Aggressivitet i samband med psykiatrisk vård är ett allvarligt och världsomfattande problem som ökar. Varje patient är i genomsnitt inblandad i över två (2,24) våldsincidenter under sin vårdtid. Mer än en tredjedel (37 procent) av dessa resulterar i fysisk skada på personal. I Sverige beräknas 85 procent av den psykiatriska vårdpersonalen ha utsatts för fysiskt våld under sin yrkeskarriär, och 57 procent har varit utsatta för fysiskt våld under de senaste 12 månaderna.

– När man utformar byggnader för psykiatrisk vård är ett viktigt mål att bidra till ett minskat aggressivt beteende hos patienterna, säger Roger Ulrich, gästprofessor i arkitektur vid Chalmers. Exempel på bra design för att uppnå detta är enpatientrum där patienterna kan erbjudas avskildhet, samt tillgång till trädgård och naturens ”läkande kraft”.

Andra exempel på design som minskar aggressivitet är en dämpad ljudmiljö, samt flyttbara möbler i dagrum och andra gemensamma utrymmen som stödjer patienternas möjligheter att reglera sin närhet till andra.

– Man vill minimera miljömässiga och psykosociala stressorer som kan leda till aggressivitet, säger Roger Ulrich. Trängsel och oljud bör undvikas. Miljön ska ge patienterna kontroll, och tillgång till lustfyllda distraktioner såsom en trädgård.

Men hittills har det funnits en brist på forskning som visar att resonemanget stämmer. Forskarna på Chalmers och Göteborgs universitet har nu kunnat visa att det gör det, med hjälp av en studie på Östra sjukhuset i Göteborg. Där finns en ny psykiatribyggnad som öppnade 2007. Till skillnad från den gamla psykiatribyggnaden har den nya nästan alla de miljömässiga faktorer som antas minska patienternas stress och därmed deras aggressivitet.

Resultaten visar att tvångsåtgärder i form av bältesläggning och injektioner minskade med 21 procent, respektive 44 procent, i den nya byggnaden jämfört med den gamla. Forskarna studerade dessutom ett kontrollsjukhus som inte renoveras under samma period. På kontrollsjukhuset ökade antalet bältesläggningar och injektioner, med 55 procent respektive 29 procent.

– Därmed är det nu vetenskapligt visat att väl utformad vårdarkitektur kan bidra till att minska hot och våldssituationen inom i den psykiatriska slutenvården, säger Roger Ulrich.

Resultaten presenteras den här veckan på den första svenska konferensen om vårdens arkitektur, som hålls på Chalmers den 13-14 november. Andra resultat som presenteras på konferensen är de fördelar som har visats med enkelrum inom vården generellt. Enpatientrum minskar smittspridningen, ger patienterna lugn och ro, gör att de kan tala ostört med vårdgivarna, och ökar möjligheten till umgänge med närstående. Därmed finns det vetenskapligt stöd för de ombyggnader till enkelrum som görs på många sjukhus runt om i landet.

KONTAKT OCH INFORMATION
Roger Ulrich (engelskspråkig), gästprofessor i arkitektur på Chalmers, rogeru@chalmers.se, 072-187 13 33
Peter Fröst, adjungerad professor i arkitektur på Chalmers, peter.frost@chalmers.se, 073-412 81 49
Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.

– Våra studier visar att så stor andel som 65 procent av turisterna besöker destinationen tack vare Twilight. För de destinationer där sagan utspelar sig har det inneburit en enorm möjlighet, säger Christine Lundberg, vid turismforskningsinstitutet ETOUR, Mittuniversitetet.

Forks är bara en av flera Twilight-destinationer runt om i världen som besöks av tiotusentals fans. Drivkrafterna bakom resandet är att uppleva atmosfären på plats och förstärka de känslomässiga relationerna till karaktärer i böckerna och filmerna. Det skapar ofta starka upplevelser och intresset sprids och utvecklas genom en intensiv användning av sociala medier bland fansen.

Den nya boken ”Twication™: The Twilight Saga Experience” stärker tidigare funna resultat om att det ofta finns en stereotyp bild av Twilight-fans som unga tonårsflickor, men förhållandevis många Twilight-fans och Twilight-turister är kvinnor i mer mogen ålder som ofta är högutbildade. Det har också blivit allt vanligare att fans själva organiserar resor och event, gemenskapen är det viktiga.

– Ur ett turistiskt perspektiv är det uppseendeväckande att endast tre procent av de som besöker Twilight-destinationer använder traditionella resebyråer när de letar information. Istället används sociala medier och webbplatser för att få information om platser och sevärdheter, säger Maria Lexhagen, ETOUR.

Turismforskarna noterar nu att intresset för de typiska Twilight-destinationerna börjar avta däremot lever Twilight-turismen vidare. Skillnaden är att fans nu reser till andra platser som kanske inte har någon direkt koppling till Twilight utan som mer ligger bra till geografiskt och är enkelt att ta sig till, exempelvis en storstad med bättre tillgänglighet med syfte att träffa andra Twilight-fans och dela gemenskap med dessa.

– För de Twilight-destinationer som tappar besökare gäller det att ställa om och hitta nya produkter att utveckla för att besökarna ska komma tillbaka. Det gäller alla destinationer, men blir särskilt tydligt för destinationer som tidigare varit okända, säger Sigrid Mattsson, en av författarna till boken.

I boken ”Twication™: The Twilight Saga Experience” beskrivs den turism som uppstår i kölvattnet av Twilight. Den tar upp populärkultur som fenomen, fansens resande och gemenskap, betydelsen av sociala medier och hur de nya destinationerna tillvaratar och marknadsför sina produkter.

I samarbete med SF bio kommer författarna att lotta ut boken till fans på Filmstaden Sergel, Stockholm före premiären av Breaking Dawn- del 2 natten till den 14 november. 

KONTAKT
Christine Lundberg, ek.dr. ETOUR, Mittuniversitetet, 070-336 89 59, e-post: christine.lundberg@miun.se

Maria Lexhagen, fil.dr. ETOUR, Mittuniversitetet, 070-602 58 80, e-post: maria.lexhagen@miun.se

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet och ska öka konkurrenskraften hos forskare och företag i Sverige. Boken är ett försök att samla artiklar om genus och innovation och den lanseras i samband med att Vinnova diskuterar resultaten av Forskning och utvecklingsarbetets satsning TIGER – Tillämpad genusforskning för starka forsknings- och innovationsmiljöer.

– Boken och konferensen lyfter båda vikten av genusmedvetenhet om innovation ska bli mer än bara ord för en liten manlig elit, säger Gun Hedlund, docent i statskunskap vid Örebro universitet.

Skapa bättre möjligheter för företagande kvinnor
Mona Hedfeldt, forskare i kulturgeografi, och Gun Hedlund jämför hur två svenska län, Jönköpings län och Jämtlands län, arbetar med regionala strukturfondspartnerskap, som fördelar pengar från EU:s regionala utvecklingsfond och driver det regionala utvecklingsarbetet runt om i landet. Under perioden 2007-2013 fördelas 14 miljarder via de oftast okända strukturfondspartnerskapen.

Det finns flera likheter men också stora skillnader mellan länen. Jämtlands län har fler kvinnor i ledande positioner än Jönköpings län. Samtidigt finns det i stort sett ingen kontakt mellan kvinnor inom politiken och kvinnor i näringslivet i Jämtland.

– När vi undersökte deltagandet i dessa partnerskap och omkringliggande nätverk visade det sig att det överhuvudtaget är sällan kvinnor från näringslivet är inblandade i referensgrupper eller planering av strukturfondsprojekt, som ska skapa bättre möjligheter för innovation och företagande kvinnor, säger Mona Hedfeldt.

De sociala nätverken viktigare än förväntat
– Dessutom spelar de sociala nätverken en viktigare roll än vi hade förväntat oss. Sverige är ett av världens mest jämställda länder inom politiken men de informella nätverken präglas av en manlig elit. Flera kvinnor pekade på att till exempel Rotary klubbar spelade en viktig roll för få tillgång till information. Trots detta valde de att inte gå med – både av principiella skäl men också med anledning av att det upplevdes som en manlig, hierarkisk arena, säger Gun Hedlund.

– Så även om de formella strukturerna har en jämn könsfördelning så räcker inte det om kvinnor står utanför inflytelserika nätverk. Det är viktigt att kvinnor i politik och näringsliv hittar sätt att bygga informella nätverk på som gör att de kan ha inflytande över hur prioriteringsbeslut sker vid innovationssatsningar, säger Gun Hedlund.

KONTAKT
Gun Hedlund: 073-740 91 92
Mona Hedfeldt: 073-7164040

Hur skulle de kostnader som rundvirkestransporter med lastbil ger upphov till påverkas om fordonens totalvikt tilläts öka från 60 till 90 ton och samtidigt få en tillåten maxlängd på 30 meter? Denna fråga analyseras i VTI rapport 758.

Resultaten av scenarioanalyser visar att den totala samhällsekonomiska kostnaden kan sänkas om de större fordonens kapacitet utnyttjas väl och transportupplägg, rutter med mera inte påverkas på något kostnadsdrivande sätt. De företagsekonomiska kostnaderna är de tyngst vägande i kalkylen följda av koldioxidutsläpp, utsläpp av kväveoxid, trafiksäkerhet och vägslitage. Emissioner av partiklar, svaveldioxid, kolväten samt buller bidrar i mindre grad till den totala samhällsekonomiska kilometerkostnaden.

Analysen har gjorts på två sätt. Först redovisas genomsnittliga kostnader per fordonskilometer för olika fordonsstorlekar. Detta ger en bra översikt men tar inte hänsyn till den variation som kan förekomma och visar inte heller hur trafikarbetet påverkas av att större fordon tillåts. Dessutom görs en kalkyl som utgår från scenarier om hur mycket trafikarbetet skulle påverkas om större fordon tilläts.

För att analysera hur transporterna av rundvirke genomförs i olika scenarier används den svenska godstransportmodellen Samgods. Flödesberäkningar från denna används därefter tillsammans med uppgifter från Nationella vägdatabasen (NVDB) för att beräkna samhällsekonomiska kostnader. Dessa beräkningar tar hänsyn till vägtyp och andra lokala förutsättningar och fångar därmed upp den variation i samhällsekonomiska kostnader som finns. Beräkningarna sammanfattas med den totala kostnaden för att transportera rundvirke med lastbil i Sverige under ett år.

Ett fordon med 90 tons totalvikt lastar 52 procent mer än motsvarande 60-tonsfordon, vilket innebär att det rent teoretiskt finns möjlighet att minska trafikarbetet med cirka 34 procent. Kostnaden per fordonskilometer, inklusive kostnader som egentligen är tidsberoende, ökar på en genomsnittlig väg med 22 procent om man använder 90-tonsfordon istället för 60-tonsfordon. I scenarioanalysen ersätts 60-tonsfordon med fordon som klarar 90 tons totalvikt i alla rundvirkestransporter på väg. Om ingen hänsyn tas till begränsande broar ger detta en samhällsekonomisk kostnadssänkning på 163 miljoner årligen. Då ingår dock inte kostnaden för bärighetsåtgärder på broar. Om vissa broar är spärrade för trafik med 90-tonsfordon är det inte generellt lönsamt att ersätta 60-tonsfordon.

KONTAKT OCH INFORMATION
Mattias Haraldsson
Telefon: +46 8 555 770 31
Mobiltelefon: +46 73 366 59 56
E-post: mattias.haraldsson@vti.se

VTI rapport 758

 En forskargrupp vid Umeå universitet har fått 2 miljoner kronor från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova för att kommersialisera och vidareutveckla ett nytt läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom.

– Det är en stämpel på att det vi gör är av vetenskapligt hög kvalitet och en bekräftelse på hur angeläget detta område är. Även om vi kan komma åt de vanliga riskfaktorerna med dagens läkemedel kvarstår en betydande risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Den risken vill vi minska och det kan i realiteten betyda en förbättrad livssituation för miljontals människor, säger huvudsökanden Stefan K. Nilsson vid Institutionen för medicinsk biovetenskap.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och i världen. Även om behandlingen har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kan inte mer än var fjärde hjärtattack förhindras. Umeåforskarna har i samverkan tagit fram nya substanser för att påverka två typer av blodfetter, triglycerider och HDL, som dagens behandling inte kommer åt på ett tillfredsställande sätt. Triglyceridvärdet är ofta högt hos högriskpatienter medan HDL-värdet, det ”goda” kolesterolet, ofta är för lågt.

Forskarlaget har visat att medlet faktiskt påverkar blodfetterna på önskat sätt. Nästa steg är att i experimentella djurmodeller studera om förändringen av blodfetternas profil också avspeglar sig i sjukdomsutvecklingen.

Förutom Stefan K. Nilsson ingår professorerna Mikael Elofsson, Kemiska institutionen, och Gunilla Olivecrona, Institutionen för medicinsk biovetenskap, i den tvärvetenskapliga forskargruppen.

KONTAKT
Stefan K Nilsson, Institutionen för medicinsk biovetenskap, enheten för fysiologisk kemi, Umeå universitet,
mobil 070-5781768
e-post stefan.nilsson@medbio.umu.se

Forskningsprojektet ”Alternativ till Khomeinis teokrati: Auktoritetsförhandlingar inom samtida Shiamuslimsk tanke och praktik” har beviljats 8,2 miljoner av Vetenskapsrådet. Projektet leds av David Thurfjell, docent i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

Omkring 40% av Mellanösterns muslimer tillhör den shiitiska grenen av islam. Shiiter utgör majoriteten av befolkningen i Iran, Irak, Bahrain och Azerbaijan samt är betydande minoriteter i bland annat Libanon och Saudiarabien.

Invasionen av Irak, den arabiska våren och inrikespolitiska spänningar i Iran har under de senaste åren lett till stora förändringar inom shiitisk islam. Ayatollah Khomeinis tolkning av denna religion, som ligger till grund för statsskicket i Iran, diskuteras och utmanas nu både av rättslärda och av vanligt folk. Den mest avgörande frågan i dessa diskussioner handlar om religiös auktoritet: vilken roll bör de rättslärda ha i samhället? Hur vet man vilken religiösa auktoritet som är legitim? Resultatet av dessa diskussioner kommer vara av avgörande betydelse, inte bara för shiaislam som religion, utan också för den politiska utvecklingen i de samhällen där shiamuslimer lever.

I projektet studeras den teologiska eliten och synen på auktoritet bland vanliga shiamuslimer. Det görs också ett etnografiskt och intervjubaserat närstudium av levd shiaislam på gräsrotsnivå. Resultatet från de tre delarna kommer sedan att jämföras med varandra för att ge en sammanhållen beskrivning och teori kring utvecklingar i fråga om synen på auktoritet inom shiaislam.

KONTAKT
David Thurfjell
david.thurfjell@sh.se
070-938 45 21

Förarstödssystem som adaptiv farthållare, kollisionsvarnare, dödavinkelvarnare och avåkningsvarnare blir allt vanligare i våra bilar. En studie ledd av forskare på VTI visar dock att det finns både kunskapsluckor och en osäkerhet bland förare om hur dessa stödsystem fungerar och bör användas. Förarna både behöver och vill ha mer och bättre stöd för att fullt ut kunna använda förarstödssystemen i sina bilar.

I den nyligen avslutade studien om hur förare använder och förstår förarstödsystemen de har i bilen, gjord inom fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer, har forskarna fört diskussioner i fokusgrupper, låtit förare svara på en enkät och även utfört djupintervjuer. Allt för att ta reda på användarnas tankar om sitt beteende i relation till systemen, hur de lärt sig om funktioner i sina stödsystem och hur de önskar få kunskap om desamma.

Ökat behov av lättförståeliga stödsystem
– Två förargrupper blev tydliga för oss, säger Christina Stave, forskare på VTI och den som lett studien.

– Dels är det gruppen biltekniskt intresserade som aktivt valt systemen, dels är det gruppen förare som har fått systemen utan eget val. Den senare har svagare motiv till att lära sig de nya tekniska systemen, men skulle med mer kunskap kunna bli en mer aktiv användargrupp, menar Christina Stave och pekar också på att det är troligt att en växande grupp av äldre förare med krav på bibehållen mobilitet i framtiden kommer att efterfråga mer lättförståeliga stödsystem.

Alla deltagarna i studien använder Volvos förarstödpaket som består av adaptiv farthållare (ACC), kollisionsvarnare (FCW), dödavinkelvarnare (BLIS), avåkningsvarnare (LDW) och trötthetsvarnare (DAC). På forskarnas frågor om motiven till att köpa förarstödpaketet anger deltagarna faktorer som säkerhet, teknikintresse, komfort och effektivitet.

Lärt sig systemen själva
De flesta förarna i studien hade till största delen lärt sig systemen genom ”trial and error”. Många hade fått omkring en timmes introduktion när de hämtat sin nyinköpta bil hos leverantören. Forskningsresultaten visar dock att många tror att de skulle lära sig systemen bättre om informationen kompletterades med till exempel en filmad instruktionsvideo. Vissa önskar sig en röstinstruktion från bilen medan andra hellre vill prova systemen på testbana eller i simulator.

Förarna anser att det finns risk att förlora koncentrationen på vägen om man ägnar sig åt ett system som man inte förstår. En annan risk de ser är att bli för passiv och lita för mycket på systemet, vilket framför allt blir en fara om det inte är aktivt eller om det är ur funktion.

Bakgrund
Resultaten i studien baserar sig på diskussioner i tre fokusgrupper med deltagare rekryterade från Volvos egen kunddatabas där alla hade samma systemgeneration av förarstöd. En enkät gavs också till de 19 förare som deltog och dessutom utfördes fyra djupintervjuer med bilförsäljare, utbildare, trafikskola och bilpool för att få med tankar från andra parter.
Det här är en förstudie inom fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer, gjord av Christina Stave och Niklas Strand, båda VTI, tillsammans med Mats Petersson, Volvo Personvagnar AB och Anna-Lisa Osvalder, Chalmers. Projektgruppen hoppas kunna gå vidare med en huvudstudie i samarbete med Volvo Personvagnar AB. Målet skulle då vara att ta fram konkreta förslag på hur man i framtiden kan förbättra förares kunskap om systemen så att fler använder dem och därmed bidrar till ökad trafiksäkerhet.

KONTAKT
För mer information, kontakta:
Christina Stave, forskare, VTI
Tel. 031-750 26 01

Enligt författaren Per-Åke Rosvall är en anledning till elevernas svaga intresse för inflytande undervisningens fokus på fakta.

– En faktaorienterad undervisning uppmuntrar inte inflytande, eftersom det snarare gäller att komma fram till ett förutbestämt svar. Egna erfarenheter, egen analys och egen reflektion blir då en omväg för att uppnå de kunskaper som efterfrågas.

Inflytandet i klasserna påverkas av kön och social bakgrund. Det samhällsvetenskapliga programmet rekryterar främst elever med medelklassbakgrund och fördelningen mellan flickor och pojkar är ganska jämn. Fordonsprogrammet rekryterar främst pojkar med arbetarbakgrund. Undervisningens innehåll anpassades efter eleverna, vilket får konsekvenser för elevernas möjligheter att påverka i framtiden.

– Undervisningen i fordonsklassen tenderade att bli förenklat, personligt och beroende av sammanhanget. I samhällsvetarklassen var innehållet mer avancerat – generellt och oberoende av kontexten – vilket ger kunskaper som vid argumentation för inflytande värderas högre, säger Per-Åke Rosvall.

Det saknades även en organisation för att öka elevers inflytande, både när det gäller det informella inflytandet i klassrummet och det formella genom klass- och elevråd.

– Lärarna bjöd sällan in till att påverka undervisningens innehåll och former.

Studien indikerar, till skillnad från tidigare forskning, att det bland pojkar på fordonsprogrammet finns ett intresse att studera svenska, engelska och matematik. Eleverna argumenterade för att dessa ämnen var nödvändiga för framtida anställning. De menade att fordonsindustrin och fordonsverkstäder idag efterfrågar dessa kunskaper. De gav exempel på vad som gjorde att de inte uppnådde den nivå de själva ville, som att det är lätt för högljudda elever att förhandla bort lärarledd tid. Några tyckte dessutom att det inte stämde överens med deras syn på maskulinitet att man sökte hjälp för att få stöd i undervisningen.

– Resultatet verkar tala emot att man som i den senaste gymnasiereformen minskar de obligatoriska kurserna i svenska, engelska och matematik och ger kanske en förklaring till att färre elever söker sig till yrkesprogrammen efter reformen.

KONTAKT OCH INFORMATION
Fredagen den 16 november försvarar Per-Åke Rosvall, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet och institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, sin avhandling ”… det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras…” En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Disputationen äger rum 13:00 i sal D207, Högskolan i Borås. Opponent är professor Staffan Larsson institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

För mer information kontakta:Per-Åke Rosvall Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, E-post: Per-ake.rosvall@hb.se Telefon: 033-4354345

Allt oftare är vi som kunder med och ”tillverkar” tjänsten vi själva utnyttjar. Ibland upplever vi det som enkelt och vi uppskattar tjänsten, men ibland blir något fel och vi väljer ett annat alternativ nästa gång. Jörg Pareigis har forskat om hur bussresenärer upplever kollektivtrafiken. Resultatet blev en modell som kan användas för att förstå kunders upplevelser och förbättra ”samproducerade” tjänster inom många olika branscher.

– Jag hittade flera exempel på lösningar som inte var utformade ur kundens perspektiv. De var svåra för kunden att förstå och tjänsten används inte på det sätt som var tänkt. För den som reser kollektivt är stress en viktig faktor och varje sak som uppfattas som krånglig ger kunden anledning att välja bilen istället, säger Jörg Pareigis.

Dagbok och video
Ett exempel på krångel för kunden är de digitala tavlorna med bussarnas avgångar, som ger intrycket av att vara direktsändning. Så är inte alltid fallet, men kunden kan tro att han eller hon missat bussen för att tiden har passerat.

Jörg Pareigis använde sig av tre metoder för att samla in kundernas upplevelser: Cirka 1000 personer i Göteborg och Karlstad deltog i en enkätundersökning, en grupp på ca 25 studenter fick föra dagbok medan de åkte buss och antecknade sina upplevelser direkt på plats och en grupp på 20 resenärer videofilmades och fick kommentera direkt i filmen sina upplevelser allteftersom resan fortgick.

– Dagboken och särskilt videofilmen var bra sätt att fånga resenärernas direkta upplevelser så nära ”samskapandet” av tjänsten som möjligt. Fördelen är också att jag tydligt kan visa kundens upplevelse för leverantören av tjänsten. Det blir så uppenbart hur kundens perspektiv är. Och det är leverantörerna helt klart intresserade av, säger Jörg Pareigis.

KONTAKT OCH INFORMATION
Jörg Pareigis, doktor i företagsekonomi tfn: 054-700 23 39 eller 0762 – 27 29 44 e-post: jorg.pareigis@kau.se

Referenslänk

Jörg Pareigis är knuten till CTF- Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet och forskningen om kollektivtrafik inom The Service and Market Oriented Transport Research group (Samot). Han medverkar dessutom i Forskarskolan Management och IT (MIT).