Under fosterstadiet spelar tillfälliga blodkärl, så kallade hyaloida kärl, en viktig roll för ögats utveckling. Vid normal fosterutveckling tillbakabildas dessa blodkärl och försvinner i takt med att näthinnans riktiga blodkärl bildas. Om tillbakabildandet av de tillfälliga blodkärlen inte sker uppstår defekter i ögat med den ovanliga men allvarliga sjukdomen persisterande (kvarvarande) hyaloid till följd. Ett annat namn för sjukdomen är Persistent fetal vasculature syndrome, PFVS.
I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE visar nu forskare vid Uppsala universitet och spanska University of Murcia att sjukdomen kan vara knuten till störningar i tillväxtsignaler under fosterstadiet.
– Symptomen beror på att för mycket av tillväxtfaktorn PDGF hindrar att fosterstadiets tillfälliga blodkärl försvinner, vilket i sin tur förhindrar en normal utveckling av näthinnans blodkärl, säger Karin Forsberg Nilsson, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi på Rudbecklaboratoriet som lett studien.
Resultatet baseras på studier av möss med förändrade nivåer av tillväxtfaktorn PDGF i nervsystemets stamceller, som spelar en viktig roll i ögats utveckling. Hos möss med förändrad nivå av tillväxtfaktorn skedde ingen tillbakabildning av de tillfälliga blodkärlen. Istället uppstod stora defekter i näthinnans utveckling och problem med blodkärlsutvecklingen. Symtomen kunde lindras när tillväxtfaktorn blockerades.
– Hos människa kan sjukdomen leda till blödningar i ögat eftersom kärlen inte är täta, grumlad lins, så kallad kataract och näthinneavlossning. Vi ser stora likheter med sjukdomen säger Karin Forsberg Nilsson.
Forskningsresultatet innebär att det nu finns en modell för att kunna studera ögonsjukdomen mer i detalj vilket kan leda till effektivare behandling.
Text: Helena Edström
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien Platelet-derived growth factor over-expression in retinal progenitors results in abnormal retinal vessel formation är knuten till Science For Life Laboratory, SciLifeLab, vid Uppsala universitet och gjord i samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet och spanska University of Murcia. Artikeln är publicerad i tidskriften PLoS ONE.
Läs artikeln i tidskriften PLoS ONE:
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0042488
För mer information, kontakta Karin Forsberg Nilsson vid institutionen för immunologi, genetik och patologi: e-post: karin.nilsson@igp.uu.se, telefon: 018-471 4158 eller 070-3734518.
– Det stora gapet och frånvaron av insektsfossil i sedimenten från de tidigaste fossilen till de näst tidigaste är frustrerande för forskare som arbetar med insekternas utveckling. Strudiella devonica är trots sin ringa storlek och förekomst ett viktigt fossil då det minskar detta gap med ca 15 miljoner år, säger doktoranden Linda Lagebro från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.
Insekterna har funnits i minst 400 miljoner år och är idag den överlägset artrikaste djurgruppen på jorden. De allra tidigaste kända hexapoderna (sexfotingarna, till vilka insekterna hör) har hittats i tidigdevonska, cirka 400 miljoner år gamla, sedimentära lager i Rhynie, Aberdeenshire i Skottland. Fossilet Rhyniognatha, den tidigaste insekten, består i princip av fragment av insektens huvud. Resten av kroppen är inte bevarad men baserat på mundelarnas utseende tror man att fossilet representerar en bevingad insekt.
Därefter har insekterna lyst med sin frånvaro ända upp till mitten av karbon, ett tidsspann på 45 miljoner år. Nu har ett näst intill komplett fossil hittats på en sendevonsk, cirka 370 miljoner år gammal, fyndplats i Strud, Namurprovinsen i Belgien.
Detta fossil är endast 8 millimeter långt men uppvisar flera egenskaper som tyder på att det hör till insekterna. Fossilet, som fått namnet Strudiella devonica, har huvud, en kort mellankropp och en längre bakkropp med ett par antenner på huvudet och långa odelade ben på mellankroppen. På huvudet syns mundelar som är jämförbara med nu levande insekter, men som skiljer sig från de tidigaste hexapoderna från Skottland. Det är osäkert om fossilet är från en vuxen individ eller om det rör sig om en nymf. Den relativt lilla storleken skulle kunna antyda det senare, men eftersom både genitalier och vingar saknas kan inga slutsatser dras. Det kan vara en nymf som skulle ha utvecklat vingar eller en vuxen vinglös insekt.
Kontaktuppgifter: Linda Lagebro, linda.lagebro@geo.uu.se, 018-471 25 72 / 0736288272
I stora delar av rymden är plasmat för tunt för att partiklar faktiskt ska kunna kollidera med varandra. Men eftersom partiklarna är laddade så kan elektriska fält som skapas av vissa partiklar påverka andra partiklar och ändra deras färdväg i rymden. Ofta finns det specifika vågor i det elektriska fältet som överför energi mellan partiklarna. Dessa vågor ersätter således vanliga kollisioner och är viktiga att studera.
Runt syd och nordpolen ”regnar” det ofta ner snabba partiklar som träffar vår atmosfär och skapar vackra norrsken. Dessa partiklar har ofta sitt ursprung i tunna strömskikt, där de accelereras och skickas iväg mot jorden. Norrsken är inget som är unikt för vår planet, utan återfinns också vid till exempel Saturnus och Jupiter och förmodligen även en stor del exoplaneter. Tunna strömskikt återfinns även vid avlägsna stjärnor och på solens yta där explosiva processer kan leda till att stora volymer plasma kastas iväg mot jorden. I plasmer som återfinns på jorden, finns också tunna strömskikt i s k tokamakplasma (som används i fusionsforskning), och observationer från rymden kan hjälpa oss att förstå och kontrollera fusionsplasmer.
Solvinden för med sig plasma från solen ut i den interstellära rymden. När denna plasmavind träffar oss, dras jordens magnetfält ut på nattsidan och formar en svans som sträcker ut sig flera hundra tusen kilometer nedströms från jorden. Mellan den norra och södra delen av magnetsvansen återfinns ett tunt strömskikt där mycket händer. Det är denna region forskare har undersökt för att studera lägre-hybrid-driftvågor.
Dessa vågor har studerats i 50 år och tros spela en stor roll i tunna strömskikt. De har dock en relativt kort våglängd och har därför varit svåra att mäta experimentellt. Nu har forskare, för första gången, direkt mätt våglängden och hastigheten för dessa vågor. Genom att använda mätningar från två av den europeiska rymdorganisationen ESA:s fyra Cluster-satelliter, kunde forskarna observera samma vågpaket som färdades först förbi den ena och sen den andra satelliten. Under en period under 2007 var de två satelliterna separerade med så lite som 40 km och våglängden kunde bestämmas till ungefär 60 km (som är jämförbart med radien på cirkeln i vilken elektronen snurrar runt i magnetfältet) och hastigheten till ungefär 1000 km/s (som är jämförbart med jonernas drifthastighet). Resultaten publicerades den 31 juli i den vetenskapliga tidningen Physical Review Letters.
”Vi ser små virvlar som rör sig förbi satelliterna. De är precis så stora att man kan se dem först på ena satelliten, sedan den andra, och samtidigt vara säker på att det är samma struktur”, säger IRF:s Cecilia Norgren, doktorand vid Uppsala universitet. ”Vad forskare gissat i flera decennier, har äntligen blivit verifierat.”
Djungelhönan lever som namnet avslöjar i regnskog där sikten många gånger är skymd. Läget är såklart gynnsamt om hönsen kan upptäcka ett rovdjur med hjälp av luktsinnet innan de själva blir upptäckta.
En egenskap som verkar ha ärvts ned även till dagens tamhöns. Tills för bara ett par årtionden sedan har det antagits att fåglar uteslutande har förlitat sig till syn och hörsel i sin vardag. Idag vet vi att luktsinnet används av en rad fågelarter för att bland annat navigera, söka föda och för att känna igen artfränder. Att även arter som hönan kan använda luktsinnet trots att de har ett mindre luktorgan är däremot dåligt utforskat.
– Resultaten som visar att hönsen reagerar på rovdjurslukt med ett observant beteende som tydligt kan kopplas till igenkänning av rovdjur är en spännande upptäckt. Dessutom är det intressant att se detta luktbeteende hos hönsfåglar eftersom det område som är dåligt utforskat, säger Josefina Zidar som är en av de forskare som genomfört studien.
Hönsen vid Tovetorps forskningsstation reagerade starkt på lukten av rovdjursspillning trots att hönsen inte hade några tidigare erfarenheter av rovdjur. Lukten av spillning från andra bytesdjur (antilop och elefant) brydde sig hönsen däremot inte om. För att utesluta att den starka observerande reaktionen från hönsen inte berodde på att rovdjursspillningen helt enkelt luktade starkare presenterades även hönsen för olika mängd spillning från tigrar och elefanter. Testet gav samma tydliga resultat. Oberoende av mängden spillning reagerade hönsen bara på lukten av rovdjursspillning vilket visar att hönsens reaktioner berodde på att de kände igen lukten av rovdjur.
– Det fåtal studier som tidigare gjorts på rovdjursigenkänning genom lukt hos fåglar visar inkonsekventa resultat där vissa fåglar visat respons medan andra helt saknat en respons. Det betyder att det antagligen finns en förklaring till varför vissa fåglar har denna förmåga och andra inte som exempelvis skulle kunna kopplas till fåglarnas ekologi, säger Josefina Zidar.
Under studien observerades 80 höns (tuppar och hönor) när de presenterades med spillning från tigrar, asiatiska vildhundar, antiloper och elefanter.
Artikeln i Animal Behaviour finns att ladda ner som PDF.
Forskarna bestämde sig för att undersöka om en kolhydratrik dryck gav större effekt än placebo, i det här fallet ett smaksatt vatten utan kolhydrater, när det ges till triatleter under ett lopp.
Kerry McGawley, verksam vid Nationellt Vintersportcentrum vid Mittuniversitetet, som lett studien, fann att intag av en ökad mängd kolhydrater under cyklingen, förbättrade prestationen och tiderna i den avslutande löpningen. Tiderna förbättrades i genomsnitt med fyra procent.
– Det är den första studien som visar en signifikant förbättring av prestationen i den olympiska grenen triathlon genom intag av kolhydrater. En relativt hög koncentration av kolhydrater, i motsats till smaksatt vatten, gav en signifikant bättre prestation under löpningen, säger Kerry McGawley.
Triathlon gjorde sin debut i de olympiska spelen år 2000. Grenen innehåller 1 500 meter simning, 40 km cykling och 10 km löpning i omedelbar följd, något som innebär stora påfrestningar på kroppens energiförsörjning.
Triatleter måste därför noga överväga – vad, när och hur mycket som ska intas under ett lopp för att tillföra energi. En tidigare vetenskaplig studie, som genomfördes för över tjugo år sedan, har tittat på betydelsen av intag av kolhydrater under ett triathlon-lopp. Och den fann inte någon betydande fördel av kolhydratintag, möjligen beroende på ett lägre intag av kolhydrater än i den här studien (0.7 g/min jämfört med 1.8 g/min).
Det är välkänt att kolhydrater är kroppens största energikälla under fysisk träning och att ytterligare kolhydrater kan förbättra den fysiska prestationen i de delmoment som ingår i ett triathlon. Den nya studien visar nu att tiderna i den avslutande löpningen förbättrades med kolhydratrik dryck.
– Fynden är förstås av särskilt stor relevans för tävlande i grenen eftersom det ofta är under den avslutande löpningen som ett triathlon avgörs, säger Kerry McGawley.
Studien genomfördes under praktiska och liknande förhållanden som för triatlonloppen under London OS 2012, exempelvis vad gäller temperaturförhållandena i London den här tiden på året. Både män och kvinnor testades efter en standardiserad frukost.
Den 4 augusti genomförs damernas triathlon i London med Lisa Nordén som svensk deltagare och den 7 augusti avgörs herrarnas triathlon.
Frågor kan ställas till:
Kerry McGawley, post-doctoral researcher, 070-399 98 74, e-post: kerry.mcgawley@miun.se
Här finns den vetenskapliga artikeln:
I Litauen är det politiska och kulturella klimatet starkt präglat av homofobi. När det gäller de homosexuellas rättigheter behövs både lagändringar och förändringar i synsätt hos befolkningen, skriver Kjetil Duvold och Inga Aalia i en artikel i senaste numret av Baltic Worlds.
Som medlem i EU är Litauen ålagd att bekämpa homofobi. Man har genomfört antidiskrimineringslagar som är ungefär i linje med EU:s normer. Samtidigt tillåter inte landet samkönade äktenskap eller samkönade partnerskap och tillåter inte homosexuella par att adoptera barn.
Men ett än större problem är det politiska och kulturella klimat som fortfarande är djupt fientligt mot homosexualitet och mot att erkänna sexuella minoriteters rättigheter. Det skriver Kjetil Duvold och Inga Aalia i en artikel i sommarens nummer av Baltic Worlds.
– Homosexualitet är väldigt tabubelagt i Litauen och det är frågan om antidiskrimineringslagar kan ändra på detta på kort sikt, säger Kjetil Duvold, en av författarna till artikeln i tidsskriften Baltic Worlds.
Kjetil Duvold är forskare i komparativ politik med inriktning på Baltikum och Östeuropa. Han och Inga Aalia menar i sin artikel att det är nödvändigt med en interaktion mellan nationella institutioner och lagändringar och legitimitet bland befolkningen för en viss hållning, för att få till stånd verklig förändring. Det visar exempel från utvecklingen i Sverige och Nederländerna, där den avgörande förändringen skedde så sent som på 80- och 90-talen. Utan en elit som visar vägen är det små möjligheter för förändringar. Samtidigt måste det vara en viss överensstämmelsemellan lagar och den politiska kulturen.
– En annan faktor är att den litauiska eliten har ett behov att markera ett visst avstånd till EU efter många år av anpassning. Resultatet har varit en populistisk backlash mot liberala, europeiska värderingar och ett ärkekonservativt försvar för ”familjevärderingar”, säger Kjetil Duvold.
Den fulla omfattningen av den i det närmaste institutionella homofobin i Litauen blev uppenbar när de baltiska Pride-festivalen skulle äga rum i Litauens huvudstad i maj 2010. Evenemanget tilldrog sig enorm uppmärksamhet, fördömanden och protester. Samtidig som evenemang som Baltic Pride ifrågasätts och även förbjuds, tillåts högerextrema krafter att göra sig gällande.
Läs artikeln Fear and Loathing in Lithuania i Baltic Worlds andra tryckta utgåva 2012.
Läs artikeln online eller ladda ner hela magasinet som pdf-fil.
Baltic Worlds är ett engelskspråkigt magasin publicerat av CBEES vid Södertörns högskola som utkommer med fyra nummer per år i Sverige och internationellt. Alla vetenskaplig artiklar har genomgått peer-review.
Kontakt: Kjetil Duvold, mobiltel: 070-889 64 96.
Lapporten sedd från Abisko naturvetenskapliga station. Foto: Sofia Bryntse, SLU.
För drygt ett år sedan beviljades Interact-projektet cirka 70 miljoner kronor inom EU:s sjunde ramprogram. Nu har satsningen på forskning och miljöövervakning i Norra polarområdet, med SLU-medverkan, utsetts till förebild bland EU-projekt.
När Interacts föregångare Scannet startade 2001 bestod denna organisation av nio forsknings- och miljöövervakningsstationer i nordligaste Europa. Idag involveras 45 stationer samt fler än 30 organisationer i arton länder med anknytning till norra polarområdet. Övervakningen är viktig häruppe eftersom klimat och miljö förändras betydligt snabbare än i områden som saknar snö och is. Eftersom polarområdets klimatprocesser i viss grad driver den globala miljöförändringen så är kunskaper som tas fram i den arktiska världen viktiga även i ett globalt perspektiv.
– Ett infrastrukturprojekt är mycket större än ett vanligt forskningsprojekt. Vi har delegerats rollen som forskningsråd och delar ut totalt 40 miljoner kronor till ansökningar om att få jobba på stationerna, säger Tomas Thierfelder, docent i biometri med inriktning mot miljöanalys och geoinformatik på institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala.
Den stora uppslutningen av forskare kring Interact och den snabba utbyggnaden av nätverket är ett av skälen till att projektet nu rankas som en ”Success Story” i EU-kommissionens sjunde ramprogram. Ett annat skäl är Interacts starka initiativ att kommunicera emellan stationer, till exempel för utbyte av information om pågående forsknings- och övervakningsinsatser. Här utvecklar SLU teknik varmed enskilda stationer kan basera beslut om den egna verksamheten på vad alla andra sysslar med. Detta stärker kunskapsöverföringen mellan stationer samtidigt som den totala övervakningsinsatsen effektiviseras.
Tomas Thierfelder leder ett av de tre forskningsprojekten inom Interact. Hans forskning handlar bland annat om nätverksbaserade infrastrukturer för miljöövervakning i Norra polarområdet.
– Vår vision är att flytta fokus från enskilda stationer till nätverket som ett virtuellt instrument för övervakning och kommunikation tvärs över det väldiga Norra polarområdet.
Abisko naturvetenskapliga station är en av de största noderna inom Interact. Enbart denna station besöks av fler än 600 forskare per år. Totalt handlar det om tusentals forskare som besöker Interact-stationerna varje år.
Mer information
Interact står för International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic (Infrastrukturer för forskning och miljöövervakning i Norra polarområdet).
Nätverkets webbplats: http://www.eu-interact.org
Sjunde ramprogrammets Success Stories: http://ec.europa.eu/research/infrastructures/index_en.cfm?pg=success
Webbnyhet om Interact: http://www.slu.se/interact
Kontakt
Docent Tomas Thierfelder, institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala.
Tel. 018-67 17 93, 070-172 04 72, e-post: Tomas.Thierfelder@slu.se
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
För första gången börjar det största teleskopet i världen för gamma-strålning att ta emot data. Forskare vid Stockholms universitet som är med i projektet hoppas att teleskopet snart kan lära oss mer om mörk materia och andra gåtor i universum.
Gamma-strålning är fotonstrålning som förekommer bland annat i samband med radioaktivitet men även i kosmisk strålning. För att kunna göra observationer från jorden av den kosmiska gamma-strålningen krävs speciella teleskop, så kallade Tjerenkovteleskop. Världens största Tjerenkovteleskop, som tillsammans med fyra andra teleskop bildar systemet H.E.S.S-II, är beläget på Khomas Highlands i Namibia. Det har nu påbörjat sin datatagning, något som bland astronomer kallas ”first light”. Redan innan det nya teleskopet togs i bruk har föregångaren H.E.S.S upptäckt ett stort antal dittills okända gamma-strålningskällor något som publicerats i vetenskapliga tidskrifter som Nature.
Enligt forskare vid Stockholms universitet kommer känsligheten i och med det nya teleskopet att öka betydligt och nya upptäckter vara möjliga.
– Vi är framförallt intresserade av att påvisa och upptäcka den mörka materians partiklar med hjälp av gammastrålning. Vi är också en av de världsledande grupperna i detta område. Det nya teleskopet kommer att öppna ett nytt energiområde. Vem vet, kanske ger sig mörka materian till känna just i detta energiområde? säger professor Jan Conrad [Ref 1]vid Oskar Klein centret vid Stockholms universitet, som leder det Svenska deltagandet i H.E.S.S. kollaborationen.
Högenergetisk gamma-strålning öppnar ett nytt fönster mot de mest energirika objekten i universum som till exempel områden nära stora svarta hål i avlägsna galaxer. Dessa svarta hål accelererar partiklar till energier som är upp till en miljon gånger större än vad jordens mest kraftfulla accelerator kan åstadkomma. Dessa partiklar ger upphov till gamma-strålning vars observation kan ge ledtrådar till områden där våra fysikaliska lagar ställts på sin spets.
– Att det nya teleskopet påbörjar sin datatagning kommer att hjälpa oss i flera projekt och experiment. Ett experiment som vi också deltar i, Fermi-satelliten, har just presenterat intressanta signaler som kanske kan tolkas som att komma från mörk materia. Signalerna är dock svaga och tolkningen är svår, men här bör H.E.S.S-II kunna hjälpa, säger Lars Bergström , professor i teoretisk fysik vid Oskar Klein centret vid Stockholms universitet.
Det nya teleskopet är världens största och tillsammans med fyra mindre teleskop som samkörs för att få bästa möjliga mätprecision bildar H.E.S.S-II det mest känsliga Tjerenkovteleskopsystemet i världen. Teleskopet väger 600 ton och dess spegel har en diameter på 28 meter en ingenjörsmässigt imponerande konstruktion.
Sverige har bidragit till konstruktion av H.E.S.S-II genom anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. H.E.S.S-II-kollaborationen består av 170 forskare från 12 länder: Namibia, Sydafrika, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Irland, Österrike, Polen, Tjeckien, Sverige, Armenien och Australien.
INFORMATION OCH KONTAKT
Professor Jan Conrad vid Stockholms universitet tel: 0855378769 alt conrad@fysik.su.se
http://apod.nasa.gov/apod/ap120727.html
Majoriteten av de som idag använder sociala medier är unga kvinnor och många av dem läser och skriver i bloggar. I samhällsdebatten lyfts bloggar fram som exempel på en ny demokratisk kraft. De bloggar som drivs av kvinnor beskrivs däremot ofta i andra ordalag, bland annat som hemmafrubloggar.
– Jag har i flera års tid följt hundratals bloggande kvinnor som intresserar sig för estetik eller hantverk och foto i någon form. På detta sätt har jag kunnat skapa en mer nyanserad bild av bloggande som fenomen och det handlar om så mycket mer än bekräftelsebehov och ytliga diskussioner. I min bok har jag valt att lyfta fram det företagande som vuxit fram bland kvinnor, säger Annakarin Nyberg, internetforskare vid Umeå universitet, föreläsare och författare till boken Digitalt entreprenörskap som ges ut i början av augusti 2012.
Sedan 2007 har hon följt ett stort antal kvinnor som slår sig in på de traditionellt mansdominerade områdena teknik och företagande. I sin bok granskar hon åtta av dessa och visar hur de har använt sig av sociala medier för att skapa förutsättningar för företagande.
– Till en början kunde de inte särskilt mycket om teknik och bar inte heller på några drömmar om att bli företagare. Idag driver de företag grundade i sociala medier. Det finns mycket viktig inspiration och lärdom att hämta från de här kreativa och nytänkande kvinnorna – både för män och kvinnor!
Målsättningen med boken är just att bidra till att nyansera bilden av vem som kan vara företagare och entreprenör idag. Med sin bok vill hon också inspirera andra företagare att ta klivet ut på nätet. Hur man kan gå tillväga visar bokens 17 strategier för digitalt entreprenörskap.
Men att vara företagare på nätet medför inte några genvägar menar författaren, utan snarare handlar det om att lära sig förstå och hantera andra villkor. En stor utmaning handlar till exempel om att internet är under ständig förändring.
– Det gäller därför att hela tiden vara lyhörd inför vad som pågår. Dessutom är det viktigt att undvika att kopiera andra och i stället våga nischa sig för att inte bara bli en i mängden av tusentals andra bloggar.
Genom att nischa sig och skaffa specialkunskaper inom sitt område blir det möjligt att bygga sin målgrupp av besökare till bloggen – som i sin tur blir attraktiva för annonsörer.
– Bloggarnas inkomster kommer idag dels från annonsörer, dels från andra uppdrag som växer genom bloggandet. Bloggen har blivit som en katalysator som driver andra uppdrag i företagen.
Annakarin Nyberg menar att det finns en stor skara som i dag ställer sig mycket frågande till hur det kan vara möjligt att skapa inkomster genom aktiviteter som bloggande.
– Det finns så många fördomar och jag tycker att det är hög tid att nyansera bilden genom att inte bara lyfta fram svårigheter utan också de möjligheter som följer av att alltfler tillbringar alltmer tid på nätet. Ett positivt exempel är de kvinnor som jag har följt. De har lyckats professionalisera sin hobby mycket tack vare den generösa, uppmuntrande och tillåtande kultur som har vuxit fram bland dem.
INFORMATION OCH KONTAKT
Digitalt entreprenörskap ges ut av Studentlitteratur och finns i handeln i början av augusti 2012. Läs mer om boken på https://www.studentlitteratur.se/#35766-01
För ytterligare information, kontakta gärna:
Fil Dr. Annakarin Nyberg, institutionen för informatik, Umeå universitet
Telefon: 070-6679425, E-post: kontakt@annakarinnyberg.se, www.annakarinnyberg.se
En forskargrupp vid Sahlgrenska akademin bestående av barnmorskor och läkare har i en studie på 979 kvinnor och män i Västra Götalandregionen studerat livskvaliteten hos män och kvinnor fem år efter genomgången IVF-behandling.
Studien har jämfört par vars IVF-behandling misslyckats med par vars behandling resulterat i barn, med par som inte har någon infertilitetsproblematik samt med par som efter resultatlös IVF-behandling valt att adoptera.
Studien visar att livskvaliteten, mätt som psykologiskt välbefinnande och känsla av sammanhang, skattas högst av de par som adopterat.
Lägst livskvalitet hade gruppen vars IVF-behandling inte resulterat i barn, och som fortfarande levde barnlösa.
– Det här visar att livskvaliteten är starkt kopplad till barn, oavsett om de tillkommit genom spontana graviditeter, genom adoption eller som ”bonusbarn”, säger Marie Berg, professor vid Sahlgrenska akademin som medverkat i studien:
– Resultaten visar att det kan vara viktigt att ta upp alternativet adoption redan när par söker för ofrivillig barnlöshet, särskilt som vi nu kan referera till att adoption ger god livskvalitet. Idag tas diskussionen om adoption ofta upp först när IVF-behandling misslyckats.
Forskargruppen bakom studien består av barnmorskor och läkare verksamma vid Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhusets avdelning för reproduktionsmedicin samt vid motsvarande enheter vid Kärnsjukhuset i Skövde och vid länssjukhusen i Borås och Uddevalla.
Artikeln Quality of life after adopting compared with childbirth with or without assited reproduction publiceras i tidskriften Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica.
KONTAKT:
Marie Berg, professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0737 32 25 27, marie.berg@fhs.gu.se
Lars Hogström, överläkare vid avdelningen för obstetrik och gynekologi vid Skövde kärnsjukhus
070 341 91 51, lars.hogstrom@vgregion.se
Länk till artikel:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1600-0412.2012.01491.x/abstract
Allt fler turister ägnar sig åt shopping under sin resa och shoppingturism har blivit en viktig inkomstkälla för många destinationer. I genomsnitt räknar man med att turister lägger cirka 30 procent av sin resekassa på shopping och drygt var tionde detaljhandelskrona kommer från turismen (Svensk Handel, 2012). Ullared med lågprisvaruhuset GeKås räknas idag till Sveriges mest besökta shoppingdestination och tar årligen emot cirka 4,5 miljoner besökare.
Christine Lundberg forskare vid ETOUR vid Mittuniversitetet har tillsammans med forskare från Högskolan i Borås studerat shoppingturisters upplevelser från och motiv att åka till Ullared.
– En djupare förståelse till varför turister väljer att besöka shoppingdestinationer kan hjälpa aktörer att segmentera marknaden och positionera destinationen så att ”rätt” målgrupp attraheras, säger Christine Lundberg.
Forskningen om shoppingturisterna i Ullared visar att det kan finnas fler motiv än enbart låga priser bakom besöket. Bland annat att shoppingen ska vara rolig och lustfylld, vilket var viktigt för de turister som hade en mindre klar förväntan om vad som ska/kan upplevas på destinationen. Denna grupp shoppingturister visade sig även vara mindre känslig för långa köer, uppskatta renlighet och ett varierande utbud av andra aktiviteter på destinationen.
Den andra gruppen kännetecknas av shoppingturister som har ett tydligt mål med sitt besök och höga förväntningar på att destinationen ska leva upp till det den lovar, i detta fall låga priser. De är känsliga för långa köer och bryr sig mindre om andra aktiviteter på destinationen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fakta:
Genomsnittsbesökaren på Gekås Ullared är en kvinna på 43 år som lever i ett hushåll med tre personer och besöker Gekås två gånger per år. Hon har rest 23 mil enkel resa, där maken körde bilen och hon handlar för 3 600 kronor (Gekås, 2012).
Kontakt:
Christine Lundberg, Turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet, 070-336 89 59, e-post: christine.lundberg@miun.se
Anna Grundén, informatör, ETOUR, 063-19 58 48, e-post: anna.grunden@miun.se
Förlossning före 37 fullgångna veckor, så kallad förtidsbörd, är idag det största perinatalmedicinska problemet eftersom det ökar risken för att barnet ska bli allvarligt sjukt på både kort och lång sikt.
Problemet är att bara 30 procent av alla kvinnor som söker för tidiga värkar verkligen föder före fullgången tid.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har studerat 142 gravida kvinnor som mellan åren 1995-2005 sökte till Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra med tidiga värkar utan vattenavgång. Som ett resultat av studien har forskarna utvecklat en ny metod, som med hög precision kan förutsäga om en gravid kvinna med värkar kommer föda inom sju dagar.
– För att hinna ge kvinnan kortison, vilket påskyndar fostrets lungmognad, är det praxis att fördröja förlossningen ett par dagar med hjälp av värkhämmande behandling. Att kunna förutsäga om en kvinna som inkommer till sjukhuset med tidiga värkar verkligen kommer att föda för tidigt, och om hon därmed behöver uppföljning och eventuell behandling, är därför mycket viktigt, säger Panagiotis Tsiartas, forskare vid Sahlgrenska akademin och specialistläkare vid Kvinnokliniken SU/Östra.
Metoden bygger på att ett nyutvecklat blodprov, som undersöker två specifika proteiner i kvinnans blod, kombineras med en redan etablerad undersökning där man med hjälp av ultraljud mäter livmoderhalsens längd.
– Statistiskt kan metoden med 75 till 80 procents säkerhet förutsäga om en kvinna ska föda för tidigt, säger Panagiotis Tsiartas:
– Vi kommer att behöva göra fler studier innan metoden kan börja användas fullt ut, men om dessa studier ger bra resultat kan testet förhoppningsvis leda till nya typer av behandlingar både för att undvika förtidsbörd och för att behandla dess allvarliga komplikationer.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Prediction of spontaneous preterm delivery in women with threatened preterm labour: a prospective cohort study of multiple proteins in maternal serum” publiceras i British Journal of Obstetrics and Gynaecology.
Länk till artikel: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-0528.2012.03328.x/pdf
Kontakt: Panagiotis Tsiartas, Forskarsamarbetare vid Perinatal Laboratoriet, samt specialistläkare vid Kvinnokliniken SU/Östra 073-7215435 tsiartaspanos@gmail.com
Bo Jacobsson, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, samt överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra 070-5600162 Bo.jacobsson@obgyn.gu.se
Forskningsexpeditionen LOMROG III genomförs av GEUS (De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland), i samarbete med Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket. De danska forskarna kommer främst att arbeta inom det så kallade Kontinentalsokkelprojektet. Med hjälp av isbrytaren Odens avancerade flerstråliga 3D-ekolod, seismik och provtagning av sediment och vatten ska forskarna samla information om havsbottnens utseende och uppbyggnad.
Tre svenska forskargrupper kommer att arbeta ombord på Oden med forskningsprojekt inom paleoceanografi och marinekologi.
Richard Gyllencreutz från Stockholms universitet studerar de processer som styr havsisens och djuphavscirkulationens variationer på längre tidsskalor. Ett flertal nyutvecklade metoder kommer att användas för att rekonstruera hur vattenmassornas samspel med havsisens utbredning har varierat sedan den senaste värmeperioden för cirka 125 000 år sedan.
Pauline Snoeijs, Stockholms universitet, kommer att studera hypersalin saltlake, havsvatten och smältpölar på is och snö. Genom större vattenprover ska forskarna göra analyser och mätning av kvävebindningen. Marina diazotrofer (kvävebindande bakterier och cyanobakterier) har dokumenterad betydelse för det globala kväveomloppet. Vilken betydelse de har i polarområdena är dock i stort sett okänt, även om man vet att den kvävebindande förmågan är en viktig kvävekälla i de polara ekosystemen på land och i sötvattenmiljö.
Kajsa Tönnesson från Göteborgs universitet ska studera vilken funktion djurplankton har i födoväven i de fria vattenmassorna och vilken roll djurplankton spelar för de frivattenlevande organismsamhällenas struktur. Ingående kunskaper om de polara födovävarnas dynamik är en nyckelfaktor för att kunna förutsäga vilka effekter den globala uppvärmningen får för hela födoväven.
Expeditionen pågår 31 juli–14 september och är en del av det svenska Arktisforskningsprogrammet SWEDARCTIC 2012.
få sin sista vila på hemorten eller nära ett omtyckt fritidsställe. Enligt Roger Marjavaara vid Umeå universitet avslöjar de avlidnas mobilitet mycket om vilka platser som får extra stor betydelse för oss under vår livstid.
– Vi bor, jobbar och vistas mest i städer, och är sällan trogna vår hembygd under vår levnad. Det skulle kunna tyda på att stadsbor inte bryr sig ett dugg om landsbygden, men den här undersökningen visar att så inte är fallet, säger han.
I en ny ovanlig studie, som för en kort tid sedan publicerades i den ansedda tidskriften Mortality, kartlägger Roger Marjavaara de avlidnas mobilitet i Sverige, och undersöker hur de geografiska flyttmönstren ser ut och varför de uppstår.
Resultaten visar att drygt 22 procent av de som avlidit under år 2010 begravdes i en annan församling än de bodde i. Siffran kan jämföras med att bara 14 procent av de levande flyttade till en ny församling under samma tidsperiod.
– Dödsfall utlöser uppenbarligen ytterligare en migrationsrörelse bland befolkningen, säger Roger Marjavaara.
I genomsnitt färdades de avlidna cirka nio mil, och den längsta sträckan uppgick till drygt 116 mil. 7,4 procent, eller 5 429 avlidna, begravdes i en annan kommun.
Glesbygd och förort i topp
Roger Marjavaara har i sin studie konstruerat ett Post-Mortal Mobility Index, eller begravningsindex, för samtliga kommuner i landet (se tabeller och karta). Index 100 betyder att antalet begravningar och dödsfall är lika många, och ett index över 100 innebär ett större antal begravningar än dödsfall.
Inte helt oväntat har framför allt landsbygdskommuner, som präglats av utflyttning, höga index. Extremfallet i Sverige är Sorsele kommun, med ett index på 130.
– Mångas sista vilja är att begravas där de föddes eller har sitt fritidshus.
Något mer förvånande är att många förortskommuner nära storstäder hamnar högt uppe. Några exempel är Solna, Svedala och Värmdö.
– Den migrationen beror troligtvis på att många större begravningsplatser ligger utanför stadskärnorna.
De flesta storstadskommuner och storstäder har däremot ett nettoutflöde av avlidna och därför ett lågt index.
Vill vila ”hemma”
Enligt Roger Marjavaara bidrar resultaten till att öka kunskapen och teoriutvecklingen om människors platsanknytning och vilka platser som faktiskt får en betydelse för oss under livet. Landsbygden får till exempel en helt annan status när vi ska bestämma plats för den sista vilan.
– Vårt känslomässiga hem, det vi kallar ”hemma” och där vi vill begravas, är ofta någon annanstans än där vi lever och verkar. Valet av viloplats kan ske helt på emotionell grund och avslöjar därför människors sanna platsanknytning.
INFORMATION OCH KONTAKT
Data hämtades från Svenska Kyrkans begravningsregister (Kbok2003), som täcker 80 procent av samtliga avlidna under 2010.
Roger Marjavaara, universitetslektor i kulturgeografi vid Umeå universitet, föddes 1972 i Luleå och växte upp i Pajala i Tornedalen. Han forskar om människors mobilitet och då i synnerhet turism, där fritidshusturism är ett huvudspår.
För mer information, kontakta:
Roger Marjavaara, universitetslektor i kulturgeografi
institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Telefon: 090-786 7159, 073-811 77 92
E-post: roger.marjavaara@geography.umu.se
Studien är gjord i ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Ludwiginstitutet för cancerforskning samt universitet i Hayward och San Diego i USA. Dessa forskargrupper har i tidigare samarbeten visat att det är vanligt att en gen ger upphov till flera former av ett protein. Det sker genom att råkopian av genen helt enkelt klipps och klistras ihop på olika sätt. Fenomenet, kallat splitsning, innebär att celler från samma vävnad i kroppen inte är så homogena som tidigare trotts.
Nu har forskargrupperna tagit sina studier vidare och utvecklat en metod för att komplett kartläggning av genuttrycket, alltså vilka gener som är aktiva, i enskilda celler. På så sätt går det att exakt beskriva och studera skillnaden i genuttryck mellan enskilda celler från samma vävnad.
– Både vi och andra forskare har länge velat ha tillgång på en sådan metod, men det har varit tekniskt svårt att få fram en tillräckligt känslig och robust metod, säger biomedicinaren Rickard Sandberg, forskningsgruppsledare på institutionen för cell- och molekylärbiologi samt forskare vid Ludwiginstitutet för cancerforskning.
Metoden kallas för Smart-Seq och kan få användning inom en rad områden. Ett viktigt område är inom cancerforskningen, där metoden kan användas för att studera vilka celltyper som ingår i cancertumör hos enskilda patienter. Det är också relevant att studera enskilda tumörceller som cirkulerar fritt i blodbanan eller lymfsystemet, eftersom de sannolikt kommer att bilda metastaser.
I den nu aktuella studien har forskarna analyserat tumörceller i blodbanan hos en patient med återkommande maligna melanom. Tumörcellerna identifierades i ett vanligt blodprov och sedan användes Smart-Seq för att analysera deras genuttryck. Det visade sig att tumörcellerna hade avaktiverat många viktiga membranproteiner, vilket antas ligga till grund för deras förmåga att undkomma kroppens bevakningssystem och sprida sig i blod eller lymfsystemen.
– Dessa resultat är mycket preliminära, men vi visar att det nu är möjligt att genomföra studier av enskilda, kliniskt relevant celler. Cancerforskare runt om i världen kan nu mer systematiskt analysera dessa celler för att i framtiden få fram bättre diagnos och behandlingsmetoder, säger Rickard Sandberg.
Studien är gjord med stöd av bland annat European Research Council, Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning, Åke Wibergs Stiftelse och National Health Institute, NIH.
INFORMATION OCH KONTAKT
Publikation: ”Full-Length mRNA-Seq from single cell levels of RNA and individual circulating tumor cells”, Daniel Ramsköld, Shujun Luo, Yu-Chieh Wang, Robin Li, Qiaolin Deng, Omid R. Faridani, Gregory A. Daniels, Irina Khrebtukova, Jeanne F. Loring, Louise C. Laurent, Gary P. Schroth and Rickard Sandberg, Nature Biotechnology, online publication 22 July 2012.
Forskare Rickard Sandberg
Arbete: 08-524 839 86
Mobil: 070-271 98 77
E-post: rickard.sandberg@ki.se”>rickard.sandberg@ki.se
Jeanette Hansson har i sin avhandling gjort två stora kliniska studier på vuxna patienter som drabbats av akut blindtarmsinflammation. I den ena studien har hon jämfört operation med antibiotikabehandling, i den andra behandlades blindtarmspatienter med antibiotika som förstahandsval.
Studierna, som genomfördes vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus, visade att för en majoritet av patienterna var en behandling med antibiotika lika effektivt som operation.
– En del är så sjuka att operation är helt nödvändig, men av de som kan behandlas med antibiotika läker 80 procent ut och blir friska, säger Jeanette Hansson.
Jeanette Hanssons avhandling visar dessutom att patienter som behandlas med antibiotika riskerar färre komplikationer jämfört med opererade.
Risken för återfall inom ett år efter antibiotikabehandling ligger på omkring 10 till 15 procent. Jeanette Hansson och hennes kollegor hoppas kunna kartlägga återfallsrisken på längre sikt, och dessutom kunna studera om även återfall skulle kunna behandlas med antibiotika.
I ett större perspektiv skulle ökad antibiotikaresistens också kunna påverka behandlingen.
Slutsatsen är ändå att antibiotika utgör ett fullgott alternativ till operation hos vuxna patienter i dagsläget, förutsatt att patienten accepterar risken för återfall.
– Det är viktigt att notera att de som behöver opereras på grund av återfall, eller för att antibiotikan inte haft effekt, enligt våra studier inte riskerar fler komplikationer än vid en primär operation, säger Jeanette Hansson.
Avhandlingen Antibiotic therapy as single treatment of acute appendicitis försvarades vid en disputation i maj.
Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/28960
INFORMATION OCH KONTAKT
Jeanette Hansson, medicine doktor vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och specialistläkare i kirurgi, Länssjukhuset Kalmar 0480-81464, jeanetteh@ltkalmar.se
