Stieg Larssons romankaraktär Lisbeth Salander sticker ut från mängden. Våldtäkter finns med som en betydelsefull del i det som formar hennes person och handlingar. Hur hon själv och andra kvinnor som utsatts för våldtäkt blir till en drivkraft för utvecklingen av Lisbeth Salanders psykiska och fysiska styrka.
I dagarna släpps en ny bok med litteratur-, film- och språkforskare från Sverige, Storbritannien, Kanada och USA som samlats under rubriken Rape in Stieg Larssons ’Millennium’ Trilogy and Beyond: Contemporary Scandinavian and Anglophone Crime Fiction. Texterna i boken diskuterar och teoretiserar skildringar av våldtäkter i samtida skandinavisk och engelskspråkig deckarlitteratur.
Två av de tre redaktörerna och författare till flera texter i boken är Berit Åström och Katarina Gregersdotter, båda språk- och litteraturforskare verksamma vid Umeå universitet. Den tredje, Tanya Horeck, är filmvetare och arbetar i Cambridge vid Anglia Ruskin University.
– Vi började tänka kring våldtäkter i deckare och vad det gör med oss som läsare? Varför har författaren med våldtäkter i handlingen? Vad fyller det för funktion? Vad säger det oss om gärningsmannen och om offret? berättar Berit Åström.
– Jag tror att vår bok kan ha en bredare publik än bara forskare, just för att så många har åsikter om deckare och läser deckare, är vana vid hur genrens stereotyper ser ut, menar Katarina Gregersdotter.
KONTAKT OCH INFORMATION
Berit Åström, berit.astrom@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 62 35
Katarina Gregersdotter, katarina.gregersdotter@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 77 36
I samband med utgivningen av boken kommer det att finnas tillfälle att möta de två svenska författarna och redaktörerna och även lyssna till en kortare presentation av arbetet bakom boken.Fredag 2 november kl 15.00, Tidskriftsrummet, Humanisthuset, Umeå universitet.
Läs mer i en längre intervju med Berit Åström och Katarina Gregersdotter på umu.se.
Projektet JuxtaLearn, som finansieras av ett EU-bidrag på € 2,1 miljoner, syftar till att stödja elevers vetenskapliga lärande med hjälp av innovativt IKT-stöd. Det ska hjälpa studenter och ungdomar att övervinna de hinder för inlärning som komplexa begrepp inom vetenskap och teknik ofta utgör, genom att sporra dem att utforska och uttrycka begreppen i form av kreativa filmskapande aktiviteter.
Projektet har två pedagogiska utgångspunkter. Den ena kommer att stödja elevers identifiering av de begrepp som utgör trösklar för deras egen förståelse. Deras insikter kommer att öka till följd av att de skapar personliga framställningar genom att tillämpa en teori först i en traditionell aktivitet och därefter i en kreativ upplevelse (till exempel hur fysik utnyttjas av DJ:ar eller den kemi som förekommer i ett kök). Den andra ska vägleda elever genom en process där de skapar och redigerar en film utifrån det begrepp de vill kunna förstå; från den inledande planeringen till en offentlig visning.
– Arbetsmarknaden söker personer med vetenskaplig och teknisk förmåga. Ändå tycker barn nuförtiden att dessa ämnen är trista och tråkiga, definitivt inte coola eller roliga. JuxtaLearn kommer att förändra allt detta genom att med grund i barns förkärlek för video, sociala nätverk och mobil teknik skapa inlärningsaktiviteter både för skrivbordet och för storbildsskärmar, säger dr Anne Adams på The Open University i Storbritannien, som är huvudsamordnare för projektet.
– På Linnéuniversitetet kommer vi forska inom utformningen av de digitala, offentliga storbildsskärmarna och de interaktiva verktygen för delandet av det innehåll som skapats av studenter, säger dr Nuno Otero, lektor i medieteknik. Dessutom kommer vi att ta fram nya sätt att interagera med innehållet för att engagera en större publik och locka till ytterligare utforskande. Vårt team kommer också att ansvara för den tekniska integrationen av de programverktyg som kommer att utvecklas inom ramen för projektet.
– Konkurrensen i denna europeiska utlysning av medel till forskningsprojekt var mycket hård och vi är mer än glada att vara ett av få projekt som valts ut för finansiering. Vår andel av projektet motsvarar € 430 000 och kommer att hjälpa oss att gå vidare i vår långsiktiga forskningsstrategi, där vi utforskar innovativa sätt att stödja komplex inlärning med nya IKT-verktyg, säger professor Marcelo Milrad vid avdelningen för medieteknik.
INFORMATION & KONTAKT
JuxtaLearn lanserades officiellt på Linnéuniversitetet den 8-9 oktober och kommer att pågå i tre år. Andra institutioner som arbetar med att utveckla JuxtaLearn, förutom Open University och Linnéuniversitetet, är tyska Rhein-Ruhr Institute, spanska Universidad Rey Juan Carlos, portugisiska Universidade do Minho, Catchermedia och The University of Birmingham i Storbritannien.
För vidare upplysningar
Marcelo Milrad, professor i medieteknik vid Linnéuniversitetet, e-post marcelo.milrad@lnu.se, mobil 0733-96 95 74
Dr Nuno Otero, lektor i medieteknik, e-post nuno.otero@lnu.se
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-572 26 56
Det EU-finansierade projektet Safeway-2school har syftat till att öka säkerheten och tryggheten för barnen under hela resan. Projektet har haft ett särskilt fokus på situationer där barnen är oskyddade trafikanter. Försök har genomförts mellan 2009–2012 på fem platser i Europa varav Örnsköldsvik är en. Övriga fyra finns i Italien, Polen, Tyskland och Österrike.
I mitten av juni hölls ett avslutande möte för att summera projektet. På mötet i Örnsköldsvik träffades projektdeltagarna och en rad inbjudna europeiska experter inom skolskjutsområdet för att tillsammans diskutera vilka slutsatser man har kunnat dra.
– Bland annat höll vi en mycket lyckad workshop med fokus på framtida rekommendationer samt lagar och förordningar som är nödvändiga om vi ska nå en säkrare och mer attraktiv skolskjutsning. Slutsatsen därifrån är att man måste ha en helhetssyn. Skolreseplaner, stöd för utmärkning av skolskjutshållplatser och förarutbildning är särskilt viktiga inslag, säger Anna Anund, forskare på VTI och koordinator för projektet.
I samband med det avslutande mötet fick deltagarna också en presentation och demonstration av tekniken som använts i de skolbussar som körts i Örnsköldsviks kommun.
Utgångspunkten har varit att använda befintlig teknik och applicera den på skolskjutsområdet.
En del av tekniken är ett navigationssystem som visar vägen bussen ska köras och som även anpassats till vilka som finns ombord. Systemet ger också information om var hållplatser ligger och vilka barn som ska gå ombord eller kliva av samt information om barn och kontaktuppgifter till föräldrar.
Samtliga system som är tänkta att användas av bussförarna har som utgångspunkt att de inte får skapa en ökad mental belastning, utan snarare minska den och bidra till en ökad grad av rutin. Därför har utvärdering av förarens situation varit i fokus och bland annat har mätningar av förarens blickbeteende gjorts med hjälp av en huvudmonterad kamera.
– Tekniken är en del, men jag vill också passa på att poängtera den centrala roll bussförarna har i detta arbete. Det finns anledning att förbättra förarutbildning som berör alla viktiga aspekter som det innebär att köra skolskjuts, säger Anna Anund.
KONTAKT & INFORMATION
För mer information, kontakta Anna Anund, forskare, VTI
– Skolrelevant forskning har ofta svårt att nå ut till dem det berör, lärarna. Här beskriver forskande lärare på ett lättillgängligt sätt sin ämnesdidaktiska forskning. Förhoppningen är att de smakprov boken erbjuder ska inspirera till fortsatt läsning av forskning som lärare finner meningsfull för den egna verksamheten, säger bokens redaktör, docent Hans Lödén.
Forskningen handlar bland annat om betyg och bedömning, om prov och deras betydelse, om interkulturell undervisning, hur man kan intressera pojkar på yrkesprogram för politik eller om läraren mitt emellan styrdokument och skolverklighet.
Bland bidragen kan nämnas Hans Olofssons studie i historia. Han har följt en skolklass som läser om första världskrigets utbrott. Han visar hur läraren begriper orsakerna till krigsutbrottet på ett sätt, läroboken på ett annat och eleverna på ett tredje. Hans Olofsson diskuterar hur ett medvetet användande av historiska tankebegrepp kan användas för att överbrygga skillnaderna i uppfattningar.
De fjorton lärare som presenterar sin forskning ingick i Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap (FLHS) vid Karlstads universitet och Högskolan Dalarna. Elva av lärarna är gymnasielärare, tre högstadielärare.
– De nationella forskarskolor som startade 2008 inom Lärarlyftet gav en god möjlighet att knyta skola och forskning bättre till varandra. Lärarna som gick forskarutbildningen arbetade kvar i sina skolor en dag i veckan under hela utbildningstiden. Efter sin licentiatexamen återvände de allra flesta till sin lärargärning. Därmed har vi nu personer som fortsatt arbetar som lärare och som är forskarutbildade. De utgör en viktig brygga mellan skola och forskning. Deras forskningserfarenhet är väl värd att ta vara på, säger Hans Lödén.
Antologin ges ut av Karlstad University Press.
Bokens redaktör Hans Lödén är docent i statsvetenskap vid Karlstads universitet och studierektor i FLHS liksom i den nu pågående lärarforskarskolan för lärare i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap, CSD-FL.
Inom den islamska rätten är det däremot förbjudet att häda Gud, profeten Muhammed eller religionen, vilket påverkar yttrandefrihetens gränser.
– Yttrandefrihet är en grundsten i alla demokratier och det bästa sättet att garantera individuell religionsfrihet. Yttrandefriheten ger människor rätt att utmana ortodoxa religiösa idéer och är ett skydd för alla som riskerar att bli förtryckta av extremister. Därför att är det så oerhört viktigt att inte börja värdesätta åsikter utan ge alla människor rätt att tycka vad de vill, säger Mona Samadi, som har skrivit en doktorsavhandling i rättsvetenskap vid Örebro universitet.
Hennes granskning av i vilken utsträckning yttrandefriheten garanteras inom såväl internationell rätt som islamsk rätt lyfter fram att det finns flera tolkningar av den islamska rätten, men att det är grundläggande att du inte får häda religionen och det påverkar yttrandefriheten.
– Det är viktigt att vi tänker på att det finns många versioner av islam och att vi inte låter det extrema bli det som får symbolisera helheten. Vad man kan säga är att den islamska rätten tillåter yttrandefrihet under förutsättning att det används för att sprida sanningen men inte för att sprida ondska eller elakhet, säger Mona Samadi.
Däremot tillåter den internationella rätten inte några begränsningar av yttrandefriheten för att förhindra förtal av religioner. Gränsen för vad som är tillåtet att säga är tydlig. Ingen har rätt att uppmana andra att hota, diskriminera eller använda våld mot någon men lagen skyddar inte religioner eller trosuppfattningar i sig från kritik eller förolämpning. Den skyddar individens rätt att utöva sin religion – och rätten att inte vara religiös.
– Det är viktigt att vi håller fast vid detta för att oliktänkare och modernister ska kunna komma fram. Den islamska rätten är i ett viktigt skede och alla röster har rätt att göra sig hörda för att kunna påverka utvecklingen, säger Mona Samadi.
Hon har undersökt flera olika uppmärksammade fall som varit aktuella under de senaste åren – till exempel tv-serien Omar, som skapade kontrovers i arabvärlden eftersom den skildrade centrala figurer inom islam.
– Stormuftin i Saudiarabien utfärdade en fatwa mot showen med motiveringen att detta är förbjudet i islam, medan en professor i islamsk rätt ansåg att det är tillåtet att avbilda kaliferna i serien, säger Mona Samadi.
Hon ifrågasätter överhuvudtaget föreställningar om att mer känsliga personer bör ges större skydd, eftersom baksidan av detta är att det kan ha en dämpande effekt på yttrandefriheten i allmänhet, påverka politiken och leda till självcensur. Istället lyfter hon fram den amerikanska yttrandefriheten som en bra modell.
– I USA är yttrandefriheten oerhört stark. Det leder till konflikter ibland men de anser att medborgare måste tåla kränkande tal då det inte finns något konstruktivt sätt att värdera tal och dess potentiella skada till en viss del av befolkningen.
KONTAKT
För mer information kontakta Mona Samadi: E-post: mona.samadi@oru.se
Telefon: 019-303455
– Klienternas psykiska symtom minskar och deras självbild blir mer positiv. Detta resultat är något sämre än vad professionella psykoterapeuter presterar. Dock kan resultatet ses som bra, eftersom klienterna inte var alltför dåliga innan terapin, och därför inte hade så stor potential att förändras, säger Inga Dennhag, som skrivit avhandlingen.
I studien undersöks om man utifrån klientens självbild kan förutsäga symtomminskning i terapin. Klienter med en negativ och kontrollerande självbild har störst symtomminskning. Klienter med en negativ självbild före terapin, har ett större psykiskt lidande och är mer motiverad till förändring. Klienter med en kontrollerande självbild kan tillgodogöra sig terapin på ett konstruktivt sätt genom att exempelvis fullfölja terapin och göra sina hemuppgifter.
Avhandlingen undersöker även hur kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk psykoterapi, samt hur tidsfaktorerna en eller två terminers terapi påverkar resultatet. Klienterna i kognitiv beteendeterapi (två terminer) och i psykodynamisk terapi (en termin) fick bäst resultat, d.v.s. störst symtomminskning och en mer positiv självbild.
– I kognitiv beteendeterapi lär sig studenterna många tekniker och det behövs tid för detta. Studenterna blir mer effektiva i lång terapi, där de även hinner koncentrera sig på klientens specifika problem.
Inga Dennhag tog även reda på vilka professionella egenskaper och förhållningssätt studenterna utvecklar under utbildningstiden. Det skedde en större utveckling i studenternas tekniska skicklighet än i deras relationella förmågor.
– Studenterna är kanske mest motiverade att utveckla sin skicklighet. Dessutom har studenterna svårt att förändra de negativa känslorna som kan uppstå i terapirummet, såsom ångest och uttråkningskänslor. Dessa negativa känslor kan bero på studenternas personliga erfarenheter, klienternas överföringskänslor eller annat, säger Inga Dennhag.
Inga Dennhag har en psykologexamen från Umeå universitet. Hon har därefter arbetat som klinisk psykolog inom öppenvårdpsykiatrin i Lycksele. Ett par år senare började hon som adjunkt vid institutionen för psykologi och så småningom började hon avhandlingsarbetet inom projektet Effekter av utbildningsterapier (EUT). Inga Dennhag har under tiden för avhandlingen även varit på ett studentutbyte till Center for Psychotherapy Research, Philadelphia, USA. Där jobbade hon med två forskningsstudier på kokainmissbrukande patienter.
KONTAKT OCH INFORMATION
Läs hela eller delar av avhandlingen här
Fakta om disputationen:
Måndagen den 22 oktober försvarade Inga Dennhag, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Learning psychotherapy: An effectiveness study of clients and therapists. Opponent var professor Jon Monsen från Oslo universitet, Oslo, Norway.
För mer information kontakta gärna:
Inga Dennhag
Institutionen för psykologi, Umeå universitet
E-post: inga.dennhag@psy.umu.se
Telefon: 090-786 56 33
För patienter med typ 1-diabetes, så kallad barndiabetes, kan behandling med insulinpump öka möjligheterna att nå en bättre blodsockernivå, och därmed minska risken för senare komplikationer som till exempel ögon- och njurskador.
Men långt ifrån alla får behandling med insulinpump. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, där forskare granskat samtliga 7 224 patienter som mellan 1999 och 2010 behandlats för typ 1-diabetes vid tio svenska sjukhus.
– Vi ville se om tillgängligheten till behandlingen skiljer sig mellan olika patientgrupper, och om det finns patienter som skulle ha nytta av en insulinpump men som inte får tillgång till behandlingen i Sverige idag, säger forskaren Marcus Lind som genomfört studien tillsammans med Britt-Marie Carlsson, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ordförande för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård.
– Vi kan nu se att tillgången till insulinpump varierar stort. Kvinnor får behandlingen ungefär 50 procent oftare än män, och yngre vuxna i åldern 20 till 30 år får behandlingen mer än dubbelt så ofta som patienter i åldern 40 till 60 år. Patienter med dålig blodsockerkontroll fick behandling betydligt oftare än de med bättre kontroll medan de med försämrad njurfunktion fick den mer sällan än de med normala värden.
I genomsnitt har 20 procent av alla vuxna patienter med typ 1 diabetes i Sverige idag tillgång till behandling med insulinpump. Men användningen varierar stort mellan olika sjukhus: på vissa sjukhus får 12 procent av patienterna en pump, på andra uppåt 30 procent.
Varför tillgången skiljer sig så stort är enligt Marcus Lind svårt att säga, men priset är sannolikt ett skäl: behandlingen med insulinpump kostar cirka 30 000 kronor per år och patient, vilket är flera gånger dyrare än traditionell behandling med sprutinjektioner. Ett annat skäl kan vara varierande kunskaper och erfarenheter av behandlingen hos personal på olika vårdenheter.
– För att alla diabetiker ska ha så bra blodsockervärden som möjligt borde sjukvården ha en generellt god tillgänglighet till den mest effektiva och avancerade behandlingen, oavsett vem du är eller vid vilken klinik du vårdas, säger Marcus Lind.
KONTAKT OCH INFORMATION
Marcus Lind, medicine doktor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och specialistläkare NU-sjukvården 0738 311742 0522 15239 lind.marcus@telia.com
Britt-Marie Carlsson, doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin och ordförande i Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård 070 6936917 britt-marie.sfsd@telia.com www.diabetesnurse.se
Artikeln Availability of insulin pump therapy in clinical practice publiceras i tidskriften Diabetic Medicin
Ragnar Söderbergs stiftelse delar från i år ut medel för att stötta yngre forskare som vågar följa nydanande idéer och som har ambitioner att kunna utveckla medicinsk forskning.
I år sökte 180 forskare, men bara åtta valdes ut. En av dem är Marie Lagerquist vid Sahlgrenska akademin, som får 8,5 miljoner kronor fördelat på fem år för att utveckla läkemedel som kan utnyttja östrogenets skydd mot benskörhet.
Marie Lagerquist publicerade nyligen rön i ansedda tidskriften PNAS som visar att östrogen kan skydda mot frakturer och som fått mycket uppmärksamhet.
– Eftersom östrogen kan leda till bieffekter som ökad risk för bröstcancer och blodproppar är det idag olämpligt som läkemedel. I mitt projekt vill jag försöka kartlägga mekanismen bakom östrogenets benskyddande effekter, och se om vi kan skilja ut de positiva effekterna från de negativa, säger Marie Lagerquist:
– Stödet från Ragnar Söderbergs stiftelse innebär att vi förhoppningsvis kan öka kunskaperna och underlätta utvecklingen av nya ”östrogen-lika” läkemedel mot benskörhet orsakad av inflammationer.
Marie Lagerquist är docent vid Institutionen för medicin och hör till Centrum för Ben och Artrit Forskning (CBAR), som forskar för att förebygga, diagnostisera och behandla benskörhet och ledgångsreumatism.
KONTAKT OCH INFORMATION
Kontakt: Marie Lagerquist, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 031 3423713 0703 554394 Marie.lagerquist@medic.gu.seMona Firoozpour, kommunikatör, Ragnar Söderbergs stiftelse mf@ragnarsoderbergsstiftelse.se 0733 28 30 40
Benskörhet, osteoporos, innebär en nedsatt hållfasthet i skelettet som en följd av sjukdom eller åldrande. Sjukdomen orsakar mycket lidande för de drabbade och dessutom stora kostnader för samhället. Enligt beräkningar är ungefär var tredje vårdplats på landets ortopediska kliniker upptagen av patienter med höftfrakturer eller komplikationer av sådana.
När det gäller högre växters fortplantning bygger det inflytelserika klassificeringssystem som utvecklades av Carl von Linné på det faktum att de reproduktiva delarna är evolutionärt stabila. Detta står i skarp kontrast till reproduktiva organ hos djur med inre befruktning. Hos dessa är det tvärtom könsorganen som utvecklats snabbast av alla morfologiska egenskaper under evolutionen. Hos praktiskt taget alla djurgrupper, från rundmaskar och blötdjur till reptiler och däggdjur, skiljer sig det hanliga könsorganet markant åt mellan olika närstående arter.
I ett nytt samarbetsprojekt mellan Uppsala universitet och University of Cincinnati har nu forskarna för första gången lyckats klarlägga den evolutionära kraft som ligger bakom denna snabba utveckling hos en fröbagge (Callosobruchus maculatus).
– Våra resultat visar att hos dessa skalbaggar påverkar parningsorganets morfologi hanarnas befruktningsframgång. Eftersom honorna parar sig med flera hanar bestämmer parningsorganets funktion vilken av hanarna som kommer att befrukta hennes ägg, säger projektets vetenskaplige ledare professor Göran Arnqvist.
– Denna konkurrens hanar emellan har orsakat en fantastisk biologisk diversitet och vi tror att det också direkt bidragit till bildandet av nya arter.
Med hjälp av både mikrolaserteknik och genetiska försök har man lyckats förändra morfologin hos det hanliga könsorganet hos dessa skalbaggar, vilket möjligjort den nya studien.
INFORMATION & KONTAKT
Studien har finansierats av bland andra Europeiska Forskningsrådet och Vetenskapsrådet.
För mer information, kontakta Göran Arnqvist, mobil: 070-293 50 32, goran.arnqvist@ebc.uu.
Ett svensk-norskt forskarteam visar i en ny studie att inälvorna hos den säregna Priapulus-masken (eng. Penis worm) utvecklas på samma sätt som hos människor, fiskar och sjöstjärnor. Denna överraskande upptäckt visar att magarna hos mycket olika djurarter är uppbyggd på samma sätt.
Studien har gjorts i ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sars International Centre for Marine Molecular Biology, Norge, och publiceras idag den 25 oktober i den ansedda tidskriften Current Biology. Studier av den mycket outforskade märkliga masken Priapulus initierades av professor Graham Budd vid Uppsala universitet för några år sedan. I den aktuella studien har forskarna nu studerat vilka gener som uttrycktes under utvecklingen av inälvor, mage och anus hos maskembryon.
Det som överraskade forskarna var inte bara att utvecklingen var likadan hos maskarna, människor, fiskar och grodor, utan att exakt samma gener involverade i processen.
– Det betyder att utsprunget till människans mage ligger längre tillbaka i tiden än man trott, troligen cirka 500 miljoner år, säger Ralf Janssen, postdok i professor Graham Budds forskargrupp i paleobiologi vid Uppsala universitet.
Studien är den första som beskriver hela fosterutvecklingen hos dessa märkliga maskar, som har förändrats mycket lite efter den kambriska perioden. De anses vara bland de allra första bilateralt symmetriska djuren i jordens historia. Dessa djur har en vänster och en höger sida, och utgör 99 procent av alla nu levande djur. Historiskt var de uppdelade i två grupper baserat på olikheter i hur de livsavgörande matsmältningsorganen utvecklas under fosterstadiet.
Utvecklingen sker tidigt under fosterstadiet när några celler rör sig in i fostret i en region kallad blastopor. Hos vissa djur blir denna region mun, hos andra anus.
Detta har länge intresserat forskare runt om i världen.
– Det finns en enorm mångfald med outforskade djur i världshaven. Denna studie visar att dessa intressanta maskar kan berätta något viktigt om vårt ursprung och det finns säkert mer att upptäcka om andra organ, säger professor Graham Budd.
Priapulider är havsmaskar som lever på grunt vatten, bland annat på svenska västkusten, där de förökar sig vintertid.
INFORMATION & KONTAKT
Referens: Deuterostomic Development in the Protostome Priapulus caudatus. 2012. J.M. Martín-Durán, R. Janssen, S. Wennberg, G.E. Budd, A. Hejnol. Current Biology: doi:10.1016/j.cub.2012.09.037
För mer information, kontakta Ralf Jensen, mobil: ta Ralf Janssen, mobil: 073-672 66 15, ralf.janssen@geo.uu.se, or Graham Budd, graham.budd@pal.uu.se
NEES stöds av Europeiska Kommissionens Norra Periferiprogram (NPP) och bedrivs i samverkan mellan Arkitekthögskolan i Cork, Caledonian University i Glasgow, University of Ulster, Artic på Grönland och Umeå Universitet.
Ansökningen är öppen för producenter och tjänsteleverantörer som främjar energieffektivitet i byggnader genom att använda naturliga förnyelsebara eller återvunna produkter och tjänster. Kvalificerade företag bör vara baserade eller verksamma i EU:s norra periferi. Programmet är öppet för företag som producerar eller installerar lokalt producerade ”naturliga” produkter eller tillhandahåller tjänster som förbättrar energieffektiviteten i nya och befintliga bostäder. Beteckningen ”naturlig” omfattar både förnybara och återvunna material, såsom trä, hampa och kalk, halm och returpapper. De tjänster som kan avses, omfattar utformning av hållbara byggnader, utredningsuppdrag samt utbildning och utveckling som främjar lokalt hållbart byggande.
Villkor och ansökningsförfarande:
Den andra ansökningsomgången är öppen från 27 september-6 december 2012.
Företag eller praktiker måste baseras, eller har betydande verksamhet i det så europeiska norra periferiprogrammets område. Detta område omfattar Irlands västkust, Nordirland, norra Sverige och Norge samt Grönland. En karta över området finnas på NEES webbplats. Det inlämnade frågeformuläret kommer att bedömas av en expertpanel av sju erkända experter från de olika partnerregionerna.
Ansökan görs på internet. Ansökningsformulär finns på NEES:s webbplats: neesonline.org [Ref 1]
För mer information, kontakta gärna:
Thomas Olofsson
Telefon: 090 786 67 10
E-post: thomas.olofsson@arch.umu.se
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond beviljar drygt 332 miljoner kronor till ny forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Samtliga projekt presenteras på RJ:s webbplats. Genom att ge ökade bidrag till nödvändiga kringkostnader hoppas RJ öka forskarnas handlingsfrihet.
Tre större så kallade program får stöd. Catrin Norrby vid Stockholms universitet får 33,5 miljoner kronor för sin forskning om ”Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska”.
Peter Hedström vid Institutet för Framtidsstudier får 35 miljoner kronor för ”Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik” och drygt 32 miljoner kronor anslås till Christina Thomsen Thörnqvist vid Göteborgs universitet för ”Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen”.
– I programmen ges forskarna möjlighet att under lång tid och med stor frihet ägna sig åt forskningsfrågorna. Det är viktiga frågor som tas upp, forskning som på lång sikt kan bidra till samhällsutvecklingen, säger RJ:s vd, Göran Blomqvist.
– Styrelsen tog dessutom beslut om att finansiera 41 mindre projekt. Årets projekt sträcker sig över ett brett ämnesfält: välfärdsbegreppens historia, hur litterärt värde skapas och tecknade serier i andra världskrigets Sverige. De tar sig även an frågor såsom värdemönster bland kommunala tjänstemän, hur kultur, etnicitet, kön och ålder förhandlas under rättegångar, hur en publik värderas och skapas, FN:s strategier i fredsbevarande operationer, utvärdering av miljöekonomiska styrmedel samt suveränitet och sjöröveri.
Dessutom ges fortsatt anslag till fortsatt utgivningen av Tage Erlanders dagböcker, en satsning som RJ har finansierat sedan 2002 och hittills har resulterat i 13 band.
– RJ arbetar för att öka forskarnas handlingsfrihet och befria dem från arbetet med att söka tilläggsanslag. Därför ökar vi årets bidrag till drift och publicering med open access med 20 procent – kostnader som är nödvändiga för forskningen, säger Göran Blomqvist.
För att underlätta framtida forskning finansierar RJ ett antal infrastrukturella projekt. I år godkändes 12 ansökningar. Bland dessa kan nämnas vidareutveckling av filmarkivet.se, tillgängliggörande av EWK-museets (Ewert Karlsson) bildsamling av politiska satirteckningar samt utgivningen av fullständiga textversioner av Linnés brev, The Linnaean Correspondence.
– RJ är en av de viktigaste finansiärerna för svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. I den nya forskningspropositionen ser vi att regeringen inser vikten av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, men de nödvändiga resurserna för att utveckla potentialen uteblir. Den forskning som RJ finansierar tillför kunskap som stödjer samhällsutvecklingen både på kort och på lång sikt, avslutar Göran Blomqvist.
Dessutom beviljade styrelsen ytterligare 20 miljoner kronor till satsningen på spetsforskningsprogrammet Pro Futura, samt 40 miljoner kronor till 8 projekt i den särskilda satsningen på forskning om förmodernitet.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information, kontakta vd Göran Blomqvist, mobil 070-35 27 130.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Resultaten presenteras i en avhandling från Christel Björk vid Lunds universitet, som gjort studien tillsammans med kollegan Hannah Nenonen, under handledning av forskaren Yvonne Lundberg Giwercman.
Vid ett PSA-test mäts halten av PSA (prostataspecifikt antigen) i blodet och förhöjda värden kan innebära högre risk för cancer, men inte för alla. Problemet är att det inte finns någon bra metod att skilja personer med naturligt höga PSA-halter från dem som har ökad risk för prostatacancer.
– Vet man att det är en man som har ett naturligt högt PSA-värde kan man ta hänsyn till det vid PSA-testet, och kanske kan patienten slippa att genomgå en krävande behandling med risk för biverkningar, säger Christel Björk, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Den aktuella studien visar hur mannens genetiska egenskaper kan påverka androgenreceptorn, ett protein som har en viktig funktion i mannens fortplantingssystem. Den förmedlar effekten av testosteron och den styr också produktionen av prostataspecifikt antigen.
Forskarna undersökte friska män i olika åldrar, och upptäckte då ett samband mellan PSA-halten i mannens blod och androgenreceptorns uppbyggnad och DNA. Det visade sig att de högsta PSA-värdena fanns hos män med den vanligaste androgenreceptorvarianten, vilket är den grupp som omfattar flest män.
– Både PSA-halten och de genetiska egenskaperna går att avgöra via ett blodprov, säger Yvonne Lundberg Giwercman, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.
Studien bygger på prover från ca 400 män från Sverige och Norge. Innan man eventuellt kan tillämpa resultaten vid PSA-test inom hälso- och sjukvården måste dock en studie på en större grupp män genomföras.
– Vi har tillgång till ett material som omfattar ca 3 200 män från sju europeiska länder och tanken är, att vi inom en snar framtid ska undersöka om våra preliminära resultat kan verifieras i den gruppen, berättar Yvonne Lundberg Giwercman.
Christel Björk disputerar på avhandlingen ?Genetic, environmental and life-style effects on androgen receptor function? den 26 oktober.
INFORMATION & FAKTA
Yvonne Lundberg Giwercman, docent i molekylärgenetisk reproduktionsmedicin, institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 040-39 11 03, 070-597 79 04, Yvonne.Giwercman@med.lu.se
Fakta/Androgenreceptorn
Androgenreceptorn är ett protein och har en viktig funktion i mannens fortplantingssystem. De manliga könshormonerna testosteron och dihydrotestosteron binder till receptorn, som därefter vidareförmedlar den hormonella effekten genom att reglera andra gener. Fel i receptorn kan i sin allvarligaste form göra att individer med manlig kromosomuppsättning utvecklas till flickor under fostertiden medan mildare defekter bl.a. kan leda till sjukdom och infertilitet hos barnet.
– Mäns karriärer i näringslivet byggs ofta upp med stöd från kvinnor, säger Therese Nordlund Edvinsson. I boken studeras ett antal direktörsfruar med koppling till de kända familjerna Wallenberg och Broström med flera. Livet som direktörshustru präglades ofta av makens verksamhet. Hon förväntades agera värdinna vid middagar och ge råd när maken behövde hennes uppmuntran.
Konkret hade fruar representativa uppdrag, assisterade maken, bokade möten, knöt kontakter eller påminde maken om viktiga datum. Hon kunde dessutom informera om olika typer av nyheter som var till nytta för verksamheten. De flesta sysslor som direktörsfruar utförde var obetalda, men ibland kunde hon få gåvor från företaget (exempelvis smycken). Många fruar engagerade sig i välgörenhet som ofta var till nytta för företaget.
Enligt Nordlund Edvinssons studie var det inte oproblematiskt att leva i skuggan av företaget. Flera direktörsfruar brottades med dålig självkänsla och kände ett utanförskap. De kände sig onyttiga och värdelösa, samtidigt som de skulle representera företaget utåt. Det fanns dessutom en förväntan att vara fertil, föda arvtagare (helst söner) och samtidigt se bra ut.
– Genom att belysa kvinnornas inflytande i hem och näringsliv ges en alternativ bild av företagshistorien, så som den gestaltades utifrån hustruns horisont. Den manliga direktörens attityd var ofta avgörande för om hustrun fick insyn i företaget. Han kunde dela med sig av affärsproblem och väntade sig ofta att hustrun skulle vara bollplank eller problemlösare.
Idag har de flesta svenska kvinnor som är gifta med företagsledare egna karriärer, utbildning eller är formellt involverade i verksamheten. Men historiskt sett har den manlige direktören/ledaren ofta ansetts vara ensam ansvarig för sina framgångar. I praktiken hade de flesta framstående ledare i näringslivet ofta uppbackning av sin familj och i synnerhet av hustrun.
Studien visar att näringslivets historia inte endast består av framgångsrika män. Studien synliggör den roll som direktörshustrun har spelat för Sveriges industriella omvandling och ekonomiska tillväxt.
INFORMATION & KONTAKT
Bokens titel: En osynlig företagshistoria – Direktörshustrun i svenskt näringsliv (Sekel bokförlag) [Ref 1]
För ytterligare information: Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 2027, e-post therese.nordlund.edvinsson@historia.su.se
Genomtäckande associationsstudier (genome-wide association studies, GWAS) bygger på att man samlar in genetiskt material från ett stort antal personer och jämför generna i olika positioner med olika egenskaper, som till exempel om man har drabbats av diabetes eller har förhöjda blodsockervärden. På så sätt hoppas man hitta vilka gener som har betydelse för dessa tillstånd. Tidigare byggde de vanligaste metoderna på att man jämförde drabbade personer med deras närmaste släktingar, vilket var mycket mer tidsödande.
Även om genetiska tester har blivit billigare är det dyrt och komplicerat att använda de allra mest avancerade metoderna på varje prov. Därför testar man ofta ett begränsat antal genpositioner (så kallade markörer) i genomet med snabba och enkla metoder, fast forskarna vet att det finns många fler positioner som kan spela roll. Sedan några år känner man till att man kan fylla i de markörer man inte testade, om man har ett bibliotek med referensgenom från personer där man har använt de dyrare metoderna. Korta stumpar av DNA har bevarats oförändrade, så om de markörer man har testat i en kort stump har en match i biblioteket kan man fylla i resten därifrån.
Carl Nettelblad, doktorand i beräkningsvetenskap med inriktning på genetik, har i sin forskning bland annat utvecklat bättre beräkningsmetoder för att fylla i gener från bibliotek, eller imputation som det också kallas.
– De nya metoder jag föreslår på olika sätt kan leda till att GWAS-analyser och andra genetiska analyser kan bli mer exakta, utan att kräva mycket mer datorkraft. I vissa fall kan mina metoder också hantera många fler gener och individer samtidigt än de modeller som hittills har varit vanliga, förklarar Carl Nettelblad.
Han menar att vissa tidigare metoder för imputationer ger fel om det finns med närbesläktade individer i studien. Det som fylls i från biblioteken blir i praktiken nästan slumpmässigt. Det här skulle kunna innebära att en del studier som har genomförts felaktigt har kopplat gener till vissa egenskaper, men mer troligt är att man har missat kandidatgener som man hade kunnat hitta med hans förbättrade metodik.
– Jag hoppas förstås att metoderna jag har utvecklat kommer till användning. GWAS är ett oerhört kraftfullt verktyg som på bara några år har gett oss en bättre förståelse av många folksjukdomar, allt från diabetes till schizofreni, säger Carl Nettelblad.
INFORMATION & KONTAKT
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Two Optimization Problems in Genetics: [Ref 1] Multi-dimensional QTL Analysis and Haplotype Inference. [Ref 2]Avhandlingen försvaras den 26 oktober.
För mer information kontakta Carl Nettelblad, tel: 070 359 12 42, e-post: carl.nettelblad@it.uu.s
– Interaktiv musik finns idag i videospel, smartphones, datorbaserad konst, leksaker och hjälpmedel inom hälso- och sjukvården. Ett exempel är datorspel, som till exempel Nintendo Wii, där musik och dans skapas tillsammans av dem som spelar, säger Anders-Petter Andersson, avhandlingens författare.
Anders-Petter Andersson har utforskat hur en kompositör kan komponera datorbaserad interaktiv musik som är musikaliskt tillfredsställande för en publik som består av både lekmän och professionella musiker.
En av utmaningarna med interaktiv musik är att publiken just är medskapare av musiken. För att musik ska skapas behöver kompositören därför ta hänsyn till vad som motiverar medskapare att interagera. Detta varierar med situationen, från vardaglig lek, till musicerande, samspel och bakgrundslyssnande.
– Kompositören måste därför skapa musikaliskt-estetiskt tillfredsställande musik, som är öppen för lekmän. Öppen, genom att den motiverar dem att interagera på olika sätt. Där är datorn och dess möjligheter att svara, minnas, vänta och variera över tid en viktig förutsättning.
En annan utmaning är att designa det datorprogram och fysiska gränssnitt som motiverar medskapare i olika situationer att interagera och skapa musik. Avhandlingens konstnärligt-kreativa forskningsbidrag består av komposition och design av två interaktiva musikinstallationer (Do-Be-DJ och Mufi).
Anders-Petter Anderssons text är den första svenska musikvetenskapliga avhandlingen som belyser möjligheterna att använda kunskaper inom pop, jazz och improvisation för att motivera till interaktion med lekmän inom datorbaserad interaktiv musik.
– Den framtida potentialen av interaktiv musik ser jag inom hälsa och livskvalitet, till exempel för personer med funktionsnedsättningar och demens, säger Anders-Petter Andersson. Musikens hälsoeffekter är sedan länge dokumenterade både i medicinsk och humanistisk forskning.
Anders-Petter Andersson är verksam i gruppen MusicalFieldsForever.com för interaktiv konst sedan 2000 och i forskningsprojekt om interaktiv musik sedan 1998. Sedan 2006 forskar han inom interaktiv musik och hälsa, just nu i det pågående forskningsprojektet för familjer med barn med funktionsnedsättningar, RHYME.no. Han undervisar sedan 1998 vid universitet och högskolor i Norden och grundade 2005 Högskolan Kristianstads program i Interaktiv ljuddesign.
