Det är Rolf Holmqvist, professor i psykologi, och hans forskargrupp som har utvecklat metoden och nu får stora anslag för att sprida den vidare.
– Det började som ett projekt inom primärvården i Östergötland, berättar han. Psykologer och kuratorer där ville ha hjälp med att utvärdera sina insatser i samtalsbehandling.
En vanlig mätmetod är att patientens välmående skattas vid första respektive sista behandlingstillfället. Men, säger Rolf Holmqvist, det finns 1000 skäl till att det rinner ut i sanden genom att mätningen vid det sista tillfället aldrig blir av. Patienten kanske inte dyker upp, eller man har bytt terapeut, eller man glömmer det helt enkelt.
LiU-forskarna bestämde sig istället för att mäta före och efter varje behandlingstillfälle. De patienter som samtyckt till att medverka i undersökningen får ett formulär i receptionen vid ankomsten, och ytterligare ett när samtalet är avslutat. Formulären fylls i och lämnas på plats. Frågorna i formulären handlar om hur patienten mår och hur de uppfattar relationen med behandlaren. Forskarna hämtar också in data från terapeuten, exempelvis om patientens eventuella sjukskrivning och medicinering.
Metoden har nu använts i flera år inom både primärvården och psykiatrin i Östergötland. Den har spridits vidare till Borås, Kungälv, Värmland, Västervik och Östersund och ska också börja användas vid S:t Görans sjukhus och privata utförare i Stockholm. Redan finns data insamlade från 1 600 patienter, något som nu kommer att öka radikalt.
Vad kommer man då fram till? Vad kan man se?
– Samtalsbehandling fungerar. Det är vårt huvudresultat, säger Rolf Holmqvist. Patienter i primärvården blir klart mycket bättre av samtalsbehandling. Det gäller oavsett diagnos, och oavsett vilken typ av samtal. Inom psykiatrin är förbättringen inte lika stark, men där handlar det också om patienter med svårare diagnoser.
Flera samtalsmetoder har samma effekt, visar forskarna vidare. Inga stora skillnader kan påvisas i effekt mellan exempelvis KBT och psykodynamiska metoder. Även rena stödsamtal fungerar bra om man tar hänsyn till (eller kontrollerar för) vilka patienter som får dem.
– De är den vanligaste behandlingsformen och kan ges till patienter som inte är motiverade för en mer avancerad terapi.
De har också tittat på hur många samtal som behövs. Ibland ordineras en serie med ett på förhand bestämt antal samtal, kanske 10. Efter det anses förbättringen avta, kurvan planar ut. Men Rolf Holmqvists grupp har visat att det inte stämmer.
– Förbättringskurvan är inte böjd, den är en rak linje som är brantare för somliga och flackare för andra. Det innebär att fem samtal kan räcka för en del patienter, medan andra kan behöva femton, eller till och med fler. Vi hittar ingen grund för att just tio skulle vara bäst.
Rolf Holmqvist och hans forskargrupp har nu fått 3,3 miljoner kronor från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, för att sprida och vidareutveckla sin metod.
I den nya boken “Vem i hela världen kan man lita på” samlas forskare från bland annat Stockholms universitet för att vrida och vända på fenomenet tillit och dess betydelse och tillämpning. Boken lanseras vid Företagsekonomiska institutionen den 7 november.
– Att vi kan lita på varandra är en förutsättning för all mänsklig samvaro. Många av de kriser som vi upplever idag blir mer begripliga om vi förstår dem som förtroendekriser, säger Marta Reuter, statsvetare vid Stockholms universitet och en av huvudredaktörerna för boken.
Med analyser av så olika fenomen som riksrevisionen och dess villkor; kontroll och drift av äldreboende; eurons innebörd; globalt konsumentinflytande samt medias makt tar boken sig an frågor om förtroendets roll och betydelse i samhället. Mängden av perspektiv och sammanhang utgör en rik bakgrund mot vilken förtroendeproblematikens komplexitet framträder.
– Ett syfte med boken är att inspirera till nya samtal och fortsatta studier om ett fenomen som både är mångfacetterat och tvetydigt, men också helt avgörande för ett modernt samhälles överlevnad och utveckling, tillägger Marta Reuter.
KONTAKT OCH INFORMATION
Boken lanseras med ett seminarium vid Företagsekonomiska institutionen den 7 november kl.16-18 i Gröjersalen, Kräftriket Hus 3. Vid seminariet medverkar Marta Reuter, Stockholms universitet, Bengt Kristensson Uggla, Åbo Akademi, Maria Gustavsson, Göteborgs universitet och Johan Fornäs, Södertörns högskola, som talar utifrån sina kapitel i boken.
Ilinca Benson, forskningsledare SNS och Apostolis Papakostas, Södertörns högskola är inbjudna för att kommentera boken.
För ytterligare information kontakta:
Marta Reuter
0734-44 29 67
marta.reuter@statsvet.su.se
Hösten 2008 upptäcktes det att vissa kinesiska producenter tillsatte melamin i mjölk för att lura analysmetoder avsedda att mäta proteinhalt. Tusentals små barn förgiftades och minst tre dog. Händelsen fick hela världen att reagera över frågan om säkerhet kring livsmedel och skandalen ledde till en efterfrågan på nya bättre analytiska metoder för att upptäcka farliga föroreningar i mat, särskilt i mjölkprodukter för barn.
Det amerikanska läkemedelsverket, FDA, rekommenderade då att analyserna utförs med hjälp av ZIC-HILIC, en separationsmetod som utvecklats av Umeåföretaget Merck Sequant.
HILIC är en variant av kolonnkromatografi som används för att separera mycket polära (vattenlösliga) föreningar som exempelvis just melamin. Det är material för utveckling av nya metoder i HILIC som Nhat Thi Hong Bui beskriver i sitt doktorandarbete.
– Jag har framställt flera nya fasta material som kan packas som stationär fas i kolonnerna. Detta utökar möjligheterna att separera olika polära föreningar från läkemedel eller naturliga källor, säger Nhat Thi Hong Bui.
HILIC är ett fält inom kolonnkromatografi som har vuxit mycket de senaste 20 åren eftersom tekniken separerar polära föreningar bättre än många andra metoder.
Kromatografi är en kemisk analysmetod som används för att skilja olika molekyler i en blandning från varandra. Kolonnkromatografi består av en mobil fas (vätska) och en stationär fas (bestående av ett fast material). Den mobila fasen låter man rinna genom den stationära fasen, som befinner sig i ett rör, en kolonn. Då kommer den mobila fasen dra med sig de molekyler som ska separeras olika mycket, med följden att de anländer separerade i rörets utlopp vid olika tidpunkter.
KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 9 november 2012 försvarar Nhat Thi Hong Bui, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Polyhydroxyl and Polyphosphorylcholine Functionalized Silica for Hydrophilic Interaction Liquid Chromatography – Synthesis, Characterization and Application. Svensk titel: Polyhydroxyl och Polyphosphorylcholine funktionaliserad kiseldioxid för Hydrofil Interaction vätskekromatografi – Syntes, karakterisering och tillämpning.
Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9, KBC huset.
Fakultetsopponent är professor Michael Lämmerhofer, Institut für Pharmaceutical Sciences, Universität Tübingen, Tyskland.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
För mer information, kontakta gärna:
Nhat Thi Hong Bui (in English)
E-post: nthbui@gmail.com
Mobil: +31 616 380 135 (Nederländerna) eller +46 736 953 682 (Sverige)
Den svenska finanskrisen 1991-1993 hade sitt ursprung i en överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Finansiella kriser bottnar ofta i högt belånade fastighetsföretag med kommersiella fastigheter i sina bestånd.
– Det finns få studier om hur fastighetsvärderare bedömer olika faktorer som påverkar värdet. Området väcker intresse, inte minst i ljuset av nya finanskriser, nya redovisningsregler samt att fastighetsvärderare nyligen har börjat auktoriseras, säger Lina Bellman.
Lina Bellman vid forskningscentrumet CER vid Mittuniversitetet har genomfört en studie på svenska fastighetsvärderares bedömningar av kommersiella fastigheter. Nära hälften (67) av Sveriges auktoriserade fastighetsvärderare har intervjuats.
Studien visar bland annat tre återkommande aspekter i fastighetsvärderarnas tankemönster vid värdering, nämligen:
– värderingens fokus – faktorer som påverkar värdet kan antingen relateras till fastighetsägaren eller till marknaden i stort
– faktorerna är mer eller mindre verifierbara
– faktorerna är mer eller mindre komplexa att bedöma
Den första aspekten handlar om att fastighetsvärderare uppfattar att olika sorters information och bedömning har olika påverkan på fastighetsvärdering på mikro- respektive makronivå. Med mikronivå menas då fastigheter i relation till deras fastighetsägare och makronivå avser fastigheter i relation till marknaden i stort.
Den andra aspekten ger uttryck för att fastighetsvärderare uppfattar att viss information är mer eller mindre verifierbar utifrån informationens karaktär.
Den tredje aspekten avser bedömningens komplexitet. Fastighetsvärderare uppfattar att olika typer av information är mer komplex respektive enklare att bedöma.
– Fastighetsvärderarnas egna utsagor om läget som den helt dominerande faktorn stämmer inte. Fastighetsvärdering är mer komplicerat än så. Men läget är fortfarande en viktig del på makronivå, säger Lina Bellman.
Resultaten tyder även på att auktoriserade fastighetsvärderare har relativt homogena tankestrukturer. Vissa skillnader finns dock och de visar sig främst utifrån fastighetsvärderarnas verksamhetsort och vid vilka lärosäten de har studerat.
KONTAKT
Lina Bellman, doktorand, Centrum för forskning om Ekonomiska Relationer, Mittuniversitetet, 070-246 81 45, e-post: lina.bellman@miun.se
– Företag måste kunna hantera olika roller, motstridigheter och många gånger en ökad kortsiktighet i relation med konkurrenterna, säger Marlene Johansson, Umeå universitet.
Marlene Johansson har i en avhandling studerat elva företag inom IT, telekom och försvarsindustrin och deras förmåga att hantera komplexa relationer som består av både samarbete och konkurrens. Att samarbeta och konkurrera samtidigt kan innebära svårigheter eftersom dessa två sätt att samspela bygger på olika logiker.
– Konkurrens bygger på konflikt och rivalitet medan samarbete bygger på förtroende och harmoni. Att samarbeta med sina konkurrenter innebär därför dilemman och spänningar som måste hanteras.
Agera utifrån olika roller och förväntningar
Företag måste kunna samarbeta som kund, leverantör, samarbetspartner och konkurrent i en och samma relation. Med dessa olika roller följer motstridiga förväntningar från motparten. Dessutom uppstår spänningar och osäkerhet om hur man ska samarbeta och vilken roll parterna ska spela.
– Företag som har erfarenhet och insikt i denna problematik utvecklar en förmåga att hantera detta, vilket är en viktig kompetens i skapandet av nya innovationer och marknader tillsammans med konkurrenter, säger Marlene Johansson.
Makt och beroende i relation med konkurrenter
Små, innovativa företag måste också utveckla en förmåga att initialt bygga legitimitet och ”storebrors-relationer” med större företag för att komma in på en marknad. De måste vara flexibla och lättrörliga, snabbt reagera på förändringar och bygga upp, navigera i och byta ut sina relationer med olika konkurrenter och partners.
– Med dessa förmågor lyckades företagen hantera en maktobalans gentemot storföretagen, behålla ett oberoende, etablera sig och skapa en marknad och en legitimitet för sina innovativa produkter och lösningar.
Temporära och instabila relationer med konkurrenter
Företag går in och ut ur sina relationer i allt större utsträckning idag och det kräver ett nytt förhållningssätt, framförallt från företag som är vana vid att arbeta långsiktigt med sina partners och leverantörer.
– När dessa företag också kan vara konkurrenter måste företagen kunna hantera mer kortsiktiga intentioner, konstaterar Marlene. Här uppstår också spänningar som måste hanteras. En företagsledare uttryckte det så här: ”in a specific deal you dance together and when the deal is over, that’s enough”. För många företag krävs nya insikter för att kunna balansera kortsiktiga intentioner och långsiktiga samarbetsrelationer.
KONTAKT OCH INFORMATION
Fredag den 9 november försvarar Marlene Johansson, Handelshögskolan vid Umeå universitet sin avhandling med titeln: The Balancing Act –cooperating with competitors, svensk titel: Samarbeta med konkurrenter – en balansakt.
Disputationen äger rum kl 10:15 i sal N320 i Naturvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Anders Pehrsson, Linnaeus School of Business and Economics, Linnaeus University.
Läs hela eller delar av avhandlingen här
För mer information kontakta gärna:
Marlene Johansson, Handelshögskolan, Umeå universitet
Telefon: 070-6749539
E-post: marlene.johansson@usbe.umu.se
I Sverige föds i genomsnitt tre barn om dagen med ett missbildat hjärta. Det innebär att omkring 750 till1 000 barn varje år föds med ett hjärtfel som, i de flesta fall, förr eller senare kommer att kräva någon form av behandling.
Malin Berghammer har i sin avhandling intervjuat ungdomar och unga vuxna med olika typer av medfödda hjärtfel. Studien visar att ett komplicerat hjärtfel inte behöver vara ett hinder för god hälsa och tillfredställelse senare i livet.
– Barnhjärtkirurgin har gjort stora framsteg de senaste 20 åren, och idag lever omkring 30 000 vuxna med medfödda hjärtfel. Tidigare överlevde inte dessa barn, framförallt inte de med mycket komplicerade hjärtfel, så det är en helt ny generation unga som nu uppnår vuxen ålder, säger Malin Berghammer.
– Glädjande nog visar min forskning att många av dessa unga mår bra, trots att de haft en tuff barndom med många operationer, återkommande sjukhusvistelser, fysiska begränsningar och livslångt behov av medicinering.
Utgångspunkten för Malin Berghammers forskning har varit att vården blivit allt bättre på att laga ett trasigt hjärta. Men vilka spår lämnar en uppväxt med medfött hjärtfel och många operationer i själen?
– Vår studie visar att unga med komplicerade hjärtfel kan uppleva stor tillfredställelse i sina liv, trots många begränsningar och flertalet symtom. De känner sig som överlevare och att de är starka, friska och precis som sina jämnåriga kompisar, men samtidigt också speciella. Att de överlevt gör att de känner sig utvalda och det skapar en styrka och mening i deras vardagsliv. De intalar sig själva att de klarar saker eftersom de varit med om så mycket värre tidigare i sitt liv, genom alla hjärtoperationer i barndomen, säger Malin Berghammer.
Avhandlingen visar att ett medfött hjärtfel ofta innebär en balansgång mellan en känsla av att vara sjuk men ändå frisk. ”Ibland önskar jag att min sjukdom syntes mer på utsidan, att man slapp förklara varför man inte orkar vissa saker” säger en av deltagarna som intervjuats i studien.
Samtidigt visar avhandlingen att en del unga inte tar symtom som till exempel hjärtklappning och bröstsmärta på allvar, eftersom det blivit en naturlig del av deras liv.
– För att inga symptom ska missas är detta viktig kunskap för sjukvården. Men framför allt visar min avhandling att vården kan fokusera mer på den enskildes resurser och vad som faktiskt kan göras, och mindre på de begränsningar som en hjärtsjukdom innebär, säger Malin Berghammer.
KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen Living with a congenital heart disease: Adolescents’ and young adults’ experiences försvarades vid en disputation den 26 oktober.
Kontakt: Malin Berghammer
0702-664640
malin.berghammer@gu.se
Huvudhandledare: Inger Ekman, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, 0739-815765, inger.ekman@fhs.gu.se
Bihandledare: Mikael Dellborg, professor vid GUCH-mottagningen vid Östra Sjukhuset. Telefon 0734-406482, mikael.dellborg@gu.seBihandledare Jan Karlsson, PhD. Telefon 0701-725816 jan.karlsson@medicine.gu.se
Det är numera relativt vanligt att göra så kallade genomtäckande associationsstudier, där man analyserar genetiskt material från ett stort antal personer för att identifiera förändringar eller avvikelser som är relevanta för olika sjukdomar, som till exempel cancer. Förvånande ofta återfinns dessa förändrade genregioner långt ifrån de gener som skulle kunna orsaka cancer, vilket har fått vissa bedömare att tvivla på studiernas trovärdighet.
En sådan genregion som tidigare kopplats till uppkomst av prostatacancer och cancer i tjocktarmen (koloncancer) är Myc335. Den gen som ligger närmast Myc335 kallas MYC och är kraftigt associerad med flera typer av cancer, men Myc335 sitter mycket långt från MYC på DNA-strängen. Vad Myc335 har för funktion och hur genregionen samverkar med MYC-genen har tidigare varit okänt.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet, tillsammans med kollegor vid Universitetet i Helsingfors, visat att Myc335 har en reglerande effekt och i princip fungerar som ett relä eller strömbrytare som kan stänga av eller sätta på MYC – alltså aktivera eller passivisera denna kraftigt cancerassocierade gen. Forskarna använde sig av möss som har en onkogen signal aktiverad på samma sätt som människor med tjocktarmscancer, något som gör mössen särskilt känsliga för att utveckla tumörer i tarmen. En del av mössen avlades ytterligare, så att de inte längre hade genregionen Myc335 i sitt DNA. Dessa möss förblev friska och slapp drabbas av cancer i tarmen.
– Mössen blev i stort sett motståndskraftiga mot tumörbildning. Om vi kan lära oss att kontrollera den här på- och avfunktionen skulle den kunna användas i förebyggande syfte hos personer med förhöjd risk att drabbas av vissa cancersjukdomar. Men innan vi når så långt kvarstår väldigt mycket grundforskning, säger Jussi Taipale, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, som lett studien.
Studien är finansierad av bland andra Science for Life Laboratory, Centrum för biovetenskaper, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Europeiska vetenskapsrådet och forskarnätverket SYSCOL (Systems Biology of Colorectal Cancer) inom EU:s sjunde ramprogram.
KONTAKT OCH INFORMATION
Jussi Taipale, professor
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 072-282 4847 E-post: Jussi.taipale@ki.se
Inderpreet Sur, med dr
Kliniskt forskningscentrum, Karolinska Universitetssjukhuset
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-585 868 95 E-post: Inderpreet.sur@karolinska.se
Martin Enge, med dr
Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet
Tel: 08-585 86895 E-post: martin.enge@ki.se
Publikation: ”Mice Lacking a Myc Enhancer Element that Includes Human SNP rs6983267 Are Resistant to Intestinal Tumors”, Sur, I., Hallikas, O., Vähärautio, A., Yan, J., Turunen, M., Enge, M., Taipale, M., Karhu, A., Aaltonen, L. A., and Taipale, J., Science, online 1 November 2012.
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS Pathogens med Elena Vikström, forskare i medicinsk mikrobiologi, som huvudförfattare.
När budkavlen går samlas allt fler bakterier på platsen för angreppet, till exempel ett sår. När de blir tillräckligt många börjar de fungera som flercelliga organismer. De kan bilda biofilmer, täta strukturer med motståndskraft mot både antibiotika och kroppens immunförsvar. Samtidigt blir de alltmer aggressiva och ökar sin rörlighet. Alla dessa förändringar triggas igång när kommunikationsmolekylerna – korta fettsyror med beteckningen AHL – fäster till receptorer inne i bakteriecellerna med följden att olika gener slås av och på.
AHL kan vandra fritt genom cellmembranen, inte bara i bakteriecellerna utan också i våra egna celler som kan påverkas att ändra sin funktion. I låg koncentration kan till exempel de vita blodkropparna bli mer rörliga och effektiva, men i hög koncentration sker motsatsen vilket sätter ned vårt immunförsvar och öppnar för en fortskridande infektion och inflammation.
Som första forskargrupp i världen visar nu ett team vid Linköpings universitet hur AHL kan påverka värdcellerna. Med biokemiska metoder har forskarna identifierat ett protein med beteckningen IQGAP, som de pekar ut som mottagare av bakteriernas budskap och något av en dubbelagent.
– Proteinet kan både avlyssna bakteriernas kommunikation och ändra funktionen hos värdcellerna, säger Elena Vikström.
Deras laboratoriestudier har utförts på humana epitelceller från tarmen som blandats med AHL av samma typ som produceras av Pseudomonas aeruginosa, en hårdhudad bakterie som orsakar sjukdomar ibland annat lungor, tarm och ögon. Med hjälp av masspektrometri har de kunnat se vilka proteiner som binder AHL.
– Vi har bevis för att det inte alltid behövs fysisk kontakt mellan bakterier och epitelceller, utan påverkan kan ske på avstånd, säger Elena Vikström.
Teamets upptäckt kan öppna för nya strategier för behandling där antibiotika inte hjälper. En möjlighet är att designa molekyler som binder till receptorn och blockerar signalvägen för bakterierna, ungefär som att stoppa en pinne i ett lås så att nyckeln inte kommer in. Det är en strategi som skulle kunna fungera vid exempelvis cystisk fibros, en sjukdom där ett segt slem bildas i luftvägarna av bakteriell biofilm och mängder med vita blodkroppar.
Startskottet har nu gått för Biogas Research Center, ett nytt kompetenscentrum kring biogas vid Linköpings universitet. Energimyndigheten står för en tredjedel av finansieringen, resterande pengar kommer från akademin, företag och organisationer. Budgeten för de första två åren ligger på 23 miljoner kronor och förhoppningen är att satsningen sedan ska växlas upp till 21 miljoner kronor per år i ytterligare åtta år.
Deltar gör, förutom forskare från sex avdelningar på Linköpings universitet, Tekniska verken, Svensk Biogas, Biototal och Swedish Biogas International, i Linköping, samt NSR AB, vattenkemiföretaget Kemira OY och Stockholmsbaserade Scandinavian Biogas Fuels. Satsningen backas även upp av Lantmännen, LRF och Linköpings kommun.
– Trots att samhällsnyttan för biogaslösningar är mycket stor är lönsamheten för de enskilda aktörerna begränsad. Ett brett samarbete är därför nödvändigt för en stark utveckling av biogasnäringen, säger Per Mårtensson, föreståndare för Biogas Research Center.
Inom centrumet ska forskare i samarbete med företagen identifiera flaskhalsarna och hitta vägar framåt för att stärka biogasnäringen.
– Det bedrivs mycket forskning inom biogasområdet både i Sverige och i världen, men bredden inom BRC är unik. Vi tar ett helhetsgrepp på mikroorganismer, teknik, ekonomi, miljö och samhällsaspekter och tittar även på hur biogasen passar in i energisystemet, säger Per Mårtensson.
Åtta projekt har identifierats inför de första två åren och i varje projekt kommer flera forskargrupper att samarbeta med två eller flera företag.
Fem av projekten är undersökande, som att utvärdera tekniker för biogasutvinning, att finna nya lämpliga substrat eller undersöka hur kommuner kan samverka för att bygga hållbara energisystem. De övriga tre handlar om teknik- och processutveckling, som hur man kan öka utbytet av gas i det substrat man redan har eller hur man bäst utnyttjar biogödseln som är en biprodukt av rötningen.
Vid Linköpings universitet är det sex avdelningar från tre institutioner som ingår i centrumet: Biologi och Molekylär bioteknik från Institutionen för fysik, kemi och biologi, Energisystem och Industriell miljöteknik från Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling samt Tema Teknik och social förändring och Tema vatten i natur och samhälle från Temainstitutionen.
Förhoppningarna är stora att Biogas Research Center ska ge resultat:
”Samarbetet bidrar till att vi får ett bättre och effektivare utnyttjande av avfall till fordonsbränsle och ett effektivare kretslopp av näringsämnen med hjälp av biogödsel. Att samarbeta i en nationell satsning på forskning och utveckling kommer att leda till regional utveckling.”
Gunilla Nilsson, NSR Produktion AB
”Vi har stora intressen i flera av projekten och stödjer helhjärtat de visioner och mål som finns för Biogas Research Center. Vi bidrar med vår kompetens och ser fram emot att få ut både kunskap och erfarenheter.”
Britt Nilsson, Kemira Kemi AB
”Vi ser en stor nytta genom all den samlade kraft och expertis som Biogascentrum innebär. Och inte minst genom alla de idéer, synergier och nya affärsmöjligheter vi kan utveckla tillsammans!”
Tomas Kjellquist, marknad & utveckling, Biototal
”Att ta tillvara energi som annars bidrar till klimateffekter, att hitta bättre vägar att använda biogödseln och att utveckla såväl teknik som ekonomi kring stora och små biogasanläggningar är viktiga frågor för oss. Här tror vi att biogascentrum i Linköping kan bidra!”,
Anna Tiberg, energiföretagande och miljöenheten, LRF
”Vi kommer aktivt att arbeta för ett Biogascentrum som kan bidra till att skapa effektivare biogasprocesser där substrat och teknik utnyttjas på bästa sätt.”
Matti Vikkula, vd Scandinavian Biogas Fuels AB
”Vi ser fram emot att kunna ta ett gemensamt grepp om biogasen i ett nationellt centrum. Genom ett aktivt deltagande vill vi bidra till ett antal förbättringar inom vår bransch.”
Peter Undén, vd Swedish Biogas International AB
”Med ett nationellt kompetenscentrum kan vi samla och ta tillvara all kunskap som finns hos de deltagande aktörerna. Det ger mycket bra förutsättningar för att utveckla biogasen och möta framtidens utmaningar.”
Klas Gustafsson, vice vd, Tekniska verken
”Det ska bli både spännande och utvecklande för kommunen att samverka i en så bred gruppering av forskare och näringslivsaktörer. Inte minst kommer ett biogascentrum att ytterligare förstärka Linköpings biogasprofil.”
Muharrem Demirok, miljökommunalråd (C), Linköpings kommun
INFORMATION OCH KONTAKT
Per Mårtensson, föreståndare Biogas Research Center
per.martensson@liu.se 013 -28 69 85
Med införandet av så kallade PSA-tester, som tas för att upptäcka prostatacancer, upptäcks tumörer tidigt vilket minskar dödligheten.
Samtidigt är prostatacancer i många fall en långsamt växande cancerform. Många män skulle aldrig hinna utveckla några symtom under sin livstid, vilket gör att de behandlas i onödan – och kan tvingas leva med allvarliga biverkningar i form av tarmbesvär, urininkontinens och impotens.
Forskare vid Sahlgrenska akademin kan i en studie med 968 män visa att många prostatacancersjuka skulle kunna avstå behandling och slippa biverkningar, om de istället underkastade sig aktiv monitorering. Studien är en delstudie i den stora screeningstudie för prostatacancer som sedan 1995 pågår i Göteborg under ledning av Jonas Hugosson vid Sahlgrenska akademin.
–Med aktiv monitorering menas att man med regelbundna kontroller av PSA och vävnadsprovtagning av prostatan följer cancertumörens utveckling. Visar tumören tecken på att växa eller bli mer aggressiv kan man gå vidare med operation eller strålning. Många män kan helt slippa eller i alla fall skjuta fram de biverkningar som den botande behandlingen kan ge, säger Rebecka Arnsrud Godtman, doktorand i Jonas Hugossons forskargrupp.
Av de 968 prostatacancersjuka männen i studien valde omkring hälften (46 procent) aktiv monitorering som behandlingsstrategi. Majoriteten av männen hade tumörer av lågrisktyp, men det fanns även män med mellan- eller högrisktumörer. Resultaten visar att:
• Av de 440 männen som fick aktiv monitorering avled 60, men bara en av dem till följd av prostatacancer.
• Ingen av de män som hade lågrisktumörer utvecklade spridd prostatacancer eller avled till följd av sin cancer.
• 63 procent av männen i studien stod kvar under aktiv monitorering under hela uppföljningstiden (upp till 15 år).
• 37 procent av de som fick aktiv monitorering avbröt denna för att genomgå behandling (operation, strålning eller hormonbehandling), sedan monitoreringen upptäckt att tumören växt.
• Bara fyra män avbröt den aktiva monitoreringen med hänvisning till att de upplevde den som orosfylld.
För män med mellan- eller högrisktumörer var aktiv monitorering mer riskfyllt. Män med mellan- eller högrisktumörer löpte en fyra gånger högre risk att utveckla en obotbar cancer och/eller avlida till följd av sin cancer, jämfört med de män som hade lågrisktumörer.
– Sammantaget visar våra resultat att en aktiv monitorering har potential att minska överbehandlingen, så att fler män kan slippa biverkningar. En stor andel av de tumörer som upptäcks med hjälp av PSA-screening utgörs av lågrisktumörer, och särskilt äldre män skulle kunna avstå behandling och istället följas säkert med aktiv monitorering, säger Rebecka Arnsrud Godtman.
INFORMATION
Studien Outcome Following Active Surveillance of Men with Screen-detected Prostate Cancer. Results from the Göteborg Randomised Population-based Prostate Cancer Screening Trial publicerades i tidskriften European Urology i september.
– Det är ingen hemlighet att vi inte alltid lyckas hjälpa ungdomar som hamnat snett. Av de 600 ungdomar, som varje dag vistas i olika dygnsinsatser utanför hemmet, är det många som fortsätter med kriminalitet och missbruk efter avslutad institutionsvård. Jag hoppas att min forskning kan leda till förbättringar, säger Lia Ahonen, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet som nu skrivit sin avhandling.
Hon har undersökt vad det är inom institutionsvården för ungdomar som hindrar alternativt främjar en positiv utveckling. Hennes forskning visar att många institutioner saknar den kunskap och organisation som krävs för att kunna ge ungdomar en effektiv behandling.
– Det vore önskvärt att all personal till exempel har en grundutbildning som exempelvis beteendevetare, socionom, socialpedagog eller likvärdig för att sedan gå vidare och få en påbyggande utbildning i den specifika behandlingsmetod som verksamheten använder.
Saknar grundläggande utbildning
– I nuläget saknar många anställda grundläggande utbildning i mänsklig utveckling. Personalen har olika åsikter om hur behandlingsmetoder ska användas, hur behandlingen ska gå till och hur man ska hantera olika situationer, säger Lia Ahonen.
Hennes forskning visar att det krävs enighet bland ledning såväl som personal, och en tydlig organisation och att det inte hjälper att utbilda personalen i specifika behandlingsmetoder om de inte har en bra grund att stå på. Alla anställda måste vara överens om hur de ska arbeta för att de ska kunna hantera konflikter och bli en tillräckligt stark personalgrupp för att helst till och med klara av att släppa in ungdomarna på ett bra sätt.
– Detta är svårt och kräver en hel del arbete. I vissa fall har inte ens ledning och personal samma syn på hur institutionen ska kunna uppnå de önskvärda förändringarna hos ungdomarna. När detta inte stämmer är det oerhört svårt att få personalgruppen att fungera på ett effektivt sätt.
Investera i personalen
– Samma synsätt måste genomsyra hela organisationen, inte bara de 3 timmar per vecka som ungdomarna får behandling. För att de resterande 165 timmarna av veckan ska användas på ett bättre sätt krävs att man investerar både i personalen och organisationen.
Alla anställda behöver till exempel ha god kännedom inom gruppsykologi för att kunna ingripa på rätt sätt i olika situationer. Det är viktigt för att tiden inom ungdomsvården ska leda till en positiv förändring och inte bli en skola i brott.
– Det finns mycket bra inom ungdomsvården och jag är inte emot institutionsvård. Men det finns brister och de måste uppmärksammas och åtgärdas om vi ska kunna hjälpa fler ungdomar att komma på rätt kurs igen.
Halvledande material är en förutsättning för den moderna elektroniken och optoelektroniken. När man kontrollerar att materialet är rätt blandat, ”dopat”, och att dess elektriska egenskaper därmed fungerar som de ska, har man de senaste hundra åren använt sig av så kallade Hallmätningar – något annat sätt finns egentligen inte.
Med sådana mätningar karaktäriserar man halvledare och halvledarkomponenter på ”makro-skalan”. Däremot har man famlat i blindo för motsvarande mätningar på komponenter i nanostorlek, vilka blir allt vanligare när elektroniktillverkningen numera befinner sig på atomnivå.
Men Kristian Storm, doktorand i nanovetenskap vid Lunds Tekniska Högskola, ser ut att ha löst problemet. Resultat publiceras i senaste numret av Nature Nanotechnology.
– Alla i forskarvärlden har sagt att det bara var att glömma att kontrollera dopningen och mäta strömmen på nanonivå. Men när jag föreslog mätmetoden till Kristian Storm sa han att ”det där kan jag fixa” – och så gick han in i labbet och gjorde det! berättar Lars Samuelson, professor i halvledarfysik och Kristian Storms handledare.
Det är otroligt små kvantiteter det handlar om. Det räcker med att man byter ut en atom på en miljard för att de elektriska egenskaperna skall ändras.
Nanotrådar, halvledarstrukturer vilka forskarna slöjdar fram atom för atom, är numera ett etablerat forskningsområde. Kristian Storms metod är generell och kan användas inom hela nanotrådsfältet. Den förväntas därmed leda till effektivare komponenter för elektronik och optoelektronik. Det material som Kristian Storm och hans kollegor har jobbat med heter InP, indium-fosfid. Det finns i lysdioder, solceller och i datorns optiska kommunikation.
– Vi kom på att vi kan använda en nyutvecklad teknik där en tunn polymer läggs på provet. Denna polymer bakar in nanotråden och gör det enklare att tillverka elektriska kontakter till den. Med hjälp av ett slags elektronmikroskop la vi sedan på de elektriska kontakterna, säger Kristian Storm.
Han och hans kollegor har dessutom använt sig av en elektronstråle för att få nanotråden att skicka ut ljus. Ljuset som skickas ut innehåller information om blandningen av materialet och metoden kan därför användas för att säkerställa resultaten från de elektriska mätningarna.
– Utifrån våglängden som skickas ut kan vi lista ut koncentrationen av dopatomer, säger han.
Fakta: Halvledare är material som varken leder ström lika bra som metaller, eller hindrar den lika effektivt som en isolator. Kisel och germanium är två exempel. Det kanske inte låter så bra, men är i själva verket alldeles förträffligt. Orsaken är att vi kan påverka deras ledningsförmåga genom att till exempel introducera främmande störatomer, så kallad dopning. Ifall material med olika typer av dopning kombineras kan man i sin tur tillverka t.ex. solceller eller lysdioder.
KONTAKT OCH INFORMATION
Kristian Storm, doktorand i Fasta tillståndets fysik, +1 408 507 1049, Kristian.Storm@ftf.lth.se , Lars Samuelson, professor i halvledarfysik, 046-222 76 79, 070-317 76 79, Lars.Samuelson@ftf.lth.se. Eftersom båda är på konferens i San Fransciso kan man också kontakta de artikelförfattare som finns i Lund, t ex Magnus Heurlin, doktorand, 046-222 43 68 , 0708252448, Magnus.Heurlin@ftf.lth.se eller Bo Monemar, professor emeritus i halvledarfysik; Bo.Monemar@ftf.lth.se 0708-17 57 97 . Bild på Kristian Storm bifogas.
Läs Natures egen populärvetenskapliga artikel: http://www.nature.com/nnano/journal/vaop/ncurrent/pdf/nnano.2012.191.pdf
Sedan organiserad screening infördes i Sverige på 1960-talet har antalet kvinnor som insjuknar och dör i livmoderhalscancer minskat kraftigt. Screeningen, där cellprov tas från livmoderhalsen och undersöks i ljusmikroskop, upptäcker cellförändringar tidigt så att de kan behandlas innan de orsakar cancer.
Men trots intensiv screening dör fortfarande 250 kvinnor varje år av livmoderhalscancer i Sverige, och ytterligare 500 insjuknar.
Det nuvarande testets känslighet är låg, vilket gör att cellprov måste tas minst vart tredje år. Ett stort antal prover måste dessutom göras om på grund av osäkra resultat – något som orsakar oro hos patienten och extra kostnader för sjukvården.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet har nu utvecklat ett kompletterande test som kan minimera antalet cancerfall som missas.
– Cirka 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer orsakas av två särskilda virustyper, kallade HPV16 och HPV18. Vi har utvecklat en metod som identifierar markörer för dessa cancerframkallande virus i cellen, vilket möjliggör en mera objektiv tolkning av testresultatet, säger doktoranden Maria Lidqvist som presenterar metoden i sin avhandling:
– Metoden kan ge säkrare diagnoser i tveksamma fall, vilket kan minimera antalet missade cancerfall och minska antalet kvinnor som måste återkallas på grund av svårbedömda cellprov.
FAKTA LIVMODERHALSCANCER
Livmoderhalscancer orsakas av ett begränsat antal sexuellt överförbara humana papillomvirus (HPV). De flesta kvinnor och män smittas av HPV någon gång under livet, men endast en liten andel av infektionerna orsakar cellförändringar. I de flesta fall läker även cellförändringarna ut eller kan behandlas enkelt. En liten andel av infektionerna orsakar dock, om de inte upptäcks och behandlas, allvarliga cellförändringar vilka kan leda till cancer.
Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor, med ca 500 000 nya fall och 270 000 dödsfall årligen i världen. I länder med screening har både cancerincidens och dödlighet minskat avsevärt, men trots organiserad screening avlider tusentals kvinnor på grund av livmoderhalscancer i världen varje år.
Strandnära områden är mer populära än någonsin, och gamla hamnområden i många städer byggs om till bostadskvarter. Problemet är att en hel del kommuner inte tar hänsyn till framtida havsnivåhöjning när hamnkranarna tas ner och bostadshusen växer upp. Det finns kommuner i Skåne som bygger på lägen som inte är lämpliga, och är inte kommunerna förberedda på högre nivåer får det negativa ekonomiska konsekvenser för infrastruktur som vägar, men också natur- och bostadsområden.
Vidare är det bra mycket billigare att förbereda sig redan nu genom god planering än att agera när det väl händer.
– Kommunerna behöver ta hänsyn till risken för högre havsnivåer och dessutom planera för ett längre tidsperspektiv, säger Jacob von Oelreich, forskare på avdelningen för miljöstrategisk analys vid KTH och en av de ansvariga bakom rapporten.
Idag saknas helt långsiktig planering för stigande havsnivåer bortom år 2100. Främst SMHI, Länsstyrelsen i Skåne län och Helsingborgs kommun lyfter fram betydelsen av planering på längre än hundra års sikt. Mycket få kommuner planerar dock för ett längre tidsperspektiv och detta pekar på att samhällets långsiktiga planering för havsnivåhöjning behöver förbättras.
Studien visar också att kommuner och länsstyrelser i södra Sverige efterfrågar en ökad tydlighet från statligt håll. Förutom konkret stöd i form av planeringsunderlag vill man även ha tydliga statliga riktlinjer för planeringen för stigande havsnivåer. Studien pekar därmed på behovet av en statlig strategi för havsnivåplaneringen i Sverige.
SMHI är den dominerande källan till kommunernas uppskattningar av framtida havsnivåer. Spridningen är dock stor mellan olika kommuners uppskattningar, vilket pekar på den osäkerhet som råder om vilken havsnivåhöjning som är rimlig att förhålla sig till. De senaste åren kan en trend skönjas att kommuner utgår från SMHI:s uppskattning om ”runt en meters” havsnivåhöjning fram till år 2100.
Ett varmare klimat framöver innebär med all säkerhet stigande havsnivåer. Och samhället behöver förbereda sig på att hantera dessa, trots de osäkerheter som råder kring hur snabb och hur omfattande havsnivåhöjningen kommer att bli. Den största osäkerheten i projektionerna av framtida havsnivåer är hur inlandsisarna på Grönland och Antarktis kommer att reagera på klimatförändringarna. Dessa har reagerat snabbare än vad man tidigare trodde. Under senare tid har allt högre värden angetts i flera artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Här uppskattar man höjningen av havsnivån fram till år 2100 till 1–2 meter för de högsta utsläppsscenarierna.
Havet kommer också fortsätta att stiga under många århundraden, även om utsläppen av växthusgaser upphör helt. Den lokala havsnivåhöjningen varierar från det globala medelvärdet och påverkas av flera olika faktorer.
I rapporten från KTH kartläggs hur 33 kustkommuner i södra Sverige hanterar höjda havsnivåer i sin planering och vilka uppskattningar av framtida havsnivåer de utgår ifrån. I studien intervjuas handläggare och ansvariga för havsnivåplanering vid kommuner, länsstyrelser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och ett konsultbolag.
Efter friskolereformen 1992 kan eleverna välja mellan kommunala och fristående skolor. Antalet friskolor har växt kontinuerligt och idag går mer än 12 procent av grundskoleeleverna i friskolor.
Bättre provresultat och längre utbildning
Rapportförfattarna finner att en högre andel elever i friskolor förbättrar resultaten på elevers nationella prov och betyg i grundskolans årskurs 9. Om andelen elever ökar med 10 procentenheter i en kommun så ökar elevernas kunskaper med 3–4 procent i grundskolan. Effekten kvarstår när eleverna når gymnasiet. Andelen elever som läser vidare på universitetet ökar med 2 procentenheter till följd av fler friskolor i grundskolan och antalet utbildningsår vid 24 års ålder ökar med nästan en månad i genomsnitt.
– Det tar 8–10 år efter att friskolereformen infördes innan vi hittar tydliga positiva effekter. Det beror troligen på att det tog tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i de flesta kommuner, säger Mikael Lindahl.
Elever i både kommunala skolor och friskolor påverkas, friskoleeleverna förefaller inte gynnas mer.
– Vi vet inte om det är konkurrensen som gör att skolor förbättrar sig, eller om nya idéer sprids i större utsträckning. Vi finner inte att olika typer av friskolor skulle generera olika effekter, säger Mikael Lindahl.
Vidare ökar inte skolkostnaderna när fler väljer friskolor.
Rapportförfattarna jämför skolresultaten i kommuner där andelen friskoleelever förändrats olika mycket. De tar hänsyn till kunskapsutvecklingen innan reformen, förändringar i elevgrupperna, betygsinflation och andra samtida skolreformer. Friskolereformen genomfördes inte med syftet att senare utvärderas: de kommuner där fler friskolor etablerades skiljer sig på många sätt åt från andra. Detta tillsammans med att det tog flera år innan friskolesektorn började växa på allvar är en utmaning vid utvärdering.
– Vi kan därför inte helt utesluta att det finns faktorer som vi inte kan beakta som påverkar resultaten, men våra resultat förändras inte nämnvärt när vi tar hänsyn till en rad tänkbara snedvridande faktorer, säger Anders Böhlmark.
Studien har utförts av makarna Yvonne och Stefan Lagrosen på Högskolan Väst i Trollhättan. Yvonne Lagrosen är docent i kvalitetsutveckling och Stefan Lagrosen är professor i företagsekonomi. Deras forskning har under många år handlat om kvalitetsutveckling, bland annat i skolan. De har funnit att engagerat ledarskap och delaktighet för de anställda är grundläggande för att man ska lyckas med kvalitetsarbete. En annan grundläggande princip är att man måste analysera vem verksamheten är till för och ta reda på vad målgruppen behöver och vill ha. I skolan är målgruppen naturligtvis framför allt elever och föräldrar. För att uppnå kvalitet måste man också ställa sig frågorna hur gör vi och hur kan vi förbättra arbetsprocesserna. Man behöver ha en strävan efter ständiga förbättringar och underbygga sina beslut med fakta.
– Många har en ytlig syn på kvalitetsarbete, men det handlar om värderingar och många av de fenomen och värderingar som finns i kvalitetsarbete påminner om det som man pratar om inom hälsopromotion, säger Stefan Lagrosen.
Yvonne och Stefan Lagrosen har tidigare funnit samband mellan hälsa och principerna för kvalitetsutveckling hos anställda i industriföretag. Speciellt betydelsefullt för hälsan var engagerat ledarskap och de anställdas delaktighet.
I den nya studien har forskarna undersökt om samma mönster finns bland lärare. De kontaktade ett slumpmässigt urval av alla grundskolor i Västra Götalandsregionen. 229 lärare besvarade forskarnas enkät. Frågorna gällde hur pass tydliga, pålitliga, stödjande, rättvisa och stimulerande deras chefer är. De fick också svara på om de har inflytande, får kompetensutveckling, har kontroll över sin arbetssituation, kan säga sin åsikt med mera. Dessutom fick de frågor om hur de uppfattar sin hälsa. Resultaten visar att det fanns ett starkt samband mellan lärarnas hälsa och deras delaktighet respektive ledarskapet.
Men hur gör man för att förändra organisationskulturen?
– Man ska försöka ta till sig värderingarna. Alla kan göra det oavsett på vilken nivå man befinner sig, men en enskild lärare har begränsad möjlighet att göra något. Det handlar framför allt om skolledningen. Man måste ha ett djupgående lärande som inte bara förändrar ytliga arbetssätt, utan som faktiskt förändrar hur man tänker, säger Stefan Lagrosen.
Referens: Yvonne Lagrosen, Stefan Lagrosen, (2012) ”Organisational learning for school quality and health”, International Journal of Educational Management, Vol. 26 Iss: 7, pp.664 – 677
