Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan för lärande och kommunikation, har tilldelats forskningsmedel från Vetenskapsrådet inom Utbildningsvetenskap. Totalt rör det sig om 6,5 mkr under åren 2013-2015. Medlen tilldelas forskningsprojektet ”En skola på vetenskaplig grund – med forskande lärare”.

– En barn- och ungdomsskola, som vilar på vetenskaplig grund och berövad erfarenhet, med forskande lärare, är utbildningssystemets viktigaste ödesfråga. En sådan skola kommer i bästa fall att leda till att undervisningen sker på vetenskaplig grund och att kvalitén i elevernas lärande ökar. Genom forskningsbidraget från Vetenskapsrådet kan vi nu studera hur det går till, säger Tomas Kroksmark.

Forskningsprojektet har som syfte att studera vad det innebär att barn- och ungdomsskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta anges som ett krav i Skollagens 1 kap 5 §. En del av forskningen omfattar också betydelsen av forskande lärare i skolan.

Studien kommer att genomföras i Jönköpings, Ängelholms, Karlskrona och Nacka kommuner på skolor där man arbetar med kollektiv och systematisk kompetensutveckling av fritidspedagoger och lärare. Utbildningen ska ge fritidspedagoger och lärare vetenskapliga och forskande kompetenser. Den ska också leda till att ett vetenskapsbegrepp etableras i organisationen och i yrkesverksamheten samt att lärare och fritidspedagoger ska uppnå kompetens för att systematiskt kunna studera den egna yrkesvardagen.

Medverkande forskare i projektet är:
Professor Tomas Kroksmark, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (ansvarig)
Fil dr Ann-Christine Wennergren, Högskolan i Halmstad
Fil dr Karin Åberg, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Doktorand Pia Åman, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 studenter, 163 anställda och omsätter 183 mkr (2011).

En stor del av brotten som begås kommer aldrig till polisens kännedom. Endast vart tredje brott mot enskild person uppges vara anmält till polisen. Lägst anmälningsbenägenhet är det vid sexualbrott där bara 19 procent av brotten anmäls. Men jämfört med 2005 då 11 procent av sexualbrotten anmäldes, har ändå anmälningsbenägenheten ökat.

– Egendomsbrott anmäls i hög grad till Polisen, och där står bostadsinbrotten för den största ökningen i NTU, säger Thomas Hvitfeldt, utredare på Brå. Mellan 2006 och 2011 har andelen anmälda bostadsinbrott ökat från 74 till 89 procent av begångna bostadsinbrott.

– Det har även blivit vanligare att de utsatta väljer att anmäla brott mot enskild person, t.ex. hot, misshandel eller sexualbrott. År 2005 anmäldes 24 procent av brotten och 2011 hade andelen ökat till 33 procent, konstaterar Thomas Hvitfeldt.

Personrån anmäls mest (54 procent), bedrägeri anmäls i 43 procent av fallen och drygt vart tredje fall av misshandel (35 procent), polisanmäls. Trakasserier och sexualbrott anmäls i lägst utsträckning, 22 respektive 19 procent.

KONTAKT OCH INFORMATION
NTU bygger på intervjuer med cirka 13 000 personer i åldrarna 16-79 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, samt allmänhetens upplevda trygghet och förtroende för rättsväsendet. För tredje gången publicerar Brå kapitlet om utsatthet tidigare. Resultatet från hela undersökningen publiceras i januari 2013. Delrapporten från NTU går att ladda ner på www.bra.se

För mer information: Thomas Hvitfeldt, 08-401 87 37 eller Emelie Färdeman, 08-401 87 78, båda utredare på Brå.

– Jag är utomordentligt glad över att VR finansierar vårt tvärvetenskapliga forskningsprojekt, säger Helena Pettersson.

Storforskning, på engelska ”Big Science”, var en viktig del i den vetenskapliga utvecklingen under efterkrigstiden, med sin tydliga koppling till kärnvapenhot och nationell prestige. Sedan Kalla Krigets slut har samhällets stora utmaningar skiftat mot hållbar utveckling, hälsa och innovationsbaserad tillväxt. I Lund planeras nu en sådan anläggning, European Spallation Source (ESS).

– Tillblivelsen av ESS är en heterogen process med flera aktörer, intressen och möjligheter: vetenskapliga, tekniska, politiska, ekonomiska och institutionella. Studiens utgångspunkt är ett processperspektiv, säger Helena Pettersson. Genom att undersöka en forskningsanläggning på väg att förverkligas ger projektet ett starkt bidrag till internationella (och svenska) studier av forskningspolitik, forskningspraktik, forskningsorganisation, och mötena däremellan.

– I mitt delprojekt förenas frågor som rör ämnesmässiga identiteter, forskares mobilitet och karriärvägar, och utmaningarna i att konstruera och driva en världsledande forskningsanläggning.

Sverige har begränsad erfarenhet av storforskning på denna nivå. Projektet kommer att ge viktiga insikter om svensk forskning och forskningspolitik, och dess möjligheter och begränsningar. Storforskningen har traditionellt sammankopplats med atomfysikens vetenskapliga, civila och militära tillämpningar, och detta har studerats grundligt inom vetenskapshistoria och vetenskapssociologi.

Den nya formen av flervetenskaplig storforskning som söker bryta gränser mellan grundforskning och innovation, lanseras ofta som en nyckelingrediens när det gäller att möta samhällets aktuella och framtida utmaningar inom klimat, medicin, informationsöverföring och hållbar utveckling.

KONTAKT
Helena Pettersson
e-post: helena.pettersson@kultmed.umu.se,
tel: +46 90 786 70 55

Dofter har en avgörande roll när växtätande insekter söker föda, partner eller platser att lägga ägg på. Växterna kan i sin tur försvara sig mot angrepp genom att producera flyktiga ämnen som är avskräckande för skadeinsekter eller lockande för dessas naturliga fiender.

Zakir Ali har i sitt doktorsarbete visat att fortplantningsbeteenden hos både honor och hannar av det egyptiska bomullsflyet* påverkas av dofter från angripna bomullsplantor, och att dessa beteendeförändringar minskar risken för angrepp på oskadade bomullsplantor i närheten.

Doften av angripna bomullsplantor gjorde hannarna mindre attraherade av de sexualferomoner som oparade honor utsöndrar för att locka till sig hannar. Dessutom gjorde doften att oparade honor ägnade mindre tid åt sådana ”lockbeteenden”.

Honor som parat sig reagerade genom att lägga färre ägg då det fanns angripna plantor i närheten. För honorna tycks reaktionerna alltså vara ett sätt att undvika plantor av lägre kvalitet, och att minska risken för konkurrens och predation.

Under avhandlingsarbetet har Zakir Ali och hans kollegor också visat att receptorer på parade honors antenner reagerade på 18 olika ämnen i den doftblandning som omgav skadade bomullsplantor. Beteendestudier visade sedan att det räckte med en blandning av 7 av dessa för att förhindra äggläggning.

Kunskaper om dofters betydelse i samspelet mellan växter, skadeinsekter och naturliga fiender (rovinsekter) är en viktig komponent i utvecklingen av mer uthålliga bekämpningsstrategier för det praktiska jordbruket.

* Det egyptiska bomullsflyet, Spodoptera littoralis, är en viktig skadegörare på bomull och flera andra grödor i bland annat Medelhavsområdet och Mellanöstern.

KONTAKT OCH INFORMATION
Zakir Ali, Växtskyddsbiologi, försvarade sin avhandling Influence of herbivore-induced changes in host plants on reproductive behaviours in Spodoptera littoralis den 2 november 2012 vid SLU i Alnarp. Opponent var professor Nicole van Dam, Radboud University Nijmegen, Nederländerna.

Länk till avhandlingen (pdf)

Kontakt:
Zakir Ali, 040-41 53 23, ali.zakir@slu.se
För frågor på svenska, kontakta Peter Anderson, 040-41 52 99, Peter.Anderson@slu.se

Det som beviljats finansiering är bland annat forskningsprojekt drivna av Anita Eriksson, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, Anna Lundh, universitetsadjunkt vid Institutionen biblioteks- och informationsvetenskap, Mohamad Taherzadeh, professor vid Institutionen Ingenjörshögskolan, och Nicklas Salomonson, universitetslektor vid Institutionen Handels- och IT-högskolan.

– Tilldelningen från Vetenskapsrådet till Högskolan i Borås är mycket god och mycket glädjande. Den stärker oss i vår fortsatta utveckling, är bevis på vår höga kvalitet och ligger till grund för ytterligare framgångar i utbildning och forskning, säger rektor Björn Brorström.
Forskning om e-bokens framväxt

Förutom de fyra egna forskningsprojekten beviljas högskolan pengar för gemensamma projekt tillsammans med andra lärosäten. Ett av dem handlar om e-böcker och drivs tillsammans med Göteborgs universitet (GU). Det är forskarna Elena Maceviciute och Tom Wilson från Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan som tillsammans med Lars Höglund vid GU (tidigare verksam vid Högskolan i Borås) fått 12 miljoner kronor till projektet ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället”. Största delen av pengarna går till Högskolan i Borås.

Projekt och beviljade medel
– Anita Eriksson, ”Att tolka, konkretisera och leda – en studie av förskollärarens förändrade uppdrag”, beviljades 4,5 miljoner under 2013-2015.
– Anna Lundh, ”Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969”, beviljades 4,5 miljoner under 2013-2015.
– Nicklas Salomonson, ”Kundideal och organisatoriska realiteter – Servicemöten, konflikter och diskursiva kunder” beviljades 2,7 miljoner och projektet löper mellan 2013-2015.
– Mohammad Taherzadeh, ”Membranbioreaktor med kompakt-celler för effektivare bioprocesser”, beviljades 3,2 miljoner under 2013-2016.
– Elena Maceviciute och Tom Wilson, ”E-bokens framväxt i ett litet språkområde: media, teknologi och effekter i det digitala samhället” (tillsammans med Göteborgs universitet) beviljades 12 miljoner under åren 2013-2016. 
– Anders Frenander, ”1900-talets Sverigebild: Mega evenemang och kulturpolitik som uppvisning” beviljades 2,3 miljoner under åren 2013-2015.
– Clemens Thornquist, ”Kropp och rum: en undersökning av relationen mellan kropp och rum genom experimentella och performativa studier av kläder”, beviljades 3,2 miljoner under åren 2013-2015.

Atmosfärradarn MARA byggdes upp under säsongen 2006/07 vid den svenska forskningsstationen Wasa i Antarktis. Förra säsongen flyttades radarn till den norska forskningsstationen Troll och nu åker forskarna Sheila Kirkwood och Joel Arnault från Institutet för rymdfysik (IRF) tillbaka till Antarktis för att fortsätta med mätningar och underhållsarbete.

– Under året har vi gjort mängder av spännande mätningar på stora områden med stratosfärsluft som tränger långt ner i troposfären i samband med de antarktiska vinterstormarna, säger professor Sheila Kirkwood, IRF.

Forskarna ska även skicka upp väderballonger för att försöka förstå hur de tunna, stabila luftskikt som är vanliga när det inte är storm bildas. De ska dessutom göra tester med en time-lapse-kamera vid radarn. Förra året upptäckte nämligen forskarna att fåglarna i området orsakade störningar i radarsignalen. Genom att jämföra störningarna med bilder från kameran hoppas forskarna kunna studera rörelsemönster hos fåglarna.

Syftet med MARA är att öka förståelsen för hur molnen högst upp i atmosfären bildas (vid 85 kilometers höjd över polarområdena) och hur luftmassor transporteras och blandas längre ner i atmosfären. Luftburna partiklar – aerosoler – påverkar molnens tillblivelse, och indirekt även klimatet då molnens utseende delvis reglerar solens instrålning och jordens utstrålning.

Den norska forskningsstationen Troll ligger på 72°01’S, 2°32’Ö i Jutulsessen i Dronning Maud Land, 235 km från kusten. Stationen byggdes säsongen 1989/90, men uppgraderades och byggdes ut 2005 och är numera i drift året runt.

KONTAKT
Institutet för rymdfysik:
Professor Sheila Kirkwood, sheila.kirkwood@irf.se, 0980-790 83
Informationsansvarig Rick McGregor, rick.mcgregor@irf.se, 0980-791 78 eller 070-276 60 20

Polarforskningssekretariatet:
Informatör Jan-Ola Olofsson, jan-ola.olofsson@polar.se, 08-673 97 31 eller 070-570 18 88

Kronisk smärta är ett stort samhällsproblem i Sverige i dag. Statistik visar att över en miljon svenskar lider av smärta och de konsekvenser som smärtan för med sig i form av depression, sjukskrivning och nedsatt rörlighet.

– Vi vet att katastroftankar påverkar smärtan men vi vet inte hur – vilka mekanismer det är som styr utvecklingen, säger Steven Linton, som är professor i klinisk psykologi vid Örebro universitet och ansvarig för studien.

– Patienter fastnar ofta i en ond cirkel av smärta, negativa känslor och katastroftankar. Tankar som målar upp ett värsta scenario och gör människor rädda för sådant de upplever som riskfyllt. Det kan handla om vardagliga sysslor i hemmet eller på arbetet.

Ett behov av att tas på allvar
Den onda cirkeln leder till mer lidande och blir ett hinder patienten måste komma över för att kunna bli frisk. Samtidigt visar forskning att patienter upplever att deras oro och smärta inte tas på allvar av vården.

– Det gör att människor känner att de gång på gång måste berätta om sin åkomma och fokusera på att få läkare att lyssna och förstå. Det gör i sin tur att patienterna inte är mottagliga för de råd och den behandling vården har att erbjuda.

– Vi ska undersöka om en kommunikationsmetod, som erkänner och bekräftar patientens känslor, kan påverka behandlingen. Genom att bekräfta patienter ger vi dem möjligheten byta fokus och att i lugn och ro lyssna och ta till sig de råd de får under behandlingen. Det har visat sig fungera inom andra behandlingsområden men har aldrig prövats inom smärtbehandling, säger Steven Linton.

KONTAKT
Steven Linton
E-post: steven.linton@oru.se
Telefon: 019-303505

Den italienska pedagogen Maria Montessoris pedagogik har mer än hundra år på nacken. Den utvecklades från början i förskolemiljö men finns nu i hela skolan, ända upp till gymnasienivå. Det finns idag montessoriskolor i mer än 100 länder. I Sverige har 1992 års riksdagsbeslut om skolpeng till fristående skolor betytt mycket för att antalet skolor med montessoripedagogik sedan dess har ökat i Sverige.

Typiskt för undervisningen är det sinnestränande materiel som används; kontrasten, variationen och invariansen – konstansen – anses betydelsefullt för barns lärande och kunskapsutveckling. Typiskt är även att det finns bara ett exemplar av varje materiel, så barnen får dela och turas om och ska på så sätt lära sig respekt och att dela med sig. Samtidigt finns fler materiel som tränar samma sak.

Uppfattningen är att barn lär sig genom att vara aktiva, prövar sig fram och berör med sina händer; de gör egna erfarenheter med hjälp av flera sinnen: syn, hörsel, känsel, lukt, smak, det absorberande sinnet – förmågan att omedvetet ta in information – samt det matematiska sinnet.

Den tidigare forskning som gjorts om montessoriundervisning har mer inneburit en jämförelse med traditionell undervisning, inte om hur barn lär sig med hjälp av själva materialet.

I sin studie har Kerstin Signert med hjälp av 114 videoobservationer i förskolemiljö analyserat barns möte med sex olika montessorimateriel: cylinderblocket, rosa tornet, bruna/breda trappan, röda stavarna, viktplattorna samt geometriska kabinettet. Hon belyser barnens behandling av variationer i materielen vetenskapligt med hjälp av variationsteorin och visar därmed hur Maria Montessoris undervisningsteori kan förstås med hjälp av modern undervisningsteori.

– Med hjälp av variationsteorins olika begrepp klargör jag att det inte är de sinnestränande materielen i sig som är undervisningsmetoden.

Istället är det den systematiska användningen av variation och invarians som leder till att sinnena hos barnen formas, säger Kerstin Signert som bland annat är ansvarig för kurserna i montessoripedagogik vid Göteborgs universitet.

– Bakåt i tiden har montessoripedagogiken kritiserats för den så hårt individualiserade undervisningen, en kritik som har tystnat. Idag stämmer den mer överens med de så spridda individualiserade arbetsmetoderna i den vanliga skolan. Men målet för montessoriundervisningen är att barnen ska jobba i grupp. Det individuella arbetet för barnen ligger främst under de tidiga åren, säger hon.

KONTAKT OCH INFORMATION
Kerstin Signert lägger fram sin avhandling Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet.
Disputationen sker fredag 9 november, kl 13.15 i Margaretha Huitfeldts Auditorium, Pedagogen hus C, Läroverksgatan 5.
För mer information: kontakta Kerstin Signert, kerstin.signert@ped.gu.se, 0708-902954

Det visar en avhandling som studerar statliga policydokument mellan åren 1958 till 2010. Utgångspunkten i avhandlingen är polisens och socialtjänstens gemensamma uppdrag; att både ansvara för stöd till – och kontroll av – barn och unga som är eller riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet.

Bemötandet av kriminalitet, kriminella handlingar och kriminella personer har över tid förändrats i samhället, från efterkrigstiden när kriminalitet förklarades utifrån strukturella orättvisor exempelvis fattigdom, till att ansvaret för kriminalitet kommit att läggas på enskilda individer. Hur problem framställts och vilka lösningar som föreslagits har lösts utifrån vilka politiska stämningar som rått.

– De senare framställningarna målar upp en bild av ungdomars kriminalitet som allvarlig och farlig. Exempelvis presenteras ungdomar i storstädernas segregerade förortsmiljöer som de med störst risk att i framtiden begå brott eller att de redan begått brott.  För att skydda medborgare och kontrollera kriminella individer anges lösningarna vara att bygga säkrare fängelser och döma till strängare straff, berättar Disa Edvall Malm, som skrivit avhandlingen.

Få gemensamma fall
Det har funnits långtgående planer på samverkan mellan polis och socialtjänst för att lösa problemet med ungas kriminalitet och missbruk. Men en kartläggning av ungdomar som var kända hos polis och socialtjänst under en viss tidsperiod visar att endast 8 ungdomar av 128 möjliga samtidigt var aktuella hos båda parter.

– Det är svårt att få ett bra resultat och ett djupare samarbete när det rör sig om så få ungdomar. Det vore bättre att se över hur polisens information om enskilda ungdomars kriminalitet och missbruk överförs och tas emot av socialtjänsten än att försöka få tillstånd samarbete mellan myndigheterna, menar Disa Edvall Malm.

Kriminella handlingar före det individuella behovet
Justitiedepartementet förespråkar samarbete mellan polis och socialtjänst samtidigt som de kritiserar socialtjänstens hantering av unga kriminella. Kritiken handlar bland annat om att socialtjänsten inte i tillräckligt hög grad reagerar. Förändringar i socialtjänstlagen har inneburit att socialtjänsten fått ett större ansvar att utreda och reagera på ungdomars kriminalitet, men det har inte gjorts några gemensamma utvärderingar eller översyner av socialtjänstens uppdrag. Förutom att socialtjänstens handläggning varierar mellan olika kommuner kan uteblivna utvärderingar vara problematiskt även på andra sätt.

– Tidiga insatser och förebyggande arbeten prioriteras bort till förmån för att verkställa påföljder för ungdomar som redan begått brott. Det finns risk att socialtjänstens bedömning om vårdbehovet för enskilda unga utgår från de kriminella handlingarna och inte utifrån det individuella behovet. Unga som i övrigt inte har behov av socialtjänstens insatser dras in i verksamheten medan insatserna för de behövande grupperna uteblir.

KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 9 november försvarar Disa Edvall Malm, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Det socio-polisiära handlingsnätet om kopplingar mellan polis och socialtjänst kring ungas missbruk och kriminalitet”. 
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal, Norra Beteendevetarhuset Hs 1031.  Fakultetsopponent är professor Kerstin Svensson, Socialhögskolan, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen här

För mer information kontakta:
Disa Edvall Malm, Institutionen för socialt arbete och polisutbildningen, Umeå universitet
Telefon: 070-60063 88, 090-786 63 57
E-post: Disa.edvall.malm@socw.umu.se

Onsdagen den 7 november försvarar Charles Otine, BTH, sin avhandling i ämnet teknovetenskapliga studier. Han disputerar på avhandlingen ”HIV Patient Monitoring Framework Through Knowledge Engineering”. HIV-patientövervakning i Uganda innebär täta och repetitiva processer genom hälsokontroller och tester, distribution av ARV (antiretroviral) medicin till HIV-patienter samt att säkerställa att behandlingen efterlevs.

Med tanke på det stora antalet patienter (300.000), begränsade resurser och behov av tester under HIV-patientövervakning, kan inte alla dyra tester erbjudas i alla vårdcentraler i landet. Genom att arbeta med en tvärvetenskaplig representation av involverade aktörer i HIV/aids-arbete samt med forskning och stöd, har en integrerad dimensionell modell för aggregering av HIV-data utvecklats. Denna modell är centrerad kring processerna för distribution av receptbelagda antiretrovirala läkemedel och återkommande medicinska kontroller av HIV/aids-patienter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen sker på Makerere University i Uganda.
Handledare är professor Lena Trojer, BTH.

För mer information, kontakta:
Lena Trojer
Tel: 0454-38 59 26
E-post: lena.trojer@bth.se 
Charles Otine (engelsktalande)
E-post: charles.otine@bth.se

Vägnät identifierade som nyckeln till utveckling av ett land. Den nationella utvecklingen i Uganda har fokuserat på utvecklingsplanen NDP och FN:s millennieutvecklingsmål MDG. Båda dokumenten förespråkar användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för hållbar utveckling samt för att minska fattigdomen.

Onsdagen den 7 november försvarar Lydia Ndandiko, BTH, sin avhandling i ämnet teknovetenskapliga studier. Hon disputerar på avhandlingen ”Geographical Information Technologies – Decision support for Road Maintenance in Uganda”. Denna forskning visar potentialer och möjligheter med geografiska informationssystemsteknik (GIT) som specialiserat IT-verktyg för hantering av geografiska data. Studien inkluderar användning av verktyg som GPS, GIS och fjärranalys. Användningen av dessa är dynamisk och innebär väsentligt ökad kapacitet för insamling, hantering, analys och presentation av data i syfte att utgöra avancerade beslutsstöd. Vägunderhåll, som applikationsområde för denna forskning, kan dra stor nytta av avancerad användning av GIT.

Specifikt har forskningen påvisat de luckor och begränsningar som möter GIT-initiativ i underhåll av väginfrastruktur i Uganda. Forskningen har utvecklat en metod för att förbättra dessa tekniker och föreslagit en datamodell för beslutsstöd vad gäller vägunderhåll. Eftersom användningen av GIT är generisk, kan resultat och rekommendationer från denna studie användas inom alla organisationer, som använder geografiska data i Uganda och annorstädes.

KONTAKT OCH INFORMATION
Disputationen äger rum på Makerere University i Uganda.
Handledare är professor Gerhard Bax, BTH.

För mer information:
Lena Trojer
Tel: 0454-38 59 26
E-post: lena.trojer@bth.se  
Lydia Ndandiko (engelsktalande)
E-post: lndandiko@gmail.com

Det är forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet som har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Studien publiceras idag i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

Ända sedan medeltiden har vi skilt på sill och strömming men det är först nu som forskare fått fram vetenskapliga bevis för att de är genetiskt olika. Sillen är en av världens mest individrika fiskar och har en enorm ekologisk och ekonomisk betydelse. Anledningen till att sillen utgör en så ofantlig biomassa är att den lever ute i öppna havet direkt på plankton. Under en lång tid av Sveriges historia var sill och strömming en helt avgörande födoresurs och en viktig exportvara. Sverige skulle inte vara det land det är idag om inte vi haft denna rika tillgång på sill och strömming.

Ända sedan medeltiden har vi kallat den sill som fångas norr om Kalmar sund för strömming, eftersom den avviker från den sill som fångas i södra Östersjön och i Västerhavet. Strömmingen är mindre till storleken och mindre fet. Linné klassificerade strömmingen som en underart till sillen. Fiskeribiologer delar upp sill och strömming i olika bestånd och använder dessa klassificeringar när man bestämmer fiskekvoter.

Tidigare studier har indikerat mycket små genetiska skillnader eller inga alls mellan olika bestånd. Kan det vara så att det egentligen bara finns en gigantisk sill population och att de skillnader vi ser beror på miljöfaktorer, till exempel stora skillnader i salthalt? För att besvara denna fråga använde forskarna modern DNA-sekvensering.

– Våra resultat visar att för de allra flesta generna så hittar vi inga signifikanta skillnader alls mellan sill och strömming eller mellan olika bestånd av sill eller strömming. Detta visar att all sill och strömming vi studerat är mycket nära släkt. Men för några procent av generna hittar vi mycket tydliga skillnader, inte bara mellan sill och strömming utan också mellan olika bestånd av sill och strömming, berättar Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet och professor i sjukdomsgenetik vid SLU.

– Vår samlade analys visar att de skillnader vi hittar måste bero på naturlig selektion och genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien indikerar att sill och strömming kan bli en unik modell för att studera genetisk anpassning tack vare att den ofantliga populationsstorleken som innebär att den slumpmässiga förändringen av genfrekvenser blir minimal, säger Leif Andersson.

De prover som nu har analyserats insamlades för drygt trettio år sedan som en del av Leif Anderssons examensarbete under handledning av docent (numera professor) Nils Ryman, som också är medförfattare på den nya studien. När de analyserade dessa prover för 30 år sedan kunde de använda 13 genetiska markörer, vilket var förnämligt på den tiden. I den studie som publiceras idag har de använt mer än 400,000 genetiska markörer vilket gav en helt annan genetisk upplösning.

– Vår studie är ett fint exempel på hur den kraftfulla teknik som främst utvecklats för medicinsk forskning revolutionerar all sorts biologisk forskning, säger Leif Andersson.

Det faktum att proverna insamlades för drygt 30 år sedan gör det nu möjligt att studera om det under denna period skett genetiska förändringar beroende på förändrade miljöförhållanden (till exempel mildare vintrar) eller förändrat fisketryck.

En förutsättning för en effektiv förvaltning av fiskbestånd är en detaljerad kunskap om artens populationsstruktur, det vill säga vilka bestånd det finns och hur de utvecklas över tiden.

– Det är vår förhoppning att våra resultat nu kan komma till praktisk nytta för att bättre skatta beståndsutvecklingen i Östersjön och Västerhavet och på så sätt bidra till en ansvarsfull förvaltning av den otroligt viktiga naturresurs som sill och strömming utgör, avslutar Leif Andersson.

KONTAKT
Professor Leif Andersson, SciLifeLab, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, och institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se

Artikel: Strong signatures of selection in Atlantic herring: A marine fish with huge population sizes

Vetenskapsrådets anslag går till en gemensam grupp forskare vid Umeå universitet och Lunds universitet som under ledning av professor Erik Elmroth, institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Forskarna ska utveckla metoder och verktyg för att göra datacentra mer effektiva och mer dynamiska samtidigt som datacentrens energiförbrukning ska vara så låg som möjligt.

Projektet, som går under namnet Cloud Control, är inriktat mot utveckling av nya metoder för automatisk hantering av resurser och tjänster i framtida elastiska datormoln. Syftet är att i datacenter skapa virtuella datorresurser som automatiskt anpassar kapaciteten efter tillämpningarnas behov, för att ge så stabil prestanda som möjligt med acceptabla kostnader och energiåtgång.

De virtuella datorresurserna är skapade utifrån ett distribuerat system med virtuella maskiner som grundläggande byggstenar och ett management-system för att effektivt hantera dem. Projektets ansats är att skapa ett system av samverkande regulatorer som optimerar hanteringen av datacentrets resurser under hela den tid som en applikation körs.

Dessa framtida datacenter kommer att vara en nyckelkomponent för det digitala samhället tack vare sin flexibilitet och kapacitet att lagra och bearbeta information i en skala som långt överskrider den teknik som finns tillgänglig idag.

Erik Elmroths framgångsrika forskningsgrupp är väl etablerad på den europeiska forskningsarenan och deltar i såväl storskaliga nationella som internationella projekt. Det nu aktuella projektet Cloud Control kommer att pågå fram till 2016.

Text: Mikael Hansson

KONTAKT
För ytterligare information, kontakta gärna:
Erik Elmroth, professor i datavetenskap, Umeå universitet
E-post: elmroth@cs.umus.se
Telefon: 090- 786 69 86
Mobil: 070-315 3928

Roger Edholm har i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet fokus på de fem så kallade Roth-böckerna av den amerikanske författaren: The Facts: A Novelist’s Autobiography, Deception, Partimony: A True Story, Operation Shylock: A Confession och The Plot Against America. Böckerna gestaltar hur en författare omvandlar sitt liv till litteratur och dessutom ställer frågan om vad det innebär att skriva om sitt liv.

– I tidigare forskning har böckerna oftast behandlats som en enhetlig kategori av texter som sägs sammansmälta fiktion och icke-fiktion, säger Roger Edholm.

– Jag vill i min avhandling visa hur böckerna tvärtom inbjuder till olika sorters läsningar. För att vi ska förstå böckerna är vi beroende av att kunna göra en tydlig skillnad mellan fiktion och icke-fiktionella inslag. Jag försöker visa hur författare som Philip Roth har möjlighet att skapa en sorts ”gräns-estetik”.

KONTAKT
För mer information kontakta Roger Edholm
E-post: roger.edholm@oru.se
Telefon: 019-303476

Det är Rolf Holmqvist, professor i psykologi, och hans forskargrupp som har utvecklat metoden och nu får stora anslag för att sprida den vidare.

– Det började som ett projekt inom primärvården i Östergötland, berättar han. Psykologer och kuratorer där ville ha hjälp med att utvärdera sina insatser i samtalsbehandling.

En vanlig mätmetod är att patientens välmående skattas vid första respektive sista behandlingstillfället. Men, säger Rolf Holmqvist, det finns 1000 skäl till att det rinner ut i sanden genom att mätningen vid det sista tillfället aldrig blir av. Patienten kanske inte dyker upp, eller man har bytt terapeut, eller man glömmer det helt enkelt.

LiU-forskarna bestämde sig istället för att mäta före och efter varje behandlingstillfälle. De patienter som samtyckt till att medverka i undersökningen får ett formulär i receptionen vid ankomsten, och ytterligare ett när samtalet är avslutat. Formulären fylls i och lämnas på plats. Frågorna i formulären handlar om hur patienten mår och hur de uppfattar relationen med behandlaren. Forskarna hämtar också in data från terapeuten, exempelvis om patientens eventuella sjukskrivning och medicinering.

Metoden har nu använts i flera år inom både primärvården och psykiatrin i Östergötland. Den har spridits vidare till Borås, Kungälv, Värmland, Västervik och Östersund och ska också börja användas vid S:t Görans sjukhus och privata utförare i Stockholm. Redan finns data insamlade från 1 600 patienter, något som nu kommer att öka radikalt.

Vad kommer man då fram till? Vad kan man se?
– Samtalsbehandling fungerar. Det är vårt huvudresultat, säger Rolf Holmqvist. Patienter i primärvården blir klart mycket bättre av samtalsbehandling. Det gäller oavsett diagnos, och oavsett vilken typ av samtal. Inom psykiatrin är förbättringen inte lika stark, men där handlar det också om patienter med svårare diagnoser.

Flera samtalsmetoder har samma effekt, visar forskarna vidare. Inga stora skillnader kan påvisas i effekt mellan exempelvis KBT och psykodynamiska metoder. Även rena stödsamtal fungerar bra om man tar hänsyn till (eller kontrollerar för) vilka patienter som får dem.

– De är den vanligaste behandlingsformen och kan ges till patienter som inte är motiverade för en mer avancerad terapi.

De har också tittat på hur många samtal som behövs. Ibland ordineras en serie med ett på förhand bestämt antal samtal, kanske 10. Efter det anses förbättringen avta, kurvan planar ut. Men Rolf Holmqvists grupp har visat att det inte stämmer.

– Förbättringskurvan är inte böjd, den är en rak linje som är brantare för somliga och flackare för andra. Det innebär att fem samtal kan räcka för en del patienter, medan andra kan behöva femton, eller till och med fler. Vi hittar ingen grund för att just tio skulle vara bäst.

Rolf Holmqvist och hans forskargrupp har nu fått 3,3 miljoner kronor från FAS, Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, för att sprida och vidareutveckla sin metod. 

I den nya boken “Vem i hela världen kan man lita på” samlas forskare från bland annat Stockholms universitet för att vrida och vända på fenomenet tillit och dess betydelse och tillämpning. Boken lanseras vid Företagsekonomiska institutionen den 7 november.

– Att vi kan lita på varandra är en förutsättning för all mänsklig samvaro. Många av de kriser som vi upplever idag blir mer begripliga om vi förstår dem som förtroendekriser, säger Marta Reuter, statsvetare vid Stockholms universitet och en av huvudredaktörerna för boken. 

Med analyser av så olika fenomen som riksrevisionen och dess villkor; kontroll och drift av äldreboende; eurons innebörd; globalt konsumentinflytande samt medias makt tar boken sig an frågor om förtroendets roll och betydelse i samhället. Mängden av perspektiv och sammanhang utgör en rik bakgrund mot vilken förtroendeproblematikens komplexitet framträder.

– Ett syfte med boken är att inspirera till nya samtal och fortsatta studier om ett fenomen som både är mångfacetterat och tvetydigt, men också helt avgörande för ett modernt samhälles överlevnad och utveckling, tillägger Marta Reuter.

KONTAKT OCH INFORMATION
Boken lanseras med ett seminarium vid Företagsekonomiska institutionen den 7 november kl.16-18 i Gröjersalen, Kräftriket Hus 3. Vid seminariet medverkar Marta Reuter, Stockholms universitet, Bengt Kristensson Uggla, Åbo Akademi, Maria Gustavsson, Göteborgs universitet och Johan Fornäs, Södertörns högskola, som talar utifrån sina kapitel i boken.

Ilinca Benson, forskningsledare SNS och Apostolis Papakostas, Södertörns högskola är inbjudna för att kommentera boken.

För ytterligare information kontakta:
Marta Reuter
0734-44 29 67
marta.reuter@statsvet.su.se