– Män kör ofta mer utmanande och tar fler risker än kvinnor, säger Dag Balkmar. Särskilt unga mäns risktagande i trafiken är ett trafikproblem.

Han har följt 65 bilbyggare/bilentusiaster under en säsong för att se vad som driver dem. Resultatet är en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Tema Genus, Linköpings universitet. En trend bland bilentusiaster är trimmade och kraftfulla bilar, bilar som framställs som ”bestar, vilda djur, extremt potenta”, för att citera Dag Balkmar. Deras ägare kan ägna sig åt streetracing och spontanracing, att exempelvis utmana varandra vid ett stoppljus.

Men det är inte hela sanningen. Stylade bilar hanteras ofta mycket försiktigt av sina ägare, som lagt ner mycket tid och möda på dem. De vill se sig som respektabla bilbyggare, de följer trafikreglerna och kör säkert, de är rädda om sin bil.

– De manifesterar sin maskulinitet på ett annat sätt. De är hjältefigurer genom allt de offrat av tid, möda och pengar, på att bygga om sin bil. Bilar som får Svensson att tappa hakan när de ser dem.

Det är mestadels unga män som bygger om sina bilar så att de ska se just snabba och farliga ut. Bilstyling är en växande trend som fick ny fart i början på 2000-talet med filmserien ”The Fast and the Furious”.

Trenden bilstyling ifrågasätter vad en bil är, hävdar Dag Balkmar. För många bilentusiaster står bilen för en livsstil och ett sätt att umgås. Ibland kan den se ut som ett rullande vardagsrum snarare än ett fortskaffningsmedel. Bilen blir ett sätt att skapa samhörighet, och en särskild identitet som utgår från föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Dag Balkmar disputerade den 5 oktober. Avhandlingen heter “On Men and Cars: An Ethnographic Study on Gendered, Risky and Dangerous Relations”.
Kontakt: Dag Balkmar 013 28 66 32, e-post: dag.balkmar@liu.se.

De observationsmetoder som idag används för att bedöma risker för belastningsskador kan ge skiftande resultat och kan vara lite trubbiga för att bedöma exempelvis handintensivt, repetitivt arbete. Handintensivt arbete kan vara löpande band-arbete, packning, sortering o s v och riskerna i den här typen av arbete är besvär i skuldror, nacke och armar.

Syftet med den här tvååriga studien är att utvärdera tillförlitligheten hos sex olika metoder som används vid bedömning av handintensivt repetitivt arbete och hur användbara dessa är när företagshälsovårdens ergonomer ska göra belastningsergonomiska riskbedömningar på arbetsplatser.

I studien kommer 8-10 ergonomer att använda de olika metoderna vid bedömning av 10-12 olika arbetsmoment. Dessa bedömningar ska sedan jämföras med en gyllene standard som inom studien ska tas fram dels genom tekniska mätningar, dels gemensamt av tre ergonomer.

I gruppen forskare ingår förutom Per Lindberg, Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, även Mikael Forsman (huvudsökande), Teresia Nyman, Katarina Kjellberg, samtliga vid Karolinska Institutet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Titeln på studien är ”Utvärdering av sex observationsmetoder för ergonomisk riskbedömning av handintensivt repetitivt arbete – validitet, reliabilitet och användbarhet”.

För mer information kontakta:
Mikael Forsman, forskare vid  Arbets- och miljömedicin, Karolinska Institutet, 0704-910 196, Per Lindberg, forskare, universitetslektor och med dr vid Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle, 026-64 87 59 och 070-968 96 86

På torsdag delas året Nobelpris i litteratur ut. Vadslagningen är redan igång, liksom diskussionerna om den dödskyss som priset har sagts innebära. Men Nobelpriset behöver inte alls innebära en kreativ stagnation. Nu har litteraturvetaren Anna Gunder visat att idén om priset som en dödskyss är just en myt. De allra flesta författare som får Nobelpriset fortsätter att skriva också efter det att hen fått priset.

Anna Gunder har undersökt vilka effekter Nobelpriset har och kan – förutom om att vederlägga myten om dödskyssen – visa att priset faktiskt har en inverkan på spridningen av pristagarnas verk runt om på jorden. Antalet översättningar av nobelprisförfattares verk till nya språk ökar. Den följden av priset är kraftig, men kortvarig. Bara efter fem år har syns få spår av Nobelpriset vad det gäller översättningar och spridningen av verken till nya språk.

Dessutom har Anna Gunders projekt lett till ett ifrågasättande av de databaser som i dag ligger till grund för en del studier av världslitteraturen. Databaserna är helt enkelt inte tillräckligt tillförlitliga. I framtiden blir därför en viktig fråga hur man ska göra för att bygga bättre och mer användbara databaser. Forskare måste själva medverka till att bygga databaserna och frågan är hur man gör det på bästa sätt.

KONTAKT
Presskontakt: Jenny Björkman
Telefon: 08-50626433
Mobil: 0709-509139

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i fysik 2012 till Serge Haroche Collège de France och Ecole Normale Supérieure, Paris, Frankrike och David J. Wineland National Institute of Standards and Technology (NIST) och University of Colorado Boulder, CO, USA ”för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem”.

Haroche och Winelands experiment har öppnat dörren till direkt observation och manipulation av enskilda kvantpartiklar utan att förstöra dem. När det kommer till enstaka ljus- eller materiepartiklar börjar kvantfysikens lagar att gälla istället för den klassiska fysikens. Men enstaka partiklar låter sig sällan isoleras, och de förlorar sina säregna kvantegenskaper så snart de växelverkar med sin omgivning. Många kvantfysikaliska fenomen har därför aldrig kunnat observeras direkt, försöken fick genomföras bara i tanken.

Årets Nobelpristagare och deras forskningsgrupper har med hjälp av sinnrikt utformad apparatur lyckats med att i laboratoriet mäta ytterst ömtåliga kvanttillstånd som tidigare var oåtkomliga för direkta observationer. Då kan de undersöka partiklarna, kontrollera dem och räkna. Dressera men inte röra. För då brister mikrovärldens förtrollning.

Deras metoder har mycket gemensamt. David Wineland håller elektriskt laddade atomer, joner, i en fälla och mäter och styr dem med ljus, alltså fotoner. Serge Haroche gör tvärtom — fångar fotoner och mäter och styr dem med hjälp av atomer som sänds genom fällan.

Båda pristagarna är företrädare för forskningsfältet kvantoptik, där man studerar växelverkan mellan ljus och materia och som utvecklats intensivt sedan mitten av 1980-talet. Forskningen har nu tagit de allra första stegen på vägen mot en ny typ av supersnabba datorer baserade på kvantfysik. Kanske kommer kvantdatorn att förändra vår tillvaro under detta sekel på samma radikala sätt som den klassiska datorn gjorde under det förra seklet. Experimenten har även lett till extremt noggranna optiska klockor som så småningom kan bli den nya tidsstandarden, mer än hundrafalt exaktare jämfört med dagens cesiumur.

Serge Haroche, fransk medborgare. Född 1944 (68 år) i Casablanca, Marocko. Fil.dr 1971 vid Université Pierre et Marie Curie, Paris, Frankrike. Professor vid Collège de France och Ecole Normale Supérieure, Paris, Frankrike.

David J. Wineland, amerikansk medborgare. Född 1944 (68 år) i Milwaukee, WI, USA. Fil.dr 1970 vid Harvard University, Cambridge, MA, USA. Group Leader och NIST Fellow vid National Institute of Standards and Technology (NIST) och University of Colorado Boulder, CO, USA.

Prissumma: 8 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.

KONTAKT
Erik Huss, pressansvarig, tel. 08-673 95 44, 070-673 96 50, erik.huss@kva.se”>erik.huss@kva.se
Annika Moberg, redaktör, tel. 08-673 95 22, 070-673 96 90, annika.moberg@kva.se%20″>annika.moberg@kva.se

Nobelpriset® är av Nobelstiftelsen registrerat varumärke.

Det sägs ofta i den allmänna debatten att civilsamhällets organisationer tappar medlemmar, att de förlorar fokus på sitt ursprungliga uppdrag eller att de inte längre är lika relevanta i dagens samhälle. Flera forskare varnar för denna utveckling då den kan leda till minskad demokrati, inte enbart inom de berörda organisationerna utan även på samhällsnivå.

– Min studie pekar på hur viktigt det är att ha ett demokratiskt lednings- och beslutssystem för denna typ av organisationer. Detta möjliggör för organisationen att förändras i takt med samhället samtidigt som den bevarar ett visst avstånd från sin omgivande miljö och därmed lyckas behålla sin särart, säger Stefan Einarsson.

Genom att göra detta, har den studerade organisationen IOGT-NTO, inte bara varit trogen sitt ursprungliga uppdrag, utan även lyckats växa i medlemsantal samt utökat den organisatoriska demokratin genom att inkludera nya grupper av medlemmar i beslutsprocessen.

– Genom att hålla den ideologiska diskussionen levande inom organisationen kan man hålla fokus på uppdraget samtidigt som det fungerar som en källa till strategisk utveckling, säger Stefan Einarsson.

KONTAKT OCH INFORMATION
För ytterligare information, kontakta:
Stefan Einarsson, stefan.einarsson@hhs.se, mobil: 070-368 64 01
Avhandlingen kan läsas i sin helhet här: ”Ideology Being Governed: Strategy Formation in Civil Society” eller beställas i bokform från Handelshögskolan i Stockholm på EFI.publications@hhs.se.

Carin Sjöstedt, forskare och doktorand vid KTH, har genomfört mätningar av olika metaller i svenska sjöar. Efteråt har hon modellerat hur dessa förhåller sig tillvarandra och utifrån resultatet har beräkningsmodellen förfinats. Baserat på detta har Carin Sjöstedt bland annat kunnat beräkna vad som händer om sjöar inte kalkberikas.

Resultatet är överraskande.
– En sak som förvånar mig är att så många sjöar kan sluta kalkas, säger Carin Sjöstedt.

Cirka 3 000 sjöar kalkas årligen i Sverige, och av dem behövs alltså inte 30 procent kalkberikas. Det handlar om 900 sjöar. Då kalkningsprogrammet kostar 208 miljoner kronor per år är det många miljoner som går till spillo.

Det finns även anledning att fundera över vad som händer med de sjöar som kalkas trots att det inte behövs.

– Det finns olika negativa aspekter. Till exempel att kalkmjöl som drivs med vinden kan skada vegetationen runt sjön. Man ändrar också på pH-värdet väldigt snabbt. Och att kalka våtmarker är negativt för dess vegetation. Poängen är ju trots allt att kalkningen från start var tänkt för att undvika just negativa effekter, säger Carin Sjöstedt.

Hon tillägger att kalkningen bör trappas ned på ett säkert sätt och hela tiden följas upp så att ekosystemen inte förstörs igen av försurningen, i så fall blir de pengar som staten lagt ner hittills på kalkningen värdelösa. Kalkning av försurningen handlar om att rädda biologin även om orsaken till skador är vattenkemin. Resultaten kan ej avgöra vilka sjöar som kan sluta kalkas – de bygger på två prover per sjö och ett bättre dataunderlag krävs för att sluta kalka.
Carin Sjöstedt fortsätter med att berätta att hennes avhandling handlar om att metaller kan befinna sig i olika former i naturliga vatten, vilka inverkar på deras biotillgänglighet (hur lätt det är för växter och djur att ta upp dem), giftighet och transport.

– Avhandlingen handlar vidare om hur man kan modellera metallers olika former för riskbedömning. Järn och aluminium är till exempel två viktiga ämnen som styr andra metallers biotillgänglighet, därför har jag fokuserat på dem och analyserat järns kemi i detalj i svenska sjöar, säger Carin Sjöstedt.

Vem har då nytta av hennes forskningsresultat?
– Svenska staten, eftersom vi kan minska och sluta kalka en stor andel av de svenska sjöarna, vilket sparar skattepengar. Riskbedömare av förorenade vatten kan använda modellen för att bättre kunna förutsäga hur mycket av en metall som är biotillgänglig, säger Carin Sjöstedt.

KONTAKT OCH INFORMATION
Carin Sjöstedt disputerade den 5 oktober klockan 10:00. Hennes avhandling har rubriken ”Iron and aluminium speciation in Swedish freshwaters. Implications for geochemical modeling”. Forskningen är finansierad av Vetenskapsrådet och Naturvårdsverket.
För mer information, kontakta Carin Sjöstedt på 08 – 790 86 54 eller carinsj@kth.se.

Syftet med studien, som letts av professor Marie Alricsson vid Mittuniversitetet, var att undersöka om ett träningsprogram kunde påverka den fysiska självkänslan och prestationsförmågan hos inaktiva gymnasieflickor i invandrartäta områden i Stockholm.

Totalt 104 flickor (35 procent med invandrarbakgrund) har ingått i projektet, 44 av dem var inaktiva flickor i en kontrollgrupp. Vid starten av projektet genomgick de fysiska tester som konditionstester och styrketester samt besvarade formulär om självskattad hälsa och fysisk självkänsla. Därefter följdes samtliga försökspersoner upp efter en avslutad träningsperiod på sex månader.

Resultaten visar att gymnasieflickorna i träningsgruppen skattade sin hälsa högre, ökande sin maximala syreupptagningsförmåga, samt ökade sin fysiska självkänsla signifikant jämfört med kontrollgruppen.

– Det mest överraskande resultatet var att den fysiska självkänslan fanns kvar vid en uppföljning ett år efteråt. Det tyder på att träningen under ett halvår har gett kvarstående effekter även efter träningsperioden, säger Marie Alricsson.

Gymnasieflickorna instruerades att träna regelbundet minst en gång per vecka i sex månader. De tränade på träningscenter där de kunde välja ur ett stort utbud av olika aktiviteter, exempelvis gym och många olika gruppaktiviteter.

– Studien visar att det är möjligt att aktivera den här gruppen genom med träningsprogram. En viktig förutsättning har visat sig vara att det är avgiftsfritt. Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för dessa grupper att delta i fysiska aktiviteter till låg kostnad. Detta för att kunna behålla en god hälsa även upp i vuxenlivet, säger Marie Alricsson.

INFORMATION OCH KONTAKT
Under cirka två år har Marie Alricsson tillsammans med Yvonne Kahlin, doktorand vid Linnéuniversitetet arbetat med projektet som beviljats stöd från Riksidrottsförbundet och CIF (Centrum för idrottsforskning). Projektet är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, Linnéuniversitetet och Karolinska institutet.

Kontakt: Marie Alricsson, professor Idrottsvetenskap, Mittuniversitetet, 073-801 22 99, e-post: marie.alricsson@miun.se Yvonne Kahlin, doktorand, Linnéuniversitetet, 073-501 01 02, e-post: yvonne.kahlin@ki.se 

Alkohol kan ha stor inverkan på den psykiska problematiken och på hur behandlingen fungerar. Patienter med psykiska problem är också generellt känsligare än andra för alkoholens inverkan. Därför är det extra viktigt att den psykiatriska vården är uppmärksam på sina patienters alkoholvanor och utvecklar insatser för de patienter som har begynnande alkoholproblem.

I en av Christina Nehlin Gordhs studier undersöktes vilka typer av alkoholfrågeinstrument som är lämpliga inom psykiatrin. Den fråga som allmänt vanligtvis rekommenderas och som används inom hela Akademiska sjukhuset, visade sig inte vara passande inom psykiatrin. Genom att endast ställa en enda fråga missade man nära hälften av alla patienter som hade tecken på alkoholproblem.

Personalens attityder till att arbeta med alkoholproblem undersöktes också i avhandlingen. I jämförelse med sköterskor i primärvården hade psykiatripersonalen ganska god kunskap om alkoholproblem och en mer positiv inställning till att arbeta med detta. Efter tre timmars utbildning i alkoholfrågor upplevde personalen att man hade höjt sin kompetens att arbeta med något svårare alkoholproblem bland sina patienter. Vissa personalgrupper blev också mer positiva till att arbeta med alkoholproblem efter utbildningen.

Så kallade korta alkoholinterventioner har främst provats inom primärvården och visat god effekt. I en av studierna undersöktes hur sådana samtal kan användas inom psykiatrin. Två olika former av sådana interventioner provades med 150 psykiatripatienter. Efter ett år hade 29 procent av alla patienter minskat sitt drickande. Det är dock osäkert om detta berodde på den intervention de fått.

Många unga kvinnliga psykiatripatienter har riskabla alkoholvanor: 47 procent av de kvinnliga psykiatripatienterna i åldern 18-25 år rapporterade sådana vanor. För att ta reda på mer om varför intervjuades nio unga kvinnor. Studien visar att alkoholen spelade en viktig roll i deras liv. Den användes både för att passa in och för att stå ut med svåruthärdliga känslor, även som första steget i en process av självskadande beteende. Man efterfrågade hjälp från sina behandlare, framför allt med att förstå bakomliggande orsaker.  

Avhandlingens resultat kan användas vid planering av psykiatrins insatser mot tidiga alkoholproblem.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen Alcohol Use and Secondary Prevention in Psychiatric Care försvaras den 19 oktober.
För mer information kontakta Christina Nehlin Gordh, tel: 0709 — 661298, e-post: christina.nehlin.gordh@neuro.uu.se

I boken finns 15 berättelser av bland andra Amelia Adamo, Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson, Bodil Jönsson, Lisa Larson och Martin Lönnebo. Berättelserna har alla sin egen karaktär, vissa bävar inför den dagen då arbetslivet tar slut medan andra välkomnar friheten och ett liv utan krav.

– Boken ska ge inspiration till att diskutera det nya åldrandet och reflektera över betydelsen av arbete och lärande hela livet. Inom nätverket ActivAge vill vi öka kunskaperna om äldres lärande utifrån åldrandets delvis nya fokus, möjligheter och utmaningar, säger Cecilia Bjursell, forskare vid Högskolan för lärande och kommunikation och redaktör för boken tillsammans med Svante Hultman.

Målgrupper för boken är utbildningsrepresentanter på områden där det är viktigt att studenterna reflekterar över sin syn på åldrande och vad detta innebär i yrkesutövningen, arbetsgivare som vill få kunskap och erfarenhet från den äldre generationen i sin verksamhet, anställda i vård och omsorg som kommer i kontakt med äldre och vill diskutera och förändra attityder, samt även privatpersoner som vill inspireras och reflektera över sin egen situation.

ActivAge består av Encell (Nationellt centrum för livslångt lärande) vid Högskolan för lärande och kommunikation, Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan och Qulturum (ett centrum för utveckling och förbättringsarbete) inom Landstinget i Jönköpings län.

Läs mer om ”Lära hela livet” och ActivAge på www.activage.se.

Forskarnas målsättning med projektet är att ta fram en metodik för att studera effekter av högfrekvent strålning, som den från till exempel mobiltelefoner och trådlösa nätverk. Metoden går ut på att följa olika tillstånd hos proteiner i levande system och följa molekylernas rörelse.

– För ändamålet kommer vi att utveckla en revolutionerande biofysikalisk mätmetod där vi kombinerar högfrekvent strålning,  spridning av röntgenstrålning och frielektronlaser för att följa det dynamiska förloppet hos proteiners konformationsförändringar, säger Richard Neutze.

Biokemiprofessor Richard Neutze har byggt upp en framgångsrik forskargrupp med bas på Lundbergslaboratoriet, Göteborgs universitet. Medsökande i det nya forskningsprojektet är forskarna Anders Ewing, Kristina Hedfalk, Gergely Katona, Thomas Nyström samt Jan Stake och Jan Swenson från Chalmers.

Överbryggar avståndet mellan olika discipliner
Genom projektet presenteras ett nytt forskningsfält som överbryggar avståndet mellan traditionella discipliner som biokemi, cellbiologi, röntgenfysik och dataanalys. Det är ett forskningsfält med potential att prägla framtida inriktningar inom strukturbiologi.

– Målmolekylerna för våra studier är proteinbaserade byggstenar i cellens skelett; aktin och tubulin. Vi kommer att följa hur dessa molekyler reagerar på högfrekvent strålning i realtid. Därför kombinerar vi röntgenstrålning från synkrotronanläggningar och frielektronlaser för avbildning av vidsträckta biologiska strukturer vilka samtidigt exciteras av frekvenser mellan kHz och THz.

Genom metoden kombinerar forskarna flera tekniker. Med hjälp av frielektronlaser och röntgenstrålning är det möjligt att hålla små proteinmolekyler i blickfånget och samtidigt studera effekten av högfrekvent strålning. Man får alltså en omedelbar återkoppling av effekten på molekylär nivå. Med denna metod kan forskarna alltså både få ”stillbilder” och följa händelseförloppet.

Kan ge ökad förståelse för cellnedbrytning
För att förstå hur sammanhängande strukturella förändringar påverkar funktionen hos cellskelettet i en enskild cell kommer forskarna att applicera metoden på specifika områden i cellskelettet hos vanlig bagerijäst och hos neuronliknande celler.

– Vår hypotes är att uppmätt respons hos cellskelettet på molylär nivå kan spela en avgörande roll vid celldelning och signalöverföring mellan nervceller, vilket i sin tur kan leda till ökad förståelse för de mekanismer som styr den cellnedbrytning som sker vid åldrande och sjukdom.

Richars Neutzes projekt är ett av de 25 forskningsprojekt som i år beviljas anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och som bedöms ha potential att leda till nya vetenskapliga genombrott. Totalt delas 700 miljoner ut inom fyra huvudområden: Teknik/fysik/matematik, övrig naturvetenskap samt medicin.

KONTAKT
Richard Neutze kommer ursprungligen från Nya Zeeland där han doktorerade i fysik. Via forskningstjänster i Storbritannien och Tyskland kom han till Sverige 1997 och är sedan 2006 professor vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Richard Neutze, Tel: 031—786 3974 E-post: richard.neutze@chem.gu.se

– Om förskolan ska leva upp till läroplanens mål om lärande både om och genom musik är det nödvändigt att blivande förskollärare får en utbildning i musik under studietiden som rustar för uppdraget, säger Anna Ehrlin, som har skrivit en doktorsavhandling i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning vid Örebro universitet.

Sedan 1970-talet har förskollärarstudenter i sin musikundervisning fått höra att ”alla kan”. Men Anna Ehrlin betonar att det inte ska vara en utbildning som är inriktad på att få studenter att tro att deras musikaliska kompetens räcker. Det som behövs är en utbildning som faktiskt utvecklar studenternas musikaliska kompetens.

Väljer att avstå från att musicera
– Många förskollärare litar inte på sin egen musikaliska kompetens och väljer då att helt avstå från att musicera med barnen. I andra fall verkar musiken anses vara ett lättsamt och anspråkslöst kunskapsområde att ta ansvar för.

Anna Ehrlin, som själv har en bakgrund som grundskolelärare, vill stärka musikens plats i förskolan och i grundskolan och hoppas att hennes egen forskning kan lyfta frågor om musikens funktion och vara ett startskott för en viktig diskussion.

– Att lärare litar till sin kompetens och erfarenhet i de flesta ämnen med undantag av musik är en välkänd problematik och ämnet är starkt knutet till en föreställning om att det krävs talang för att förstå sig på eller utöva musik på ett tillfredsställande sätt.

– Och för att musik ska få en betydande plats måste alla inblandade få klart för sig att det hör till uppdraget att ta ansvar för musicerandet, vare sig det framstår som enkelt eller inte. Musiken är viktig för den pedagogiska verksamheten på så många olika sätt!

KONTAKT
För mer information kontakta Anna Ehrlin: 073-6620910

Friidrott på elitnivå medför en stor risk för skador, och de flesta inträffar under träning. Två tredjedelar av deltagarna i en omfattande studie rapporterade minst en skada under ett år, och unga friidrottare var i det närmaste lika drabbade som de äldre.

– Det mest alarmerande är att de unga idrottarna råkat ut för nästan lika många skador som de vuxna – 3,51 skador per 1000 timmar träning eller tävling mot 3,69 för vuxna. Tittar vi dessutom ett år bakåt har nära 40 procent av de unga haft en långtidsskada som tvingat dem att vara borta minst tre veckor, säger Jenny Jacobsson, sjukgymnast och doktorand vid Linköpings universitet.

Sju av tio skador drabbade ben och fötter och de flesta kan relateras till överbelastning. En av de största riskfaktorerna är att en tidigare långtidsskada ökar risken för en ny, visar resultaten av forskningsprojektet som nu redovisas i hennes doktorsavhandling.

Jenny Jacobsson har sedan 1998 rest med Svenska friidrottsförbundet på mästerskap, först med terränglöpare, sedan seniorer inom arenaidrotten och även deltagit vid träningsläger.

I projektet har hon studerat prevalensen – förekomsten av skador under ett år från mars 2008 till mars 2009, och incidensen – nya skador som inträffat mars 2009 till mars 2010.

Genom enkäter och en veckodagbok utvecklade för webben har hon följt skadebilden hos två grupper av friidrottare i alla grenar. Till ena gruppen inbjöds alla vuxna på topp-10 under 2008, till den andra alla på topp-10 för 16-åringar under samma år. Totalt tillfrågades 639 personer varav 321 tackade ja till att delta.

68 procent rapporterade minst en skada under de 52 veckorna mars 2009–mars 2010. 42 procent hade mer än en skada och 24 procent mer än två.

De allra flesta skadorna inträffar under träning.

– Träningen i friidrott är väldigt hög. Man utsätts för fler maxbelastningar än inom andra idrotter. Det gäller att lära sig att dosera träningen efter vad man klarar av. I vår studie har vi bland annat sett att antalet träningstimmar inte påverkar skadebilden, däremot intensiteten. Ett intressant fynd var att de med hög träningsbelastning hade högst skaderisk, säger Jenny Jacobsson.

En slutsats är att tränarna behöver mer kunskap om kopplingen mellan träning och skaderisk. Man behöver också i högre grad medicinskt följa upp skadorna och deras långtidseffekter.

KONTAKT
Jenny Jacobsson 070-2811106, jenny.jacobsson@liu.se

Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter kopplat till det svenska solteleskopet på La Palma skall forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.

Genom att utnyttja ett specialutvecklat filtersystem för det svenska solteleskopet (SST) på kanarieön La Palma ska forskare vid Stockholms universitet förklara upphettningen och de kraftfulla gasrörelserna i den magnetiskt dominerade kromosfären.

– Vårt utgångsläge är det bästa. Vi har ett världsledande teleskop som bevisligen ser mindre detaljer på solen än andra teleskop. Nu utrustar vi detta teleskop med ett filtersystem som gör det möjligt att mäta temperatur och hastigheter hos gasen i kromosfären med oöverträffad detaljrikedom, säger Göran Scharmer, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet och Kungl. Vetenskapsakademien.

Kromosfären kan inte förstås utan att samtidigt observera rörelser och magnetfält i den nedre fotosfären. Allt som sker i kromosfären har sitt ursprung i fotosfären och att registrera dessa kopplingar är av fundamental betydelse för projektets framgång.

– Vi har sedan 2008 ett filtersystem som bygger på liknande principer som det som nu planeras och som är optimalt för samtidiga observationer av fotosfären. Därmed kan vi observera båda lagren samtidigt med ett och samma teleskop, säger Göran Scharmer.

En annan spännande aspekt som kommer att undersökas är hur kromosfären växelverkar med den ännu mycket hetare koronan som omger kromosfären. Koronan kan inte studeras bra med markbundna teleskop, eftersom den strålar nästan all energi i ultraviolett ljus som absorberas av jordatmosfären. Forskarna samarbetar därför med forskare i Norge som, tillsammans med amerikanska kollegor, under 2013 kommer att skjuta upp IRIS – ett satellitburet solteleskop – för observationer i ultraviolett.

– Kollegorna i Norge har också utvecklat mycket avancerade program för numeriska simuleringar av både kromosfären och koronan. Detta kommer att få stor betydelse för tolkningen av de nya observationerna med SST, säger Göran Scharmer.

Studien fick i dagarna finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse i en utlysning för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.

– Anslaget från stiftelsen möjliggör att vi kan utrusta vårt teleskop med det avancerade filtret. Dessutom finansierar anslaget nödvändiga tjänster för de forskare, doktorander och tekniker som behövs för att genomföra projektet. Detta bidrag är av oerhört stor betydelse för vår framtida forskning inom solfysik, säger Göran Scharmer.

KONTAKT
Göran Scharmer, professor, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, tfn 08-55 37 85 32, mobil 0707-53 00 12, e-post scharmer@astro.su.se

Vid Försvarets tolkskola i Uppsala går unga språkbegåvade människor från noll kunskaper till flytande användning av språk som arabiska, ryska eller dari på 13 månader. Från morgon till kväll, vardag som helg studerar rekryterna i ett tempo som saknar motsvarighet i andra språkutbildningar.

Som jämförelsegrupp använde forskarna läkar- och kognitionsstudenter vid Umeå universitet – studenter som också studerar hårt, dock inte språk. Båda grupperna mättes i en MR-scanner före och efter en tremånaders period av intensiva studier. Medan kontrollgruppens hjärnstruktur förblev oförändrad så utvecklades specifika delar av hjärnan hos språkstudenterna. Delarna som ökade i storlek var hippocampus, en djupliggande hjärnstruktur som är involverad i inlärning av nytt material och spatial navigering, samt tre områden av hjärnbarken.

– Vi förvånades över att olika ställen i hjärnan utvecklades olika mycket beroende på hur duktiga eleverna var i skolan samt hur mycket dem fått anstränga sig för att vara kvar vid utbildningen, säger Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Studenter med större ökningar i hippocampus samt områden i hjärnbarken som har med språkinlärning att göra (Superior temporal gyrus) hade bättre språkkunskaper än andra elever. Hos de studenter som fick kämpa mer med inlärningen såg man en större ökning av ett område i den motoriska delen av hjärnbarken (Middle frontal gyrus).  De regioner av hjärnan som förändringarna sker i är alltså kopplade till hur lätt man har att lära ett språk och varierar beroende på prestationen.  

Tidigare forskning från andra grupper har indikerat att Alzheimers debuterar senare i grupper som kan mer än ett språk.

– Även om man inte kan jämföra tre månaders intensiva språkstudier med ett liv som tvåspråkig så tyder mycket på att språkstudier är ett bra sätt att hålla hjärna i trim, säger Johan Mårtensson.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är gjord av en grupp forskare vid Lunds universitet och Umeå Centre for Functional Brain Imaging i samarbete med Försvarsmaktens tolkskola. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften NeuroImage  

För mer information tala med Johan Mårtensson, johan.martensson@psychology.lu.se, 0707554401

Young people with a flair for languages go from having no knowledge of a language such as Arabic, Russian or Dari to speaking it fluently in the space of 13 months.

From morning to evening, weekdays and weekends, the recruits study at a pace unlike on any other language course. As a control group, the researchers used medicine and cognitive science students at Umeå University – students who also study hard, but not languages. Both groups were given MRI scans before and after a three-month period of intensive study. While the brain structure of the control group remained unchanged, specific parts of the brain of the language students grew.

The parts that developed in size were the hippocampus, a deep-lying brain structure that is involved in learning new material and spatial navigation, and three areas in the cerebral cortex. “We were surprised that different parts of the brain developed to different degrees depending on how well the students performed and how much effort they had had to put in to keep up with the course”, says Johan Mårtensson, a researcher in psychology at Lund University, Sweden. 

Students with greater growth in the hippocampus and areas of the cerebral cortex related to language learning (superior temporal gyrus) had better language skills than the other students. In students who had to put more effort into their learning, greater growth was seen in an area of the motor region of the cerebral cortex (middle frontal gyrus). The areas of the brain in which the changes take place are thus linked to how easy one finds it to learn a language and development varies according to performance. 

Previous research from other groups has indicated that Alzheimer´s disease has a later onset in bilingual or multilingual groups.  “Even if we cannot compare three months of intensive language study with a lifetime of being bilingual, there is a lot to suggest that learning languages is a good way to keep the brain in shape”, says Johan Mårtensson. 

The study was performed by a group of researchers at Lund University and the Umeå Centre for Functional Brain Imaging in collaboration with the Swedish Armed Forces Interpreter Academy. 

MORE INFORMATION AND CONTACT
The findings have been published in the scientific journal NeuroImage.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1053811912006581

Johan Mårtensson, johan.martensson@psychology.lu.se, +46 707 554401.

Ett 730 meter långt tåg, mot normala 630 meter, rullade från Gävle till Malmö lördagen 6 oktober. Tåget är det första demonstrationståget inom ramen för Elvis-projektet. Projektet ska studera hur järnvägssystemet kan effektiviseras genom att utnyttja längre och tyngre godståg.

– Med längre och tyngre tåg finns möjlighet att göra transporter mer energieffektiva, säger Inge Vierth projektledare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut. 

Att transportera mer gods i varje transportupplägg innebär troligtvis lägre kostnader genom ett bättre utnyttjande av antal vagnar per tåg, personal och infrastruktur. Indirekta positiva effekter uppstår till följd av att färre tåg trafikerar järnvägsnätet. Den kapacitet som då frigörs kan användas antingen till att föra över gods från väg till mer energieffektiva järnvägstransporter, alternativt kan kapaciteten utnyttjas till att skapa mindre störningskänsliga tidtabeller.

– Effektivare transporter gör järnvägen mer konkurrenskraftig, vilket leder till möjlighet att öka skogsindustrins redan höga andel järnvägstransporter ännu mer, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna.

Inom Elvis-projektet ska flera olika demonstrationsprojekt med längre tåg och tyngre tåg genomföras. Dessa kommer att visa teknikens möjligheter och begränsningar, vilka organisatoriska anpassningar som krävs, begränsningar i infrastruktur etc. Dessutom kommer demonstrationsprojekten att utvärderas från ett nätverksperspektiv där det analyseras hur kapacitetsutnyttjande, övrig trafik, störningskänslighet och operatörens behov påverkas av tågläge.

Skogsindustrins transporter
Skogsindustrins andel gods som transporteras på järnväg var 53 procent (2010) i ton vid utrikes transporter, borträknat Malmbanan. För inrikestransporter var motsvarande siffra 51 procent. Totalt sett, dvs. inklusive Malmbanan, står skogsindustrin för ca 22 procent (2010) av det samlande godstransportarbetet på järnväg i Sverige.

Fakta om Elvis-projektet
De organisationer som deltar i projektet är: VTI (projektledare), Linköpings universitet, Trafikverket, Skogsindustrierna samt medlemsföretagen SCA Transforest, Stora Enso Logistics, Stora Enso Skog, SCA Skog och Scandfibre Logistics med ägarbolagen Holmen, Korsnäs, Smurfit Kappa, Mondi Dynäs och Billerud. Elvis-projektet är delvis finansierat av Energimyndigheten. Projektets namn avser att vara ”el vis” eller energiklok vid tågtransporter, dvs. energieffektivisering genom längre och tyngre tåg.

På tåget den 6 oktober transporterade pappersprodukter från skogsindustriföretagen Holmen Iggesund och Korsnäs. Järnvägsoperatörer var Hector Rail och Green Cargo.

KONTAKT
Inge Vierth, forskare, VTI och projektledare för Elvis, 070 943 04 94
Karolina Boholm, Transportdirektör Skogsindustrierna karolina.boholm@skogsindustrierna.org, 070-202 98 69
Johanna Törnquist Krasemann, universitetslektor och delprojektledare WP3, Linköpings universitet johto@itn.liu.se, 0702-66 76 83
Anders Ekmark, Trafikverket anders.ekmark@trafikverket.se, 070-552 65 67
Fredric Ripe, pressekreterare VTI 070-921 82 86
Karin Eriksson, pressansvarig Skogsindustrierna 070-254 48 49