I avhandlingen, där människors möjligheter att kombinera arbete och familj i tio europeiska länder har studerats, konstateras att institutionellt stöd är av stor vikt för möjligheterna att kunna kombinera arbete och familj. Faktorer som tillgänglig barnomsorg, ett utbyggt föräldraledighetssystem och rätten till reducerad arbetstid, i kombination med ekonomisk trygghet, ökar kvinnors möjligheter att kunna planera för att skaffa barn.
– Att ha ett otryggt arbete och en osäker inkomst sätter käppar i hjulet för kvinnors planer på att bli mammor eller att skaffa ytterligare ett barn. Detta är speciellt tydligt för lågutbildade kvinnor i länder med begränsad barnomsorg och obetald föräldraledighet, säger Susanne Fahlén, doktorand vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.
Även familjeovänliga arbetsförhållanden, som obekväm arbetstid, övertid och svårigheter att anpassa arbetet till familjelivet, påverkar barnafödandet.
– Familjeovänliga arbetsförhållanden ökar inte bara konflikten mellan arbete och privatliv. Dessa förhållanden försvårar också för unga vuxna kvinnor i Sverige att skaffa sitt första barn, speciellt om de har låg inkomst eller låg utbildning, säger Susanne Fahlén.
Vid sidan av det institutionella stödet påverkar även könsnormer hur män och kvinnor upplever konflikten mellan arbete och privatliv. I länder med mer traditionella könsrollsnormer och svagt politiskt stöd för förvärvsarbetande mammor är skillnaderna större mellan mäns och kvinnors upplevelse av konflikt mellan arbete och privatliv.
– Könskillnaderna i upplevd konflikt mellan arbete och privatliv är mindre i exempelvis Sverige där både män och kvinnor förväntas arbeta och ta ansvar för hemmet i lika hög grad, säger Susanne Fahlén.
KONTAKT & INFORMATION
Länk till avhandlingen
För ytterligare information
Susanne Fahlén, doktorand vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, tfn 08-16 20 02, mobil 0709-59 39 73, e-post susanne.fahlen@sociology.su.se
Marcus Wallgren ger i sin avhandling en ökad förståelse för hur celldöd regleras av två viktiga proteiner i mitokondrien, cellens kraftverk. Avhandlingen försvaras vid Umeå universitet 30 november.
Apoptos eller programmerad celldöd är en livsviktig process hos flercelliga organismer, däribland människan, för att eliminera överflödiga, skadade eller infekterade celler. En icke fungerande apoptos kan leda till att cellerna dör alldeles för tidigt eller att de fortsätter leva efter sitt bäst-före-datum, vilket kan uttrycka sig i mycket svåra hälsotillstånd såsom nervnerbrytande sjukdomar respektive cancer.
Två av nyckelproteinerna i regleringen av detta är överlevnadsproteinet Bcl-2 och det celldödande proteinet Bax. Förhöjd eller för låg produktion av proteinerna kan medföra allvarliga konsekvenser, till exempel är apoptosen avstängd i många behandlingsresistenta tumörceller på grund av överproduktion av Bcl-2-proteinet.
Proteinet Bax befinner sig i inaktiv form i cellens vattenmiljö. För att Bax ska kunna förmå cellen att begå självmord måste proteinet först aktiveras av en utlösande faktor. En av dessa faktorer tror forskare är oxidativ stress (se faktaruta) i cellen, vilket ger upphov till bildandet av oxiderade fosfolipider i mitokondriens membraner. Detta möjliggör att Bax kan fästa till membranen där det bildar porer och på så sätt släpper ut andra celldödande proteiner från mitokondrien ut i cellen. Resultatet blir att cellen dör. Proteinet Bcl-2, å sin sida, är fast förankrat i mitokondrien och har som uppgift att blockera denna membranaktivitet hos Bax. Mekanismen bakom detta är inte känt i dag.
Med hjälp av konstgjorda membransystem som efterliknar mitokondriemembranernas uppbyggnad har Marcus Wallgren kunnat göra experiment för att öka förståelsen kring den apoptotiska processen och han har i sin avhandling kunnat påvisa att närvaron av de oxiderade lipidvarianterna inte bara stör membranernas struktur och dynamik utan även kraftigt stimulerar rekryteringen av Bax till mitokondrien.
Vidare har Marcus Wallgren i sin avhandling bringat mer klarhet i hur Bcl-2 förhindrar att Bax triggar cellens död, då hans resultat pekar mot att Bcl-2 binder direkt till Bax efter att det celldödande proteinet har blivit rekryterat till mitokondrien. Dock kan Bax övervinna den hämmande aktiviteten hos Bcl-2, exempelvis vid hög oxidativ stress, då antalet Bax-proteiner som rekryteras blir betydligt högre än den mängd Bcl-2-proteinerna klarar av att hantera.
– Eftersom överproduktion av Bcl-2 spelar en nyckelroll i flera olika cancerformer skulle en potentiell egenskap hos ett nytt läkemedel kunna vara just att trigga bildandet av oxiderade fosfolipider och därmed öka Bax-proteinets möjlighet att övervinna den hämmande aktiviteten från Bcl-2-proteinet, säger Markus Wallgren.
Alternativt skulle en molekyl som efterliknar strukturen hos Bax kunna framställas som binder till Bcl-2 bättre än vad Bax gör, vilket skulle medföra att det celldödande proteinet får friare spelrum efter att det har rekryteras till mitokondrien.
– Båda scenarierna skulle leda till igångsättandet av cancercellens självmordmekanism, säger Marcus Wallgren.
Marcus Wallgren är uppvuxen i Härnösand där han avklarade sin grundskole- och gymnasieutbilding innan han påbörjade sina kemistudier vid Umeå universitet.
Faktaruta om oxidativ stress:
Syrebaserade fria radikaler bildas kontinuerligt vid olika metabola processer (exempelvis vid mitokondriens energibildande aktivitet). Dessa fria radikaler neutraliseras av antioxidanter i cellen. Olika faktorer såsom alkoholkonsumtion, cigarettrök och infektioner, kan ge upphov till bildandet av onormalt stora mängder syrebaserade fria radikaler. Cellen utsätts då för ett kritiskt tillstånd som kallas för oxidativ stress, varvid de syrebaserade fria radikalerna orsakar stor skada på olika cellulära komponenter, exempelvis proteiner och DNA.
INFORMATION & KONTAKT
Fredagen den 30 november försvarar Marcus Wallgren, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Insight into the mitochondrial apoptotic pathway: The interplay of the pro-apoptotic Bax protein with oxidized phospholipids and its counterplay, the pro-survival Bcl-2 protein.
Svensk titel: Inblick i den mitokondriella apoptosen: Det proapoptiska Bax-proteinets växelverkan med oxiderade fosfolipider samt sin motspelare, överlevnadsproteinet Bcl-2.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i sal KB3B1, KBC-huset, Umeå Universitet. Fakultetsopponent är professor Marco Colombini, Department of Biology, University of Maryland, College Park, MD, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
För mer information, kontakta gärna: Marcus Wallgren, kemiska institutionen
Telefon: 090-7865973, 073-0828743, Epost: marcus.wallgren@chem.umu.se
Handledare är professor Gerhard Gröbner, Epost: gerhard.grobner@chem.umu.se
På varje cell sitter tusentals små receptorer, mottagare, som hjälper cellen att kommunicera med omvärlden. Cellreceptorerna är inblandande i otaliga fysiologiska processer, som hur vi uppfattar smak och lukt och hur snabbt hjärtat slår. Ett tjugotal av dessa receptorer bildar en egen familj, de så kallade kinasreceptorerna (RTK). De är kända för sin betydande roll för cancerceller. Den så kallade IGF-1-receptorn har en särskilt avgörande roll för cancercellers överlevnad. Så fort IGF-1-receptorn möter rätt hormon, alltså IGF-1, öppnar cancercellen en rad kommunikationskanaler, som breddar dess kommunikation med omgivningen. Det hjälper cancercellen att växa, dela sig snabbt och ge skydd mot behandling. IGF-1 betyder insulinliknande tillväxtfaktor typ 1.
Att lyckas binda denna receptor med en antikropp, som gör receptorn blockerad och otillgänglig för hormoner IGF-1, har länge ansetts vara en möjlig terapi vid cancer. Tanken är att det skulle hindra cancercellen från att öppna sina kommunikationskanaler, vilket skulle stoppa dess tillväxt och helst få den att dö. Därför har flera läkemedelsbolag utvecklat sådana antikroppar, i syfte att behandla de mest aggressiva formerna av cancer. Efter lovande tester i laboratoriet har flera av dessa preparat testats på patienter i kliniska prövningar. Generellt har preparaten dock varit en besvikelse och hjälpt endast ett fåtal patienter, bland annat några barn med Ewings sarkom. Eftersom läkemedlet inte visade sig vara så effektivt som önskat har flera läkemedelsbolag avslutat sina kliniska prövningar med fokus på IGF-1-receptorn.
Nu har forskare vid Karolinska Institutet systematiskt analyserat vad som händer med de olika kommunikationskanalerna hos en cancercell som är relaterade till IGF-1. Av studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), framgår att den ursprungliga tanken är riktig; vid behandling med antikroppar öppnas aldrig de kommunikationskanaler som vanligen öppnas när IGF-1-receptorn träffar rätt hormon. Men med ett mycket viktigt undantag: den så kallade MEK-kanalen öppnades och blev kraftigt stimulerad av behandling med antikroppar. Antikropparna fungerade lika effektivt som själva hormonet och hjälpte cancercellerna mycket aktivt i att överleva genom kommunikation via MEK-kanalen.
– Det här är en trovärdig förklaring till varför försöken med antikroppar mot IGF-1-receptorn inte var så effektiva som önskat. Det är alltså för tidigt att ge upp möjligheten att behandlad cancer denna väg, det är fortfarande ett mycket bra sätt att komma åt cancersjukdom, förutsatt att vi lyckas stänga även denna sista kommunikationskanal. Då är antikroppar mo IGF-1-receptorn troligen ett bra sätt att behandla inte bara Ewing sarkom hos barn, utan även fler andra cancersjukdomar, säger Leonard Girnita, docent i patologi och forskningsledare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet.
Redan i dag finns läkemedel som används på patienter i andra behandlingar som kan stänga denna kanal. Dessa läkemedel kallas MEK-hämmare. Forskarna tror nu att en kombinationsbehandling, där antikroppsbehandling som blockerar IGF-1-receptorn används samtidigt med MEK-hämmare, kan vara den nyckeln som infriar de förhoppningar som funnits kring denna terapimodell.
– Vi har i laboratoriemiljö sett att cellinjer som behandlas på detta sätt inte längre klarar av att dela sig. När de dör av ålder finns ingen återväxt, så i laboratoriemiljö har vi sett hur cancercellerna dör ut av sig själva, säger Leonard Girnita.
Studien är finansierad med pengar från Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Barncancerfonden, Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för synskadade, Welander/Finsen-stiftelserna, Konung Gustaf V:s Jubileumsfond, Vinnova, Radiumhemmets forskningsfonder, Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Publikation: ”ß-arrestin biased agonism as the central mechanism of action for the IGF-1R targeting antibodies in Ewing’s sarcoma”, Huiyuan Zheng, Hongchang Shen, Iulian Oprea, Claire Worrall, Radu Stefanescu, Ada Girnita och Leonard Girnita, PNAS, 26-30 November 2012.
Sedan 2005 har dödligheten i AIDS minskat med 30 procent i länderna söder om Sahara, mycket tack vare en ökad till-gänglighet på effektiva läkemedel.
Det innebär inte att problemet är löst. Vid Sahlgrenska akademin arbetar forskare för att försöka öka överlevnaden och minska smittspridningen, och för att bättre kunna individualisera läkemedelsanvändningen: för låga doser av HIV-läkemedel kan resultera i att virus utvecklar resistans, medanför höga halter kan ge mycket svåra biverkningar.
I Sverige och andra resurstarka länder sker läkemedelsövervakningen rutinmässigt.
Nu har Göteborgsforskarna utvecklat en enklare och billigare metod som drastiskt ökar möjligheten att individualisera läkemedelsdosen även för AIDS-sjuka i världens utvecklingsländer.
I fokus står ett kroppseget ämne kallat bilirubin, som i en studie på 222 AIDS-patienter visat sig kunna användas för att estimera halterna i blodet av ett av de mest använda och rekommenderade HIV-läkemedlen, atazanavir.
– Att mäta läkemedelskoncentrationer i blodet kräver avancerad och kostsam utrustning, kvalificerad laboratoriepersonal samt adekvata laboratorielokaler, något som ofta saknas i länder söder om Sahara. Med vår metod kan vårdpersonal snabbt avgöra ifall patienter har för låga halter atazanavir i kroppen, övervakningen blir mer lättillgänglig och kan ske både enklare och billigare, något som även kommer den svenska och västerländska AIDS-sjukvården till del, säger forskaren Dinko Rekic som redovisar metoden i sin kommande avhandling.
Ett enskilt prov med bilirubin kostar bara en tiondel jämfört med dagens mätmetoder. Utrustningen som krävs finns redan på plats i utvecklingsländerna, och nyare apparater för bilirubinmätning är dessutom batteridrivna vilket ökar tillgängligheten.
Själva mätningen kan göras genom huden, vilket eliminerar behovet av blodprov och rena laboratoriemiljöer.
– Vår förhoppning är att det nya verktyget ska komma patienter och vårdpersonal till nytta oavsett i vilken del av världen man bor, säger Dinko Rekic.
INFORMATION
Avhandlingen Quantitative Clinical Pharmacological Studies on Efavirenz and Atazanavir in The Treatment of HIV-1 Infection försvaras vid en disputation den 14 december 2012.
I det senaste numret av Interactive Journal of Medical Research kan man läsa om en interventionsstudie i ett projekt för att förbättra kvaliteten i e-receptmeddelanden, där Sten-Erik Öhlund, industridoktorand vid Linnéuniversitetet, har medverkat.
– Syftet med projektet var att förbättra samverkan i förskrivningsprocessen – mellan vårdens journalsystem och apoteksvärldens apotekssystem – genom att förbättra kvaliteten på e-receptet som är länken mellan dessa system och verksamheter, säger Sten-Erik. Detta var ett unikt tillfälle att studera effekterna av ett förbättringsprojekt med avseende på kvaliteten på meddelandet.
Resultaten i studien är anmärkningsvärda. Innan förbättringsåtgärderna hade mer än 98 procent av e-recepten minst ett fel, efter åtgärderna hade denna siffra sjunkit till endast 0,009 procent.
– För att genomföra förbättringsåtgärderna krävdes ett starkt engagemang från de olika aktörernas sida, berättar Sten-Erik, och vi kan dra slutsatsen att det är oerhört viktigt att engagera de berörda aktörerna i gemensamma projekt. Det är också viktigt att skapa processer för övervakning, förvaltning och support, avslutar han.
Studien har finansierats av Logica Sverige AB, e-hälsoinstitutet, Linnéuniversitetet samt Apoteket AB.
KONTAKT & INFORMATION
Studien: Öhlund SE, Åstrand B, Petersson G, Improving Interoperability in ePrescribing, Interact J Med Res 2012;1(2):e17
Sten-Erik Öhlund är knuten till eHälsoinstitutet vid Linnéuniversitetet samt Linköpings Universitet. Samtidigt arbetar han som konsult på Logica som nu är en del av CGI.
Utrustningen det handlar om är dels en så kallad ”Blueview”, en slags högfrekvent scanner som kan placeras på botten.
– Genom att ställa sändaren på till exempel ett vrak kan en detaljerad dokumentation ske av skrovet på kort tid och med mycket hög noggrannhet, förklarar Joakim Holmlund, disputerad fysiker, verksam vid MARIS samt projektledare på MMT.
Särskilt användbar blir scannern på djupt liggande vrak där dykning är svår och komplicerad. Sådana är förhållandena på de nyupptäckta och spektakulära vraken efter Mars (från 1564) och Svärdet (från 1676) utanför Öland.
Ett problem är ofta också att arkeologiska lämningar i Östersjön är täckta av tjocka lager av sediment. Detta kan vara förklaringen till att så få riktigt gamla förhistoriska arkeologiska lämningar hittills har hittats. En alldeles ny metod finns dock för att råda bot på detta, nämligen en så kallad ”Buried Object Sonar System”(BOSS). Med en BOSS kommer marinarkeologerna på MARIS och deras partner ha en möjlighet att se 3-dimensionella bilder av föremål under bottenytan. En teknik som kanske rent av gör att såväl brons- som stenålderns östersjöbåtar kan hittas framöver.
Professor Johan Rönnby, som leder arbetet vid MARIS på Södertörns högskola är mycket glad över det nya anslaget.
– All arkeologi, både på land och under vatten, är en kombination av humanistisk tolkning och konkret källmaterialkännedom. Den nya utrustningen och samarbetet med MMT ger oss spännande nya möjligheter att såväl hitta som rekonstruera såväl fynd som hela miljöer under vatten!
Marinarkeologi vid Södertörns högskola
Svensk marinarkeologisk forskning har internationellt ett mycket gott rykte och Sverige anses vara ett av de ledande länderna i världen inom detta fält. I samband med uppbyggandet av Södertörns högskola var marinarkeologi ett av de ämnen som inrättades på det nya lärosätet 1997. Södertörns högskola är idag det enda lärosätet i landet som bedriver marinarkeologisk forskning och utbildning. Södertörns högskola med sitt marinarkeologiska forskningsinstitut MARIS spelar därför en central roll i den vetenskapliga utvecklingen av fältet.
En viktig del av utvecklingen av ämnet är nya metoder för undervattensarkeologi. Sökning, kartering och utgrävning under vatten kräver särskild teknik och speciella färdigheter. Det är särskilt tydligt om det handlar om att undersöka lämningarna på stora djup. Istället för skärslev, tumstock och måttband handlar det då snarare om undervattensrobotar, multibeamlod och djupdykarteknologi. MARIS har genom ett nära samarbete med företaget Marin Mätteknik inom ramen för tidigare projekt utvecklat och genomfört internationellt uppmärksammade arbeten runt detta.
Kontakt: Joakim Holmlund: 0733-45 14 30 och Johan Rönnby: 070-643 24 61
Den 23 november försvarade Anna Jenkins sin doktorsavhandling i företagsekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Jenkins har undersökt hur företagare uppfattar och hanterar en konkurs.
Avhandlingen, som har titeln “After Firm Failure: Emotions, learning and re-entry”, bygger på nästan trehundra intervjuer med företagsledare i både små och stora företag som gått igenom en konkurs.
När ett företag misslyckas kan det leda till lärdomar, som i sin tur kan bli en språngbräda till framtida framgångar. Men det kan också innebära en kris som det är svårt att återhämta sig från. Anna Jenkins fokuserar på hur företagare drar lärdom, reagerar känslomässigt och återhämtar sig från de emotionella och ekonomiska kostnaderna av en konkurs. Hon menar att det kan vara svårt att lära sig av ett misslyckande och få motivation att på nytt starta företag. Hon föreslår också att det kan vara lättare att handskas med de ekonomiska kostnaderna för ett misslyckande än de psykologiska.
– Det skulle aldrig komma några nya innovationer om inte folk var beredda att ta risker. Små och nya företag skapar arbetstillfällen. Hur en företagare påverkas av en konkurs kan ha betydelse för hur många andra individer som väljer att bli företagare. Om konkurs innebär en skuldbeläggning för individen kan det därför få konsekvenser på makronivå, säger Jenkins.
Fakultetsopponent var professor Holger Patzelt, Technische Universität Munchen. I betygsnämnden satt professor Deniz Ucbasaran, Warwick Business School, professor Joakim Wincent, Luleå University of Technology och professor Leona Achtenhagen, JIBS. Ordförande var huvudhandledare professor Johan Wiklund, JIBS och Syracuse University.
Betygsnämnden slog fast att avhandlingen tar upp ett ämne som har betydelse för akademiker, näringsliv och beslutsfattare, och att den ger ett betydande bidrag till forskningsområdet.
Spelforskaren Jonas Linderoth, docent vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, har under tio månader följt en sammanslutning av spelare i världens största online-rollspel World of Warcraft. Under studiens gång deltog han nästan dagligen i spelarnas fiktiva online-liv, han filmade vissa sekvenser och intervjuade dem.
– De är inte vilka spelare som helst utan rollspelare som verkligen vill få en upplevelse av att vara i en annan värld, säger Jonas Linderoth.
Resultatet visar att spelarnas känsla av att vara någon annan i en fantasivärld är skör och endast uppnås i kortare stunder.
– Det är precis tvärtom mot alla spekulationer om hur detta fungerar. Spelarnas problem är inte att de förlorar kontakten med verkligheten, problemet är att verkligheten hela tiden gör sig påmind och förstör inlevelsen, säger Jonas Linderoth.
En orsak till detta är spelmekaniken som gör det svårt att upprätthålla en trovärdig historia. Spelarna måste vara kreativa och själva bidra till fiktionen genom att skapa förklaringar till varför fiender alltid återuppstår och hur det kan komma sig att deras karaktärer kan kommunicera över distans i en fantasyvärld.
– Detta kräver att spelarna har en god fantasi och kommunikativ förmåga med sig in i spelet, att de med sin egen kreativa och språkliga förmåga levandegör spelvärlden, säger Jonas Linderoth.
Studien ger därigenom en radikalt annorlunda bild än den populära föreställningen att fiktionen i ett online-rollspel kan vara så stark att man inte kan värja sig från den. Inlevelsen bygger på att spelaren har vissa förmågor och det är därför inte något man enkelt kan använda i pedagogiska sammanhang.
INFORMATION & KONTAKT
Studien är publicerad i novembernumret av den vetenskapliga tidskriften Symbolic Interaction
För mer information kontakta:
Docent Jonas Linderoth: telefon: 0709–596 022, e-post: jonas.linderoth@ped.gu.se
Den årliga attitydundersökningen Mångfaldsbarometern kartlägger svenskars aktuella attityder till den etniska mångfalden. Studien baseras på 1000 personer, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen.
Studien visar att det i Sverige finns en mycket stabil grupp som har extremt negativa attityder till mångfald. Den utgör 5,6 procent av befolkningen (6,3 % om man bara tar hänsyn till de som är födda i Sverige). Beroende på vad som händer i det svenska samhället, bland annat i relation med den ekonomiska krisen, kan denna grupp öka till 11,4 procent, motsvarande den andel som medger att de har haft dåliga erfarenheter med invandrare.
Extrema händelser, till exempel kombinationen av hög arbetslöshet och en uppfattning om växande hot från främmande religiösa/kulturella uttryck, kan leda till att den extrema gruppen växer ytterligare. 20,3 procent medger till exempel ett mycket stort motstånd mot islamiska symboler. Vid allvarliga kriser där det svenska samhället känns hotat i sina grundläggande värderingar och välfärdssystem bedömer forskarna att gruppen med extremt negativa attityder kan växa ännu mer bland de som anger att de aldrig interagerar med invandrare. År 2012 var det 32,8 procent.
Kvinnor har i större utsträckning än män – liksom personer som bor i storstäderna, högutbildade och personer i medelålder – positivare erfarenheter med invandrare. Däremot män, äldre, personer med endast grundutbildning eller gymnasieutbildning och de som bor i glesbygd, tenderar att medge mindre positiva erfarenheter. En tendens märks att också ungdomar, som tidigare visade mycket positiva attityder, tenderar att bli mindre positiva.
De extremt negativa attityderna har ökat mest hos personer med bara grundutbildning (10,8% jämfört med 7,2% 2011), men också för dem som har högskolestudier (2,2% jämfört med 1,2% 2011).
Attityderna till religiös mångfald är i stort sett negativa. Ett index som mäter attityder i förhållande till religion visar för året 2012 att 47,9 procent av den svenska befolkningen är mycket eller ganska negativa. Männen är negativare (54,4%) än kvinnorna (45,6%). Hos de som bara har grundutbildning är dessa negativa attityder 63,3 procent medan andelen är 34,8 procent hos de som har högskolutbildning.
Motståndet mot muslimska symboler som slöjor är stort med ett visst undantag. Motståndet i Sverige mot burka och niqab är kompakt. 85,4 procent respektive 81,8 procent anser att de är helt eller ganska oacceptabla. Motståndet mot chador är däremot mindre (37,7%) medan Hyab och Shayla bedöms av en majoritet som acceptabla (65,7% respektive 65,5%).
Ett index som mäter hur folket förhåller sig till samtliga slöjor visar att 20,3 procent av de som besvarade frågeformuläret har ett extremt stort motstånd mot alla typer av muslimska slöjor, något som enligt forskarna kan anses vara en bra indikator för graden av islamofobi i Sverige.
Attityderna till mångfalden i relation till kulturen är ambivalenta, drygt hälften tog avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kultur” åren 2005-2011, men andelen minskar 2012.
Majoriteten av det svenska folket (66%) tycker 2012 att vissa invandrargrupper inte kommer att kunna integreras till det svenska samhället.
På frågan om hur ofta den svarande umgås med personer som invandrat från andra länder visar det sig att 32,8 procent aldrig interagerar med utomeuropeiska invandrare.
– Man kan säga att studien visar att många har en positiv attityd till mångfald, men ändå känner kulturellt avstånd till invandraren och vissa nationaliteter. Det är alltså inte samma sak att ha en positiv attityd som att uppleva kulturell närhet, förklarar Orlando Mella, en av studiens två medförfattare.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information om studien, kontakta professor Orlando Mella, tel: 018-471 15 89 eller docent Irving Palm, tel: 018-471 51 68.
Rapporten kan laddas ned från sociologiska institutionens hemsida.
– All elektronik och mycket av vår nuvarande teknologi är baserad på transport av elektrisk laddningar. Ja, transport av elektriska laddningar har varit otroligt nyttigt för mänskligheten.
Det säger Patrik Henelius, universitetslektor på institutionen för Teoretisk fysik vid KTH.
Det är han som tillsammans med två forskargrupper från McMaster University och University of Waterloo i Kanada gjort genombrottet som bland annat resulterat i publiceringar i väl ansedda Nature Communications och Nature Physics.
Vad går forskningen då ut på? Jo, som bekant så har en stavmagnet en nordpol och en sydpol. Försöker man isolera de två polerna genom att klyva stavmagneten så uppstår två magneter med varsin nord och sydpol. Det går alltså inte att skapa separata magnetiska nord- och sydpoler på detta sätt.
Fysikern Paul Dirac förutspådde redan 1931 att magnetiska monopoler existerar och forskare har därför förgäves letat efter sådana med mycket sofistikerade mätutrustningar, men inte hittat spår efter dem. Därför har man inte varit säker på om sådana magnetiska motsvarigheter till vanliga elektriska laddningar överhuvudtaget existerar.
Efter en spektakulär teoretisk förutsägelse 2008 lyckades dock forskare 2009 experimentellt se monopoler inuti ett material som kallas spinn-is, en familj magnetiska material baserade på de sällsynta jordartsmetallerna. I detta material lyckas alltså de magnetiska nord- och sydpolerna särskilja sig från varandra och röra sig fritt.
Genombrottet bidrog till att ge forskningen på området en rejäl skjuts framåt.
– Mycket av vår teknologi är som sagt baserad på transport av elektriska laddningar (elektricitet) och därför har flera forskargrupper sedan 2009 börjat studera om det är möjligt att skapa strömmar av magnetisk laddningar i spinn-is. Därmed har ett nytt forskningsområde kallat ”magnetricitet” skapats, säger Patrik Henelius.
Han fortsätter med att berätta att han och kollegornas arbete öppnar upp möjligheter för att konstruera ”magnetrika” komponenter som är baserade på magnetiska laddningar i stället för elektriska laddningar. Magnetiska komponenter som resistorer och kondensatorer är fullt tänkbara.
– Jag talar inte om att ersätta traditionell elektronik, men forskningen och forskningsområdet öppnar helt klart upp för nya möjligheter. Precis som halvledarindustrin en gång i tiden insåg så är renheten kritisk för att kunna kontrollera materialets egenskaper. I detta fall påverkar renheten flödet av monopoler, säger Patrik Henelius.
– Hon ville fortsätta som forskare, men hennes möjligheter till en akademisk karriär begränsades både av formella förordningar och kulturella strukturer. Fast besluten att ägna sig åt vetenskap forskade hon därför istället på egen hand, med varierande framgång, berättar Kristina Espmark, som disputerar i idéhistoria vid Umeå universitet med avhandlingen Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler.
Kristina Espmark visar hur Cleves forskning utvecklades i relation till hennes liv i övrigt. Gränser spelar en viktig roll i undersökningen eftersom Cleves verksamhet reglerades av olika slags gränser, till exempel mellan professionella och amatörer, mellan män och kvinnor och mellan olika akademiska ämnen.
– Cleve disputerade i botanik och från unga år studerade hon särskilt kiselalger. Hon blev snart en framgångsrik specialist i Sverige på denna mikroskopiska växtgrupp. Efter att hon under 1950-talet publicerade en omfattande flora över dem, belönades hon till exempel med hederstiteln professors namn för sitt arbete, säger Kristina Espmark.
Cleve var också under en period verksam som kemist, bland annat som oavlönad medarbetare till sin make, nobelpristagaren Hans von Euler-Chelpin (1873–1964). Deras äktenskap varade i tio år och efter skilsmässan 1912 sökte Cleve anställning som kemist.
Under några år var hon chef för ett industrilaboratorium i Värmland, men hon försörjde huvudsakligen sig själv och sina fem barn som lärarinna.När hon 1923 lade fram en egen tolkning av den nordiska landmassans nivåförändringar efter inlandsisens tillbakadragande, utlöstes dock en kontrovers med etablerade geologer som följde henne resten av livet.
Kristina Espmarks avhandling visar att forskningen var en viktig konstant i Cleves liv, samtidigt som hennes ämnesval, möjligheter och tolkningar även styrdes av andra faktorer än strävan efter kunskap.
INFORMATION & KONTAKT
Disputationen äger rum den 30 november, kl 13.00, i Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet.
Opponent: Anders Lundgren, professor emeritus, institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.
Kontaktuppgifter: Kristina Espmark, kristina.espmark@idehist.umu.se,
tfn +46 70 320 21 47
Länk till avhandlingen Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler
Om inlandsisarna i Antarktis och på Grönland minskar påverkar det vattenståndet i världshaven.
Därför är det ett problem att dagens kunskap om oceancirkulationen nära stora glaciärer i Västantarktis är bristfällig. Det medför att forskarna inte med säkerhet kan förutsäga hur vattenståndet kommer att förändras i framtiden.
— Det finns en tydlig minskning av ismassan på Västantarktis och speciellt runt glaciärerna som mynnar ut i Amundsenhavet, säger forskaren Lars Arneborg, vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Han har tillsammans med forskarkollegorna Anna Wåhlin, Göran Björk och Bengt Liljebladh studerat oceancirkulationen i Amundsenhavet.
En orsak till att västra Antarktis är speciellt känsligt är att största delen av isen vilar på områden som befinner sig under havsnivån. Varmt havsvatten tränger under isen och orsakar ökad avsmältning underifrån.
— Det är alltså troligen en förändring i oceancirkulationen i Amundsenhavet som har orsakat den ökade isavsmältningen, säger Lars Arneborg.
Hittills har forskarna varit hänvisade till studier med hjälp av högupplösta datormodeller.
— Men det har funnits väldigt få oceanografiska mätningar från Amundsenhavet som har kunnat bekräfta eller vederlägga resultat från datormodellerna. Det har inte heller tidigare funnits några vinterdata. Havsis och isberg har gjort det omöjligt att komma dit på vintern och det är svårt att ha instrument ute året runt.
Men sedan 2010 har göteborgsforskarna kunnat ha instrument ute i Amundsenhavet och mäta inflödet av varmt havsvatten mot glaciärerna.
Observationerna visar att det varma havsvattnet strömmar in mot glaciärerna i en jämn ström över hela året i motsats till modellresultaten som visar på en kraftig årscykel.
— Detta visar hur viktigt det är med observationer för att undersöka om de modeller vi använder beskriver något som liknar verkligheten. Både i Västantarktis och kring Grönland har varma havsströmmar orsakat mycket mer avsmältning än någon modell har förutsett, säger han.
Forskarna vill ha flera och längre tidsserier av observationer för att kunna förbättra modellerna och uppnå en bättre förståelse.
— Först då kan vi säga något om hur Antarktis och Grönlands ismassor kommer att förändras i framtiden, säger Lars Arneborg.
I takt med att fler lever till en högre ålder blir demenssjukdom ett allt större problem i samhället. För att de som drabbas ska få rätt vård och hjälp är det viktigt att upptäcka sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.
– Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester, säger Raffaella Crinelli, doktorand och författare till den aktuella avhandlingen.
I arbetet använde forskarna till att börja med ett par enkla, etablerade språktester som är utformade för demenssjukdom. Dessa språktester mäter den aktiva förmågan att finna ord, substantiv respektive verb. Här gällde det att på en minut dels nämna så många djur som möjligt, dels nämna vad en person kan göra. Forskarna kunde visa att de dementa har skadad ordhämtning – i synnerhet när det gäller verben – och att detta hör ihop med en för låg genomströmning av blod i vissa delar av hjärnan.
Men forskarna konstruerade även ett helt nytt språktest för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Testet prövar hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätt kombinationer av ord. I testet ingår ordpar som semantiskt hör ihop, likaväl som semantiskt orelaterade ord. Det är både konkreta ord, som till exempel ”stol + bord”, och abstrakta ord, som ”ursprung + inledning”. Dessa riktiga ordpar har blandats med ordpar som inte alls matchar varandra.
Resultaten visar att äldre friska var lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor. Denna automatiska ordhämtning fanns kvar hos personer med mild demenssjukdom, men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens, alltså bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse. Bland annat såg forskarna skillnader i reaktionstider hos friska äldre och patienter med Alzheimers respektive patienter semantisk demens, där de förstnämnda var snabbast och de sistnämnda tog längst tid på sig. Vid tester som innebar mer krävande ordinhämtning syntes också tydliga skillnader mellan personer med mild demens och friska kontroller. Resultaten av det nya språktestet korrelerades med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning i hjärnan för att säkerställa diagnoserna.
I en annan delstudie i avhandlingen använde forskarna magnetkamera för att jämföra hjärnan hos Alzheimerssjuka och personer med semantisk demens. De kunde då se att den vita substansen krympt i ett specifikt område i hjärnan, kallat inferior longitudinal fasciculus, hos personer med semantisk demens, vilket skulle kunna tyda på att detta område är viktigt för det semantiska minnet.
– Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera, säger Raffaella Crinelli.
INFORMATION
Studierna i avhandlingen bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Waldau universitetssjukhus för psykiatri i Schweiz. Arbetet har finansierats genom Nationella forskarsolan i vård och omsorg, Stiftelsen Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Stiftelsen Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, och Alzheimersfonden. Huvudhandledare har varit professor Lars-Olof Wahlund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Doktorsavhandling: ”When I show the Beatles then you say: ‘Ramones!’ – Imagining semantic memory in Alzheimer’s Disease and Semantic Dementia”, Raffaella M Crinelli, Karolinska Institutet 2012. ISBN: 978-91-7457-759-4.
Under de senaste två åren har ledande europeiska havsforskare träffats för att väva samman tre separata nätverk till ett nätverk, EuroMarine, som täcker allt från gener till ekosystem.
– Det blir allt viktigare inom havsforskningen att ta helhetsgrepp och undersöka samma problem från så många olika perspektiv som möjligt. Därför måste kunskapsutbytet mellan forskare från olika discipliner bli mer effektivt. Det är till exempel viktigt att information om en fisks gener når fram till forskare som studerar miljön där fisken lever och tvärtom, säger Mike Thorndyke på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, som under snart två år har samordnat planeringsarbetet för EuroMarine.
Samarbete inför framtiden
Det sista mötet inför att förverkliga EU-projektet EuroMarine, som är ett tvärvetenskapligt nätverk om havsforskning, organiseras av Göteborgs universitet i Bryssel med bland annat högprofilerade talare från EU-kommissionen, som Anne Glover, EU:s första vetenskapliga chefsrådgivare och Donald Dingwell, generalsekreterare för European Research Council (ERC).
– Vi förväntar oss minst 100 havsforskare på mötet och de kommer att få veta mer om det senaste inom havsforskning och får dessutom vara med och påverka vägen framåt för EuroMarine-projektet. Detta är otroligt viktigt för ett fortsatt framgångsrikt Europa, säger Mike Thorndyke.
Utvecklar strategier för havsforskning
När EuroMarine är etablerat i början av 2013 kommer nätverket att arbeta med att utveckla strategier och tjänster för att göra prioriteringar för forskningen, underlätta informations-och kunskapsutbyte mellan forskare och att utbilda kommande generationer av multidisciplinära marina forskare.
– Haven längs de europeiska kusterna är en fantastisk resurs för alla européer med fiske och vattenbruk och även havet som en källa för vårt välbefinnande. Men kusterna är utsatta för överutnyttjande, klimatförändringar och ett ökat befolkningstryck. Vi behöver mer kunskap, det är faktiskt så att vi vet mer om månen än vad vi gör om våra hav, säger Mike Thorndyke.
För ytterligare information: www.euromarineconsortium.eu
I Sverige drabbas ungefär 1-2 procent i befolkningen av celiaki (även kallat glutenintolerans), men de flesta får aldrig vetskap om sin sjukdom. Röster har därför höjts för en allmän testning för celiaki. För att motivera en allmän screening krävs en del förutsättningar: bland annat att sjukdomen är ett viktigt hälsoproblem, att det finns en effektiv behandling och att det finns lämpliga metoder för att hitta sjukdomen. Celiaki är en vanlig sjukdom som om den förblir obehandlad kan ge negativa hälsoeffekter såsom mag-tarmbesvär, trötthet, blodbrist, benskörhet, och sämre livskvalitet. En effektiv behandling finns i form av glutenfri kost, vilket innebär att man utesluter allt vete, råg och korn i födan. Via ett blodprov kan man få reda på om en person har förhöjd risk för celiaki, men för en slutgiltig diagnos krävs ett vävnadsprov från tunntarmen. Således är flertalet av förutsättningarna för allmän screening uppfyllda.
– En allmän screening för celiaki är dock fortfarande kontroversiell eftersom de flesta studier om sjukdomen och dess komplikationer har genomförts på patienter med så pass märkbara symtom att de till slut fått diagnosen via sjukvården. Vi är inte helt säkra på att alla de personer man kan hitta med en screening löper lika stora långsiktiga risker av att förbli obehandlade, kommenterar Anna Rosén. Innan vi genomförde vår studie fanns det dessutom ingen kunskap om hur de som fick kännedom om sin sjukdom via en allmän screening upplevde det.
Genom en skolbaserad screening-studie av 7208 tolvåringar i Sverige identifierades 153 barn med sedan tidigare oupptäckt celiaki. I avhandlingen beskrivs hur dessa barn och deras föräldrar upplevde att få en celiakidiagnos upptäckt via en allmän screening. De som deltog i studien var inte alls förberedda på beskedet att de faktiskt hade celiaki. Drygt ett år efter diagnosen följde 72 % strikt den rekommenderade behandlingen och 54 % upplevde att de mådde bättre än tidigare. Hur hälsan och välbefinnandet förändrades efter diagnos och behandling varierade dock mycket, men det var tydligt att de sociala konsekvenserna av att plötsligt behöva följa en strikt diet påverkade en del barn negativt. I avhandlingen diskuteras huruvida en allmän screening för celiaki bör införas i Sverige och slutsatsen är att det behövs mer kunskap innan det kan rekommenderas.
INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Rosén, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och läkare vid avdelningen för klinisk genetik, Norrlands universitetssjukhus. Hon kan nås på:
Tel: 070-2275279
E-post: anna.rosen@epiph.umu.se
Torsdagen den 6 december försvarar Anna Rosén, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Screening för celiaki hos 12-åringar. Metoder för att hittas och vad hände sen? (engelsk titel: Mass screening for celiac disease in 12-year-olds. Finding them and then what?).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Claes Hallert, Hälsouniversitetet i Linköping.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Magåkomman IBS, som yttrar sig i form av smärta och obehag i magen, stört avföringsmönster samt svullnad och uppblåsthet i magen, har utvecklats till en folksjukdom. Senare studier visar att cirka 15 procent av alla svenskar lider av IBS i olika grad – samtidigt vet forskarna fortfarande inte vad som orsakar åkomman, och effektiv behandling för de värst drabbade saknas.
Studier vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att psykologisk behandling med hypnos kan ge en effektiv lindring som dessutom är bestående över tid: i en studie där 138 patienter med IBS behandlades med hypnoterapi upplevde 40 procent en tillfredställande minskning av symtomen, och 85 procent av de som varit hjälpta hade effekt av behandlingen även sju år senare.
Studierna ingår i en avhandling som nu drar slutsatsen att hypnoterapi bör införas som del den kliniska vården av patienter med svår IBS.
– Vi kan i fyra olika studier visa att hypnoterapi hjälper mot IBS även när behandlingen ges utanför högspecialiserade hypnoterapicenter. Behandlingen ökar livskvaliteten och patientnöjdheten är mycket hög, dessutom har metoden potential att spara sjukvårdsresurser, säger Perjohan Lindfors, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Behandling med hypnoterapi går ut på att patienten genom djup avslappning och individuellt anpassade hypnotiska suggestioner lär sig kontrollera sina symtom, antingen genom att avleda eller fokusera på symtomen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Implementation of gut-directed hypnotherapy for irritable bowel syndrome in clinical practice försvaras vid en disputation den 5 december.
Perjohan Lindfors, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare i gastroenterolog vid Sabbatsbergs sjukhus 070 4969814 perjohan-lindfors@tele2.se
Huvudhandledare: Professor Magnus Simrén, magnus.simren@medicine.gu.se, 031 3428068
