Mats Tormods avhandling Till en berättelse om tröst: Eyvind Johnson omläst är en omläsning av Eyvind Johnsons författarskap, en omläsning från den första novellen till den sista romanen och den fråga som ställs är; vad var det egentligen han ville berätta.

Det har redan skrivits ett tiotal avhandlingar om Johnsons författarskap. Den första kom redan 1975 och den senaste 2010, men Tormod menar att tonen i allt detta varit väl så hövisk, man tycks inte ha vågat, inte velat närma sig den smärtsamma kärnan i det Nobelprisade författarskapet utan istället ägnat sig åt Johnsons berättarteknik och de uteslutande goda känslor som uttrycks i författarskapet.

Det är dock enligt Johnson med ”de alltför goda känslorna som man gör de sämsta böckerna”. Det finns därför anledning att hellre vara sann än hänsynsfull i en omläsning av författarskapet.
Eyvind Johnson är problematisk. Var han äkta norrbottning eller invandrad sörlänning, arbetarklass, kollektivist eller småborgare? Europé nämns han, men är han inte också hemlös, en flykting?

Tormods omläsning tar fasta på anomalierna i den etablerade bilden av författaren. Han rotar i komposten av överblivet och ignorerat, av faktiskt skytt material för att i refuser, bortglömda noveller, brev och annat misskänt spana efter sprickor i den polerade bilden av olympiern och där söka verktyg för att öppna de Johnsonska texterna – också de stora romanerna – för nya och friare tolkningar.

Kvinnobilder, sexualitet och särskilt kanske manlig frändskap blir bräckjärn som öppnar också kanoniserade verk som Krilon och Strändernas svall för nya sätt att läsa och förstå. Då kan det komma att handla om den sviknes besvikelse och en manlig pessimism som Tormod ser i författarskapets kärna. Det är linan som brister.

Boken är en doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Något i strid mot genrekonventioner har författaren också försökt skriva en läsbar bok. Och förlaget göra en vacker.

INFORMATION & KONTAKT
Om avhandlingsförfattaren
Mats Tormod är norrbottning, född och uppvuxen, länge boende och verksam i Eyvind Johnsons älvdal.  Efter trettio år som arkitekt i Luleå ledsnade han på ritandet och skojandet i byggbranschen och började läsa filosofi och litteraturvetenskap vid Tekniska universitet i Luleå, och Universitet i Umeå. Flyttade senare till Stockholm och satte sig i handskriftssalen i Kungliga Biblioteket vid Humlegården.

Disputationen äger rum fredag 7 dec, kl 10.00 – 12.00, Hörsal F,  Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Merete Mazzarella, professor emerita, nordisk litteratur, Helsingfors universitet.
Kontaktuppgifter: Mats Tormod, mats@tormod.se, www.matstormod.se, tfn 070-554 03 78

Distribution: Bokförlaget Atlantis AB, Sturegatan 24, 114 36 Stockholm.
Tel 08–545 660 70. Fax 08–545 660 71, www.atlantisbok.se  
Länk till avhandlingen Till en berättelse om tröst: Eyvind Johnson omläst

Hjärtsvikt drabbar cirka 3 procent av befolkningen och förkommer i två former: minskad förmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig respektive minskad förmåga hos hjärtat att slappna av igen efter en sammandragning. Den första formen drabbar yngre patienter, oftast män, och kan behandlas. Den andra formen av hjärtsvikt, HFPEF (heart failure with preserved ejection fraction), drabbar främst äldre och kvinnor, och har fram till nu varit omöjlig att behandla.

I den nu publicerade studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, analyserat data från cirka 40000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. Resultatet visar att patienter med HFPEF som behandlats med så kallade ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare – vanliga blodtryckssänkande läkemedel – hade en högre överlevnad än patienter som inte fick denna behandling. Skillnaderna kvarstod efter statistisk justering, där forskarna tog hänsyn till andra riskfaktorer så som patienternas ålder och allmänna hälsotillstånd, och den slutgiltiga ökningen i överlevnad var 10 procent.

Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som långsiktigt är skadliga för hjärtat. Både ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hindrar effekterna av dessa stresshormoner. Tidigare forskning inom området har inte kunnat påvisa någon effekt av dessa läkemedel på hjärtsvikt där felet ligger i nedsatt förmåga att slappna av efter sammandragning. Forskarna bakom den nu publicerade studien tror dock att dessa tidigare undersökningar kan ha varit för små. Samtidigt konstaterar de att det fortfarande behövs mer forskning för att säkerställa dessa nya resultat.

– Eftersom vi inte har gjort en så kallad randomiserad studie, där man lottar patienter till antingen behandling eller en kontrollgrupp som får placebo, måste vi fortfarande vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Men det stora antalet patienter som ingick i vår studie talar för att fler hjärtsviktspatienter skulle kunna få hjälp genom behandling med de här förhållandevis billiga läkemedlen, säger Lars Lund, docent vid Karolinska Institutet, som lett studien.

INFORMATION
Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd av Härt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och organisationen Sveriges kommuner och landsting.

Publikation: ”Association between use of renin-angiotensin system antagonists and mortality in patients with heart failure and preserved ejection fraction – a prospective propensity score-matched cohort study”, Lars H Lund, Lina Benson, Ulf Dahlström och Magnus Edner, Journal of the American Medical Association, JAMA, 28 November 2012, Vol 308, No 20.

Landets virkesförråd fortsätter att öka och är nu uppe i drygt 3100 miljoner skogskubikmeter. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen SLU i publikationen Skogsdata 2012.

– Vi ser att ökningstakten för virkesförrådet är tillbaka på samma nivå som innan stormarna i mitten av 2000-talet, säger Jonas Fridman, programchef för Riksskogstaxeringen vid SLU.
Publikationen Skogsdata 2012 har i år temat skogsodling, skogsvård och avverkning. Här framgår att det under perioden 1983-2010 skedde förändringar i hur den svenska skogen etableras, sköts och avverkas. På 1990-talet var till exempel självföryngring vanligare än nu.

– Trenden med en stor andel självföryngring har brutits under 2000-talet. Nu står skogsplantering för 75 procent av föryngringen och är den klart dominerande metoden, liksom den var under 1980-talet, berättar Göran Kempe, som tillsammans med Jonas Fridman författat temaavsnittet.

Analysen visar också att:

INFORMATIONA & KONTAKT
Publikationen SKOGSDATA 2012 är kostnadsfritt tillgängligt som pdf via Riksskogstaxeringens hemsida . Det går även att ta del av statistiken via Riksskogstaxeringens statistikportal [Ref 2].

Mer information:
Jonas Fridman, 090-786 8472, 070- 678 40 52, Jonas.Fridman@slu.se
Göran Kempe, 090-786 8298, Goran.Kempe@slu.se

Fakta
Riksskogstaxeringen är en årlig landsomfattande stickprovsinventering av skog och mark i Sverige som utförs av SLU i Umeå. De insamlade uppgifterna används bland annat till att producera officiell statistik om Sveriges skogar. Riksskogstaxeringens data används även för uppföljning och utvärdering av aktuell skogs-, miljö- och energipolitik.
Gå gärna in på Riksskogstaxeringens hemsida och statistikportal, där det finns en stor mängd statistik och analyser om Sveriges skogar.

Riksskogstaxeringen är en del av program Skog [Ref 5] inom SLU:s fortlöpande miljöanalys

Avhandlingen består av tre delar. I den första delen behandlas ett problem med överföring av data. Då man överför en mängd symboler händer det att några symboler på vägen blir fel på grund av brus.

För att det ursprungliga meddelandet ska kunna återskapas kodar man det med en så kallad felrättande kod, vilken bland annat ökar antalet symboler som överförs. En sådan kod är konstruerad så att när meddelandet avkodas framstår det ursprungliga meddelandet i korrekt skick, även om begränsade fel uppstått vid överföringen av meddelandet. Desto större fel man vill skydda sig mot, desto fler extra symboler krävs. Det finns teoretiska gränser för hur många extra symboler som krävs för att nå en viss felrättningskapacitet. Avhandlingens första del är avgränsad till fasmodulering, en speciell typ av dataöverföring. En tidigare presenterad övre gräns för prestanda för koder vid symmetrisk fasmodulering och normalfördelat (eller Gaussiskt) brus har generaliserats för att fungera även vid asymmetrisk fasmodulering, samt vid generaliserat Gaussiskt brus.

I den andra delen behandlas ett problem med kluster av datorer. Då många datorer gemensamt ska köra ett program, det vill säga en mängd processer, finns risk att någon dator kraschar. Under vissa förutsättningar kan processer som ursprungligen allokerats till en dator som kraschat flyttas till andra datorer i klustret. Man vill gärna att programmet körs snabbt i de fall då ingen dator kraschar, men man vill också att programmet körs snabbt i de fall då högst en dator kraschar (att flera datorer ska krascha betraktas som mycket osannolikt). Om man vill allokera processerna så att man kan garantera viss prestanda vid en datorkrasch, hur bra prestanda kan man då uppnå när ingen dator kraschar?

I den tredje delen behandlas ett problem med att avbilda GPS-mätningar till en färdväg på en karta. GPS-mätningar är sällan helt korrekta, de slår ofta fel på ett par meter och ibland på flera tiotal meter. För navigationshjälp vill man kunna avgöra den mest sannolika positionen, givet en serie mätningar. För en mängd andra tillämpningar, så som trafikanalys och elektroniska tullsystem vill man kunna avgöra vilken väg man mest sannolikt färdats, givet en serie mätningar. Det finns redan åtskilliga algoritmer för att lösa problemen, men ingen algoritm ger perfekta lösningar. I avhandlingen presenteras, utöver teoretiska diskussioner kring så kallade sannolikhetsbaserade algoritmer, en metod för att utnyttja att mätfelen vid konsekutiva mätningar beror på varandra. Det har inte gjorts förr, och kan leda till bättre precision hos kommande algoritmer.

INFORMATION & KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Torsdag 29 november
Tid: Kl 13:00
Plats: C216, C-huset, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona

För mer information, kontakta Efraim Laksman på telefon 0455- 38 56 84 eller via e-post: efraim.laksman@bth.se Se även www.bth.se

Sverige är ett land där tilliten och känslan av trygghet är hög. Kommer en turist hit och frågar i vilka områden eller stadsdelar man kan promenera, svarar vi oftast att det går bra att promenera överallt. Vår känsla för det allmänna är att det är tryggt. Men varför är det så? Vad är det som får svenskarna att känna sig trygga och hysa tillit till det offentliga rummet och det offentliga som organisation?

– Staten har fredliggjort territoriet och reglerat de mellanmänskliga relationerna vilket gör att vi inte har anledning att bråka med varandra säger han. Dessutom har det i Sverige och några få andra västländer utvecklats system med granskningsprocesser som har misstron som grund, därav begreppet strukturerad skepticism. I och med att systemen och mekanismerna finns och fungerar, känner vi en trygghet som i sin tur skapat den relativt stora tilliten till stat och samhälle, säger Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola och författare till boken.

Ett exempel på strukturerad skepticism som är viktig i det svenska systemet är regelbaserad transparens.

– I Sverige har vi ett system som är förutsägbart. Det finns en tydlig struktur i beslut, lagar och regler som gör att vi sällan blir förvånade över konsekvenserna i kontakten med det allmänna, säger Apostolis Papakostas. När ett utfall av ett beslut blir förutsägbart på basis av en generell regel litar vi på den myndighet som fattar detta beslut.

I andra länder kan en bristande förutsägbarhet och konsekvens vara en orsak till att människor inte litar på beslut.

I boken kommer Apostolis Papakostas fram till att strukturerad skepticism är den starkaste mekanismen för att känna tillit. Men all tillit är inte av godo.

– Tillit kan ha problematiska effekter, konstaterar Apostolis Papakostas. Det handlar om en social relation där två parter litar på varandra. Det kan leda till naivitet, men även till korruption. Korruption bygger på tillit mellan människor.

Ett kapitel i boken ägnas åt nycklarnas historia och utveckling, eftersom de berättar mycket om tillit och misstro.

Apostolis Papakostas har genom empiriska studier undersökt människors syn på sina nycklar. Det visar sig att människor misstror sin omvärld och delar upp den i tillitszoner, på samma sätt som han eller hon anförtror andra sina nycklar.

– Väldigt få personer anförtros till exempel nyckeln till ett skåp där man förvarar privata ägodelar, dessa personer känner man stor tillit till. Fler har tillgång till husnycklarna och ännu fler kan låna ens bilnycklar. Cirkeln växer i takt med att kravet på tillit minskar, menar Apostolis Papakostas.

Boken ”Civilizing the Public Sphere: Distrust, Trust and Corruption” är utgiven på det internationellt välrenommerade förlaget Palgrave Mcmillan, som första bok i deras nya serie ”Palgrave Studies in European Political Sociology”.

KONTAKT
Apostolis Papakostas, professor i sociologi vid Södertörns högskola: apostolis.papakostas@sh.se eller 070-382 55 66

Har 400 år gamla kartor och äldre stadsbyggande något att tillföra dagens stadsplanerare? Det menar Nils Ahlberg, som skrivit boken Svensk stadsplanering. Arvet från stormaktstiden – resurs i dagens stadsutveckling.

Svensk stadsplanering under stormaktstiden har en omfattning som saknar motstycke i dåtidens Europa. Det var en tid av storslagna visioner och genomgripande förändringar, som också har varit grunden för städernas fortsatta utveckling. Än idag präglar denna tidsperiod de flesta av våra äldre städer.

– Kunskapen om det äldre stadsbyggandet är en kulturell och ekonomisk resurs, som är viktig att ta tillvara och bygga vidare på när vi nu utveck­lar våra städer och planerar för framtiden, framhåller Nils Ahlberg. Ett historiskt perspektiv i arbetet med dagens stadsutveckling bidrar till att skapa omväxlande och upplevelserika stadsmiljöer. Och en ökad insikt om vårt kulturarv kan på ett positivt sätt bidra till lokal identitet och självkänsla.

Detta rikt illustrerade standardverk ger en samlad bild av svensk stadsplanering i Sverige, Finland och Östersjöprovinserna från 1500-talet till idag med tyngdpunkt på 1600-talet. Bokens första del skildrar den svenska stadens framväxt, förklarar vilka faktorer som styrt stadsutvecklingen och sätter in den i ett större sammanhang genom jämförelser med andra städer, främst i Europa. Den andra delen beskriver närmare 170 enskilda städer. Cirka 500 unika kartor hjälper oss att förstå dagens stad och läsa av hur gator, tomtindelning och öppna stadsrum förändrats och vad som förmedlar platsens historia.  

Boken vänder sig till alla de som deltar i planering, utformning och utveckling av våra städers framtid och till den vet­girige med kulturellt och historiskt intresse.

Nils Ahlberg är filosofie doktor i landskapsplanering/konstvetenskap. Han har arbetat med bebyggelsehistoria och samhällsplanering på Riksantikvarieämbetet och för länsstyrelser, kommuner och Unescos världsarvslista. Han har tilldelats EU:s kulturarvspris/Europa Nostra-priset för den forskning som ligger till grund för boken.

Boken beställs på www.formas.se eller i bokhandeln. ISBN 978-91-540-6070-2, 424 sidor, inbunden, rikt illustrerad. Pris 498 kronor inklusive moms. Fraktkostnad tillkommer.

Innehåll (pdf)

Tv-intervju med författaren (30 min) http://urplay.se/Produkter/174889-En-bok-en-forfattare-Svensk-stadsplanering )

– Vi kan alla behöva lite hjälp för att behålla goda vanor och rutiner. För vissa grupper, som till exempel äldre människor, kan det vara av stor betydelse att få en påminnelse om att ta sina mediciner eller att aktivera sig en stund, säger Amy Loutfi, som tillhör Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, vid Örebro universitet.
Forskarna arbetar med att ta fram enkla system för att ge äldre tillgång till tjänster som ger delaktighet, säkerhet och hälsovård. Förutom att få en påminnelse om att ta sin medicin, utvecklar forskarna tjänster som gör det möjligt att hålla kontakten med nära och kära och bo säkert med tanke på till exempel bränder och inbrott.
– Den stora utmaningen är att skapa tjänster som använder relativt enkla sensornätverk men kopplar samman olika informationskällor för att kunna ge mer komplexa larm eller påminnelser. Ett system som till exempel vet att personen i fråga inte befinner sig nära sin medicin och därför skickar en påminnelse tidigare för att han eller hon ska hinna ta sin medicin i tid.
– AASS har ansvar för att utveckla just intelligensen i tjänsterna, säger Amy Loutfi.
Projektet tillhör EU-programmet Ambient Assisted Living (AAL) och involverar forskare från Sverige, Spanien, Tyskland och Slovenien och koordineras av Barcelona Digital, BDigital, i Spanien.
För mer information kontakta Amy Loutfi: E-post: amy.loutfi@oru.se
Telefon: 019-301116
Örebro universitet är ett av Sveriges mest expansiva universitet med 17 000 studenter och  1 200 anställda. Universitetet har utbildning och forskning inom psykologi, humaniora, juridik, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik, vård, medicin, undervisning, musik och idrott. Vi erbjuder 60 utbildningsprogram på grundnivå och 30 program på avancerad nivå samt cirka 800 fristående kurser. www.oru.se [Ref 1]

En lapptäckesdikt, eller centodikt som den i allmänhet kallas (cento betyder lapptäcke på latin), är ett poetiskt verk som helt består av verser eller passager tagna från andra författare, sammanfogade i en annan ordning så att de får en ny betydelse.

Doktoranden Sigrid Schottenius Cullhed har undersökt poeten Faltonia Betitia Probas 694 verser långa lapptäckesdikt som är ett tidigt exempel på kulturell assimilering av de judeo-kristna och grekisk-romerska litterära och bibelvetenskapliga traditionerna. Den är uteslutande komponerad med verser från den romerske poeten Vergilius tre diktverk Aeneiden, Georgica och Eklogerna men återberättar episoder ur Gamla och Nya Testamentet.

– Min forskning visar att de varierande föreställningarna om personen och poeten Proba har haft stor betydelse för hur hennes text har kategoriserats och tolkats. Från den medeltida och tidigmoderna bilden av Proba som en lärd poet eller till och med gudomligt inspirerad sibylla över till uppfattningen om henne som en misslyckad och föraktad diktare. Den utvecklingen speglas i förändrande attityder till själva texten, både i allmänna kulturella sammanhang och i forskningen.

Det stora antalet handskrifter och utgåvor från 700-talet fram till 1600-talet och de till övervägande delen positiva gensvaren på hennes dikt ersattes av eftertryckliga fördömanden under 1800- och 1900-talen, då dikten inte längre betraktades som riktig litteratur utan som en respektlös stöld och förvrängning av å ena sidan Vergilius och å den andra Bibeln. Fram växte då en negativ berättelse, baserad på spekulation snarare än historiska bevis, enligt vilken de ”tidiga läsarna” hade förkastat Probas dikt.

– Strategier för att urskulda hennes litterära verk utarbetades och i det syftet presenterades hon inte sällan som en välvillig mor, hustru och from kristen som skrivit dikten för att undervisa sina söner i kristendomens historia. Trots textens litterära mångtydighet användes den som källa för att rekonstruera den historiska personen Probas känslor och intentioner. Den tolkningstraditionen lever kvar ännu idag.

I en rad nya tolkningar visar Sigrid Schottenius Cullhed hur poeten genom sitt återbruk av verser ur Vergilius verk utformar ett nytt kristet poetiskt språk. Hennes studie klargör också hur de romerska myterna vävs samman med den bibliska historien genom så kallade typologiskta strukturer. Typologisk tolkning var en central del av den tidiga kyrkans tolkningspraktik och genom denna kopplades Nya Testamentet samman med den hebreiska Bibeln som på så vis blev Gamla Testamentet. I Probas dikt får till exempel de romerska gudarna Venus och Herkules förebåda Maria och Jesus.

– Studien leder till en mer nyanserad bild av inte bara Probas dikt och dess historia utan även av den senantika litteraturen som sådan, kvinnliga författares villkor i litteraturhistorien och forskningen, samt mekanismer kring litterär marginalisering och kanonbildning, säger Sigrid Schottenius Cullhed.

Under slutet av 2011 påträffades ett nytt virus hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien. Under 2012 spred det sig till många fler länder i Europa. Viruset är uppkallat efter den ort där det först påträffades, Schmallenberg. Viruset sprids inte till människa och det är inte farligt att dricka mjölk eller äta kött från djur som haft infektionen.

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har genomfört en nationell undersökning där komjölk från ett stort antal gårdar undersökts eftersom antikroppar mot viruset utsöndras i mjölken. En stor andel av proverna visar att det finns antikroppar. SVA har även påvisat virus i tre prover från svidknott, den insekt som sprider sjukdomen.

– Med tanke på de rapporter om smittans utbredning vi fått från grannländerna den senaste tiden är resultaten inte oväntade. Eftersom smittan sprids med svidknott sker ingen smittspridning under vintern, säger Erika Chenais, epidemiolog på SVA.

Att viruset har påverkat dräktigheten hos idisslare i Sverige misstänks bland annat i en fårbesättning i Sydostsverige. Flera av de djur som inte blivit dräktiga hade också antikroppar mot viruset. Detta antyder ett samband men är inget slutgiltigt bevis för att virusinfektionen har orsakat symptomen, som även kan ha andra orsaker.

Tidigare i år hittades tecken på infektion i Sverige från förra hösten, men det är alltså först nu som man sett en spridning och eventuella samband mellan infektionen och symptomen hos idisslare i landet. Ett större utbrott som involverar nötkreatur och får i tidig dräktighet kan medföra ett allvarligt produktionsbortfall.

– Infektionen är spridd i princip hela Sverige och har också påvisats i Norge, Finland och Danmark så det är sannolikt så att vi kommer att ha smittan åtminstone under flera år framåt, säger veterinär Kristina Mieziewska som hanterar Schmallenbergvirus på Jordbruksverket.

Smittan kommer inte att leda till några restriktioner från Jordbruksverket och djurhållare kommer att kunna flytta sina djur som vanligt.

Harriet Langanke, doktorand vid Malmö högskolas institution för socialt arbete, har i sin forskning etablerat kontakt med tyska, manliga sexköpare. Hon har tittat närmare på hur logistik och planering kring sexköpen ser ut.
Bilden är tydlig: Sexköp planeras ungefär som veckans övriga göromål. På måndagseftermiddagen, när man hunnit få veckans jobbschema (och sent nog för att kollegerna börjat droppa av) – då bokas sexköpet.

– Jag blev förvånad, jag trodde snarare det gjordes torsdag-fredag, inför helgen, säger Harriet Langanke.

Hon är grundare till den tyska stiftelsen GSSG som jobbar med att främja sexuella hälsa. Stiftelsen samarbetar med internetforum där sexköparna, ”Johns” på engelska, möts. Forumen tjänar delvis till att hitta sexuella tjänster.
– Men också för att den gemensamma ”hobbyn” ska kunna diskuteras och tips och råd utbytas. Det finns också starka inslag av mentorskap, när oerfarna Johns får vägledning av de mer erfarna.

Tysk lagstiftning underlättar forskning
Att forskningsområdet för Langanke varit hyfsat lättillgängligt beror på tysk lagstiftning, som inte förbjuder prostitution eller sexköp. Sajter för sexköpare ligger genom GSSG:s försorg samlade på plattformen sexsicher.de. Genom plattformen har Langanke och hennes kolleger fått fram värdefull statistik.

I mindre fokusgrupper har Harriet Langanke sedan träffat sexköpare, sexsäljare och socialarbetare. Alla bekräftar bilden med att det är på måndagseftermiddagen som planeringen av sexköp sker.
– Kvinnorna sålde ofta inte sex på måndagar, för då var de tvungna att svara i telefon och boka in kunder, berättar forskaren.

När Harriet Langanke berättar om sina forskningsresultat nickar de åhörande forskarkollegerna instämmande. Svensk forskning på just detta saknas, men erfarenheter finns det gott om.
– Ja, trots olika lagverk känner jag igen mönstren här från Sverige, säger doktorandkollegan Gabriella Scaramuzzino.

Linda Byqvist har i flera år jobbat vid Kast – Köp av sexuella tjänster – i Malmö, som vänder sig till den som vill bryta sin sexkonsumtion. Hon berättar att sexköpare inför långhelger ringt ner deras stödlinje.
– Med ångest över att de vanliga luckorna i schemat inte fanns under dessa dagar.

Vill veta ”senaste nytt”
Utöver rena sexbeställningar, uppgav sexköparna i fokusgruppen ett annat skäl till att logga in på nätforumen just på måndagar. Då har helgen ofta gått åt till att umgås med familjen, och det känns angeläget att gå in och ta del av ”senaste nytt” – vad har andra gjort? Finns det erfarenheter att inspireras av?

– Enligt fokusgruppen är det inte förknippat med erotiska känslor att vara inne på forumet. Det handlar och planering och struktur. Och gemenskapen i sig verkar väldigt viktig, säger Harriet Langanke.


Fakta/Harriet Langankes forskning

Forum för tyska sexköpare ligger samlade på plattformen sexsicher.de, och statistik har därmed kunnat säkras. Sju av dessa forum har totalt runt 200 000 registrerade användare.

Under en halvtimme, en måndag helt nyligen mellan klockan 16 och 16.30, var runt 1 600 av användarna inloggade på dessa sju forum. Det är dock okänt hur många av dem som faktiskt köper sex.

Efter måndag är söndagen den näst vanligaste dagen att planera sexköpen. Färst sexköp planeras på lördagar.

Harriet Langanke är tysk journalist och grundare av stiftelsen GSSG (Gemeinnützige Stiftung Sexualität und Gesundheit) som ska främja sexuell hälsa.

Hon har påbörjat en doktorandtjänst vid Malmö högskola, vid Institutionen för socialt arbetes forskningsplattform Kössa – Kön, sexualitet och socialt arbete.

”InWaterSense: Intelligent Wireless Sensor Networks for Monitoring Surface Water Quality” är namnet på ett nytt projekt som ska genomföras vid universitetet i Pristina i Kosovo, i samverkan med bland annat Avdelningen för medieteknik vid Linnéuniversitetet och universitet på Irland, i Österrike och i Tyskland. Projektet stöds av EU:s kontor i Kosovo, European Commission Liaison Office to Kosovo, och har en budget på 215 000 Euro och kommer att pågå under 20 månader.

Målet för InWaterSense är tvådelat. Som framgår av namnet handlar det om att tillämpa moderna, avancerade metoder med sensorer sammankopplade i trådlösa nätverk för att övervaka vattenkvaliteten. Målet är att säkerställa en hälsosam miljö i Kosovo utifrån EU:s ramdirektiv för vatten (Water Framework Directive). På ett mer övergripande plan handlar det även om att stärka forskningen i Kosovo inom de prioriterade områdena miljö och IT, som en hjälp att utveckla regionen socioekonomiskt.

Rent praktiskt kommer en infrastruktur för ett trådlöst sensornätverk att skapas i floden Sitnica. Insamlade mätvärden kommer att sammanställas till såväl beslutsfattare som allmänhet. Avsikten är att nätverket ska utvecklas till en intelligent plattform som kan arbeta i det närmaste helt självständigt och erbjuda utökade funktioner och möjligheter efter hand. Utifrån erfarenheterna i Sitnica kommer sedan nätverk att skapas även i andra vattendrag.

– Avdelningen för medieteknik kommer att leda arbetet med de mobila sensorerna och de Internet of Things-applikationer som behövs, samt vara med och handleda de doktorander som är involverade i projektet, säger Arianit Kurti, lektor i medieteknik vid Linnéuniversitetet.

Anna-Maria Johansson, Umeå universitet, har undersökt sensomotoriska beteenden hos barn mellan fyra och åtta år med en för tidig födelsehistorik (födda före 37:e graviditetsveckan) och hos ungdomar med diagnosen CP.

– När vi med hjälp av rörelseregistrering undersökte hur barnen utförde en finmotorisk uppgift som bestod i att plocka upp och trä små pärlor på en pinne fann vi tydliga skillnader mellan gruppen för tidigt födda och en jämförelsegrupp som bestod av barn som fötts efter en fullgången graviditet, berättar Anna-Maria Johansson.

De som fötts allra tidigast hade generellt sett längre och mindre följsamma rörelsebanor, rörde huvudet mer samt behövde längre tid på sig för att plocka upp och trä pärlorna. Detta kan tyda på mindre välplanerade rörelser och ett större behov av att se handen, pärlorna och pinnen under själva handlingen. Dessa fynd kan indikera en utvecklingsförsening alternativt en mer permanent förändrad rörelseorganisering.

Studien visar även att de för tidigt födda barnen som grupp mätte en något lägre intellektuell förmåga, vilket hade ett samband med utförandet på den finmotoriska uppgiften. De barn som presterade lägst poäng på det intellektuella testet var också de som hade minst välplanerade rörelser. Vidare fann man att graden av för tidig födsel var av betydelse. De barn som fötts allra tidigast visade sig ha lägre intellektuell förmåga och mindre välplanerade rörelser jämfört med de som fötts lite senare.

– Detta indikerar att sensomotorisk funktion och intellektuell förmåga interagerar och påverkas av graden av den för tidiga födelsen, säger Anna-Maria Johansson. Resultatet kan tolkas som att både de sensomotoriska och intellektuella problem som tidigare visats inom grupper med för tidigt födda barn kan vara olika sidor av samma mynt.

I avhandlingen visas även att de för tidigt födda barnen, speciellt de födda före den 33:e graviditetsveckan, som grupp var mindre starkt högerhänta. Detta innebär att de i större utsträckning föredrar att använda vänster hand eller växlar mellan händerna när de t.ex. skriver, ritar, klipper eller kastar boll. I likhet med barnen som fötts efter en fullgången graviditet så var dock majoriteten av de för tidigt födda barnen högerhänta.

– Hos gruppen för tidigt födda kunde inga tydliga sidoskillnader i utförande händerna emellan ses. Hos de barn som fötts efter en fullgången graviditet däremot, var ofta den föredragna handen snabbare och hade en rörelse som var jämnare och mer följsam.

En sensomotorisk träningsmetod som användes i en delstudie visade sig ha goda effekter på organiseringen av arm- och handrörelser hos ungdomar med diagnosen cerebral pares (CP). Träningen bygger på att armar och ben rörs i takt med en metronom som ger feedback på hur nära en exakt synkronisering med metronomen man är samt hur rörelsen bör förändras för att bli mer exakt. Målet är en exakt synkronisering. 

– Två av deltagarna rapporterade att de upplevde stora förbättringar i hur de klarade av att utföra vissa vardagliga handlingar. Dessa ungdomar berättade att de blev bättre på att exempelvis kontrollera musen till datorn, kontrollera sin permobil och att kunna hjälpa till bättre vid påklädning.

INFORMATION & KONTAKT
Tisdag den 4 december kl 13.00 försvarar Anna-Maria Johansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sensorimotor Behavior in Children Born Preterm and Adolescents with Cerebral Palsy. Svensk titel: Senso-motoriskt beteende hos barn som fötts för tidigt och hos ungdomar med cerebral pares: sido skillnader, organisering av rörelser, och träning. Disputationen äger rum i Hörsal E, Humanisthuset, kl. 1300. Fakultetsopponent är professor Janette Atkinson, Visual Development Unit vid University College London och University of Oxford.

Läs hela eller delar av avhandlingen

Kontaktuppgifter: Anna-Maria Johansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: +46 (0)90-786 78 27, E:post: anna-maria.johansson@psy.umu.se

– Det här innebär att vi har en helt ny förklaringsmodell när det gäller uppkomsten av kärlkomplikationer hos dessa patienter. Vi kunde påvisa att arginas finns i flera celltyper i blodkärlsväggen, säger professor John Pernow, som lett studien.

Kärlkomplikationer hos patienter med diabetes beror på förträngningar av blodkärlen, det vill säga beläggningar av plack på kärlväggen även kallat åderförkalkning, vilket resulterar i försämrat blodflöde och syretillförsel. Detta kan bland annat leda till kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och att man tvingas till amputation på grund av dålig blodcirkulation. Åderförkalkning drabbar oftare personer som röker och har höga nivåer av blodfetter, men risken är mest uttalad hos patienter med diabetes. Orsaken till den ökade risken för diabetespatienter att drabbas av hjärtkärlsjukdom har till stora delar varit okänd, och det saknas ännu specifik behandling som motverkar dessa komplikationer.

I den nu publicerade studien, som publiceras i vetenskapstidskriften Circulation, har forskarna kartlagt funktionen av enzymet eller proteinet arginas i blodkärlen hos patienter med både diabetes typ 2 och kärlkramp. De fann då att arginas motverkar bildandet av skyddande kväveoxidmolekyler i blodkärlsväggen. Men efter att forskarna tillfört en substans som man sedan tidigare vet hämmar det aktuella enzymet kunde de se en betydande förbättring av blodkärlsfunktionen hos patienterna.

En jämförelse med patienter som hade kärlkramp men inte diabetes typ 2 visade att arginashämmare inte hade samma positiva effekt. Hos friska kontrollpersoner sågs ingen effekt av behandlingen alls.

– Kväveoxid har en mycket viktig funktion i kärlväggen. Förutom att det vidgar kärlen, fungerar ämnet förebyggande mot att plack utvecklas på insidan av kärlväggen. Men av någon anledning fungerar den här mekanismen alltså inte som den ska hos personer som har diabetes, säger John Pernow.

INFORMATION
Totalt ingick 48 patienter i studien och forskarna planerar nu ett större uppföljande arbete för att bekräfta resultaten och utveckla behandlingen med arginashämmare. Forskningen finansieras av Vetenskapsrådet, Hjärtlungfonden, NovoNordisk Foundation, European Foundation for the Study of Diabetes, Gustav V och Drottning Victorias Stiftelse.

Publikation: ”Arginase inhibition improves endothelial function in patients with coronary artery disease and type 2 diabetes”, Alexey Shemyakin, Oskar Kövamees, Arnar Rafnsson, Felix Böhm, Peter Svenarud, Magnus Settergren, Christian Jung och John Pernow, Circulation, online 26 november 2012.

Nils Hallbäck har doktorerat i hållfasthetslära och brottmekanik och studerar vanligtvis fenomenet sprickbildning. Det handlar om att minimera sprickbildningar vid stora påfrestningar i till exempel flygplansvingar eller kylvattenrör i ett kärnkraftverk. Tillsammans med sin kollega Anders Gåård vid Avdelningen för maskin- och materialteknik har han utvecklat en innovation som kan rädda liv – genom att tänka tvärtom.

– Jag hittade min son med persiennsnöret runt halsen hemma. Det gick bra, men var väldigt otäckt och gjorde att jag började intressera mig för problemet. Med min forskning inom hållfasthetslära i bagaget vände jag på principen och började fundera på fördelar med att saker spricker när de utsätts för påfrestningar.

De vanligaste persiennerna har snören som slutar mitt på fönstret när persiennerna är nedfällda. När de dras upp blir snörena längre och den nedhängande delen bildar en ögla som är tillräckligt stor för att orsaka strypning av ett barn. Forskarna kom fram till att en persienn inte behöver ha två snören som skapar den riskfyllda öglan, utan kan avslutas med ett snöre.

Innovationen består av en tredelad koppling i plast som kopplar ihop de båda snörena från persiennen med det nedre dragsnöret. Den löser ut vid belastning, både ovanför och under snäppkopplingen, till exempel om ett barn skulle komma åt snöret. Dessutom förhindrar kopplingens placering att snörena kan dras ur persiennen, vilket ytterligare minskar olycksrisken.

– Målet med vår uppfinning är att bidra till att inga fler olyckor händer med persiennsnören, säger Anders Gåård.

Lösningen är ett gott exempel på hur innovationer från Karlstads universitet kan komma allmänheten till nytta. Forskarna har nu fått patent på produkten.

Tolv skogar från Sverige till Portugal har undersökts. Genom att påverka skogarna på olika sätt har forskarna undersökt hur skogsbruket påverkar miljön.

– Det är viktigt att man tittar på hur skogsskötsel påverkar skogen och skogens funktion som koldioxidsänka, säger forskaren Tobias Rütting vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Resultaten visar att alla de vanliga typerna av skogsbruk minskade skogens funktion som koldioxidsänka. Anledningen var att utsläppen av den mycket kraftigt verkande växthusgasen lustgas (kvävedioxid) ökade. Även upptagningen av metangas minskade vid skötselåtgärderna.

– Framför allt ökar lustgasutsläppen vid kalhyggen i jämförelse med kontinuitetsskogsbruk, säger Tobias Rütting.

Av de tolv undersökta skogarna hade de svenska de högsta utsläppen av lustgas. Skogarna fanns på så kallade organogena marker, det vill säga skog på dikade torvjordar. Det är skötseln av dessa jordar som är viktiga ut ett svenskt perspektiv eftersom de påverkar den nationella växthusgasbudgeten.

– För att minska växthusgaseffekter från skogsmark måste fokus läggas på att finna hur man uthålligt brukar de organogena skogsmarkerna. Vår undersökning visade att om man tillför träaska minskade utsläppen av lustgas. Det var den enda skogsskötsel som resulterade i en minskning av utsläpp i studien, säger Tobias Rütting.

Forskarna har bland annat studerat hur skogen påverkas av kvävegödsling, gödsling med träaska och den globala uppvärmningen. Studien har utförts inom ramen för europeiska projektet NitroEurope.

Efter decennier av forskning är det fortfarande oklart hur granbarkborrar identifierar lämpliga granar för sin reproduktion. Men nu har forskningen tagit ett rejält steg framåt, genom ett doktorsarbete av Christian Schiebe från SLU. Här kommer hans egen berättelse:
Granar är inga hjälplösa, vegeterande varelser. Så länge de är friska är de snarare farliga monster för den ca 4 mm stora granbarkborren och kväver sina angripare i giftig, kletig kåda. Därför är det säkrast att endast ge sig på träd som har fallit.

Innan vindfällen har torkat ut ger de mat och husrum till några tusen barkborrar och deras avkommor. Efter Gudrun och de följande torra somrarna blev det kalas! Barkborrepopulationen exploderade och snart gav de sig även på levande träd, men helst på dem som led mest av torkan. Så fort en modig hanne har lyckats att gnaga sig in i en försvagad gran utan att ha fallit offer för kådan, sänder han ut feromoner. Dessa är startsignalen för en massattack. Tusentals borrar lockas av feromonlukten och ger sig på gran efter gran, så att inte ens pigga granar kan stå emot.

Men hur vet de första angriparna om ett träd är friskt och starkt eller lagom svagt för att kunna angripas? Kan de ens skilja på gran och björk? Svaret är att insekterna har ett väl utvecklat luktsinne, som guidar dem i deras val.

Vi har lyckats visa att lukt från lövträd kan bli ett hjälpmedel som kan användas för att skydda utsatta granar från angrepp genom luktkamouflering av särskilt utsatta skogspartier. Tillsammans med feromonfällor kan denna metod utvecklas till en s.k. ‘push & pull’-strategi, känd från integrerat växtskydd i jordbruket.

Vi kunde också tydligt visa att granarnas försvarsförmåga har en avgörande betydelse för hur framgångsrikt ett barkborreangrepp blir. Vi undersökte barkkemin i träd innan granbarkborrarnas inflygning hade börjat, och fann att de träd som senare dödades i ett naturligt angrepp hade ett kraftigt nedsatt försvar. Angreppsförsök på träd med en hög försvarsförmåga utvecklades inte till massattacker, och träden överlevde.

I jakten på de ämnen i granlukten som har betydelse för barkborrarnas luktsinne och deras möjlighet att hitta en försvagad gran, har vi hittat kemiska komponenter som endast förekommer i mycket små kvantiteter, men som utlöser kraftiga svar i barkborrarnas luktnerver. Dessa ämnen ökar proportionellt i fällda granar och när levande granar försvarar sig. Därefter undersökte vi hur några av dessa ämnen påverkar barkborrarnas attraktion till feromonfällor i fält och deras villighet att gnaga i bark. Ett av ämnena (1,8-cineol), som också förekom i större mängd i barken hos resistenta granar, hade en tydligt repellerande inverkan. Andra ämnen visade på tendenser i antingen den ena eller den andra riktningen. En del av dessa ämnen kommer potentiellt kunna användas för att förbättra feromonfällors attraktion och även för att förstärka ovan nämnda ‘push & pull’-strategi. Resultaten kommer också kunna ha betydelse för framtagningen av motståndskraftigare granplantor.

INFORMATION & KONTAKT
Christian Schiebe, Växtskyddsbiologi, försvarar sin avhandling Attraction and Resistance in the Picea abies – Ips typographus System; Host Choice in the Euroasian Spruce Bark Beetle vid SLU i Alnarp.

Tid: Fredagen den 30 november 2012, kl 10:00
Plats: Crafoordsalen, Navet, SLU, Alnarp

Opponent: Professor Steven Jon Seybold, Pacific Southwest Research Station, Davis, Kalifornien, USA

Mer information: Christian Schiebe, 070-360 62 55, christian.schiebe@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)

Kemisk ekologi, SLU Alnarp

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU: