Ett av de mest ovärderliga verktygen inom kemi är katalys. En av de viktigaste katalytiska processerna i världen är Haber-Boschprocessen. Med hjälp av processen tillverkas gödningsmedel och beräkningar visar att utan den hade jordens befolkning varit hälften av dagens.
Inom organisk kemi används ofta ädelmetaller som katalysatorer. Dessa gör det möjligt att framställa en mängd organiska molekyler med tillämpningsområden inom till exempel läkemedels- och finkemikalieindustrin. Så sent som 2010 belönades Richard F. Heck, Ei-ichi Negishi, och Akira Suzuki med Nobelpriset i kemi för arbete med palladiumkatalys.
– Ett problem med ädelmetaller, som palladium, är att de både är dyra och miljöfarliga, säger Per-Fredrik Larsson, på Institutionen för kemi och molekylärbiologi.
Oädla metaller ersätter
Under 2000-talet har flera olika oädla metaller utvärderats som billiga och miljövänliga alternativ till ädelmetallerna. Av dessa har framförallt järn och koppar rönt stora framgångar de senaste åren.
– Järnkatalysatorer har visat sig vara ett konkurrenskraftigt alternativ till ädelmetallerna för ett flertal reaktioner. Djupgående förståelse kring hur dessa reaktioner fungerar är oerhört viktigt för vidareutveckling av kemin. Resultatet från våra studier av järn gav flera viktiga insikter om hur komplex kemin ter sig, säger Per-Fredrik Larsson.
Forskningsgruppen han deltagit i arbetar inte bara med experimentella metoder utan också beräkningsmetoder för att förstå hur kemin fungerar.
Trenden att byta ut ädelmetallerna mot oädla alternativ har även baksidor. Under arbetet med järnkatalys upptäcktes, i samarbete med professor Carsten Bolm vid RWTH Aachen i Tyskland, att vissa reaktioner man trodde katalyserades av järn egentligen hade katalyseras av spårmängder av koppar i det kommersiellt tillgängliga järnet.
Att spårmängder av koppar kunde katalysera en rad olika reaktioner var förvånande. Koppar har tidigare haft ett rykte av att vara en ineffektiv katalysator som kräver höga halter av koppar samt höga reaktionstemperaturer.
– Våra resultat visar att koppar haft ett oförtjänt dåligt rykte som katalysator. Med tanke på att kopparkemin har över 100 år på nacken så är det förvånande att ingen upptäckt det tidigare, säger Per-Fredrik Larsson.
Låga halter krävs
Inom läkemedelsindustrin är det viktigt att använda låga halter av katalysatorer. Vid framställningen av läkemedel är mängden av metaller i slutprodukten hårt reglerad och uppreningsprocessen är ibland svår och kostsam. Att koppar fungerar vid låga halter är därför en viktig upptäckt.
– Vi har vidareutvecklat och studerat reaktioner med låga halter koppar och försökt förstå hur och varför reaktionerna fungerar, säger Per-Fredrik Larsson.
Resultaten och slutsatserna kring järn- och kopparkatalyst är ett betydelsefullt bidrag till forskningsområdet och för dess fortsatta utveckling.
INFORMATION
Avhandlingen ”Iron or Copper – Method Development and Mechanistic Studies on Cross-Coupling Reactions” kommer att försvaras vid en disputation vid Göteborgs Universitet den 28 september, 2012.
Handledare: Per-Ola Norrby, Institutionen för Kemi och Molekylärbiologi, Göteborgs Universitet
Annie-Maj Johansson, som disputerar vid Stockholms universitet fredagen den 28 september, har studerat undersökande arbetssätt i grundskolans tidigare årskurser. Undersökande arbetssätt är en allt vanligare undervisningsform i grundskolan, även för yngre barn.
– Ett vanligt mål i NO-undervisningen är att elever ska lära sig naturvetenskapliga begrepp eller fenomen. Dessa introduceras ofta med hjälp av olika aktiviteter så som undersökningar, experiment eller laborationer. Sådana aktiviteter förväntas många gånger visa begreppet eller fenomenet på ett mer konkret sätt, men detta är inte alltid uppenbart för eleverna. Här behöver lärare hjälpa elever i större utsträckning att knyta dessa aktiviteter till undervisningens mål och syften, förklarar Annie-Maj Johansson.
I avhandlingen ger hon exempel på hur lärare kan hjälpa elever med detta. Eleverna behöver exempelvis se målet med aktiviteten, och de ska också kunna delta i aktiviteten med sina erfarenheter och med sitt språk.
Andra områden som beskrivs i avhandlingen handlar om de förändringar angående undersökande arbetssätt som skett genom fem läroplaner, från Lgr 62 till Lgr 11. I de tidiga läroplanerna förväntades eleverna främst delta genom att observera. I de senare läroplanerna förväntas de istället vara delaktiga genom att bl.a. formulera frågor och hypoteser och vara med i planering av undersökningar.
– Att tolka och översätta läroplaner och undervisningsinnehåll till aktiviteter för lärande är en del av lärares profession. Därför har jag också studerat lärares olika val av vad de inkluderar eller exkluderar i undervisning med undersökande arbetssätt.
– Oavsett vilka mål och syften lärare har med att låta eleverna arbeta undersökande behöver lärare planera för och tydliggöra på vilket sätt arbetssättet hjälper eleverna att nå mål eller syften, avslutar Annie-Maj Johansson.
KONTAKT
Ytterligare information: Doktorand Annie-Maj Johansson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, mobil 073 46 07 165.
– Mellan 20 till 30 procent mindre energiförbrukning i elbilar och 10 procent lägre bränsleåtgång i vanliga bilar går att uppnå med vår forskning.
Det säger Mamoun Muhammed, professor emeritus i materialkemi vid KTH.
Tillsammans med några andra forskare vid KTH har han använt nanoteknik för att förbättra verkningsgraden hos termoelektriska material med 300 procent. Att använda dessa material innebär kortfattat att omvandla skillnaden mellan två materials olika temperaturer till elektricitet. Ju större skillnaden är, desto mer elektricitet. Det handlar om att ta tillvara på spillvärme som annars aldrig skulle komma till användning.
När det gäller att sänka energi- och bränsleförbrukning i bilar så används termoelektriska material på avgassystem och bromsar där spillvärmen fångas upp och omvandlas till elektricitet. I fallet förbränningsmotorer så sänks bränsleförbrukningen genom att all elektronisk utrustning drivs av termoelektroniken istället för av motorn.
– Om 33 procent av alla japanska bilar skulle använda tekniken skulle Japans oljekonsumtion sänkas med 4 miljoner fat per år. Det innebär också en reducering med upp till 40 procent av koldioxidutsläppet från bilarna, säger Mamoun Muhammed.
Han och de andra KTH-forskarna har jobbat tillsammans med Seat, Volkswagen och Siemens för att uppnå framstegen var gäller fordon. Nyligen fick de förnyade resurser i form av 16 miljoner kronor fördelat över 3 år från Stiftelsen för Strategisk forskning. Detta för att kommersialisera forskningen. Arbetet att omsätta forskningen i användbara innovationer ska ledas av Mamoun Muhammeds kollega Muhammet Toprak, och Mamoun själv är mycket förhoppningsfull.
– Jag tror helt klart att tekniken är på plats i bilarna inom fem år, säger Mamoun Muhammed.
Han tillägger att termoelektriskt material i framtiden kan komma att ersätta AC:n i bilar helt. Redan idag finns termoelektroniken, om än i en mindre effektiv version, att köpa. Då i form av kylskåp som serverar kallvatten och kylväskor som kan inhandlas på den lokala bensinmacken och kopplas till bilens 12 volts-uttag.
Vidare har man i Kanada monterat termoelektriska material på bromsarna på tunnelbanetåg och på det sättet minskat energiförbrukningen för tågen med 3 procent.
Men det är inte bara olika fordon som kan dra nytta av termoelektriska material. Andra tänkbara användningsområden finns det gott om. Det går finfint att använda termoelektriska material i en vanlig bärbar dator för att på så sätt kyla elektroniken och öka datorns prestanda.
Kossor märks idag med chip och batterier, men dessa batterier håller inte hur länge som helst. Särskilt inte när det blir kallt. Termoelektriska material å sin sida fungerar bättre ju kallare det blir i förhållande till kossans egen kroppstemperatur om ett termoelektroniskt chip klistras fast på kossans skinn. Massor av data skulle kunna sparas om varje kossa i kombination med olika sensorer, som mjölkproduktion, position och vikt.
– På Island skulle geovärmen från marken kunna användas. Faktum är att även i Sverige skulle termoelektriska material kunna användas tillsammans med bergvärme för att utvinna elektricitet, men det är något vi ännu inte hunnit forska vidare om, säger Mamoun Muhammed.
Han tillägger att i vissa länder sitter mindre transformatorer på elstolpar. På dessa skulle termoelektroniken kunna fästas direkt på transformatorn för att kunna utvinna elektricitet från spillvärmen och driva elektrisk utrustning i närheten.
En av fördelarna med termoelektroniken är att det handlar om en engångsinvestering då tekniken bara går och går när den väl är igång, upplyser Mamoun Muhammed. Till exempel har det visat sig att termoelektriska material för att utvinna energi i satelliter fungerar i över 250 000 timmar, vilket motsvarar drygt 28 år. Driftsäkerheten är enastående eftersom tekniken inte innehåller några rörliga mekaniska delar. Samtidigt är sådana installationer viktiga eftersom satellitens solpaneler bara kan utvinna solenergi cirka 50 procent av tiden då jorden inte skuggar solen.
Mamoun Muhammed avslutar med att säga att forskningen påbörjades på KTH redan 1990.
– Idag är forskningen på KTH inom termoelektriskt material ledande i Europa, säger Mamoun Muhammed.
KONTAKT
Mamoun Muhammed på 08 – 790 81 58, 0705 – 58 81 58 eller mamoun@kth.se.
Genom en satsning på internationell rekrytering av framstående forskare och studenter, internationella utbyten och ökade samarbeten avser Stockholms universitet att stimulera den akademiska miljön och stärka universitetets ställning på den internationella marknaden.
– Stockholms universitet ligger bland världens 100 främsta lärosäten idag. Satsningen görs i syfte att förstärka denna ställning ytterligare för att möta dagens krav i en global forsknings och utbildningsvärld. En internationellt präglad akademisk miljö är viktig för att höja kvaliteten i både forskning och utbildning. Det innebär att såväl forskare som lärare och studenter måste ges möjlighet till internationella utbyten, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
Förutom en utlysning av 25 tvååriga postdoktoranställningar och rekrytering av internationella forskare inrättas ett institut för avancerade studier som ska vara öppet för 15-20 gästforskare. Institutet ska genomsyras av möten mellan aktiva forskare från olika områden och på så sätt skapa ett vetenskapligt mervärde för universitetet.
– Den höga vetenskapliga kvaliteten vi idag har vid universitetet behöver också stimuleras av internationella perspektiv på hemmaplan. Därför inrättar vi ett institut med inspiration från Princeton, som är det mest kända exemplet, säger Astrid Söderbergh Widding, vicerektor vid Stockholms universitet.
En internationellt präglad akademisk miljö förutsätter både in- och utresande studenter och lärare. I syfte att stimulera utbyte kommer 50 sabbatsterminer för lärare utlysas. Det ger lärare möjlighet att helt fokusera på sin forskning och bredda sitt internationella perspektiv en eller två terminer vid utländskt universitet. Stärkt stöd kommer också ges till institutioner som rekryterar internationella studenter. Satsningen ska även främja utbyten genom att stärka samarbetet med prioriterande partneruniversitet. Ett särskilt program upprättas för utökat samarbete med ett begränsat antal prioriterade partneruniversitet.
Ett exempel där Stockholms universitet etablerat ett nära samarbete är University of Illinois. Programmet omfattar ömsesidigt utbyte av studenter, forskare, lärare, doktorander och personal.
Intresset för gruvverksamhet är stort på Nordkalotten och i Ryssland. Nya gruvor öppnas på flera håll, gamla utvidgas och nedlagda öppnas på nytt. Denna växande gruvdrift i glest befolkade områden är positiv genom att öka sysselsättningen, men det finns också en diskussion om olika sociala effekter och miljöpåverkan.
Docent Lage Burström, yrkesmedicinare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har tillsammans med andra forskare vid universitetet och vid landstingens organisation.
Arbetsmedicin Norr fått totalt ca 3 miljoner euro – motsvarande nära 26 miljoner kronor – på tre år för projektet MineHealth med underrubriken ”Hållbar utveckling för gruvarbetares välbefinnande, hälsa och arbetsförmåga i Barentsregionen”. Förutom de ovannämnda medverkar forskare från Norge, Finland och Ryssland inom samarbetsorganisationen Kolarctic EU Neighbourhood Partnership Instrument (ENPI), Cross Border Cooperation (CBC).
Projektet ska undersöka hur gruvindustrin påverkar de samhällen där verksamheten etableras, till exempel ifråga om sysselsättning och tillgång på bostäder. Vidare studeras de unika arbetsmiljöförhållanden som kännetecknar gruvverksamhet i norr, det vill säga arbete i kallt klimat, påverkan av hand-, arm- och helkroppsvibrationer, luftburet damm, dieselavgaser samt ergonomisk och fysisk belastning. Särskilt uppmärksamhet ägnas åt den ökande andelen kvinnor i gruvverksamheten.
Resultaten från studien ska användas för att skapa en hållbar utveckling för gruvverksamhet, förbättrad skyddsutrustning samt framtagning av läromedel.
Projektwebbplats (eng.):
www.minehealth.eu
KONTAKT OCH INFORMATION
Lage Burström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin,
avdelningen för yrkes- och miljömedicin,
Umeå universitet
tel. 090 – 785 13 43
e-post lage.burstrom@envmed.umu.se
Tohr Nilsson, Arbetsmedicin Norr
(Landstingen i Västerbottens, Norrbottens, Västernorrlands och Jämtlands län) Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus
tel. 060-18 19 27
mobil 070-214 09 55
En sammanvägning av europeiska undersökningar visar att antimuslimska attityder och hatbrott har ökat efter terrorattackerna den 11 september 2001. Men det handlar inte om en obruten trend – efter dramatiska internationella händelser blossar antimuslimska opinioner upp, för att i lugnare tider avta.
– Människor med antimuslimska fördomar begår som regel inte hatbrott, men det fåtal som gör det, vägleds av sådana fördomar. Allmänt omfattade fördomar mot en religiös minoritetsgrupp bidrar dessutom indirekt till hatbrott, säger Klas Borell. Hatbrott ursäktas eller till och med rättfärdiggörs.
En undersökning bland 105 muslimska församlingar i Sverige visar att 40 procent har utsatts för olika typer av hatbrott. Rapporten understryker att detta måste leda till aktiva samhällsinsatser, inte minst åtgärder för att kartlägga omfattningen av sådana brott. Samtidigt är det viktigt att ge en balanserad bild, understryker Klas Borell.
– Det finns en omfattande tolerans i det svenska samhället och det stora flertalet företrädare för de muslimska församlingarna menar att de som regel möts av respekt och god vilja.
Rapporten pekar också på att hatbrott ofta leder till motreaktioner.
– Det finns ett tydligt mönster som visar att kriminella handlingar mot muslimska organisationer aktiverar enskilda och organisationer i lokalsamhället som vill stödja religionsfrihet, säger Klas Borell.
Kunskapsöversikten pekar framför allt på den fördomsreducerande effekt som människors möten har.
– Fördomsfulla generaliseringar bygger naturligtvis på kunskapsbrist, men det krävs också möten mellan människor för att komma till rätta med misstron. I Sverige finns en lång samverkans- och dialogtradition som går att bygga vidare på. Svenska muslimska församlingar bedriver redan idag en omfattande samverkan med andra ideella organisationer och med offentliga institutioner, säger Klas Borell.
Det är också angeläget att visa att islam i Sverige är en mångfacetterad mosaik av riktningar, traditioner och praktiker.
– Genom att tillföra den kunskapen kan forskare bidra till ett konstruktivt offentligt samtal. Att kritisera negativa stereotyper av islam och muslimer får samtidigt inte innebära att forskare avstår från att kritiskt granska hur vissa muslimer utövar sin tro, säger Klas Borell.
KONTAKT OCH INFORMATION
Rapporten ”Islamofobiska fördomar och hatbrott” är författad av professor Klas Borell, Mittuniversitetet, och kan beställas från Nämnden för Statligt Stöd till Trossamfund (SST).
Rapporten kan beställas: http://www.sst.a.se/
Kontakt:
Klas Borell, professor i sociologi, 070-324 06 05, e-post: klas.borell@miun.se
Växtsteroler finns naturligt i alla livsmedel från växtriket. Eftersom växtsteroler blockerar tarmens upptag av kolesterol i tarmen har de ända sedan 1950-talet använts för att behandla förhöjda kolesterolvärden.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att personer som äter mycket växtsteroler dessutom har upp till 24 procents lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt.
Sofia Klingberg och hennes forskarkollegor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och Umeå Universitet, har studerat över 77 000 personer i Västerbotten. Resultaten visar att personer med ett högt intag av växtsteroler i genomsnitt hade tre procent lägre kolesterolvärde jämfört med de som hade ett lågt intag.
–Vi kan som första forskargrupp i världen också visa att kostintaget av naturligt förekommande växtsteroler tycks påverka risken att senare insjukna i hjärtinfarkt. Män med ett högt intag av växtsteroler hade 24 procents lägre risk för hjärtinfarkt, jämfört med män med ett lågt intag av växtsteroler, säger Sofia Klingberg.
Analyserna har tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar kolesterolvärde och risk för hjärtinfarkt, till exempel ålder, BMI, intag av mättat och omättat fett, alkoholkonsumtion, rökning, fysisk aktivitet, kolesterolsänkande medicinering och hos kvinnor även menopausal status.
Hos kvinnor sågs inte motsvarande effekt, vilket dels kan bero på att de undersökta kvinnorna var färre och dels på att kolesterolvärdet inte är en lika stark riskfaktor för hjärtinfarkt hos kvinnor.
Fler studier kommer enligt Sofia Klingberg att krävas, men resultaten antyder att en kost med mycket växtsteroler skulle kunna ordineras för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar.
Avhandlingen Dietary intake of naturally occurring plant sterols in relation to serum cholesterol and myocardial infarction – Epidemiological studies from Sweden and the UK försvaras vid disputation fredagen 5 oktober.
FAKTA
Den aktuella avhandlingen baseras på data från befolkningstudierna VIP (Västerbotten Intervention Program) och Northern Sweden MONICA (Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease).
KONTAKT
Sofia Klingberg, institutionen för Medicin, Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet sofia.klingberg@nutrition.gu.se 031-786 37 49 0762-479445
Trots optimerad behandling av diabetessjukdomen före och under graviditeten så är förekomsten av missbildade barn 2-5 gånger högre hos gravida med diabetes än icke diabetiska mödrar. Dessutom medför mammans diabetessjukdom att barnet löper ökad risk för fosterdöd, förhöjd fostervikt, lungsjukdom och gulsot.
Orsaken till den ökade missbildningsfrekvensen hos barnen till diabetiska mödrar är inte helt känd. Ökade mängder av socker tas upp av embryot, som inte kan hantera dessa höga nivåer på ett optimalt sätt. Detta leder till en ansamling av skadliga nedbrytningsprodukter samt en ökad oxidativ stress i de känsliga embryonala cellerna.
Andreas Ejdesjö har i sin avhandling undersökt betydelsen av mammans ämnesomsättning respektive embryots genetiska egenskaper vid uppkomsten av diabetesorsakade missbildningar.
Experimentella försök på råttor visade att inte bara svårighetsgraden hos moderns diabetessjukdom utan även genetiska faktorer hos både mor och barn påverkar risken för medfödda missbildningar vid diabetesgraviditet. Förutom det höga blodsockret spelar flera faktorer i moderns ämnesomsättning in, bland annat blodfetter och aminosyror. Inte bara specifika gener har en roll utan det är även av betydelse om dessa gener ärvs från modern eller fadern.
Effekten av experimentell diabetes undersöktes även i embryon. I de embryonala vävnader som skadas och leder till missbildningar vid diabetesgraviditet fanns påverkan på genuttrycket för flera gener, viktiga vid embryonal organutveckling samt skydd mot oxidativ stress.
Betydelsen av sockermodifierade äggviteämnen och fetter, så kallade AGE (Advanced Glycation End products) som ökar vid diabetes, undersöktes hos möss med utslagen receptor (RAGE receptorn) för AGE. Försöken visade att diabetesorsakade missbildningar radikalt kunde motverkas genom att RAGE var avstängd. Slutsatsen var att den skyddande effekten av utslagen RAGE-receptor medieras via minskad oxidativ stress.
Dessa fynd kan öppna nya vägar att utveckla läkemedel som kan förebygga missbildningar vid diabetesgraviditet, till exempel genom att motverka oxidativ stress eller hämma receptorn RAGE.
KONTAKT
Andreas Ejdesjö, tel: 018-471 4378, 0707-92 02 00, e-post: Andreas.Ejdesjo@mcb.uu.se
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.
I princip alla hästar som tävlar på hög nivå får stora mängder kraftfoder – något som hästen biologiskt sett inte är anpassad för. Man vet att detta bland annat kan leda till hälsoproblem. Nu kommer de första resultaten av forskningsstudien Unghästprojektet, som visar att det är möjligt att träna upp unga hästar till ett startmässigt skick enbart på grovfoder.
Det vanliga är att tävlingshästar får minst 40 procent kraftfoder och hårdare träning än vad de fått i projektet, berättar Anna Jansson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, som tillsammans med doktorand Sara Ringmark och professor Lars Roepstorff vid SLU, samt veterinär Ulf Hedenström och tränaren Roger Persson vid Wången arbetat med projektet.
– Utomlands skulle jag vilja säga att i princip alla prestationshästar får minst 50 procent kraftfoder. Nu har vi visat att hästarna har växt lika bra eller kanske till och med bättre än vad som tidigare dokumenterats på liknande hästar – när de fått enbart grovfoder. Grovfodret måste dock vara av riktigt hög kvalitet för att detta skall fungera till så här pass krävande hästar, säger Anna Jansson.
Ett annat syfte med projektet är att undersöka hur olika träningsintensitet påverkar unga travhästars hälsa, rörelsemönster och prestation.
Förutom de goda resultaten i hästarnas tillväxt prestationsmål så pekar resultaten även på att det finns stora hälsovinster för hästarna med grovfodermetoden. Man har inte haft ett enda fall av kolik, korsförlamning eller någon häst som utvecklat beteendestörning, vilket rent statistiskt borde ha förekommit mot bakgrund av vad man vet om frekvensen hos hästar i träning.
Flera av de sexton vallacker som ingår i projektet har nu börjat tävla och placera sig. Resultaten av projektet så här långt visar alltså att det går att få hästar i startmässigt skick med enbart grovfoder. Hästarnas prestationer när det gäller premielopp, kvallopp och startfrekvens är hittills fullt jämförbara med snittet trots att de tränas lättare och att deras genetiska förutsättningar sannolikt är sämre än genomsnittet.
– För premieloppet hade vi till exempel 100 procent mot snittet på ca 75 procent, berättar Anna Jansson.
– Projektet pågår i ytterligare 3 månader och vi har mycket material kvar att bearbeta, bland annat när det gäller att tydligöra hur träningen utvecklat hästarna och påverkat hur hästarna rör sig. Målsättning är att vi skall kunna ge bättre rekommendationer som ger friskare hästar.
En första vetenskaplig artikel är nu accepterad i tidskriften Animal. Den handlar om hästarnas måluppfyllelse, tillväxt och hälsa från 1,5 till 2 år.
– Det är exempelvis möjligt att dessa grupper behöver lägga till lite mer intensiv motion för att nå lika positiva effekter som andra får, säger distriktsläkare Tomas Fritz vid Centrum för allmänmedicin (CeFAM), som står bakom avhandlingen.
Forskningen, som engagerat flera forskargrupper vid Karolinska Institutet, är en renodlad motionsstudie som följt totalt 213 personer i åldrarna 45-69 år och med ett BMI (body mass index) över 25. Studiedeltagarna var indelade i tre grupper: personer med typ 2-diabetes, personer med nedsatt glukostolerans och en frisk kontrollgrupp. Hälften av deltagarna i varje grupp levde som vanligt, medan den andra hälften gick stavgång, fem timmar i veckan under fyra månader.
Resultaten visar att personerna med diabetes typ-2 eller nedsatt glukostolerans varken sänkte sitt BMI, blodsockervärde, midjemått eller sin andel kroppsfett – trots medelintensiv fysisk aktivitet. Mitokondrierna i deras muskelceller hade även en minskad förmåga att bränna socker och fett än hos personer med normal glukostolerans. Mitokondrierna, som brukar beskrivas som cellens kraftverk, har betydelse både för musklers prestationsförmåga och för hur helkroppsmetabolismen och insulin- känsligheten regleras. Deltagarna med normal glukostolerans förbättrade däremot sina värden och kroppsmåttet och hade mer normal förmåga att bränna socker och fett i muskelcellerna.
– Det är ett oväntat och viktigt fynd som kan vara till hjälp vid utvecklingen av klinisk behandling och motionsråd till personer med typ 2-diabetes eller nedsatt glukostolerans. Resultaten tyder på att de har sämre genetiska förutsättningar att svara på fysisk aktivitet än de som inte har nedsatt glukostolerans, säger Tomas Fritz.
Alla deltagare gick igenom konditionstest, förde motionsdagbok och besvarade en enkät med frågor om hur de upplevde sin livskvalitet. Vid starten av projektet uppgav både typ 2-diabetikerna och personerna med nedsatt glukostolerans att de motionerade något mindre än personerna med normal glukostolerans.
Forskarna mätte även blodsocker, kroppsvikt, kroppsfett, midjemått, blodtryck och blodfetter med mera. De gjorde också ultraljudsundersökningar av hjärta och blodkärl, tog muskelbiopsier och undersökte genuttrycket för ett antal enzym som är inblandade i regleringen av fett- och glukosförbränningen i muskelcellernas mitokondrier.
– Fysisk aktivitet är ovärderlig i kampen mot typ- 2 diabetes. Det motverkar insulinresistens, att kroppen blir okänslig mot insulin och har samtidigt en gynnsam effekt på hela kroppen inklusive hjärta och kärl. Hur stor motionsdos som krävs är troligen individuellt, men det är möjligt att man bör bygga på med lite mer intensiv konditions- och även styrketräning, någon eller några gånger i veckan, säger Tomas Fritz.
INFORMATION
Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Avhandlingen lades fram vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Doktorsavhandling: ”Physical activity in normal and impaired glucose tolerance and Type 2 diabetes mellitus”, Tomas Fritz, Karolinska Institutet, september 2012, ISBN: 978-91-7457-839-3.
Spindeln, som systemet heter, tillgängliggör över 200 000 öppna digitala lärresurser för skolan.
Systemet som nu lanseras i version 2.0 har bland annat införts på Skolverkets webbplats.
Söktjänsten har utvecklats av forskargruppen Learning Infrastructure Research group, vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, som en del i ett forskningsprojekt.
– Spindeln bygger på över tio års forskning om infrastruktur för digitala lärresurser. Det känns kul att det vi gör kommer till direkt praktisk nytta och att alla som vill enkelt kan integrera Spindels sökfunktioner på sin egen webbplats eller lärplattform, säger docent Fredrik Paulsson, som är ledare för LIR-gruppen.
– I nästa steg kommer Spindeln att kopplas samman med en ”molntjänst” för skolans styrdokument, som också utvecklas av LIR-gruppen. Det innebär att de digitala lärresurserna och innehållet i skolans styrdokument (läroplaner och kursplaner) kopplas samman, säger Fredrik Paulsson. Då blir det möjligt att hitta digitala lärresurser som exempelvis svarar mot ett visst kunskapskrav eller syfte i ett visst ämne.
INFORMATION & KONTAKT
Skolverkets version av Spindeln finns här
För mer information kontakta gärna: Fredrik Paulsson
Telefon: 090-786 69 63, E-post: fredrik.paulsson@edusci.umu.se
Anna Karin Olsson, universitetsadjunkt i företagsekonomi på Högskolan Väst, har disputerat vid Handelshögskolan i Göteborg med avhandlingen Members in Tourism Settings – their motivations, behaviours and roles.
Hon har undersökt vad det är för motiv som driver medlemmar i stödföreningar för turistmål att engagera sig och vilka roller de fyller. Hennes studiematerial är bland annat stödföreningen Norden Arks Vänner som är knuten till djurparken Nordens Ark i Bohuslän. Hon har också studerat volontärer i norska Numedal där det årligen arrangeras en medeltidsvecka. Drivkrafterna för medlemmar i stödföreningar är framför allt ideella. De är stolta över sin byggd och vill gärna visa upp den för turister.
När det gäller Nordens Arks Vänner är drivkraften också att man vill bevara utrotningshotade djur, vilket är ett huvudsyfte med djurparken.
– Tidigare var det oftast eldsjälar som startade föreningarna. De ville bevara något till framtida generationer eller sprida kunskaper. Men idag är medlemsföreningar ett etablerat marknadsföringsverktyg inom turistnäringen för att bygga relationer med kunder och få stöd, samverkan och intäkter, säger Anna Karin Olsson.
Det förekommer att medlemmar i en stödförening är med och planerar verksamheten, men när de gör aktiva insatser är det oftast som fotfolk.
– De finns på plats under en festival eller i en park, hjälper till i restaurangen, säljer lotter, ordnar egna arrangemang, säger Anna Karin Olsson.
Under den norska medeltidsveckan i Numedal är volontärerna huvudsakligen utförare av arrangemang i direkt kontakt med turisterna. Under festivalen får turister besöka gårdar med hus som bevarats sedan medeltiden och höra ägarna berätta om dem. Man kan lyssna till medeltidsmusik, pröva på medeltidshantverk, äta medeltidsmat och mycket annat. Omkring 200 volontärer gör arbetsinsatser under medeltidsveckan.
Det råd Anna Karin Olsson vill ge till ledningarna för turistattraktioner är att vara måna om medlemmarna i stödorganisationer och se dem som en resurs. Medlemmarnas rekommendationer betyder mycket för att andra människor ska lockas till turistmålet. Om medlemmarna inte får uppskattning för sina insatser kanske de vänder turistmålet ryggen. Det är också viktigt att ledningen låter medlemmarna vara delaktiga i planeringen och inte bara ser dem som gratis arbetskraft.
– FTOH är en kemisk förening som innehåller grundämnet fluor och som finns i många produkter. Den finns överallt i miljön och vi exponeras för den dagligen. Nu har vi kunnat kartlägga hur den steg för steg omvandlas till PFOA i människokroppen, förklarar Helena Nilsson, som presenterar sina forskningsresultat i en doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Helena Nilsson har under fem år följt professionella skidvallare som utsätts för olika fluorämnen från skidvallor, och undersökt hur mycket av kemikalierna som tas upp i deras kroppar. Hon har dels analyserat luft- och dammprover från skidvallarnas arbetsplats, dels blodprover som har tagits varje månad under tävlingssäsongen.
Ett viktigt syfte med studien var att ta fram underlag för att förbättra skidvallarnas arbetsmiljö, men just eftersom det handlade om höga halter fluorämnen innebar den också en unik möjlighet att undersöka vad som händer med kemikalierna i människokroppen. Och då hamnade fluorämnet FTOH snart i fokus. På grund av sina vatten-, smuts-, och fettavstötande egenskaper används den ofta i till exempel impregneringsmedel och skidvalla.
Analyserna visade att den luft som skidvallarna andades in hade höga halter av FTOH, medan deras blodprover avslöjade mycket höga halter av PFOA, som är klassat som ett miljögift. Den vidare analysen gjorde det möjligt att identifiera fem stadier, metaboliter, i omvandlingen från FTOH till PFOA.
– Normalt exponeras vi för väldigt låga halter av FTOH i luften, och då är det svårt att påvisa en omvandling till PFOA. Men luften som vallarna andas in innehåller enormt höga halter av ämnet, och det har gjort det möjligt att identifiera den gradvisa nedbrytningen av FTOH till PFOA.
– En nära besläktad kemikalie till PFOA, nämligen PFOS, är redan förbjuden och nu är PFOA sannolikt på väg att också fasas ut. Men då är det viktigt att känna till att det finns andra ämnen i vår vardagsmiljö som kan omvandlas till dessa kemikalier när de kommer in i kroppen.
KONTAKT & INFORMATION
Helena Nilsson arbetar på miljöforskningscentrumet MTM vid Örebro universitet. Delar av studien har skett i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro.
För mer information, kontakta Helena Nilsson, helena.nilsson@oru.se eller 070-474 46 13.
– I boken lyfter vi fram dolda berättelser om platsen, men vi visar också att Gunnebo gång efter annan omskapats för att återföras till idén om 1700-talet, säger Anna R Locke, historiker och en av bokens författare.
Konstruktionen av Gunnebo som en 1700-talsanläggning där högt uppsatta personer figurerade tog sin början under den första delen av 1900-talet när familjen Sparre bodde på egendomen. I dåtidens media hyllades makarna för att sätta in hela sin kraft på att återskapa gården i dess ursprungliga skick.
– Överhuvudtaget skapade och förmedlade tidningsartiklar vid den här tiden en kollektiv berättelse om Gunnebo, en förskönad bild om familjen Hall som bodde där på 1700-talet, säger Kajsa Landström, etnolog och medförfattare till boken.
Berättelsen byggdes sedan på när Gunnebo blev museum. Genom att använda sig av arkitekten Carlbergs originalritningar lades fokus både på huvudbyggandens konstnärliga kvaliteter och Halls rikedom. Pigor, kammarjungfrur och skogsvaktare hamnade i skymundan.
I boken lyfts tjänstefolket från 1800-talet fram. Men även ”Thores Gunnebo” har en plats i boken. Thore var son till skogsvaktaren och växte upp på Gunnebo på 1930- och 1940-talet. Genom hans minnesskildringar får vi ta del av en annan berättelse än den officiella, med potatisodling, vedförsäljning och besök på utedasset i 30 graders kyla.
– Boken visar också hur berättelsen om en stor politisk rörelse har försvunnit ur Gunnebos historia, säger Anna R Locke. Under 1950- till 1970-talet arrangerade Mölndals socialdemokrater manifestationer på Gunnebo. Bland annat hölls förstamajdemonstrationer med krav på republik.
1996 startade EU-projektet ”Gunnebo åter till 1700-talet” och idag marknadsförs Gunnebo som ”en av Sveriges främsta 1700-talsanläggningar”. Med boken vill författarna att besökaren ska ställa sig frågan om 1700-talet och historien om Hall är det enda som finns på platsen.
– Ett kulturarv som Gunnebo har en tendens att frysa tiden på gott och ont. Vi anser att de dolda berättelserna kring Gunnebo borde kunna inkluderas, utan att för den sakens skull utgöra ett hot mot det 1700-tal som presenteras på platsen idag, säger Kajsa Landström.
Boken ”Vad passar sig på Gunnebo?” är resultatet av ett projekt som genomförts av studenterna vid det tvärvetenskapliga masterprogrammet Kulturarv och modernitet vid Göteborgs universitet.
Personer med schizofreni lever 16-18 år kortare än genomsnittsbefolkningen. Personer som drabbas av sjukdomen uppvisar ofta svårigheter vad gäller arbete, social interaktion och vardagsfärdigheter, samt bristande följsamhet till behandling och återkommande återfall. Trots att det har utvecklats effektiva metoder för att hantera negativa effekter av schizofreni, har få drabbade tillgång till dem. Under det senaste decenniet har en rad program utvecklats för att öka tillgängligheten till effektiva metoder och nyligen annonserade Sveriges regering en specifik handlingsplan för de svårast sjuka (Art.nr. S.2012.006).
Grundläggande kunskap om schizofreni ger den drabbade bättre förutsättningar att hantera sjukdomen och större möjligheter att spela en aktiv roll i sin egen behandling. Deltagare i det manualbaserade psykosociala programmet IMR får hjälp att identifiera personligt meningsfulla återhämtningsmål, grundläggande utbildning om psykisk sjukdom, stöd att utveckla ett socialt nätverk, träna strategier och färdigheter för att hantera symtom, stress och minska återfall. Programmet genomförs individuellt eller i grupp under ungefär 40 sessioner som leds av utbildade gruppledare. IMR programmet ingår i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Psykosociala Insatser vid Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (Art.nr. 2011-1-3).
Inom ramen för Rickard Färdigs avhandling implementerades och utvärderades IMR-programmet i en svensk öppenvårdspsykiatrisk kontext. 41 deltagare med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom deltog i en randomiserad studie där deltagare i IMR programmet jämfördes mot deltagare i kontrollgrupp. Resultat från studierna stöder antagandet att IMR är effektivt vad gäller att öka deltagarnas möjligheter att bättre hantera de negativa konsekvenserna av schizofreni. Jämfört med deltagare i kontrollgrupp uppvisade deltagarna i IMR minskade symtom och bättre coping-färdigheter i upp till ett år efter programmets slut. Dessutom uppvisade IMR-deltagarna minskade självmordsbeteenden vilket är ett viktigt fynd eftersom personer med schizofreni löper tjugo gånger högre risk att dö av självmord som genomsnittsbefolkningen.
Resultaten från de aktuella studierna ligger i linje med internationell forskning och stöder antagandet att IMR är en effektiv metod att öka deltagarnas möjligheter att hantera de negativa konsekvenserna av schizofreni.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information kontakta Rickard Färdig, tel: 073-244 13 30, e-post: rickard.fardig@neuro.uu.
Dofter i vår omgivning för med sig information som är av stor betydelse för oss. Är mjölken färsk? Brinner det någonstans? Läcker gasspisen? Men vi vet ännu inte mycket om hur hjärnan omvandlar ett doftintryck till ett meningsfullt budskap.
– Eftersom luktsinnet är känt som ett ”känslomässigt” sinne skulle man kunna tro att vi är väldigt bra på att använda en dofts emotionella laddning som ledtråd för att lista ut vad det är vi luktar på. Våra resultat pekar på att det är tvärtom. Det är snarare minnen och kunskaper som avgör våra känslomässiga reaktioner på lukter, säger Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet.
Luktsinnet har genom historien utmärkt sig genom att det så ofta väcker känslor. Redan Platon menade att dofter ”bara kan beskrivas som smärtsamma eller njutbara” och att luktsinnet saknar intellektuella egenskaper.
– Forskare är i dag uppdelade i två läger. Vissa forskare går i Platons fotspår och menar att dofters känslomässiga laddning är förutbestämd eftersom hjärnan reagerar automatiskt på särskilda kemiska ämnen. Våra resultat visar att vi snarare använder vårt kunskapsminne av doften för att avgöra hur god eller dålig den är. Man kan säga att luktsinnet är smartare än sitt rykte, säger Jonas Olofsson.
I studien fick deltagarna så snabbt som möjligt göra en emotionell bedömning av om en doft (fisk) upplevdes mer behaglig än den föregående doften (ros). Senare följde en kunskapsbaserad bedömning om huruvida dofterna tillhörde samma kategori (exempelvis ”blommiga dofter”).
Resultaten visade att de emotionella bedömningarna var långsammare, och oftare felaktiga, än de kunskapsbaserade bedömningarna. I ett uppföljande experiment fick deltagarna bedöma om en vardagsdoft stämde överrens med ett doftord, exempelvis ”ros”. När ordet stämde överrens med doften gjorde deltagarna snabbare bedömningar än när doften var oförväntad.
– Dessa resultat visar att kunskaper underlättar doftperceptionen på ett tidigt stadium. Dofternas emotionalitet spelade dock ingen roll i denna bedömning vilket tyder på att emotionella reaktioner kopplas in i ett senare skede, säger Jonas Olofsson.
