– De flesta deltagarna gick ner väldigt bra under de första tre månaderna och hade därefter mycket god viktstabilitet under ett års tid. Däremot vet vi ännu inte hur det går på längre sikt. Att behålla viktminskningen är tveklöst den största utmaningen, säger Erik Hemmingsson, forskare vid Karolinska Institutet och Överviktscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.
Itrim bygger på tillgänglig forskning om långvarig viktminskning genom förändrade mat- och motionsvanor. Varje deltagare väljer en av tre dieter vid starten av det minst ettåriga programmet: very low calorie diet (VLCD, 500 kcal/dag bestående av enbart måltidsersättning i 6-10 veckor), low calorie diet (LCD, 1200-1500 kcal/dag bestående av en blandning av vanlig mat och måltidsersättning) eller kalorisnål vanlig mat (1500-1800 kcal/dag). Programmet består även av gruppträffar, individuella samtal och motion. De deltagare som vill gå det striktaste VLCD-programmet måste få klartecken av läkare inom tre veckor från start för att utesluta hälsofarliga biverkningar.
Programmets effekt utvärderades genom att mäta och sammanställa viktminskningen för samtliga 9037 studiedeltagare efter ett år. Medelåldern på deltagarna var 48 år och en majoritet av dem var kvinnor. Fyrtiotvå procent valde att gå ner i vikt genom att äta enbart måltidsersättning (VLCD), drygt hälften genom en kombination av kalorisnål mat och måltidsersättning (LCD) och sju procent genom att enbart äta kalorisnål vanlig mat.
Resultatet av studien, som publiceras i vetenskapstidskriften American Journal of Clinical Nutrition, visar att den genomsnittliga viktminskningen bland deltagarna var 10,9 kg (motsvarande 12 procent av startvikten) efter ett år. De som valde VLCD gick ner mest: 13,8 kg (14 procent av startvikten). LCD-deltagarna respektive vanlig mat-grupperna gick ner 8,9 kg (10 procent) respektive 7 kilo (8 procent).
Sammantaget i de tre grupperna avbröt cirka 21 procent programmet i förväg. Avhoppet var lägst i VLCD-gruppen (18 procent), följt av LCD- och vanlig mat-grupperna (23 respektive 26 procent). Faktorer som var förenade med en ökad risk för avhopp var låg ålder, lågt inledande BMI, samt låg inledande viktminskning.
Kostnaden för att delta i ett Itrim-program är cirka 9 000 kronor på ett år. Erik Hemmingsson konstaterar att det är ett problem att sjukvården till stor del saknar resurser för att hjälpa individer med fetma och övervikt att gå ner i vikt.
– Många överviktiga söker sig då till kommersiella aktörer, där effekten ofta är oklar. Det finns därför ett stort behov av att utvärdera kommersiella viktminskningsprogram, säger han.
ÖVRIG INFORMATION
Studien har finansierats genom ett anslag från Itrim International AB. Erik Hemmingsson har tidigare också varit verksam inom företaget. Andra viktminskningsprogram på marknaden ingick inte i studien, som alltså inte utesluter att det kan finnas bra alternativ till Itrim.
Publikation: ”Weight loss and dropout during a commercial weight loss program using VLCD, LCD and restricted normal food: observational cohort study”, Erik Hemmingsson, Kari Johansson, Jonas Eriksson, Johan Sundström, Martin Neovius och Claude Marcus, American Journal of Clinical Nutrition, online ahead of print 19 September 2012.
Ett nytt forskningsprojekt om att utvärdera ett internetbaserat självhjälpsprogram för överdrivet dataspelande startar nu vid Umeå universitet. Syftet är att förbättra behandlingen av personer med dataspelsproblematik, en grupp som hamnat i skymundan.
– Personer som upplever problem med sitt dataspelande har idag väldigt svårt att få hjälp, menar professor Per Carlbring, som driver projektet vid institutionen för psykologi. Det finns dessutom väldigt lite kunskap om hur överdrivet dataspelande kan behandlas.
Doktoranden och psykologen Jakob Jonsson är också delaktig i projektet. Han har jobbat med beroendeproblematik i många år. Enligt honom finns ingen statistik över hur många svenskar som är inne i ett överdrivet dataspelande, men en tysk studie visar att ungefär tre procent av Tysklands ungdomar och unga vuxna har problem med sitt dataspelande.
– Min uppfattning är att vi har en liknande situation i Sverige, säger Jakob Jonsson.
Behandlingsprogrammet som ska testas och utvärderas av Umeå universitet är utvecklat av Spelinstitutet, som planerar att driva behandlingen vidare om den visar sig effektiv.
– Psykologisk behandling via internet har visat goda resultat för till exempel spelberoende (spel om pengar) och därför vill vi nu gå vidare och utvärdera hur den typen av behandling fungerar för personer som påverkas negativt av sitt dataspelande, berättar Per Carlbring.
Behandlingen bygger på kognitiv beteendeterapi och motiverande samtal, vilket bland annat innebär att deltagarna undersöker sina motiv, tankar och beteenden. Förutom information och övningsuppgifter kommer deltagarna att hålla kontakt med en behandlare i form av en psykologkandidat från psykologprogrammets sista termin.
Studien vänder sig till personer som spelar så mycket dataspel att de har svårt att kontrollera spelandet och upplever sig påverkas negativt av det. Även personer som försöker sluta eller begränsa sitt spelande kan anmäla sig.
– Antalet deltagare vi kan ta emot är begränsat men det finns fortfarande plats för fler, säger Jakob Jonsson. I och med att behandlingen sker över internet så kan vi ta emot deltagare från hela landet.
Deltagarna kommer att delas upp i två grupper. Den ena får påbörja sin behandling direkt och den andra efter 8 veckor. Projektet kommer att följas upp och förväntas rapporteras under 2013. Behandlingen är kostnadsfri och pågår i åtta veckor.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, se www.dataspelsstudie.se eller kontakta:
Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, Umeå universitet
Telefon: 070-0400399
E-post: per.carlbring@psy.umu.se
Jakob Jonsson, leg. psykolog & doktorand, Umeå universitet
Telefon: 070-6199370
E-post: jakob.jonsson@psy.umu.se
Nya bilmotorer som går på vätgas ger bara vatten som avgaser och är tre till fyra gånger effektivare än vanliga förbränningsmotorer. Bara ett ”litet” problem hindrar utvecklingen av vätgasbilar: det finns ingen bra metod att lagra tillräcklig mängd av vätgas då det är en gas med mycket låg densitet.
Serhiy Luzan har ägnat den första delen av sin avhandling åt studier av vätelagring i nya spännande typer av metallhydrider: metallorganiska ramverk (MOF). De består av zink- och kobolt-baserade metallkluster ihoplänkade via organiska molekyler och de är extremt porösa. Ett gram MOF har en väteadsorberande yta som är större än en fotbollsplan! Tiotals nya MOF-material syntetiseras varje år vilket ger ett starkt löfte om nästa generations vätelagringsmaterial.
Serhiy har studerat väteadsorption i flera nya MOFs och utforskat effekterna av olika yta, porvolym och porformer på vätelagringsparametrarna. MOF kan lagra väte i rekordhöga mängder vid mycket låg temperatur, men kapaciteten i rumstemperatur är inte tillräckligt stor. Därför har Luzan undersökt nya metoder för att förbättra kapaciteten. Tillsättning av metallkatalysatorer har tidigare rapporterats avsevärt förbättra vätelagring.
– Men i min studie kunde effekten av tillsats av en metallkatalysator på väteadsorption inte bekräftas, säger Serhihy Luzan.
Vätgas är intressant inte bara som bränsle utan också för kemisk modifiering av supertunna kolmaterial, till exempel kolnanorör, fullerener och grafen. Grafen är ett enda lager av kolatomer. Kolnanorör består också av rent kol, i form av grafenlager ihoprullade till en cylinder. Fulleren, C60, består av sextio kolatomer som ligger ordnade i fem- eller sexkantiga figurer precis som mönstret i en fotboll. Det finns kolnanomaterial som är starkare än stål, leder ström bättre än koppar och är bättre värmeledare än diamant.
I den andra delen av avhandlingen beskriver Luzan de molekyler han skapat genom att låta vätgas reagera med fullerener och kolnanorör.
Reaktionen mellan fulleren C60 och vätgas studerade Luzan vid förhöjda temperaturer och vätetryck, med och utan tillsats av metallkatalysatorer. Reaktionen resulterade i att hydrogenerade fullerener, C60Hx, bildades. Vid förlängd vätebehandling fragmenterades och kollapsade fullerenstrukturen. Detta resultat visar att det är möjligt att stegvis bryta ner fullerener till mindre kopp-liknande molekyler, vilka stabiliseras med väteatomer. Detta är en struktur som tidigare varit svår att framställa.
– Med denna metod skulle vi kunna använda fullerener som ett relativt billigt utgångsmaterial för att tillverka nya molekyler där intressanta egenskaper från det ursprungliga kolnanomaterialet förhoppningsvis kvarstår, säger Serhihy Luzan.
Hydrerad grafen (grafan) förväntas vara ett idealiskt material för ny kolbaserad elektronik, men att få en direkt reaktion mellan grafen och väte är svårt. Det är mycket lättare att reagera vätgas med kolnanorör och sedan klippa upp dem i så kallade nanoband som håller väte fäst vid ytan.
Luzans experiment visade att reaktionen mellan enkelväggiga kolnanorör och vätgas är möjlig om lämplig katalysator används och han kunde observera att en del av nanorören omvandlades till grafen- eller grafannanoband.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 28 september försvarar Serhiy Luzan, institutionen för fysik, sin avhandling med titeln: Materials för hydrogen storage and synthesis of new materials by hydrogenation. Svensk titel: Material för vätelagring och syntes av nya material genom hydrering.
Disputationen äger rum kl. 13:00, N300 i naturvetarhuset
Fakultetsopponent är Prof. Dr. Yaroslav Filinchuk, Institute of Condensed Matter and Nanosciences, Université Catholique de Louvain, Louvain-la-Neuve, Belgien
Läs hela eller delar av avhandlingen här
För ytterligare information, kontakta gärna:
Serhiy Luzan, institutionen för fysik (in English)
Telefon: 090-786 65 81, 070-022 34 94
E-post: %20serhiy.luzan@physics.umu.se
Vi har alla ett intresse av medicinska framsteg. Dagens och morgondagens patienter behöver resultaten som biobanksforskningen kan ge för sin vård och behandling. Därför är det viktigt att fråga sig om förutsättningarna för att forska kan förbättras. Den 6 oktober försvarar Joanna Stjernschantz Forsberg från Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) sin avhandling ”Biobank Research – Individual Rights and Public Benefit”. I avhandlingen föreslår hon att forskning som använder sig av sparade prover och data skall ses som en naturlig del av sjukvården, istället för något farligt som människor måste skyddas från:
– Ofta utgår man från att reglering är nödvändig för att skydda personerna som deltar. Men det är viktigt att komma ihåg att människor också utsätts för risker om forskningen hindras, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
I sin avhandling argumenterar hon för att det skall vara lättare att bedriva medicinsk forskning som bara medför minimala risker. Det gäller till exempel när sparade prover och data används.
– Vi har alla ett intresse av forskning eftersom vi inte vet vilken sjukvård vi eller de som står oss nära kommer att behöva i framtiden, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
En central slutsats i avhandlingen är att vi har en moralisk plikt att acceptera att våra sparade prover och data används i forskning. Enligt Joanna Stjernchantz Forsberg kan den här plikten ses som ett socialt kontrakt som är grundat i egenintresse.
– Eftersom plikten inte är baserad på en idé om solidaritet och andras välfärd kan den inte avfärdas med invändningen att individens rättigheter väger tyngre än samhällsnyttan, säger Joanna Stjernschantz Forsberg.
INFORMATION OCH KONTAKT
Joanna Stjernschantz Forsberg, leg läkare och doktorand, e-post: joanna.forsberg@crb.uu.se, telefon: 018-471 61 96.
Joanna Stjernschantz Forsberg försvarar sin avhandling 6 oktober kl. 13.15 i Auditorium Minus, Gustavianum, Uppsala.
Stjernschantz Forsberg, J, Biobank Research: Individual Rights and Public Benefit, doctoral thesis, Acta Universitatis Upsaliensis, 2012
Christine Persson Osowski har bland annat studerat vuxnas uppfattning av skolmåltiden. Skolmåltiden sågs som en del av den svenska välfärdsstaten, men samtidigt som en andra klassens måltid avseende miljön, personalen, i viss mån maten och som en måltid med en bristande social betydelse. Ofta användes en jargong som visade på förutfattade meningar om skolmåltiden. Detta innebar bland annat att personalen beskrevs som ”mattanter” med attribut som ”arga” och ”sura” medan måltidsmiljön beskrevs som ”stimmig” och ”stökig”. När det gäller maten så var det speciellt potatisen som nämndes i negativa ordalag som exempelvis ”grön”, ”äcklig”, ”överkokt” och ”med en hinna på”.
Denna jargong kunde även ses bland de barn som deltog i fokusgrupper om skolmåltiden. Bland annat liknade eleverna maten vid ”kartong”, ”lera”, ”papper” och ”grus”.
I avhandlingen framkom att en måltid som serveras hemma ses som idealet, både bland barn och vuxna. Samtidigt så är förväntningarna idag högre på skolmåltiden än på en måltid som serveras hemma. De krav som ställs på skolmåltiden inkluderar inte bara maten, den fysiska och sociala miljön, utan skolmåltiden ses även som ett lärtillfälle, ett sätt att medverka till en god hälsa bland barn och ungdomar och som ett sätt att bidra med social-politiska insatser. Samtidigt förutsätts det att skolmåltiden ska vara helt gratis.
Ett annat område som studerats i avhandlingen är den pedagogiska måltiden. Det fanns lärare som handlade på ett sätt som inte kan förknippas med myndigheternas definition av en pedagogisk måltid, till exempel genom att äta med varandra istället för tillsammans med eleverna. Vanligare var dock att lärarna fokuserade på att antingen föra konversationer med eleverna eller att utbilda dem i måltidssituationen. Barnen i sin tur, visade att de uppfattade mat i termer av hälsosam och ohälsosam mat.
– Det finns förbättringsområden att arbeta vidare med inom skolmåltiden, exempelvis måltidsmiljön. Lika viktigt är emellertid att synliggöra den stereotypa bild som vi har inom vår kultur gentemot måltider som serveras inom offentlig sektor, eftersom detta påverkar hur vi uppfattar dessa måltider, säger Christine Persson Osowski.
INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta Christine Persson Osowski, institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet, e-post: christine.persson-osowski@ikv.uu.se Telefon: 018-471 23 40, 0766-517 221
Avhandlingen försvaras den 28 september.
Persson Osowski, C (2012). The Swedish School Meal as a Public Meal – Collective Thinking, Actions and Meal Patterns. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
– Vi tar genom stiftelsen initiativ till en ny utbildning, en magisterexamen med fokus på hållbart samhällsbyggande som kan starta 2014, säger Gunnar Ivarson. Det har saknats ett helhetsgrepp för att nå det hållbara samhället. De unga behöver en utbildning som leder mot hållbart samhällsbyggande.
Med hjälp av medel från stiftelsen kan högskolan inrätta en ny magisterutbildning med profilen hållbar samhällsutveckling. Man kommer också kunna anställa en professor och flera doktorander i projektet.
– Vi är väldigt glada för det här samarbetet, säger Peter Axelberg, prefekt på Institutionen Ingenjörshögskolan. Det här ger oss möjlighet att starta ett unikt profilprogram inom hållbar samhällsutveckling och att kunna anställa en professor som kommer vara central inom området. Det betyder väldigt mycket för forskning och utveckling på hela Högskolan i Borås.
Gunnar Ivarson har varit byggare sedan 1956 och startade Wäst-bygg 1981. Företaget är idag Sveriges största privatägda byggföretag och det sjätte största i landet. Gunnar Ivarson har länge varit engagerad i frågor som rör bostadspolitik och infrastruktur och sitter bland annat i styrelsen och branschrådet för Institutionen Ingenjörshögskolan sedan tio år. Där har han varit med om att utveckla moderna kurser inom området och har sedan länge kunskap om branschen.
Sedan tidigare samarbetar Ingenjörshögskolan, SP, Borås Stad och Borås Energi och miljö kring ett referensprojekt för hållbar samhällsutveckling i Borås, Norrby ängar.
Ett konstituerande styrelsemötet hölls igår, tisdag, och stiftelsen är därmed bildad. Stiftelsens 4 miljoner är att se som ett startkapital för magisterutbildning, professur och doktorander.
KONTAKT
Gunnar Ivarson, stiftelsens grundare.
Mobil: 0705-233009, Telefon: 033-104 656
Peter Axlberg, prefekt, Institutionen Ingenjörshögskolan
Mobil: 0760-507034, telefon: 033-435 4627, email: peter.axelberg@hb.se
En ny studie från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå fokuserar på renskötsel och klimat. Studien har pågått under flera år i samarbete med Vilhelmina norra sameby i Västerbotten.
– Våra resultat visar tydligt att klimatförändring inte enbart är en framtida utmaning utan påverkar renskötseln redan här och nu, säger Annette Löf, statsvetare vid Umeå universitet. Tydligast framträder riskerna vintertid och kopplas inte enbart till en långsam uppvärmning utan även till extrema väderhändelser.
Genom att komplettera renskötarnas perspektiv med renens egna berättelser, inhämtade från GPS-halsband, illustreras tydligt hur renarnas mark- och betesanvändning kraftigt varierar kopplat till olika väderförutsättningar. Eftersom klimatmodeller indikerar att osäkerheterna kan förstärkas innebär det att behovet av ett varierat och sammanhängande landskap ökar än mer.
– Tyvärr ser vi att samebyn har begränsade möjligheter till direkt anpassning. Markerna nyttjas så långt det är möjligt, även om det finns visst utrymme för att vidareutveckla övervakningsmöjligheter och strategiska markplaneringsinstrument som renbruksplaner, menar Annette Löf.
För att möta klimatutmaningen krävs därför ökade handlingsmöjligheter inom andra områden – till exempel inflytande över konkurrerande markanvändning och rovdjursfrågan. Den indirekta anpassningen och förbättrade samarbetsmöjligheter med andra aktörer kommer att bli en nyckelfråga för rennäringen. Trots allt menar Karin Baer, ordförande i Vilhelmina norra sameby, att det finns en stark framtidstro för renskötseln. Den stora utmaningen består i att möta klimatförändringarna på renskötselns och samebyns egna villkor.
INFORMATION OCH KONTAKT
Rapporten ingår i ett forskningsprojekt som pågått sedan januari 2012 i samarbete mellan Vilhelmina norra sameby, Umeå universitet och SLU Umeå. Projektet är finansierat av Sametinget och är ett av åtta pilotprojekt inom ramarna för Sametingets livsmiljöprogram, som är ett led av regeringsuppdraget för klimatanpassning (2009-2011).
Här kan du hämta rapporten
För ytterligare information kontakta gärna:
Annette Löf
doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
E-post: Annette.lof@pol.umu.se
Telefon: 090-786 60 21
För att minska antalet skadade i mopedolyckor infördes den 1 oktober 2009 ett nytt körkort (AM) för EU-moped. En obligatorisk utbildning på 12 timmar varav minst fyra timmar praktiska moment infördes. Syftet med den kvalitativa studie som redovisas i VTI rapport 756, var att utvärdera utbildningsprocessen och vilken effekt den kan tänkas ge på elevernas beteende i trafiken. En samstämmighetsbedömning utfördes även avseende hur kursplanens mål realiserades i undervisningen.
Sammantaget visade resultaten att det förmodligen skett en höjning av kunskapsnivån. Ungdomarna har fått lära sig trafikregler och praktisk körning och flera lärare menar att eleverna tagit ett ”halvt B-körkort” när de är klara med utbildningen. Mopedutbildarna hade olika pedagogiska idéer men det gemensamma var användet av PowerPoint-presentationer som grund för en lärarcentrerad undervisning.
Kurserna fick genomgående gott omdöme och eleverna var generellt ambitiösa och fokuserade. Flertalet mål från kursplanen togs upp förutom självvärdering. Teoriundervisningen var i de flesta fall provstyrd, vilket innebar att huvudvikten i teoriundervisningen var på regler och bestämmelser och mindre på att höja riskmedvetenheten. Det är därför tveksamt om det skett en förändring av elevernas riskmedvetenhet och attityder till hastighet och alkohol.
Nu behövs forskning för att kunna utveckla examineringen av AM-körkort så att det täcker in attityder och värderingar. Dessutom behöver nya utbildningsmetoder utvecklas och utvärderas; utbildningsmetoder som är elevcentrerade och som lägger större vikt på hur ungdomar kan stödjas till att prioritera säkra val. För att nå nollvisionen för skadade unga på moped behöver vi ha fortsatt fokus på attityder till risker för ett säkrare förarbeteende.
INFORMATION OCH KONTAKT
Mer information: Christina Stave
Ylva Sommerland från Göteborgs universitet har studerat den tecknade tomboyfiguren i manga, en flicka som rör sig i maskulina situationer. Det svenska begrepp som ligger närmast för att beskriva motivet är pojkflicka. Materialet är avgränsat till sportmanga och fantasymanga för tonåringar. I dessa genrer finns otaliga exempel på tecknade tomboys.
Huvudfokus är riktat på en tomboyfigur hämtad från Mitsuru Adachis sportmanga Cross Game. Sportmanga är oerhört populärt i Japan och korsar med sitt innehåll de två största genreindelningarna, ålder och kön. Mitsuru Adachi är en av de mest kända konstnärerna inom denna genre och har varit verksam sedan 1970-talet.
– Mina analyser visar till exempel att hans figur Aoba använder hela sin flickkropp när hon spelar baseboll, något som motsäger stereotypen ”kasta tjejkast”. Det finns också en form av humor i det faktum att en flicka framställs som starkare än alla pojkar i en mansdominerad sport som baseboll, säger Ylva Sommerland.
Hon diskuterar även motivet tecknad tomboy med exempel från fantasymanga. Prinsessan Utena i Revolutionary Girl Utena bestämmer sig för att bli prins, och representerar, som titeln antyder, en revolt mot konventioner.
– Här tar den gestaltade tomboyen formen av en flicka som intar en prinsroll och därmed parodierar konventionsuppsättningarna när det gäller maskuliniteter och femininiteter kopplade till prins- och prinsessmotivet.
Ylva Sommerlands resultat visar också att det finns andra variationer och stilar av en tomboy. En av dem beskriver hon med begreppet inverterade superhjältar. Huvudpersonen Sena i Eyeshield 21, en sportmanga som handlar om amerikansk fotboll, flyr från några pojkar som är synbart större och starkare än honom. När de upptäcker att han springer extremt fort blir han mot sin vilja rekryterad till skolans fotbollslag.
– Han är på flykt från sina plågoandar och stannar inte upp och attackerar sitt motstånd som den stereotypt maskulint manliga superhjälten skulle göra. Ändå är han berättelsens hjälte genom att bli stjärna i fotbollslaget mot alla odds.
Avhandlingen innehåller även en introduktion till mangans historia, som visar att den har utvecklats genom en växelverkan mellan olika kulturer innanför och utanför Japans gränser.
– Jag hoppas att avhandlingen leder till en mer nyanserad bild av vad manga är och att den väcker ett intresse för fler studier i ämnet. Till exempel skulle det vara intressant att ta reda på vem som läser manga, vilken publiken är, säger Ylva Sommerland.
INFORMATION OCH KONTAKT
Mer information: Ylva Sommerland, tel: 0736-944151, e-post: ylva.sommerland@kultvet.gu.se Avhandlingens titel: Tecknad tomboy : kalejdoskopiskt kön i manga för tonåringar
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 september 2012 kl. 13 i sal Vasa B, Institutitonen för Kulturvetenskaper, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Opponent: Fil. dr Margareta Wallin Wictorin, Linnéuniversitetet
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek, e-post: acta@ub.gu.se
Den finns även digitalt publicerad här
Vad innebär det att på ett professionellt sätt erbjuda stöd till kvinnor och deras partners vid barnafödande? Hur kan vårdpersonal utveckla sin stödjande förmåga och hur påverkar ett professionellt stöd kvinnans förhållande till det nyfödda barnet? Det är de grundfrågor som Stina Thorstensson undersöker i sin doktorsavhandling inom ämnet hälso- och vårdvetenskap.
– Kunskap om professionellt stöd som är känslomässigt eller bekräftande prioriteras inte alltid av vårdpersonal. Det är inte lika handfast kunskap som att till exempel lära sig läsa av en CTG-kurva. Därför är det viktigt att få kunskap om vad professionellt stöd betyder och innebär och hur vårdpersonal kan utveckla sin stödjande förmåga, säger Stina Thorstensson.
Sårbara efter kejsarsnitt
Mammor som genomgått ett kejsarsnitt kan vara sårbara i relation till barnet. Ett delresultat från doktorsavhandlingen visar att en grupp kvinnor som under barnafödande mötts av vårdpersonal som fått en särskild utbildning i att erbjuda professionellt stöd stärktes i sin relation till och känsla för barnet. Detta trots den extra utmaning som ett kejsarsnitt kan innebära.
– Väldigt förenklat uttryckt verkar det professionella stödet fungera som en känslomässig vaccination. Kvinnorna i gruppen som mötte vårdpersonal med särskild utbildning stärktes i tron på sin egen förmåga i relation till barnet jämfört med den grupp som hade mött vårdpersonal utan denna utbildning, säger Stina Thorstensson.
Hon understryker att resultatet av studien ska tolkas med försiktighet:
– Vi behöver göra fler liknande studier innan vi kan säga att professionellt stöd verkligen har den här effekten för kvinnor som genomgått kejsarsnitt, säger Stina Thorstensson.
Att hantera sig själv
Att erbjuda professionellt stöd är betydelsefullt i vård kring barnafödande. Samtidigt är det en uppgift som kräver både kunskap och träning. Professionellt stöd kan ses som en utmanande balansakt säger Stina Thorstensson som menar att vårdpersonal borde arbeta mer medvetet med frågan.
– När vårdpersonal erbjuder stöd använder de sig själva som ett ”verktyg”, då är det viktigt att vi inom vården lär oss metoder att hantera våra egna attityder på ett bra sätt, avslutar Stina Thorstensson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Stina Thorstensson disputerar den 26 september med avhandlingen Professional support in childbearing, a challenging act of balance.
För ytterligare information kontakta Stina Thorstensson: telefon: 0500-44 84 55 e-post: stina.thorstensson@his.se
Korallrev är kända för den rika biologiska mångfald de ger upphov till.
I Sverige har vi bara en revbyggande korallart, en kallvattenkorall som heter ögonkorall.
Ögonkorallen kräver marin miljö med stabil hög salthalt och låg vattentemperatur året om. I Sverige finns bara de förutsättningarna i norra delen utav Bohuslän där djupvatten från Atlanten leds in genom den Norska rännan.
– Att vi har kallvattenkorallrev i Sverige har varit känt sedan mitten på 1920-talet. Då kunde man hitta levande korall på tre platser i Kosterfjorden. Idag återstår bara Säckenrevet i Kosterfjorden och det är i dåligt skick, säger marinbiologen och forskaren Mikael Dahl.
Skadlig trålning samt övergödning
Åverkan från trålning och ökad sedimentering från övergödning är några orsaker. Kontinuerlig övervakning med hjälp av fjärrstyrda undervattenfarkoster visar att revet sakta håller på att förfalla.
– Rödlistningsbedömningen är idag under kategorin akut hotat. Säckenrevet har varit skyddat i över tio år från trålning men åverkan från trålning har observerats ett flertal gånger efter det, säger Mikael Dahl.
För tre år sedan förstärktes skyddet ytterligare i och med etableringen av Sveriges första marina nationalpark, Kosterhavets Nationalpark. Men tillståndet för Säckenrevet är fortfarande dåligt.
Korallrev är helt beroende av införsel av larver för att kunna återhämta sig på naturlig väg efter att ha blivit förstörda. Länge har förhoppningar satts till att återetableringen av korall skulle ske från ett flertalet rev som finns på nära avstånd i norska vatten. En studie som nyligen har publicerats i forskningstidskriften Coral Reefs visar dock att Säckenrevet är avskilt från de andra reven i nordöstra Skagerrak.
Ingen naturlig återhämtning möjlig
Med hjälp av genetiska markörer har graden av genflöde mellan reven skattats. Resultatet visar att det genetiska avståndet mellan Säckenrevet och fyra andra rev i nordöstra Skagerrak är så stort att man knappt hittat lika stora genetiska avstånd i studier som har jämfört rev på respektive sida om Atlanten.
– Detta innebär att det är väldigt osannolikt att det svenska revet kommer att återhämta sig på naturlig väg utan det krävs en aktiv insats för att trygga revets fortsatta överlevnad, säger Mikael Dahl som ledde studien.
Dessutom är den biologiska mångfalden på Säckenrevet mycket lägre än vad något annat rev av denna art har uppvisat.
Flera tusen år gamla koraller
Säckenrevet breder ut sig på ett område som är 5000 kvadratmeter men idag finns det bara levande koraller på ett område omkring 300-500 kvadratmeter stort.
Ytterligare resultat från studien, som nyligen publicerades i forskningstidskriften Coral Reefs, visar att individer av ögonkorall kan bli flera tusen år gamla. Äldsta individen i närmsta norska korallrev uppskattades till cirka 6200 år, men troligt är att många individer är äldre.
– Det är med andra ord inte bara reven i sig som kan bli väldigt gamla utan det är faktiskt samma individer som lever där idag som etablerade sig där strax efter att inlandsisen försvann från området. Dessa korallindivider har alltså levt där nere i mörkret sedan långt innan faraonerna byggde sina pyramider, säger Mikael Dahl.
Nödvändigt börja restaurera
Forskare vid Göteborgs Universitet har med anledning av dessa resultat startat ett restaureringsprojekt där friska koraller från näraliggande rev i Norge hämtas och sätts ut på Säckenrevet efter att ha karakteriserats genetiskt.
Förhoppningen är att dessa koraller ska överleva den behandling som krävs för att flyttas och att de ska kunna hjälpa till med återetableringen, dels genom asexuell förökning (kloner) och dels genom sexuell reproduktion.
ÖVRIG INFORMATION
Länk till artikeln
Det nya verktyget är i första hand till för att utveckla styrningen av automatiserade produktionssystem i industrin, men det kan också komma till nytta i akutsjukvården.
Idén uppstod när en god vän till Kristofer Bengtsson förklarade hur de jobbar på akuten. Kristofer insåg att de delvis har samma problem som i industrin, när det gäller att planera, styra och följa upp olika aktiviteter.
– Det blir väldigt komplext när man ska bestämma vilka aktiviteter som ska utföras i vilken ordning, och vilka aktiviteter som hänger ihop med varandra. Särskilt när det ändrar på sig hela tiden. Eftersom akutsjukvården, precis som industriell utveckling, är en kreativ process, krävs det stor flexibilitet i styrningen, säger Kristofer, som nyligen presenterade sin doktorsavhandling på Chalmers.
Kristofer tillbringade en vecka på akutmottagningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus i Trollhättan och blev imponerad över att personalen lyckades hålla reda på så många olika arbetsuppgifter samtidigt.
– Men det är också ett av grundproblemen, eftersom det tar mycket tid och energi att hålla ordning på alla arbetsuppgifter. Det är oerhört svårt att få en överblick över vad som ska göras, och idag har ingen den överblicken. När man producerar bilar löser man problemet genom att skapa väldigt tydliga sekvenser, men den metoden fungerar inte i sjukvården eftersom aktiviteterna ändrar på sig hela tiden.
Med hjälp av det verktyg Kristofer har utvecklat går det att se och förstå vad som händer i ett visst ögonblick och vad som kommer att hända den närmaste tiden, genom att sortera aktiviteterna i olika sekvenser. Tanken är att verktyget ska kunna användas både när man planerar verksamheten och när man utför den.
– Hemligheten är att man tittar på varje aktivitet för sig och vilka krav som finns. Olika sekvenser kan då ritas upp automatiskt, för till exempel en patient eller en sjuksköterska. När kraven och aktiviteterna ändrar på sig uppdateras sekvenserna.
Kristofer planerar att personalen ska kunna använda bärbara pekskärmar där de ser vilka patienter som ligger på vilka rum och vad som händer med patienterna. Det ska hjälpa dem att veta vad de ska göra härnäst och vad som kommer att ske under de närmaste timmarna.
– Om man får en överblick så skapar det en större trygghet inför vad som ska göras och hur arbetet kan förbättras.
Också patienterna ska kunna ta del av informationen för att se hur långa väntetiderna är och vad man väntar på. Idag kan personalen inte alltid tala om det, eftersom de inte vet.
Under de närmaste två åren ska Kristofer utveckla en användarvänlig mjukvara för att underlätta för ingenjörer att utveckla automatiserade produktionssystem. Till sin hjälp kommer han att ha det nya Production Systems Laboratory (PSL) på Chalmers, som han själv har varit med och utvecklat. Laboratoriet invigs den 20 september. Där man kan testa ny teknik och nya tankar kring både fysisk och kognitiv automation.
I sitt nystartade företag Sekvensa ska Kristofer anpassa mjukvaran för akutsjukvården, och han räknar med att ha en färdig produkt om några år. Han ska också undersöka hur man mäter kvalitet i sjukvården.
– Jag upplever att sjukvårdens mätsystem kan skapa sämre kvalitet, eftersom det premierar att snabbt få undan patienter, snarare än att ge dem rätt behandling. Det viktiga är kanske inte att försöka kapa tider som resulterar i ännu mer stress, utan att ta reda på vad som är den verkliga kvaliteten i vården. Först när man förstår det kan man börja jobba med verkliga förbättringar.
INFORMATION & FAKTA
För mer information kontakta: Kristofer Bengtsson, Institutionen för signaler och system, kristofer.bengtsson@chalmers.se, 0768 – 97 95 61
Avhandlingen: Flexible design of operation behavior using modeling and visualization
Detta trots att det kirurgiska ingreppet i sig ofta ger bestående viktnedgång över en 20-årsperiod – och därmed minskad risk för livsstilssjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer. De flesta som genomgår fetmakirurgi använder dock på sikt mindre läkemedel jämfört med patienter som behandlats på vanligt sätt mot sin fetma.
Analysen är utförd av forskare vid Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och publiceras i ett temanummer av den ansedda vetenskapstidskriften JAMA. SOS-studien har drivits från Sahlgrenska akademin sedan 1987 och är världens längsta och största kontrollerade studie som jämför fetmakirurgi med konventionell fetmabehandling. I SOS ingår 2010 personer mellan 37 och 60 år som genomgått kirurgisk behandling mot fetma mellan åren 1987 och 2001 samt 2037 kontrollpersoner.
Tidigare analyser av det insamlade materialet har visat att fetmakirurgi ger bestående viktminskning och även minskar risken för insjuknande i diabetes, hjärtinfarkt, stroke och cancer jämfört med konventionell behandling mot fetma. Efter 20 år hade kirurgigruppen gått ner i genomsnitt 20 kilo mer än kontrollgruppen.
I den nu aktuella analysen har forskarna undersökt hur mycket slutenvård, öppenvård (exklusive primärvård) och läkemedel som patienter i de båda behandlingsgrupperna konsumerat under en uppföljningstid på upp till 20 år. Forskarna fann då att trots den stora effekten på både viktnedgång och hälsa uteblev en minskning när det gäller sjukvårdsutnyttjande hos den grupp som genomgått fetmakirurgi.
– Tvärt om konsumerade kirurgigruppen mer sjukvård under de första åren efter operation på grund av komplikationer och effekter relaterade till ingreppet, såsom gallsten och behov av plastikkirurgi. Därefter konsumerade de lika mycket sjukvård som kontrollgruppen, trots de positiva hälsoeffekterna avseende hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer, säger Martin Neovius, docent vid Karolinska Institutet i Stockholm, som lett studien.
När det gäller läkemedelskostnader sågs ingen skillnad mellan kirurgigruppen och gruppen som fått konventionell behandling under de första sex åren. Men från och med det sjunde året av uppföljningstiden var kostnaderna för läkemedel i genomsnitt cirka 1500 kronor lägre per år i kirurgigruppen. Framförallt var det en minskad användning av läkemedel mot diabetes och hjärtkärlsjukdom som drog ner kostnaderna.
ÖVRIG INFORMATION
JAMA:s temanummer om fetma utkommer vart tionde år. Den nu publicerade analysen har genomförts med hjälp av ekonomiskt stöd från AFA Försäkring. SOS-studien har tidigare finansierats genom bidrag från bland annat Vetenskapsrådet, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och flera läkemedelsbolag.
Publikation: ”Weight Loss and Health Care Use During 20 Years Following Bariatric Surgery”, Neovius M, Narbro K, Keating C, Pelttonen M, Sjöholm K, Ågren G, Sjöström L, Carlsson L., JAMA 2012;308(11):1132-41, online 18 September 2012.
Under första hälften av 1900-talet nominerades praktiskt taget inga asiatiska eller afrikanska författare till Nobelpriset i litteratur. Den ende arabiske författare som nominerades var egyptiern Taha Husein (1889–1973), som under en period från 1949 fram till början av 1960-talet nominerades ett flertal gånger, dock utan att få priset.
En av dem som nominerade Husein var koranöversättaren och Uppsalaprofessorn i semitiska språk Karl Vilhelm Zetterstéen (1866–1953). Nobelkommittén beklagade vid tiden bristen på översättningar som gjorde det svårt att bedöma kandidaturen.
För att råda bot på bristen och stödja sin nominering översatte Zetterstéen då själv Taha Huseins berömda uppväxtskildring al-Ayyam, som fick den svenska titeln Dagarna. Men denna översättning förblev okänd och aldrig publicerad till följd av Zetterstéens död 1953. Manuskriptet försvann tillsammans med andra handlingar i en arkivlåda deponerad på universitetsbiblioteket i Uppsala.
Där har det sedan legat fram till att professor Göran Larsson nyligen upptäckte översättningen vid en genomgång av Zetterstéens kvarlåtenskap.
– Manuskriptet är maskinskrivet och innehåller Zetterstéens korrigeringar för hand. Det är den första direktöversättningen av al-Ayyam på svenska, och kompletterar väsentligen en gammal, nu utgången översättning av verket via franska som gavs ut i på mitten på femtiotalet, säger han.
Eftersom al-Ayyam räknas som en modern arabisk klassiker och eftersom texten är idéhistoriskt och religionsvetenskapligt höggradigt aktuell, har institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet nu publicerat översättningsmanuskriptet i en elektronisk faksimilutgåva.
Boken Dagarna är en självbiografi som skildrar en blind pojkes uppväxt på landsbygden i södra Egypten, hans bildningsgång och utbildning vid det islamiska Azhar-universitetet i Kairo runt förra sekelskiftet.
– Förhoppningsvis kan tillgängliggörandet av Zetterstéens manuskript stimulera till en länge saknad svensk nyöversättning av verket i modern svensk språkdräkt, säger Göran Larsson.
ÖVRIG INFORMATION
Taha Huseins Dagarna (226 s, förord av Göran Larsson och Tetz Rooke) är utgiven i serien LIR.skrifter som ges ut av institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet och är en elektronisk skriftserie för vetenskapliga publikationer författade av institutionens medarbetare. Läs mer här
Substansen heter APR-246 och den har nu testats på människor i en fas I/II-studie. Totalt ingick 22 patienter med långt framskriden blod- eller prostatacancer. Patienterna kom från bland annat Hematologiskt Centrum i Huddinge, där studiens huvudansvarige överläkare Sören Lehmann arbetar, men också från andra kliniker i Göteborg, Lund, Uppsala och Örebro.
Patienterna fick infusioner med APR-246 dagligen under fyra dagar. När forskarna jämförde cancerceller tagna före och efter behandlingen såg de tecken på att p53-genen hade aktiverats i olika utsträckning, och att detta hade satt igång cancercellernas självmordsprogram. Tio patienter kunde utvärderas utifrån hur cancersjukdom utvecklats och för två av dessa såg man en regress av sjukdomen.
Studien var dock egentligen inte designad för att pröva den kliniska effekten, utan dess syfte var främst att ta reda på hur väl substansen tolererades av patienterna. Och enligt resultatet tåldes den bra. Biverkningarna var framför allt trötthet, yrsel, huvudvärk och förvirring, i samtliga fall övergående.
– Biverkningarna var helt andra än vid cellgiftsbehandling, vilket öppnar för kombinationsbehandling. Och det är just i kombination med cellgifter som vi tror att substansen har störst potential. Vi har i tidigare laboratoriestudier sett att APR-246 tillsammans med vanliga cellgiftsbehandlingar har gett synergieffekter, där substanserna har förstärkt varandra, säger Sören Lehmann, överläkare i hematologi och forskargruppledare vid Karolinska Institutet.
Defekt p53 anses vara en av de viktigaste faktorerna bakom utveckling av cancer. Vid vissa typer av cancer, till exempel äggstockscancer, har en kraftig majoritet av tumörerna defekt p53. Totalt är tumörsuppressorgenen p53 muterad i minst hälften av alla tumörer.
– Rent teoretisk borde ett läkemedel som återställer funktion hos p53 kunna användas vid många olika cancersjukdomar, förutsatt att den enskilda tumören innehåller defekt p53. Samtidigt ska man komma ihåg att tumörer är mycket komplexa, säger Klas Wiman.
INFORMATION OCH KONTAKT
Substansen APR-246 har upptäckts av Klas Wiman och medarbetare vid Karolinska Institutet. Den nu aktuella studien har letts från Karolinska Universitetssjukhuset i samarbete med bolaget Aprea AB. Aprea AB:s största ägare är Karolinska Development, ett bolag som är noterat på Stockholmsbörsen, NASDAQ OMX Stockholm. Klas Wiman är en av grundarna av Aprea AB, delägare i bolaget och sitter även i dess styrelse.
Publikation: ”Targeting p53 in vivo: A first-in-man study with the p53-targeting compound APR-246 (PRIMA-1MET) in refractory hematological malignancies and prostate cancer”, Sören Lehmann, Vladimir J.N. Bykov, Dina Ali, Ove Andrén, Honar Cherif, Ulf Tidefelt, Bertil Uggla, Jeffrey Yachnin, Gunnar Juliusson, Ali Moshfegh, Christer Paul, Klas G. Wiman and Per-Ola Andersson, Journal of Clinical Oncology, early online publication 10 September 2012, doi: 10.1200/JCO.2011.40.7783.
Hennes avhandling visar bland annat att patientens integritetsskydd successivt har urholkats sedan 1980-talet, då det i princip alltid krävdes patientens samtycke till att uppgifter om honom eller henne lämnades ut till andra personer eller till myndigheter.
– Numera finns det ett mycket stort antal bestämmelser som säger att uppgifter ska lämnas till utomstående, oavsett patientens vilja och oavsett om patienten lider men av ett sådant utlämnande, säger Ulrika Sandén.
Patienter inom offentlig hälso- och sjukvård har ett starkare integritetsskydd gentemot sina närstående än patienter i privat sådan. Däremot har patienter i offentlig hälso-och sjukvård ett svagare integritetsskydd i förhållande till andra myndigheter än patienter i privat sådan. Studien visar också att patienter som får psykiatrisk tvångsvård hör till dem som har det svagaste integritetsskyddet.
Ulrika Sandén menar att det finns en obefogad uppfattning om ett starkt integritetsskydd inom hälso- och sjukvården. Starka skäl talar för att lagändringar bör vidtas så att lagstiftarens avsikt syns i regelverket. Det är viktigt att patienten känner förtroende för hälso- och sjukvården och dess personal och kan lita på att de uppgifter som lämnas inte röjs för utomstående.
– En patient som inte är säker på att uppgifter om henne hemlighålls kan välja att utelämna även sådana uppgifter som t.ex. kan behövas för att kunna ställa en korrekt diagnos. Vissa personer kanske till och med undviker att söka vård av rädsla för att uppgifter kan komma att lämnas till utomstående.
Ett bristande skydd för integritetskänsliga uppgifter kan i förlängningen leda till att medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården minskar eller rent av försvinner.
– Att patienten garanteras ett starkt skydd för den personliga integriteten är därför av grundläggande betydelse inom området för hälso- och sjukvård.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 21 september försvarar Ulrika Sandén, juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sekretess och tystnadsplikt inom offentlig och privat hälso- och sjukvård – ett skydd för patientens personliga integritet. Disputationen äger rum kl. 10.15 i Hörsal C, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är docent Gustav Svensson, Göteborgs universitet.
För mer information, kontakta gärna:
Ulrika Sandén
juridiska institutionen, Umeå universitet
Telefon: 090-786 77 12 eller mobil 070-653 70 46
E-post: ulrika.sanden@jus.umu.se
