasögon med 3D-teknik. Anledningen är enkel.
– Olika former av 3D är hett nu. Google demonstrerade sina nya augmented reality-brillor i början av april, en teknik de ska släppa inom något år. Carl Zeiss är på gång med 3D-glasögon, och så har vi Sony och Vuzix som också tillverkar finfina 3D-brillor, säger Mikael Hedberg.
Ytterligare ett bevis för att Centive Showroom är en teknik att räkna med är att tekniken nyligen kammade hem förstapriset i kategorin ”Bästa startup-projekt” i den nationella tävlingen Imagine Cup i Frankrike.
– Tävlingen hade över 10 000 deltagare, så det är förstås viktigt för oss att tekniken får ett sådant här erkännande, säger Mikael Hedberg.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Mikael Hedberg på 076 – 826 57 76, +33 65 899 61 47 eller mihed@kth.se.
Genom försök med färgade nervceller har forskarteamet under ledning av Martin Hallbeck, docent i patologi, kunnat avbilda förloppet där nervceller invaderas av sjukliga proteiner som sedan förs vidare till närliggande celler.
– Utbredningen av Alzheimers som man kan studera i döda patienters hjärnor följer alltid samma mönster. Men man har hittills inte förstått hur och varför detta sker, säger Martin Hallbeck, som nu tillsammans med sin forskargrupp publicerar resultaten i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Neuroscience.
Sjukdomen startar i entorinal cortex, en del av hjärnbarken, och sprider sig sedan till hippocampus. Båda dessa områden är viktiga för minnet. Successivt sker patologiska förändringar i allt fler delar av hjärnan samtidigt som patienten blir allt sjukare.
Två proteiner är identifierade i samband med Alzheimers, beta-amyloid och tau. Normalt finns tau i nervcellernas utskott, axonerna, där de har en stabiliserande funktion, medan beta-amyloid verkar ha en roll i synapserna där nervcellerna överför signalsubstanser till varandra. Men hos Alzheimerpatienter händer något med dessa proteiner och vid obduktioner hittar man sjukliga ansamlingar av bägge.
Varför de blir onormala är ännu okänt, men man vet att det inte är de stora ansamlingarna, placken, som skadar nervcellerna. I stället verkar mindre grupper av beta-amyloid, så kallade oligomerer, vara den giftiga formen som gör att nervcellerna så småningom går under och hjärnan gradvis krymper.
– Vi ville ta reda på om dessa oligomerer kan sprida sig från nervcell till nervcell, något som flera forskare försökt tidigare utan att lyckas, säger Martin Hallbeck.
Studien inleddes med försök på odlade nervceller där forskarna med en mycket tunn nål sprutade in oligomerer, färgade med ett självlysande rött ämne, TMR. Nästa dag var närliggande sammankopplade nervceller också röda, vilket visade att oligomererna hade spritts.
För att testa om en sjuk nervcell kan ”smitta” andra gjordes en omgång experiment med mogna mänskliga nervceller som färgats gröna och blandats med nervceller som var röda efter att ha tagit upp färgade oligomerer. Efter ett dygn hade ungefär hälften av de gröna cellerna fått kontakt med någon av de röda. Ytterligare två dygn tappade deras axoner formen och organeller i cellkärnan började läcka.
– Successivt blev fler och fler av de gröna cellerna sjuka. De som inte tagit upp de röda oligomererna påverkades däremot inte, säger Martin Hallbeck.
Studien innebär ett genombrott för förståelsen av Alzheimers och dess förlopp. Om man hittar ett sätt att stoppa överföringen skulle det kunna leda till en effektivare bromsmedicin mot sjukdomen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Spreading of neurodegenerative pathology via neuron-to-neuron transmission of beta-amyloid av Sangeeta Nath, Lotta Agholme, Firoz Kurudenkandy, Björn Granseth, Jan Marcusson och Martin Hallbeck. The Journal of Neuroscience, 27 juni 2012.
Kontakt:
Martin Hallbeck 0730-555103, martin.hallbeck@liu.se
SLU-forskarna – från de tre institutionerna för Skoglig mykologi och patologi, Mikrobiologi och Kemi – har lång erfarenhet av att isolera nya mikroorganismer och deras metaboliter (intermediärer och produkter av ämnesomsättning) med vilka mikroorganismer konkurrerar med varandra i naturen. Dessa lågmolekylära kemiska föreningar, potentiellt med helt nya verkningsmekanismer, kan utgöra startpunkten för utvecklingen av nya antibiotika för behandling av svåra bakterieinfektioner.
Medivir kommer att vidareutveckla de substanser som SLU kommer att ta fram i detta tidiga screeningsamarbete. Medivir kommer att betala forskningsersättning till SLU under tiden för screeningsamarbetet och en mindre andel av framtida intäkter vid eventuell kommersialisering av upptäckta substanser. Projektet som är treårigt förväntas både leda till upptäckter av okända substanser och helt nya sätt att odla och isolera mikroorganismer från olika miljöer.
– Den kraftigt ökade antibiotikaresistensen är en av vår tids globala ödesfrågor för både human- och veterinärmedicinen och behovet av nya antibiotika är enormt, säger Johan Schnürer, vicerektor vid SLU. Samarbetet med Medivir bygger på tidigare gemensamma projekt och har sin bas i SLU:s internationellt erkända forskning om mikrobiella interaktioner, metaboliter och naturproduktkemi.
– Det är mycket tillfredställande att det framstående svenska läkemedelsföretaget Medivir nu valt att samarbeta med SLU, avslutar Johan Schnürer.
INFORMATION OCH KONTAKT
Professor Johan Schnürer, vicerektor SLU; johan.schnurer@slu.se, tel 0708-15 19 78
Motsvarande siffra för lastbil är 15 procent.
I den svenska delen av projektet Eurofot har 100 personbilar och 30 lastbilar haft kameror och sensorer som registrerat varje sekund av körningen under 18 månader. Det innebär att förarens beteende vid varje liten incident kan studeras och utvärderas.
– Filmerna har analyserats tillsammans med data från fordonens egna system, som registrerar varje rattrörelse och inbromsning. Totalt har data från 7 miljoner körda kilometer samlats in, vilket är en enormt mycket och unikt i Europa, säger Helena Gellerman, projektledare på forskningscentrumet Safer.
EU-projektet Eurofot omfattar 28 parter och har pågått i närmare fyra år. De svenska parterna Safer vid Chalmers, Volvo Personvagnar, Volvo Lastvagnar, VTI och SP har spelat en framträdande roll när EU satsat på denna nya forskningsmetod inom trafiksäkerhet.
Minskad krockrisk för både personbil och lastbil
Resultatet av studien är entydigt – de testade stödsystemen visar en positiv trend. Tydligast är det för adaptiv farthållare och kollisionsvarnare, system som håller ett givet avstånd till framförvarande fordon och varnar föraren om det krävs en kraftig inbromsning. Finns det risk för kollision bromsar systemet automatiskt fordonet om föraren inte reagerar på varningen.
– Störst är effekterna på motorväg där risken för att köra på bilen framför minskar med upp till 42 procent för personbilar och 15 procent för lastbilar, säger Jonas Bärgman, forskningsledare på Chalmers. Dessutom upplever förarna en större komfort, och drygt 90 procent känner sig säkrare med stödsystemen påslagna.
Studien visar även en positiv trend för de övriga testade stödsystemen, som varnar vid ofrivilligt filbyte, trötta förare och fordon i döda vinkeln. Antalet incidenter här är dock förhållandevis få, och därför är underlaget ännu inte tillräckligt stort för att ge statistiskt hållbara prognoser om minskade olycksrisker. Insamlingen pågår dock fortfarande.
Guldgruva för trafiksäkerhet
På forskningscentrumet Safer finns nu den största databasen med kördata, som inkluderar video av förare och omgivning, i Europa. Det är en guldgruva då forskare söker sanningen bakom trafikolyckor för att utveckla framtida trafiksäkerhetslösningar.
– Att få veta vad förare egentligen gör när de kör bil är värdefullt, exempelvis hur mobiltelefonen används. Denna nya metod för att studera förarbeteende är revolutionerande, och något som vi i Sverige är bland de bästa i världen på, säger Anna Nilsson-Ehle, föreståndare på Safer.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta:
Jonas Bärgman, forskningsledare Olycksprevention, Chalmers tekniska högskola, 031-772 58 46 jonas.bargman@chalmers.se
Helena Gellerman, projektledare NDS/FOT, Safer, 031-772 10 95 helena.gellerman@chalmers.se
Större krav kommer att ställas i framtiden på trafikmängder, axeltryck och hastigheter på järnväg, inte minst på grund av ”gruvboomen” i Norra Sverige. I en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet (LTU) har möjligheten att öka lastkapaciteten på järnvägsbroar undersökts, vilket är en viktig del för att möta det kravet
– Jag har utvecklat en ny beräkningsmetod med vilken man kan bedöma bärförmågan hos betongbroar med betydligt större noggrannhet än tidigare och jag har kommit fram till att många järnvägsbroar kan klara högre axellaster än idag vilket innebär betydande besparingar, säger teknologie doktor Arto Puurula vid Luleå tekniska universitet.
Hans avhandling är en del av det EU-finansierade projektet Sustainable Bridges i vilket LTU var vetenskaplig ledare för 32 deltagare från 12 länder. I sin forskning har Arto Puurula använt en järnvägsbro i Örnsköldsvik som studieobjekt. Den har två spann och förstärktes med stänger av kolfiber för att prova deras inverkan på bärförmågan. Bron togs ur bruk 2006 och ställdes till LTU:s förfogande för forskning.
Arto Puurula har med hjälp av datorprogram utvecklat modeller som kan beräkna hur broar beter sig vid ökad belastning. I ett fullskaleförsök på järnvägsbron i Örnsköldsvik har man placerat en stålbalk i mitten av brons ena spann och med hjälp av kablar dragit den neråt tills det uppstod ett brott i spannet. Men för att inte studera samma sak som tidigare forskning kartlagt noga om böjbrott, så har man förstärkt brons kantbalkar med kolfiberstänger för att få till ett s.k. skjuvbrott.
– Jag har analyserat bron på flera sätt och har bl. a mätt brons nedböjning samt töjningar i betongen och i stål- och kolfiberarmeringen, säger Arto Puurula.
Han har i sina beräkningar använt en förfinad finit elementmodell för att utvärdera hur avancerade datorprogram kan beskriva det verkliga skeendet när en bro belastas.
– Med en förfinad och kalibrerad modell kan man se hur mycket man kan öka belastningen på bron med bibehållen säkerhet, säger han.
INFORMATION OCH KONTAKT
Presskontakt: Leif Nyberg, leif.nyberg@ltu.se
Telefon:0920-49 33 88
Området är lite kontroversiellt eftersom vissa forskare hävdar att man ska hålla isär miljö och hållbarhet med sociala frågor.
Trots detta har Elisabeth Ekener-Petersen på Centre for Sustainable Communications på KTH lyckats utveckla och genomföra en livscykelanalys med socialt perspektiv på en bärbar dator. De sociala aspekterna och konsekvenserna av tillverkning, användning och skrotning av en bärbar dator har undersökts precis som man gör i en vanlig livscykelanalys med enbart miljöaspekter.
Elisabeth Ekener-Petersen har också samlat in uppgifter om bland annat barnarbete, arbetsvillkor och påverkan på lokalsamhället från ett 30-tal länder. Det är den typen av aspekter som ingår i sociala livscykelanalyser. Att hitta och kritiskt granska sina källor har förstås varit en stor utmaning i sammanhanget.
Resultaten presenteras till skillnad från andra livscykelanalyser inte i form av siffror. Det går helt enkelt inte att värdera sociala aspekter på det viset. I stället har forskarna tagit fram egna sätt att presentera resultatet av analysen. Framför allt går det ut på att identifiera så kallade ”hotspots” där ett land med stor betydelse och en problematisk frågeställning sammanfaller.
Forskningsresultaten är tänkta att hjälpa exempelvis konsumenter att välja bra leverantörer till olika produkter. Man kan få en bättre bild av vilket socialt avtryck som ett företags produkter ger, och se detta som ett komplement till ett mer traditionellt sätt att göra livscykelanalyser för att beräkna klimatpåverkan.
Då leverantörer inte alltid bistår med information och faktiska data rörande tillverkningen så har forskarna fått göra en tänkt leverantörskedja för datorn. Man har tittat på vilka länder och leverantörer som komponenter och material generellt sett kommer ifrån, och sedan har Elisabeth Ekener-Petersen kartlagt processerna kring datorn.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Elisabeth Ekener-Petersen på 08 – 790 85 06 eller elisabeth.ekener.petersen@abe.kth.se.
För tidigt födda barn drabbas i högre grad av funktionshinder som cerebral pares och neuropsykiatriska sjukdomar, men också av mindre påtagliga symtom som störd motorik.
Förutom alla andra utmaningar i livet riskerar de för tidigt födda barnen också att få en sämre tandhälsa. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som vill lyfta fram de för tidigt födda barnen som en högprioriterad riskgrupp för tandvården.
Marianne Rythén och hennes kollegor vid institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, har studerat tandbildning och tandhälsa hos 45 barn i Göteborg som alla är födda före graviditetsvecka 29.
Resultaten visar att de för tidigt födda barnen, i den här studien födda under perioden 1988 – 1991, hade mindre karies som sexåringar jämfört med friska barn med normal graviditetslängd. Men när barnen nått tonåren var förekomsten av beläggningar och tandköttsinflammation vanligare, samtidigt som salivmängden var mindre och bakterierna i munnen fler.
Bland de för tidigt födda barnen visade sig tänderna dessutom vara mindre, och både mineraliserings störningar och bettavvikelser var vanligare. Till exempel var det dubbelt så vanligt att barn som fötts för tidigt hade överbett som tonåringar.
– Vår studie visar att för tidigt födda barn har en sämre munhygien som unga vuxna, vilket i sin tur ökar risken för karies, säger forskaren och övertandläkaren Marianne Rythén som lett studien.
Mjölktänder och permanenta tänder anläggs redan på fosterstadiet, och mineraliseras under de första levnadsåren. Eftersom större delen av fostrets kalciumupptag sker under graviditetens sista del kan för tidigt födda barn drabbas av kalciumbrist, vilket kan förklara mineraliseringsstörningar i mjölktänderna.
Den försämrade tandhälsan kunde dock inte relateras till någon enskild diagnos eller behandling i samband med födelsen eller vid undersökningstillfället.
– Funktionshinder, som ju är vanligare bland för tidigt födda barn, kan naturligtvis påverka förmågan att upprätthålla god munhygien. Att dessa barn ändå har god tandhälsa i småbarnsåren kan bero på den uppmärksamhet som barnen får från sjukvård och föräldrar. När barnen sedan når upp i tonåren och själva skall ta ansvar för sin tandvård finns brister i den egna förmågan, säger Marianne Rythén.
En slutsats av studien är att tandläkare som behandlar barn bör notera om barn är för tidigt födda, så att man i tonåren kan gå in med förebyggande behandling för att motverka sämre tandhälsa.
Artikeln “Dento-alveolar characteristics in adolescents born extremely preterm” publicerades i European Journal of Orthodontics.
INFORMATION OCH KONTAKT
Marianne Rythén, övertandläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-861500, marianne.rythen @vgregion.se
Torsk är en av Skagerraks och Kattegatts viktigaste fiskarter. Ny forskning visar att torsk har en nyckelroll i näringskedjan och motverkar effekter av övergödning i kustområden.
– Torsken bidrar alltså med stora socioekonomiska värden och är en av de viktigaste arterna i Skagerraks kustområden Den är en väsentlig resurs för yrkesfiske och sportfiske, säger professor Carl André vid Institutionen för biologi och miljövetenskap.
Återvänder till födelseplatsen
Torsk är uppdelad i olika bestånd. I fjordarna är den ofta stationär och stannar där i hela sitt liv. Men det finns också bestånd som leker ute i Nordsjön. Larverna driver med vattenströmmar till Skagerraks kustområden där torsken växer upp. Vid två års ålder vandrar den tillbaka till Nordsjön för att reproducera sig. Så de torskbestånden bidrar inte till fisket i Skagerrak.
– Förekomsten av torsk har minskat dramatiskt i Kattegatt och Skagerrak de senaste 30 åren och i dag finns endast lekmogen torsk i två av östra Skagerraks fjordar. Dock finns det ofta stora mängder juvenil torsk, alltså ung torsk som ännu inte fortplantat sig och som troligen kommer från Nordsjön, säger forskaren Carl André.
Gemensamt för fiskarna är att de söker sig till den plats där de själva är födda när det är dags att reproducera sig. Att fisk vidtar lekvandringar till den plats där de är födda är väl känt hos till exempel lax.
Ny genetisk forskning avgörande
Oslo Universitet har nyligen kartlagt hela torskens arvsmassa. Det här är viktig kunskap som forskarna kan använda sig av när torskbestånden ska återställas.
– Vi kommer att försöka identifiera gener som kan vara kopplade till anpassningar till lokala miljöförhållanden, och även till vandringsbenägenhet, säger Carl André.
Med hjälp av den genetiska informationen kan forskarna välja ut lämpliga individer för utsättning i fjordarna. Torsk med genetiska rötter i Västkustvatten är alltså att föredra.
Torskprojektet startar 1 juli och pågår fram till 2014. Målet är att ta fram vetenskapligt underlag och de tillstånd som krävs för att kunna sätta igång en restaurering av minst ett förlorat fjordbestånd av torsk i Skagerrak. Dessutom ska man utforma förslag till förvaltningsplaner för långsiktigt hållbara fjordbestånd av torsk i Skagerrak och Kattegatt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Kontakt: Carl André, professor Institutionen för biologi och miljövetenskap, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Tel: +46 (0)31 786 96 33. Mobil: 0705 216295 E-post: Carl.Andre@bioenv.gu.se
– Min forskning tillför viktig kunskap om hur förskolor kan förhålla sig till kön utan att värdera eller klassificera färger, sysslor och dagliga aktiviteter utifrån det. Pedagogerna på Waldorfförskolan ser till hela människan och grundtanken är att vi är alla människor och att både det manliga och det kvinnliga ryms inom alla människor oavsett kön, säger Sara Frödén.
Men vid första anblicken upplevde Sara Frödén att förskolan var ett kvinnligt universum. Hon möttes av en rosafärgad, hemlik inredning och ett schema fullt av hushållssysslor och textila hantverk.
– Men det var mina egna tankar om manligt och kvinnligt som färgade mitt första intryck. Det jag uppfattade som kvinnligt förknippar barnen med förskolan och inte med kön eftersom alla, oavsett kön, förväntas utföra samma arbetsuppgifter och ta del i alla aktiviteter, säger Sara Frödén.
Tydligt avgränsa tid och rum
Förskolan är utformad för att vara en idealisk plats för barn. Den fungerar som ett slags skydd mot alltför starka och störande intryck och arbetar för att ge barnen lugn och ro för att öka kreativiteten. Röriga rum anses bidra till att det blir rörigt inuti barnen.
– Genom att konsekvent avstå all slags populärkultur och noggrant välja leksaker undviker pedagogerna att föra in de eventuella könsstereotypa mönster som är kopplade till dessa i verksamheten. Genom att tydligt avgränsa i tid och rum men samtidigt inte dela upp rummen efter könskodade aktiviteter som till exempel dockvrå eller snickarhörna och genom ett ständigt upprepande lyckas man göra kön till något som inte är relevant.
Barn och vuxna förstår kön på olika sätt
Förskolan följer naturens rytm för att barnen ska bli förankrade på jorden och känna sig som en del av ett större sammanhang. Aktiviteterna återkommer dagligen, veckovis eller årligen.
– Pedagogerna är konsekventa och har hela tiden det holistiska synsättet i fokus. De är konsekventa i bemötandet av barnen i vardagliga situationer och det finns mycket forskning, som visar hur viktigt det är eftersom det spelar en stor roll för hur barn ser på könsroller.
– Min forskning visar att vi måste vara försiktiga med att tolka barns agerande utifrån på förhand bestämda könsmönster. Yngre barn gestaltar, erfar och förstår kön på ett sätt som skiljer sig från vuxnas, säger Sara Frödén.
INFORMATION
För mer information kontakta Sara Frödén: 070 -52 58 102.
Fjärrstyrd rullator med GPS, Skype, kameror och motordrift. När Bo Glimskär pratar om rullatorns framtid visar den sig allt mer likna en robot.
Redan idag hårdtestas nästa generations rullatorer. Och dessa kan lyfta användaren om hon eller han råkat ramla.
– Rullatorn kommer med höj- och sänkbara lyftbalkar. Användaren trycker helt enkelt på en knapp och får lyfthjälp. Tester vi gjort visar att detta fungerar utmärkt. Rullatortekniken bygger på studier vi gjort för hur man tar sig upp från golv. De flesta klarar sig upp till knästående utan hjälp, under förutsättning att man inte gjort sig illa, säger Bo Glimskär.
Han tillägger att rullatorn som den ser ut idag är tämligen primitiv, och inte mycket utveckling har skett på decennier. Att jämföra med golf- och barnvagnar som numera har mycket extrautrustning, allt från mugg- och paraplyhållare till så kallade swivelhjul och avancerade stötdämpare.
– Det är för övrigt bättre att utveckla rullatorn än att introducera ytterligare hjälpmedel som ändå inte har plats för hemma, säger Bo Glimskär.
Förutom detta finns det flera andra vinsterna med den nya rullatorn, både för den som är svag och ramlar och för omgivningen.
– Man kan sitta på rullatorn när man ska diska. Sänker man rullatorn kan man ta en fika vid bordet sittandes på den. Man får helt enkelt en höj -och sänkbar stol genom rullatorn. Vidare kan användaren kunna bo hemma betydligt längre, upp till flera år, istället för att vara tvungen att flytta till ett äldreboende. På det sättet undviker man också att splittra ett par där den ena måste flytta till hemmet på grund av att den andre inte orkar hjälpa till med lyft efter ett fall, säger Bo Glimskär.
Rullatorn är också så pass nätt och behändig att hemtjänsten kan ha den med sig vid uttryckningar.
– En tanke är att hemtjänst ska kunna ha sådana här rullatorer med sig i bakluckan. Det innebär att det räcker med en person som åker istället för två som det är idag. Dessutom sparar rullatorn tungt kroppsarbete för personal i hemtjänsten. Du ska tro att det inte är enkelt att lyfta en person som väger uppåt 80-90 kilo, säger Bo Glimskär.
Han jobbar även med andra typer av rullatorer, och ägnar mycket tid åt att fundera över hur de ska förbättras och hur framtidens rullatorteknik ska se ut.
– Vi har en annan rullator som kan fjärrstyras över nätet. Den är utrustad med larmfunktion, som brukaren kan trycka på. Då sker kommunikation över Skype och hemtjänstpersonalen kan fråga hur användaren mår. Det går också att utrusta en rullator med GPS för att på så sätt koppla till olika funktioner, säger Bo Glimskär.
Varenda entré i Stockholms innerstad har ett par-tre trappsteg. Även det innebär rejäla utmaningar för de som är beroende av rullatorn.
– Idag behövs hissanordningar, men de kostar ofta flera hundratusentals kronor, och de används oftast inte av så många. Då är det bättre och billigare att installera ett par billiga ramper och extrautrusta rullator för några kronor så att den kan användas tillsammans med dessa ramper.
En trevlig bonus är dessutom att ramperna kan användas för barnvagnar, säger Bo Glimskär.
Det arbete som återstår att göra med rullatorn är att ta den från fullt fungerande funktionsprototyp till en designad färdig produkt. I det arbete ingår även att göra rullatorn något lättare.
Några stora utgifter för kommunerna, de som vanligtvis investerar i dessa produkter, behöver det inte bli.
– En sådan här rullator med lyftanordning kostar någon tusenlapp eller två extra då det är en ganska enkel teknik i sig. Det pengarna får kommunerna rätt snabbt tillbaka genom att slippa flytta människorna till ett äldreboende, säger Bo Glimskär.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Bo Glimskär på 08-790 97 10 eller bo.glimskar@chb.kth.se.
I studien delades mössen in i två grupper: hälften fick nitrat i sitt dricksvatten under sju dagar och resten ingick i en kontrollgrupp. Nitrat är ett ämne som finns naturligt i framför allt spenat och rödbetor, men även i många andra gröna bladgrönsaker, som sallad och mangold. Den mängd nitrat mössen fick motsvarar ungefär vad en människa skulle få i sig genom att äta 200 till 300 gram färsk spenat eller tre till fyra rödbetor om dagen.
Efter en vecka undersökte forskarna olika muskler på mössens ben och fötter. Det visade sig då att de möss som fått nitrat genomgående hade dramatiskt starkare muskler. De största effekterna sågs i extensor digitorum longus, som sitter på underbenets framsida och flexor digitorum brevis, som hör hemma i foten.
Forskarna gick vidare i sina undersökningar och upptäckte då att de möss som fått nitrat hade en större förekomst av två olika proteiner inuti sina muskler, något som antas förklara den ökade muskelstyrkan. Dessa proteiner kallas CASQ1 and DHPR och de har att göra med homeostasen av kalcium, ett grundämne som har stor betydelse för muskelcellernas kontraktion.
Forskarna vill nu gå vidare med sina upptäckter och bland annat studera hur de går att tillämpa när det gäller personer med muskelsvaghet.
– Ur ett nutritionsperspektiv är vår studie intressant, eftersom den mängd nitrat som fick betydelse för muskelstyrkan hos möss var relativt låg. Överfört på människa går det att få i sig motsvarande volym genom tillämpa en grön kosthållning – nitrat förekommer naturligt i flera gröna bladväxter, och rikligt i till exempel rödbetsjuice. Det finns dock inga kosttillskott med nitrat i dag, säger Andrés Hernández (bilden), forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi.
Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, Centrum för idrottsforskning, Association française contre les myopathies, AFM (Franska föreningen mot myopati) samt National Institute for Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases, NIAMS.
INFORMATION OCH KONTAKT
Publikation: “Dietary nitrate increases tetanic [Ca2+]i and contractile force in mouse fast-twitch muscle.” Andrés Hernández, Tomas A. Schiffer, Niklas Ivarsson, Arthur J. Cheng, Joseph D. Bruton, Jon O. Lundberg, Eddie Weitzberg, Håkan Westerblad, Journal of Physiology, Epub ahead of print 11 June 2012, doi:10.1113/jphysiol.2012.232777.
För mer information kontakta
Andrés Hernández: 08-524 822 55, 070-949 17 13
andres.hernandez@ki.se”>andres.hernandez@ki.se
Håkan Westerblad: 08-524 872 53, 073-753 54 56
hakan.westerblad@ki.se”>hakan.westerblad@ki.se
Proteinsyntesen är en av livets allra mest centrala processer, och att den fungerar precis som den ska har stor betydelse för om vi är friska eller sjuka.
Tillverkningen av ett visst protein i cellerna utgår från motsvarande gen på kromosomen. Produktionen regleras i hög grad av andra proteiner, så kallade transkriptionsfaktorer, som stimulerar eller blockerar tillverkningen genom att binda till DNA (arvsmassan) nära den aktuella genen.
De här termostatliknande reglersystemen möjliggör för cellen att stänga av produktionen av vissa proteiner om de inte behövs vid en given tidpunkt. Tillverkningen kan också snabbt vridas på då förändringar i cellens omgivning kräver nya funktioner. För att regleringen ska ha kort svarstid är det nödvändigt att bundna transkriptionsfaktorer på en given signal kan lossna från DNA, men också att de snabbt kan hitta tillbaka. I bakterien Escherichia coli handlar det om att lokalisera en unik DNA-sekvens bland närapå fem miljoner felaktiga platser på kromosomen.
– Vi har undersökt hur transkriptionsfaktorerna hittar sina specifika platser på kromosomen och hur snabbt det sker. Det visade sig att de scannar cirka 40 DNA-baspar i taget genom att glida längs DNA-strängen för att sedan testa på ett nytt ställe, säger akademiforskare Johan Elf, vars grupp har arbetat med frågeställningen i flera år.
En teori för hur generna hittas föreslogs av uppsalaforskaren Otto Berg för mer än trettio år sedan. Nu visar Johan Elfs grupp att de teoretiska förutsägelserna stämmer genom att använda nyutvecklad mikroskopi som är så känslig att man kan se enskilda proteinmolekyler i levande celler.
– Resultaten visar att problem som tidigare bara kunde studeras med biokemi i provrör nu också kan angripas i levande celler. Studien understryker också nyttan av att kombinera ny avancerad mätteknik med detaljerade fysikaliska modeller för att bryta ny mark inom molekylärbiologin, säger Petter Hammar, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Studien har finansierats av bland andra Europeiska Forskningsrådet, ERC.
KONTAKT
För ytterligare upplysningar, kontakta Johan Elf vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Science for Life Laboratory, Uppsala Universitet, tel: 018-471 46 78, e-post: johan.elf@icm.uu.se
Ett hormon som reglerar hunger och kroppsvikt ökar även dödligheten i tunntarmscancer, visar en studie vid Linköpings och Lunds universitet.
Det handlar om peptiden CART – cocaine- and amphetamine-regulated transcript – som nu lanseras som prognosverktyg och tänkbart mål för anti-tumörbehandling.
Studien som presenteras i tidskriften Clinical Cancer Research med Kalle Landerholm som försteförfattare visar att ju mer av peptiden CART som finns i tumören, desto sämre är överlevnaden för patienter med så kallad tunntarmscarcinoid.
Carcinoid är den vanligaste tumörformen i tunntarmen. När den upptäcks är den oftast redan spridd i kroppen, men patienten kan ändå överleva flera år. Det har dock varit svårt att ställa säkra prognoser på sjukdomsförloppet, eftersom det saknas bra markörer för överlevnad.
– Den här studien är den första som visar en sämre överlevnad för patienter med CART-producerande tumörer. Som stöd för detta ser vi också att CART ökar tillväxten och livskraften hos odlade tumörceller, säger Kalle Landerholm, kirurg vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping och medicine doktor vid Linköpings universitet.
CART förefaller vara en så kallad hjärn-tarm-peptid som agerar både som en signalsubstans i nervsystemet och som ett hormon. I hjärnan tros den reglera ätande och kroppsvikt, men även vara involverad i belöningssystemet och stressresponsen. I matsmältningsorganen fungerar CART som ett hormon och reglerar i sin tur bland annat frisättning av andra hormoner.
KONTAKT
Kalle Landerholm +46-36-321000, kalle.landerholm@lj.se
Nils Wierup +46-40-391414, nils.wierup@med.lu.se
Artikel: Expression of cocaine- and amphetamine-regulated transcript is associated with worse survival in small bowel carcinoid tumors av Kalle Landerholm, Liliya Shcherbina, Sture E. Falkmer, Johannes Järhult och Nile Wierup. Clinical Cancer Research 1 juli 2012.
