Professor Peter McNeil och filosofie doktor Patrik Steorn från Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet ingår båda i en svensk forskargrupp som deltar i det europeiska forskningsprojektet ”Fashioning the Early Modern: Creativity and Innovation in Europe, 1500-1800” som undersöker hur modeidéer spreds i Europa under tidigmodern period. Den 14-15 september kommer den svenska forskargruppen att presentera sina forskningsresultat under en forskningskonferens i London.

 – Det finns en serie frisyrbilder som publicerades under samma månad 1777 samtidigt i Sverige, Belgien och Frankrike. Modebilder cirkulerade väldigt fort i Europa. Och motiven användes inte bara som bildmotiv, utan även på porslin och på solfjädrar. De var väldigt populära och användes brett, säger Patrik Steorn.

Han har arbetat med att kartlägga om det fanns en inhemsk produktion av modebilder i Sverige eller om de importerades.

– De flesta bilderna som förekom i svenska dagstidningar under 1700-talet var importerade. Modeplanscher importerades ofta från Frankrike medan modekarikatyrerna kom från England. Karikatyrer från 1700- och 1800-talet visar hur man drev med förändringsivern i modet. Det skojades friskt med det aristokratiska franska modet och det mer vardagliga engelska modet. Innan upphovsrättslagstiftningen fått ordentligt fäste i Europa lånades bilder och modeidéer relativt fritt och färdades över geografiska gränser, säger Patrik Steorn. 

Förutom Patrik Steorn och Peter McNeil ingår även professor Klas Nyberg från projektets referensgrupp och Ann Grönhammar, förste intendent vid Livrustkammaren, i den svenska forskargruppen.

Forskningsresultaten kommer bland annat att leda till en stor utställning vid Victoria and Albert Museum i London med invigning i slutet av 2014. Utställningen kommer att utgöra en del av muséets permanenta galleri under 25 års tid. Patrik Steorn har själv deltagit i muséets referensgrupp som utvecklat ett koncept för 1700-talets urbana trender.

FAKTA
Forskningsprojektet ”Fashioning the Early Modern: Creativity and Innovation in Europe, 1500-1800” tilldelades 985 000 Euro för två år sedan och pågår mellan juni 2010-juni 2013. Projektet fick medel från HERA (Humanities in the European Research Area).

Den brittiska professorn Evelyn Welch leder forskningsprojektet med forskarlag från Sverige, Danmark, Finland och England i ett gemensamt finansieringssamarbete. Inom samma forskningsnätverk deltar även forskare från bland annat Italien och Frankrike.

Tidigmodern tid – syftar på den epok som infaller mellan början av nya tiden ca 1500 och franska revolutionen 1789. Termen är en direkt översättning av engelskans early modern time. (ne.se)

KONTAKT
Patrik Steorn, filosofie doktor vid Centrum för modevetenskap, mobil 0709-79 79 54, arbete 08-16 3470, e-post: patrik.steorn@ims.su.se

Peter McNeil, professor vid Centrum för modevetenskap, e-post: peter.mcneil@ims.su.se

Under en sommarskola på Bornholm 2009 träffades tjugo studenter och tolv forskare, från skilda länder, för att lära mer om och diskutera klimatförändringar i Östersjöregionen och möjliga konsekvenser av dem.

Kunskaper samlade i bok
Erfarenheterna är nu samlade i boken Climate Impacts on the Baltic Sea: From Science to Policy. Boken skildrar diskussioner och föreläsningar under den tio dagar långa sommarskolan och riktar sig till forskare, politiker och tjänstemän i Östersjöregionen.

En viktig fråga är hur vetenskaplig expertkunskap kan synliggöras för allmänhet och politiker.

– Vi vetenskapsmän ska inte ”översälja” eller ”undersälja” nya upptäckter utan förhålla oss kyliga och presentera fakta, säger Anders Omstedt,
professor vid Institutionen för geovetenskaper.

I ett demokratiskt samhälle är det politikernas uppgift att vara opinionsbildare och utarbeta strategier för att möta klimatförändringarna. Deras uppgift är också att möjliggöra att vetenskaplig kunskap integreras i förvaltningsplaner.  

Alltför polariserad debatt
Oceanograf Anders Omstedt anser att det finns svårigheter i den allmänna debatten, där forskare talar sitt vetenskapliga språk och belyser enskilda frågor, medan media förenklar och delar upp i ”alarmister” och ”skeptiker”.

– Vi forskare har inte något opinionsbildande uppdrag utan ska reflektera över klimatfrågorna och hur vi kommunicerar dessa. Vi forskare måste också ta oss tiden att göra samlade bedömningar som är fria från påverkan av olika intressen. Dessa samlade bedömningar måste göras regelbundet eftersom vetenskapen hela tiden revideras, det finns inga absoluta sanningar, säger Anders Omstedt.

Sommarskolan på Bornholm var ett internationellt samarbete med Göteborgs universitet som en av medarrangörerna.

Climate Impacts on the Baltic Sea: From Science to Policy publiceras av Springer Verlag och är den sjätte boken i serien ”Summer School of Environmental Research”.

Historieskrivningen om svenska vikingar har bland annat använts för att förstärka nationalistiska föreställningar. På senare år har inställningen vänt och somliga forskare arbetar istället för att skapa rena motbilder till den tidigare historieskrivningen. Det berättar Samuel Edquist som skrivit boken, I Ruriks fotspår: Om svenska österledsfärder i modern historieskrivning, som ges ut av Södertörns högskola i höst.

– Boken handlar om hur svenska vetenskapsmän och forskare beskrivit vikingatiden i det som nu är Sverige, och då särskilt kontakterna mellan Sverige och länderna öster om Östersjön. Under tidigt 1900-tal fanns det många forskare menade att det var svenska vikingar som grundade det ryska riket, och det har bland annat utnyttjats för nationalistiska föreställningar och idéer av olika slag, säger han.

Enligt Samuel Edquist är det inte förvånande att tidiga 1900-talsarkeologer och historiker var öppet nationella i sina tolkningar. Kanske mer anmärkningsvärt är det att vissa föreställningar om etnicitet fortfarande lever kvar.

– Det gäller framför allt idén om att olika folk som talade besläktade språk per automatik var en sammanhållen grupp. Många forskare talar fortfarande om ”slaver”, ”balter” eller ”kelter” som något självklart existerande. Man är däremot mer försiktig med att tala om exempelvis ”svenskar” (eller ”svear”) och ”finnar”, eftersom dessa kategorier svarar mot dagens nationaliteter, och därmed riskerar att underbygga vår tids nationella historiemyter. Det är dock precis samma tänk bakom alla dessa kategorier, säger Samuel Edquist.

Boken finns att köpa i bokhandeln samt att ladda ned under Våra publikationer, på Södertörns högskolebiblioteks webbplats.

Samuel Edquist arbetade tidigare på Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola, där han bland annat skrev boken I Ruriks fotspår. I dag arbetar han på Uppsala universitet.

Boken är ett resultat av projektet Den goda läraren, som finansierats av Riksbankens jubileumsfond. Projektet har undersökt hur det utbildningspolitiska systemskifte som det svenska skolsystemet genomgått under de senaste decennierna har påverkat skola, lärare och lärarutbildning men blickar också längre bakåt i historien. Forskarna har undersökt vilken roll bland annat utbildningspolitiken, läroplaner, det internationella inflytandet och massmedierna har spelat.

— Vi har undersökt hur förväntningarna på ”den gode läraren” sett ut tidigare och hur de ser ut i dag, säger bokens redaktör Tomas Englund, professor i utbildningsvetenskap vid Örebro universitet.

KONTAKT & INFORMATION
Läs mer om boken på bokförlaget Daidalos hemsida:
http://www.daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=597

För mer information kontakta: Tomas Englund 070 8309591
Örebro universitet är ett av Sveriges mest expansiva universitet med 17 000 studenter och  1 200 anställda. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Vi erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. www.oru.se

Frukt är inte bara substrat för insekter och deras avkomma utan också för olika mikroorganismer, t.ex. jästen Saccharomyces, vilket man bland annat drar nytta av i vinproduktionen. Fruktflugor, Drosophila melanogaster, visade sig vara måttligt intresserade av frukt utan jäst på ytan, medan enbart jäst utan frukt var mycket lockande och ensamt kunde tjäna som substrat för fluglarverna.

Även okontaminerad frukt lockade emellertid en del fruktflugor till sig – dels doftar även frukten lite, dels är det svårt att helt undvika jästceller på fruktytan. Flugorna kan också ta med sig jästceller till den ”rena” frukten och lägga sina ägg tillsammans med den dittransporterade jästen. På så vis får larverna ändå en bra miljö.

KONTAKT & INFORMATION
Yeast, not fruit volatile, mediate Drosophila melanogaster attraction, oviposition and development, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2435.2012.02006.x/full

Mer information
Marie.Bengtsson@slu.se, 040-41 53 08
Paul.Becher@slu.se, 040-41 53 05
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Tolv hundar, från Skåne i söder till Ångermanland i norr, tränades att känna igen doftsignaler från granbarkborre. Åtta av dessa hundar har tillsammans med sina förare testats i fältförsök i privatägd produktionsskog. De 16 försöksområdena i Småland har även sökts igenom med ”sök och plock”-metoden av skogskonsulent från Skogsstyrelsen.

De första försöken genomförda i början av juni visar att de tio hektar stora områdena söktes av på en timme av sökhundsekipagen, medan det tog konsulenten ungefär tre gånger så lång tid att utföra samma arbete.

Skogskonsulenten hittade överlag de angrepp som man kan förvänta sig av ”sök och plock”-metoden, dvs. angrepp på vindfällda träd och i hyggeskanter, men de flesta hundekipagen hittade även angrepp inne i granbestånden.

Studien har gjorts av SLU-forskare i Alnarp i samarbete med SnifferDogs Sweden och Skogsstyrelsen i Växjö. Den finansieras av Södra Skogsägarnas Stiftelse för forskning, utveckling och utbildning.

Snabba hundnosar hittar angripna granar (pressmeddelande 2011-10)

KONTAKT & INFORMATION
Fredrik.Schlyter@slu.se, 040-41 53 03
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Att sömnighet hos förare är en bidragande orsak till olyckor är idag välkänt. En grundläggande orsak till detta är att man som förare gör avsteg från vad man skulle kunna kalla de biologiska förutsättningarna, det vill säga faktorer som tid på dygnet man kör, antal sömntimmar och vakna timmar. Det är mindre känt vilken betydelse externa faktorer, som till exempel buller, har på förmågan att hålla sig vaken. Forskare på VTI har i dagarna startat ett projekt där man ska studera just det lågfrekventa bullrets påverkan på personbilförares sömnighet.

I tidigare studier gjorda på området har man framförallt använt sig av lastbilar när man gjort den här typen av bullermätningar. Här har man kunnat visa på att infraljud och lågfrekvent buller kan leda till såväl ökad trötthet som ökad stress hos förare.

Mätningar i personbil på riktig väg
I studien som nu startat ska man på riktig väg mäta ljudnivåer och vibrationer inne i kupén i fyra olika personbilsmodeller av märket Volvo. Man ska sedan återskapa några valda ljudnivåer i en av VTI:s körsimulatorer för att slutligen göra försök med förare för att avgöra hur och i vilken omfattning förarnas vakenhet påverkas av olika ljudnivåer.

Vill bidra till riktlinjer och krav
Ett av målen med projektet är att kunna bidra till att fordonsindustrin tar fram preciserade riktlinjer och krav kring bullernivåer i personbilar. Projektet kommer att pågå under ett år och utförs inom det nationella kompetenscentret ViP, Virtual prototyping and assessment by simulation, som leds och koordineras av VTI. Projektet leds av Eva Lahti på Volvo Car Cooperation.

KONTAKT & INFORMATION
Anna Anund, forskare, VTI
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare. Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

– Här finns chans till ny och spännande forskning och en möjlighet att rekrytera nya studentgrupper till Göteborgs universitet och Chalmers, säger astrofysikern Maria Sundin som deltar i workshopen.

Maria Sundin är en av arrangörerna av den workshop om hästsport som Chalmers arrangerar den 11 september, och hon är en av flera forskare från Göteborgs universitet som deltar. Och det har visat sig att hästsporten är populär. Medan övriga sporter drar 25-65 deltagare lockar hästsporten långt över tvåhundra.

– Nu har vi en fantastisk möjlighet att hitta riktigt intressanta forskningsområden som kommer att gagna både hästarna och ett stort antal människor. Det finns ungefär 400 000 hästar i Sverige och många idéer om hästar är baserade på tradition och tro och inte vetenskap, säger Maria Sundin.

Olika kulturer möts
Många tunga namn inom hästsporten kommer att delta.

– Jag ser fram emot mötet mellan hästsporten och forskarvärlden. Det är så olika kulturer och det ska bli intressant att se hur forskare och idrottsutövare möter varandra.

Maria Sundin kommer att tala om arbetet i den nyinrättade forskargruppen ” Physics in Equine and Equestrian Science and Smart Textiles”, ett samarbete mellan forskare från Göteborgs universitet, Chalmers, Textilhögskolan i Borås och forskare i Australien. Forskargruppen är tvärvetenskaplig och man jobbar bland annat med så kallade ”smarta textilier”.

– Hästar är lättstressade varelser. Med hjälp av smarta textilier kan man väva in mikroskopiska mätinstrument, som till exempel kan mäta EKG eller registrera temperaturförändringar i vanligt hästsportsutrustning. Hästarna blir därmed inte skrämda som de kan bli av klämmor i pälsen eller obekanta mätinstrument.

Fysik och hästar
Tidigare har det mest varit experter inom biologi och veterinärmedicin som forskat om hästar och hästsporten. Men nu är det dags för andra discipliner, anser Maria Sundin.

– Jag deltar som forskare i fysik och det är nytt, men vi fysiker kan bidra med mycket, till exempel mätmetoder, analys av resultat och förklara med fysik och tekniktermer vad som händer i olika situationer.

Maria Sundin är både forskare och hästägare och har själv ridit sedan barnsben. Hon var bara nio när hon första gången klev upp på hästryggen och som doktorand köpte hon sin första häst.

– Jag fick råd med det när jag hade levt på nudlar i ett helt år, pengarna räckte till en tvååring och jag red in honom själv, säger Maria Sundin.

Glioblastom är den vanligaste formen av maligna, elakartade hjärntumörer. De flesta insjuknade är i 65-årsåldern. Prognosen är dålig och majoriteten dör inom ett halvt till ett år. Den palliativa behandlingen går ut på att förlänga överlevnaden och lindra symtomen. För yngre patienter ges vanligen en kombination av cytostatika och sex veckors strålning men för de äldre är det en tuff behandling med risk för biverkningar som sänker livskvaliteten.

– När vi startade vår studie år 2000 fick många ingen behandling alls, eller en komprimerad strålbehandling med högre dagsdoser under kortare tid, säger Annika Malmström, onkolog, doktorand vid Linköpings universitet och försteförfattare till artikeln i The Lancet Oncology.
Som alternativ finns nu ett effektivt läkemedel, Temodal (temozolomid), som ger en ”snäll” behandling med få biverkningar: patienterna tappar inte håret och slipper oftast illamående och trötthet.

I en randomiserad studie ingick 342 personer 60 år eller äldre från sju länder med diagnosen glioblastom, på initiativ av Nordic clinical brain tumour study group. Deltagarna lottades till en av tre behandlingar:

– Strålbehandling i 6 veckor med en dos på 60 gray (standardbehandling)
– Komprimerad strålbehandling i 2 veckor (34 gray)
– Temodal (tabletter) 5 dagar var 4:e vecka.

Under studiens gång följdes tumörutvecklingen liksom patienternas livskvalitet via standardiserade frågeformulär.

– Vi fann att strålbehandling i sex veckor inte i något fall var bättre än de andra alternativen. För patienter över 70 var det bättre att avstå helt från den behandlingen, säger Annika Malmström.
Forskarna undersökte en markörgen i tumörerna, MGMT, med betydelse för valet av behandling. Om MGMT på grund av så kallad metylering är inaktiv, fungerar Temodal som bäst. När genen däremot är aktiv sätter den igång produktionen av ett enzym som reparerar de skador som cytostatikan åstadkommit på tumörcellerna. Detta motverkar effekten av Temodalbehandlingen. För de patienter som strålades spelade MGMT däremot ingen roll. För dem med aktivt MGMT är därför två veckors strålbehandling ett bra alternativ.

Cirka 40 procent av patienterna har den metylerade, inaktiva formen av MGMT. Genom att skicka ett vävnadsprov för analys kan läkaren få besked om vilken form av genen patienten har.

– Det innebär att vi får en större chans att hitta rätt behandling för varje patient, vilket också är en hälsoekonomisk fördel. Våra resultat visar att det är meningsfullt att behandla även de äldsta patienterna. De kan leva längre och må bättre, säger Annika Malmström.

KONTAKT
Annika Malmström 070-3765037, annika.malmstrom@lio.se

Under tusentals år har människan blandat sig i tamhönsens utveckling. Genom att avla på ett fåtal egenskaper som stor muskelmassa och tät äggläggning har vi samtidigt orsakat många andra radikala förändringar i utseende och beteende. En forskargrupp vid Linköpings universitet visar nu hur kammens storlek hos hönan genetiskt hänger ihop med förmågan att lägga många ägg. Resultaten presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Genetics.

Jämfört med ursprungliga djungelhöns har tamhönsen större kammar men också kraftigare ben. Det påverkar äggläggningen eftersom hönans benvävnad levererar kalk till äggskalen. Ju större benmassa, desto fler ägg kan hon lägga.

Efter att ha sett en tydlig korrelation mellan kamstorlek och benmassa hos kycklingar från en korsning mellan djungelhöns och tamhöns, satte forskargruppen under ledning av evolutionsgenetikern Dominic Wright upp en studie där sådana kycklingar korsades i flera generationer. På så vis splittras arvsmassan upp i allt mindre regioner, vilket gör att man kan ”mappa” enskilda geners funktion.

I den åttonde generationen fann forskarna ett område som hade stark effekt på kammens vikt, men också på benmassa och fruktsamhet.

Under domesticeringens gång har den genetiska variationen gradvis minskat. Hos tamhöns finns nu ett 40-tal kända små regioner med stabila gener som styr deras typiska egenskaper. LiU-forskarna har nu upptäckt två till varandra kopplade gener som är vad man kallar pleiotropiska: de har inflytande över flera egenskaper samtidigt. Genom att reglera produktionen av brosk påverkar de kammen (som består av brosk rakt igenom) men även bentillväxten (där brosk är utgångsmaterialet) och till slut också äggproduktionen.

– De ursprungliga hönsen har mindre kammar, tunnare ben och lägger färre ägg. När vi människor har avlat på egenskapen att lägga många ägg så har kammen växt automatiskt, säger Dominic Wright.

I naturen är kammen ett exempel på sexuella ornament. Individer, oftast hannar, med de mest imponerande ornamenten favoriseras av honorna och får därmed en talrikare avkomma än konkurrenterna. Hos domesticerade djur har den sexuella – liksom den naturliga – selektionen spelat ut sin roll i och med att det är människan som bestämmer över aveln.

KONTAKT & INFORMATION
Artikel: A sexual ornament in chickens is affected by pleiotropic alleles at HA01 and BMP2, selected during domestication [Ref 1] av M Johnsson, I Gustafson, C-J Rubin, A-S Sahlqvist, K B Jonsson, S Kerje, O Ekwall, O Kämpe, L Andersson, P Jensen och D Wright. PLoS Genetics 8(8) 30 augusti 2012.

Kontakt:
Dominic Wright, assistant professor, AVIAN Behavioural Genomics and Physiology Group, Linköpings universitet
013 281242, 073 6975074, domwr@ifm.liu.se

På 1990-talet skrev Marie Rådbo ett flertal böcker om astronomi för barn och ungdomar, men plötsligt en dag kände hon att hon inte längre ville bidra med ”more of the same”. I stället har det under 2000-talet blivit några böcker för vuxna, samtidigt som Marie även engagerat sig i att nå ytterligare nya målgrupper.

Marie Rådbo har varit med på arenor där publiken vanligtvis inte möter astronomi, till exempel med både Göteborgs symfoniker och Göteborgs kammarkör. Dessutom har Marie medverkat i en vetenskapsteater.

– Men oberoende av uttryckssätt och arena är målet att visa att naturvetenskap är en del av samhället och kulturen, kort sagt en del av livet, samtidigt som jag aldrig gör avkall på den vetenskapliga korrektheten och synsättet, säger Marie Rådbo.

Men trots nya infallsvinklar och nya målgrupper har Marie, ända sedan hon för 35 år sedan började popularisera astronomi, framhållit att det övergripande syftet för henne är att stimulera intresset för naturvetenskap hos barn och ungdomar, och därför kunde hon till sist inte motstå förlagets förfrågan under många år med önskemål om en bok om liv i rymden för just denna målgrupp. Och nu är den klar.

Finns det liv i rymden? är den tredje boken där Marie samarbetar med illustratören Tord Nygren.

– Tord är en mästare på att fånga in den rätta stämningen i sina ”allmänna” bilder – ofta på ett humoristiskt sätt – samtidigt som han närmar sig de strikt vetenskapliga illustrationerna på ett ödmjukt och professionellt sätt. Men som den observante läsaren snabbt upptäcker finns det inte en enda alien i boken, ett förhållningssätt som Tord och jag var rörande överens om. I stället visar jag i boken hur man kan fantisera om rymden och främmande liv utifrån dagens kunskaper, vilket i förlängningen kan stimulera till både vetenskapligt intresse och tänkande.

Temat om liv i rymden är mer aktuellt än någonsin. I ett seminarium på årets bokmässa, Fantasier om rymden lockar till vetenskapligt lärande, samtalar Marie Rådbo och astronauten Christer Fuglesang.

Och en månad innan boken kommer ut i handeln landsatte Nasa en strövare med det passande namnet Curiosity på Mars, och under minst två år ska den enligt planerna ”ströva” omkring på Mars yta och spana efter indikationer på liv.

– Så vem vet vad nytt vi får lära oss om Mars de närmaste åren, nya kunskaper som självklart inte finns i någon bok ännu. Tänk vad härligt att det finns både nya barn och nya målgrupper plus nya kunskaper att ta sig an i framtiden, i bokform eller på annat sätt, säger Marie Rådbo.

– I samverkan med regionens aktörer är MDH med och driver utvecklingen för bättre vård och välfärd för de boende i regionen. Det är också positivt att högskolan nu kan erbjuda utbildning från grund- till forskarnivå inom området, säger Karin Röding, rektor vid MDH.
I regionen bidrar bland annat landstingen i Sörmland och Västmanland, Nyköpings kommun samt Regionförbundet Sörmland till den nya forskarutbildningen. Sju doktorander kommer från Thailand och finansieras av Rangsit University och det thailändska hälsoministeriet. Initialt är 21 doktorander antagna till forskarutbildningen som innebär en satsning på cirka 30 miljoner kronor under fem år.
– Landstingets ambition är att göra den goda vården än säkrare. Att samverka med olika aktörer i forskning och kunskapsutveckling är en förutsättning för framgång. Vi ser det som oerhört positivt att nu kunna etablera ett nära samarbete med MDH även inom forskningsområdet, säger Åke Tegelberg, chef för Kompetenscentrum för god vård vid Landstinget Västmanland.
Landstinget Sörmland anser också att satsningen på den nya forskarutbildningen är viktig.
– För Landstinget Sörmland är satsningen ett bra komplement till vår befintliga forskningsverksamhet. Det ökar regionens attraktionskraft och möjlighet att ligga i framkant, säger Helena Söderquist, tf landstingsdirektör Landstinget Sörmland.
Forskningen som ska bedrivas utgår från de behov som finns i landsting och kommuner. Många av projekten fokuserar på forskning vars resultat och möjliga åtgärder kan plockas direkt in i landstingens och kommunernas verksamhet.
– Det är viktigt med bra samverkan. För forskarna innebär det att de forskar om sådant som är viktigt för patienter och brukare samt för dem som arbetar i verksamheterna. Det gör också att organisationerna får ta del av de senaste rönen. Våra internationella samarbeten bidrar till större förståelse och nya insikter, både för oss i Sverige och för de lärosäten vi samarbetar med, säger Maria Müllersdorf, akademichef vid akademin för hälsa, vård och välfärd.
Exempel på doktorandprojektens inriktning är: psykiatrisk vård, multisjuka äldre, fallprevention för äldre, uppföljning av för tidigt födda, alkoholmissbruk, delaktighet vid hörselnedsättning och hälsoteknik.
Den 5 september hålls den högtidliga invigningen av den nya forskarutbildningen vid Mälardalens högskola i Västerås.

I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september i samband med institutets 50-års jubileum i Aula Magna på Stockholms universitet.

Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.

Under femtio år har forskare vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) gjort internationellt uppmärksammade genombrott på många olika nationalekonomiska områden. En av framgångsfaktorerna är en ständig förnyelse av forskningen, som i hög grad har kommit till stånd genom systematisk rekrytering av yngre forskare på den internationella marknaden.

– Stiftelserna är stolta över att stödja verksamheten vid detta internationellt mycket framstående institut, säger Peter Wallenberg jr.
För närvarande är IIES främsta forskning inriktad på politisk ekonomi och makroekonomi. Nya starka områden som institutet satsar på är forskning inom ekonomisk utveckling och klimatfrågor.

– Den här satsningen är oerhört viktig för vårt institut samtidigt som det är inspirerande att få ett brett erkännande av både vår forskning och vår satsning på internationalisering. Anslaget ger institutet fantastiska möjligheter att ge sig in på nya spännande forskningsområden och samtidigt genomföra en generationsväxling bland forskarna, säger Per Krusell, professor vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
Den gemensamma satsningen offentliggörs av Kåre Bremer, rektor för Stockholms universitet, i samband två öppna paneldiskussioner om fattigdomsproblemet och klimatproblemet vid IIES 50-årsjubileum. Paneldiskussionerna avslutar respektive påbörjar de internationella konferenserna om fattigdom och klimat som under IIES flagg samlat världsledande ekonomer i Stockholm under en vecka.

– IIES har på ett utomordentligt sätt lyckats med att kombinera internationell forskning av högsta klass med stort engagemang för den svenska samhällsutvecklingen och det är därigenom ett föredöme för många av universitetets institutioner och institut, säger Kåre Bremer.

Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se [Ref 1]

Gravida kvinnor behöver adekvat mödra- och förlossningsvård och tillgången till sådan har ökat i Vietnam. Mödra- och barnadödligheten har emellertid inte minskat i förväntad grad. Trots utbyggd mödravård är mödra- och barna-dödligheten hög, särskilt bland dem med små ekonomiska resurser.

I den första vietnamesiska kartläggningen av skillnader mellan land och stad, när det gäller mödravården, visar Tran Khanh Toan att alltför få landsbygdskvinnor utnyttjar mödravård i den grad som rekommenderas. Avhandlingen läggs fram den 10 september.

De rekommendationer för säker graviditet och förlossning som identifierats följs endast av mindre än en femtedel av kvinnorna på landsbygden.

– I huvudsak beror detta på utbildningsnivån, låg ekonomisk status och att privata vårdalternativ används i stor utsträckning, säger Tran Khanh Toan.

Alla kvinnor, både i landsbygds- och stadsmiljöstudien, använde dock ultraljud i genomsnitt 4,5 gånger under sin graviditet.

Trots att grundutbudet i mödravården och förlossningsvården är tillgängligt på landsbygden och rekommenderas för normalgraviditeter föder de flesta på centralsjukhusen. Användningen av kejsarsnitt ökar, i dag förlöses 38.5 procent av stadskvinnorna med kejsarsnitt. Detta överskrider kraftigt vad som kan förväntas av medicinska skäl.

– Användning av kejsarsnitt är relaterat till goda socioekonomiska förhållanden och dessutom sker det oftare när det gäller kvinnor som är gravida med pojkar. I Vietnam tillmäts pojkar stor betydelse för en familj och man vill göra det man tror kan säkra pojkens hälsa.

Avhandlingen visar att de nationella mödravårdsprogrammen delvis behöver utformas olika för landsbygd och stad. Fokus bör vara att förstärka servicen på landsbygden men även att kontrollera omotiverad användning av teknologi, vilket framför allt handlar om ultraljudsundersökningar och kejsarsnitt speciellt i städerna.

– Det finns ett behov av ökad kunskap och ändring av attityder hos alla involverade, vårdtagare såväl som vårdgivare, slår Tran Khan Toan fast.

År 2009 fick professor Deniz Kirik ett betydande Starting Grant-anslag över fem år från Europeiska Forskningsrådet. Projektet syftar till att utveckla avancerade tekniker för cell- och genterapi vid Parkinsons sjukdom.

– Proof of concept-anslaget är en mycket spännande spin-off och ett direkt resultat av bidraget vi fick under 2009. Pengarna, 150 000 euro, ska gå till att lägga fram en affärsplan tillsammans med experter på området, hantera patent och skaffa licenser. Anslaget sträcker sig över ett år och vi hoppas att vi nästa år kommer ha en stark marknadsmässig strategi att presentera för våra potentiella investerare. Min förhoppning är att den här typen av initiativ ger oss en snabbare väg till kliniken, berättar Deniz Kirik.

Upptäckten som föranlett innovationsbidraget avser finjustering av behandling genom genterapi. I ett exempel, rörande Parkinsons sjukdom, används genterapi för att transportera små, ofarliga virus innehållande dopamininducerande enzymer till den sjuka delen av hjärnan för att återställa produktionen av signalsubstansen dopamin. Ett återkommande problem för forskargruppen har varit att genterapins effekter, efter operationstillfället, inte kunnat anpassas till en sjukdomsbild som ständigt förändras.

– Bidraget ger oss de ekonomiska musklerna för att ta forskningsfynd med unik potential ett steg närmare läkemedelsindustrin, och i förlängningen patienten. Proof of concept-anslaget är också det enda bidraget av detta slag som går till Sverige i år och det är naturligtvis mycket inspirerande för det fortsatta arbetet, säger säger Deniz Kirik.

Projektet: A novel mechanism to regulate gene expression in the brain.

ERC Starting Grant, 2009: Cell and gene therapy based approaches for treatment of Parkinson’s disease: From models to clinics, TREATPD.

Nedladdningsbar bild på Deniz Kirik, sök på Kirik i LU bildbank:
https://bildweb.srv.lu.se/

Kontakt:
Deniz Kirik; Professor i neurovetenskap och forskningsledare för BRAINS Unit vid Lunds Universitet, Tel: 046-222 05 64, Mobil arbete: 0733-822586, Deniz.Kirik@med.lu.se
Hemsida Forskargrupp: http://www.med.lu.se/expmed/brains

Människor och många andra djur kan lukta sig till en lämplig partner. Genom att välja en partner som luktar rätt får barnen ett effektivt immunförsvar. Förklaringen ligger i att varje individs egen doft kan sägas återspegla information om just den individens gener. Genom att hitta den rätta partnern, som matchar just ens egna gener på bästa sätt, ökar man chanserna för att få avkommor med större motståndskraft mot diverse parasitangrepp och andra sjukdomar.

I motsats till många andra djur har fåglar ansetts ha ett dåligt luktsinne, men det finns undantag. Blåpetreller är antarktiska sjöfåglar med ett ovanligt bra doftsinne. De kan känna igen sin partner och sitt bo enbart med hjälp av lukten. Återvändandet till boplatsen sker i skydd av nattens mörker. Nu har en grupp forskare, från bland annat Lunds universitet, visat att dessa fåglar dessutom kan lukta sig till vilken partner som kommer att ge ungarna bredast immunförsvar.

– Undersökningen är ett samarbete mellan forskare här i Lund och forskare i Frankrike. Jag har bidragit med min kunskap om hur man identifierar och jämför gener mellan olika individer, säger Maria Strandh, forskare på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Blåpetreller är långlivade fåglar som lever i monogama förhållanden.