Psykisk ohälsa hos äldre är ett eftersatt område, trots ett stort behov. Enligt socialstyrelsen lider 12-15 procent av alla personer över 65 år av nedstämdhet och depression, och 5-10 procent av en eller flera ångestsjukdomar.
– Idag erbjuds äldre personer med psykisk ohälsa sällan psykologisk behandling. Psykofarmaka är sannolikt den vanligaste behandlingen, säger professor Gerhard Andersson, Linköpings universitet, som leder projektet.
Behandlingen är baserad på kognitiv beteendeterapi (KBT) där deltagarna har en kontinuerlig kontakt via internet med sin behandlare. Behandlingen skräddarsys för varje deltagare då symtom på ångest och nedstämdhet kan ta sig olika uttryck. Det enda som krävs är tillgång till en dator, sedan kan man genomgå behandlingen i sin hemmiljö.
Äldre personer använder internet i stor utstäckning men internetbehandling har inte anpassats utifrån deras behov, säger Gerhard Andersson. Hans tidigare forskning vid Linköpings universitet har visat att internetbehandling effektivt kan användas för att behandla besvär som ångest, nedstämdhet och sömnbesvär. Den är ett kostnadseffektivt komplement till nuvarande vård.
Projektet riktar sig till personer som är 60 år eller äldre och som lider av ångest eller nedstämdhet. Behandlingen är gratis och pågår under 8 veckor. Inga resor krävs.
INFORMATION OCH KONTAKT
Mer information här
Kontakt: Gerhard Andersson
gerhard.andersson@liu.se
telefon: 0709-465257
Celiaki, även kallad glutenintolerans, är en kronisk sjukdom som finns hos ungefär 1 % av befolkningen. Mellan 1984 och 1996 hade Sverige en epidemi av celiaki bland barn under 2 år, vilket var unikt och möjliggjorde vidare forskning kring sjukdomen.
Epidemin har tidigare delvis kunnat förklaras av ändringar i spädbarnskosten och genom en studie bland svenska 12-åringar födda under epidemin (1993) och efter epidemin (1997) har den forskargrupp som Anna Myléus tillhör visat att dessa kostskillnader faktiskt ändrade förekomsten av sjukdomen och inte bara påverkade hur stor andel som fick symtom och därmed en korrekt diagnos. Det här innebär att celiaki kan förhindras hos vissa individer med den genetiska förutsättning som ligger bakom sjukdomen, åtminstone upp till 12 års ålder. Studiens resultat tyder på att det är gynnsamt att introducera glutenhaltig mat gradvis i små mängder till spädbarn med start redan från 4 månaders ålder, helst under pågående amning.
Den bakomliggande studien, ETICS (Exploring the Iceberg of Celiac Disease in Sweden), genomfördes 2005-2010 på fem orter i Sverige under ledning av docent Anneli Ivarsson, Umeå universitet. Totalt inbjöds drygt 13 000 sjätteklassare. Bland barn födda 1993 hade 2,9 % celiaki och i den senare gruppen var motsvarande andel 2,2 %, vilket innebar en statistiskt säker minskning av antalet fall. Ändå är celiakiförekomsten bland barn födda efter epidemin, trots minskningen, en av de högsta som har rapporterats i hela världen.
I avhandlingen visas att förändringar i spädbarnskosten har påverkat förekomsten av celiaki i samband med epidemin, men det förklarar inte hela bilden och ytterligare orsaker har sökts via en kombination av en fall-referent studie och en ekologisk ansats. Vi fann att vaccinationer inom barnvaccinationsprogrammet inte ökade risken för celiaki men däremot kan enriskfaktor vara upprepade tidigare infektioner. Den risk som infektionerna innebär ökar ytterligare om barnet dessutom inte längre ammade när gluten introducerades och har introducerats till gluten i stora mängder. Därigenom bidrog tidiga infektioner även indirekt till den svenska celiakiepidemin.
INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Myléus är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, där hon kan nås på
tel. 070-573 27 97
E-post anna.myleus@epiph.umu.se
Fredagen den 21 september försvarar Anna Myléus, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln En epidemiologisk ansats till att förklara den svenska celiakiepidemin (Engelsk titel: Towards Explaining the Swedish Epidemic of Celiac Disease: an epidemiological approach).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Stefano Guandalini, The University of Chicago Medicine, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
– Med modellen vi skapat kommer AstaZero att kunna planera sina provkörningar på banan redan innan den är färdigställd. Vi är jätteglada att de valt oss som leverantör och att de kommer till vår simulatormiljö i Göteborg för att göra sina provkörningar, säger Jonas Jansson, forskningschef på VTI.
– På sikt kommer vi att lägga in hela anläggningens olika miljöer för att kunna simulera i tidiga faser inom forskning och utvecklingsarbetet. Detta är ett led i att öka tillgängligheten till banan redan innan den fysiska provningen startar, säger Pether Wallin, vd för AstaZero.
Det var i slutet på maj i år som det stod klart att trafiksäkerhetsanläggningen AstaZero kommer att bli verklighet. Anläggningen har planerats sedan 2007. Bolaget ägs av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (61 procent) och Chalmers tekniska högskola (39 procent). Ett samspel mellan ett flertal aktörer har möjliggjort att projektet blivit verklighet; AB Volvo, Volvo Car Corporation, Autoliv, Scania, Västra Götalandsregionen, Borås Stad, Test Site Sweden, Vinnova samt Europeiska regionala utvecklingsfonden via Tillväxtverket.
KONTAKT
Huvudkontoret finns i Linköping och lokalkontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.
I konsortiet ingår bland annat fyra landsting – Gävleborg, Jönköping, Kalmar och Östergötland. Satsningen är på totalt 18 miljoner kronor och har i stark nationell konkurrens beviljats anslag på drygt 9 miljoner från VINNOVAs program Utmaningsdriven innovation.
Diagnostisk patologi är av avgörande betydelse för sjukvården i Sverige och världen. Till exempel är cancersjukvården helt beroende av snabba och precisa analyser av vävnadsprover (histopatologi). Det råder dock stor brist på patologer samtidigt som volymerna och kraven ökar i och med en åldrande befolkning och mer specialiserad diagnostik.
– Patologin har ett akut behov av effektivisering parallellt med fortsatt vårdutveckling. Ett sätt att uppnå de nödvändiga förbättringarna är att utnyttja digitaliseringen av de patologiska bilderna, säger Anders Persson, föreståndare för CMIV.
Den digitala utvecklingen inom patologin är ännu i sin linda. Utmaningarna för de IT-verktyg som ska realisera nyttan är stora, framförallt på grund av de extremt stora mängderna bilddata som behöver hanteras. Ett enda mikroskopiglas kan motsvara flera GigaByte i digitalt format.
Rätt tillvaratagen förutspås digitaliserad patologi kunna leda till kortare väntetider, högre diagnostisk säkerhet och mer kostnadseffektiv resursanvändning och förbättrad utbildning.
– Att fyra landsting deltar i projektet ger utmärkta förutsättningar för att resultaten kan komma hela vårdsverige till nytta på sikt, säger Petra Lindberg, förvaltningschef för medicinsk diagnostik vid Jönköpings läns landsting.
Projektet kommer att analysera alla delar inom patologin som berörs av digitaliseringen och skapa nydanande arbetsflöden och innovativa IT-system. Resultaten kommer att integreras i ett demonstratorsystem som ska ligga till grund för fortsatt utveckling inom vården, forskningen och industrin. Utöver CMIV och de fyra landstingen medverkar medicinteknikföretaget Sectra och forskningsinstitutet Swerea IVF, där erfarenhet av effektiva arbetsflöden inom röntgenbildshantering respektive verkstadsindustrin är viktiga tillgångar.
– Projektet innebär ett startskott för en långsiktig satsning inom digital patologi, ett område av enorm vikt i Sverige och globalt som vi tror kommer växa stort framöver, säger Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.
– Satsningen är i linje med den framgångsrika tradition vi har på CMIV och på Linköpings universitet att föra samman spetskompetens på olika områden till unika tvärvetenskapliga miljöer.
KONTAKT
Projektledare Claes Lundström, CMIV, 0706-05 50 16, clalu@cmiv.liu.se.
Bröstcancer är ett stort hälsoproblem i hela världen. I Sverige är det den vanligaste cancerformen hos kvinnor med ungefär 30 procent av alla cancerfall och nära 8 000 drabbades under 2010. I behandlingen har kirurgi en betydande roll och hos nära hälften av kvinnorna opereras hela bröstet bort, så kallad mastektomi. Tack vare bättre diagnostik och behandling överlever allt fler sin bröstcancer. Den relativa femårsöverlevnaden är 88 procent och tioårsöverlevnaden 79 procent. Det betyder att ett stort antal kvinnor i vårt samhälle lever i en förändrad kropp orsakad av bröstcancer och dess behandling. Vården lägger stort fokus på överlevnad, men behöver också förstå erfarenheten av att leva vidare med eller utan ett rekonstruerat bröst efter mastektomi. Avhandlingen beskriver detta på olika sätt.
I samhället finns en utbredd föreställning om att brösten är betydelsefulla för en kvinnas identitet och för hennes känsla av attraktivitet och sexualitet. Resultaten i avhandlingen visar emellertid att så inte alltid är fallet. De flesta säger nej till rekonstruktion av bröstet. För en del passerar bröstförlusten relativt obemärkt och en rekonstruktion känns därför inte nödvändig. Andra drabbas djupare och betraktar en bröstrekonstruktion som livsnödvändig. En bröstrekonstruktion kan upplevas som en lång och krävande process. Många kvinnor berättar att den kräver många egna initiativ och att de var förvånade över att det var en så omfattande operation med oväntat lång återhämtningstid. Trots det beskrev de sin bröstrekonstruktion som mycket betydelsefull.
Bröstcancer och mastektomi kan störa sexualiteten för många kvinnor. En del beskrev en kraftfull känsla av att inte bara förlorat ett bröst utan också sin sexualitet. Det verkar också som om centrala aspekter på sexualiteten, som att uppfatta sig själv som sexuellt attraktiv och att känna sig bekväm i intima situationer, snarare försvåras med tiden oavsett om kvinnan hade genomgått bröstrekonstruktion eller inte.
För att kunna uppfylla kvinnans individuella behov behöver vårdpersonalen öppna för samtal och lyssna på kvinnornas berättelser för att därmed öka förståelsen för deras specifika upplevelse. Det är viktigt att uppmärksamma hur den enskilda kvinnan själv upplever betydelsen av att ha förlorat ett bröst och inte låta sig styras av schabloner kring bröst–sexualitet–kvinnlighet.
Ulrika Fallbjörk är doktorand vid institutionen för omvårdnad. Avhandlingen utgår också från institutionen för socialt arbete.
KONTAKT
Ulrika Fallbjörk
Telefon: 090-786 92 22
Mobil: 070-636 24 74
E-post Ulrika.Fallbjork@nurs.umu.se
Fakultetsopponent är docent Yvonne Wengström, Karolinska institutet, Huddinge.
Läs hela eller delar av avhandlingen
Kenneth Hermele har gjort fältstudier i Brasilien, där man sedan 40 år tillbaka odlar sockerrör till biobränsle.
– Inte ens i ett jätteland som Brasilien räcker jorden till för att odla både biobränsle, mat och föda åt boskap utan att det får allvarliga konsekvenser för klimat och biologisk mångfald, säger Kenneth Hermele.
Visserligen odlas inte biobränsle i regnskogen, men odlingen av sockerrör tränger bort sojan som i sin tur expanderar över betesmark. Och ny betesmark finner man i Amazonas.
– I Brasilien utpekas ofta boskapsskötarna som bovarna i dramat eftersom det är de som skövlar regnskogen för att ge djuren bete. I själva verket är deras agerande bara en konsekvens av den ökade odlingen av sockerrör och soja på markområden som tidigare användes till boskapsskötsel, menar Hermele.
Konkurrensen om odlingsbar jord har skärpts mycket på senare år. Rika länder lägger under sig mark i fattiga länder. Det sker genom handel och ojämnt utbyte av ekologiska resurser, genom utlokalisering av smutsig industri och genom dumpning av miljösopor.
– Ett resultat av denna kamp om jordens jordar är det nygamla fenomenet ”land grabbing”, säger Kenneth Hermele. Jordhungriga aktörer – allt från länder till företag till pensionsstiftelser – investerar i mark i fattiga länder. Det är ett mönster som bara alltför mycket påminner om den koloniala arbetsfördelningen.
Kenneth Hermele argumenterar för att Robert Thomas Malthus (1766-1834) kanske kommer att få rätt ändå till slut. Malthus ansåg att befolkningen i Storbritannien ökade mycket snabbare än produktionen av mat och att detta ofrånkomligt kommer att leda till svält. Teorin fick ett enormt genomslag under början av 1800-talet men ansågs föråldrad när ny teknik, fossila bränslen och den koloniala expansionen ändrade på förutsättningarna. Idag, menar Hermele, är vi tillbaka vid de gränser som Malthus såg.
Avhandlingen heter Land Matters. Agrofuels, Unequal Exchange, and Appropriation of Ecological Space. Finns att ladda ner här
KONTAKT
Kenneth Hermele
Mobile phone: +46-(0)739 494564
Syret i vår atmosfär och allt liv på vår planet härstammar från en livsviktig process, fotosyntesen. Fotosyntesen är den reaktion där växter och alger fångar solens ljusenergi och omvandlar den till syrgas och kemisk energi i form av kolhydrater.
Forskare har länge vetat att fotosyntesen sker i särskilda ställen i växtcellerna, i kloroplaster. Mer specifikt sker uppfångningen av ljus och spjälkningen av vatten till syrgas i stora proteinkomplex i det fotosyntetiska tylakoidmembranet som finns inuti kloroplasterna. Ett problem är att det fortfarande finns mängder av proteiner i anslutning till dessa komplex som man inte vet vad de gör och hur de fungerar.
– Målet med mitt avhandlingsarbete har varit att öka kunskapen om hur dessa proteiner fungerar och hur de optimerar fotosyntesreaktionerna, säger Michael Hall.
Hans forskning visar att flera proteiner med nyckelroller i fotosyntesprocessen kan ”slås på” eller ”slås av” med hjälp av ett annat protein som kallas tioredoxin. Tioredoxin öppnar svavelbryggor, en särskild kemisk bindning mellan specifika aminosyror hos de fotosyntetiska proteinerna, vilket leder till förändringar i proteinernas form och därmed hur bra de fungerar. Detta medför att proteinerna effektivt kan aktiveras eller inaktiveras efter växternas behov. Vidare har Michael Hall visat att mängderna av de olika fotosyntetiska proteinerna i cellerna styrs av gemensamma mekanismer, särskilt i det område som omsluts av det membran där fotosyntesens proteiner sitter.
Han har också bestämt den detaljerade molekylära strukturen av ett tidigare okänt fotosyntetiskt protein med hjälp av röntgenkristallografi. Proteinet visade sig ha en anmärkningsvärd rektangulär rörstruktur, som man nu ser möjlighet att använda sig av för att skapa proteiner med önskvärda egenskaper.
– Man skulle till exempel kunna fylla dessa ”proteinrör” med elektriskt ledande material och använda dem som biologiska kablar i nanoformat. säger Michael Hall.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 21 september försvarar Michael Hall, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln The Chloroplast lumen – New insights into thiol redox regulation and functions of lumenal proteins. Svensk titel: Redoxreglering i kloroplastlumen hos Arabidopsis thaliana.
Disputationen äger rum kl. 9.00 i sal KB3B1, KBC-huset, Umeå Universitet.
Fakultetsopponent är professor Bob Buchanan, Department of Plant and Microbial biology, University of California, Berkeley, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
För mer information, kontakta gärna:
Michael Hall
Telefon: 090-786 69 44, 070-6709039
Epost: michael.hall@chem.umu.se
Handledare är professor Wolfgang Schöder
Epost: wolfgang.schroder@chem.umu.se
Efter första världskrigets slut hoppades svenska etanolförespråkare i riksdag och regering att denna industri skulle bli en världsledande exportindustri knuten till skogsindustrin, berättar Helena Ekholm författare till ny avhandling i historia: Bränsle för den moderna nationen – etanol och gengas som alternativa drivmedel under mellankrigstiden och andra världskriget.
En annan sida av etanolpolitiken var oron för att oljan skulle ta slut inom bara ett par decennier. Ett annat orosmoln var att det skulle kunna bryta ut ett nytt storkrig. De som gick längst hoppades på nationell självförsörjning. Svenska politiker började under 1930-talet också satsa på generatorgas (gengas). Gengas bestod främst av kolmonoxid som alstrades genom att fordonsföraren brände ved, träkol eller torv i ett aggregat kopplat till bilens motor.
– Förhoppningarna på gengas var, precis som för etanol, att den skulle ersätta bensinen. Svenska politiker hoppades också att skogsindustrin, som då befanns sig i ekonomisk kris, skulle få en större marknad för ved vars kvalitet var för låg för att annars kunna säljas. Även i detta fall hade de svenska drivmedelsalternativen koppling till skogsindustrin, berättar Helena Ekholm vidare.
Etanolen och gengasen hade svårt att konkurrera med bensinen. Därför genomfördes stödåtgärder för att ge de svenska alternativen fördelar: skattelättnad, tvångsinblandning av etanol i bensin och fördelaktiga lån för att vanliga medborgare skulle kunna köpa gengasaggregat:
– Satsningarna väckte kritik och det uppstod konflikter. En konflikt handlade om vad skattemedel borde användas till. Det uppstod också konflikt mellan den skogsanknutna etanolindustrin i norr och jordbruksbrännvinstillverkare i södra Sverige.
När andra världskriget bröt ut upphörde i stort sett bensinimporten. Etanol, men framförallt gengas blev viktiga surrogat. Gengasdriften innebar flera risker, som explosioner, bränder och kolmonoxidförgiftning. Förgiftningsrisken var föremål för konflikter mellan fackliga chaufförorganisationer och arbetsgivare.
Förgiftningarna ledde också till en konflikt mellan gengasspecialiserade läkarmottagningar som öppnats under krigsåren. Riskerna och den extra skötsel och speciella körteknik som krävdes överensstämde inte med vad användarna hade vant sig vid från bensindrift.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingens titel:
Bränsle för den moderna nationen – etanol och gengas som alternativa drivmedel under mellankrigstiden och andra världskriget.
Tid och plats för disputationen:
21 september kl 10.15 – 12.00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal F.
Opponent:
Arne Kaijser, professor, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria, institutionen för filosofi och teknikhistoria, Kungliga tekniska högskolan.
Marlene Makenzius har i sin avhandling undersökt kvinnors och mäns upplevelser och behov i samband med abort och deras syn på förebyggande åtgärder. En av avhandlingens studier visar att var fjärde kvinna och hälften av männen inte var helt nöjda med vården i samband med deras abort. Både män och kvinnor uppgav att den viktigaste faktorn för hög tillfredställelse med vården var ett gott bemötande.
En del män i studien beskrev att de kände sig negligerade och även en del kvinnor upplevde att man inte lyssnade på männen. Exempel på kommentarer från studien: ”Jag ville bara ställa några frågor men de lyssnade inte utan bara på henne” och ”Trots att han fanns med i rummet så var det bara mig de pratade med, som om det bara gällde mig och inte han”
– Att kvinnor har rätt att besluta om abort är en mänsklig rättighet som ska värnas men det innebär inte att de män som kvinnorna väljer att ta med i en abortprocess är betydelselösa eller inte har känslor och behov relaterade till aborten. Hur männen uppfattar vården kan påverka kvinnors upplevelse av vården i samband med en abort, säger Marlene Makenzius.
Frågan om bemötande är av särskild betydelse inom abortvården eftersom en inducerad abort ofta väcker existentiella tankar och känslor. I en av avhandlingens studier uttryckte nästan hälften av kvinnorna att de ville genomföra någon form av symbolisk handling i relation till aborten. Någon berättade: ”Jag tände ett ljus och tänkte på det lilla livet”.
– Livsåskådningsfrågor är högst personliga och är för de flesta i Sverige inte kopplat till religiösa trosuppfattningar. Detta gäller inte bara abortsökande kvinnor utan finns bland oss alla, inklusive vårdpersonalen. I vårdmötena inom abortvården kan det därför vara särskilt viktigt att vara öppen för olika världsbilder när det gäller abort. Detta är inte något som vanligtvis inkluderas och hanteras i de medicinska procedurerna eller dess styrdokument, säger Marlene Makenzius.
Avhandlingens resultat betonar vikten av att som abortsökande kvinna och partner få ett personligt bemötande anpassat till sina individuella behov. I avhandlingen diskuteras varför detta inte redan är en självklarhet och Marlene Makenzius menar att detta kan bero på att vårdpersonalen inte har rätt att fråga om anledningen/motiven bakom beslutet om abort enligt den svenska Abortlagstiftningen enligt vilken kvinnan själv ska fatta beslutet utan att behöva ifrågasättas eller påverkas. Marlene Makenzius studier visar att det kan vara av betydelse för kvinnor och män att just få diskutera abortbeslutet och dess bakomliggande motiv, att få förståelse och bekräftelse som en del i bearbetningen. En kvinna beskrev det så här: ”Jag förväntade mig inte att hon skulle fatta beslutet åt oss, men åtminstone att hon kunde bidra med något perspektiv till samtalet…”.
En del av slutsatserna i avhandlingen är därför att abortvården i högre grad bör arbeta med kvalitetsutveckling av bemötandefrågor.
– Det åligger hälso- och sjukvården att bland annat arbeta förebyggande vad gäller oönskade graviditeter. Vi vet att var fjärde kvinna som söker för en abort kommer att göra minst en abort till. Goda relationer är viktiga för att skapa förtroende som skulle kunna vara till fördel när det gäller att skapa motivation för att använda preventivmedel, säger Marlene Makenzius.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Marlene Makenzius, tel: 076-1131 076, e-post: marlene.makenzius@fhi.
Avhandlingen försvaras den 21 september.
När forskaren Thomas Mörs gick igenom Naturhistoriska riksmuseets universitet samlingar av fossila reptiler tillsammans med en kollega från Zürich fick de syn på ett fossil, inte mycket större än en tumnagel, som genast fick dem att dra efter andan.
Fossilet visade tydligt den karakteristiska formen av en lädersköldpaddas sköldplatta. Det är 75 miljoner år gammalt och därmed minst 15 miljoner år äldre än tidigare, liknande fynd från Europa. Ursprungligen hittades fossilet år 1923 i Skåne på Ivön av museiassistent Richard Hägg. Sedan dess har det legat i museets samlingar men identifierades först nu.
För 75 miljoner år sedan var nuvarande Skandinavien omgivet av hav och därmed isolerat från andra kontinenter. Europa var en stor skärgård med otaliga öar. Hur det kommer sig att dessa sköldpaddor fanns i Sverige för 75 miljoner år sedan är därför svårt att förklara. Men Thomas Mörs ser två tänkbara alternativ.
Spreds från ö till ö
Antingen har lädersköldpaddor lyckats sprida sig från Asien till Europa via öar. Men lädersköldpaddan är en söttvattenlevande art och skulle svårligen sprida sig över så stora havsområden. Kanske med flytande trädstammar eller andra spektakulära förflyttningar. Fossil från lädersköldpaddor av samma ålder som detta fynd har gjorts i både Nordamerika och Asien.
Äldre ursprung
Den andra möjliga förklaringen är att sköldpaddan inte har sitt ursprung i nuvarande Kina under tidig krita, som den nuvarande teorin är. Istället kan den ha ett mycket tidigare ursprung från tidsperioden jura då Nordamerika och Asien fortfarande hade landförbindelse med Europa.
– Det skulle radikalt förändra lädersköldpaddans evolutionsmönster som vi hittills kunnat se det, säger Thomas Mörs, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.
Få fossil i Sverige
Bristen på fossil av landlevande djur i Sverige gör att vi vet ganska lite om vilka djur som funnits här. Den svenska berggrunden, eller urbergsskölden Fennoskandia som den heter och täcker stora delar av Skandinavien, är omkring 2 miljarder år gammal. Alltså från en tid långt innan landlevande liv fanns på jorden. Alla yngre lager har eroderats bort av väder, vind och inlandsisar. Och därmed alla eventuella fossil.
Det är egentligen bara två platser i Sverige som man hittat fossil av landlevande djur. En av dem är i det som en gång var ett floddelta där sötvatten rann ut i havet där nu Ivön i Skåne ligger. Här har till exempel dinosaurietänder hittats.
Dagens lädersköldpaddor
Lädersköldpaddor har en mjuk, läderartad sköld istället för ett hårt skal. De lever i sötvatten och nu levande arter finns i Asien, Afrika och Nordamerika. Det engelska namnet är softshell turtle. Kanske har du beställt en sådan på restaurang i Kina?
INFORMATION OCH KONTAKT
Forskningsresultatet publicerades i senaste numret av Journal of Vertebrate Paleontology.
SCHEYER, T.M., MÖRS, TH. & EINARSSON, E. (2012): First record of soft-shelled turtles (Cryptodira: Trionychidae) from the Late Cretaceous of Europe.- Journal of Vertebrate Paleontology, 32 (5): 1027-1032.
För ytterligare information kontakta
Thomas Mörs
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet
thomas.mors@nrm.se
08-5195 5107
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Genom en lämplig kombination av dessa parametrar är det möjligt att skräddarsy grödan för dess vidare användning och förädling.
Vetemjölets bakningsegenskaper och kornets mältningskvalitet bestäms till stor del av hur mycket proteiner grödan innehåller och hur sammansättningen på dessa proteiner ser ut. Proteinhalten bestämmer brödets volym samt mältningsegenskaperna. Proteinkomplexet i vetekärnan påverkar degens klistrighet och styvhet samt nedbrytningen av proteiner till peptider och aminosyror vid mältningen. Både proteinhalten och proteinkomplexet bestäms i hög grad av olika processer under vetekornets mognad.
Ali Hafeez Malik vid SLU i Alnarp har undersökt möjligheten att styra halten och sammansättningen av protein i vete och korn i sitt doktorsarbete.
– Odlaren bör i första hand välja rätt sort för att optimera proteininnehållet för grödans tilltänkta användning, säger Ali Malik. Viktigt vid val av sort är också att den är optimal för klimat och jordmån på odlingsplatsen.
Snabbmognande sorter, låg kvävetillgång fram till blomning och därefter hög kvävetillgång, och hög temperatur bidrar till hög proteinhalt, svagt gluten samt små glutenkomplex. Omvända förhållanden ger låga proteinhalter och stora glutenkomplex.
Grödans användningsområde bestämmer önskad proteinsammansättning där bakning av bröd av fransbrödtyp kräver höga proteinhalter och stora glutenkomplex medan maltkorn för öltillverkning kräver proteinhalter om 9–11 procent och stora proteinkomplex.
Med hjälp av denna nya kunskap skulle man bättre kunna välja odlingslokaler och jordbruksåtgärder för att få fram vete och korn med optimalt innehåll av protein.
Ett framtidsprojekt är att utarbeta en simuleringsmodell där man matar in en vald sort med en viss mognadstid, sådatum, kvävegödsling och temperatur.
– Modellen räknar då ut den förväntade proteinhalten och sammansättningen, avslutar Ali Malik.
KONTAKT
Ali.Malik@slu.se, 040-415263, 0736-36 83 89
Eva Johansson, eva.johansson@slu.se, 040-41 55 62 (Ali Maliks handledare vid SLU, Agrosystem, svarar på frågor på svenska)
Avhandlingen [Ref 1]
Under 2011 ökade skogsbrukskostnaden med 8 procent i förhållande till år 2010. Det beror på att andelen gallring har ökat, men också att kostnaderna för skogsvård och vägar gått upp.
Det visar Skogforsks och Skogsstyrelsens gemensamma enkät för 2011. Förra året dämpades kostnadsökningarna något, men endast temporärt.
– Nu ökar kostnaderna igen, precis som under större delen av 2000-talet, kommenterar Skogforsks analytiker Torbjörn Brunberg.
Enskilda kostnadsposter som föryngringsavverkning, gallring, skogsvård och transporter ökade med ungefär 2,6 procent under 2011 och följde därmed inflationen.
FAKTA
Skogforsk är det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, finansierat av staten och skogsnäringen. Vi tillför svenskt skogsbruk kunskaper, tjänster och produkter för ett lönsamt, hållbart bruk av skogen.
Forskningsexpeditionen Oden Arctic Technology Research Cruise pågår 15–25 september i arktiska vatten nordost om Grönland. Expeditionen är ett första steg i ett nytt samarbete mellan NTNU och Polarforskningssekretariatet inom ramen för överenskommelsen Nordic Cooperation in Polar Research, som etablerades 2010.
Forskargruppen ombord på isbrytaren Oden är norsk och kommer bland annat att studera havsisens och isbergens fysikaliska och mekaniska egenskaper, Odens prestanda och framkomlighet under olika isförhållanden och egenskaperna hos drivande havsis och isberg under olika meteorologiska och oceanografiska förhållanden.
Forskningsexpeditionen är ett projekt inom SAMCoT (Sustainable Arctic Marine and Coastal Technology) – ett center för forskningsbaserad innovation som inrättats av Norges forskningsråd med NTNU som värd.
Oden Arctic Technology Research Cruise startar och avslutas i Longyearbyen på Svalbard.
Polarforskningssekretariatet är en statlig myndighet som främjar och samordnar svensk polarforskning. Det innebär bland annat att följa och planera forsknings- och utvecklingsarbete samt att organisera och leda forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis.
Forskningsanslagen från Europeiska forskningsrådet anses vara de mest prestigefyllda man kan få som yngre forskare. Nu har Alexander Antonelli och Johan Åkerman vid Göteborgs universitet samt Robert Berman vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola beviljats miljonanslag av Europeiska forskningsrådet, The European Research Council (ERC), för sina forskningsinsatser.
Samtliga har erhållit ”ERC starting grants” för framstående forskare som är i början av sin karriär. Anslagen är på 1,5 respektive 1,2 miljoner euro.
Kartlägger biologisk mångfald
Alexandre Antonelli är forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap och vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård. Han ställer frågor som varför vissa områden på jorden har mycket högre biologisk mångfald än andra och vilka arter och områden som löper störst risk att drabbas av den pågående klimatförändringen och miljöförstörelsen.
– Ökad förståelse för hur mångfalden har påverkats av tidigare klimat- och miljöförändringar gör att vi bättre kan förutspå framtida effekter. Då kan också naturvårdsresurserna riktas dit de gör störst nytta, säger Alexandre Antonelli, vars forskningsprojekt har tilldelats 1,5 miljoner euro från Europeiska Forskningsrådet.
Öppnar för nya tillämpningar
Fysikern Johan Åkerman får 1,5 miljoner euro i anslag för forskningsprojektet MUSTANG. Projektet har som mål att leda fram till en spinnvågsbaserad teknologisk plattform där växelverkan mellan elektroner, spinnvågor och fotoner ger nya möjligheter för tillämpningar inom mikrovågs- och THz-området.
– Detta så kallade konsolideringsanslag ger mig och min grupp möjligheten att bygga vidare på de spinntroniska komponenter som vi har tagit fram inom mikrovågsområdet de senaste fem åren och nu höja ambitionsnivån ytterligare för att nå mycket högre i frekvens och kombinera spinntronik med nanoplasmonik, säger Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik.
Utvecklar matematiska metoder
Ämnet för matematikern Robert Bermans forskning är geometriska aspekter av komplexa system. Projektet utvecklar matematiska metoder som bland annat bygger en bro mellan två tillsynes helt olika områden: å ena sidan signalbehandling och å andra sidan Einsteins gravitationsteori; speciellt ekvationerna för rum-tidens krökning i en komplex geometri.
– Forskningsanslaget på 1,2 miljoner euro är välkommet. Det här ger en fantastisk möjlighet att skapa en kreativ matematisk forskningsmiljö i Göteborg genom att knyta unga framstående internationella forskare till institutionen, säger Robert Berman.
Europeiska forskningsrådet stödjer spetsforskningen inom EU. Rådets främsta syfte är att stödja och uppmuntra de allra bästa forskarna som vågar ta ut svängarna i sin forskning. Rådet vill uppmuntra Europas mest framstående forskare att gå bortom den etablerade kunskapens gränser.
I sin avhandling har Åsa Rejnö intervjuat läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar i stroketeam.
Avhandlingens syfte har varit att beskriva hur vårdare och närstående upplever patienters död när patienten drabbats av stroke, med fokus på de etiska problem som vårdarna upplever i vården av patienter som drabbats av bråd död.
Avhandlingen visar att dödsfall till följd av akut stroke ofta är en bråd död. Det hastiga, plötsliga dödsfallet för med sig en ovisshet som de drabbade, vårdarna i teamen och de närstående måste förhålla sig till. Enligt Åsa Rejnö manar situationen till brådskande handlingar som potentiellt har kraft att kränka patientens värdighet, skapa etiska problem som stroketeamen måste hantera samt har kraft att helt uppta livet för närstående under tiden de vakar och fram tills döden inträffar.
–Den här nya kunskapen om hur döden till följd av en akut stroke upplevs visar att vården på strokeenheter skulle kunna förbättras om palliativa vårdprinciper, det vill säga de principer som vården av döende patienter bygger på, integrerades med principerna för strokeenhetsvård, säger Åsa Rejnö.
I dagens strokesjukvård ligger stort fokus på rehabilitering och på att den som drabbats av stroke ska kunna leva vidare så likt hur den levde innan den fick en stroke. De palliativa principerna lägger stor vikt vid stöd till de närstående och skulle därmed gynna den här patientgruppens närstående.
– Även så kallade efterlevandesamtal, som är ett samtal mellan de närstående och personal som vårdat patienten, skulle kunna förbättra de närståendes svåra situation, säger Åsa Rejnö.
Avhandlingen Bråd död när patienten drabbats av stroke – vårdares och närståendes upplevelser försvaras vid disputation fredagen den 21 september.
Donationen kommer att användas till stipendier för de baltiska studenterna vid SSE Rigas kandidatprogram. Därmed kommer 720 baltiska studenter att få möjligheten att studera vid SSE Riga till en reducerad terminsavgift.
”De tre bankernas donation ger de bästa baltiska studenterna möjlighet att på hemmaplan studera inom ramen för ett högkvalitativt ekonomprogram liknande det som ges vid Handelshögskolan i Stockholm. Donationen är en av de största privata donationerna till baltisk högre utbildning under senare år. Den bidrar aktivt till att stoppa den ”braindrain” som innebär att de mest begåvade studenterna lämnar regionen för högre utbildning i Västeuropa och Nordamerika. Donationen är därför inte bara en gåva till SSE Riga och dess studenter utan även till de tre baltiska länderna” säger SSE Rigas rektor, Anders Paalzow:
”De tre bankernas donation spelar en avgörande roll vid utformandet av en finansiellt långsiktigt hållbar lösning för SSE Riga. Skolan som tidigare hade statlig finansiering från Sverige och Lettland finansieras nu via terminsavgifter. Tack vare ”Key to Success”-programmet kan SSE Riga även fortsättningsvis attrahera de bästa baltiska studenterna oavsett deras socioekonomiska bakgrund” framhåller Anders Rydin styrelseordförande för SSE Riga Foundation.
Det officiella överlämnandet av ”Key to Success-donationen” skedde vid en ceremoni på SSE Riga i närvaro av bland annat Birgitte Bonnesen chef för Swedbanks Baltiska bankrörelse, Valdis Siksnis chef för Nordeas bankrörelse i Polen och Baltikum samt David Teare chef för SEB Baltikum.
FAKTA
SSE Riga grundades 1994 på initiativ av Handelshögskolan i Stockholm. Sedan 2011 ägs skolan av en stiftelse i Lettland men har ett mycket nära samarbete med Handelshögskolan i Stockholm bland annat kommer en stor av SSE Rigas fakultet från Handelshögskolan. SSE Riga är en panbaltisk skola med i huvudsak studenter från Estland, Lettland, Litauen, men sedan något år finns även studenter från Vitryssland, Moldavien, Ukraina och Georgien representerade.
