Hur har den regniga sommaren påverkat lövträden? Den senaste veckan har SMHI rapporterat om höstens ankomst i fjällen. Men hur ser det ut i växtvärlden? Nu vill forskare få hjälp av allmänheten för att dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt när lövträden blir höstfärgade. På hemsidan www.blommar.nu kan man rapportera om höstlöv och lövfällning.
Det är ofta med stor längtan som vi spanar efter de första vårtecknen. Att vårens ankomst engagerar är förstås inte så konstigt, men nu hoppas forskare att vi ska följa höstens ankomst med samma intresse.
– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), samordnare för Svenska fenologinätverket. Men vi har inte alls samma kunskap om växternas utveckling på hösten som vi har om vårtecknen.
En av de tydligaste effekterna av klimatförändringen är att naturens kalender förändras. De flesta vårtecken påverkas som förväntat, det vill säga, när klimatet blir varmare kommer blomning och lövsprickning i gång tidigare. Men det råder större osäkerhet om hur växterna påverkas på hösten. En viktig anledning är att det helt enkelt saknas uppgifter om höstlövutvecklingens relation till klimatet och dess variation och förändringar.
– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU. Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden.
Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong medan andra inte verkar följa med klimatförändringen i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.
– Av tradition har vi alltid gjort mycket observationer på vår och försommar, men hösten är något av fenologins sorgebarn. Nu hoppas vi att fler ska engagera sig och rapportera om hur höstlöven utvecklas i deras sina hemtrakter, säger Kjell Bolmgren, och tipsar om hemsidan www.blommar.nu, där man kan rapportera sina observationer.
När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet sparar viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Det påverkar vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.
Fotnot: Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information:
Kjell.Bolmgren@slu.se, tel 0730-67 03 65, SLU, samordnare för Svenska fenologinätverket, www.blommar.nu
Temat för konferensen i Göteborg är Computer Assisted Language Learning – using, learning, knowing.
– Det har skett en förskjutning under det senaste årtiondet vad gäller digitala mediers betydelse inom språklärandet, från förskola upp till och med högskolenivå, säger Sylvi Vigmo, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och koordinator för Eurocall 2012.
Medan exempelvis datorer tidigare sågs mer som träningspartners för att lära språk innebär dagens webb 2.0 samt de sociala medierna att användarna har helt andra möjligheter till interaktivitet och samarbete.
– Den forskning som respresenteras här uppmärksammar i stor utsträckning just detta, hur språket används i de sammanhangen och där själva språkträningen och språklärandet inte är utgångspunkten utan språket är ett kommunikationsmedel, säger Sylvi Vigmo.
En av konferensens huvudtalare är professor Paige D. Ware från Dallas, USA. Hennes forskning fokuserar både på användningen av multimedier för att främja språk- och skrivkunnighet bland ungdomar, samt på användningen av Internetbaserad kommunikation för att främja interkulturell medvetenhet.
Paige D. Ware talar torsdag 23 augusti kl 9.30.
Konferensen äger rum på Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Värd är institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och forskningsmiljön LinCS i nära samarbete med institutionen för litteratur och språk samt Chalmers tekniska högskola, avdelningen för språk och kommunikation.
Plats: Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, Västra Hamngatan 25, hus A källarplan.
Representanter för media är välkomna att närvara under Eurocall 2012, efter anmälan vid registeringen.
Astrocyter är en typ av celler som har många funktioner i det centrala nervsystemet. Till exempel reglerar astrocyter kopplingarna mellan hjärnans nervceller, blodförsörjningen till hjärnvävnaden samt hjärnans förmåga att läka efter hjärnskada eller stroke.
Forskare från Laboratoriet för astrocytbiologi och CNS-regeneration, som leds av professor Milos Pekny vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en ny studie, som publiceras i den ansedda tidskriften Stem Cells, visat hur astrocyter även reglerar nybildning av nervceller i hjärnan.
I hjärnan reglerar astrocyter hur neurala stamceller delar sig, mognar ut till nervceller och integreras i det befintliga nätverket av nervceller. I studien visar forskarna att astrocyterna gör detta inte bara genom att utsöndra signalmolekyler, men också genom särskilda signalmolekyler som sitter på cellytan och är i närkontakt med andra celler.
– i har upptäckt att denna signalering styrs av något som kallas intermediära filament, och som är en del av astrocytens skelett. Det antyder att vi genom att påverka intermediära filament också skulle kunna öka nybildningen av nervceller, säger professor Milos Pekny.
Eftersom nybildandet av nervceller är viktig del av hjärnans förmåga att anpassa sig, är resultaten enligt Milos Pekny viktiga för att förstå hjärnans inlärning och återhämtning efter hjärnskada eller stroke.
– Våra resultat hjälper oss att i framtiden kunna hitta nya sätt för att åstadkomma bättre funktionell återkomst efter en hjärnskada, säger han.
Professor Peknys forskargrupp har i samarbete med andra forskare tidigare visat att astrocyter har förmågan att minska skadan i hjärnvävnaden efter stroke, och att astrocyter påverkar hur transplanterade stamceller överlever och integreras i hjärnan.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Astrocytes Negatively Regulate Neurogenesis through the Jagged1-Mediated Notch Pathway” e-publiceras i Stem Cells i augusti.
Laboratoriet för astrocytbiologi och CNS-regeneration: http://www.neurophys.gu.se/pekny
Kontakt: Milos Pekny, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7863269 milos.pekny @neuro.gu.se
Barn som strålbehandlas mot hjärnan löper stor risk att drabbas av bestående, kognitiva biverkningar.
Biverkningarna beror på att strålningen även träffar frisk vävnad, vilket minskar nybildningen av celler i framför allt den del av hjärnan (hippocampus) som är involverad i minne och inlärning.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i en modellstudie testat nyare strålbehandlingstekniker som skulle kunna minska de skadliga biverkningarna.
Forskarna utgick ifrån sex barn som fått konventionell strålbehandling för medulloblastom, en form av hjärntumör som nästan enbart drabbar barn, och simulerade behandlingsplaner med protonterapiteknik och nyare fotonterapitekniker.
Varje behandlingsplan skräddarsyddes av läkaren Malin Blomstrand och fysikern Patrik Brodin och deras kollegor. Resultaten visar att risken för kognitiva biverkningar skulle kunna minskas avsevärt med de nya strålbehandlingsteknikerna, framför allt protonterapin.
– Detta skulle kunna medföra bättre livskvalitet för de barn som tvingas genomgå strålbehandling mot hjärnan, säger Malin Blomstrand.
INFORMATION OCH KONTAKT
Arikeln “Estimated clinical benefit of protecting neurogenesis in the developing brain during radiation therapy for pediatric medulloblastoma” publiceras i tidskriften Neuro-Oncology.
Kontakt: Malin Blomstrand, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 786 3819 031 342 8874 malin.blomstrand @neuro.gu.se
FAKTA PROTON- OCH FOTONTERAPI
Till skillnad från traditionell röntgenstrålning och elektronstrålning, som går rakt igenom kroppen och därmed skadar även frisk vävnad, kan energin i en protonstråle varieras så att den når ett bestämt djup. På så sätt kan strålningen koncentreras till själva tumören och stråldosen höjas utan ökad risk för biverkningar. Fotonterapi är en högenergisk röntgenstrålning som fungerar på ett liknande sätt.
Luleå tekniska universitet tar ledningen för Europas största forskningsprojekt inom utveckling av automation för tillverknings-, energi och processindustrin. En viktig utmaning för de 80-tal europeiska parter som deltar i projektet Arrowhead är att utveckla intelligenta kullager i järnvägsvagnar så att de effektivt mäter sin egen hållbarhet och varnar inte bara lokföraren och Trafikverket utan även leverantörerna av nya kullager – innan hjulen på vagnarna går sönder. På så sätt kan kostsamma tågstopp förhindras.
Projektet är tänkt att starta 2013 och ska pågå i fyra år- och budgeten är stor, närmare på en miljard kronor, eller 100 miljoner Euro, vilket gör projektet till det största forskningsprojektet inom sitt område i Europa. I projektet Arrowhead som leds av LTU deltar bland andra ledande europeiska leverantörer av automationslösningar och betydelsefulla processindustrier som Siemens, Schneider, Metso och Honeywell.
– Det är mycket betydelsefullt att LTU får ta ledningen för vad som är ett av Europas största forsknings- och innovationsprojekt, säger Professor Jerker Delsing, vid Luleå tekniska universitet som utsetts till ledande koordinator av projektet.
Det övergripande målet för Arrowhead är att öka Europas konkurrenskraft inom automation för tillverknings- energi- och processindustrin. Forskningresultaten från Arrowhead kommer därför att visas genom ett antal demonstrationer, inte bara i Europa utan även i övriga världen.
Utmaningen i forskningsprojektet är att få olika tjänstemetoder att samverka så att de fungerar med varandra, så kallad Tjänstebaserad Arkitektur. Det innebär exempelvis att när en inbyggd sensor i kullagret på en järnvägsvagn själv varnar att den är på väg att gå sönder ska den kunna kommunicera detta till hela kedjan, inte bara till föraren av loket och Trafikverket – utan direkt till leverantören av ett nytt kullager. För detta krävs ny och komplicerad teknik.
– På LTU har vi tidigare undersökt delar av dessa forskningsproblem bland annat i samarbete med SKF och lyckats mycket bra. Nu får vi möjlighet att leda ett projekt där man satsar på att undersöka problemen betydligt bredare och djupare, säger Jerker Delsing.
För två år sedan utsåg industriförbundet Artemis, Luleå tekniska universitet genom Process IT.EU, till ett ledande forsknings- innovations- och kompetenscentrum för processautomation i Europa – det blev certifierat till ett Centrum Innovation of Excellence. I oktober sker den slutgiltiga utvärderingen av ansökan om projektet Arrowhead av det europeiska industriförbundet Artemis.
För LTU specifikt innebär projektet att 25-30 miljoner kommer universitetet till del till EISLAB, Avdelningen för drift, underhåll och akustik och Avdelningen för arbetsvetenskap.
Den aktuella studien har utförts inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS, där forskare från olika delar av Europa studerar livsstil, diet och fetma samt dess hälsoeffekter på barn mellan 2 och 10 år.
Studien visar att ensambarn har mer än 50 procents större risk för fetma jämfört med jämnåriga som har syskon. Resultaten har kontrollerats för andra påverkande faktorer som till exempel föräldrarnas vikt, kön och barnets födelsevikt.
I studien kopplades barnens uppmätta BMI till ett frågeformulär där föräldrarna fick svara på frågor om bland annat barnens matvanor, tevetittande och lek utomhus.
– Vår studie visar att ensambarn oftare lever i hushåll med lägre utbildningsnivå, mer sällan leker utomhus och oftare har teve i sovrummet. Men även när vi tar med dessa faktorer står sambandet mellan syskon och fetma starkt. Det tycks alltså vara en riskfaktor i sig att vara ensambarn, säger Monica Hunsberger, forskare vid Sahlgrenska akademin som medverkat i studien.
– Att ensambarn oftare drabbas av fetma kan bero på skillnader i den individuella familjemiljön och i familjestrukturen, men det har vi inte studerat den här gången. För att verkligen förstå sambandet krävs vidare studier, säger Lauren Lissner, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Över 22 miljoner barn i Europa beräknas vara överviktiga. Studien visar att fetma bland barn generellt sett är tre gånger vanligare i sydliga länder som Italien, Spanien och Cypern än i Sverige och andra nordliga länder
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Overweight in singletons compared to children with siblings: the IDEFICS study” publicerades i Nature Nutrition and Diabetes i juli.
Kontakt: Monica Hunsberger, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031 7866541 monica.hunsberger@gu.se
Lauren Lissner, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-7866847 lauren.lissner@medfak.gu.se
Krav på att nyhetsförmedlare bör känna ett socialt ansvar växte fram på 1800-talet som en följd av tidningarnas ökande upplagor, ökande inflytande och ökande betydelse för demokratiska processer. Mediekritik finns i stor mängd, men den har hittills inte ägnats någon större akademisk uppmärksamhet.
– Kraftig mediekritik är svår för medierna att bortse ifrån. Ett exempel är kritiken mot de svenska kvällstidningarna på 1960-talet; ett annat är kritiken mot brittiska journalisters arbetsmetoder som tog fart efter avslöjanden om News of the World 2011, säger Torbjörn von Krogh, doktorand, Mittuniversitetet.
Mediekritik från läsare och andra intressenter är fortsatt en viktig angelägenhet för dagspressens chefredaktörer visar avhandlingen; för morgontidningarna gäller det kritikens kvalitet medan kvällspressen främst reagerar på kritikens kvantitet.
Processen mot mer ansvarstagande medier underlättas ifall kritiken är omfattande och den uttrycks på flera arenor. Men kraven på ansvarighet kan också försvagas när tolkningarna är motstridiga och blockerar varandra. Den kan också motverkas av stora upplageframgångar eller politisk tröghet
– Medieföretag tenderar att vilja undvika eller om möjligt kontrollera kritik som riktas mot dem. Men kritik kan också gynna medierna genom att stimulera dem till välartikulerade motiveringar för kontroversiella publiceringar, säger Torbjörn von Krogh.
Avhandlingen bygger bland annat på analyser av mediekritik under olika perioder 1940-2010, på analyser av riksdagsdebatter i mediefrågor, på en enkät till chefredaktörer i dagspressen och på en fallstudie med anknytning till Sveriges Television.
INFORMATION OCH KONKAKT
7 september 2012 försvarar Torbjörn von Krogh i Sundsvall sin avhandling med titeln ”Understanding Media Accountability. Media Accountability in Relation to Media Criticism and Media Governance in Sweden 1940-2010”.
Torbjörn von Krogh startade som reporter på Sydsvenskan 1973 och har sedan arbetat på olika redaktioner i Stockholm, senast som chefredaktör för Pressens Tidning 1996-2006. 2007 började han som doktorand vid Mittuniversitetet. Torbjörn von Krogh är sedan 2009 föreståndare för Sim(o), Institutet för mediestudier i Stockholm.
Här finns hela avhandlingen tillgänglig:
”Understanding Media Accountability. Media Accountability in Relation to Media Criticism and Media Governance in Sweden 1940-2010”.
Frågor kan ställas till: Torbjörn von Krogh, doktorand, 070-738 49 13
Det forskare vid KTH har gjort är att mäta hur hastigheterna förändras i tätorter. Först gjordes en mätning 2010, innan de nya hastighetsgränserna infördes. Sedan en genomfördes ytterligare en mätning 2011 med de nya skyltarna på plats.
Forskningsresultatet visar att om den tillåtna hastigheten sänks från 50 till 40 kilometer i timmen så minskar förarna hastigheten med i genomsnitt två kilometer i timmen. På vägar där man höjer från 50 till 60, till exempel vägar som är kopplade till riksvägsgenomfarter, ökar hastigheten med cirka 1,5 km/timme.
Således kan det konstateras att nya hastighetsgränser gör liten skillnad rent hastighetsmässigt.
– Visst blir det skillnad i hastigheter med nya gränser, men kanske inte så stora skillnader som Trafikverket har förväntat sig, säger Karl-Lennart Bång, projektledare och professor emeritus vid KTH. Det är han tillsammans med KTH-forskaren Ary Pezo Silvano som genomfört forskningsprojektet.
Han tillägger att det inte bara är hastighetsgränser som bestämmer hur fort människor kör.
– Det finns väldigt många andra faktorer som avgör, och vi identifierade ett 10-tal sådana i forskningsprojektet. Om det är en huvudled eller en lokalgata, fysisk omgivning och trafikmiljö spelar roll, liksom om det finns anslutande gångbanor, parkeringsplatser i närheten, och så vidare, säger Karl-Lennart Bång.
Han konstaterar dock samtidigt att även relativt små förändringar av medelhastigheter har en positiv effekt på olycksrisken och antalet dödsfall. Så även om hastigheterna inte sänks till de nya begränsningarna så gör insatsen ändå skillnad i olycksfallsstatitiken.
– Ju fortare folk kör på vägen innan ändringen, desto större effekt får de nya hastighetsgränserna. Frågan är om det är meningsfullt att sätta upp nya skyltar med hastighetsgränser om 40 kilometer i timmen inne i städerna. I trafikmiljöer där man redan kör i låg fart har de nya hastighetsgränserna ingen större effekt, säger Karl-Lennart Bång.
INFORMATION OCH KONTAKT
Omskyltningen av landets vägar är en del av den nollvision som Sveriges riksdag beslutade om 1997.
För mer information, kontakta Karl-Lennart Bång på 070-691 17 08 eller klbang@abe.kth.se.
– Det är mycket glädjande att lärarutbildningarna ökar i popularitet. De allra flesta utbildningarna har fler sökanden än platser, och det krävs ofta höga betyg för att komma in. Det gäller inte minst utbildningar med inriktning mot yngre barn, säger Anders Gustavsson, vicerektor vid Stockholms universitet.
Förskollärarprogrammet fortsätter att vara mycket populärt med nästan 1200 sökanden på 150 platser, alltså cirka åtta sökanden per plats. Här krävs det ett meritvärde på 14,7 för att komma in, det vill säga nästan VG i genomsnitt.
Att bli lärare i grundskolan är också mycket populärt. Hela 758 sökanden (åtta sökanden per utbildningsplats) har sökt grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3. Ett meritvärde på 17,10 krävs för att komma in, lika högt som för exempelvis kandidatprogrammet i nationalekonomi och statistik.
Också de andra två inriktningarna på grundlärarprogrammet, mot fritidshem respektive mot årskurs 4-6, är populära med fem respektive fyra sökanden per plats.
På ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurserna 7-9 är treämnesinriktningen svenska, engelska och svenska som andraspråk mest populär med sju sökanden per plats. Bland studenterna på ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan är tvåämneskombinationen svenska och engelska mest populär med cirka tio sökanden per plats, tätt följt av ämneskombinationen engelska och historia. Lägre söktryck har de naturvetenskapliga inriktningarna inom ämneslärarutbildningen.
– Att de flesta ämneslärarprogrammen har ett lägsta meritvärde på 15, det vill säga VG i snitt, och att några ligger upp emot 20 eller till och med över är mycket positivt, säger Anders Gustavsson.
– Att rekrytera fler ämneslärare i naturvetenskapsämnena är en utmaning inför framtiden för alla lärosäten som erbjuder lärarutbildningar, även för oss, fortsätter Anders.
Också ur ett nationellt perspektiv blir lärarutbildningarna allt mer populära. Statistik som Högskoleverket publicerade före sommaren visar att söktrycket på lärarutbildningarna ökat med 21% i senaste sökomgången.
Lärarstudenterna kan se fram emot en god arbetsmarknad. Till år 2020 behövs 50 000 nya lärare, beräknar SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Fredag 17 augusti försvarade Per Skoglund sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Avhandlingen, med titeln ”Sourcing decisions for military logistics in Peace Support Operations – A case study of the Swedish armed forces” [Ref 1] undersöker hur försörjningsbeslut påverkar logistiken inom den svenska försvarsmaktens fredsfrämjande insatser (PSO) och hur besluten även har verkan på den operativa effektiviteten i försvarsmakten och PSOs. Per Skoglund har tittat på försvarsmaktens PSO:s under perioden 2002-2010 med fokus på två insatser i Liberia och i Adenviken.
Studien visar att geografisk närhet till, och partnerskaps med, leverantörerna är viktiga för förmågan att hantera olika krav på fredsfrämjande insatser. Kraven i den svenska lagen för offentlig upphandling hindrar Försvarsmakten från att genomföra en effektiv försörjning av fredsfrämjande insatser.
Försörjningsbeslut identifierades som en logistisk nyckelfunktion. Besluten förändrades mellan olika faser under insatsen och var viktiga för logistiskresultatet. De möjliggjorde anpassning av logistiken i en fientlig miljö, förbättrade effektiviteten under insatsen och ledde till ett effektivare användande av skattebetalarnas pengar.
Enligt studien kan logistik och inköp i fredsfrämjande insatser bidra till den övergripande fredsutvecklingsprocessen genom förvärv av vissa varor och tjänster i insatsområdet, skrivställning på internationella leverantörer att etablera relationer i insatsområdet och att stödja återuppbyggnaden av nationen med insatser av militära logistikresurser.
Fakultetsopponent vid disputationen var professor David Moore, Cranfield University. Betygsnämnden bestod av professor Thomas Johnsen, Audencia Nantes School of Management, France, professor Gyögyi Kovacs, Hanken School of Economics, Finland, och docent Adele Berndt, JIBS. Ordförande var professor Susanne Hertz (huvudhandledare).
KONTAKT
Per Skoglund
per.skoglund@jibs.hj.se
Tel. 036 – 10 18 56
Mobil. 070 – 676 65 28
Arrangörer behöver därför designa sin festival för både musikaliska och sociala upplevelser.
Sommartider är evenemangs- och festivaltider då kulturfestivaler och sportevenemang avlöser varandra. För att lyckas i hård konkurrens krävs nöjda besökare som känner att de upplevt något meningsfullt. Det är grunden till hur dessa väljer att prata om evenemanget och om de väljer att återvända.
Upplevelsen av andra människor under ett evenemang har en större betydelse för helhetsupplevelsen än vad forskare tidigare trott. Det visar Anders Nordvall, doktorand vid ETOUR, Mittuniversitetet, i sin forskning. Den sociala dimensionen är central för evenemangsbesökarens upplevelser, och genom att medvetet designa evenemangets alla delar för social interaktion, så skapas förutsättningar för mer nöjda besökare och mer framgångsrika evenemang.
– Som evenemangsarrangör har du stor möjlighet att påverka utfallet av besökarnas sociala upplevelser. En väl genomtänkt evenemangsdesign kan skapa platser som underlättar nya möten, ger möjlighet att umgås med vänner och minimera negativa upplevelser av till exempel trängsel, något som är viktigt för helhetsupplevelsen, säger Anders Nordvall.
Inom internationell evenemangsforskning och bland producenter och evenemangsarrangörer har begreppet evenemangsdesign blivit allt mer vanligt. Däremot har kunskapen om den sociala interaktionen på evenemang varit eftersatt både i forskning och bland praktiker. En musikfestival kan därmed behöva designa sin festival för både musikaliska och sociala upplevelser.
KONTAKT:
Anders Nordvall, ETOUR, 070-343 57 15, 063-19 58 14
Anna Grundén, informatör, ETOUR, 063-19 58 48, e-post: anna.grunden@miun.se
Typ 2-diabetes är en mycket vanlig sjukdom som blir allt vanligare världen över.
För att hålla sjukdomen under kontroll och förhindra komplikationer krävs en förändrad livsstil, men också behandling med läkemedel som sänker blodsockret.
Ett av de mest effektiva och oftast ordinerade läkemedlen är metformin, som enligt flera studier minskar risken för att dö i hjärt- och kärlsjukdomar.
Metformin ges dock inte till personer med nedsatt njurfunktion, eftersom substansen ansetts öka risken för den sällsynta men allvarliga biverkningen laktatacidos.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet samt Uppsala universitet kan nu i en studie på 51 700 svenskar med diabetes som finns i Nationella Diabetesregistret konstatera att riskerna är överdrivna.
Göteborgsstudien visar att metformin är mer effektivt än andra glukossänkande läkemedel både när det gäller att minska riskerna för kardiovaskulär sjukdom, allvarliga infektioner och död.
Det gäller både för patienter med normal njurfunktion och för de med lätt nedsatt funktion.
– Patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion har inte heller någon ökad risk för allvarliga biverkningar av metformin. Det innebär att metformin skulle kunna ges till avsevärt fler diabetespatienter än vad som sker idag, säger Nils Ekström, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Enligt Nils Ekström rekommenderas metformin redan idag till patienter med lätt nedsatt njurfunktion i flera andra länder.
– Det måste dock poängteras att resultaten gäller patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion. Vid kraftigt nedsatt funktion kan metformin inte rekommenderas och ska fortfarande användas mycket restriktivt. Vid all akut sjukdom med allmänpåverkan, som maginfluensa, ska metformin aldrig tas.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln “Effectiveness and safety of metformin in 51?675 patients with type 2 diabetes and different levels of renal function: a cohort study from the Swedish National Diabetes Register “ publicerades i BMJ Open i juli. Länk till artikel
Nils Ekström, forskare vid Sahlgrenska akdemin och underläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset 070 289 01 21
Soffia Gudbjörnsdottir, överläkare, docent, Nationella Diabetesregistret och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 0707 777 323
Björn Eliasson, adjungerad professor vid Sahlgrenska akademin, samt överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 070 604 23 80 bjorn.eliasson@gu.se
– Samarbetet är en vinn-vinn situation och vi har alla samma mål – att våra ungdomar ska må bra och trivas i skolan, säger Ann-Marie Naulén Lundin, som är skolsköterska på gymnasieskolan i Lindesberg.
– Det började med att vi kände ett behov på skolan att hitta ett strukturerat sätt att bedriva vårt hälsofrämjande arbete. Jag hade samtal med alla elever men det fanns inga bra instrument för att gå vidare. Därför tog vi kontakt med professor Steven Linton vid Örebro universitet, säger Ann-Marie Naulén Lundin.
Steven Linton, som leder forskningsmiljön Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, blev genast intresserad. Samarbetet startade 2006 med att alla elever på skolan fick fylla i en hälsoenkät. Eleverna följdes upp årligen med en ny enkät och dessa enkäter ligger sedan till grund för det fortsatta arbetet.
– Vi har bland annat analyserat de data vi har samlat in utifrån önskemål från skolan. Vi har tittat på områden som de känner är viktiga. Tidigare har vi undersökt mobbning, stress och frånvaro, säger professor Maria Tillfors, som tillhör CHAMP och har arbetat tillsammans med Steven Linton i projektet.
I den sista rapporten som kommer i augusti har forskarna tittat närmare på vilket samband ungdomarnas sömn och motionsvanor har med hur de trivs i skolan.
– Den här rapporten är oerhört intressant – att få se hur elevernas levnadsvanor påverkar vår trivsel på skolan, säger Lindeskolans rektor Eva Boström.
– Svaren visar att om elever rapporterar att de sover dåligt och inte motionerar regelbundet är det en varningsklocka för att det finns en större risk att de kommer att trivas sämre i skolan, säger Maria Tillfors.
– Det betyder att om skolpersonal funderar på hur de ska komma tillrätta med en elevs trivsel och i förlängningen en elevs frånvaro kan sömn och motion vara viktiga faktorer att ta med i beräkningen, säger Maria Tillfors.
Rapporterna ger skolan ett underlag för åtgärder och förebyggande arbete och skolan har fått ytterligare stöd och hjälp i form av olika föreläsningar och seminarier med forskare inom olika specialområden.
– Det föds nya idéer hela tiden ur det här samarbetet som vi kan använda i vår vardag, säger Maie Arvidsson, som är kurator på Lindeskolan.
– Dessutom fick vi under en begränsad period i samband med en forskningsstudie tillgång till kognitiv beteendeterapi, KBT, för talängslan. De av våra elever, som kände att de behövde hjälp, fick en möjlighet att anmäla sitt intresse till denna behandling som utfördes via Internet, säger Maie Arvidsson.
– Samarbetet har gett oss viktiga data för att kunna undersöka hur man kan främja ungdomars hälsa och skolresultat. Men jag känner också att det är ett viktigt projekt med tanke på det ansvar som universitetet har att samverka med samhället för att föra ut våra forskningsresultat och se till att de kommer till nytta, säger Maria Tillfors.
För mer information kontakta:
Maria Tillfors, professor i psykologi, Örebro universitet 019/303959
Eva Boström, rektor Lindeskolan 070-280 1391
Ekonomiska styrmedel riktade mot personbilstrafik för att åstadkomma hållbara transporter har uppmärksammats alltmer i internationell tillgänglighetsforskning under senare år. I tillgänglighetslitteraturen behandlas och diskuteras dessa ekonomiska styrmedel utifrån forskningsresultat inom fältet kring ojämlika strukturella förhållanden när det gäller medborgares tillgång till transporter och dess sociala konsekvenser. Detta konstateras i en nyligen utkommen rapport från VTI (notat 33-2012).
Genomgående bedöms de ekonomiska styrmedlen leda till att transportrelaterad social ojämlikhet och utsatthet ökar. Styrmedlen förväntas försämra tillgängligheten för de medborgare som har svårt att bära ökade transportkostnader, men som samtidigt måste använda bil för att få tillgång till nödvändiga samhällsfunktioner såsom exempelvis arbete, baskonsumtion, utbildning, hälso- och sjukvård. I grunden hänger denna problematik samman med en bilanpassad samhällsbyggnad avseende lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur som försvårar för människor att skapa tillgänglighet med andra transportmedel: gång-, cykel- och kollektivtrafik. De ekonomiska styrmedlen som sådana avvisas inte i litteraturen. Däremot riktas kritik mot att införandet av dessa inte åtföljs av förändrade lokaliseringsmönster samt satsningar på alternativ transportinfrastruktur som minskar medborgares bilberoende och som därmed skulle mildra negativa jämlikhets- och fördelningseffekter.
I tillgänglighetslitteraturen poängteras att kunskapen generellt är bristfällig kring bilberoende respektive hur tillgängligheten med alternativa transportslag ser ut i samhället; hur tillgänglighet fördelar sig mellan individer och grupper med olika transportförutsättningar och transportbehov i samspel med lokaliseringsmönster och transportinfrastruktur.
Bristen på kunskap förklaras med att tillgänglighet kräver analys av empiriska faktorer som traditionellt har ansetts ligga utanför transportområdet. I mycket transportforskning fokuseras resande och rörlighet som sådant. Denna fokusering präglar även FoU om ekonomiska styrmedel, vilket således medför att jämlikhets- och fördelningseffekter avseende rörlighet utreds.
Tillgänglighet kräver studium av hur människors transportbehov och transportvillkor är sammanlänkade med hur samhällslivet är organiserat i tid och rum. För att utreda jämlikhets- och fördelningseffekter av ekonomiska styrmedel avseende tillgänglighet måste modeller och metoder som kan hantera sociospatiala förhållanden appliceras, där hänvisning görs till utvecklingsarbetet inom tillgänglighetsforskningen kring social impact assessments och accessibility planning.Läs mer: VTI notat 33-2012
-Vi kommer att starta upp projektet så snart som möjligt och inom de närmsta månaderna kommer vi kunna presentera konkreta idéer, säger Cecilia Nordlund, affärs- och innovationscoach vid Mittuniversitetets innovationsstödjande verksamhet MIUN Innovation som arbetar med idébanken.
Tanken bakom idébanken, som kallas MIUN Opportunities, är att forskningsresultat ska göras tillgängliga för samhälle och näringsliv. Det sker genom att forskare ger, säljer eller licensierar bort sina resultat genom idébanken så att företag och organisationer kan ta del av dem. Det ska i sin tur leda till att kontakten mellan universitetet, samhälle och näringsliv stärks, samt att forskare får upp ögonen för idébankens möjligheter.
– Det är väldigt roligt att vi har fått förtroendet att genomföra vårt projekt. Det innebär att vi direkt kan komma igång med att hjälpa våra forskare att komma ut med sina idéer. Förhoppningen är att det leder fram till ett antal kommersiella produkter eller tjänster, säger Mats Tinnsten, prorektor vid Mittuniversitetet och vd för MIUN Holding AB.
I Sverige har sammanlagt sex holdingbolag knutna till universitet fått pengar från VINNOVA för att bygga upp idébanker. Bland dem har Mittuniversitetet fått mest pengar, något som Cecilia Nordlund tror beror på flera saker.
– Genom Easy Access IP har vi ett innovativt angreppsätt och så gör vi det här gemensamt med andra universitet inom Innovationskontoret Fyrklövern. På så sätt kan vi sprida kunskapen till andra universitet, säger Nordlund.
Idébanken MIUN Opportunities kommer att byggas upp under hösten 2012 och under 2013 kommer nya pengar sökas för fortsatta arbete med idébanken.
Fakta
Easy Access IP är ett sätt att skriva snabba och enkla avtal mellan forskare, företag och organisationer. Avtal där företag och organisationer kan få forskningsresultat gratis i form av licenser.
Innovationskontoret Fyrklövern är ett av åtta innovationskontor i Sverige. Inom innovationskontoret Fyrklövern samarbetar Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Linnéuniversitetet och Örebro universitet.
Kontakt:
Cecilia Nordlund, affärs- och innovationscoach, MIUN Innovation, 076-796 89 05, e-post: cecilia.nordlund@miun.se
– När vi läser en roman skriven idag hör vi en röst som talar ungefär det språk vi talar, och använder det tilltal vi är vana vid. Men när texten blir äldre händer väldigt mycket med den, det uppstår ett främlingskap. Läsaren hör fortfarande en röst men är inte lika säker på vad den betyder och riskerar att helt gå miste om viktiga aspekter, säger han.
I boken har Mats Malm valt att göra ett antal nedslag inom skilda epoker och språkområden, och ta upp ett antal olika aspekter av poesins röster. Gemensamt för dem alla är att han visar hur texternas röster förändras.
Bland annat ägnar han ett kapitel åt Georg Stiernhielms dikt Hercules från mitten av 1600-talet, som för nutida läsare är känd för sitt njutbara språk. Språket i dikten var visserligen njutbart redan då den gavs ut på 1600-talet, men vad den moderna läsaren missar är att ett sådant språk associerades med kroppslig njutning och moralisk förtappelse.
– På den tiden upplevdes språket i Hercules även som farligt och till och med förskräckligt. Läser man dikten ur det perspektivet kan rösten framträda på ett nytt sätt, säger Mats Malm.
Att vi inte tycker att språket i en dikt som Hercules är problematiskt beror alltså på att våra föreställningar om moral och språk är annorlunda nu än då. Men poesins röster kan också förändras när en text överförs till nya utgåvor och upplagor.
Ett exempel på det är Anna Maria Lenngrens dikt Några ord till min k. Dotter, i fall jag hade någon, där det har diskuterats om de råd som ges i dikten är ironiska eller inte. (Som till exempel verserna: ”Med läsning öd ej tiden bort – Vårt kön så föga det behöver, Och skall du läsa, gör det kort. Att såsen ej må fräsa över!”)
– När vi läser dikten i moderna utgåvor är den glasklart ironisk, på gränsen till sarkastisk. Men studerar man ursprungstexten från 1798 tonar en helt annan röst fram – trots att ordalydelsen är densamma. Förklaringen är att nästan alla utropstecken är borta och att det ofta förekommer semikolon, vilket ger dikten ett mycket mer stillsam och elegant uttryck där ironin är mer tvetydig. (I de citerade verserna, till exempel, fanns från början inget utropstecken.)
I boken tar Mats Malm också upp det faktum att man ända fram till slutet av 1700-talet ofta läste högt ur texter, även när man var ensam. Det är inte för inte som man får rekommendationen att läsa äldre litteratur högt för att förstå den bättre.
– Vi som är invanda i tyst läsning är inte så känsliga för tonläget som man var förr, vi hör helt enkelt inte texten lika bra. Men textens röst är alltid viktig, se bara hur vi har börjat använda smileys för att förtydliga den, säger Mats Malm.
