I stort sett alla celler i en människas kropp innehåller samma gener, det vill säga alla arvsanlag. Vad som gör att cellerna kan bilda olika organ är att cellerna använder olika genuppsättningar, genetiska program, i olika celltyper. När cellerna delar sig måste de nya cellerna minnas vilken celltyp de tillhör och använda rätt genetiska program. Mycket av dagens genetiska forskning inom området epigenetik ligger i att förstå detta minne eftersom identitetskriser som uppkommer om cellen inte minns leder till olika sjukdomstillstånd däribland cancer. Epigenetik handlar också om att förstå hur vissa förvärvade egenskaper kan nedärvas från en generation till nästa utan att vara kodade i arvsmassan.

Det är väl känt att mycket av minnet sker genom att organisera arvsmassan på ett sådant sätt att olika delar paketeras olika hårt. Gener som inte ska användas i en cell paketeras ihop hårt för att finnas kvar men samtidigt för att undvika felaktig användning. Gener som är viktiga för den cellens funktion är mer åtkomliga för användning genom en mindre hård paketering.
Med bananflugan som modellsystem har Jan Larsson tillsammans med kollegor vid institutionen för molekylärbiologi studerat Heterochromatin protein 1, HP1, som är ett av de viktigaste proteinerna inblandade i processen kring cellens minne. Proteinet HP1 hittades först i bananfluga men finns i olika varianter i de flesta eukaryota organismer från jäst till människa. Proteinets funktion är att binda till gener i hårt packade delar av arvsmassan och på så sätt ge dessa gener en epigenetisk märkning för att cellen ska minnas att denna gen ska hållas hårt packad.

– Vi beskriver hur HP1-proteinet rekryteras till olika gener och hur denna minnesmarkör fungerar och hur cellen minns den märkningen när den ska dela sig, säger Jan Larsson, professor vid institutionen för molekylärbiologi.

INFORMATION OCH KONTAKT
Titel: HP1a recruitment to promoters is independent of H3K9 methylation in Drosophila melanogaster
Tidskrift: PLOS Genetics
Författare: Margarida Figueiredo, Philge Philip, Per Stenberg och Jan Larsson vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Artikeln i sin helhet

För mer information, kontakta gärna:
Jan Larsson, professor vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
Telefon: 090- 785 67 85
E-post: jan.larsson@molbiol.umu.se

Barnhjärtsjukvården har utvecklats mycket under de senaste årtiondena. För 50 år sedan ledde obehandlade, medfödda hjärtfel till att 60–70 % av barnen avled. Numera når de flesta både tonåren och vuxenlivet. I denna nya patientgrupp ingår bland annat barn med s.k. enkammarhjärtan och de som kan behöva hjärttransplantation. Erfarenhet från vården tyder på att hjärtfelet inte alltid är det största problemet för dessa patienter och deras familjer, utan att de också lever med komplicerade frågor om livskvalitet och den psykosociala situationen. Det finns ett behov av att vidareutveckla och vidareutforska det psykosociala området hos dessa patienter.

I fokus för avhandlingen – som bygger på intervjuer och enkäter med patienter, anhöriga och vårdpersonal – står den komplexitet som dessa parter lever med och måste hantera. Barn med de mest komplexa hjärtsjukdomarna hade de flesta och mest allvarliga psykosociala symtomen. Vanligast var vård och behandlingsrelaterade behov, familjesymtom samt psykiska eller psykosomatiska problem.

Beskedet om barnets sjukdom kan beskrivas som en vändpunkt i familjernas liv som fortfarande påverkar dem efter tio år. Läkarens professionella förhållningssätt när det gäller att ge besked och sättet att kommunicera är centralt. Information, kommunikation samt stöd är viktiga. Det är angeläget för barnkardiologer att ge svåra besked till familjen på rätt sätt. Tillit och förtroende mellan läkaren och barnet/familjen är av stor betydelse. Läkarna pekar också på beroendet av teamet för att fullfölja sitt uppdrag.

Barnhjärtteamen i Sverige har ambitionen att arbeta på ett strukturerat sätt, ofta med en sjuksköterska som samordnare. Utmaningen att hantera den ökande komplexiteten på både familj- och systemnivå kräver insatser av olika professioner. Svårigheterna ligger bland annat i tidsbrist och problem att samla hela teamet. Det finns ett behov av att utveckla ledarskap, samordna resurser, coachning och forum för gemensam reflektion. Det finns också ett lokalt, regionalt och nationellt behov av forum för dialog och gemensam reflektion för patienter, anhöriga och vårdare.

KONTAKT OCH INFORMATION
Anna-Lena Birkeland
Tel: 090-785 71 96
Mobil: 070-397 46 16
E-post: annalena.birkeland@vll.se

Fredagen den 30 november försvarar Anna-Lena Birkeland, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Psykosociala aspekter på att leva med medfött hjärtfel. Ur barnets, familjens och professionens perspektiv (Engelsk titel: Psychosocial aspects of living with congenital heart disease: child, family, and professional perspectives).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal E04, by. 6E, NUS.
Fakultetsopponent är professor Lennart Köhler, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg.

Läs hela eller delar av avhandlingen här.

I projektet studeras utvecklingen av frivillig humanitär hjälpverksamhet från ’den stora hungern’ under 1840-talet på Irland och svälten i Sovjetunionen efter första världskriget. Projektet fokuserar också hungersnöd i samband med andra världskriget i ett krigshärjat Europa. Slutligen undersöks 1980-talets katastrofala situation på Afrikas Horn.

Exempelvis undersöks hur relationen mellan frivilligsektorn, stater och imperier utvecklades, och hur samverkan mellan givar- och mottagarsidan såg ut samt organisationernas och volontärernas sociala bakgrund och ideella drivkrafter.

Projektet kommer att öka förståelsen av dagens globaliserade värld genom att undersöka hur hjälpverksamhet och nätverk skapades tvärs över gränser under tidigare skeden i historien, samt hur de som var engagerade i livsmedelshjälpen deltog i utformningen av ett delat världssamvete och ett globalt civilsamhälle.

KONTAKT
Norbert Götz
Tel: +46-8-608 4173
E-post: norbert.gotz@sh.se

Många forskare menar att solen är den energikälla som ger störst möjligheter till att utveckla ett hållbart energisystem. En utmaning inom området är att hitta effektiva lagringsmetoder, så att man kan spara den infångade energin och även transportera den till andra platser.

Forskare på Chalmers har gjort framsteg med ett ”allt i ett-system” för infångning, lagring och användning av solenergi. Metoden kallas för termokemisk process. Den fick mycket intresse under 1980-talet, men då lyckades inte forskarna lösa frågan. För två år sedan visade en grupp amerikanska forskare att metoden är teoretiskt möjlig. Nu har Chalmersforskarna Kasper Moth-Poulsen och Karl Börjesson gått från teori till praktisk tillämpning, tillsammans med forskare från bland annat UC Berkeley i Kalifornien.

Forskarlaget har skapat en demonstrationsenhet som består av tre delar: en solfångare, en katalytisk reaktor och en värmeväxlare. De tre delarna förbinds av ett vätskesystem. Den designade molekylen diruteniumfulvalen, som har hög energitäthet, utgör själva kärnan i systemet. I solfångaren ändras molekylens struktur med hjälp av solljuset. Genom katalysatorn kan molekylen återfå sitt ursprungliga tillstånd, och i den processen frigörs värme. Molekylen kan transporteras och lagras i flera år utan förlust, eftersom all värme är bunden i en stabil kemisk förening. Detta gör att systemet kan återanvändas många gånger.

Chalmersforskarna har alltså kunna bevisa att teorin fungerar i praktiken. De fortsatta utmaningarna handlar om att skapa en större effektivitet i systemet, med större temperaturökningar. En annan svårighet med solenergi är att anpassa tekniken för användning i stor skala och att integrera den i befintlig energiproduktion.

– Det vi har gjort nu är alltså att bygga den första demonstrationsenheten, säger Kasper Moth-Poulsen.  Nästa steg blir att förbättra de material och processer som ingår i solenergilagringen, så att den kan bli billigare och mer effektiv.

– Om vi kan utveckla bättre och billigare material finns det i princip inga hinder för att använda konceptet i större skala. Vi hoppas att vi kan bidra till utvecklingen av system som kan passa in i ett energisystem där förnybar energi och behovet av energilagring växer.

En fördel med den nya metoden är att den ger en helhetslösning för solenergi. Många andra system för solenergi kräver att flera olika teknologier kopplas samman för att energin ska nå slutanvändaren.

– I vårt system är energilagringen inbyggd från början, vilket betyder att man enkelt kan lagra solenergin tills man behöver använda den, till exempel på natten eller på vintern.  Man kan på sikt tänka sig vår teknik som ett alternativ till termisk solenergilagring i vatten, säger Kasper Moth-Poulsen.

Forskningsprojektet Molecular solar thermal (MOST) energy storage and release system är ett fyraårigt projekt, med anslag från Vetenskapsrådet och Chalmers styrkeområden Energi och Materialvetenskap.  

KONTAKT
Kasper Moth-Poulsen, 031-772 34 03, kasper.moth-poulsen@chalmers.se
Karl Börjesson, 031-772 82 29, karl.borjesson@chalmers.se

– I vår studie hade gravida kvinnor med höga D-vitaminnivåer en lägre risk för MS. Däremot verkade inte fostret skyddas mot sjukdomen i samma utsträckning, kommenterar Salzer, som är ST-läkare i neurologi och forskarstuderande vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, Umeå universitet.

Studien publiceras i online-versionen av Neurology, officiell vetenskaplig tidskrift för neurologsamfundet i USA, American Academy of Neurology.

I studien gick forskarna igenom 291 500 blodprover från 164 000 individer insamlade sedan 1975 i norra Sverige. Bland dem hade 192 insjuknat i MS, och då i medeltal nio år efter att blodprovet samlats in. Forskarna hittade också 37 blodprover tagna under graviditeten från mödrar vilkas barn sedan insjuknat i MS.

En sammanställning visade att kvinnor med höga D-vitaminnivåer hade 61 % lägre risk för att utveckla MS jämfört med dem som hade lägre D-vitaminnivåer. Det var över huvud taget ovanligt med höga D-vitaminnivåer: Endast fyra procent (sju av 192) av de kvinnor som utvecklat MS hade höga nivåer, jämfört med åtta procent (30 av 384) av de kontrollpersoner som inte fått MS. Ingen koppling mellan moderns D-vitaminnivåer och barnets risk för att utveckla MS kunde ses i stuiden.

– Ett annat intressant fynd var att D-vitaminnivåerna har sjunkit gradvis från 1975 och framåt. Det är möjligt att det kan vara orsaken till den ökande förekomst av MS som ses i den industrialiserade delen av världen, säger Salzer.

Vi får i oss D-vitamin genom att vistas i solljus, genom kosten och från vitamintillskott.

KONTAKT
För mer information, kontakta gärna Jonatan Salzer, Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap, tel. 090-785 34 95, e-post jonatan.salzer@neuro.umu.se

Referens
J. Salzer, G. Hallmans, M. Nyström, H. Stenlund, G. Wadell, P. Sundström. Vitamin D as a protective factor in multiple sclerosis. Neurology, 2012;79.

Varje år inträffar cirka 18 000 höftfrakturer i Sverige och det är framförallt äldre och kvinnor med benskörhet (osteoporos) som drabbas. Motsvarande siffra i hela världen är cirka 1,7 miljoner. För en gammal människa kan en höftfraktur vara en mycket allvarlig åkomma, rehabilitering kan bli långdragen och i många fall kan den drabbade få svårt att leva ett självständigt liv. Mellan 10 och 20 procent avlider dessutom inom ett år i sviterna av sin höftfraktur. Utöver det mänskliga lidandet innebär dessa patienter också miljardkostnader för sjukvården varje år, då de ofta är mycket vårdkrävande.

– Genom att fånga upp personer med benskörhet och behandla dem med läkemedel kan risken för höftfrakturer minskas. Vår forskning visar att digital röntgen radiogrammetri, eller DXR, är en teknik som skulle kunna användas för detta, exempelvis vid allmänna hälsokontroller, så kallad screening, eller då individen söker vård för en misstänkt hand- eller handledsfraktur, säger docent Torkel Brismar, som lett studien vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet.  

I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften European Radiology, har forskarna analyserat digitala handröntgenbilder från patienter som röntgats vid tre sjukhus i Stockholm mellan åren 2000 och 2008. I underlaget ingick bilder från drygt 8000 män och kvinnor över 40 år. Forskarna använde DXR-tekniken för att bedöma bentätheten i handen. Genom att söka i Socialstyrelsens register över inträffade frakturer kunde de studera sambandet mellan handens bentäthet och risken för höftfraktur.

Av de patienter som ingick i studien drabbades 122 av en höftfraktur efter röntgentillfället. Analysen visade att denna grupp hade signifikant lägre bentäthet än gruppen som inte fick någon fraktur. Skillnaden kvarstod även efter att resultaten justerats för ålder.

DXR-tekniken använder en vanlig röntgenbild av handen för att analysera tjockleken av mellanhandens ben och deras textur, det vill säga små variationer i tätheten. Analysen görs automatiskt och innefattar cirka 1000 mätpunkter. Standardmetoden för att mäta bentäthet är i dagsläget DXA (dual-energy X-ray absorbtiometry), en teknik där man med genomlysning av röntgenstrålar beräknar bentätheten.

I studien som nyligen publicerats visar forskarna att DXR presterar minst lika väl som DXA, enligt tidigare publicerade resultat. Detta ger skäl att tro att DXR kan komma att spela en betydelsefull roll i framtida osteoporosutredningar, exempelvis som en del av en generell screening. Just nu pågår flera pilotprojekt i landet för att undersöka om screening av benskörhet med DXR är ett bra sätt att förebygga höftfrakturer.
Det aktuella arbetet har finansierats med så kallade ALF-medel från Stockholms läns landsting. Företaget Sectra, som utvecklat datormjukvaran som används vid DXR, har utan kostnad bidragit med analyser av det insamlade bildmaterialet. Två av medförfattarna till studien är anställda inom företaget.

KONTAKT OCH INFORMATION
Publikation: ”Digital X-ray radiogrammetry of hand or wrist radiographs can predict hip fracture risk; a study in 5,420 women and 2,837 men”, Wilczek ML, Kälvesten J, Algulin J, Beiki O, Brismar TB, European Radiology, online 19 November 2012, DOI 10.1007/s00330-012-2706-9.

Torkel Brismar, docent, överläkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Tel: 0739-81 33 54
E-post: torkel.brismar@ki.se

Michael Wilczek, doktorand, AT-läkare Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Tel: 070-459 54 45
E-post: michael.wilczek@ki.se

Effektkravet för Facebooks nya datacenter i Luleå är 90 MW, och när centret är fullt utbyggt 120 MW. Omvandlat i energiförbrukning motsvarar det elförbrukningen för en medelstor svensk stad, eller drygt 50 000 villor.

Hög effektförbrukning kan alltså härledas till hög elförbrukning, och det är varken miljön, du eller jag intresserade av. Att världens hittills minsta optiska skivresonator kan leda till lägre elförbrukning i datacenter över hela jordklotet är således en glad nyhet.

Hur fungerar då en skivresonator, och hur är den konstruerad? Vetenskapligt förklarad är en skivresonator en tunn cylinder där ljuset leds runt längs med cylinderväggarna och det blir resonans när våglängden är sådan att ljusfältet ”biter sig självt i svansen”. Skivresonatorn är kopplad till en optisk vågledare. Beroende på våglängden hos ljuset skickas ljuset förbi eller absorberas i skivan, det vill säga bildar ett optiskt miniatyrfilter. Ett sådant filter kan bland annat användas till en så kallad modulator som slår av och på en ljussignal och även som en detektor för ljuset.

Resultatet är ett steg på vägen mot fotonikens integrerade kretsar, med dimensioner som närmar sig transistorers dito, en utveckling som är nödvändig med tanke på de redan omskrivna allt mera komplexa och energislukande system som utvecklas. Skivresonatorn är alltså tänkt att ingå som en pytteliten komponent i större datorer i datacenter som en del i de optiska nät som ersätter de elektroniska ledningar som finns där idag. Det är nämligen dessa elektroniska ledningar av koppar som bidrar till den skenande effektförbrukningen.

– Elektroniska förbindningar i datacenter måste ersättas med optiska eftersom elektroniska förbindningars bandbredd och effektförbrukning håller på att bli omöjlig, säger Lars Thylén.
Skivresonatorn har tagits fram av docent Lech Wosinski och forskaren samt doktoranden Fei Lou vid laboratoriet för fotonik och mikrovågsteknik på KTH där också Lars Thylén arbetar som professor.

Förutom att sänka effektförbrukningen kan skivresonatorn också bidra till att öka bandbredden i kretsarna, det vill säga möjliggöra att större datamängder kan skickas fram och tillbaka för samma effektförbrukning som idag.

KONTAKT
Lars Thylén på
tel: 08 – 790 40 50  
e-post: lthylen@kth.se

Lech Wosinski
tel: 08 – 790 40 74
e-post: lech@kth.se

Arbete är en av de mest grundläggande mänskliga aktiviteterna. Genom arbete får människor sin försörjning och genom arbete skapas en stor del av deras identitet. Skillnader och kategoriseringar skapas genom vem som arbetar med vad, och vem som får arbeta med vad. Detta påverkar i sin tur människors tillgång till arbete, och i längden dess möjligheter till överlevnad.

I en ny avhandling från Uppsala universitet studeras arbete i 1500-talets Sverige av historikern Christopher Pihl. Under perioden expanderade den svenska kronan på både lokalt och centralt plan: en ny förvaltning skapades, krigsmaktens storlek ökade och kronan bedrev egen produktion inom jordbruk, hantverk och bergsbruk. Denna expansion innebar nya typer av arbeten och nya möjligheter till försörjning. Det unika med den svenska kronans expansion är att den har efterlämnat ett detaljerat källmaterial. Detta material möjliggör detaljerade studier av vilka faktorer som var verksamma när arbete organiserades och dess effekter på människor.

I avhandlingen kan visas hur kön tillsammans med civilstånd, ålder, social tillhörighet och vilka kunskaper som värderades tillsammans var mycket betydelsefulla för vilka individer som fick vilka arbeten. En delstudie i avhandlingen kan visa hur arbeten som exempelvis bryggning och textilproduktion, som i stads- och bondehushåll till stor del utfördes av kvinnor, inom kronans expansion kom att i högre grad utföras av män. Orsaker till detta kan sökas i en förändrad syn på vilken kunskap som låg bakom arbetet att brygga och väva och en förändring av skalan på produktionen.

– Männen som tog över kvinnornas arbete kom att få starkare yrkesidentiter än de kvinnliga utövarna – männen blev mästare medan kvinnorna ofta enbart benämndes som kvinnfolk, säger Christopher Pihl.

I avhandlingen studeras även löner och där framträder tydligt hur män och kvinnor på lägre befattningar, som till exempel pigor och drängar tjänade ungefärligen lika och det var också ungefär lika många anställda av vardera slaget. Den stora skillnaden mellan könen framträder när de mer välavlönade grupperna undersöks. Inom dessa dominerade männen totalt, endast ett fåtal kvinnor förekom där. För kvinnor fanns få karriärmöjligheter och de slog tidigt i det för modern tid så välbekanta glastaket.

I en jämförelse med modern tid kan studien visa på betydelsefulla skillnader när det gäller exempelvis vilka arbeten som kunde utföras av män respektive kvinnor och att civilstånd hade en avgörande betydelse för tillgång till högre tjänster för kvinnor, de var alla hustrur. Men samtidigt framträder betydelsefulla likheter i form av det ovan nämnda glastaket och att kvinnors löner i genomsnitt låg mellan 60–80 procent av mäns. Detta talar för att arbete och arbetets betydelse dels måste förstås som föränderligt, dels att det bär tydliga drag av kontinuitet. Det sistnämnda är betydelsefullt för förståelsen av hur ett arbetes könskodning eller lönesättning kan förändras.

KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta Christopher Pihl, tel: 018-471 1532, e-post: Christopher.Pihl@hist.uu.se

Läs mer och ladda ner avhandlingen Arbete: Skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige. Avhandlingen försvaras den 23 november.

Syftet med Helene Jacobson Petterssons avhandling är att studera hur erfarenheter av socialt medborgarskap manifesteras i vardagslivet, och hur unga kvinnor och män med etnisk minoritetsbakgrund skapar möjligheter och bemästrar hinder för delaktighet i samhället. Hur blir erfarenheter i vardagen drivkrafter för att konstruera aktivt medborgarskap?

Datamaterialet i den empiriska studien inkluderar kvalitativa intervjuer med sjutton unga personer. Gruppen utgörs av elva kvinnor och sex män med skilda etniska och nationella bakgrunder, i åldersspannet 17-26 år. Forskning inom detta område fokuserar ofta på etniska minoritetsungdomar i storstadsområden och större städer medan individerna i denna studie bor i en medelstor svensk stad.

Resultaten visar att subjektiva erfarenheter av möjligheter och hinder för att nå jämlikhet, social inkludering och social delaktighet i vardagen träder fram som drivkrafter för de ungas motstånd mot etnisk diskriminering och krav på ett inkluderande socialt medborgarskap. Ett av de viktigare resultaten är att det sociala medborgarskapets innehåll och gränser ständigt definieras och omdefinieras av de unga kvinnorna och männen beroende på erfarenheter i det dagliga livet, genus och karaktären av deras sociala nätverk, men också beroende på hur länge de har bott i Sverige. Den övergripande slutsatsen är att de unga personerna inte är passiva offer för strukturell etnisk diskriminering utan är aktiva i processen att skapa sitt sociala medborgarskap.

KONTAKT OCH INFORMATION
Avhandlingen “Creating social citizenship: young people, ethnicity and participation in a Swedish local context”, försvaras vid en offentlig disputation, den 23 november 2012, kl 13.15. Plats: IKEA-salen, Hus N, Linnéuniversitetet, Växjö. Opponent är fil dr Camilla Nordberg, Helsingfors universitet.

För mer information kontakta:
Helene Jacobson Pettersson, helene.jacobson.pettersson@lnu.se eller telefon 070-2366781.

Nervskador är vanliga vid exempelvis sågolyckor och kan ha förödande effekter på kroppsdelens funktion. Ungefär var fjärde person som får minst en av huvudnerverna till handen eller armen avskuren kan inte återgå till sitt tidigare arbete. Idag måste en förlust av nervvävnad överbryggas med en frisk nerv från underbenet, vilket ger ett långt ärr därnere, känselbortfall på utsidan av foten samt risk för neurom, en smärtsam knöl där nerven togs. Det finns också risk för ökad lokal köldkänslighet.

I avhandlingen prövas ett alternativ till nervtransplantationen i form av fibrinklister, som består av kroppsegna ämnen och används i många kirurgiska sammanhang. Det formades till ett rör mellan de skadade nervändarna som styrde de nervfibrer (axoner) som växte i riktning mot musklerna och huden hos råttor. Det visades sig att fibrerna kunde växa över ett gap på mer än 10 mm under fyra veckor och efter 16 veckor var muskelåterhämtningen och nervtätheten mycket lovande. Om gapet gjordes längre (20 mm) var resultatet inte lika lovande, och för att påskynda återbildningen av nervvävnad användes mänskliga stamceller som donerats av patienter vid handkirurgiska enheten, Norrlands universitetssjukhus. För att förhindra avstötning av cellerna behandlades råttorna med cyklosporin A. Det här upplägget gav en mycket stabil tillväxt av nervfibrer efter tre veckor och tre månader efter ingreppet hade musklerna hos de råttor som fått kombinationen stamceller och cyklosporin återhämtat sig nästan lika väl som efter transplantation av en frisk nerv.

Resultaten väcker förhoppningar om att patienter med nervskador i framtiden kan behandlas utan att behöva offra en frisk nerv. Det faktum att både fibrinklister och cyklosporin redan är godkända för klinisk användning kan avsevärt förkorta tiden innan metoden kan användas i sjukvården.

KONTAKT OCH INFORMATION
Aleksandra McGrath kan nås på:
tel. 090-786 52 73
e-post aleksandra.mcgrath@anatomy.umu.se

Fredagen den 21 september försvarar Aleksandra McGrath, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln titeln Utveckling av biosyntetiska implantat för perifer nervkirurgi (Engelsk titel: Development of biosynthetic conduits for peripheral nerve repair).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal BiA 201, Biologihuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor John Haycock, University of Sheffield, UK.

Läs hela eller delar av avhandlingen här

– Resultaten i avhandlingen visar att både chefer som själva är läkare och chefer som har andra grundprofessioner på olika sätt bidrar till att göra chefsrollen svag i relation till läkarprofessionen, säger Mia von Knorring, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för försäkringsmedicin.

I sin avhandling har hon studerat chefsrollen i relation till hanteringen av patienters sjukskrivning – en vanlig och ofta svår uppgift i läkares arbete. Gruppintervjuer med läkare visade att de i sin sjukskrivningshantering upplevde ett flertal problem som på olika sätt berörde chefers ansvarsområden. Enkäter 2004 och 2008 till över 2000 specialistläkare i Stockholm visade att nästan varannan läkare saknade en policy och att var tredje läkare inte hade stöd från sina chefer i sin sjukskrivningshantering.

Med utgångspunkt i den frånvaro av ledning i sjukskrivningsarbetet som framkom genomfördes intervjuer med sjukvårdschefer på två ledningsnivåer från olika delar i landet: landstings- och regiondirektörer, respektive verksamhetschefer. Analyserna visade bland annat att cheferna beskrev strategier för att leda läkares arbete som tycktes bidra till att försvaga chefsrollen och minska dess legitimitet i relation till läkarrollen i sjukvårdsorganisationen. Få chefer beskrev sin eller andras chefsroller inom ramen för det som i avhandlingen kallas en managementbaserad diskurs, det vill säga med en tydlig bas i den chefsposition cheferna hade i organisationen.

I stället var identifikationen med att vara eller inte vara läkare stark bland cheferna och de använde ofta uttryck som ”läkare” eller ”icke-läkare” för att beskriva och värdera sig själva och andra chefer i sina respektive chefsroller. Uttryck som kunde hänföras till en gemensamt delad chefsidentitet i sjukvården saknades nästan helt bland cheferna.

Resultaten i avhandlingen tyder, enligt Mia von Knorring på att det finns ett behov av att stödja chefer i att hantera sin chefsroll i relation till läkarrollen, både för de chefer som själva är läkare och för dem som har andra grundprofessioner.

– Chefsrollen och läkarrollen är två av flera viktiga roller i sjukvården. Tidigare forskning har visat att en svag och oklar chefsroll kan ha negativa konsekvenser inte bara för chefers arbete, utan också för läkares arbete, för andra personalgrupper i sjukvården, och för vårdens kvalitet. Därför är det av flera skäl viktigt att man tar den här problematiken på allvar, säger hon.

INFORMATION OCH KONTAKT
Doktorsavhandling: The manager role in relation to the medical profession, Mia von Knorring, Sektionen för försäkringsmedicin vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Disputation skedde den 12 oktober 2012. Huvudhandledare har varit professor Kristina Alexanderson.

För ytterligare frågor, kontakta:
Mia von Knorring, med dr, leg psykolog
Tel: 070-8741814
E-post: mia.von.knorring@ki.se

– Acidithibacilli är kraftfulla, till exempel utvinns en fjärdedel av all koppar i världen med hjälp av dessa mikroorganismer. Men, de kan också orsaka miljöproblem, till exempel i övergivna gruvor. Därför är grundforskning om dessa bakterier viktig. Om vi lyckas förstå de processer de använder kan vi kanske kontrollera den miljöförstöring de orsakar bättre i framtiden, säger Stefanie Mangold, doktorand vid institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.

En speciell egenskap hos syraälskande bakterier är att de överlever i extremt sur miljö som också förorenats med metaller, miljöer där inga andra organismer klarar sig. De har också naturlig förmåga att lösa upp malmer och används därför ofta inom industriell metallutvinning.

För att få insikt i hur dessa mikroorganismer kan frodas i en så ogästvänlig miljö har Stefanie Mangold undersökt ämnesomsättning, metallresistens och pH-homeostas hos bakterierna. Hon har fokuserat på två modellorganismer, Acidithiobacillus caldus (At. caldus) and Acidithiobacillus ferrooxidans (At. ferrooxidans).

I resultaten föreslås bland annat signalvägar för hur At. caldus bryter ned svavelföreningar för att få energi. Kunskapen kan i förlängningen hjälpa till att optimera metallutvinning eftersom nedbrytning av svavelföreningar är ett viktig steg i nedbrytningen av malm.

Vidare studerades hur At. ferrooxidans kan växa utan att använda syre, vilket är intressant vid metallutvinning ur stora högar med malm, där det kan finnas zoner helt utan syre. Kunskap om hur mikroorganismerna kan överleva stress till följd av höga metallhalter och syranivåer kan också vara till nytta för att kunna finslipa industriella processer.

INFORMATION OCH KONTAKT

Om disputationen:
Fredagen den 23 november försvarar Stefanie Mangold, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Growth and Survival of Acidithiobacilli in Acidic, Metal Rich Environments”. Svensk titel: ”Tillväxt och Överlevnad av Acidithiobacilli i Sura, Metallrika miljöer.

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Sal 933, byggnad B9, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Axel Schippers, Federal Institute for Geosciences and Natural Resources, Geozentrum Hannover, Tyskland.

Läs eller ladda ner avhandlingen här

För mer information, kontakta gärna:
Stefanie Mangold (engelsktalande)
Telefon: 090-785 67 65
E-post: kristina.arnoldsson@chem.umu.se

Alla initiala analyser av materialet som gjorts av Mittuniversitetet (mikroskopi SEM och ljus samt elasticitet) visar att materialet verkligen har amorf struktur, det vill säga en struktur olik vanliga metallers kristallstruktur. Fortsatta studier är planerade och kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

Den mycket metallblanka testdetaljen som sitter fastsmält mot rostfritt stål är unik på flera sätt eftersom amorfa metaller har unika egenskaper. De är mycket starka, typiskt 2-15 gånger starkare än motsvarande ”vanliga” metaller, extremt elastiska (ett helt huvud till en golfklubba skulle vara en populär applikation), och är ofta rostfria. De amorfa metallerna visar också mycket lovande egenskaper vad gäller motståndskraft mot utmattning.

Genom en ny metod kan tillverkning av amorfa metallkomponenter med extremt komplexa former ske i en enda process.

– I många fall är metoden både snabbare och billigare än andra tillverkningsmetoder. I vissa fall kan komponenter framställas som helt enkelt inte är möjliga att tillverka med annan teknik. Den järnbaserade amorfa metallen som vi tillverkat är också relativt billig, lättare än vanligt stål och innehåller inga miljöfarliga sällsynta jordartsmetaller, säger Mikael Bäckström, tekn. dr, Mittuniversitetet.

Världsomfattande forskning om amorfa metaller drivs av de unika egenskaperna. Många användningsområden, från konstruktion till biomedicinska implantat, kan potentiellt revolutionera genom fördelarna som materialen visar.

Fram till nu har tillverkningen av även små amorfa komponenter varit komplicerad och dyr. Tillverkning av större komponenter av amorf metall med traditionella tillverkningsmetoder, som smältspinning (melt spinning), gjutning, pulvermetallurgi eller termoplastisk formning (thermoplastic forming) är inte möjligt.

– I samtliga fall då heta större komponenter svalnar långsamt, har atomerna tillräckligt med tid att ordna sig i en vanlig kristallstruktur. Bara processer med extremt snabb kylning, när atomerna ”fryser” i oordnat läge mycket snabbt, bildas den önskade amorfa strukturen. Det har lett till att man hittills bara kunnat tillverka förhållandevis små och tunna detaljer i amorf metall, säger Mikael Bäckström.

Framgången inom denna forskning gör att nya möjligheter öppnas som kan revolutionera tillverkningen av produkter och komponenter tillverkade av amorfa metaller. Preliminära resultat visar att vikten hos typiska kommersiella produkter kan minska med 90 procent om tekniken utnyttjas fullt ut. Det förväntas att områden i behov av starka, icke-korrosiva, elastiska material skulle vara de största vinnarna med applikationer i amorf metall.

Detta världsomspännande patent för tillverkning av amorfa metaller med hjälp av strålmetoder ägs av det svenska företaget Exmet AB. Detta säkerställer den kommersiella framgången för den verifierade tekniken och framtida licenstagare. Projektet uppmärksammades också nyligen genom att vinna ett pris för den mest innovativa användningen av EBM ®- tekniken vid en internationell konferens. Pristagaren utsågs av, och i konkurrens med, internationellt namnkunniga materialexperter och användare av additiv tillverkningsteknik. Priset visar även på det kommersiella värdet hos teknologin och världspatentet.

– Det internationella intresset för vår patenterade teknologi är stort. Vi för diskussioner med några av världens största företag om tillämpningar inom så vitt skilda områden som flyg-, rymd-, fordons-, elektronik- och implantatindustrin. Samarbetet med Mittuniversitet har fungerat väldigt bra, och vi ser fram emot fortsättningen. Parallellt pågår även arbeten dels med verifiering av Exmets teknologi för kompletterande lasermetoder, och dels inom pulverteknologi. Sammantaget är det en väldigt spännande tid för samtliga inblandade. Framtidsutsikterna för svensk teknologi, forskning och exportintäkter inom området ser väldigt ljusa ut, säger Mattias Unosson, vd för Exmet AB.

Förutom Exmet AB har forskningen genomförts i samarbete med företagen ARCAM AB och Öhlins Racing AB. Arbetet har finansierats av Tillväxtverket och Vinnova.

KONTAKT
Mikael Bäckström, tekn. dr, lektor, Sportteknologi, Mittuniversitetet, +46 70 540 06 74, e-post: mikael.backstrom@miun.se

Mattias Unosson, tekn. dr, vd, Exmet AB, +46 70 493 45 36, e-post: mattias.unosson@exmet.se

Maktskiftet är avslutat i Kina och Xi Jinping har tagit över och det är få som tror på några stora förändringar även om det är svårt att uttala sig om framtiden. Många av de förändringar som har skett de senaste åren, har skett utan att man förutsett det. Det gäller inte minst journalistiken. På bara två år har mikrobloggar vuxit från noll till 200 miljoner användare. För landets grävande journalister innebär det en ny publik i samhälle där vanligen medierna granskas minutiöst.

Marina Svensson från Lunds universitets centrum för öst- och sydöstasienstudier, har tillsammans med Johan Lagerkvist, Utrikespolitiska institutet,  undersökt journalistiken i Kina. Hon menar att det går att säga mer saker i de kinesiska mikrobloggarna än vad som skulle accepteras i vanlig press.

Förändringarna beror på en kombination av politiska, ekonomiska och professionella faktorer, menar forskarna. I och med att de politiska ramarna är så strikta förändras klimatet för journalister mer drastiskt och snabbt i Kina. Dessutom kan Marina Svensson och Johan Lagerkvist visa att journalister som arbetar på olika nivå i Kina har helt skilda förhållanden och olika stort svängrum.

Den nya tekniken – mikrobloggandet – har också lett till en medborgarjournalistik i Kina som tidigare inte fanns. Särskilt efter 2007 är det tydligt, menar forskar i sin slutrapport. I mikrobloggarna har medborgare själva kunnat komma med kritiska inlägg som både utmanat systemet och blivit en viktig källa till information för traditionella journalister i Kina.

Och det är många som mikrobloggar i Kina. Sedan det blev möjligt att mikroblogga 2009, finns det (mätt i slutet av 2011) över 250 miljoner registrerade användare av tjänsten. Tack vare den information som sprids där har dessutom journalisternas status höjts.I en del fall har dessutom mikrobloggarna använts för att undkomma censuren. Eller till och med för att utmana den, som när de skrivit om hur vissa journalister trakasserats av lokala myndigheter.

KONTAKT
Marina Svensson, Lunds universitet, marina.svensson@ostas.lu.se
Johan Lagerkvist, UI, johan.lagerkvist@ui.se
Läs hela deras slutredovisning här.

Regelbunden dansträning kan därmed ses som en strategi för att förebygga och behandla nedstämdhet och depression hos skolungdomar. Dansen ger också en ökad självkänsla och en ökad förmåga att hantera problem i vardagen.

I dansstudien inkluderades 112 svenska flickor i åldern 13 till 18 år. Flickorna hade vid upprepade tillfällen besökt skolsköterska för symtom som oro och nedstämdhet, trötthet, huvudvärk och värk i rygg, nacke och axlar. I studien randomiserades 59 flickor till en grupp som regelbundet dansade tillsammans två dagar i veckan och 53 flickor ingick i en kontrollgrupp där flickorna inte förändrade sina levnadsvanor.

Studiens resultat visar att de flickor som ingick i dansgruppen, trots alla de utmaningar som det innebär att vara tonårsflicka, ökade sin självskattade hälsa jämfört med kontrollgruppen. Den positiva effekten bibehölls vid uppföljningar efter fyra och åtta månader efter att dansträningen avslutats. Hela 91 procent av flickorna i dansgruppen bedömde att dansstudien gett en positiv erfarenhet. Detta kan på sikt även leda till en mer hälsosam livsstil över tid.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien Influencing Self-rated Health Among Adolescent Girls With Dance Intervention A Randomized Controlled Trial är publicerad i den amerikanska tidskriften Archives of Pediatrics and Adolescent medicine (JAMA).

För mer information kontakta Anna Duberg.
E-post: anna.duberg2@orebroll.se
Tel: 046-0705-509324

Forskare från Göteborgs universitet och University of  New South Wales har undersökt utvecklingen av personlighet hos ung öring från en å på den svenska västkusten. Resultaten visar att öringars beteende är väl utvecklat innan de är ett år gamla.

– Personlighet kan formas snabbt i naturen som en kombinerad effekt av beteendeutveckling under uppväxten och naturligt urval där individer med vissa beteendeanlag gynnas, säger Jörgen Johnsson, professor på Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Olika beteenden undersöktes
I den nya studien har forskarna undersökt aktivitet, nyfikenhet och aggressivt beteende hos tre månader gammal vild öring.

Fiskarna studerades i augusti och sattes sedan tillbaka i naturen för att återfångas i oktober då samma beteenden mättes på nytt. Den återfångade öringen visade upp en mer utmejslad ”personlighet” jämfört med beteendet i augusti som då var mer splittrat.

Live fast – die old
Studien visade också att öringar med hög aktivitetsnivå återfångades i högre utsträckning än mindre aktiva.

– Det tyder på att mer aktiva individer hade högre överlevnad i naturen, vilket går stick i stäv med den populära teorin ”live fast-die young” som förutsäger att en aktiv livsstil ökar dödligheten, säger Jörgen Johnsson.

Forskning kring personlighet kan bland annat ha betydelse för hur man väljer ut och föder upp fisk och andra djur för avel och odling, eftersom olika personligheter sannolikt är olika framgångsrika i olika miljöer.

Djurarter har personlighet
Senare års forskning har visat att många djurarter har ”personlighet”, de utvecklar beteendeskillnader där vissa individer blir försiktiga och stillsamma medan andra blir mer djärva.

Men det är fortfarande till stor del oklart vilka faktorer som leder till evolution och utveckling av personlighet hos vilda djur.

INFORMATION OCH KONTAKT

Artikeln:
Länk till artikeln här

Kontakt:
Jörgen Johnsson, Professor Inst för biologi och miljövetenskap
Tel: +46 (0)31 786 3665
E-post: Jorgen.Johnsson@bioenv.gu.se