Agrarhistoriker har främst studerat jordbruksutveckling med fokus på teknik och metoder, men Alf Ericssons doktorsarbete vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, är en undersökning om hur man med hjälp av olika jordvärderingssystem intellektuellt lyckades bemästra samhällets viktigaste resurs. En viktig iakttagelse är att det inte existerade något för hela riket gemensamt jordvärderingssystem.
– Tvärtom fanns en regional mångfald på detta område, vilket bekräftar att Sverige från början var en federation bestående av olika landskap med egna traditioner och sedvänjor, säger Alf Ericsson.
De mest utvecklade systemen var attungen i östra Götaland och marklandet i Svealand. Medan attungen utvecklades successivt under tidig medeltid, dvs. på 1100- och 1200-talen, till följd av att nya funktioner tillfogades när nya behov uppstod, var marklandet mångfunktionellt redan från första början, då det uppstod i mitten av 1200-talet. Av allt att döma är marklandet en moderniserad attung.
Jordvärderingssystemen är ingångar till många aspekter av medeltidens samhälle. Avhandlingen fäster särskilt uppmärksamheten på hur produktionen har organiserats och förändrats under perioden 1100–1500 e.Kr.
En avgörande brytpunkt i utvecklingen inträffade ca 1200, då det klassiska europeiska godssystemet – på engelska benämnt the manorial system – infördes på svenska jordegendomar. Denna viktiga händelse har i stort sett gått tidigare historieskrivning förbi.
– På godsens huvudgårdar har stora mängder spannmål producerats, betydligt större än vad som tidigare kunnat konstateras, säger Alf Ericsson. Och det var först då som vattenkvarnen introducerades i Sverige, en maskin som varit känd i Europa alltsedan antiken.
Efter digerdöden 1350 med dess katastrofala effekter följdes denna högkonjunktur av en ekonomisk nedgång, vars omfattning kan bestämmas tämligen exakt på basis av attungen och marklandet och de andra jordvärderingssystemen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Alf Ericsson vid institutionen för ekonomi, avdelningen för agrarhistoria, SLU, har försvarat sin avhandling med titeln ”Terra mediaevalis. Jordvärderingssystem i medeltidens Sverige”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: fredagen den 9 november 2012
– Plats: KC1, Klinikcentrum, Ultuna, SLU
– Opponent: Professor Thomas Lindkvist, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, Göteborg.
Alf Ericsson, alf.ericsson@slu.se, 0733-12 78 65
Sju av tio kvinnor i klimakteriet har någon gång upplevt besvär med värmevallningar och svettningar. Hos drygt en tiondel varar besvären i fem år eller mer. De orsakar främst sociala obehag och sömnsvårigheter.
Hela bakgrunden är inte känd. Men man vet att de sjunkande halterna av det kvinnliga könshormonet östrogen, som inträffar efter menopausen, påverkar hjärnans värmeregleringscentrum i hypothalamus.
Medicinering med östrogen visade sig ha bra effekt.
I slutet av 1990-talet skrev svenska läkare ut hormontabletter till omkring 40 procent av kvinnor med måttliga till svåra symtom. Men sedan nya rön visat att behandlingen ökade risken för bröstcancer och hjärta-kärlsjukdom minskade användningen drastiskt. Idag är andelen kvinnor med övergångsbesvär som får östrogen nere i en tiondel.
Situationen triggade igång ett intresse för alternativa behandlingsformer. Elizabeth Nedstrand, överläkare vid kvinnokliniken, lade för sin doktorsavhandling upp en studie där en grupp kvinnor lottades till tre olika behandlingar vid sidan av östrogen: akupunktur, motion och tillämpad avslappning – en metod baserad på kognitiv beteendeterapi utvecklad av psykologiprofessorn Lars-Göran Öst.
Eftersom resultaten var intressanta startades 2007 en större randomiserad studie kring effekten av tillämpad avslappning. 60 kvinnor som sökt för måttliga till svåra symtom vid minst 50 tillfällen i veckan, men i övrigt var helt friska, lottades till två grupper där den ena fick gruppterapi tio gånger och den andra ingen behandling alls. Resultaten publiceras nu av Elizabeth Nedstrand och Lotta Lindh-Åstrand i den vetenskapliga tidskriften Menopause.
Elizabeth Nedstrand ledde själv terapin, som går ut på att lära sig hitta sina muskelgrupper och med hjälp av andningsteknik få kroppen att slappna av.
– Deltagarna fick i hemläxa att träna hemma varje dag. Målet är att de ska lära sig att använda metoden på egen hand och kunna hantera sina symtom.
Under interventionsperioden och tre månader därefter fick kvinnorna föra dagbok över sina vallningar. De fick också fylla i en livskvalitetsenkät vid tre tillfällen då de dessutom fick lämna salivprov för analys av stresshormonet cortisol.
Resultaten var slående. Hos kvinnorna i behandlingsgruppen minskade antalet vallningar per dygn från i genomsnitt 9,1 till 4,4, och effekten stod kvar tre månader efter sista terapitillfället. Även i kontrollgruppen minskade antalet, men bara från 9,7 till 7,8.
Kvinnorna i terapigruppen rapporterade också en förbättrad livskvalitet avseende minne och koncentration, sömn och ångest. Däremot fanns inga statistiskt signifikanta skillnader i utsöndring av stresshormon.
– Studien bekräftar att tillämpad avslappning kan hjälpa kvinnor med övergångsbesvär. Min förhoppning är att kvinnor skulle kunna erbjudas den behandlingen i primärvården och hos privata vårdgivare, säger Elizabeth Nedstrand.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel:
Effects of applied relaxation on vasomotor symptoms in postmenopausal women: a randomized controlled trial av Lotta Lindh-Åstrand och Elizabeth Nedstrand.
Kontakt:
Elizabeth Nedstrand, MD, PhD, 0761-121550, elizabeth.nedstrand@liu.se
Lotta Lindh-Åstrand, PhD, lotta.lindh.astrand@liu.se
De forskningsinfrastrukturer som får bidrag från Vetenskapsrådet ska vara av brett nationellt intresse och bli en resurs för forskare från universitet och högskolor i hela landet. I ansökan ska finnas en plan som beskriver hur infrastrukturen ska göras tillgänglig för andra forskare. Det ska också framgå hur potentiella användare löpande ska få information om infrastrukturens möjligheter och hur man kommer att tillhandålla användarservice. Infrastrukturen ska ledas av en oberoende styrelse som inte är knuten till ett specifikt lärosäte.
För stora databaser beviljades i år sammanlagt 11 bidrag bland 38 ansökningar från hela landet och för dyrbar utrustning (mer än 2 miljoner kronor) beviljades 10 av 41 ansökningar. För enskilda forskargruppers utrustning ansvarar lärosätena numera själva.
Alfabetisk lista över mottagarna vid Umeå universitet
Stora databaser:
Anders Brändström, Institutionen för idé- och samhällsstudier och Demografiska databasen: En ny mjukvaruplattform för systematisk och standardiserad registrering och länkning av individdata;
7 837 000 kronor 2013-2015.
Jonas Edlund, Sociologiska institutionen: International Social Survey Program: värderingsförändringar i Sverige och omvärlden;
2 531 000 kronor 2013-2015.
Pär Stattin, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, urologi:Prostatacancer-databas Sverige (PCBaSe) ACCESS: Online access och databerikning för forskning i stora svenska databaser;
7 626 000 kronor 2013-2015.
Dyrbar vetenskaplig utrustning:
Helena Edlund, Umeå centrum för molekylär medicin (UCMM): En nationell bio-imagingresurs för MR och nanoPET-CT för in-vivoavbildning inom grundläggande och translationell biomedicinsk forskning;
belopp fastställs senare.
Texten i den nya utgåvan av Hemsöborna är redigerad av Camilla Kretz och kommenterad av Hans Söderström. Båda ingår i Stockholms universitets redaktion för nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk.
– Den första utgåvan av den uppskattade romanen Hemsöborna publicerades för jämnt 125 år sedan, i en version som förlaget hade censurerat och bearbetat språkligt, säger Per Stam, huvudredaktör för nationalupplagan. I Samlade Verk har texten upprättats efter originalmanuskriptet. Det är fantastiskt att vi innan minnesårets slut kan läsa alla Strindbergs verk i trogna versioner och att ett mycket omfattande utgivningsarbete närmar sig sin fullbordan.
Ny fas för Strindbergsprojektet
Med utgivningen av Hemsöborna går det så kallade Strindbergsprojektet in i en ny fas. Arbetet kan nu inriktas helt på de textkritiska kommentarerna, där den vetenskapliga apparat som ligger till grund för de utgivna texterna redovisas. 26 sådana har redan publicerats i Litteraturbanken. 45 stycken återstår att färdigställa. Det arbetet beräknas ta ytterligare tre och ett halvt år.
Fakta om August Strindbergs Samlade Verk
Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk ges ut av Stockholms universitet och Norstedts förlag och innehåller alla texter som Strindberg författat – skådespel, romaner, noveller, dikter, essäer, uppsatser och tidningsartiklar etc. Även en rad dokument av självbiografisk karaktär, som Ockulta Dagboken, ingår i upplagan (men inte Strindbergs brev som givits ut separat). Hur Strindbergs texter etablerats i Samlade Verk redovisas i textkritiska kommentarer som publiceras i elektronisk form. Med Hemsöborna är samtliga Strindbergs texter utgivna i 71 textvolymer. En registervolym utkommer 2013.
INFORMATION OCH KONTAKT
Hela Samlade Verk, både textvolymer och textkritiska kommentarer, publiceras i Litteraturbanken.
Se även: Nationalupplagan av August Strindbergs Samlade Verk
Samt: Strindbergsåret på Stockholms universitet
För ytterligare information kontakta:
Per Stam, huvudredaktör August Strindbergs Samlade Verk
08-16 32 60
per.stam@strind.su.se
Camilla Kretz, bitr. huvudredaktör August Strindbergs Samlade Verk
08-16 35 80
camilla.kretz@strind.su.se
Hans Söderström, bitr. huvudredaktör August Strindbergs Samlade Verk
08-16 28 50
hans.soderstrom@strind.su.se
I studien har man för första gången använt sig av de senaste klimatprojektionerna, som tagits fram för IPCC:s nästa rapport med fokus på framtidens globala kolbalans. IPCC är FN:s internationella klimatpanel som med hjälp av ett stort antal forskare från olika länder sammanställer kunskapsläget vad gäller klimatförändringarna på jordklotet.
– Just nu tas 30 procent av människans globala kolutsläpp upp av mark och växter. Detta är en oerhört viktig ekosystemtjänst, som minskar ökningen av växthuseffekten och bromsar klimatförändringen. Men vi kan inte räkna med att det kommer att fortsätta. Den stora frågan är inte om utan när det vänder, säger Anders Ahlström, doktorand vid Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.
– Vår studie är den första som visar hur kolbalansen kan bli i framtiden, enligt de nya och förhoppningsvis förbättrade klimatprojektioner som kommer att ligga till grund för klimatforskning och policydiskussioner under flera år framåt. Och tyvärr så visar den att naturens kolupptag i mark och vegetation snarare kommer att minska än öka. Det gör det ännu mer angeläget för det globala samhället att minska på fossilbränsleanvändandet och hindra skövlingen av skog, säger kollegan Benjamin Smith, professor vid samma institution.
Klimatmodellerna visar att de största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid på norra halvklotet. Det är till stor del dessa temperaturförändringar som påverkar naturens förmåga att ta upp kol. Men de globala temperaturförändringarna säger inte så mycket om var eller hur det påverkar kolupptaget. Det som är viktigt är under vilken säsong som temperaturökningen är som störst, och i vilken typ av klimat förändringen sker: kallt, torrt, tropiskt och så vidare.
Kolbalansen är ett känsligt system. Stora mängder kol passerar ekosystemen varje år. Nästan 20 procent av all koldioxid i atmosfären tas upp av växter via fotosyntesen, men en nästan lika stor mängd släpps ut från växter och mark via cellandning respektive då gamla växtdelar förmultnar. Skillnaden mellan upptag och utsläpp, det vill säga kolbalansen, är känslig mot små förändringar i de styrande processerna. Om klimatförändringarna gynnar utsläppet av kol från marken mer än upptaget av växterna så minskar, försvinner eller vänder upptaget av kol till att istället bli en källa.
– 1930 års folkräkning innehåller anmärkningsvärda ingångar för internationell och jämförande forskning av hög kvalitet och ger utomordentliga möjligheter att ytterligare stärka den redan starka svenska positionen på forskningsområdet, berättar Per Axelsson och fortsätter:
– 1930 års folkräkning är unik i folkräkningssammanhang då den, förutom uppgifter kring individers kön, yrke, geografiska hemvist, civilstånd etc. som återfinns i övriga folkräkningar, även har uppgifter kring skolutbildning, barn i hushållet – även de som avlidit – inkomst och förmögenhet.
Sverige är i den unika situationen att ha både högkvalitativa befolkningsregister i form av kyrkböcker och husförhörslängder och återkommande rikstäckande folkräkningar. Utifrån de förra har vi i Sverige byggt upp flera världsunika befolkningsbaserade databaser för vissa geografiska områden. Vad svensk demografisk forskning idag saknar är databaser som omfattar hela befolkningen, i synnerhet för den period då det svenska välfärdssamhället formerades.
– Genom att digitalisera och harmonisera folkräkningen 1930 kan forskningssamhället få tillgång till material som inbegriper en av de mest omvälvande perioderna i svensk historia, säger Per Axelsson.
– Folkräkningarna, som är ett enastående material och som finns att tillgå från 1860 och fram till Folk- och bostadsräkningarna tar vid 1960, kan fylla denna lucka.
SweCens II kommer officiellt ledas av Riksarkivarien Börje Jordell, men är ett samarbete som förutom Riksarkivet involverar Umeå universitet (Per Axelsson, CeSam/Vaartoe, Maria Wisselgren, Demografiska databasen) Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms stadsarkiv och SVAR.
KONTAKT
per.axelsson@cesam.umu.se tel +46 90 786 71 95
I VTI rapport 764 redovisas ett projekt som studerat effekterna av att möjliggöra användandet av längre lastbilsekipage och/eller längre godståg i en trafikslagsövergripande godskorridor som sträcker sig från Mellansverige till Ruhrområdet.
För närvarande är de minsta fordonen, max 18,75 meter för lastbilar i Tyskland och max 650 m för tåg i Sverige, dimensionerande för transporterna i korridoren. Frågan som studeras är om och/eller hur transportsystemet kan effektiviseras genom att använda längre lastbilar och tåg var för sig eller i kombination i korridoren.
Resultaten visar som förväntat att det samlade transportarbetet på järnväg minskar när längre lastbilsekipage i korridoren används och vice versa. Vid tillåtandet av längre lastbilar beräknas färjetransporterna öka, det samlade sjötransportarbetet påverkas dock ytterst marginellt. Konkurrensen mellan järnväg och sjöfart framkommer tydligt när tågen förlängs till 750 m (och mer).
I alla scenarier beräknas utnyttjandet av skalfördelar för lastbilar och/eller tåg leda till minskade logistikkostnader. Nyttorna av minskade CO2-emissioner beräknas vara små i förhållande till nyttorna av kostnadsbesparingarna för näringslivet.
Syra-älskande mikroorganismer, så kallade acidofiler, har med fördel utnyttjats för utvinning av metaller ifrån mineral inom gruvindustrin, så kallad biolakning. Då denna metod förväntas bli allt vanligare i framtiden krävs att metoder utarbetas för att dessa processer ska kunna utnyttjas även i kalla klimat, såsom i Sverige. Identifieringen av Acidithiobacillus ferrivorans, en acidofil med förmågan att växa i låga temperaturer, har möjliggjort detta.
Maria Liljeqvists har i sin avhandling fokuserat på att karaktärisera denna mikroorganism utifrån den genetiska och biokemiska potentialen och samtidigt utvärdera dess roll i bioteknologiska processer.
A. ferrivorans lever av att oxidera järn- och svavelföreningar vilket är den egenskap som möjliggör biolakning. Maria Liljeqvist har dock visat att A. ferrivorans har en preferens för järn vilket resulterar i att elementärt svavel succesivt ackumuleras på ytan av mineralet och förhindrar vidare lakning av metall. För att potentiellt lösa detta problem krävs tillsats av köldtoleranta mikroorganismer som kan förbruka det elementära svavel som produceras för ett fortsatt effektivt biolakningssystem. Maria Liljeqvist har undersökt den mikrobiella diversiteten i den konstant kylda Kristinebergsgruvan och funnit stort potential av sådana bakterier.
Dessa bakterier har hon därefter använt sig av för att utveckla ett system av biologisk nedbrytning av svavelföroreningar ifrån gruvindustriellt processvatten. Då kontaminerande svavelföroreningar i naturen oxideras till svavelsyra är detta nödvändigt för att undvika försurningsproblem.
– Fördelen med att använda köldtoleranta bakterier för sådana processer är att ingen uppvärmning krävs under vinterhalvåret, vilket sparar både energi och pengar, säger Maria Liljeqvist.
Maria Liljeqvist kommer ursprungligen från Stockholm.
KONTAKT
För mer information, kontakta gärna:
Maria Liljeqvist, institutionen för molekylärbiologi
E-post: maria.liljeqvist@molbiol.umu.se
Projektet presenteras i Göteborg den 22 november.
Antalet personer som insjuknar i infektioner orsakade av fästingburna bakterier och virus har ökat markant Öresund/Kattegat/Skagerrak-regionen. Under 2011 insjuknade uppskattningsvis över 40 000 personer – men siffrorna svåra att jämföra mellan de olika länderna, och det finns ett stort mörkertal.
Men en sak vet forskarna säkert: antalet fästingar i regionen är rekordmånga, sannolikt som en effekt av klimatförändringen.
Med stöd av EU-programmet Interreg satsar därför norska Folkehelseinstituttet, Västra Götalandsregionen samt svenska, norska och danska storsjukus sammanlagt 17 miljoner kronor på projektet ScandTick, i första hand för att motverka de allvarligaste fästingburna sjukdomarna TBE och borrelia.
–Den ökade förekomsten av borrelia och TBE-smitta har medfört en försämrad folkhälsa inom regionen. Samtidigt gör en bristfällig diagnostik att många aldrig får vård eller vaccin. Det leder till stora kostnader för samhället i form av läkarbesök, vårdkostnader och bestående sjukdom, säger Tomas Bergström, forskare vid Sahlgrenska akademin och projektledare.
Den bristande samsynen illustreras av att det finns ett nytt, effektivt vaccin mot TBE, som ofta inte används eftersom strategier för hur vaccinet ska rekommenderas saknas eller är ofullständiga.
–Eftersom länderna i regionen delar den här problematiken kan vi genom en tätare samverkan ta fram gemensamma riktlinjer för rapportering, diagnostik, behandling och vaccination. Vi vill också förbättra det förebyggande arbetet i regionen, samt utveckla informationen till allmänhet och hälso- och vårdpersonal, säger Tomas Bergström.
Projektet ScandTick presenteras i Göteborg den 22 november. Förutom att summera årets fall av fästingburna infektioner i regionen uppmärksammas bland annat den nya fästingburna smittan Neoerlichios. Forskare ger dessutom bakgrunden till de fästingburna sjukdomarnas spridning i Norden, och redovisar nordisk statistik över smittofall.
Det finns också en nordisk expertpanel på plats som svarar på frågor.
Du är som journalist välkommen att närvara, ingen föranmälan krävs.
Tid: 22 november kl 14.00-16.30 (se separat program)
Plats: Sahlgrenska Akademin, Medicinaregatan 13, sal Ivan Östholm
FAKTA BORRELIA OCH TBE
Borrelia är en bakterieinfektion som först visar sig på huden, men som i svåra fall kan drabba nervsystemet. Vid tidig diagnos kan infektionen behandlas med antibiotika, men borrelia kan i många fall vara svåra att diagnostisera. TBE, som är en virusinfektion, är den allvarligaste fästingöverförda infektionen inom regionen och orsakar varje år många fall med kvarstående neurologiska skador samt enstaka dödsfall.
FAKTA OM SCANDTICK
Samarbetspartners i projektet är Sahlgrenska sjukhuset, Västra Götalandsregionen, Sørlandet Sykehus Helseforetak (SSHF), Länssjukhuset Ryhov Jönköping, Rigshospitalet-KBHVN och Folkehelseinstituttet. Projektets totala budget är 1 869 143 EUR, varav 515 350 EUR från EU.
Crosstalks begränsas inte av nationella territorier i likhet med traditionella TV-kanaler. Det är en global mötesplats där världens befolkning för första gången får möjlighet att under avslappnade former ställa sina frågor direkt till forskare och andra som är med och påverkar utvecklingen i världen. Allt innehåll är på engelska.
Crosstalks direktsänds från de två samarbetsuniversiteten, KTH och Stockholms universitet, fyra gånger per år på www.crosstalks.tv. Varje avsnitt är uppdelat i tre block med tre deltagare på plats i studion och ytterligare deltagare som medverkar via Skype.
På Crosstalks webbplats kan människor från hela världen även interagera med varandra kring programmets innehåll. Crosstalks finns alltid tillgängligt så att du när som helst ska kunna titta på avsnitten och inleda en spännande diskussion. Här har du också möjlighet att bidra med din egen kunskap samt med förslag och tankar kring kommande ämnen och medverkande.
– Satsningen på ett gemensamt tv-program som sänds över internet är ett sätt att samla och kombinera den attraktionskraft som finns i Sverige, Stockholm och våra lärosäten. Crosstalks rimmar också väl med Stockholms stads vision för 2030. Från att under lång tid i huvudsak ha verkat nationellt med grundutbildning, forskarutbildning och forskning har universitet och högskolor, inte bara i Sverige utan även i andra länder, successivt kommit att få en allt bredare roll för samhällsutvecklingen, den här satsningen är ett sätt att lyfta fram detta internationellt, säger Kåre Bremer, rektor på Stockholms universitet.
– Kunskapssamhällets globalisering och trenden mot ökad mobilitet ställer nya krav på universiteten. Antalet studenter som söker sig över nationsgränserna för att studera har ökat kraftigt under de senaste tio åren över hela världen. Antalet inresande studenter till Sverige har trefaldigats sedan 1999 och utgör drygt åtta procent av samtliga studenter i Sverige. Vi vill vara med och synliggöra samhällsrelevant forskning och utbildning för den här gruppen, säger Peter Gudmundson, rektor på KTH.
Depression är en både vanlig och allvarlig sjukdom som ofta får svåra konsekvenser för den drabbade, anhöriga och samhället. Men varför vi drabbas, och vad som händer i hjärnan vid en depression, är fortfarande oklart – något som gör det svårt att ge effektiv vård och hitta effektiva, förebyggande åtgärder.
Senare forskning antyder att depressioner orsakas av en komplex samverkan mellan en medfödd eller tidigt förvärvad sårbarhet, och senare riskfaktorer. Forskare vid Sahlgrenska akademin har undersökt faktorer som relaterar till depression och kan visa att kortare fostertid och lägre födelsevikt ökar risken för senare depressioner.
Studierna, som redovisas i en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bygger på underlaget i den så kallade Kvinnostudien som i drygt 40 år följt 1 462 kvinnor i Göteborg födda mellan 1908 och 1930.
–Vi vet sedan tidigare att depression är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor jämfört med män, och bland kvinnorna i vår studie har nästan 45 procent drabbats av depression någon gång under livet. Vi kan nu visa att de kvinnor som vägde 3500 gram eller mindre vid födseln oftare drabbats av depression, och att även graviditetslängden tycks kunna påverka oss senare i livet, säger forskaren Pia Gudmundsson.
– De allra flesta personer som väger mindre vid födseln utvecklar inte depression, och det finns ett stort antal andra faktorer som har starkare påverkan på vår psykiska hälsa. Det finns också studier som inte kunnat visa detta samband. Men födelsevikt och graviditetslängd är indirekta mått på hur fostret har det i livmodern, och vår slutsats är att faktorer som påverkar oss tidigt i livet tycks relaterade till en ökad sårbarhet.
Pia Gudmundsson och hennes forskarkollegor har också studerat ett antal proteiner i ryggmärgsvätskan, som associeras med nedbrytning av nervceller i hjärnan och som är kända för att markera bland annat demens. Göteborgsforskarna kan nu visa att proteinerna, kallade Amyloid beta-42 och Neurofilament L, har förhöjda nivåer vid depression.
–Detta är ett resultat som inte tidigare rapporterats i befolkningsstudier. Eftersom vår studie är av tvärsnittskaraktär vet vi dock inte vad som är orsak och verkan, det vill säga om det är depressionen som leder till förändringar i markörerna eller om en förändring i markörerna leder till depression. Fler studier på området krävs innan några slutsatser kan dras, säger Pia Gudmundsson.
Avhandlingen Factors related to depression in women – over the life course försvarades vid en disputation i oktober.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV), retrovirus vars arvsmassa blivit en del av värdorganismens arvsmassa. Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
Tillsammans med en internationell samling genetiker och retrovirologer har forskare vid Uppsala universitet bidragit till kartläggningen av grisens arvsmassa.
– Grisen är ett av våra viktigaste husdjur och det var verkligen på tiden att grisens arvsmassa blev kartlagd, säger professor Leif Andersson som deltagit i projektet.
Det stora projektet att kartlägga grisens arvsmassa visar att vildsvinet har sitt ursprung i Sydostasien för omkring 4 miljoner år sedan. Resultaten visar också att domesticeringen som startade för snart 10,000 år sedan har skett vid flera oberoende platser tvärs över den Europeiska och Asiatiska landmassan. Det har också varit vanligt med inblandning av vildsvin hos domesticerade grisar, särskilt i Europa under den tidiga hushållningen med mer fritt gående djur.
Uppsalaforskarna Patric Jern, Alexander Hayward, Göran Sperber och Jonas Blomberg har med hjälp av dataprogrammet RetroTector och detaljerad sekvensjämförelse i så kallade fylogenetiska studier lyckats kartlägga retrovirusdelen av grisens arvsmassa. Gemensamt för olika retrovirus, till exempel HIV hos människa, är att de behöver bli en del av värdcellens arvsmassa för att bilda nya virus. När en könscell infekteras finns chansen att viruset nedärvs till värdorganismens avkomma och under miljontals år har retrovirus avlägset besläktade med HIV koloniserat ryggradsdjur och lämnat spår i arvsmassorna som endogena retrovirus (ERV).
Forskarna kunde se att grisen har färre ERV än människa, men i motsats till mänskliga ERV har några av grisens ERV förmåga att föröka sig och smitta, vilket kan tänkas innebära en risk vid transplantation av grisorgan till människa. Artikeln utgör en bas för bedömningen av den risken, men ger också en ökad förståelse av hur retrovirus spritt sig bland ryggradsdjuren under deras evolution.
Carl-Johan Rubin, Leif Andersson och deras medarbetare har varit ansvariga för att söka efter de gener som haft störst betydelse under tamgrisens utveckling. En av de mest slående skillnaderna mellan vildsvin och tamgris är att den senare har en betydligt längre rygg, till och med fler ryggkotor. Forskarna har nu identifierat tre genregioner som har en avgörande betydelse för att förklara denna skillnad. Två av dessa motsvarar gener som förklarar variation i kroppslängd hos människa, ännu ett exempel på att gener oftast har en mycket likartad funktion hos olika arter.
Husdjur utgör enastående modeller för evolution och den nya studien visar hur anlaget för vit färg har utvecklats. Genvarianten för vit färg hos gris skiljer sig från den genvariant som finns hos vildsvinen med minst fem olika mutationer och fyra av dessa är duplikationer av DNA sekvenser. Detta är det mest slående exemplet som visar på två viktiga upptäckter Uppsala-forskarna gjort de senaste åren:
– att strukturella förändringar i arvsmassan (t ex duplikationer) har bidragit väsentligt till husdjurens evolution
– att husdjurens evolution har pågått så länge att vi nu kan se evolution av genvarianter, det vill säga gener i vilka flera på varandra följande mutationer gradvist har förändrat genens funktion.
Resultat från studien publiceras nu i Nature och PNAS:
Groenen et al. (2012) Pig genomes provide insight into porcine demography and evolution, Nature, DOI: 10.1038/nature11622
Rubin et al. (2012) Strong signatures of selection in the domestic pig genome. Proceedings of the National Academy of Sciences (USA), DOI: 10.1073/pnas.1217149109
INFORMATION OCH KONTAKT
Jonas Blomberg, institutionen för medicinska vetenskaper, tel: 018-611 5593, e-post: Jonas.Blomberg@medsci.uu.se
Alexander Hayward, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tel: 072-9236668, e-post: Alexander.Hayward@imbim.uu.se
Patric Jern, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi tel: 018-471 4593, 070-4309462, e-post: Patric.Jern@imbim.uu.se
Göran Sperber, instutitionen för neurovetenskap, e-post: Goran.Sperber@neuro.uu.se
Leif Andersson, SciLifeLab, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, och institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: Leif.Andersson@imbim.uu.se
Carl-Johan Rubin, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, tel: 018-471 4502, e-post: Carl-Johan.Rubin@imbim.uu.se
Britta Lundgren, professor i etnologi, Umeå universitet, beviljats 5 miljoner från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för ett fyraårigt projekt, ”Epidemier, vaccination och berättelsers makt. Kulturell dynamik och förebyggande av smittsamma sjukdomar”
Under sommaren 2010 rapporterades från Läkemedelsverket ett oväntat högt antal personer som drabbats av den sällsynta sjukdomen narkolepsi efter att ha vaccinerats med Pandemrix inför hotet från svininfluensa-pandemin A(H1N1). ??Antalet drabbade steg snabbt och även andra neurologiska biverkningar inrapporterades. I efterförloppet har kunnat noteras en påtagligt minskad tillit till läkarvetenskapen, politiken och myndigheterna. ??
Detta är tydligt inte minst inom medierapportering och inom sociala medier som bloggar, webbsidor och Facebook-grupper. Misstänksamheten mot vaccinering märks också genom att betydligt färre än tidigare nu vaccinerat sig mot vanlig säsongsinfluensa. Det finns också tecken på en växande antivaccinationsrörelse i Sverige.
I Sverige förbereds en ny vaccinlag och i förarbetena till denna poängteras problemet som rör minskad tillit och förtroendeklyftor i samhället. För att inte dessa problem skall öka och utgöra en påtaglig riskfaktor när Sverige och/eller världen drabbas av nästa pandemi är det nödvändigt med tvärvetenskaplig forskning som med kulturvetenskapliga metoder kan belysa de sociala och kulturella mekanismer som har betydelse när människor värderar fakta och fattar beslut om exempelvis vaccinationer.
Syftet med projektet är att undersöka kulturella och sociala mönster hos grupper som på olika sätt varit inblandade i förloppet kring pandemin.
Med hjälp av metodologiska och teoretiska redskap inom kulturanalys och narrativ forskning belyses hur människor i dessa olika kategorier i sitt berättande definierar fenomen som rör hälsa, sjukdom, smitta, smittobärare och vaccination. Genom etnografiskt fältarbete (intervjuer, observationsstudier, bildanalyser mm) samt andra typer av metodik som förenar kvantitativ och kvalitativ metod, insamlas ett material som används för att urskilja de viktigaste faktorerna för människors bedömningar och beslutsfattande.
Ny forskning visar att det är stor skillnad mellan auktioner med öppen respektive sluten budgivning. De slutna buden leder till väsentligt högre priser, kanske för höga i vissa typer av auktioner.
– Detta blir extra viktigt att ta hänsyn till i större sammanhang som till exempel EU:s försäljning av utsläppsrätter, säger Joakim Ahlberg, som skrivit en doktorsavhandling i nationalekonomi vid Örebro universitet.
Joakim Ahlberg har framför allt undersökt auktioner av utsläppsrättigheter. Detta är auktioner där mer än en enhet är till försäljning samtidigt och där det är vanligast att man använder sig av sluten budgivning.
– Valet mellan öppen eller sluten budgivning har visat sig vara viktigare än vilken auktionsform man använder sig av, i alla fall när värdet på de sålda enheterna är i stort sett lika för alla medverkande i auktionen, säger Joakim Ahlberg, som arbetar vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Slutar i förlust för vinnaren
Det två mest vanliga auktionsformerna är den uniforma och den diskriminerande auktionen. I den diskriminerande auktionen betalar vinnarna vad de bjudit, vilket betyder att det kan vara olika för olika vinnare. I den uniforma auktionen betalar alla vinnare samma pris.
– Oavsett vilken av dessa auktionsformer som använts är det en stor skillnad mellan den slutna och den öppna budgivningens resultat. När auktionen har slutna bud tenderar många att bjuda för högt vilket gör att auktionen slutar i förlust för vinnaren. Det vill säga de betalar mer för varan än vad den är värd.
– Om man överför detta på EU:s koldioxidutsläppsprogram, som kommer att omsätta 2 miljarder rättigheter under 2013 till ett ungefärligt värde av 200 miljarder kronor varav hälften kommer säljas genom auktion, så handlar det om stora summor utifrån vilken väg man väljer att gå.
KONTAKT
Joakim Ahlberg: E-post: joakim.ahlberg@vti.se, 08 555 77 023
Under forskardagens fyra teman bidrar forskare med kunskap och reflektioner om hur särskiljande praktiker skapas och upprätthålls i socialt arbete.
Lis-Bodil Karlsson inleder med att presentera ”Dubbel trubbel” – en studie om missbruksbehandling för våldsutsatta kvinnor. Lis-Bodil pratar om hur stereotyper av ”den missbrukade kvinnan” egentligen skapas. Och hur upplever kvinnor i missbruksbehandling upplever att de blir bemötta.
”Makt, kön och heder” är rubriken på Astrid Schlytters föreläsning. Vi föreställer oss att Sverige är ett land som har kommit långt när det gäller jämställdhet och kvinnors rätt att styra över sitt barnafödande. Astrid resonerar kring om detta gäller det alla kvinnor i vårt samhälle. Hur gestaltar sig exempelvis livet för unga kvinnor som förväntas leva upp till hedersrelaterade normer?
Palle Storm lyfter fram den konventionella bilden av den ”riktiga” äldreomsorgsarbetaren som en vit medelålders kvinna. En bild som utmanas av att allt fler män arbetar inom äldreomsorgen. Från olika håll hörs argument för att locka fler män till vård- och omsorgsyrket. Men vad vet vi om dessa män och hur upplever de sin arbetssituation?
Kön är en form av social dikotomisering. Vilka generella mekanismer ligger bakom olika former av Vi och Dom-konstruktioner? I den avslutande föreläsningen berättar Susanne Brandheim om sin egen ”ståndpunktforskning”. Hur den växte fram ur den utsatthet som fetma innebär i ett samhälle där ”det smala Vi:et” ville börja förändra ”det tjocka Dom:et”.
Bakom den gemensamma strategin står Sveriges Nötköttsproducenter, Sveriges Djurbönder, LRF och SLU.
– Vi vill få till stånd ett nationellt samarbete kring rådgivning, utbildning, utveckling och forskning för att säkerställa tillgången på svenskt nötkött i framtiden, säger Håkan Schroeder, prodekan på SLU i Alnarp. Och satsningen är förankrad på alla berörda fakulteter.
– Svensk nötköttsproduktion har backat under många år och idag är varannan biff importerad. Det är bråttom att vända utvecklingen och att öka marknadsandelarna för svenskt nötkött, säger Bengt Persson, ledamot av LRFs förbundsstyrelse.
– Vi måste öka andelen köttdjur för att kompensera för det minskande antalet mjölkkor, säger Anna Kristoffersson i föreningen Sveriges Djurbönder. Och vi behöver stärka både forskning och rådgivning kraftfullt för att lyckas. I annat fall fortsätter importen att öka och ännu fler svenska hagar och ängar förbuskas.
Tillväxt Nötkött startades som ett sydsvenskt initiativ 2006. I november 2011 påbörjades, med hjälp av EU-stöd och Jordbruksverket, en förstudie för att skapa en nationell kraftsamling med samma namn. Förstudien, som presenterades våren 2012, identifierade ett antal viktiga insatsområden som det nationella projektet nu bygger vidare på.
– För att lyckas kommer det att behövas betydande ekonomiska insatser och ett ökat utbyte mellan näringen och forskningen, säger Anita Persson, ordförande i Sveriges Nötköttsproducenter. Nu har vi lagt grunden för satsningarna ska kunna bli verklighet.
Resultat av pågående samarbeten i Tillväxt Nötkött kommer att presenteras på Köttriksdagen i Ystad den 15-17 november där även SLU kommer att delta.
KONTAKT
Anita Persson, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter, tel. 0703 – 31 00 09
Anna Kristoffersson, ledamot Sveriges Djurbönder, tel. 0708 – 52 01 94
Håkan Schroeder, prodekan SLU, LTJ-fakulteten, tel. 0703 – 17 69 53
Bengt Persson, ledamot LRFs förbundsstyrelse, tel. 0708 – 69 06 21
