1998 ersattes den dåvarande invandrarpolitiken av en integrationspolitik. Ambitionen var att komma bort från en stigmatiserande politik som satte ”invandrarskapet” i fokus. Säråtgärder skulle endast förekomma för nyanlända, dvs. personer som fått asyl men varit i Sverige kortare tid än två år. Ett nytt introduktionsprogram skapades för dem.
– Det är ett gemensamt program som riktar sig till väldigt heterogen målgrupp, säger Martin Qvist, som har studerat hur den statliga styrningen av introduktionen omsätts i praktisk verklighet. Han har disputerat vid REMESO, avdelningen för forskning om migration, etnicitet och samhälle, Linköpings universitet.
Det finns gemensamma behov som kan motivera ett sammanhållet program, fortsätter han, exempelvis nyanländas behov av språkundervisning, samhällsinformation och validering av meriter. Men om också kvalificerade arbetsmarknadsinsatser ska rymmas blir det genast mer komplicerat då deltagarnas yrkes- och utbildningsbakgrund är högst skiftande. Istället borde man satsa på att införliva insatser för nyanlända i generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder, vuxenutbildning och högskola, är hans rekommendation.
Introduktionsprogrammet kräver också samverkan mellan flera myndigheter. En rad olika insatser ska göras parallellt och måste då samordnas, något som visat sig vara svårt att få till i praktiken. Fram till 2011 hade kommunerna huvudansvar för detta, numera är det arbetsförmedlingen.
Styrning i dagens komplexa samhällen sker allt mindre genom detaljerade regelverk, konstaterar Martin Qvist. Istället försöker staten styra genom övergripande riktlinjer, incitament och kunskapsspridning, det som på statsvetarspråk kallas governance. Inom områden som hanteras av flera olika myndigheter, privata företag och organisationer blir samverkan då central.
Men när politiken baseras på generella och ganska abstrakta riktlinjer kan också målkonflikter döljas. De blir tydliga först på den lokala nivån när riktlinjerna ska översättas i praktisk politik.
Det här gäller just integrationspolitiken, säger Martin Qvist, där exempelvis utbildnings- och arbetsmarknadsmyndigheter har olika perspektiv på vad som ska prioriteras i introduktionen: språkundervisning eller arbetsmarknadsåtgärder.
– På det lokala planet måste det ändå lösas.
De lokalt ansvariga har skapat professionella nätverk där de samarbetar genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Där får de stöd för att hantera en rad praktiska konkreta frågor som uppstår i kölvattnet av en otydlig styrning.
KONTAKT OCH INFORMATION
Martin Qvist disputerade den 7 november. Avhandlingen har huvudtitel ”Styrning av lokala introduktionsprogram”. Martin Qvist nås på 011-363151 (mobil anknytning), e-post: martin.qvist@liu.se
På senare tid har tågtrafiken, såväl person- som godstransporter, ökat i Sverige och flera nya järnvägslinjer planeras. En tätare tågtrafik med snabbare och tyngre tåg kommer sannolikt att leda till mer störningar. För att kunna planera åtgärder, spårutbyggnad och ny bostadsbebyggelse behöver kunskapen om hur tågtrafiken påverkar människor i deras boendemiljöer uppdateras.
Med den bakgrunden har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, genomfört en studie i tre olika tågbullerexponerade bostadsområden belägna inom 300 meter från järnvägen, och jämfört hur 1 695 personer svarat på frågor om sin hälsa och sitt välbefinnande.
Ett av områdena, Sollentuna, är utsatt för buller från den mest intensiva tågtrafiken i landet, ett annat område är utsatt för en kombination av både buller och starka markvibrationer från tåg medan det tredje området är utsatt för tågbuller men utan sådana vibrationer.
Studien visar att det inte bara är bullernivån som avgör hur störande tågtrafiken upplevs, utan att andra faktorer påverkar.
–Den genomsnittliga ljudnivån under dygnet i de undersökta bostadsområdena låg på mellan 41 och 65 dB. Men i bostadsområdet med ett mycket stort antal tåg och i området med starka vibrationer från tågtrafiken upplevde sig människor bullerstörda vid betydligt lägre ljudnivåer än i området utan markvibrationer, säger Anita Gidlöf-Gunnarsson, forskare vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin.
Studien visar också att bullerstörningarna var avsevärt större bland de som hade balkong/uteplats eller sovrumsfönster mot järnvägen.
–Att kunna använda sin balkong eller uteplats som man vill utan att störas av buller och vibrationer från tåg och att kunna sova ostört har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande, säger Anita Gidlöf-Gunnarsson.
Vid riskbedömningar, utbyggnad av ny infrastruktur och planerade åtgärder mot buller rekommenderar de medverkande forskarna i studien att hänsyn tas till hela exponeringen: buller, markvibrationer, antalet tåg per dygn samt uteplatsen och sovrumsfönstrets läge i förhållande till järnvägen.
Anita Gidlöf-Gunnarsson ger ett exempel:
–I områden med djup lera i marken alstrar tågtrafiken ofta starka vibrationer i hus. Här räcker det oftast inte med att sätta in ljudisolerande fönster eller bullerskärmar för att minska bullerstörningarna, utan man måste även ta till åtgärder för att minska markvibrationerna.
Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Noise & Health, genomfördes i samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut och teknikkonsultföretaget WSP.
Bröstcancer är en tumörsjukdom med förhållandevis god prognos, nästan 90 procent lever mer än 5 år och nästan 80 procent lever mer än 10 år. Diagnostiken och behandlingen av bröstcancer drabbade kvinnor har förbättrats markant under senaste 20 åren. De nya behandlingarna är dock ofta krävande och många patienter får biverkningar, både fysiska och psykologiska som kan kvarstå lång tid efter behandlingen.
Sjukvården är idag van att hantera de biverkningar som uppstår under själva behandlingen men mindre van att hantera de behov som kvarstår efter att behandlingen är avslutad. Tidigare studier har visat att många patienter har behov som inte tillgodoses av den vanliga sjukvården.
Helena Granstam Björneklett, doktorand vid Centrum för klinisk forskning i Västerås och överläkare vid onkologikliniken på Västmanlands sjukhus har i sin avhandling studerat en grupp kvinnor med nydiagnostiserad bröstcancer. Nära 400 patienter rekryterades från onkologikliniken i Västerås samband med att de fick sin strålbehandling. Hälften av kvinnorna lottades till att genomgå rehabiliteringen och hälften till att bli kontrollpatienter. Båda grupperna gick på sina vanliga kontroller vid onkologi- och kirurgkliniken i Västerås.
Kvinnorna som genomgick rehabiliteringen gjorde detta under en veckas internat med uppföljning två månader senare. Under detta internat fick de bland annat delta i kuratorssamtal, ha läkarsamtal i grupp där de fick undervisning om sin sjukdom, behandling, biverkningar med mera. kvinnorna fick också lära sig så kallade copingstrategier (sätt att hantera sin diagnos och sjukdom) prova på olika former av avslappning. Under veckan ingick också någon form av kulturell aktivitet. Det var dock lite fysisk aktivitet och denna bestod mestadels av promenader.
– Vi har i studien kunnat visa att andelen kvinnor med hög ångestnivå var signifikant lägre i studiegruppen än i kontrollgruppen efter ett år men vi kunde inte visa någon skillnad när det gällde symtom på depression, livskvalitet eller fatigue, en speciell typ av trötthet som är relaterad till cancerdiagnos och behandling, berättar Helena Granstam Björneklett.
Forskarna kunde inte heller visa någon skillnad när det gällde sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion, men det var en tendens till att kvinnorna i rehabiliteringsgruppen var sjukskrivna längre och man kunde också visa att den totala kostnaden för kvinnorna i denna grupp var högre även innan själva kostnaden för internatet räknades med.
I långtidsuppföljningen efter 6,5 år kunde forskarna inte visa någon skillnad mellan grupperna när det gällde symtom på ångest och depression. De kunde dock visa att kvinnorna i rehabiliterings gruppen hade mindre symtom på fatigue och också på de delar av livskvalitet formuläret som mätte kognitiv funktion, framtidsperspektiv och kroppsuppfattning.
– Sannolikt har inte alla kvinnor som får bröstcancer behov av rehabilitering. Man måste hitta någon form av screeningsinstrument som kan finna de kvinnor som har störst behov. Många har också mer fysiska behov de behöver hjälp med och man bör sannolikt kombinera fysisk och psykologisk rehabilitering och också behovspröva detta, säger Helena Granstam Björneklett.
Centrum för klinisk forskning i Västerås är ett samarbete Uppsala universitet och Landstinget i Västmanland där patientnära forskning bedrivs.
Avhandlingen Support Group Intervention in Primary Breast Cancer: Health-Related Quality of Life, with Special Reference to Anxiety, Depression and Fatigue försvaras den 17 november.
KONTAKT OCH INFORMATION
Helena Granstam Björneklett, tel: 021-176789, 070-7691451, e-post: helena.granstam-bjorneklett@ltv.se
Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se
Håkan Wilhelmsson, forskningsingenjör på VTI, har arbetat med att anpassa VTI:s trafikanalysator TA89 till mätning av cykeltrafiken.
– TA89 används ju annars till mätning av vägtrafiken då den kan mäta dels antalet fordonspassager, dels ge uppgift om till exempel fordonstyp samt varje fordons sidoläge, spårvidd, hastighet, passagetidpunkt, körriktning och axelavstånd.
Ensamma om att mäta cykelns sidoläge
Anpassningen av TA89 har gjorts för att bättre utnyttja kapaciteten hos utrustningen och samtidigt bredda VTI:s kompetens inom området cykeltrafik och cykelvägar.
– Med tiden har vi sett tekniska möjligheter att skräddarsy utrustningen för cykelmätning. Det unika med just cykelmätningarna är att vi även kan mäta cykelns sidoläge, det är vi ensamma om, säger Håkan Wilhelmsson.
Förändringar i cyklisternas sidoläge kan ge viktig information om kapacitet och trängsel på en cykelväg vid vissa tidpunkter eller platser, vilket också är viktigt ur ett framkomlighetsperspektiv.
– Det kan även ge en indikation om konfliktsituationen mellan oskyddade trafikanter, säger Anna Niska, forskare på VTI.
Kan ge information om hur restiden påverkas av vädret
Mätutrustningen kan, förutom att räkna antalet cykelpassager och ange cykelns placering på cykelbanan, koppla samman den informationen med den om lufttemperatur, luftfuktighet, vägtemperatur, nederbörd, vindhastighet och vindriktning.
– Vi vet idag alldeles för lite om vad som påverkar cyklisternas framkomlighet och i vilken utsträckning – exempelvis hur påverkas restiden för cyklister av olika väder och väglag? Den här utrustningen kan hjälpa oss i den forskningen, säger Anna Niska.
Studien visar att de flesta barn hanterar sin internetanvändning mycket bra och att de som är mest sårbara för att hamna i överdriven användning är äldre barn, barn som har känslomässiga problem och de som man skulle kunna kalla för sensationssökande.
Internet har blivit en viktig del av barns och ungas liv. I Sverige är ca 20 procent av 11-16-åringarna uppkopplade tre eller fler timmar en vardag och en helgdag är ca en tredjedel på internet så länge. Den ökade tiden ungdomar spenderar på nätet har oroat många vuxna; finns det risk att unga hamnar i problematiskt internetanvändande? EU Kids Online har därför frågat barn i åldrarna 11-16 år hur ofta de upplever tecken på överdrivet användande.
De fem frågor EU Kids Online valde för att komma åt barnens egna upplevelser av överdriven användning var:
– Hur ofta man låtit bli att sova eller äta pga. internet.
– Hur ofta man känt sig oroad när man inte kunnat vara på internet.
– Om man tillbringat mindre tid än man borde med familj/vänner eller med skolarbete pga internet.
– Om man surfat fastän man inte riktigt varit intresserad.
– Om man misslyckats med att försöka ägna mindre tid på nätet fastän man velat.
En procent av de europeiska barnen riskerar att hamna i överdriven internetanvändning. En procent av alla europeiska barn i studien har svarat ja på alla fem frågorna och är därmed enligt EU Kids Online i riskzonen för problematisk internetanvändning. De barn som svarat ja på mer än en fråga uppger också att de har psykologiska och känslomässiga problem som påverkar deras beteende på och utanför nätet. Trots att Sverige är ett av de länder där internetanvändandet är mest omfattande, är det inte fler barn som enligt denna definition hamnar i riskzonen, snarare tvärtom.
Procentandelen av barn som svarat positivt på åtminstone en av frågorna varierar mellan länderna.
Lägst andel, 17 procent, återfinns i Italien och högst, 49 procent, i Estland. För Sveriges del är det 34 procent av barnen som har upplevt minst en av de saker frågorna tar upp. Rapporten visar att det vanligaste är att barnen har surfat fast de egentligen inte varit intresserade. Det minst vanliga svaret är att de vid något tillfälle har struntat i mat och sömn.
Cecilia von Feilitzen som har varit ansvarig för EU Kids Online i Sverige förklarar:
– Det finns ingen entydighet kring begreppet överdriven internetanvändning men man har valt att utgå från dessa fem frågor som tillsammans kan anses påverka barnets sociala liv samt fysiska och psykiska hälsa. Rapporten väljer att inte använda uttryck som internetberoende då det är omdiskuterat bland forskare.
Överdriven internetanvändning: Vad ska föräldrarna göra?
När det gäller att förebygga problematisk internetanvändning rekommenderar EU Kids Online att föräldrar engagerar sig i sina barns internetanvändning genom att stötta och diskutera. Kanske särskilt när barnen har blivit upprörda över något, men även i vardagssituationer. Elza Dunkels, Umeå universitet, kommenterar resultaten:
– Vi vet idag att det bästa sättet att stötta barn är att hålla kommunikationskanalen mellan barn och vuxna öppen. Det är alltså viktigt att inte fördöma och kritisera utan vara genuint intresserad av barnens nätanvändning. När föräldrar och barn kan prata öppet om dessa frågor är chansen större att den tid barnen spenderar på nätet hjälper dem att utveckla ett hälsosamt förhållningssätt till internetanvändning.
Andra resultat:
• EU Kids Onlines resultat tyder på att strategier för att skydda barn måste börja utanför nätet och vid tidig ålder, till exempel genom att vuxna ser hur barnen mår och identifierar barn som visar tecken på olika typer av problem.
• Det är viktigt att notera att tidsbegränsning inte är det bästa sättet att hantera överdrivet och problematiskt internetanvändande eftersom det inte tar hänsyn till orsaken till beteendet.
• Om ett barn redan upplever att internetanvändningen har gått för långt, vilket ofta visar sig genom att de svarar ja på alla de fem frågorna som nämns ovan, rekommenderar vi att föräldrarna söker professionell hjälp. Skolkuratorn, skolpsykologen eller barn- och ungdomsmottagningen kan hjälpa till med de problem barnet med största sannolikhet har utanför nätet.
Den tvärvetenskapliga forskargruppen från de tre universiteten har tillsammans med Uppsala universitet tidigare visat att barn som bevittnat våld mot sin mamma i högre grad än barn i allmänhet riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och att det behövs en kedja av insatser för att de ska kunna bearbeta sina upplevelser.
I Sverige finns ännu inga utvecklade och vetenskapligt beprövade metoder för att behandla trauman av den här karaktären. Barn, som upplevt våld i hemmet, erbjuds i dag olika former av stödjande insatser, utan att man först ställer en diagnos. För en del av barnen räcker de stödjande insatserna, medan andra har svåra barnpsykiatriska problem och behöver psykiatrisk behandling.
– Vi ska undersöka om fyra olika vetenskapligt beprövade metoder som används i USA skulle kunna anpassas och fungera i det svenska samhället. Vi behöver utveckla verktyg för att se vilka barn som behöver hjälp med vad och ta fram en insatstrappa i flera steg för att kunna erbjuda dem rätt behandling, säger Åsa Källström Cater, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet.
Det är ett två-årigt projekt och förutom Åsa Källström Cater deltar Kjerstin Almqvist från Karlstads universitet, Anders Broberg, Karin Grip och Ulf Axberg från Göteborgs universitet, samt olika verksamheter som arbetar med våldsutsatta barn runtom i landet.
KONTAKT
Åsa Källström Cater: 0768-591795
Fosfor är ett livsnödvändigt ämne och Sverige importerar lika mycket fosfor i mat och foder som i gödselmedel. För att hushålla med denna ändliga resurs skulle samhällets restprodukter kunna användas i större utsträckning, menar Kersti Linderholm vid SLU.
Fosfor är ett helt livsnödvändigt ämne för växter, människor och djur och oersättligt i jordbruket. De brytvärda fosfortillgångarna är begränsade, särskilt de med låg halt kadmium, vilket är den fosforråvara som Sverige efterfrågar.
Agronom Kersti Linderholm har i sitt doktorsarbete vid SLU studerat förutsättningar för en uthållig försörjning med fosfor till svenskt jordbruk. Det visade sig att Sverige importerar lika mycket fosfor i livsmedel och foder som i gödselmedel. Med en bättre hushållning och återanvändning av samhällets fosfor skulle därför behovet av importerat fosforgödselmedel minska radikalt.
Beräkningarna har gjorts på nuvarande livsmedelsproduktion i Sverige.
– Om vi ökade vår självförsörjningsgrad av livsmedel skulle det därför behövas mer fosfor i form av gödsel då fosforimporten i produkter minskar, säger Kersti Linderholm.
Växtrötter samarbetar ofta med svampar (mykorrhiza) för att bättre komma åt fosfor i jorden. Farhågan har funnits att detta samarbete skulle försämras om grödan gödslades med återanvänd fosfor. När man i studien använde svenskt, kvalitetssäkrat avloppsslam påverkades dock mykorrhizan inte negativt.
Att förbränna slam för att utvinna fosfor från askan är dyrbart för miljön. Det visar Kersti Linderholm i beräkningar av energiåtgång och utsläpp av växthusgaser vid olika sätt att återanvända fosfor. Hon tillämpade då den gängse metoden att inte räkna koldioxidutsläppen vid förbränning av biologiskt material som bildats genom fotosyntes.
Skulle grödornas inbindning av solenergi och koldioxid i stället tillskrivas jordbruket och inte den som använder produkten som bränsle, skulle resultaten bli annorlunda. Med nuvarande beräkningssätt blir det olika koldioxidutsläpp och energiåtgång om jordbrukaren säljer sitt vete till kvarnen eller till etanolfabriken.
– Samhällsnyttan borde anses vara lika stor, eller större, när lantbrukaren producerar en gröda till föda eller foder som när grödan omvandlas till biobränsle.
Det mest miljövänliga sättet att öka fosfortillgången, med avseende på energiåtgång och utsläpp av växthusgaser, är, enligt Kersti Linderholm, att använda avloppsslam direkt på åkermark, men kadmiumtillförseln kan då bli ett problem. Mycket av kadmiuminnehållet i slammet kommer från maten, av vilken en stor andel idag är importerad.
– Därför är det anmärkningsvärt att det görs mycket få analyser av kadmium på importerade livsmedel, menar Kersti Linderholm.
———————————————————————–
Agr och FL Kersti Linderholm vid område Agrosystem, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Phosphorus. Flows to Swedish Food Chain, Fertilizer Value, Effect on Mycorrhiza and Environmental Impact of Reuse”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
– Tid: fredagen den 16 november 2012, klockan 14.00
– Plats: SLU, Alnarp, Crafoordsalen, Navet
– Opponent: Professor emeritus Hallvard Ødegaard, Institutt for vann- og miljøteknikk (NTNU) Trondheim, Norge.
Mer information
Kersti Linderholm, kersti.linderholm@silvberg.se, 070-751 17 13
Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/9166/ [Ref 1]
Kadmiumkontroll minimal för importerade livsmedel [Ref 2] (pressmeddelande 2012-07-18)
Område Agrosystem [Ref 3], SLU, Alnarp
Hemort: Ornäs, mellan Falun och Borlänge
Pressfoto
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)
Fosforbrytning i Marocko. [Ref 4] Foto: Kersti Linderholm
Porträtt Kersti Linderholm [Ref 5].
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
Med en åldrande befolkning ökar kraven på att vi ska orka jobba allt senare i livet. Det ställer i sin tur nya krav på hållbar arbetsförmåga – inte minst bland de unga som nyss trätt in i arbetslivet.
Men vad innebär då en hållbar arbetsförmåga?
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har frågat 1 300 yrkesarbetande unga vuxna om deras arbetssituation – och konstaterar att egen kontroll över arbetssituationen, gott stöd från arbetsgivaren och mindre negativ inverkan på privatlivet hör till de viktigaste faktorerna.
– Nedsatt arbetsförmåga kan leda till individuellt lidande och kostnader för både samhället och arbetsgivare i form av arbetslöshet, sjukskrivning och ett dolt produktionsbortfall. Vi vill därför undersöka vilka faktorer i arbetssituationen som kan kopplas till en försämrad respektive förbättrad arbetsförmåga, säger Maria Boström, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Resultaten visar att minskad kontroll och sämre förmåga att kunna hantera saker i arbetet hade ett direkt samband med försämrad arbetsförmåga. Detsamma gällde om krav i arbetet hade lett till en ökad negativ påverkan på privatlivet. Detta gällde både för kvinnor och män i åldersgruppen.
– På motsatt vis rapporterade de unga arbetstagarna en förbättrad arbetsförmåga om de hade ökad kontroll över sitt arbete och fick mer stöd. Dessa faktorer verkar betydelsefulla för både unga kvinnor och män i arbete, möjligen på lite olika sätt, säger Maria Boström.
Slutsatserna skulle enligt forskarna kunna vara en hjälp för att utveckla ett mer riktat arbetsmiljöarbete för unga arbetare, till exempel att företagshälsovården tar fram metoder som kan främja en god arbetsförmåga för denna åldersgrupp.
– Det är viktigt att inte enbart inrikta sig på individuella åtgärder i ett arbetsmiljöarbete, utan att även ha fokus på att organisationen kan påverka individen, säger Maria Boström.
Studien publiceras i tidskriften BMC Public Health och är utförd på Arbets- och miljömedicin, Institutionen för Folkhälsa och samhällsmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
FAKTA OM STUDIEN
Under 2007 tillfrågades 20 000 slumpmässigt utvalda unga vuxna, 20-24 år i hela Sverige om att delta in en studie som via frågeformulär skulle identifiera vilka faktorer som har betydelse för god hälsa, prestationsförmåga och arbetsförmåga. 7 125 unga engagerade sig, och en uppföljning gjordes 2008, nu med 4 163 personer. Ur denna grupp har 1 311 unga arbetare (21-25 år, varav 55 procent kvinnor) valts ut till den aktuella studien.
Arbetsförmåga har mätts genom ett internationellt etablerat frågeformulär som på en skala 1-10 låter svaranden värdera sin nuvarande arbetsförmåga i relation till när den var som bäst. Testet bygger på en finsk metod, Work Ability Index, som använts sedan 80-talet och översatts till 24 språk.
Avhandlingen är skriven ur de berördas perspektiv och kunskapen som beskrivs gör det möjligt för personer med bipolär sjukdom att förstå, sätta ord på och kommunicera hur deras tillvaro ser ut och vad de behöver, vilket i sin tur ökar deras möjligheter att påverka sina liv. Det ökar också möjligheterna för professionella vårdare att utforma vården, både innehållsmässigt och organisatoriskt, så att den kan möta de berördas faktiska behov på ett adekvat sätt.
– Synen på vård för dessa personer behöver förändras. Den bör präglas av samsyn, samarbete och transparent kommunikation mellan personerna med bipolär sjukdom, deras närstående och vården, säger Marie Rusner. Det gemensamma målet bör handla om att möta faktiska behov, och att stärka samhörighet för att göra vardagslivet mer bärkraftigt.
Avhandlingen visar att tillvaron med bipolär sjukdom karaktäriseras av extra dimensioner. Det finns en särskild intensitet och spännvidd i sättet att vara som gör att livet med bipolär sjukdom blir mer motsägelsefullt och svårbegripligt än ett ”vanligt” liv. Tillvaron präglas därför av en ständig kamp att försöka förstå och förhålla sig till denna komplexa och mångfacetterade erfarenhetsvärld. Livet kompliceras dessutom av att sjukdomen är sammanflätad med den person man är. Personer med bipolär sjukdom beskriver en stark medvetenhet om att deras liv präglas av något mer men att de saknar ord för denna erfarenhet.
– Bipolär sjukdom innebär så mycket mer än växlingar mellan episoder av depression eller mani, säger Marie Rusner. Beteckningen ”bipolär sjukdom” ser därför ut att vara otillräcklig eftersom den endast återspeglar de mer uppenbara och synliga dimensionerna av ohälsan, medan de som präglar livet i sin helhet förblir dolda. Det begränsar möjligheterna att förstå hur svårgripbar och förvirrande tillvaron kan vara för individen.
Avhandlingen visar också att det är otillräckligt att bara se till individuella behov hos personer med bipolär sjukdom. Det är ett bärkraftigt vardagsliv som är den viktigaste faktorn för ett gott liv med bipolär sjukdom. Därför behöver även närståendes situation och behov beaktas. Närstående spelar en avgörande roll för välbefinnandet hos personerna med den psykiska ohälsan. Deras tillvaro karaktäriseras emellertid av en paradoxal utsatthet. De är livsnödvändiga men ofta utestängda och ensamma i en kamp för livet, samtidigt som även deras liv överskuggas av sjukdomens konsekvenser. Deras behov får stå tillbaka till förmån för den andre personens behov. Det är därför viktigt att förstå och möta behoven både hos personerna med bipolär sjukdom och hos deras närstående på ett sådant sätt att det gemensamma vardagslivet blir bärkraftigt.
– Jag vill med denna avhandling, säger Marie Rusner, synliggöra de berördas perspektiv på livet med bipolär sjukdom och de behov som följer.
Avhandlingen ”Bipolär sjukdom – ur ett existentiellt perspektiv”, försvaras vid en offentlig disputation, den 16 november 2012, kl 10.30. Plats: Sal Myrdal, Hus K, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är professor Ove Hellzén, Mittuniversitetet.
Marie Rusner har bland annat en bakgrund som specialistsjuksköterska inom psykiatri och arbetar nu som forskningsledare på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås. Hon har haft sin doktorandanställning på Högskolan i Borås och genomfört sin avhandling inom forskningsämnet vårdvetenskap.
Hos Aristoteles formuleras för första gången idén att naturvetenskapens uppgift väsentligen är att utforska de olika orsakssamband som råder i naturen. Projektet undersöker en rad frågor, kunskapsteoretiska såväl som metafysiska, som Aristoteles orsakslära väcker.
Vad för slags objekt är orsaker: är de föremål eller händelser? Finns orsaker överhuvudtaget ”därute” i världen, oberoende av oss, eller ska de i första hand betraktas som komponenter i våra förklaringar av naturen?
Genom att se på hur dessa och relaterade frågor hanteras av Aristoteles syftar projektet till att ge en ökad förståelse av vad det innebär att förklara naturen i kausala termer, och vad för slags kunskap sådana förklaringar kan tänkas ge oss.
INFORMATION OCH KONTAKT
Vänligen kontakta Charlotta Weigelt på telefon 08-608 49 85, eller på mobiltelefon 073-564 98 80.
Södertörns högskola är ett ungt och dynamiskt lärosäte med unik profil, beläget i Flemingsberg i södra Stockholm. Vid högskolan bedrivs kvalificerad forskning. Särskilt starka forskningsområden är Östersjö- och Östeuropaforskning, samtidshistoria, institutionell förändring i det moderna samhället, interreligiösa relationer, genusstudier, kritisk kulturteori, estetik och miljövetenskap.
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.
”Medaljen framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911” är den första avhandlingen på svenska om Nobelprisets historia. Gustav Källstrand har plöjt igenom runt sex tusen tidningsartiklar från 1897 till 1911. Han har undersökt hur den svenska pressen tog emot nyheten om att Alfred Nobel hade donerat sin stora förmögenhet till att instifta det internationella priset och hur tidningarna beskrev priset under dess första decennium.
– I pressen etablerades tidigt en bild av priset som en nationell resurs för Sverige. Det tänktes vara början på en process där Stockholm blev ett centrum för forskning och kultur med Nobelfesten som en internationell jubelfest, säger Gustav Källstrand.
Men det höjdes en del samtida kritiska röster. Från konservativt håll vände man sig mot tanken på att svenska pengar skulle delas ut till utländska forskare. Mest kritik fick fredspriset, eller snarare det faktum att det skulle delas ut av norska stortinget.
Vid den första prisutdelningen 1901 var pressens bevakning i stort fortsatt positiv och lika intensiv som idag med spekulationer om pristagare och förmodade läckor. Bilden av ”världens viktigaste pris” förstärktes.
– De tidiga nobelfesterna var visserligen högtidliga, men långt ifrån några folkfester. De blev inte särskilt uppmärksammade internationellt. Redan 1907 kommenterade Erik Axel Karlfeldt att festen fått ”stadgat anseende för tråkighet”, ändå valde pressen en positiv vinkel – då som nu – med festkommentarer om kläder, titlar och matsedlar.
De vetenskapliga pristagarna blev prisets stora tillgång.
– Pressen skrev fram dem som genier och speciella personligheter, på ett sätt som påminde mer om hur man brukade skriva om uppfinnare och upptäcktsresande än universitetsprofessorer.
Pristagarna i litteratur var mer problematiska, eftersom Svenska Akademien då var en hårt kritiserad institution. Med pressens välvilliga inställning till priset hyllades ändå de flesta författare som belönades. Först med priset till Sully Prudhomme 1901 etablerades en negativ bild av litteraturpristagarna som ålderstigna och okända. En bild som sedan blev svår att sudda ut, säger Gustav Källstrand.
Gustav Källstrand disputerade den 9 november. Avhandlingen Medaljens framsida: Nobelpriset i pressen 1897-1911 ges också ut på Carlssons förlag.
Gustav Källstrand kan nås på 070-771 62 49, e-post gustav.kallstrand@liu.se
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här! [Ref 1]
– Detta är inget vanligt hjärnforskningsprojekt. Det är IT-tung forskning som inbegriper ovanligt få experimentalister och neuroforskare, yrkesgrupper som tidigare dominerat forskningsprojekt om hjärnan. Man kan kalla denna forskning för ”Computational Life Science” eller ”Computational neuroscience” säger Anders Lansner, professor i datalogi på KTH.
Han har arbetat med hjärnsimuleringar sedan 80-talet. Tidigare handlade det om småskaliga simuleringar motsvarande en mushjärna i storlek. Nu är det alltså människohjärnan som befinner sig i fokus. En fullskalig, detaljerad modell av hjärnan på superdatorer som klarar av så kallad ”massively parallel computing” ska vara klar 2023. Ett jätteprojekt.
Vad ska forskningen då användas till? Jo, morgondagens superdatorer och den mänskliga hjärnan har mycket gemensamt, förklarar Anders Lansner. Och det avser han och de andra nyttja.
– Ett av målen är förstås att förstå hur den friska hjärnan fungerar. Genom att göra det så kan vi utveckla och designa bättre datorer i framtiden. Få dem att efterlikna hjärnan. Även om alla inte är övertygade så är det min bestämda uppfattning att många av framtidens datorer kommer att vara uppbyggda på liknande sätt som hjärnan, säger Anders Lansner.
Det här erbjuder i sin tur möjligheten att revolutionera styrningen av robotar och möjligheterna med artificiell intelligens och maskininlärning. Exempelvis datorers möjlighet att tolka och förstå det mänskliga talet. Här kan exempelvis en variant av författaren Douglas Adams (Liftarens guide till galaxen) fantasikonstruktion babelfisken vara en framtida, verklig konstruktion. Det vill säga direköversättningar i realtid mellan två språk.
– Genom att simulera olika sjukdomstillstånd i hjärnan blir forskningen också uppenbart användbar inom sjukvården. Hjärnsjukdomar står för en stor kostnad i sjukvården, väl i nivå med cancer, säger Anders Lansner.
Denna forskning är efterlängtad, inte minst av läkemedelsföretagen. Många av dem har under senare tid varit tvungna att banta sin verksamhet, något som skett även i Sverige på Astrazeneca i Södertälje som fokuserat mycket på just hjärnsjukdomar. Industrin har accepterat att det är svårt att ta sig vidare från experimentell nivå där hjärnforskningen befunnit sig hittills, och att det behövs en bättre förståelse för det intrikata samspelet mellan nervcellerna i hjärnan.
– Historiskt har hjärnforskning varit experimentell. Men ju mer mätdata man får, desto tydligare blir det att superdatorn är det enda verktyget som möjliggör en exakt helhetsförståelse. Det blir snabbt väldigt mycket data att analysera. Det finns alltså ingen chans att förstå hjärnan utan modellering och simulering med hjälp av superdatorer. Det säger idag även erfarna och kunniga experimentalister. Och svårigheterna att förstå har fått läkemedelsindustrin att gå på knäna, säger Anders Lansner.
Han tillägger att en viktig del av forskningen också är att visulisera hur hjärnan fungerar. Även där spelar superdatorn en mycket viktig roll, liksom KTH genom forskarnas minst lika viktiga kompetens.
– Det är den nya generationen massivt parallella superdator som möjliggör denna forskning. Vi är en av få grupper i världen som utvecklar och genomför sådana här simuleringar på superdatorer. EU har satsat på den här typen av simuleringar under en längre tid, och Europa har därför en ledande position i förhållande till Japan, resten av Asien och USA inom denna forskning, säger Anders Lansner.
Han fortsätter med att berätta att forskningsprojektet The Human Brain Project är minst sagt omfattande och inbegriper 87 olika universitet, de allra flesta i Europa. KTH är med och bland annat är ämnesområden, avdelningar och samarbetet som Beräkningsbiologi, PDC och SciLifeLab representerade. Europas vassaste superdatorer från tyska superdatorcentret Forschungszentrum Jülich kommer att användas liksom förstås KTH:s egen stjärna i sammanhanget: superdatorn Lindgren.
KONTAKT OCH INFORMATION
Här hittar du mer information: www.humanbrainproject.eu
För mer information, kontakta Anders Lansner på 08 – 790 62 10 eller ala@kth.se.
På onsdag invigs det av Carl Kempe, Kempestiftelserna, och universitetets rektor Lena Gustafsson.
Det nya instrumentet vid KBC är en mycket stark elektromagnet, som kan skapa ett magnetfält med 850 MHz, 500 000 gånger starkare än jordens magnetfält. Umeås starkaste magnet öppnar för många nya och vassa forskningsmöjligheter.
På samma sätt som patienter undersöks med magnetröntgen på sjukhus kan forskare vid Umeå universitet genomföra NMR-undersökningar på prover under naturliga förhållanden, utan att provet förändras eller förstörs. Det nya instrumentet kommer att användas av forskare från hela landet inom naturvetenskap och medicin och är del av Wallenbergstiftelsernas nya satsning ”NMR for life”. Inom ”NMR for Life” samarbetar Sveriges NMR-centra vid universiteten i Göteborg och Umeå. Mångmiljonsatsningen i Umeå har blivit möjlig genom medfinansiering från Kempestiftelserna och Umeå universitet.
NMR-tekniken har ett mycket brett användningsområde. Den kan användas för att testa nya material eller för att undersöka jordprover. Även mycket små organismer kan undersökas levande utan att ta skada. Inom medicinsk forskning undersöks vävnadsprover eller proteiner och metabolitmönster med hjälp av NMR-tekniken. Under en pågående operation kan man ta vävnadsprover och direkt undersöka metabolitmönstret i vävnaden. Det kan jämföras med metabolitmönster som man känner till från förändrade, sjuka vävnader. Man kan till och med spåra förändringar i enskilda proteiner som följd av genmutationer.
På kemiska institutionen vid KBC i Umeå används NMR bland annat för att studera organisk syntes, proteiners och DNA:s struktur och dynamik, och för analys av metaboliter i kroppsvätskor och till och med av mikrobiell aktivitet i jordprover.
Möjligheterna är många och det är inte en tillfällighet att det nya instrumentet är installerat vid Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, som är ett interdisciplinärt forskningscenter, där forskare från både medicinska och teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet och från Sveriges Lantbruksuniversitet redan i dag samarbetar mycket framgångsrikt. 850 MHz-instrumentet hör till det gemensamma NMR-labbet som drivs av flera institutioner.
Under centrets årliga konferens, KBC-dagarna, som äger rum tisdag och onsdag 13–14 november, kommer andra dagen ägnas åt NMR-forskning med flera internationella NMR-experter som talare.
Invigningen av 850 MHz-magneten kommer att ske på onsdag 14 november, kl. 14.45 i KBC-huset.
Hela programmet för KBC-dagarna [Ref 1]
För mer information, kontakta gärna:
Jürgen Schleucher, professor,
Institutionen för medicinsk kemi och biofysik
Telefon: 090-786 53 88
E-post: jurgen.schleucher@medchem.umu.se
Gerhard Gröbner, professor,
Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 6346
E-post: gerhard.grobner@chem.umu.se
Magnus Wolf-Watz, universitetslektor,
Kemiska institutionen
Telefon: 090-786 76 90
E-post: magnus.wolf.watz@chem.umu.se
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
I tidskriften Nature Genetics redovisas nu 14 nya områden med gener som misstänks vara kopplade till reumatism. Bakom resultaten ligger bl.a. data från Medicinska biobanken och Umeå universitet.
I den största genetiska analysen hittills av patienter med reumatisk artrit (RA) ingår data från 11 475 patienter med reumatoid artrit (RA) från Europa och Nordamerika som har jämförts med 15 870 kontrollpersoner. Resultaten är 14 nya misstänkta genomområden (loci) i arvsmassan, vilket innebär att totalt 46 områden idag har kunnat identifieras som relaterade till sjukdomen.
Bland författarna till studien finns professor Solbritt Rantapää-Dahlqvist och förste forskningsingenjör Lisbeth Ärlestig vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi, Umeå universitet. De har deltagit genom att analysera prover från 852 patienter med tidig reumatoid artrit från Norra sjukvårdsregionen, alltså de fyra nordligaste svenska länen, och prover från 963 matchade kontrollpersoner från Medicinska biobanken. De genetiska analyserna genomfördes vid genotypningsplattformen, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultaten visar också att individer med antikroppar mot citrullinerade peptider (ACPA) har en annan genetisk anknytning än individer som saknar ACPA.
KONTAKT OCH INFORMATION
professor, överläkare Solbritt Rantapää-Dahlqvist,
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, reumatologi,
tel 090-785 17 29
e-post solbritt.rantapaa.dahlqvist@medicin.umu.se
Referens
J Worthington et. al. High-density genetic mapping identifies new susceptibility loci for rheumatoid arthritis
Nature Genetics Advance Online Publication (AOP) Nov. 11 2012
DOI 10.1038/ng.2462
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 36 000 studenter och 4200 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och ett komplett utbud av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.
Aggressivitet i samband med psykiatrisk vård är ett allvarligt och världsomfattande problem som ökar. Varje patient är i genomsnitt inblandad i över två (2,24) våldsincidenter under sin vårdtid. Mer än en tredjedel (37 procent) av dessa resulterar i fysisk skada på personal. I Sverige beräknas 85 procent av den psykiatriska vårdpersonalen ha utsatts för fysiskt våld under sin yrkeskarriär, och 57 procent har varit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna.
– När man utformar byggnader för psykiatrisk vård är ett viktigt mål att bidra till ett minskat aggressivt beteende hos patienterna, säger Roger Ulrich, gästprofessor i arkitektur vid Chalmers. Exempel på bra design för att uppnå detta är enpatientrum där patienterna kan erbjudas avskildhet, samt tillgång till trädgård och naturens ”läkande kraft”.
Andra exempel på design som minskar aggressivitet är en dämpad ljudmiljö, samt flyttbara möbler i dagrum och andra gemensamma utrymmen som stödjer patienternas möjligheter att reglera sin närhet till andra.
– Man vill minimera miljömässiga och psykosociala stressorer som kan leda till aggressivitet, säger Roger Ulrich. Trängsel och oljud bör undvikas. Miljön ska ge patienterna kontroll, och tillgång till lustfyllda distraktioner såsom en trädgård.
Men hittills har det funnits en brist på forskning som visar att resonemanget stämmer. Forskarna på Chalmers och Göteborgs universitet har nu kunnat visa att det gör det, med hjälp av en studie på Östra sjukhuset i Göteborg. Där finns en ny psykiatribyggnad som öppnade 2007. Till skillnad från den gamla psykiatribyggnaden har den nya nästan alla de miljömässiga faktorer som antas minska patienternas stress och därmed deras aggressivitet.
Resultaten visar att tvångsåtgärder i form av bältesläggning och injektioner minskade med 21 procent, respektive 44 procent, i den nya byggnaden jämfört med den gamla. Forskarna studerade dessutom ett kontrollsjukhus som inte renoveras under samma period. På kontrollsjukhuset ökade antalet bältesläggningar och injektioner, med 55 procent respektive 29 procent.
– Därmed är det nu vetenskapligt visat att väl utformad vårdarkitektur kan bidra till att minska hot och våldssituationen inom i den psykiatriska slutenvården, säger Roger Ulrich.
Resultaten presenteras den här veckan på den första svenska konferensen om vårdens arkitektur, som hålls på Chalmers den 13-14 november. Andra resultat som presenteras på konferensen är de fördelar som har visats med enkelrum inom vården generellt. Enpatientrum minskar smittspridningen, ger patienterna lugn och ro, gör att de kan tala ostört med vårdgivarna, och ökar möjligheten till umgänge med närstående. Därmed finns det vetenskapligt stöd för de ombyggnader till enkelrum som görs på många sjukhus runt om i landet.
KONTAKT OCH INFORMATION
Roger Ulrich (engelskspråkig), gästprofessor i arkitektur på Chalmers, rogeru@chalmers.se, 072-187 13 33
Peter Fröst, adjungerad professor i arkitektur på Chalmers, peter.frost@chalmers.se, 073-412 81 49
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
– Våra studier visar att så stor andel som 65 procent av turisterna besöker destinationen tack vare Twilight. För de destinationer där sagan utspelar sig har det inneburit en enorm möjlighet, säger Christine Lundberg, vid turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet.
Forks är bara en av flera Twilight-destinationer runt om i världen som besöks av tiotusentals fans. Drivkrafterna bakom resandet är att uppleva atmosfären på plats och förstärka de känslomässiga relationerna till karaktärer i böckerna och filmerna. Det skapar ofta starka upplevelser och intresset sprids och utvecklas genom en intensiv användning av sociala medier bland fansen.
Den nya boken ”Twication™: The Twilight Saga Experience” stärker tidigare funna resultat om att det ofta finns en stereotyp bild av Twilight-fans som unga tonårsflickor, men förhållandevis många Twilight-fans och Twilight-turister är kvinnor i mer mogen ålder som ofta är högutbildade. Det har också blivit allt vanligare att fans själva organiserar resor och event, gemenskapen är det viktiga.
– Ur ett turistiskt perspektiv är det uppseendeväckande att endast tre procent av de som besöker Twilight-destinationer använder traditionella resebyråer när de letar information. Istället används sociala medier och webbplatser för att få information om platser och sevärdheter, säger Maria Lexhagen, ETOUR.
Turismforskarna noterar nu att intresset för de typiska Twilight-destinationerna börjar avta däremot lever Twilight-turismen vidare. Skillnaden är att fans nu reser till andra platser som kanske inte har någon direkt koppling till Twilight utan som mer ligger bra till geografiskt och är enkelt att ta sig till, exempelvis en storstad med bättre tillgänglighet med syfte att träffa andra Twilight-fans och dela gemenskap med dessa.
– För de Twilight-destinationer som tappar besökare gäller det att ställa om och hitta nya produkter att utveckla för att besökarna ska komma tillbaka. Det gäller alla destinationer, men blir särskilt tydligt för destinationer som tidigare varit okända, säger Sigrid Mattsson, en av författarna till boken.
I boken ”Twication™: The Twilight Saga Experience” beskrivs den turism som uppstår i kölvattnet av Twilight. Den tar upp populärkultur som fenomen, fansens resande och gemenskap, betydelsen av sociala medier och hur de nya destinationerna tillvaratar och marknadsför sina produkter.
I samarbete med SF bio kommer författarna att lotta ut boken till fans på Filmstaden Sergel, Stockholm före premiären av Breaking Dawn- del 2 natten till den 14 november.
KONTAKT
Christine Lundberg, ek.dr. ETOUR, Mittuniversitetet, 070-336 89 59, e-post: christine.lundberg@miun.se
Maria Lexhagen, fil.dr. ETOUR, Mittuniversitetet, 070-602 58 80, e-post: maria.lexhagen@miun.se
