I samarbete med bland andra en immunolog i Nottingham, Storbritannien, har docent Göran Larsson och hans doktorand Louise Rundqvist vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik använt kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR) för att kartlägga strukturen hos Ber e 1, det protein som anses vara den kraftfulla allergen som ger upphov till paranötsallergi. Tidigare forskning har visat att Ber e 1 kan omvandlas från ett ofarligt protein till ett potentiellt dödligt allergen i närvaro av vissa fettsyror i paranöten.
Strukturen på allergenet, som nu publiceras i tidskriften PloS ONE, ger en förklaring till varför Ber e 1 kan interagera med fettsyror och varför proteinet är så stabilt att det inte förstörs i den sura miljön i magsäcken. Dessa faktorer anses vara mycket viktiga pusselbitar för att förklara hur och varför Ber e 1 kan presenteras för magens immunförsvar som ett intakt protein och därmed kunna orsaka allergiska reaktioner som i vissa fall kan ha dödlig utgång.
Forskarna har också upptäckt att Ber e 1 kan binda kopparjoner. Det är det första i denna proteinfamilj som visar förmåga att interagera med metalljoner. Forskarna kommer nu att vidare undersöka om det finns en direkt länk mellan proteinets allergena egenskaper och dess förmåga att binda metalljoner och fettsyror.
På längre sikt finns möjligheter att använda de nya rönen för att framställa allergisäker mat.
KONTAKT
Göran Larsson, docent i medicinsk biofysik, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet, verksam vid KFC-Z, Jämtlands läns landsting, Östersund Tel. 063-14 76 90 e-post Goran.S.Larsson@jll.se
Uppskattningsvis 100 000 av världens hobbydykare har diabetes. Men för diabetiker kan det vara livsfarligt att vistas under ytan: ett lågt sockervärde kan i denna miljö leda till felaktiga beslut eller till och med medvetslöshet.
Med tanke på att dykning också genomförs tillsammans med en dykkamrat drabbas dessutom båda av en sådan risk.
Som en följd är diabetiker förbjudna att dyka i flera länder, bland annat i Norge, Australien och Nya Zeeland, medan det i Sverige, Storbritannien och USA är tillåtet bara under vissa förutsättningar.
Doktoranden Peter Adolfsson vid Sahlgrenska akademin kan i sin avhandling presentera en teknik som skulle göra det möjligt för diabetiker att dyka säkert i hela världen.
Med den nya tekniken fästs en nål en dryg centimeter under huden. En sensor i toppen av nålen mäter sockervärdet i underhudsfettet var tionde sekund – och registrerar och skickar data till en monitor var femte minut. Skulle blodsockervärdet sjunka kan monitorn generera ett larm och nivån för detta kan individualiseras, både för låga och höga sockervärden.
Själva nålen sitter på plats i upp till en vecka innan den måste bytas. Då har den registrerat sockernivån 288 gånge varje dygn, sammanlagt 2016 gånger.
– En person med typ 1-diabetes som är fysiskt aktiv riskerar alltid att få ett för högt eller för lågt blodsocker. Samtidigt är det vid aktivitet svårt, eller ibland omöjligt, att mäta sockervärdet, säger Peter Adolfsson, till vardags överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus:
–Med den här tekniken blir det möjligt för utvalda individer med diabetes att dyka med tuber – men tekniken kan definitivt också bli ett stöd för typ 1-diabetiker som utövar annan idrott som fotboll, innebandy, längdskidåkning och golf.
Peter Adolfsson har tidigare varit läkare för damlandslaget i fotboll i nio år under Marika Domanski Lyfors, och medverkat i tre EM, två VM och ett OS.
– Fysisk aktivitet är viktigt för alla människor, inte minst för den som har typ 1-diabetes. Förhoppningsvis kan tekniken göra att personer med diabetes kan dyka i hela världen, men rent generellt att de också skall kunna leva ett mer aktivt liv, säger Peter Adolfsson.
KONTAKT OCH INFORMATION
Peter Adolfsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus: 0706-287232
Avhandlingen Recreational scuba diving and type 1 diabetes – glucose control during physical exercise försvarades vid en disputation den 14 september.
Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?
Darwin föreslog att levande organismer är en produkt av evolutionen där ett naturligt urval har gjort dem anpassade till sin omgivning. Ända sedan dess har evolutionsbiologer försökt svara på den till synes enkla frågan om exakt hur de är anpassade. En fråga som visat sig vara oerhört komplicerad.
Det är inte bara generna utan även växelverkan mellan generna och mellan celler av organismer och hur de kommunicerar med varandra som är viktigt för kunskapen om vad som är nedärvt från en avlägsen förfader.
– Det är bara genom förståelse för den genetiska arkitekturen och anpassningarnas utvecklingsbanor som vi till fullo kan förstå det naturliga urvalet i naturen. Vi har idag fantastiska verktyg för att hitta och studera de relevanta generna men det har blivit allt tydligare att tolkningen av resultaten inte är lätt, säger Sören Nylin, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.
För att förstå samspelet mellan olika gener och hur generna förändras och anpassas i relation till organismens inre och yttre miljö ska forskarna kombinera studier av rapsfjärilar och bananflugor. Det har nämligen visat sig vara problematiskt att hitta ett integrerande förhållningssätt till analyser av detta samspel eftersom molekylära verktyg är begränsade utanför modellorganismer som bananflugan.
Nu ska forskarna studera det genetiska samspelet utifrån två system för insektsstudier där kompetens redan finns vid Stockholms universitet: den ekologiskt välstuderade rapsfjärilen och modellorganismen bananflugan.
– Vi kommer genom dessa system att studera den mycket grundläggande frågan om hur gener samverkar för att producera en hel anpassad organism med en livscykel som passar lokala och föränderliga förhållandena i naturen. Utifrån detta förväntar vi oss att finna kunskaper som är relevanta för alla flercelliga organismer inklusive oss människor, och inte bara för insekter, säger Sören Nylin.
KONTAKT
Sören Nylin, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 33, mobil 070- 2045915, e-post soren.nylin@zoologi.su.se
Nicklas Salomonson, Institutionen Handels- och IT-högskolan vid Högskolan i Borås, ska tillsammans med Markus Fellesson, Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet, starta ett forskningsprojekt om negativa kundbeteenden i arbetslivet. Projektet har beviljats 2,2 miljoner kronor och drar igång i januari 2013.
– I många serviceyrken utsätts anställda för kränkningar av kunder, till exempel utskällningar, förolämpningar och svordomar men även hot och våld. Det finns dock förvånansvärt lite forskning om sådana här negativa inslag i arbetslivet. Till skillnad från många tidigare studier är vi emellertid inte i första hand intresserade av kundernas individuella motiv och drivkrafter, säger Nicklas Salomonson. Istället vill vi belysa hur situationerna kan förstås mot bakgrund av själva idén om kunder.
”Kunden är kung”
Genom en intervju- och enkätstudie med anställda inom detaljhandeln vill Nicklas Salomonson och Markus Fellesson bidra med kunskap om de negativa situationerna, hur de kan förebyggas och hur de kan hanteras av de anställda om de trots allt uppstår.
– Interaktionen mellan kund och anställd avspeglar ofta en samhällelig föreställning om kunden som dominerande och överordnad den anställda. ”Kunden har alltid rätt” eller ”kungen är kung” som man brukar säga, förklarar Nicklas Salomonson. Såväl den enskilde medarbetaren som organisationen i sin helhet förväntas orientera sig mot kundens behov och önskemål. Samtidigt har föreställningen om kunden som allsmäktig och överordnad i allt högre grad kommit att anammas av kunderna själva.
Detta, menar Nicklas Salomonson och Markus Fellesson, påverkar i sin tur hur kunderna agerar gentemot företaget och dess anställda. Det understryker ett maktförhållande som legitimerar det negativa beteendet hos vissa kunder och samtidigt begränsar den anställdas möjligheter att agera.
I ett redan pågående projekt, finansierat av VINNOVA och SAMOT (The Service and Market Oriented Transport Research Group) vid Karlstads universitet, studerar Nicklas Salomonson och Markus Fellesson även negativa kundbeteenden inom kollektivtrafiken.
– Den här problematiken finns på många ställen i samhället, inte bara inom detaljhandeln, så vi ser att vår forskning kommer att vara intressant för flera sektorer.
KONTAKT
Nicklas Salomonson, Tfn: 033-435 44 79 eller 0730-33 27 54, E-post: nicklas.salomonson@hb.se Markus Fellesson, Tfn: 054-700 15 95 eller 0733-96 37 74, E-post: markus.fellesson@kau.se
Det typiska offret för sexuella övergrepp är en minderårig flicka som blivit utsatt för sexuellt våld av en biologisk släkting eller bekant. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som granskat samtliga 196 personer som mellan 1993 och 1997 dömdes för sexuella övergrepp i Västra Götaland.
Anita Carlstedt och hennes kollegor har i de 196 fallen kartlagt relationen mellan brottsoffer och förövare. Forskarna har dessutom granskat de totalt 185 personer som under samma period genomgick en rättspsykiatrisk undersökning efter att ha dömts för sexualbrott mot barn, detta för att kartlägga förekomst av psykisk sjuklighet, sociodemografiska uppgifter och brottskaraktäristik.
Studierna visar bland annat att i 27 procent av de sexuella övergreppen var förövaren en främling för offret.
– I majoriteten av de fall där förövaren är obekant för offret har övergreppen skett utan fysisk kontakt. Det kan till exempel handla om blottning, onani eller sexuella trakasserier, säger Anita Carlstedt.
Resultaten visar också att:
• i 85 procent av de sexuella övergreppen var offret en flicka, i 12 procent en pojke, i 3 procent både en pojke och flicka samtidigt
• de flesta brott var grova, med sexuell penetration som den mest förekommande handlingen
• endast 8 procent av förövarna genomgick en rättspsykiatrisk undersökning i samband med rättegången
• påföljderna för gärningsmännen generellt sett blev milda
• utlandsfödda förövare döms hårdare vid likartade brott
• mellan 10 och 14 procent av de som döms för sexuella övergrepp återfaller i sexualbrott
– En viktig slutsats är att återfallsrisken i sexualbrott generellt sett är låg. Dock är återfallsrisken något högre i de fall där förövaren inte tillhörde familjen eller var närmare känd för sitt offer, säger Anita Carlstedt.
Bakgrunden till studierna är att den befintliga forskningen om sexuellt våld mot minderåriga har stora brister, främst eftersom mörkertalen är stora och bevisföringen är svår i dessa brottsmål. Målet med Anita Carlstedts avhandling har varit att öka kunskaperna om vem som begår sexuella övergrepp, hur brotten ser ut samt analysera vilka påföljder som mäts ut.
– För att säkerställa en konstruktiv behandling av sexualbrottslingar och förbättra den rättspsykiatriska hanteringen av dessa förövare, är den kunskapen oerhört viktig, säger Anita Carlstedt, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
KONTAKT OCH INFORMATION
Anita Carlstedt, Centre for Ethics, Law and Mental Health vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0709 718 449; 031 343 87 32; anita.carlstedt@neuro.gu.se
Avhandlingen Child Sexual Abuse: Crimes, Victims, Offender Characteristics, and Recidivism försvaras vid en disputation den 5 oktober 2012.
Upptäckten av grindvaktarcellerna, som ingår i ett nätverk med flera andra nervceller i minnesområdet hippocampus, avslöjar ny grundläggande kunskap om de nervkretsar som styr minne och inlärning. Studien publiceras idag i Nature Neuroscience, den högst rankade tidskriften inom neurovetenskap.
Hippocampus är ett område i hjärnan som skapar minnen och hjälper oss att lära oss nya saker. Att de nyupptäckta grindvaktarcellerna, även kallade OLM-alfa2-celler, bär på en receptor för nikotin ger en förklaring till hur dessa celler kan styra informationen i hippocampus.
– Det är sedan tidigare känt att nikotin har en inverkan på hippocampus, men det här är första gången som en enskild nervcellstyp kan kopplas till den effekten, säger Klas Kullander, professor i genetisk utvecklingsbiologi, som lett studien.
För att vi människor ska kunna tänka och komma ihåg saker skickar nervcellerna i vår hjärna blixtsnabba signaler mellan varandra. Vissa nervceller skickar paket av signaler långt bort till andra områden i hjärnan medan andra nervceller skickar signalerna inom samma område. De lokala nervkretsarna i hippocampus sorterar intrycken och processar dem till minnen. Men hur går detta till? Och hur kommer det sig att nikotin kan förbättra denna förmåga?
Den nya forskningsstudien sprider bokstavligt talat nytt ljus över denna spännande mekanism.
– Vi har använt oss av ny teknologi, kallad optogenetik, som går ut på att använda ljus för att stimulera utvalda nervceller. Vi blev förbluffade när vi upptäckte att ljusaktivering av nervcellerna förändrade informationsflödet i hippocampus på samma sätt som nikotin, förklarar Richardson Leao, forskare och medförfattare vid Uppsala universitet.
Genom forskning på möss kunde forskarna visa att grindvaktarcellen kopplar upp sig på huvudcellen i hippocampus, pyramidcellen, och där förstärker lokala signaler medan långväga signaler försvagas. Nikotin aktiverar grindvaktscellen, vilket prioriterar bildandet av minnen via lokala signaler. På det viset regleras vilka intryck som ska användas för att skapa nya minnen, tror forskarna.
Nästa steg blir nu att testa vilka typer av minnen och inlärning som förstärks av grindvaktarcellen. Med sådan kunskap kan det bli möjligt att stimulera grindvaktarcellen på konstgjord väg, exempelvis genom selektiva nikotin-liknande läkemedel, i syfte att förbättra minne och inlärning hos människor.
– Det vore önskvärt komma åt nikotinets positiva effekter på hippocampus förmåga att minnas och lära, men utan att skapa det starka beroende av nikotin som får rökare att dra ner farlig rök i lungorna, säger Klas Kullander.
KONTAKT
Professor Klas Kullander, SciLife Lab, institutionen för neurovetenskap och SciLifeLab, Uppsala universitet, tel: 018-471 45 19, 070-846 7524, e-post: klas.kullander@neuro.uu.se
Mitokondrierna finns i kroppens samtliga celler och har stor betydelse för bland annat energiproduktion och fettomsättning. De innehåller också sitt eget genom, så kallat mitokondrie-DNA (mtDNA), som ärvs via modern och de kvinnliga könscellerna (ägg), där hundratusentals mtDNA-kopior finns packade.
– Mutationer eller förändringar i denna del av arvsmassan kan orsaka en rad svåra sjukdomar, såsom muskelsvaghet, neurodegenerativs sjukdomar, hjärtkärlsjukdom och diabetes, säger Christoph Freyer, en av forskarna bakom studien. Många av dessa sjukdomar utvecklas enbart när ett visst förhållande mellan muterade respektive normala mtDNA-molekyler uppnås inom cellen. Det är därför av största vikt att vi lär oss mer om hur mtDNA ärvs mellan mor och barn.
En mamma som bär på en mutation i det mitokondriella genomet kan föra vidare en blandning av muterad och normal mtDNA till sina barn. Men kunskapen om vad som bestämmer nivåerna i denna blandning har hittills varit dålig. I den nu publicerade studien i Nature Genetics har forskarna försökt kartlägga mekanismerna bakom överföringen av dessa ärftliga förändringar mellan generationerna. De använde då möss som genförändrats så att de blev bärare av en sjuklig mutation i en gen i mtDNA som kallas tRNA metionin.
Genom att märka könsceller som bar den aktuella mutationen med så kallad GFP (green fluorescent protein) kunde forskarna följa förhållandet mellan muterade och icke-muterade gener i tre olika faser av den ärftliga processen. Först analyserades könsceller från musembryon och man kunde då se hur nivåerna av mutationen varierar från könscell till könscell. Efter födseln tittade forskarna på nivåerna av mutation i de omogna äggcellerna hos musen. Och till sist undersöktes graden av mutation hos avkomman.
Sedan tidigare vet man att de gener som kodar för olika proteiner genomgår ett slags prenatal urvals- eller reningsprocess. Detta sker dock inte när det gäller tRNA-generna, utan den muterade arvsmassan sprids helt slumpvis i de begynnande könscellerna hos kvinnliga embryon. I de påverkade könscellerna samexisterar muterade gener ofta med normala gener – ett tillstånd som kallas heteroplasmi. Med andra ord, muterade och icke-muterade gener förekommer i varje äggcell i ett specifikt, något som avgör om mutationen överförs till nästa generation eller ej och även förklarar skillnaderna som kan uppstå i en och samma familj.
Samtidigt konstaterar forskarna att mitokondrierna hos mössen i studien med viss framgång kompenserar den medfödda defekten.
– Om vi kan förstå den processen kan vi eventuellt hitta nya sätt att behandla mitokondriel sjukdom, vilket är mycket spännande, säger Christoph Freyer.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Max Planck Institute for Biology of Ageing i Köln, Tyskland och University of Newcastle, Storbritannien. Arbetet har finansierats med anslag från bland annat Max Planck Sällskapet, Vetenskapsrådet, Leduqc Foundation, ERC, NIH och MRC.
Publikation: “Variation in germline mtDNA heteroplasmy is determined prenatally but modified during subsequent transmission”, Christoph Freyer, Lynsey M Cree, Arnaud Mourier, James B Stewart, Camilla Koolmeister, Dusanka Milenkovic, Timothy Wai, Vasileios I Floros, Erik Hagström, Emmanouella E Chatzidaki, Rudolf J Wiesner, David C Samuels, Nils-Göran Larsson & Patrick F Chinnery, Nature Genetics AOP 7 October 2012, doi: 10.1038/ng.2427.
På motorvägar med hastighetsgräns120 km/tim och 2+1-väg med hastighetsgräns 100 km/tim har medelhastigheten för motorcyklister har ökat med drygt 3 km/tim då hastighetsgränsen har höjts med 10 km/tim. På vägar som fått sänkt hastighetsgräns från 90 till 80 km/tim har medelhastigheten för motorcyklister minskat med 2–3 km/tim. Mellan 45 och 70 procent av motorcyklisterna kör över gällande hastighetsgräns, beroende på vägtyp och hastighetsgräns. Det visar en ny VTI-studie där man studerat motorcyklisters hastigheter på olika typer av vägar som fått ny hastighetsgräns.
Genomgående för alla vägtyper som studerats i denna VTI-studie gäller att andelen trafikarbete som kör 30 km/tim eller mer för fort ligger på omkring 5 procent. Detta innebär till exempel att ca 5 procent av motorcyklisterna kör 150 km/tim eller mer på motorvägar med hastighetsbegränsning 120 km/tim och på landsvägar med ny hastighetsgräns 80 km/tim kör ca 5 procent i 110 km/tim eller mer. Vad gäller hastighetsefterlevnaden på det statliga vägnätet är målet att 80 procent av trafikarbetet skall ske inom gällande hastighetsgräns.
Djupstudier som Trafikverket gjort visar att i drygt en tredjedel av dödsolyckorna med motorcyklister har hastigheten varit mer än 30 km/tim över gällande hastighetsgräns och i ytterligare en tredjedel har hastigheten varit mellan 10 och 30 km/tim över hastighetsgränsen. Detta innebär att hastighetsefterlevnaden hos motorcyklister i högsta grad är ett viktigt område att jobba vidare med, vilket ligger i linje med Trafikverkets strategi om ökad säkerhet på motorcykel och moped.
KONTAKT
För ytterligare information, kontakta Anna Vadeby, forskare, VTI
Telefon: +46 13 20 42 34
Mobiltelefon: +46 70 943 04 88
E-post: anna.vadeby@vti.se”>anna.vadeby@vti.se
En stamcell kan utvecklas till alla typer av nervceller. Men först måste den veta inte bara var i hjärnan den befinner sig, utan också vilken tid på dygnet det är. Forskare vid Linköpings universitet och Karolinska institutet hoppas nu ta stamcellsforskningen ett steg närmare målet – bot mot olika neurologiska sjukdomar.
– Om man kan koppla kunskapen om hur de läser av sin position med en insikt om hur de kollar klockan, då öppnas stora möjligheter till stamcellsterapi, säger Stefan Thor, professor i utvecklingsbiologi vid LiU.
När Knut och Alice Wallenbergs stiftelse fördelar årets projektbidrag till medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning går 47 miljoner kronor till Stefan Thor och hans medsökande Johan Ericson och Jonas Muhr vid KI. Pengarna ska finansiera fem års forskning kring stamcellernas tidsberoende förändringar.
När Stefan Thor kom till LiU efter tio år vid Harvard Medical School i USA etablerade han ett laboratorium för studier av bananflugans utveckling från embryostadiet, en verksamhet som avslöjat många dittills okända mekanismer som styr hur specifika nervceller, neuroner, bildas. Nu vill han ta steget över till ryggradsdjuren, och komplettera studier av bananflugan med zebrafisk som modellsystem. Tajmingen är perfekt eftersom det senare i höst startas ett zebrafisklaboratorium vid Hälsouniversitetet.
– Zebrafisken har fördelen att den är transparent och att embryot utvecklas utanför mamman. Med hjälp av fluorescerande proteiner kan vi följa stamcellerna och testa olika geners funktion, säger Stefan Thor.
Parallellt med dessa studier i Linköping arbetar KI-forskarna med stamcellsutveckling hos embryon från kyckling och mus.
– När projektet är i mål om fem år hoppas jag att vi har fått en betydligt bättre inblick i hur ryggradsdjurens stamceller tillverkar olika slags neuroner. Kanske kan vi även lösa problemet med att stamceller delar sig för länge vilket utgör en risk för cancer, säger Stefan Thor.
Nanopartiklar efterfrågas idag för tillämpningar inom vitt skilda områden. Problemet är hur de ska tillverkas för att få exakt rätt egenskaper. Ett forskningsprojekt vid Linköpings universitet skapar skräddarsydda partiklar i ett superintensivt plasma.
Projektet som beviljats ett bidrag på drygt 15 miljoner kronor för två år – med chans till fortsatt finansiering i ytterligare tre år – leds av Ulf Helmersson, professor i plasma- och beläggningsfysik. Det var när han lyssnade på ett föredrag av sin professorskollega Kajsa Uvdal som idén föddes. Uvdal, som forskar om medicinska tillämpningar av nanopartiklar, diskuterade hur man skulle kunna få bättre kontroll och exakthet vid tillverkningen.
– Vår grupp är världsledande på att skapa tunna metallfilmer med pulsad plasmateknik. Nu kan vi ta denna erfarenhet vidare till ett helt annat område med möjlighet att lösa ett viktigt problem för många forskningsfält, säger Ulf Helmersson.
Projektet fokuserar på katalys, polymera lysdioder och biomedicinsk avbildning. Andra exempel är miljöteknik, solenergi, spinntronik och medicinsk diagnostik.
Ett plasma är ett elektriskt laddat gasmoln, som i ett lysrör eller ett norrsken. I laboratoriet alstras det i en vakuumkammare, där man genom att skicka in täta strömpulser uppnår en mycket hög intensitet. Från en metallkälla frigörs atomer som i den extrema miljön slås ihop till negativt laddade kluster vilka i sin tur attraherar metalljoner som skapats i det intensiva plasmat. På så sätt kan klustren växa till önskad storlek.
– Genom att variera längden, frekvensen och effekten på pulserna kan vi styra och kontrollera tillväxten. Vi lägger på lager efter lager, som i en lök, säger Helmersson.
Partiklarna kan byggas av alla ledande material och dessutom halvledare i form av oxider och nitrider. Metoden är patenterad i Sverige och ägs nu av företaget TiÅ AB, grundat av forskarna och Universitetsholding i Linköping AB. Ett samarbete med två internationella företag har inletts.
KONTAKT
Stefan Thor, professor, 010-1035775, stefan.thor@liu.se
Ulf Helmersson, professor, 013-281685, ulf.helmersson@liu.se (i Japan 6–12 oktober)
Daniel Söderström, PhD, forskarassistent, 013-282456, daniel.soderstrom@liu.se
Göran Sandberg, verkställande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, 08-545 017 80, kaw@kaw.se
Medsökande är Igor Abrikosov, Magnus Odén, Lars Ojamäe, Nathaniel D. Robinson och Kajsa Uvdal, alla vid Linköpings universitet, och Ludvig Edman, Umeå universitet.
När läkemedelsföretag försöker hitta nya läkemedel screenar man mängder av substanser. De kan röra sig om 10 000– 500 000 ämnen per screening. En ny och effektivare metod för så kallad fragmentbaserad screening lanserades av Transientic Interactions AB i San Fransisco 23-26 september.
Metoden har utvecklats i samarbete med forskare på Linnéuniversitet. Professor Sten Ohlson och Professor Roland Isaksson har lett arbetet som pågått i flera år. Partners i utvecklingsarbetet har även varit AstraZeneca och Agilent. Projektet som inledningsvis finansierades med medel från KK-stiftelsen blev årets projekt 2009.
Konferensen FBLD, Fragment Based Lead Discovery hålls vartannat år denna gång i San Fransisco. Deltagare fanns från hela världen. Många värdefulla kontakter knöts och Prof. Sten Ohlsons föredrag blev väldigt uppmärksammat.
– Detta är den största nyheten på konferensen och kommer att påverka hur vi kommer att utveckla läkemedel framöver, sa en deltagare från Storbritannien.
Doktoranderna Elinor Meiby och M-D Duong-Ti presenterade var sin poster som många visade stort intresse för.
– Vi har flera konkreta samtal med företag som vill lägga beställningar hos oss som ett direkt resultat av lanseringen på konferensen säger Lennart Pedersen, Ordförande för Transientic Interactions AB.
– Kunderna upplever framförallt snabbheten och den högre effektiviteten som de största fördelarna med WAC (Weak Affinity Chromatography metodens namn), fortsätter Lennart Pedersen.
Hjärtsvikt är en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning och död i västvärlden och förekommer i olika former. Vid sänkt förmåga att dra ihop hjärtmuskeln finns idag flertal effektiva behandlingar. Däremot saknas beprövad behandling vid sänkt förmåga hos hjärtmuskeln att slappna av.
I den nu publicerade studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset, kartlagt dessa två typer av hjärtsvikt med hjälp av data från det stora svenska hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. Resultaten visar bland annat att en viss typ av förändringar i EKG-kurvan, som alltså mäter hjärtats elektriska aktivitet, är förenat med ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienter. Förändringen kallas på fackspråk för QRS-förlängning, vilket innebär att vänster och höger sida på hjärtat inte samarbetar väl.
Ett sätt att behandla QRS-förlängning vid sänkt förmåga hos hjärtat att dra ihop sig är att operera in en så kallad svikt-pacemaker, en avancerad typ av pacemaker som skickar signaler till både vänster och höger sida av hjärtat. Men denna metod används idag bara för de allra sjukaste. Forskana menar att deras studie talar för att även patienter med lindrigare hjärtsvikt av detta slag skulle kunna behandlas med pacemaker.
– Vid sänkt förmåga hos hjärtat att slappna av har svikt-pacemaker inte prövats ännu. Men våra resultat tyder på att det skulle kunna vara av värde även vid denna typ av hjärtsvikt och att det här är något vi måste studera vidare, säger docent Lars Lund, som lett studien.
INFORMATION
Studien är finansierad av Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting samt Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Publikation: “Prevalence, Correlates and Prognostic Significance of QRS Prolongation in Heart Failure with Reduced and Preserved Ejection Fraction”, Lars H Lund, Juliane Jurga, Magnus Edner, Lina Benson, Ulf Dahlström, Cecilia Linde, Urban Alehagen, European Heart Journal, online publication 5 October 2012.
Minskande istäcken i Arktis kan bli ett långsiktigt hot mot fjällrävens överlevnad. Genom att analysera dna från fjällrävar på Island har museets forskare sett att arten har en bra genetisk variation tack vare att den vandrat över isen mellan olika öar i Arktis.
Fjällräven finns utspridd i hela den ö-rika arktiska regionen och på fastland som i svenska fjällen. Genom att jämföra DNA från fjällrävar i lämningar från 800-talet på Island med fjällrävar i modern tid kunde forskarna se en kraftig ökning i genetisk variation.
Vandrade över isen
Forskarna kom fram till att den ökade genetiska variationen kan förklaras av att fjällrävar kunnat göra långa vandringar från ö till ö. På så sätt kunde fjällrävar från Ryssland, Nordamerika, Grönland och Island blanda sitt genetiska arvsanlag med varandra.
– Denna studie visar med stor tydlighet hur viktigt istäcket i Arktis är för fjällräven, säger Love Dalén, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Utan istäcke skulle många områden bli isolerade och fjällrävarna där skulle förlora värdefull genetisk variation.
Lilla istiden
I Europa var det en ovanligt kall period mellan ca år 1500 och 1800, ibland kallad lilla istiden. Då bildades omfattande istäcken vintertid i Nordatlanten och Arktis. I sin studie kunde forskarna se att fjällrävarna på Island under denna tid fick flera tillskott och en stor ökning i genetisk variation på grund av att fjällrävar från andra delar i Arktis vandrade till Island.
En stor genetisk variation är bra för artens långsiktiga överlevnad. Det innebär en beredskap att klara av förändringar, till exempel ett ändrat klimat eller epidemiska sjukdomar.
Forskningen har letts av Durham University i Storbritannien i samarbete med forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet som har bidragit med statistiska analyser och data från moderna fjällrävar.
KONTAKT OCH INFORMATION
Love Dalén
Docent vid Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4281
Mobil: 070 777 27 94
E-post: love.dalen@nrm.se
Martin Testorf
Vetenskapskommunikatör, Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 5195 4037
Mobil: 0709 42 90 11
E-post: martin.testorf@nrm.se
Om Naturhistoriska riksmuseet
Genom att vara en arena för kunskap, upplevelser, samtal och debatt vill vi bidra till att öka allas kunskap om vår gemensamma miljö och natur samt bidra till att påverka och förnya landets miljö- och naturvårdsarbete. Våra samlingar utgör ett fantastiskt arkiv med närmare tio miljoner föremål. Här kan du besöka utställningar på olika teman, lyssna till föredrag och delta i programaktiviteter.
Den klarröda Peruklippfågeln från Anderna äter frukter och sprider dess frön från över 100 olika växtarter, och den är i gott sällskap. En ny studie gjord av en internationell forskargrupp visar att både fröspridande fåglar och pollinerande insekter är mer allätare i tropikerna än vad de är i tempererade områden, som till exempel Sverige.
– Det verkar som om samhällen av till exempel pollinerande insekter och växter är mer sårbara vad gäller att arter försvinner i tempererade områden än de är i tropikerna. Det kan betyda att det är viktigt att bevara en hög mångfald också här för att upprätthålla funktioner som pollinering, säger Georg Andersson, en av medförfattarna till studien, på Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.
Ekonomiskt kan det drabba jordbrukare om dessa ekosystemtjänster inte fungerar, vilket till exempel visat sig i USA, som drabbats hårt av massdöd av honungsbin och där odlingar kan påverkas negativt när det saknas vilda pollinerande insekter som kan ta över pollineringen.
Djur och växter tjänar på att interagera med varandra. Bin lever på nektar och pollen från blommor, och i gengäld pollinerar de växterna som de besöker. Fruktätande fåglar sprider frön från de växter de besöker. Forskarna som arbetat med den aktuella studien har tittat på vilka djur och växter som interagerar för pollinering och fröspridning. Och resultatet av studien är överraskande: specialiseringen av dessa interaktioner minskar ju närmare ekvatorn man kommer. Tidigare har man trott att specialiseringen i tropikerna varit högre och att detta skulle kunnat förklara det höga antalet olika arter av växter jämfört med i tempererat klimat.
– Resultatet var förvånande och våra analyser tyder på att specialisering mellan djur och växter snarare är en konsekvens av vilka resurser som finns tillgängliga än ett resultat av anpassning över lång tid, säger Georg Andersson, som nyligen kommit ut med sin avhandling om just pollinering i jordbrukslandskapet.
INFORMATION
Georg Anderssons avhandling har titeln Effects of farming practice on pollinators and pollination across space and time. Den försvaras den 12 oktober, Blå Hallen, Ekologihuset, Sölvegatan 37, Lund.
Forskargruppen på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har redan en god idé om vad som händer om man vrider de välordnade atomerna ur jämvikt. Utifrån teoretiska modeller och datorsimuleringar verkar flera möjligheter öppna sig för teknologi som möjliggör snabbare och energisnålare lagring av information.
– Vi har kommit en bit på väg eftersom vi arbetat med detta på teoretisk nivå några år. Nu kan vi även bygga upp en experimentell miljö där vi hoppas verifiera våra teorier, säger Olle Eriksson, professor i teoretisk magnetism och huvudansvarig för projektet.
Projektet är till största delen förlagt till Ångströmlaboratoriet, men även KTH och Göteborgs universitet är involverat, där professor Johan Åkerström är verksam. De dynamiska aspekterna av magnetiska material är något som intresserar många forskargrupper runt om i världen. Man kan se varje magnetiskt material som en samling av atom-stora magneter som linjerar sig i bestämda riktningar. Varför de ordnar sig på detta sätt har man god förståelse av, men vad som händer när de tvingas ur jämvikt, t.ex. för att läggas längs en annan riktning, är i stort sett ett oskrivet blad.
– Teorin förutspår flera intressanta fenomen, speciellt när vi studerar magneter i nanoområdet, och med de experiment vi nu kommer att kunna göra, kan man säga att vi sträcker ut en hand mot tekniska tillämpningar av vår kunskap, säger Olle Eriksson.
Ångströmlaboratoriet har en lång tradition av teoretisk och experimentell forskning om magnetiska material. Det är ett av universitetets profilområden inom teknik/naturvetenskap. Övriga forskare i teamet bakom Wallenberganslaget är professor Olof Karis, professor Björgvin Hjörvarsson och professor Peter Svedlindh.
– Vi har en fin bas för teoribildning i Sverige, där infrastruktur med superdatorer för att göra avancerade beräkningar är mycket väl uppbyggd. Denna infrastruktur är mycket viktig för oss och andra teoretiker, och även den är delfinansierad av Wallenbergstiftelsen, säger Olle Eriksson.
KONTAKT
Olle Eriksson, mobil: 070-425 07 77, olle.eriksson@physics.uu.se
– Det är förstås fantastiskt roligt. Vi har finansiering för genetisk screening, men det är kostsamt att gå vidare och ta reda på mer om genernas funktion och mekanismen bakom sambanden. Det kan vi göra nu, säger Leif Andersson, professor i funktionell genomik vid Uppsala universitet.
Det är en lång rad upptäckter som gjort av Leif Anderssons forskargrupp, ibland i samarbete med kollegor på andra lärosäten. Just husdjurens genetik fungerar oerhört bra för att ta reda på genetisk bakgrund till olika egenskaper, eftersom man kan dra nytt av den selektion av gener som gjorts genom avel på vissa egenskaper.
Genetisk forskning på husdjur förekommer på flera håll i världen, men Leif Anderssons angreppssätt skiljer såtillvida att han ställer mer grundläggande frågor om husdjurens biologi. Till exempel hur det har gått till när vildsvinet utvecklats till tamsvin eller varför bara vissa islandshästar kan utförs flygande pass.
– Genom att ställa grundläggande frågor så visar det sig väldigt ofta att svaren öppnar för olika spännande tillämpningar, säger han.
Inom ramen för det nu finansierade projektet planeras bland annat följande delprojekt:
1.Klarlägga funktionen av transkriptionsfaktorn ZBED6 som är unik för däggdjur med livmoder. ZBED6 upptäcktes när forskarna studerade den genetiska bakgrunden till grisars muskeltillväxt.
2.Följa upp en studie som nyligen publicerats om den genetiska bakgrunden till hästars rörelsemönster
3.Att gå vidare och studera de gener som haft störst betydelse för vildsvinets evolution till tamsvin.
KONTAKT
För mer information, kontakta Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Tel: 070-514 49 04, leif.andersson@imbim.uu.se
Xiaodong Zou, professor vid Institutionen för material och miljökemi, får 33,3 miljoner kronor till projektet ”3D Electron Microscopy for Nanostructure Research”.
– Jag och mina kollegor är väldigt glada att stiftelsen stödjer vår forskning. Det gör det möjligt att utveckla nya metoder för att studera olika ämnens uppbyggnad, ända ner på atomär nivå. Sverige har nyligen beslutat att satsa miljardbelopp för studier av den interna strukturen av objekt i alla storlekar – från hela bilmotorer ner till sandkorn och ännu mindre – med hjälp av neutron och röntgenstrålning. Vårt bidrag blir att göra det möjligt att undersöka atomstrukturen från de allra minsta kristallerna med elektronmikroskopi. Ambitionen är att vår nya metod kommer att spridas över hela världen och användas för att studera nya material och molekyler, säger Xiaodong Zou.
Studier av hur levande organismer anpassar sig till sin omgivning
Sören Nylin, professor vid Zoologiska institutionen, får 30,2 miljoner kronor till projektet ”Insect life cycle genomics and adaptation in the wild”.
– Det här anslaget är utomordentligt viktigt inte bara för mig utan för en hel rad samverkande forskare i projektet. Det möjliggör en helt ny typ av samarbete där vi kan kombinera den ekologiska kunskap som finns kring rapsfjärilen med de avancerade molekylära verktyg som finns för bananflugan. Förhoppningen är att en växelverkan mellan dessa studiesystem ska hjälpa oss förstå hur organismernas gener fungerar tillsammans för att göra insekterna anpassade till sin föränderliga omvärld. Eftersom många av de inblandade generna och signalsystemen är gemensamma för alla flercelliga organismer tror vi att resultaten från projektet i förlängningen kan bli brett tillämpliga, även på oss människor, säger Sören Nylin.
Forskning om sjukdomen ALS
Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Umeå universitet – ALS as a Model System for Studying Degenerative Brain Diseases – får anslag om 35,8 miljoner. Mikael Oliveberg, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik ansvarar för den del av projektet som ligger inom Stockholms universitet.
– ALS är en sjukdom som liksom Alzheimers, Parkinsons och flera andra allvarliga hjärnsjukdomar beror på att proteiner veckar ihop sig på ett felaktigt sätt. Under ALS är det ett protein som normalt skyddar oss mot skaliga syreradikaler, SOD1, som veckar sig fel och ansamlas som klumpar i nervvävnaden. Vi har nyligen funnit att dessa felveckade SOD1 proteiner sprids genom nervsystemet som ’smitta’ på ett prionliknande sätt. Genom ny antikropps- och NMR-teknik ska vi nu undersöka hur denna fortplantning i nervsystemet går till på molekylär nivå med mål att kunna bromsa sjukdomsförloppet. Samarbetsprojektet har en unik bredd och spänner från klinik och genetik, via transgena modellorganismer och stamceller till högupplösta biofysiska studier på molekylär nivå, säger Mikael Oliveberg.
KONTAKT
Xiaodong Zou, professor vid Institutionen för material och miljökemi, Stockholms universitet, tfn 08-16 23 89, mobil 0762-16 88 20,
Sören Nylin, professor vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 33, mobil 0702-04 59 15, e-post soren.nylin@zoologi.su.se
Mikael Oliveberg, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-16 24 59, e-post mikael.oliveberg@dbb.su.se
