Studien har utförts av makarna Yvonne och Stefan Lagrosen på Högskolan Väst i Trollhättan. Yvonne Lagrosen är docent i kvalitetsutveckling och Stefan Lagrosen är professor i företagsekonomi. Deras forskning har under många år handlat om kvalitetsutveckling, bland annat i skolan. De har funnit att engagerat ledarskap och delaktighet för de anställda är grundläggande för att man ska lyckas med kvalitetsarbete. En annan grundläggande princip är att man måste analysera vem verksamheten är till för och ta reda på vad målgruppen behöver och vill ha. I skolan är målgruppen naturligtvis framför allt elever och föräldrar. För att uppnå kvalitet måste man också ställa sig frågorna hur gör vi och hur kan vi förbättra arbetsprocesserna. Man behöver ha en strävan efter ständiga förbättringar och underbygga sina beslut med fakta.

– Många har en ytlig syn på kvalitetsarbete, men det handlar om värderingar och många av de fenomen och värderingar som finns i kvalitetsarbete påminner om det som man pratar om inom hälsopromotion, säger Stefan Lagrosen.

Yvonne och Stefan Lagrosen har tidigare funnit samband mellan hälsa och principerna för kvalitetsutveckling hos anställda i industriföretag. Speciellt betydelsefullt för hälsan var engagerat ledarskap och de anställdas delaktighet.

I den nya studien har forskarna undersökt om samma mönster finns bland lärare. De kontaktade ett slumpmässigt urval av alla grundskolor i Västra Götalandsregionen. 229 lärare besvarade forskarnas enkät. Frågorna gällde hur pass tydliga, pålitliga, stödjande, rättvisa och stimulerande deras chefer är. De fick också svara på om de har inflytande, får kompetensutveckling, har kontroll över sin arbetssituation, kan säga sin åsikt med mera. Dessutom fick de frågor om hur de uppfattar sin hälsa. Resultaten visar att det fanns ett starkt samband mellan lärarnas hälsa och deras delaktighet respektive ledarskapet.

Men hur gör man för att förändra organisationskulturen?
– Man ska försöka ta till sig värderingarna. Alla kan göra det oavsett på vilken nivå man befinner sig, men en enskild lärare har begränsad möjlighet att göra något. Det handlar framför allt om skolledningen. Man måste ha ett djupgående lärande som inte bara förändrar ytliga arbetssätt, utan som faktiskt förändrar hur man tänker, säger Stefan Lagrosen.

Referens: Yvonne Lagrosen, Stefan Lagrosen, (2012) ”Organisational learning for school quality and health”, International Journal of Educational Management, Vol. 26 Iss: 7, pp.664 – 677

Bakom forskningen står Ingela Wadbring, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet, som har undersökt innehållet i svensk dagspress 1960-2010. Projektet ”Journalistikens kommersialisering – mera myt än sanning?” har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.

Hon ser hur journalistiken har professionaliserats mellan 1960 och 1980 samtidigt som det har varit en förhållandevis liten förändring av journalistiken i kommersiell riktning sedan dess.

– Sedan 1980 finns det nästan ingen tydlig förändring av journalistiken. Man kan se en ökad mängd bilder, men det beror troligtvis mer på förändrad tryckteknik än ökad kommersialisering, säger Ingela Wadbring.

Hon har dock kunnat notera vissa andra förändringar. Dagstidningarnas nyhetsbevakning har blivit mer lokal och tidningarna har även minskat utrymmet för mjuka nyheter från den privata sfären. Men trots att det lokala materialet dominerar nyhetsrapporteringen, är de allra flesta artiklar väldigt neutrala i tonen och det finns inga tecken på ökad grad av privatisering.

Ingela Wadbring menar att begreppet kommersialisering och alla dess närliggande begrepp är problematiska, att de inte täcker in alla aspekter.

– Men ytterst få av dessa kriterier och den kritik som riktats mot journalistiken från såväl forskning som bransch kan beläggas. Den omtalade kommersialisering av dagspressens journalistik framstår mer som myt än sanning, avslutar Ingela Wadbring.

KONTAKT
Ingela Wadbring kan kontaktas på ingela.wadbring@miun.se

– Det är glädjande att man med relativt enkla medel, som mobila vårdcentraler, kunnat minska mortaliteten. Det lyckades tack vare att gravida och nyblivna mammor fick möjlighet att aktivt söka vård.

Det säger Siw Alehagen som nu tillsammans med AnnaKarin Johansson, Orvar Finnström och Göran Hermansson – alla vid Linköpings universitet – och indiska kolleger publicerar resultaten i tidskriften Rural and Remote Health.

Alehagen med en bakgrund som barnmorska och Johansson som distriktssköterska är båda forskare i omvårdnad. 2004 fick den indiska organisationen Pravara Medical Trust, Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet finansiering från Sida för att starta en femårig interventionsstudie i distriktet Ahmednagar i mellersta Indien.

Studien omfattar 235 byar där mer än hälften av invånarna lever under den indiska fattigdomsgränsen på 1 000 rupier (motsvarande 110 kronor) i månaden, och där hälso- och sjukvården låg på en extremt låg nivå.

Tre av fyra förlossningar skedde i kvinnans hem. Nära fem av 1000 gravida dog i samband med förlossningen, och 80 av 1000 nyfödda dog före sin ettårsdag. Över hälften av barnen under fem år var undernärda.

Projektet var inspirerat av den svenska modellen med sjuksköterskebaserade mödra- och barnhälsomottagningar, och målet var att sätta upp nio fasta och fem mobila primärvårdscentraler som kunde serva de mest isolerade byarna. 385 indiska sjuksköterskor, läkare, laboratoriearbetare och socialarbetare anställdes liksom 235 frivilliga kvinnor som lokala kontaktpersoner.

På några få år förändrades inställningen till mödra- och barnhälsovård. 2009 kom 63 procent av de nyfödda till en första kontroll före 16 veckors ålder, jämfört med 38 procent tre år tidigare. Under samma tid steg andelen sjukhusförlossningar från 40 till 74 procent. Andelen mödrar som dog i samband med graviditet och förlossning sjönk till knappt 1 av 1000 och spädbarnsdödligheten stannade på 43 av 1000.

Projektet är nu avslutat. Men trots brist på trygg finansiering rullar fortfarande tre av de mobila klinikerna, och de fasta primärvårdsmottagningar som inrättades fortsätter med sin verksamhet.

KONTAKT OCH INFORMATION
Artikel: Nurse-based antenatal and child health care in rural India, implementation and effects – an Indian-Swedish collaboration

Kontakt:
Siw Alehagen, universitetslektor, docent, 010-1031782, siw.alehagen@liu.se
AnnaKarin Johansson, universitetslektor, docent, 010-1037773, annakarin.johansson@liu.se

I den tvärvetenskapliga avhandlingen ”Everybody Welcome to France”: Secularism, Governmentality & Fantasy in the French Republic 2003-2011 analyserar Per-Erik Nilsson från Uppsala universitet de politiska debatter och förarbeten som omgärdat de två lagar från 2004 och 2010 som reglerar bärandet av islamiska sjalar i den offentliga skolan och på offentlig plats i Frankrike. Per-Erik Nilsson undersöker i avhandlingen vilken roll sekularism tillskrivits i konstruktionen av fransk nationell identitet bland den politiska eliten.

I avhandlingen visar Per-Erik Nilsson hur debatter om sekularism handlat om att Frankrike ansetts vara hotat av en växande islamisering. Den islamiska slöjan har setts som toppen av ett isberg på hotet. Sekularism har lyfts fram som verktyget att stävja hotet där sekularism kommit att bli en modell för att skydda vita fransmän från islamisternas föreställda vilja att underminera den franska republiken samtidigt som det blivit ett redskap för att integrera muslimer som antagits bli offer för islamisternas retorik.

Per-Erik Nilsson visar hur sekularism i en mening kan förstås som en politisk modell för att reglera ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle. Men, han framhåller också att sekularism kan förstås som en politisk identitet, det vill säga ”vår” sekulära identitet kontra ”deras” icke-sekulära. Och att framstå som sekularismens mesta och bästa försvarare, och således den mesta och bästa fransmannen, har blivit en populär sysselsättning för den politiska eliten.

– I centrum för dessa debatter har den muslimska kvinnan stått. Hennes klädesplagg har här kommit att bli en gränsmarkör för det sekulära och det icke-sekulära där hennes grad av bar hud blivit en symbol för å ena sidan hur väl Frankrike integrerar och civiliserar muslimer, å den andra för det tolererbara och inte-tolererbara, säger Per-Erik Nilsson.

I sin avhandling påvisar han hur den politiska mittfårans fokus på sekularism och den muslimska kvinnan legitimerat illiberal politik och en aggressiv nynationalism. Per-Erik Nilsson lyfter vidare fram hur sekularism blivit en nyvunnen identitetsmarkör för den franska extremhögern och konservativa krafter med starka förgreningar i andra europeiska länder.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen “Everybody Welcome to France”: Secularism, Governmentality & Fantasy in the French Republic 2003-2011 försvaras den 9 november i Universitetshuset sal IX, Uppsala universitet. Opponent är Joan W. Scott från Princeton University.

För mer information kontakta Per-Erik Nilsson, tel: 070-328 27 27, e-post: per-erik.nilsson@teol.uu.se

– Det känns mycket positivt att VTI ingår i den här nya nationella satsningen. VTI har en lång tradition av forskning kring kollektivtrafik inom en rad olika forskningsområden och jag ser det här som ett kvitto på vårt framgångsrika arbete, säger Jonas Bjelfvenstam generaldirektör på VTI.
Centrumet finansieras av Vinnova tillsammans med Formas och Trafikverket. Utöver dessa tillkommer även finansiering från kollektivtrafiken, universiteten och VTI.

Kollektivtrafikbranschen har enats om ett fördubblingsmål som innebär att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas och på sikt ska man också påtagligt öka marknadsandelen jämfört med andra transportslag. Etableringen av ett nationellt centrum är tänkt att få en central roll i arbetet med att förbättra kollektivtrafiken och centrumet innebär att branschen blir ytterligare delaktiga inom kollektivtrafikforskningen. Verksamheten kommer att baseras på forskning och innovation och ska bidra till och ge drivkraft åt samverkan mellan olika aktörer inom kollektivtrafikområdet.

– Jag är övertygad om att centrumet kommer att spela en viktig roll i utvecklingen av hållbara urbana transportsystem, en investering som med säkerhet kommer att betala tillbaka sig flera gånger om. Vår uppgift blir att bedriva tvärvetenskaplig forskning i världsklass genom samproduktion och kunskapsuppbyggande för attraktiv kollektivtrafik, säger Karolina Isaksson, forskare på VTI.

Det nationella kunskapscentrumet kommer geografiskt att placeras i Lund, i direkt närhet till en dynamisk forskningsmiljö. Det betyder också att det blir en del av en stadsutveckling som inkluderar nya intressanta kollektivtrafiklösningar. Fullt utbyggt kommer centrumet att ha ett 30-tal forskare och branschforskare/industridoktorander.

– Vår vision är att Sverige blir ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som medel för utveckling av hållbara och attraktiva storstadsområden, säger Karolina Isaksson, VTI.

Resultaten presenteras i en ny avhandling från Birgit Modén, sjuksköterska och forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

– Jag hoppas att studien som jag gjort i en del fall kan bidra till en mer restriktiv medicinering och att man tittar på andra behandlingsmöjligheter, säger Birgit Modén.

I sin avhandling har hon undersökt varför människor skadar sig, med utgångspunkt i alla som sökt akut sjukvård för någon skada i Skåne under 2006-2007. Läkemedel, sjukdomshistorik och sociala faktorer har ingått i studien.

Fallolyckor är den dominerade orsaken till skador, och den kostar samhället miljardbelopp varje år.

– Enligt Sveriges Kommuner och Landsting uppskattas de direkta kostnaderna för landsting och kommuner för fallskador till nästan fem miljarder kronor per år. Därtill kommer det mänskliga lidandet som det inte går att sätta en prislapp på, säger Birgit Modén.

Avhandlingens resultat pekar på att användning av psykofarmaka kan spela en viktig roll i samband med fallskador. Användingen har ökat över tid – ungefär varannan person som är 65 eller äldre tar psykofarmaka och bland medelålders är det ungefär var tredje person.

Samband mellan psykofarmakaanvändning och uppkomst av fallolycka noterades i alla åldrar, men särskilt tydligt var det bland de äldre under första veckan av medicineringen. Då var risken mer än fyrdubblad.

– Mot bakgrund av resultaten så är det viktigt att patienterna får tydliga råd kring hur man ska agera under tillvänjningsperioden. Man kan fråga sig om aktiviteter som t.ex. cykling och bilkörning är lämpliga, menar Birgit Modén.

Att råka ut för en fallolycka kan sluta riktigt illa, inte minst för den som är äldre och som kanske redan är försvagad av ålder och olika sjukdomar. Statistiken är också dyster, antalet döda i fallolyckor i Sverige har ökat med 60 procent under tidsperioden 2000-2010. Förebyggande insatser försvåras av att det generellt saknas bra uppföljning av olyckor i hemmet och på fritiden:

– Det behövs lokala data och bättre register för att kommunerna ska kunna jobba effektivt med förebyggande insatser. Skademönstret kan se helt olika ut i olika delar av landet, förklarar Birgit Modén.

I avhandlingsarbetet undersöktes även riskerna när personer med självskadebeteende använder psykofarmaka. Ju mer psykofarmaka personen åt och ju längre tid medicineringen pågick, desto större var sannolikheten att det resulterade i självtillfogad skada. Det är dock i samband med självskadebeteende svårt att avgöra vilket som utlöser det ena eller det andra.

KONTAKT OCH INFORMATION
Birgit Modén, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, disputerade nyligen på avhandlingen Epidemiological studies of risk factors in an adult population.
http://www.lu.se/lup/publication/3046365

Birgit Modén, 040-39 13 96, 070-246 50 39, birgit.moden@med.lu.se

Text: Björn Martinsson

– Enkelt uttryckt tar programmet ett helhetsgrepp på frågan hur våra moderna teorier om mänsklig perception och kognition utvecklats från antiken fram tills idag. Vi vet fortfarande alldeles för lite om hur det har gått till och det är en viktig fråga, eftersom vi inom modern vetenskap riskerar att tro att vi är mer innovativa än vi i själva verket är, om vi inte har en klar uppfattning om våra moderna teoriers ursprung, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist, vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Antikens och medeltidens filosofer var lika tvärvetenskapliga som dagens kognitionsforskare. De skilde noga mellan psykologi och logik, men deras helhetsbild av det mänskliga tänkandet var grundad på båda disciplinerna.

Modern filosofihistoria präglas av specialisering. Det finns många lysande studier av psykologiska och logiska ämnen, men ofta håller de sig inom disciplinen – och missar helhetsbilden. Dessutom har många texter fallit mellan specialisternas stolar och knappt studerats alls. Det gör det svårt att följa den förmoderna kognitionsteorins utveckling i alla dess skeden, och att se i vilken utsträckning den faktiskt överlevde den moderna filosofins genombrott på 1600-talet.

– Forskningsprogrammet tar vara på en del av den spetskompetens inom området som vuxit fram i Norden under 2000-talet och som resulterat i ett omfattande internationellt samarbete med Göteborgs universitet som centrum, säger Christina Thomsen Thörnqvist.

Många medeltida verk som haft en nyckelroll i utvecklingen är fortfarande bara tillgängliga i medeltida handskrifter och det betyder att de i realiteten bara är åtkomliga för den som har kompetens i de klassiska språken – latin, grekiska och arabiska –, i filosofihistoria samt i paleografi och textkritik. Det är en krävande och därför också ganska sällsynt kompetensprofil som gör det nödvändigt att rekrytera forskare till programmet internationellt. Därutöver behövs kompetens i modern filosofi för att kunna relatera de historiska fynden till nutida teorier.

– Programanslaget gör det möjligt för oss att under minst sju års tid knyta ett stort antal internationellt ledande forskare till GU – inom den 11 personer starka forskargruppen, men också genom den rådgivande kommitté och de internationella partnerinstitutioner som är en oumbärlig del av forskningsprogrammet, säger projektledare Christina Thomsen Thörnqvist.

– Med detta väsentliga bidrag får vi möjlighet att ytterligare förstärka forskningsmässiga styrkeområden inom det humanistiska området. Det är förstås oerhört roligt, säger Pam Fredman, rektor för Göteborgs universitet.

Forskningsprogrammet ”Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen” bedrivs vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

De flesta kvinnor ökar sin vikt under graviditeten. För de flesta handlar det om några enstaka kilon, men för ungefär var femte kvinna är viktökningen markant och bestående.

Eftersom ett högt BMI ökar risken för komplikationer och sjukdom både under och efter graviditet är viktökningstrenden bland reproduktiva kvinnor ett direkt hälsoproblem. Det gäller särskilt de kvinnor som redan före graviditeten har en ohälsosam övervikt.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu i en studie på 68 överviktiga eller feta kvinnor utvärderat en metod med kostbehandling, som på tolv veckor fick kvinnorna att i genomsnitt gå ner tio procent av sin kroppsvikt.

En uppföljning visade att viktminskningen bestod även ett år efter att kostbehandlingen inletts.

– Konkret innebar behandlingen att kvinnorna fick individualiserade råd och stöd för att gradvis minska intaget av sötsaker, snacks och läsk, att välja lättsockrade och livsmedel med låg fetthalt, fylla halva tallriken med grönsaker och att minska sina portioner, samt att väga sig regelbundet, säger Fredrik Bertz, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien:

– Resultatet är ovanligt bra. Dels såg vi en betydelsefull viktminskning, dels brukar personer som genomgår en diet återfå hälften av viktminskningen under det första året efter behandlingen, men det skedde inte här. Genom att använda avancerade metoder kunde vi även bekräfta effekten av behandlingen på kaloriintag, kaloriförbrukning och andelen muskler och fett i kroppen.   

Att amma sitt barn ger, förutom optimal näring till barnet, också en hjälp för mamman att minska sin vikt. Men enligt Fredrik Bertz är amning inte tillräckligt för att uppnå den större viktminskning som överviktiga och feta kvinnor skulle behöva.

– Det har hittills funnits lite kunskap om vad som egentligen är bäst för att behandla fetma efter graviditet, om vi bör satsa på kost eller motion eller på en kombination, och om hur man gör viktnedgången hållbar över tid. Med vår studie finns det nu en vetenskaplig grund för att ta fram policys och för att kunna fatta rätt kliniska beslut, vilket förhoppningsvis kan hjälpa kvinnor att uppnå en varaktig viktminskning, säger han.

De kvinnor som kombinerade kostbehandlingen med motion, uppnådde förvånande nog inte någon ytterligare viktminskning.   

– Det kan bero på att samtliga kvinnor i studien redan var relativt aktiva, och att det alltså inte fanns så stort utrymme för att öka sin totala kaloriförbrukning. Men tidigare forskning har också visat att bara motion inte räcker för att gå ner i vikt, säger Fredrik Bertz.  

Artikeln Diet and exercise weight-loss trial in lactating overweight and obese women publiceras i American Journal of Clinical Nutrition i oktober.

FAKTA
Den aktuella studien genomfördes i två faser. Först en 12 veckor lång behandling, därefter nio månader där kvinnorna fick klara sig på egen hand. Kvinnorna delades upp slumpvis i fyra grupper.

En grupp fick individuella kostråd baserade på Svenska näringsrekommendationer samt uppdraget att väga sig tre gånger per vecka för att justera kostintaget. Målet var att uppnå 0,5 kg viktminskning per vecka. En annan grupp fick individuella motionsråd samt en pulsklocka för att justera intensiteten på de lättare motionspassen. En tredje grupp fick både kost och motionsråd, medan kvinnorna i den fjärde kontrollgruppen inte fick någon rådgivning.

– För dessa tonåringar med kraftig fetma är resultaten alarmerande, risken för framtida sjuklighet och social utslagning är stor. Det är viktigt att nya behandlingsmetoder utvecklas och för vissa ungdomar kan till och med fetmakirurgi vara något man bör överväga, säger Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet.

I den aktuella studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, har forskarna utvärderat en behandling inriktad på beteendeförändringar avseende motion och kost hos barn med kraftig fetma. Under tre års tid fick barnen träffa ett team bestående av läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska och dietist på Rikscentrum Barnobesitas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Stockholm. Totalt i studien ingick 643 barn och tonåringar 6-16 år gamla som började sin behandling under åren 1998-2006.

Resultaten visar att den beteendeförändrande behandlingen haft en bra effekt för yngre barn med fetma. Yngre barn med kraftig fetma hade till och med större nytta av behandlingen än de barn som led av måttlig fetma. Men ju äldre barnen blev, desto svårare blev det att förändra deras mat- och motionsvanor. För tonåringar med måttlig fetma hade beteendebehandlingen en viss effekt. För en stor majoritet av tonåringarna med kraftig fetma hade däremot behandlingen ingen påvisbar effekt på hälsan.

Samtidigt framgår att merparten av de feta tonåringarna hade problem med vikten redan i lågstadieåldern. Forskarna konstaterar att därför att mycket skulle vara vunnet om behandlingen sätts in redan när de överviktiga eller feta barnen är 6-7 år gamla.

– Tyvärr visar siffror från det nationella registret över barnobesitas, BORIS, att genomsnittsåldern för påbörjad behandling idag är tio år. Vissa landsting har över huvud taget ingen behandling för barn med fetma, säger Pernilla Danielsson, en av forskarna bakom studien.
Studien har finansierats genom stöd från Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen, Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm samt institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.

Publikation: ”Response of Severely Obese Children and Adolescents to Behavioral Treatment”, Pernilla Danielsson, Jan Kowalski, Örjan Ekblom och Claude Marcus,  Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, first online 29 October 2012.

SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) är ett högskolegemensamt forskningsinstitut vid Högskolan i Borås, dit företag och organisationer kan vända sig för att få olika studier utförda. Forskare från olika institutioner och med olika inriktning, som logistik, e-handel och köpbeteende, medverkar i SIIR.

– Det finns redan en stor kunskap inom handeln, säger Malin Sundström, föreståndare för SIIR. Det vi framför allt kan bidra med är systematiska metoder som beskriver varför man gör olika förändringar och vilka resultat de får.

Vill inte ha ökad konsumtion
SIIR startades i januari 2012 och har redan flera projekt igång. Till exempel är en ”mystery shopper”-utredning igång i Ulricehamn, där studenter agerar besvärliga kunder och undersöker hur butikspersonal beter sig mot dem. Ett annat projekt är att genom workshops sprida kunskap om handeln till olika företag. SIIR:s vision är att forskningen ska bidra till både innovativ och hållbar handel.

– Trots att vi arbetar med handel vill vi inte bara att konsumtionen ska öka, säger Malin Sundström. Vi vill bidra till att kunderna kan göra smartare köp, till exempel genom att hitta vägar för företagen att ge bättre information.

Virtuell butik
Det finns idéer om att skapa en virtuell provbutik i högskolans nya lokaler, där effekter av olika förändringar i butikerna ska kunna testas. Då skulle man exempelvis kunna undersöka hur det fungerar om kunderna bara får komma in i butiken om de har med sig minst ett använt plagg att byta ut eller återvinna.

– Vi arbetar också tillsammans med företagen för att hitta nya tekniska lösningar, säger Malin Sundström. Som att testa om man kan använda kroppsscanning för att få rätt storlek vid beställningar hos distanshandeln, eller att hitta nya användningsområden för mobiltelefonerna i handelssammanhang.

KONTAKT
Malin Sundström, föreståndare för SIIR, Tfn: 0732-305934, E-post: malin.sundstrom@hb.se

Läs mer på bloggen: http://retailingresearch.blogspot.se/

Riksbankens Jubileumsfond ger åtta projekt medel för forskning om förmodernitet. Det handlar om en väsentlig förstärkning av fältet, inte minst eftersom flera av projekten planerar att finansiera doktorander.

Hösten 2010 fattade RJ:s styrelse beslut att avsätta 40 miljoner kronor till en satsning på forskning om perioden före cirka 1800. Bakgrunden var en oro för att den äldrehistoriska forskningen i Sverige var på nedgång. Efter en tidigare bred satsning på planeringsbidrag avslutas nu satsningen med att åtta projekt får medel. Därtill har ett av de stora program som RJ stöder sprungit ur planeringsbidragen. Det är Christina Thomsen Thörnqvists forskargrupp, Göteborgs universitet, som får drygt 32 miljoner skr för att ta ett helhetsgrepp på den aristoteliska traditionen.

För att satsningen ska få långsiktiga effekter har RJ krävt att projekten blir ordentligt samfinansierade av forskarnas heminstitutioner. Det handlar framför allt om doktorandtjänster, men också om konferensstöd, workshops och om samarbeten mellan forskarna och exempelvis museer, där både fakulteter och andra organisationer går in med medel.

Från RJ:s sida är man mycket nöjd.

– Ansökningarna har varit många och goda, och de projekt som nu får medel vittnar om en livskraftig forskning som kan bana vägen för en ny framträdande internationell position för svensk forskning om förmodernitet, säger Britta Lövgren, ansvarig för satsningen på RJ.

De åtta projekten som för medel är:

Anna Holst Blennow, Svenska Institutet i Rom, som får medel för projektet ”Topos och topografi – staden Rom och guidebokens födelse”.

Andreas Hellerstedt, Stockholms universitet, som får medel för projektet ”Att lära ut dygd: Ett forskningskluster för studier av politik och pedagogik i det förmoderna Europa”.

Ingrid Maier, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Interkulturellt utbyte i det tidigmoderna Europa: Översättningar av västeuropeiska tidningar till ryska (ca 1600-1725).

Tiina Rosenberg, Stockholms universitet, som får medel för projektet ”Förmodernitet på scen. Undersökningar av kulturarv genom Drottningholms Slottsteater”.

Mats Roslund, Lunds universitet, som får medel för projektet ”Böckernas folk – islamiska och judiska perspektiv på medeltidens Europa.”

Göran Rydén, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Platser för tillverkning, platser för användning. Metaller i den globaliserade världen, 1630-1820”.

Karin Sennefelt, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Se ståndssamhället! Olikheternas kultur i Sverige under tidigmodern tid”.

Johan Tralau, Uppsala universitet, som får medel för projektet ”Den politiska filosofins ursprung i antikens Grekland”.

KONTAKT
Britta Lövgren, britta.lovgren@rj.se

Bakgrunden till forskningen är den förändring i rekreationslandskapet som blivit alltmer påtaglig på senare år. Förändringar som sannolikt kommer att påverka ett hållbart bruk av fjällvärlden.

– Att friluftslivet förändras med tiden ställer höga krav på myndigheter, organisationer och företag som är aktiva i fjällvärlden. Därför är det viktigt att skaffa bättre kunskap om de nya aktiviteter som på senare tid blivit mer och mer populära i fjällvärlden. Det känns mycket bra att vara en del i detta projekt, säger Peter Fredman.

Det huvudsakliga syftet är att analysera rekreationstrender i den svenska fjällvärlden samt konflikter mellan olika intressenter och aktörer inom fjällvärlden.  Forskningsresultaten ska leda till en bättre förståelse för det nya friluftslivet och dess konsekvenser, samt bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i fjällregionen. Ett annat delmål är att finna effektivare metoder för studier av besökare som underlag för skötsel och förvaltning.

– Konflikter mellan olika aktörer har en negativ påverkan på utveckling och förvaltning, vilket går emot de uttalade syftena med det nationella miljömålet Storslagna fjäll om att värna sociala och ekologiska värden, säger Sandra Wall Reinius.

Utifrån det geografiska området Jämtland-Härjedalen, ska bland annat tre studier undersöka konflikter som gäller:
– naturskyddade områden,
– uppfattningar och förvaltning av buller och ljudlandskap samt
– påverkan av vindkraftsutveckling. 

Forskningsprojekten påbörjas under 2013 och avslutas 2015.

KONTAKT
Peter Fredman, professor, 070-667 08 06, e-post: peter.fredman@miun.se
Sandra Wall-Reinius, fil.dr. e-post: sandra.wall-reinius@miun.se
 

Idag har begreppet nationalism ofta en negativ klang eftersom det associeras med extrema grupper i samhället. Dessa grupper har lagt beslag på nationalism. Samtidigt behandlas nationer som varumärken vilket medför en retorik kring vad nationen är, som når ända in i vardagen.

– Men nationalism är fortfarande den starkaste formen av kollektivt identitetsskapande i vår samtid, säger Magdalena Kania-Lundholm.

I sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 26 oktober, utgår hon från idén att nationalism är en ideologi som skapas i vardagen då medborgare kommunicerar med varandra om hur de ser på sitt land. Hon diskuterar i detta sammanhang forskning om begreppet ”nation branding”, där nationen betraktas som ett varumärke som medborgarna kan identifiera sig med, samtidigt som ska vara särskiljande gentemot andra länder.

– Denna växande form av nationsmarknadsföring skapar sammanhängande bilder av nationen för att attrahera turister, utländskt kapital och andra intressenter, förklarar Magdalena Kania-Lundholm.

Hon använder i sin avhandling Polen som exempel. Flera post-kommunistiska och andra utvecklingsländer, som befinner sig i en förändringsprocess, försöker med hjälp av nation branding att utmana härskande negativa stereotyper för att skapa fördelar på den globala marknaden. Kania-Lundholm riktar dock kritik mot konventionella antaganden om nation branding och undersöker istället medborgares aktiva deltagande i debatter om nationell identitet och nationsvarumärket. I detta sammanhang lanserar hon begreppet nation re-branding som fångar hur vanliga människor förhandlar med elitens bild av nationen.

– Idag pågår en alternativ nation branding av medborgare i diskussionsforum och medborgarjournalistik på nätet. Tack vare digitala medier kan medborgare delta i bygget av ett nytt nationellt varumärke i en bredare demokratisk rörelse, säger hon.

Även om avhandlingens empiriska material fokuserar på hur polska medborgare deltar i diskussionen om det nationella varumärket är idén om nation re-branding tillämplig i alla sammanhäng där en ny, attraktiv och mer positiv nationell identitet står på spel, menar Magdalena Kania-Lundholm.  

– Det är en dynamisk och ambivalent process som behandlar både det nya och gamla varumärket, som i lika delar behandlar historien och framtiden.  Den påverkar inte bara den externa bilden av nationen, utan också den interna bilden, dvs hur vi ser på oss själva, säger hon.

KONTAKT
Magdalena Kania-Lundholm, mobil: 070-970 49 58,  magdalena.kania@soc.uu.se  

390 000 sparade kronor för fjärrkyla, 290 000 sparade kronor för fjärrvärme. Så ser kalkylen ut ett normalår. 680 000 kronor är dessutom en summa som ökar snabbt för varje år som går.

Det hela började som ett pilotprojekt på KTH. Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s superdatorcentrum PDC, såg att elräkningen för nya Lindgren skulle bli mycket högre än den för gamla superdatorn. Så tillsammans med andra på PDC och i samarbete med hyresvärden Akademiska hus bestämde de sig för att göra någonting lokalt.

– Vi samlar ihop den varma luften från Lindgren, sänder den genom industriella värmeväxlare och får ut 35-gradig vatten. Detta vatten skickas sedan till ett av kemihusen på KTH:s campus vid Vallhallavägen i Stockholm för att värma upp lokalerna där, säger Gert Svensson.

Tidigare hade man köpt all kyla och fjärrvärme från Fortum, nu kunde delar av denna kyla istället plockas ut på returrören från kemihuset och värme skickas till samma kåk.

– Det finns en massa finesser i systemet. Vi har till exempel använt fjärrkylskretsen, så vi har inte behövt lägga ner några nya ledningar utan kan bruka befintliga fjärrkylrör. Det vill säga använda returvattnet för kylning. Dessutom behövs inga extra värmepumpar som drar energi, säger Gert Svensson.

Han tillägger att det förutom den ekonomiska förtjänsten även finns en fin miljövinst att kvittera ut. Detta genom att ta tillvara på energin istället för att elda för fåglarna.

– Det här är en viktig fråga. Det är inte alls säkert att det listigaste sättet är att göra som Facebook och förlägga serverhallen utanför Luleå. Det kanske är bättre att bygga serverhallarna i staden så att man kan ta tillvara spillvärmen, säger Gert Svensson.

KONTAKT
Gert Svensson på 08 – 790 78 84, 070 – 346 83 90 eller gert@csc.kth.se.

För tidig förlossning är ett globalt hälsoproblem som beräknas orsaka nära tre miljoner dödsfall om året. Tidigare studier har visat att övervikt hos modern ökar risken att barnet föds för tidigt. Nu bekräftas och fördjupas dessa fynd av ett forskarlag från bland annat Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.  

– Kvinnor som lider av övervikt före och under graviditeten löper högre risk att föda för tidigt. Ju större övervikt mätt i BMI, desto större är risken för tidiga förlossningar, och det är framför allt de allra tidigaste förlossningarna som ökar mest bland kvinnor med fetma,
säger Bo Jacobsson, professor i obstetrik vid Göteborgs universitet.  

Av 83 544 undersökta graviditeter ledde i genomsnitt 5,1 procent till för tidiga födslar, men skillnaden mellan kraftigt överviktiga och normalviktiga var markant.

Medan 4,7 procent av de normalviktiga födde för tidigt var samma siffra 9,2 procent bland de kraftigt överviktiga. Kraftig fetma, räknat som ett BMI över 40, innebär alltså en nästan dubbelt så stor risk att föda för tidigt.

–Om vi tittar på hela gruppen med kvinnor som födde för tidigt så hade de generellt sett ett något högre BMI än genomsnittet. Men även underviktiga kvinnor i studien löpte en förhöjd risk att föda för tidigt, säger Bo Jacobsson.

– Det nya med vår studie är att vi kan visa att fetma inte bara leder till förtidsbörd genom fetmarelaterade sjukdomar som diabetes och högt blodtryck, utan att också kvinnor utan dessa sjukdomstillstånd kommer igång med värkar och vattenavgång allt för tidigt. Eftersom barn som föds för tidigt har ökad risk att få livslånga problem fortplantas konsekvenserna av fetmaepidemin på detta sätt direkt till nästa generation.

KONTAKT OCH INFORMATION
Bo Jacobsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,  bo.jacobsson@obgyn.gu.se

Vetenskaplig artikel:

Pregnancy maternal body mass index and preterm delivery 

Stieg Larssons romankaraktär Lisbeth Salander sticker ut från mängden. Våldtäkter finns med som en betydelsefull del i det som formar hennes person och handlingar. Hur hon själv och andra kvinnor som utsatts för våldtäkt blir till en drivkraft för utvecklingen av Lisbeth Salanders psykiska och fysiska styrka.

I dagarna släpps en ny bok med litteratur-, film- och språkforskare från Sverige, Storbritannien, Kanada och USA som samlats under rubriken Rape in Stieg Larssons ’Millennium’ Trilogy and Beyond: Contemporary Scandinavian and Anglophone Crime Fiction. Texterna i boken diskuterar och teoretiserar skildringar av våldtäkter i samtida skandinavisk och engelskspråkig deckarlitteratur.

Två av de tre redaktörerna och författare till flera texter i boken är Berit Åström och Katarina Gregersdotter, båda språk- och litteraturforskare verksamma vid Umeå universitet. Den tredje, Tanya Horeck, är filmvetare och arbetar i Cambridge vid Anglia Ruskin University.

– Vi började tänka kring våldtäkter i deckare och vad det gör med oss som läsare? Varför har författaren med våldtäkter i handlingen? Vad fyller det för funktion? Vad säger det oss om gärningsmannen och om offret? berättar Berit Åström.

– Jag tror att vår bok kan ha en bredare publik än bara forskare, just för att så många har åsikter om deckare och läser deckare, är vana vid hur genrens stereotyper ser ut, menar Katarina Gregersdotter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Berit Åström, berit.astrom@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 62 35
Katarina Gregersdotter, katarina.gregersdotter@engelska.umu.se, tel. +46 90 786 77 36

I samband med utgivningen av boken kommer det att finnas tillfälle att möta de två svenska författarna och redaktörerna och även lyssna till en kortare presentation av arbetet bakom boken.Fredag 2 november kl 15.00, Tidskriftsrummet, Humanisthuset, Umeå universitet.

Läs mer i en längre intervju med Berit Åström och Katarina Gregersdotter på umu.se.