Tillsammans med en stor internationell forskargrupp tar Johannes Messinger vid Umeå universitet ännu ett steg mot att förstå fotosyntesen och utveckla konstgjord fotosyntes.
Linac Coherent Light Source (LCLS) är en fri-elektronröntgenlaserutrustning vid Stanford University i USA och den har använts för experimenten. Laserns våglängd är ungefär samma som bredden på en atom och varje ljuspuls varar 50 femtosekunder (10-15). Det är ett extremt litet tidsintervall: det går fler femtosekunder på en sekund än det går sekunder i en människas liv. Så extrem kort våglängd och så korta ljuspulser utgör ideala förhållanden att avbilda kemiska reaktioner på atomnivå i rumstemperatur.
Forskargruppen har tidigare lyckats att göra strukturanalyser med LCLS av isolerade fotosynteskomplex från växters fotosystem II i rumstemperatur. Nu har gruppen kombinerat metoden med spektroskopi och är först ut med att kunna se elektronstrukturen hos mangankomplex som liknar det som finns i fotosystem II. Mangan är en övergångsmetall som tillsammans med kalcium och syre bildar en vattenspjälkande katalysator i fotosystem II.
Ett mycket enkelt exempel på en spektrometer är en prisma som separerar solljuset i regnbågens alla färger. Den spektroskopiska tekniken som använts i denna studie fungerar på ett liknande sätt men med en samling av 16 specialiserade kristaller som bryter röntgenstrålarna som skickas ut från provet när det har exciterats av röntgenblixten.
Till forskarnas glädje förblev manganföreningarna intakta tillräckligt länge för att den detaljerade informationen om elektronstrukturen kunde observeras innan de förstördes av laserstrålen.
– Att både ha strukturinformation och spektroskopisk information gör att vi bättre kan förstå molekylers struktur men även kemiska förrändringar på katalysatorernas aktiva yta som gör att enzymen kan sätta igång komplicerade kemiska reaktioner i rumstemperatur, säger Johannes Messinger, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Den kemiska reaktionen som forskargruppen vill förstå är spjälkningen av vatten i fotosystem II eftersom det är en nyckelfaktor för att få artificiell fotosyntes att fungera – det vill säga framställa vätgas av solljus och vatten. Att kunna ta tillvara solen som energikälla och lagra den skulle hjälpa till att lösa människans allt mer akuta energiproblem.
De nya forskningsresultaten publiceras nu i den mycket ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
INFORMATION OCH KONTAKT
Två stora forskningsprojekt vid Umeå universitet ägnar sig åt utvecklingen av konstgjord fotosyntes genom att härma växternas mycket framgångsrika sätt att ta tillvara solenergi. Båda projekten (”solar fuels” och ”artificial leaf”) leds av Johannes Messinger, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Originalpublikation:
Alonso-Mori Roberto, et. al: Energy-dispersive X-ray emission spectroscopy using an X-ray free-electron laser in a shot-by-shot mode. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, PNAS
För mer information, kontakta gärna:
Johannes Messinger
Telefon: 090-786 59 33
E-post: johannes.messinger@chem.umu.se
– Trots att social ångest ofta utvecklas under tonåren finns det i nuläget relativt lite forskning om detta, säger Maria Tillfors, som är professor i psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för studien tillsammans med sina kollegor Nejra Van Zalk och Margaret Kerr.
Projektet är ett samarbete mellan forskningsmiljöerna Center for Health and Medical Psychology, CHAMP, och Center for Developmental Research, CDR, och kommer att bygga på tre longitudinella databaser. Det vill säga undersökningar som har följt stora grupper av barn och ungdomar under en längre tid.
Undvika eller fly från problemen
– Det ger oss information om orsak och verkan och gör att vi har en unik möjlighet att undersöka hur social ångest utvecklas. Vilken roll har föräldrar och kompisar? Leder föräldra- och kompisrelationer till positiva eller negativa sätt att hantera sin sociala ångest?
Social ångest är en negativ känsla som många försöker att dämpa eller bli av med genom att undvika jobbiga situationer. Men även om det på kort sikt kan hjälpa att undvika eller fly från problemen och de negativa känslorna, leder det på lång sikt till större problem.
– Tonåren är en tid då det händer mycket. Nya skolor, nya kompisar, kärlek och sex. Det är också den period då kompisarnas stöd blir viktigare än föräldrarnas. Det är med kompisarna man stöter och blöter sina känslor. Vi hoppas kunna väga in alla olika delar eftersom databaserna är utformade för att ge en bred bild av tonåringars liv, säger Maria Tillfors.
KONTAKT
Maria Tillfors
E-post: maria.tillfors@oru.se
Telefon: 019-303959
Vit och grön står den och glänser på KTH:s campus vid Vallhallavägen, med så väl vindsnurra som solceller på taket. Katastrofcontainer som bland annat ska kunna flygas in till utsatta områden som drabbats av krig, naturkatastrofer och svält.
– Containern samlar energi på tre sätt. Via en gasmotor som drivs av pellets, flis eller annan biomassa, solpaneler och vindkraft. Elektrisk knyts dessa tre energikällor ihop via en så kallad power router, ett elektriskt gränssnitt, och energin samlas upp i batterier, säger Anders Malmquist, forskare vid KTH och ledare för forskningsprojektet EXPLORE Polygeneration vid Institutionen för energiteknik, som är en del av ett stort samarbetsprojekt inom InnoEnergy- och StandUp-satsningarna.
Han fortsätter med att berätta att energin som containern samlar in kan komma till användning på flera sätt.
– Energin kan användas för att producera dricksvatten. Till exempel går det att hälla i saltvatten eller smutsigt vatten och rena det till dricksvattenkvalitet. Containern klarar av att rena 100 liter per dygn, säger Anders Malmquist.
Det innebär att containern, som går under namnen Emergency Energy Module (EEM) och Nödcontainer, klarar av att försörja 33 personer med rent vatten per dygn. Detta beräknat på att en människa i snitt förbrukar 3 liter vatten per dygn om det är varmt.
Vidare går det att koppla in olika typer av elektriska maskiner och apparater i containern, som tillhandahåller elektricitet.
– I vårt fall har vi valt att ansluta en laddstolpe för elbilar, men det går att koppla in vad som helst. I fallet med laddstolpen så klarar containern av att ladda ett elbilsbatteri på två timmar, och då räcker det upp till en tio mil lång körning, säger Anders Malmquist.
Containern klarar av att leverera 5 kilowatt. Det kanske inte framstår som särskilt mycket men kan göra stor skillnad för människor i utsatta lägen.
Ovanpå det kan containern dessutom producera värme. Detta är en trevlig viktig bieffekt som uppstår genom använda spillvärme från gasmotorn. Att nyttja spillvärme för att exempelvis producera rent vatten är centralt för ett sådant här energisystem, där det gäller att maximera nyttan av den tillförda energin.
– Containern kan producera varmvatten upp till 90 grader. Det handlar om 10 kilowatt vattenburen värme som levereras vid sidan av 5 kilowatt elektricitet. I projektet utvecklar vi lösningar för att producera el, värme, kyla och rent vatten. Även andra energitjänster kan bli aktuella, genom att matcha behov och tekniska möjligheter, säger Anders Malmquist.
Hur snabbt kan den vara i drift från att den flugits in till en katastrofhärd?
– Beroende på hur monteringfärdig containern är: Allt från ett par timmar till ett dygn. Målet är dock två timmar, säger Anders Malmquist.
Förutom behjärtansvärda insatser i katastrofområden så har container ett annat, förmodligen mer användbart och spritt användningsområde. Nämligen att elektrifiera allt från avlägsna fjällvärdar till öar i olika skärgårdar och andra områden som saknas just el.
– Landsbyggdelektrifiering i utvecklingsländer är ett användningsområde. Både i glest befolkade områden med god naturgasdistribution men dålig infrastruktur för elektricitet som i förstäder till stora ubana miljöer. Containern blir en del i att bygga upp en fungerande samhällsstruktur. Kan man frigöra människor från de mest grundläggande arbetsuppgifterna som att hålla sig vid liv kan vi samtidigt skapa nya möjligheter för dem att klättra en pinne på samhällsstegen. Det får folk i sysselsättning, de kan börja tillverka och sälja saker, säger Anders Malmquist.
Han tillägger att containern även är en del i ett bra biståndsarbete. Hjälp till självhjälp helt enkelt. Arbetet är redan igång i Bolivia då KTH har ett samarbete med Universidad Mayor de San Simon. Ett antal doktorander från det sydamerikanska universitetet jobbar med kunskaps- och teknologiöverföring inom sina doktorandprojekt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Arbetet med containern involverar studenter från KTH och det internationella mastersprogrammet Select som är en del av InnoEnergy, och kommer att fortskrida. Nästa år är det tänkt att det ska komma en ny version av containern som ska klara av att rena mycket större kvantiteter vatten, och där giftiga ämnen som arsenik ska kunna avlägsnas. Den kommer att testas i en energiby i Kenya.
För mer information, kontakta Anders Malmquist (Institutionen för energitekniks avdelning för Kraft och Värme) på 070 – 590 60 21 / anders.malmquist@energy.kth.se eller Kerstin Borglin (Innoenergys projektledare för containern) på 076 – 833 39 83 / kerstin.borglin@kic-innoenergy.com.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är den vanligaste leukemiformen hos vuxna. Det är en sjukdom med varierande förlopp där vissa patienter kan leva länge med sin sjukdom medan andra försämras snabbt, även med behandling. För att kunna bedöma prognosen för individuella patienter delas sjukdomen in i undergrupper som bland annat bygger på närvaron eller avsaknaden av olika genetiska förändringar.
Richard Rosenquist, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, och hans medarbetare visar i den nya studien att mutationer i två specifika gener kan användas som så kallade markörer för KLL med sämre prognos. De undersökte material från 360 KLL-patienter och såg att det fanns ett starkt samband mellan närvaron av mutationerna och både en kortare tid tills man behövde börja behandla sjukdomen och en kortare överlevnadstid.
– Våra resultat tyder på att dessa mutationer kan läggas till till de genetiska förändringar som används för att identifiera patienter med särskilt dålig prognos. Efter ytterligare studier, baserat på ett större patientmaterial, skulle analyser för att hitta dessa mutationer kunna införas i kliniken, säger Richard Rosenquist.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln NOTCH1 and SF3B1 mutations can be added to the hierarchical prognostic classification in chronic lymphocytic leukemia är publicerad i tidskriften Leukemia och är ett samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, Lunds universitet och Rigshospitalet i Köpenhamn.
För mer information kontakta Richard Rosenquist tel: 018-611 5947, 070-6253384, e-post: richard.rosenquist@igp.uu.se
Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation, har tilldelats forskningsmedel från Vetenskapsrådet inom Utbildningsvetenskap. Totalt rör det sig om 6,5 mkr under åren 2013-2015. Medlen tilldelas forskningsprojektet ”En skola på vetenskaplig grund – med forskande lärare”.
– En barn- och ungdomsskola, som vilar på vetenskaplig grund och berövad erfarenhet, med forskande lärare, är utbildningssystemets viktigaste ödesfråga. En sådan skola kommer i bästa fall att leda till att undervisningen sker på vetenskaplig grund och att kvalitén i elevernas lärande ökar. Genom forskningsbidraget från Vetenskapsrådet kan vi nu studera hur det går till, säger Tomas Kroksmark.
Forskningsprojektet har som syfte att studera vad det innebär att barn- och ungdomsskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta anges som ett krav i Skollagens 1 kap 5 §. En del av forskningen omfattar också betydelsen av forskande lärare i skolan.
Studien kommer att genomföras i Jönköpings, Ängelholms, Karlskrona och Nacka kommuner på skolor där man arbetar med kollektiv och systematisk kompetensutveckling av fritidspedagoger och lärare. Utbildningen ska ge fritidspedagoger och lärare vetenskapliga och forskande kompetenser. Den ska också leda till att ett vetenskapsbegrepp etableras i organisationen och i yrkesverksamheten samt att lärare och fritidspedagoger ska uppnå kompetens för att systematiskt kunna studera den egna yrkesvardagen.
Medverkande forskare i projektet är:
Professor Tomas Kroksmark, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (ansvarig)
Fil dr Ann-Christine Wennergren, Högskolan i Halmstad
Fil dr Karin Åberg, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Doktorand Pia Åman, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 studenter, 163 anställda och omsätter 183 mkr (2011).
En stor del av brotten som begås kommer aldrig till polisens kännedom. Endast vart tredje brott mot enskild person uppges vara anmält till polisen. Lägst anmälningsbenägenhet är det vid sexualbrott där bara 19 procent av brotten anmäls. Men jämfört med 2005 då 11 procent av sexualbrotten anmäldes, har ändå anmälningsbenägenheten ökat.
– Egendomsbrott anmäls i hög grad till Polisen, och där står bostadsinbrotten för den största ökningen i NTU, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå. Mellan 2006 och 2011 har andelen anmälda bostadsinbrott ökat från 74 till 89 procent av begångna bostadsinbrott.
– Det har även blivit vanligare att de utsatta väljer att anmäla brott mot enskild person, t.ex. hot, misshandel eller sexualbrott. År 2005 anmäldes 24 procent av brotten och 2011 hade andelen ökat till 33 procent, konstaterar Thomas Hvitfeldt.
Personrån anmäls mest (54 procent), bedrägeri anmäls i 43 procent av fallen och drygt vart tredje fall av misshandel (35 procent), polisanmäls. Trakasserier och sexualbrott anmäls i lägst utsträckning, 22 respektive 19 procent.
KONTAKT OCH INFORMATION
NTU bygger på intervjuer med cirka 13 000 personer i åldrarna 16-79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, samt allmänhetens upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet. För tredje gången publicerar Brå kapitlet om utsatthet tidigare. Resultatet från hela undersökningen publiceras i januari 2013. Delrapporten från NTU går att ladda ner på www.bra.se
För mer information: Thomas Hvitfeldt, 08-401 87 37 eller Emelie Färdeman, 08-401 87 78, båda utredare på Brå.
– Jag är utomordentligt glad över att VR finansierar vårt tvärvetenskapliga forskningsprojekt, säger Helena Pettersson.
Storforskning, på engelska ”Big Science”, var en viktig del i den vetenskapliga utvecklingen under efterkrigstiden, med sin tydliga koppling till kärnvapenhot och nationell prestige. Sedan Kalla Krigets slut har samhällets stora utmaningar skiftat mot hållbar utveckling, hälsa och innovationsbaserad tillväxt. I Lund planeras nu en sådan anläggning, European Spallation Source (ESS).
– Tillblivelsen av ESS är en heterogen process med flera aktörer, intressen och möjligheter: vetenskapliga, tekniska, politiska, ekonomiska och institutionella. Studiens utgångspunkt är ett processperspektiv, säger Helena Pettersson. Genom att undersöka en forskningsanläggning på väg att förverkligas ger projektet ett starkt bidrag till internationella (och svenska) studier av forskningspolitik, forskningspraktik, forskningsorganisation, och mötena däremellan.
– I mitt delprojekt förenas frågor som rör ämnesmässiga identiteter, forskares mobilitet och karriärvägar, och utmaningarna i att konstruera och driva en världsledande forskningsanläggning.
Sverige har begränsad erfarenhet av storforskning på denna nivå. Projektet kommer att ge viktiga insikter om svensk forskning och forskningspolitik, och dess möjligheter och begränsningar. Storforskningen har traditionellt sammankopplats med atomfysikens vetenskapliga, civila och militära tillämpningar, och detta har studerats grundligt inom vetenskapshistoria och vetenskapssociologi.
Den nya formen av flervetenskaplig storforskning som söker bryta gränser mellan grundforskning och innovation, lanseras ofta som en nyckelingrediens när det gäller att möta samhällets aktuella och framtida utmaningar inom klimat, medicin, informationsöverföring och hållbar utveckling.
KONTAKT
Helena Pettersson
e-post: helena.pettersson@kultmed.umu.se,
tel: +46 90 786 70 55
Dofter har en avgörande roll när växtätande insekter söker föda, partner eller platser att lägga ägg på. Växterna kan i sin tur försvara sig mot angrepp genom att producera flyktiga ämnen som är avskräckande för skadeinsekter eller lockande för dessas naturliga fiender.
Zakir Ali har i sitt doktorsarbete visat att fortplantningsbeteenden hos både honor och hannar av det egyptiska bomullsflyet* påverkas av dofter från angripna bomullsplantor, och att dessa beteendeförändringar minskar risken för angrepp på oskadade bomullsplantor i närheten.
Doften av angripna bomullsplantor gjorde hannarna mindre attraherade av de sexualferomoner som oparade honor utsöndrar för att locka till sig hannar. Dessutom gjorde doften att oparade honor ägnade mindre tid åt sådana ”lockbeteenden”.
Honor som parat sig reagerade genom att lägga färre ägg då det fanns angripna plantor i närheten. För honorna tycks reaktionerna alltså vara ett sätt att undvika plantor av lägre kvalitet, och att minska risken för konkurrens och predation.
Under avhandlingsarbetet har Zakir Ali och hans kollegor också visat att receptorer på parade honors antenner reagerade på 18 olika ämnen i den doftblandning som omgav skadade bomullsplantor. Beteendestudier visade sedan att det räckte med en blandning av 7 av dessa för att förhindra äggläggning.
Kunskaper om dofters betydelse i samspelet mellan växter, skadeinsekter och naturliga fiender (rovinsekter) är en viktig komponent i utvecklingen av mer uthålliga bekämpningsstrategier för det praktiska jordbruket.
* Det egyptiska bomullsflyet, Spodoptera littoralis, är en viktig skadegörare på bomull och flera andra grödor i bland annat Medelhavsområdet och Mellanöstern.
KONTAKT OCH INFORMATION
Zakir Ali, Växtskyddsbiologi, försvarade sin avhandling Influence of herbivore-induced changes in host plants on reproductive behaviours in Spodoptera littoralis den 2 november 2012 vid SLU i Alnarp. Opponent var professor Nicole van Dam, Radboud University Nijmegen, Nederländerna.
Länk till avhandlingen (pdf)
Kontakt:
Zakir Ali, 040-41 53 23, ali.zakir@slu.se
För frågor på svenska, kontakta Peter Anderson, 040-41 52 99, Peter.Anderson@slu.se
Det som beviljats finansiering är bland annat forskningsprojekt drivna av Anita Eriksson, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, Anna Lundh, universitetsadjunkt vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap, Mohamad Taherzadeh, professor vid Institutionen Ingenjörshögskolan, och Nicklas Salomonson, universitetslektor vid Institutionen Handels- och IT-högskolan.
– Tilldelningen från Vetenskapsrådet till Högskolan i Borås är mycket god och mycket glädjande. Den stärker oss i vår fortsatta utveckling, är bevis på vår höga kvalitet och ligger till grund för ytterligare framgångar i utbildning och forskning, säger rektor Björn Brorström.
Forskning om e-bokens framväxt
Förutom de fyra egna forskningsprojekten beviljas högskolan pengar för gemensamma projekt tillsammans med andra lärosäten. Ett av dem handlar om e-böcker och drivs tillsammans med Göteborgs universitet (GU). Det är forskarna Elena Maceviciute och Tom Wilson från Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan som tillsammans med Lars Höglund vid GU (tidigare verksam vid Högskolan i Borås) fått 12 miljoner kronor till projektet ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället”. Största delen av pengarna går till Högskolan i Borås.
Projekt och beviljade medel
– Anita Eriksson, ”Att tolka, konkretisera och leda – en studie av förskollärarens förändrade uppdrag”, beviljades 4,5 miljoner under 2013-2015.
– Anna Lundh, ”Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969”, beviljades 4,5 miljoner under 2013-2015.
– Nicklas Salomonson, ”Kundideal och organisatoriska realiteter – Servicemöten, konflikter och diskursiva kunder” beviljades 2,7 miljoner och projektet löper mellan 2013-2015.
– Mohammad Taherzadeh, ”Membranbioreaktor med kompakt-celler för effektivare bioprocesser”, beviljades 3,2 miljoner under 2013-2016.
– Elena Maceviciute och Tom Wilson, ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället” (tillsammans med Göteborgs universitet) beviljades 12 miljoner under åren 2013-2016.
– Anders Frenander, ”1900-talets Sverigebild: Mega evenemang och kulturpolitik som uppvisning” beviljades 2,3 miljoner under åren 2013-2015.
– Clemens Thornquist, ”Kropp och rum: en undersökning av relationen mellan kropp och rum genom experimentella och performativa studier av kläder”, beviljades 3,2 miljoner under åren 2013-2015.
Atmosfärradarn MARA byggdes upp under säsongen 2006/07 vid den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis. Förra säsongen flyttades radarn till den norska forskningsstationen Troll och nu åker forskarna Sheila Kirkwood och Joel Arnault från Institutet för rymdfysik (IRF) tillbaka till Antarktis för att fortsätta med mätningar och underhållsarbete.
– Under året har vi gjort mängder av spännande mätningar på stora områden med stratosfärsluft som tränger långt ner i troposfären i samband med de antarktiska vinterstormarna, säger professor Sheila Kirkwood, IRF.
Forskarna ska även skicka upp väderballonger för att försöka förstå hur de tunna, stabila luftskikt som är vanliga när det inte är storm bildas. De ska dessutom göra tester med en time-lapse-kamera vid radarn. Förra året upptäckte nämligen forskarna att fåglarna i området orsakade störningar i radarsignalen. Genom att jämföra störningarna med bilder från kameran hoppas forskarna kunna studera rörelsemönster hos fåglarna.
Syftet med MARA är att öka förståelsen för hur molnen högst upp i atmosfären bildas (vid 85 kilometers höjd över polarområdena) och hur luftmassor transporteras och blandas längre ner i atmosfären. Luftburna partiklar – aerosoler – påverkar molnens tillblivelse, och indirekt även klimatet då molnens utseende delvis reglerar solens instrålning och jordens utstrålning.
Den norska forskningsstationen Troll ligger på 72°01’S, 2°32’Ö i Jutulsessen i Dronning Maud Land, 235 km från kusten. Stationen byggdes säsongen 1989/90, men uppgraderades och byggdes ut 2005 och är numera i drift året runt.
KONTAKT
Institutet för rymdfysik:
Professor Sheila Kirkwood, sheila.kirkwood@irf.se, 0980-790 83
Informationsansvarig Rick McGregor, rick.mcgregor@irf.se, 0980-791 78 eller 070-276 60 20
Polarforskningssekretariatet:
Informatör Jan-Ola Olofsson, jan-ola.olofsson@polar.se, 08-673 97 31 eller 070-570 18 88
Kronisk smärta är ett stort samhällsproblem i Sverige i dag. Statistik visar att över en miljon svenskar lider av smärta och de konsekvenser som smärtan för med sig i form av depression, sjukskrivning och nedsatt rörlighet.
– Vi vet att katastroftankar påverkar smärtan men vi vet inte hur – vilka mekanismer det är som styr utvecklingen, säger Steven Linton, som är professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för studien.
– Patienter fastnar ofta i en ond cirkel av smärta, negativa känslor och katastroftankar. Tankar som målar upp ett värsta scenario och gör människor rädda för sådant de upplever som riskfyllt. Det kan handla om vardagliga sysslor i hemmet eller på arbetet.
Ett behov av att tas på allvar
Den onda cirkeln leder till mer lidande och blir ett hinder patienten måste komma över för att kunna bli frisk. Samtidigt visar forskning att patienter upplever att deras oro och smärta inte tas på allvar av vården.
– Det gör att människor känner att de gång på gång måste berätta om sin åkomma och fokusera på att få läkare att lyssna och förstå. Det gör i sin tur att patienterna inte är mottagliga för de råd och den behandling vården har att erbjuda.
– Vi ska undersöka om en kommunikationsmetod, som erkänner och bekräftar patientens känslor, kan påverka behandlingen. Genom att bekräfta patienter ger vi dem möjligheten byta fokus och att i lugn och ro lyssna och ta till sig de råd de får under behandlingen. Det har visat sig fungera inom andra behandlingsområden men har aldrig prövats inom smärtbehandling, säger Steven Linton.
KONTAKT
Steven Linton
E-post: steven.linton@oru.se
Telefon: 019-303505
Den italienska pedagogen Maria Montessoris pedagogik har mer än hundra år på nacken. Den utvecklades från början i förskolemiljö men finns nu i hela skolan, ända upp till gymnasienivå. Det finns idag montessoriskolor i mer än 100 länder. I Sverige har 1992 års riksdagsbeslut om skolpeng till fristående skolor betytt mycket för att antalet skolor med montessoripedagogik sedan dess har ökat i Sverige.
Typiskt för undervisningen är det sinnestränande materiel som används; kontrasten, variationen och invariansen – konstansen – anses betydelsefullt för barns lärande och kunskapsutveckling. Typiskt är även att det finns bara ett exemplar av varje materiel, så barnen får dela och turas om och ska på så sätt lära sig respekt och att dela med sig. Samtidigt finns fler materiel som tränar samma sak.
Uppfattningen är att barn lär sig genom att vara aktiva, prövar sig fram och berör med sina händer; de gör egna erfarenheter med hjälp av flera sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt, smak, det absorberande sinnet – förmågan att omedvetet ta in information – samt det matematiska sinnet.
Den tidigare forskning som gjorts om montessoriundervisning har mer inneburit en jämförelse med traditionell undervisning, inte om hur barn lär sig med hjälp av själva materialet.
I sin studie har Kerstin Signert med hjälp av 114 videoobservationer i förskolemiljö analyserat barns möte med sex olika montessorimateriel: cylinderblocket, rosa tornet, bruna/breda trappan, röda stavarna, viktplattorna samt geometriska kabinettet. Hon belyser barnens behandling av variationer i materielen vetenskapligt med hjälp av variationsteorin och visar därmed hur Maria Montessoris undervisningsteori kan förstås med hjälp av modern undervisningsteori.
– Med hjälp av variationsteorins olika begrepp klargör jag att det inte är de sinnestränande materielen i sig som är undervisningsmetoden.
Istället är det den systematiska användningen av variation och invarians som leder till att sinnena hos barnen formas, säger Kerstin Signert som bland annat är ansvarig för kurserna i montessoripedagogik vid Göteborgs universitet.
– Bakåt i tiden har montessoripedagogiken kritiserats för den så hårt individualiserade undervisningen, en kritik som har tystnat. Idag stämmer den mer överens med de så spridda individualiserade arbetsmetoderna i den vanliga skolan. Men målet för montessoriundervisningen är att barnen ska jobba i grupp. Det individuella arbetet för barnen ligger främst under de tidiga åren, säger hon.
KONTAKT OCH INFORMATION
Kerstin Signert lägger fram sin avhandling Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
Disputationen sker fredag 9 november, kl 13.15 i Margaretha Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5.
För mer information: kontakta Kerstin Signert, kerstin.signert@ped.gu.se, 0708-902954
Det visar en avhandling som studerar statliga policydokument mellan åren 1958 till 2010. Utgångspunkten i avhandlingen är polisens och socialtjänstens gemensamma uppdrag; att både ansvara för stöd till – och kontroll av – barn och unga som är eller riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet.
Bemötandet av kriminalitet, kriminella handlingar och kriminella personer har över tid förändrats i samhället, från efterkrigstiden när kriminalitet förklarades utifrån strukturella orättvisor exempelvis fattigdom, till att ansvaret för kriminalitet kommit att läggas på enskilda individer. Hur problem framställts och vilka lösningar som föreslagits har lösts utifrån vilka politiska stämningar som rått.
– De senare framställningarna målar upp en bild av ungdomars kriminalitet som allvarlig och farlig. Exempelvis presenteras ungdomar i storstädernas segregerade förortsmiljöer som de med störst risk att i framtiden begå brott eller att de redan begått brott. För att skydda medborgare och kontrollera kriminella individer anges lösningarna vara att bygga säkrare fängelser och döma till strängare straff, berättar Disa Edvall Malm, som skrivit avhandlingen.
Få gemensamma fall
Det har funnits långtgående planer på samverkan mellan polis och socialtjänst för att lösa problemet med ungas kriminalitet och missbruk. Men en kartläggning av ungdomar som var kända hos polis och socialtjänst under en viss tidsperiod visar att endast 8 ungdomar av 128 möjliga samtidigt var aktuella hos båda parter.
– Det är svårt att få ett bra resultat och ett djupare samarbete när det rör sig om så få ungdomar. Det vore bättre att se över hur polisens information om enskilda ungdomars kriminalitet och missbruk överförs och tas emot av socialtjänsten än att försöka få tillstånd samarbete mellan myndigheterna, menar Disa Edvall Malm.
Kriminella handlingar före det individuella behovet
Justitiedepartementet förespråkar samarbete mellan polis och socialtjänst samtidigt som de kritiserar socialtjänstens hantering av unga kriminella. Kritiken handlar bland annat om att socialtjänsten inte i tillräckligt hög grad reagerar. Förändringar i socialtjänstlagen har inneburit att socialtjänsten fått ett större ansvar att utreda och reagera på ungdomars kriminalitet, men det har inte gjorts några gemensamma utvärderingar eller översyner av socialtjänstens uppdrag. Förutom att socialtjänstens handläggning varierar mellan olika kommuner kan uteblivna utvärderingar vara problematiskt även på andra sätt.
– Tidiga insatser och förebyggande arbeten prioriteras bort till förmån för att verkställa påföljder för ungdomar som redan begått brott. Det finns risk att socialtjänstens bedömning om vårdbehovet för enskilda unga utgår från de kriminella handlingarna och inte utifrån det individuella behovet. Unga som i övrigt inte har behov av socialtjänstens insatser dras in i verksamheten medan insatserna för de behövande grupperna uteblir.
KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 9 november försvarar Disa Edvall Malm, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Det socio-polisiära handlingsnätet om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungas missbruk och kriminalitet”.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal, Norra Beteendevetarhuset Hs 1031. Fakultetsopponent är professor Kerstin Svensson, Socialhögskolan, Lunds universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
För mer information kontakta:
Disa Edvall Malm, Institutionen för socialt arbete och polisutbildningen, Umeå universitet
Telefon: 070-60063 88, 090-786 63 57
E-post: Disa.edvall.malm@socw.umu.se
Onsdagen den 7 november försvarar Charles Otine, BTH, sin avhandling i ämnet teknovetenskapliga studier. Han disputerar på avhandlingen ”HIV Patient Monitoring Framework Through Knowledge Engineering”. HIV-patientövervakning i Uganda innebär täta och repetitiva processer genom hälsokontroller och tester, distribution av ARV (antiretroviral) medicin till HIV-patienter samt att säkerställa att behandlingen efterlevs.
Med tanke på det stora antalet patienter (300.000), begränsade resurser och behov av tester under HIV-patientövervakning, kan inte alla dyra tester erbjudas i alla vårdcentraler i landet. Genom att arbeta med en tvärvetenskaplig representation av involverade aktörer i HIV/aids-arbete samt med forskning och stöd, har en integrerad dimensionell modell för aggregering av HIV-data utvecklats. Denna modell är centrerad kring processerna för distribution av receptbelagda antiretrovirala läkemedel och återkommande medicinska kontroller av HIV/aids-patienter.
KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen sker på Makerere University i Uganda.
Handledare är professor Lena Trojer, BTH.
För mer information, kontakta:
Lena Trojer
Tel: 0454-38 59 26
E-post: lena.trojer@bth.se
Charles Otine (engelsktalande)
E-post: charles.otine@bth.se
Vägnät identifierade som nyckeln till utveckling av ett land. Den nationella utvecklingen i Uganda har fokuserat på utvecklingsplanen NDP och FN:s millennieutvecklingsmål MDG. Båda dokumenten förespråkar användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för hållbar utveckling samt för att minska fattigdomen.
Onsdagen den 7 november försvarar Lydia Ndandiko, BTH, sin avhandling i ämnet teknovetenskapliga studier. Hon disputerar på avhandlingen ”Geographical Information Technologies – Decision support for Road Maintenance in Uganda”. Denna forskning visar potentialer och möjligheter med geografiska informationssystemsteknik (GIT) som specialiserat IT-verktyg för hantering av geografiska data. Studien inkluderar användning av verktyg som GPS, GIS och fjärranalys. Användningen av dessa är dynamisk och innebär väsentligt ökad kapacitet för insamling, hantering, analys och presentation av data i syfte att utgöra avancerade beslutsstöd. Vägunderhåll, som applikationsområde för denna forskning, kan dra stor nytta av avancerad användning av GIT.
Specifikt har forskningen påvisat de luckor och begränsningar som möter GIT-initiativ i underhåll av väginfrastruktur i Uganda. Forskningen har utvecklat en metod för att förbättra dessa tekniker och föreslagit en datamodell för beslutsstöd vad gäller vägunderhåll. Eftersom användningen av GIT är generisk, kan resultat och rekommendationer från denna studie användas inom alla organisationer, som använder geografiska data i Uganda och annorstädes.
KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen äger rum på Makerere University i Uganda.
Handledare är professor Gerhard Bax, BTH.
För mer information:
Lena Trojer
Tel: 0454-38 59 26
E-post: lena.trojer@bth.se
Lydia Ndandiko (engelsktalande)
E-post: lndandiko@gmail.com
Det är forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet som har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Studien publiceras idag i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.
Ända sedan medeltiden har vi skilt på sill och strömming men det är först nu som forskare fått fram vetenskapliga bevis för att de är genetiskt olika. Sillen är en av världens mest individrika fiskar och har en enorm ekologisk och ekonomisk betydelse. Anledningen till att sillen utgör en så ofantlig biomassa är att den lever ute i öppna havet direkt på plankton. Under en lång tid av Sveriges historia var sill och strömming en helt avgörande födoresurs och en viktig exportvara. Sverige skulle inte vara det land det är idag om inte vi haft denna rika tillgång på sill och strömming.
Ända sedan medeltiden har vi kallat den sill som fångas norr om Kalmar sund för strömming, eftersom den avviker från den sill som fångas i södra Östersjön och i Västerhavet. Strömmingen är mindre till storleken och mindre fet. Linné klassificerade strömmingen som en underart till sillen. Fiskeribiologer delar upp sill och strömming i olika bestånd och använder dessa klassificeringar när man bestämmer fiskekvoter.
Tidigare studier har indikerat mycket små genetiska skillnader eller inga alls mellan olika bestånd. Kan det vara så att det egentligen bara finns en gigantisk sill population och att de skillnader vi ser beror på miljöfaktorer, till exempel stora skillnader i salthalt? För att besvara denna fråga använde forskarna modern DNA-sekvensering.
– Våra resultat visar att för de allra flesta generna så hittar vi inga signifikanta skillnader alls mellan sill och strömming eller mellan olika bestånd av sill eller strömming. Detta visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt. Men för några procent av generna hittar vi mycket tydliga skillnader, inte bara mellan sill och strömming utan också mellan olika bestånd av sill och strömming, berättar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och professor i sjukdomsgenetik vid SLU.
– Vår samlade analys visar att de skillnader vi hittar måste bero på naturlig selektion och genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien indikerar att sill och strömming kan bli en unik modell för att studera genetisk anpassning tack vare att den ofantliga populationsstorleken som innebär att den slumpmässiga förändringen av genfrekvenser blir minimal, säger Leif Andersson.
De prover som nu har analyserats insamlades för drygt trettio år sedan som en del av Leif Anderssons examensarbete under handledning av docent (numera professor) Nils Ryman, som också är medförfattare på den nya studien. När de analyserade dessa prover för 30 år sedan kunde de använda 13 genetiska markörer, vilket var förnämligt på den tiden. I den studie som publiceras idag har de använt mer än 400,000 genetiska markörer vilket gav en helt annan genetisk upplösning.
– Vår studie är ett fint exempel på hur den kraftfulla teknik som främst utvecklats för medicinsk forskning revolutionerar all sorts biologisk forskning, säger Leif Andersson.
Det faktum att proverna insamlades för drygt 30 år sedan gör det nu möjligt att studera om det under denna period skett genetiska förändringar beroende på förändrade miljöförhållanden (till exempel mildare vintrar) eller förändrat fisketryck.
En förutsättning för en effektiv förvaltning av fiskbestånd är en detaljerad kunskap om artens populationsstruktur, det vill säga vilka bestånd det finns och hur de utvecklas över tiden.
– Det är vår förhoppning att våra resultat nu kan komma till praktisk nytta för att bättre skatta beståndsutvecklingen i Östersjön och Västerhavet och på så sätt bidra till en ansvarsfull förvaltning av den otroligt viktiga naturresurs som sill och strömming utgör, avslutar Leif Andersson.
KONTAKT
Professor Leif Andersson, SciLifeLab, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, och institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Artikel: Strong signatures of selection in Atlantic herring: A marine fish with huge population sizes
