Avhandlingen I all förtrolighet undersöker hur psykisk hälsa framställs i nätbaserade hälsotjänster i Norge och Sverige. Utmaningar för psykiskt hälsoarbete ur ett folkhälsoperspektiv lyfts fram. Nätbaserade hälsotjänster fungerar inte bara som en förlängning av redan befintliga tjänster utan verkar även som självständiga kommunikationskanaler för psykisk hälsa. De används som ”virtuella provrum” där användarna får möjlighet att förklara sina tankar, kring sig själva och sina relationer med andra, för de anställda på hälsotjänsterna.
– Det handlar om att skapa ett virtuellt rum där människor kan få information om, och prova på, olika sätt att förstå sig själv och andra, få förslag på sätt att hantera svåra situationer och få feedback på sådana tankar, berättar Anders Johan Wickstrøm Andersen, som arbetar som lektor vid Universitetet i Agder i Norge.
Hälsotjänster som finns inom psykisk hälsa på nätet kan också fungera som samhällets ”lyssnande öra” och Andersen understryker det ansvar som hälsotjänsterna har; att föra ut insändarnas erfarenheter i samhället genom att offentliggöra anonyma inlägg.
– På så sätt kan de ge styrka åt de marginaliserade röster som finns i de nordiska välfärdsstaterna, menar Andersen.
Undersökningen visar att det är stor variation när det gäller profilen på de olika nätbaserade hälsotjänsterna, förväntningarna från användarna och innehållet i inläggen. Andersen menar att det finns outnyttjade möjligheter i användandet av internet, särskilt när det gäller psykisk hälsa. Människor sparar tid, pengar och värdesätter dessutom anonymiteten som erbjuds på nätet.
– Denna form av ansiktslösa kommunikation blir värdefull eftersom tjänsterna blir mer tillgängliga, säger Andersen.
Avhandlingen visar att frågor kring psykisk hälsa i första hand handlar om relationer mellan människor. Människors psykiska hälsa verkar vara beroende av erkännande från andra.
– Innehållet i inläggen påvisar människors sårbarhet och vårt beroende av varandra, menar Andersen.
Det oroar honom dock att svaren från de hälsobaserade tjänsterna dominerades av individualiserade tolkningar, vilket bidrar till att man lägger över ansvaret för en socialt skapad ohälsa på den enskilda individen. Frågor om psykisk hälsa är tätt sammanlänkade med sociala och kulturella förhållanden.
– Om man gör den enskilda individen ansvarig döljer man den socialt skapade ohälsan och det politiska ansvaret, säger Andersen.
– Det var som om luften gick ur medierna efter klimatmötet i Köpenhamn 2009. Efter det har rapporteringen kring klimatfrågan minskat drastiskt i alla delar av världen, säger Ulrika Olausson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, som är en av forskarna som har kartlagt hur olika länders medier har förhållit sig till klimatfrågan.
– Tidigare fanns det en övertygelse om att den dagen alla är överens om att det sker förändringar i klimatet kommer vi kunna lösa problemet. Men så har det inte blivit, säger Peter Berglez, forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet.
Allas fel och allas plikt
Forskarnas resultat visar att det i delar av världen nu är konsensus. Majoriteten tror att klimatförändringarna är människoskapade och deltagarna i en ny studie hänvisar till vetenskapliga rön och sunt förnuft men också till personliga erfarenheter. Det är med nostalgi och nedslagenhet många konstaterar att växter eller djurarter har försvunnit.
– Trots att många är ledsna över att framtida generationer kanske aldrig kommer kunna se en isbjörn, blir de flesta inte känslomässigt engagerade. Många anser dock att det är allas fel och då också allas plikt att hjälpa till genom att göra små saker i vardagen – återvinna, minska konsumtionen och handla rätt, säger Peter Berglez.
Mediernas rapportering har bidragit till att det inte längre är en konflikt kring klimatförändringarnas orsaker utan konsensus men nu anser Örebroforskarna att det är dags att gå vidare. På konferensen kommer de främsta internationella forskarna inom fältet diskutera mediernas och medieforskningens möjligheter till utveckling.
En komplicerad fråga
– Jag tror inte vi ska låsa oss fast vid hur en komplicerad fråga som klimatfrågan ska anpassas till medierna logik utan vända på det. Hur kan medierna anpassa sig till klimatfrågan? Till exempel skapades medierna en gång i tiden med nationen i fokus men det nationella fokuset måste i fortsättningen kombineras med en global utgångspunkt. Dessutom hanterar medierna i dagsläget endast symptomen och adresserar sällan grundläggande orsaker, säger Peter Berglez.
– Annars finns det en risk att vi vänjer oss vid hotet och rädslan och att detta leder till klimatförnekelse eller apati. Det finns tecken på att det redan håller på att hända, säger Ulrika Olausson.
FriendlyReader är resultatet av ett nyligen avslutat forskningsprojekt, en fullt användbar tjänst i form av en mjukvara, fritt tillgänglig via forskningsprojektets hemsida, såväl i webbversion som nedladdningsbar till egna datorn.
Forskningsprojektet har finansierats av Post och Telestyrelsen genom regeringsuppdraget Digital delaktighet. Alla medborgare ska kunna tillgodogöra sig information på nätet, oavsett om man ser dåligt, har annat modersmål än svenska eller har andra typer av läs- och skrivsvårigheter.
FriendlyReader är enkel att använda. Den text man vill sammanfatta kopieras in i ett fönster och med musen kortar man sedan ner texten till önskad längd. Stilen kan göras olika stor och en markering läggas över raden för ökad läsbarhet. Ju mer man kortar, desto mindre innehåll finns givetvis kvar. Håller man musen över svåra ord föreslår programmet synonymer.
– Vi arbetar på många vis för att sprida kunskapen om FriendlyReader och hoppas att tjänsten också i en snar framtid ska finnas som mobilapp, säger Arne Jönsson.
För att sammanfatta texter så snabbt och bra som möjligt utnyttjar forskarna samma teknik som Google använder för att ranka sidor.
En tidigare del i arbetet att förenkla för personer med läs- och skrivsvårigheter är en funktion kallad Webblättläst. Söker du efter något på nätet så rankas sidorna efter vilka som är lättast att läsa. Även Webblättläst finns fritt tillgänglig.
Engagerade i projektet är förutom Arne Jönsson och hans forskargrupp på IDA, även handikappforskare på IBL, Institutionen för Beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet. Forskningen är också knuten Santa Anna IT Research Institute AB.
KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information kontakta professor Arne Jönsson
013 28 17 17 arne.jonsson@liu.se
Här hittar du verktyget:
FriendlyReader
Sverige har det största sysselsättningsgapet i Europa mellan infödda och nyanlända. Det trots att Sverige enligt Migrant Integration Policy Index har den bästa integrationspolitiken av länderna i OECD.
Ryszard Szulkin har studerat skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan infödda och invandrare i fjorton länder i Europa. Han konstaterar att det finns stora skillnader mellan länderna men också över tid.
– Det svenska sysselsättningsgapet mellan infödda och dem som nyligen invandrat är i särklass störst i Europa, säger Ryszard Szulkin. För människor med mer än tio års vistelsetid i landet är gapet mindre – Sverige utmärker sig inte alls på samma negativa sätt.
För flyktingar, som enligt Eurostat utgör cirka 25 procent av invandrarna i Sverige, är det särskilt svårt men här finns också skillnader mellan olika ursprungsländer. Flyktingar från Iran, Irak och Afrikas horn har det betydligt tuffare än invandrare från de tolv länder som blev nya EU-medlemmar 2004.
– De som flyttar är i regel unga. De som kommer till Sverige från de nya medlemsländerna har i genomsnitt högre utbildning än vad de som är födda i Sverige har, konstaterar Eskil Wadensjö.
Lärlingssystem för ungdomar och praktikplatser som vägar till integration i arbetsmarknaden pekas ut som möjliga lösningar, även om det i sig inte räcker.
– Vi hade en deltagare som varit ute på åtta praktikplatser. När han räknade ihop allt blev det nästan fem år i praktik, utan att ha fått en enda riktig anställning, konstaterar Mikael Nyman i Clara Lindbloms artikel.
Sveriges förmåga att hantera det faktum att en allt större del av landets befolkning har utländsk bakgrund är en ödesfråga. Luciano Astudillo ser stora utmaningar i ett Sverige med en mångfald identiteter.
– Dessa prövningar kan bara mötas genom mer samtal och mindre alarmism. Motsatsen är nämligen ett sluttande plan rätt ner i de mörkaste vrårna av mänsklighetens historia.
Gästkonstnär i detta nummer är Jockum Nordström.
KONTAKT
Erika Karlsson, informatör, Institutet för Framtidsstudier,
Tel: 08-402 12 36 eller erika.karlsson@iffs.se
Grundtanken är att man med hjälp av forskning och utveckling skall bidra till ett uthålligt, resurseffektivt samhälle. Forskningsmiljöerna Chalmers Energy Initiative, Bio4Energy och STandUP for Energy binder samman ett antal svenska universitet och forskningsinstitut. Tack vare långsiktig finansiering från regeringen kan man arbeta strategiskt med att ta fram ny teknik och nya processer för att effektivt producera elektricitet, värme, biodrivmedel och bio-baserade produkter. I Doha, Qatar, kommer man att visa upp denna ”svenska modell” som man beskriver i en ny gemensam broschyr.
Till FN-konferensens förhandlingsdel kommer ministrar från de 195 länder som skrivit under FN:s ramverkskonvention om klimatförändringarna (UNFCCC). Samtalen ska syfta till att komma överens om mer omfattande åtaganden än de flesta länder hittills har gjort för att minska utsläppen av temperaturhöjande växthusgaser. Man ska även behandla finansiering av klimatfrämjande insatser i utvecklingsländer, samt en fortsättning av Kyotoprotokollet. Det senare är det enda bindande internationella avtal som ålägger utvecklade länder att minska sina utsläpp av växthusgaser.
I konferenscentrat pågår parallellt en mässa där representanter för företag, intresseorganisationer och forskningsorganisationer håller möten, nätverkar och visar upp sina respektive verksamheter. Där kommer STandUP for Energy, Bio4Energy och Chalmers Energy Initiative att ha en monter. Representanterna för forskningsmiljöerna kommer även att delta i en rad olika möten.
– Energiforskningen är en väldigt viktig del i att minska utsläppen av växthusgaser. I Sverige har man varit ute i god tid och satsat på att sponsra riktade forskningsinsatser som strategiskt ska komplettera varandra, säger Carmen Medina, administrativ koordinator för STandUP for Energy vid Uppsala universitet.
– Vi visar hur Sverige har gjort för få igång förändringar, tillägger hon.
Anders Ådahl tar över det exekutiva ledarskapet för Chalmers Energy Initiative vid årsskiftet.
– Klockan tickar när det gäller klimatutmaningen. Det är viktigt för våra forskare att synas i debatten. Vi ska vara med i den positiva samhällsförändringen, säger Anders Ådahl.
Text: Anna Strom, Bio4Energy
KONTAKT OCH INFORMATION
För mer information, kontakta gärna:
Bio4Energy: info@bio4energy.se
Chalmers Energy Initiative: anders.adahl@chalmers.se
STandUpfor Energy: carmen.medina@uadm.uu.se
En broschyr om den ”svenska modellen” finns att laddas ner på Bio4Energys hemsida: http://www.bio4energy.se
Patienter svårt sjuka i cancer upplever att deras existentiella frågor om liv, död och mening inte alltid bemöts av vårdpersonal. Samtidigt är personalen väl medvetna om att patienter har dessa frågor, och de funderar själva mycket över detta.
– Sjuksköterskor och undersköterskor ger i min studie uttryck för att det är svårt att hantera och bemöta patienters existentiella frågor i en vårdkultur som övervägande har ett medicinskt förhållningssätt, säger Camilla Udo, doktorand.
Vårdpersonalen är ofta rädd att säga eller göra ”fel” så att patientens psykosociala tillstånd försämras, istället för att kunna ge patienten stöd. Denna osäkerhet bidrar till att både patienter och vårdpersonal känner sig missnöjda.
Sjuksköterskor och undersköterskor vid tre kirurgiska avdelningar vid ett sjukhus inbjöds att delta i en utbildning om existentiella frågor för att undersöka om denna bidrar till att de upplever stöd i hanterandet och bemötandet av existentiella frågor, samt om vårdpersonalen efter utbildningen var bättre rustade att uppmärksamma och bemöta patienternas existentiella frågor.
Resultaten visar att utbildningen bidrar till en ökad medvetenhet och reflektion, vilket ger fördjupad förståelse för patientens livssituation. Detta tycks utgöra ett stöd i kommunikationen och på så sätt bidrar den till minskad arbetsrelaterad stress för vårdpersonalen. Resultat visar också att det är viktigt för vårdandet att kirurgsjuksköterskor och undersköterskor får tid och möjlighet att tillsammans med kollegor reflektera över svåra vårdsituationer samt få utbildning, stöd och tid gällande kommunikation av existentiella frågor.
– Dessutom visar resultaten värdet av att reflektera individuellt och i grupp tillsammans med kollegor för att öka medvetenheten om attityder och utveckla strategier i vårdandet, säger Camilla Udo.
Ett viktigt resultat är också att deltagarna beskrev att de efter utbildningen kände mindre krav och förväntningar på sig själva att ge ”rätt” svar på patienters existentiella frågor och uttryck. Istället hade de alltmer kommit att inse att det var tillräckligt att finnas närvarande och att våga lyssna på patienten, vilket de upplevde som en lättnad.
KONTAKT OCH INFORMATION
Camilla Udo, doktorand, Institutionen för hälsovetenskap, 070-389 08 88, e-post: camilla.udo@miun.se
Handledare: Ella Danielson, professor, 070-676 14 60, e-post: ella.danielson@miun.se, universitetslektor Christina Melin-Johansson, docent Bertil Axelsson och universitetslektor Ingela Henoch
Här hittar du hela avhandlingen:
Existential issues in surgical care: Nurses’ experiences and attitudes in caring for patients with cancer
Nu kan du se statistik från SLU:s Riksskogstaxering som färgglada animerade bubblor. Med hjälp av den senaste tekniken inom visualisering kan du följa skogens utveckling sedan 1920-talet. Du kan också göra egna analyser och dela med andra.
Det nya materialet vänder sig till experter inom skogs- och naturvårdssektorn, men även till journalister, skogsägare, studenter och andra intresserade. Här kan man följa virkesförrådets utveckling eller hur andelen lövträd varierar på ett mer pedagogiskt sätt än tidigare.
– Vi hoppas att vår satsning leder till att skogliga data oftare lyfts fram i samhällsdebatten och används oftare i diskussioner om ett uthålligt skogsbruk. Vi vill synliggöra den värdefulla statistik som Riksskogstaxeringen tar fram och göra långa tidsserier mer lättillgängliga, säger SLU-forskare Anna-Lena Axelsson, som är ansvarig för projektet.
Vill göra prognoser för morgondagens skog
Sedan några år tillbaka pågår ett intensivt arbete med att tillgängliggöra material från de äldsta inventeringarna i databaser.
– I dag finns grundläggande statistik för perioden 1926–2008 i ett format som passar att visa med verktyget Sverige eXplorer*. Vi kommer efter hand att komplettera materialet med mer statistik, och vill framöver också visualisera utvecklingen framåt i tiden, säger Anna-Lena Axelsson.
Kanske blir dessa prognoser också i animerad form, det vill säga som färgglada bubblor som rör sig i ett diagram, snarare än som en lång tabell.
Anna-Lena Axelsson, SLU, leder projektet Historiska data från Riksskogstaxeringen och arbetet med att ta fram långa tidsserier.
Läs mer från Riksskogstaxeringen
KONTAKT
anna-lena.axelsson@slu.se, 090–786 85 91, institutionen för skoglig resurshushållning, SLU
neil.cory@slu.se, 090–786 82 26, institutionen för skoglig resurshushållning,SLU
Projektet är finansierat via informationsmedel från Formas och ingår i program Skog inom SLU:s miljöanalys.
VERKTYGET SVERIGE EXPLORER
Den nya statistiken och verktyget Sverige eXplorer nås via webbplatsen Visualisering av långa tidsserier från Riksskogstaxeringen. Vissa analyser kan du se direkt på webben. Om du vill göra en egen analys och dela med andra, krävs det fritt tillgängliga visualiseringsverktyget Sverige eXplorer. Sverige eXplorer har utvecklats av företaget NComVA på uppdrag av SCB.
Automationsforskarna Fredrik Danielsson och Bo Svensson har demonstrerat att det här fungerar i verkligheten. Testen är utförda på ett automatiserat produktionsavsnitt som innehåller tre industrirobotar, två maskiner för skärande bearbetning, ett transportsystem, ett materialhanteringssystem och en mätstation.
I vanliga fall är automatiserad produktion toppstyrd. Ett överordnade styrsystemet ger order om vad som ska göras, till exempel att en maskin ska borra ett hål. Sedan väntar det på svar om att detta är gjort innan det ger nästa order. Om hålet inte blir borrat för att borren har gått sönder kan styrsystemet inte ge nästa order i den fastlagda ordningen.
– Ett enda fel någonstans gör att allt stannar. Om till exempel en plåt veckas, då kommer en operatör dit och tar ut den felaktiga plåten och sedan måste han nollställa allting och starta om, säger Bo Svensson.
I Fredrik Danielssons och Bo Svenssons nya modell är alla ingående delar självständiga. Varje robot, transportband och maskin är utrustad med en agent, ett litet intelligent datorprogram som inte behöver signaler från ett överordnat styrsystem för att uträtta något.
– Agenterna vet vilka grannar de ska kommunicera med och de fattar små lokala beslut, säger Fredrik Danielsson.
Agenten triggas av det som händer närmast den. Startsignalen för en maskin kan vara att någon lägger in en plåt i den. Då vet den att den ska borra. Saker behöver inte ske i en viss ordning. Om en plåt försvinner ut ur flödet fortsätter systemet att jobba med andra produkter. Operatören kan också stoppa in en ny plåt mitt i flödet utan att det stör.
Det kan ta upp till ett år att skapa ett traditionellt automationssystem och det är mycket tungrott, tidsödande och dyrt att anpassa det efter efterfrågan. I systemet med agenter däremot kan man smidigt sätta in och ta ut både utrustning och operatörer. Och det kan tillverka en hel flora av produktvarianter, eftersom det lätt programmeras om. Agenterna genereras automatiskt på några minuter av Fredrik Danielssons och Bo Svenssons egenutvecklade programvara P-SOP. Operatören ger P-SOP instruktioner i form av en PowerPoint-skiss för hur systemet ska arbeta.
– Sen trycker man på en knapp och P-SOP spottar ut en massa små agenter till olika maskiner. Jag tror att det här kan vara nästa stora steg inom automation, säger Fredrik Danielsson.
Vilka bakterier vi har i tarmen påverkar risken för att vi ska drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Vissa bakterier producerar antioxidanter som skyddar mot sjukdomarna. Det visar forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet, i en studie som har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Människans kropp innehåller 10 gånger fler bakterieceller än mänskliga celler. De flesta av dessa bakterier utgörs av den normala tarmfloran. Inuti våra kroppar finns det alltså en enorm mängd bakteriegener utöver generna i våra egna celler – det så kallade metagenomet.
Hur påverkar alla dessa främmande gener vår hälsa? Den frågan försöker man besvara inom det heta forskningsområdet där man undersöker metagenomet. Därmed har flera sjukdomar kunnat kopplas till variationer i metagenomet på senare tid. Nu visar forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet att även att hjärt-kärlsjukdomar tillhör de sjukdomar som påverkas av vår bakterieflora.
Forskarna har jämfört en grupp stroke-patienter med en grupp friska personer. De hittade stora skillnader i tarmfloran mellan de två grupperna.
Forskarna fann dessutom en möjlig orsak till att vissa bakteriearter verkar skydda mot stroke. Det visade sig nämligen att de friska personerna bar på mer av de gener som behövs för att bakterier ska kunna producera ämnen som kallas för karotenoider – en sorts antioxidanter, som man sedan tidigare tror skyddar mot kärlkramp och stroke. Därmed hade de friska personerna en större förekomst av karotenoid-tillverkande bakterier i tarmen.
Forskarna följde också upp detta resultat med blodprover, som visade att de friska personerna hade betydligt högre halter av en viss karotenoid i blodet än de strokedrabbade personerna.
Karotenoider säljs idag som kosttillskott. Marknaden för dem är stor, men man har fått varierande resultat i kliniska studier av deras skyddseffekt mot kärlkramp och stroke.
Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, säger att man kan förvänta sig bättre resultat om man i stället kunde äta probiotika – alltså kosttillskott med sådana bakteriearter som producerar karotenoider.
– Våra resultat tyder på att långsiktig exponering för karotenoider, genom produktion av bakterierna i matsmältningssystemet, har viktiga hälsoeffekter. Med hjälp av resultaten skulle man kunna ta fram nya probiotika. Man kan då förvänta sig att de nyttiga bakteriearterna i probiotikan etablerar sig som en fast kultur i tarmen, och ger en långtidseffekt.
– Genom att undersöka patientens bakterieflora skulle vi dessutom kunna göra riskprognoser för hjärt-kärlsjukdom, säger Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet. Det skulle kunna ge helt nya möjligheter att förebygga sjukdom.
Forskarna har nu startat företaget Metabogen för att vidareutveckla sina upptäckter om metagenomet. En förutsättning för framgångarna har varit det täta samarbetet mellan teknologer, mikrobiologer och medicinare.
– En av utmaningarna inom det här snabbväxande forskningsfältet är dess tvärvetenskapliga karaktär. Det kräver nya samarbeten och sammanslagningar av olika forskningsområden, konstaterar Jens Nielsen och Fredrik Bäckhed.
KONTAKT OCH INFORMATION
Studien har letts av:
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, +46 31 3427833, fredrik.backhed@wlab.gu.se
Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, +46 702-436 618, nielsenj@chalmers.se
Björn Fagerberg, professor i klinisk fysiologi vid Göteborgs universitet
Artikelns försteförfattare är:
Fredrik Karlsson, doktorand i systembiologi på Chalmers, +46 31-772 38 86, fredrik.karlsson@chalmers.se
Forskaren Pernilla Jonsson har i sin avhandling med hjälp av Sifo intervjuat 44 300 svenskar för att kartlägga förekomsten av så kallad läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, LÖH.
Studien, som är den första större i sitt slag i Sverige, visar att 2 av 100 vuxna svenskar lider av huvudvärk orsakad av överanvändning av huvudvärksläkemedel. Denna typ av huvudvärk är tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män, och allra vanligast bland personer i åldern 40 till 50 år.
Pernilla Jonsson beskriver LÖH som en ”ond cirkel”:
– I takt med att huvudvärken ökar, ökar behovet av läkemedel, samtidigt bidrar överanvändningen i sig till att huvudvärken kommer ännu oftare. Till slut har du huvudvärk var eller varannan dag, säger hon.
Studien visar att bland de som led av LÖH hade nästan hälften enbart använt receptfria läkemedel för att behandla sin huvudvärk.
– De vanligaste var att de använt läkemedel med substansen paracetamol, som finns ibland annat Alvedon och Panodil. Men det är känt sedan tidigare att alla läkemedel som används för att behandla huvudvärk akut, både receptfria och receptbelagda, kan bidra till utveckling av sjukdomen om de används tio dagar per månad eller mer, säger Pernilla Jonsson.
Avhandlingen konstaterar också att huvudvärk orsakad av övermedicinering är vanligare bland personer med lägre utbildningsnivå och inkomst, men orsaken bakom dessa skillnader är inte känd.
– Tack vare vår studie vet vi nu att LÖH är minst lika vanligt i Sverige som i andra länder. Vi vet vilka grupper som är värst drabbade, och vilka läkemedel som används mest. Den kunskapen är mycket viktig för att kunna sätta in förebyggande åtgärder, säger Pernilla Jonsson.
En viktig del i det förebyggande arbetet blir att öka kunskapen och medvetenheten om sjukdomen hos både hälso- och sjukvårdspersonal, apotekspersonal och allmänheten. Den rekommenderade behandlingen för den som lider av LÖH är enlig Pernilla Jonsson att sluta med överanvändningen.
– Man bör minska sin användning av akutläkemedel till max 10 dagar per månad. Om man har huvudvärk väldigt ofta kan man uppleva det som svårt och då kan det vara en god idé att ta hjälp av hälso- och sjukvården.
Avhandlingen Problematic medication use – Epidemiology and qualitative aspects of medication overuse headache and non-adherence to prophylactic migraine treatment försvarades vid en disputation den 16 november.
Att träning har positiv effekt för personer med demens visar Mia Conradsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 7 december.
Antalet personer som når hög ålder ökar och flera drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. När behovet av hjälp i det dagliga livet blir för stort flyttar många in på särskilda boenden. Äldre personer i särskilda boenden är en bristfälligt studerad grupp, exempelvis vad gäller effekten av fysisk träning, trots att det finns stora behov av åtgärder och rehabilitering. Depression är mycket vanligt i denna grupp, speciellt bland personer med demenssjukdom. Individer i särskilt boende har också många andra sjukdomar och kan fluktuera i allmäntillståndet vilket skapar osäkerhet vid mätningar av individens funktioner, men få studier är gjorda för att utreda detta.
Träning kan påverka psykiskt välmående hos yngre personer, exempelvis genom att minska förekomst av depressiva symtom och öka välbefinnandet, men kunskapen om träning bland äldre personer i särskilda boenden är begränsad. I avhandlingen utvärderas effekterna av högintensiv funktionell träning på depressiva symtom och välbefinnande i den gruppen. Efter 2-3 träningspass per vecka i tre månader såg man ingen effekt på psykiskt välmående. Dock syntes en positiv påverkan på välbefinnandet bland de personer i studien som hade demenssjukdom. Dessa resultat är viktiga att styrka i framtida studier som bara inkluderar personer med demenssjukdomar.
Det finns flera teorier om hur träning kan påverka psykiskt välmående, och en sådan är att man genom att ha förbättrat sin fysiska funktion också förbättrar sitt psykiska välmående. Avhandlingen kunde dock inte påvisa något sådant samband bland personer i särskilda boenden. Det kan vara så att de behöver träna oftare, alternativt krävs andra insatser för att öka deras dagliga aktivitetsnivå och därigenom påverka det psykiska välmåendet.
Avhandlingen granskar också tillförlitligheten av Bergs balansskala, ett instrument som används kliniskt och i forskning för att undersöka balansförmågan hos äldre personer. Resultaten visar att variationen mellan två testtillfällen med 1-3 dagars mellanrum kan vara upp till åtta poäng, vilket är viktigt att veta när testresultat på individnivå tolkas i forskning och vård. Detta innebär att en skillnad på åtta poäng eller mer måste påvisas vid uppföljning av en enskild individ för att man med säkerhet ska kunna säga att funktionen har förändrats.
Instrumentet ”Geriatrisk depressionsskala” består av frågor som besvaras med ja eller nej och är välanvänt för att påvisa symtom på depression hos äldre personer. Avhandlingen visar att skalan är användbar bland mycket gamla människor, även personer med lätt till måttlig demenssjukdom, vilket kan underlätta för personal inom sjukvården att upptäcka depressioner hos äldre personer. Dessa äldre personer kan svara på frågorna och svaren stämmer med en liknande skala för välbefinnande, vilket visar att de inte är givna slumpmässigt. För personer med svår demenssjukdom verkar det däremot behövas andra typer av skattningsskalor för att mäta depression.
KONTAKT OCH INFORMATION
Mia Conradsson är doktorand vid enheten för geriatrik, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, där hon kan nås på
tel. 090-785 88 90
e-post Mia.conradsson@germed.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61452
Miljölarmen om kvicksilver och bekämpningsmedel på 1960-talet ledde till att Sverige fick ett system för kemikaliekontroll som brukar framhållas som ett av världens främsta, men som inte kan hålla jämna steg med den explosionsartade ökningen av kemikalier.
Då handlade det om kemikalier som fanns lokalt, men förekomsten har sedan dess ändrat karaktär och blivit transnationell.
– Kemikaliernas väg genom miljön och samhället har blivit svårare att kartlägga. De finns i allt från medicin till kassakvitton och beräknas enligt vissa bedömningar öka med 330 procent fram till år 2050, konstaterar Simon Haikola som doktorerat om den svenska kemikalieövervakningens logik.
Han har bland annat intervjuat anställda på Naturvårdsverket, som spårar ämnen och förändringar i miljön, och Kemikalieinspektionen, som övervakar tillverkningen av kemikalier och kemiska produkter.
– Samtidigt som de övervakande myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla bilden av ett väl fungerande kontrollsystem, så problematiserar de sin egen verksamhet på ett sätt som underminerar den bilden. Det går till exempel inte att kontrollera varken förbjudna kemikalier i varor som importeras från länder utanför EU eller den så kallade cocktaileffekt som sker när olika ämnen reagerar med varandra i naturen, säger Simon Haikola.
Han menar att de register där företag rapporterar import och tillverkning av kemiska produkter har stora begränsningar. EG-förordningen REACH, som stegvis ersätter stora delar av de svenska kemikaliereglerna, fokuserar till exempel på stora volymer.
– Kemikalier som hanteras i mindre volymer än ett ton registreras inte och är svåra att fånga upp i kontrollen. Samtidigt är gränsdragningen nödvändig för att det praktiska registreringsarbetet ska vara möjligt, säger Simon Haikola.
Avhandlingen heter Bortom kontroll? Den svenska kemikalieövervakningens logik och kan laddas ned på LiU Electronic Press, www.ep.liu.se.
Disputationen sker den 7 december 2012 kl 13.15 i sal Val, Hus Vallfarten, Campus Valla, Linköping.
Simon Haikola nås på simon.haikola@liu.se och 0706-31 69 28.
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här! [Ref 1]
Få högskolelärare idag bekänner sig till ett absolut kunskapsideal där det bara är en mening som gäller. De flesta ser förmodligen istället perspektiviskt på kunskap. Det betyder att kunskapen inte bara beror på kunskapsobjektet utan också på kunskapens bärare. Det innebär också att många synsätt kan vara giltiga samtidigt – och bör få komma till sin rätt i undervisningssituationen. Men det är svårt att leva en sådan kunskapssyn i klassrummet.
– När man försöker göra det riskerar man att landa i uddlöst staplande av tyckanden eller i relativistiskt kaos. Särskilt svårt är det om man samtidigt har målet att fostra kritiskt tänkande, säger Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik.
I sin avhandling Topos som meningsbärare, har Maria Wolrath Söderberg frågat sig: Hur kan ett perspektivisk lärande se ut som också fostrar kritiskt tänkande? Och hur kan ett kritiskt tänkande se ut som erkänner många samtidiga och kanske motstridiga perspektiv? Ett sådant kritiskt tänkande, måste förstås som ett prövande möte mellan perspektiv som utmanar varandra.
Toposbegreppet
Topos är ett antikt retorisk begrepp som betyder plats. Toposläran visar hur man kan vandra mellan olika platser i diskursens landskap när man utvecklar sina tankar. Utifrån den bilden anar man en anknytning till en rörlig kunskapssyn där man kan se saker på olika sätt. Topos är platserna, men det är också utsikten från dem och rörelsen emellan dem. Det viktiga här är att det är ett kulturlandskap som ser olika ut i olika miljöer. Att man kan se saker på olika sätt bäddar för diskussion och pekar mot en argumentativ syn på meningsskapande.
– Jag hade en idé om att toposbegreppet skulle kunna bidra till en perspektivisk didaktik som fostrar kritiskt tänkande. Men för att kunna utveckla de tankarna behövde jag förankra dem i en genomtänkt teori om lärande och meningsskapande. Det jag därför gjorde i min avhandling var att undersöka vad det skulle betyda att förstå meningsskapande om man ser det genom toposbegreppets lins.
Spänningsfylld kunskapssyn
Utifrån arbetet med toposbegreppet kunde Maria Wolrath Söderberg utvinna materialet till en relativt sammanhängande, om än spänningsfylld kunskapssyn. Hon har också tagit fram ett förslag till en mer utvecklad toposmodell och dragit upp linjerna för en topisk teori om meningsskapande, med stöd i Michail Bachtins dialogiska teori. Det tillät i sin tur en skiss för hur en undervisning som befordrar perspektivbyte skulle kunna se ut.
Resultatet visar att nya saker blir synliga om man anlägger ett topiskt perspektiv på lärande som kan komplettera ett sociokulturellt eller kognitivt synsätt som kanske främst är de skolbildningar som har präglat pedagogiken de senaste årtiondena.
– Ett exempel är lärandets karaktär av förhandling där olika synsätt möts och bryts mot varandra och går förändrade därifrån utan att nödvändigtvis landa i samsyn eller horisontsammansmältning för att det ska vara meningsfullt, säger Maria Wolrath Söderberg.
Lärande kan också vara en insocialisering i att använda de topos som karaktäriserar en viss verksamhet eller kultur så som prioriterade teman, betonade värden, tankestrukturerande metaforer och andra återkommande retoriska operationer. Ett annat exempel är hur kritiskt tänkande kan vara att urskilja sina egna och andra topos, att problematisera dem, se alternativa topos och att kunna röra sig mellan dem olika.
– En didaktik som bygger på dessa tankar betonar debatt, anknytning till studenternas livsvärld, viss provokation och tränar självreflektion och omprövning av de egna förgivettagandena, säger Maria Wolrath Söderberg.
INFORMATION OCH KONTAKT
Topos som meningsskapare: Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation. Mara Wolrath Söderberg gjorde sin forskarutbildning vid Södertörns högskola, men avhandlingen lades fram inom Örebro universitets forskarutbildning där hon varit antagen som doktorand.
Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik, Södertörns högskola
E-post: maria.wolrath-soderberg@sh.se
Telefon: 08-608 40 56 eller 073-7645667
Björn dödar fler renkalvar än man tidigare trott. Det visar en fyra år lång studie på uppdrag av regeringen som presenteras den 4 december. Genom studien finns nu för första gången kunskap om storleken på skadorna som björnens jakt på renkalv orsakar för renägarna.
Viltskadecenter vid SLU har i samarbete med Skandinaviska björnprojektet, Udtja skogssameby och Gällivare skogssameby genomfört en studie om hur många renar som björn i området dödar. I de två samebyar där studien har genomförts står björnpredation för en betydande del av dödligheten för renkalvar under våren. Resultaten av den fyraåriga studien kan direkt användas för att bedöma den potentiella effekten av tre förekommande förebyggande åtgärder: individriktad jakt, områdesriktad jakt och kalvning i hägn.
Rapporten, som släpps den 4 december, är resultat av ett regeringsuppdrag för arbetet med att förebygga rovdjursangrepp på ren. Det har tidigare inte funnits någon kunskap om hur omfattande björnars angrepp på ren är.
– Resultatet av studien är att vi nu ser att björnpredationen på ren är mycket större än man tidigare trott. Den ersättning som idag utgår för björnskador på ren står inte i proportion till de faktiska skadornas omfattning i de två studerade samebyarna, säger Jens Karlsson, forskare vid Viltskadecenter, SLU.
Man har också sett att av de renkalvar som dödades av björnar blev 99,7 % dödade under perioden 1 maj till 9 juni. Ju tidigare på våren avlivning av björnar sker, desto större blir effekten av jakten. Däremot kan avlivning av björnar efter 1 juni inte förväntas ha någon effekt på antalet björndödade renkalvar under aktuell kalvningssäsong.
Av de förebyggande åtgärder som forskarna studerat är områdesriktad jakt samt kalvning i hägn de förebyggande åtgärder som kan förväntas ha störst effekt. Rennäringen vill dock inte se kalvning i hägn som en varaktig lösning.
2 500 renar och 25 björnar följdes under tre år med GPS-sändare och även så kallade proximitysändare på de dräktiga vajorna (honrenar). Proximitysändarna sänder ut en radiosignal ca 100 m åt alla håll. När en björn med GPS-sändare kommer inom 100 m från denna signal slår björnens sändare om till att ta en position per minut som skickas till forskarna. Med hjälp av denna nya teknik kan man hitta platser där björnen stannat till i bara någon enstaka minut efter att ha dödat en renkalv. Detta ger forskarna möjlighet att i detalj följa hur björnarna har rört sig kring de kalvande renarna och undersöka hur många renar de dödar.
KONTAKT
Jens Karlsson (Viltskadecenter, SLU), tel: 070-2590770
Ole-Gunnar Stöen (Skandinaviska björnprojektet), tel: +47 97119945
Peter Segerström (Skandinaviska björnprojektet), tel: 070-2581120
Rune Stokke (Udtja skogssameby), tel: 070-3570116
Lars-Henrik Stokke (Udtja skogssameby), tel: 070-3153997
Stig Persson (Gällivare skogssameby), tel: 070-2372370
Lars-Thomas Persson (Gällivare skogssameby), tel: 070-3395250
Anders Persson (Gällivare skogssameby), tel: 070-5470001
I sjukdomsgruppen RASopatier ingår sju sjukdomar. Noonans syndrom och neurofibromatos typ 1 är de två vanligaste, där ungefär en av cirka 2500 nyfödda drabbas, medan de andra fem är mycket mer sällan förekommande.
RASopatier kännetecknas av hjärtfel, kortvuxenhet, typiska ansiktsdrag, hudproblem, påverkan på mental och motorisk utveckling samt ökad risk för vissa tumörtyper. Viktiga skillnader finns dock mellan RASopatierna gällande exempelvis tumörrisk, utvecklingsstörningsgrad och hjärtfelstyp. Många andra symptom förekommer i varierande grad, vilket ger stor klinisk variabilitet, det vill säga individer med samma RASopati har inte exakt samma symptom och individer med olika RASopatier kan ha liknande symptom. Rätt diagnos är oerhört viktigt för att kunna erbjuda uppföljande kontroller med hänsyn till olika risker samt för framtida behandling.
Mutationer i arvsmassan som orsakar RASopatier har hittills hittats i 14 gener, som alla tillhör RAS-MAPK-signalvägen. En signalväg är en kedja av signaler från cellens yttre in till cellkärnan, som styr vilka proteiner cellen ska tillverka. Genom att kombinera en klinisk diagnos, det vill säga symptombilden, med en genetisk analys av individens DNA, för att se vilken gen som innehåller en mutation, har bedömningen av individer med RASopatier underlättats.
I avhandlingen har två individer med en ovanligt allvarlig symptombild av Noonans syndrom undersökts. Sara Ekvall med kollegor fann att dessa individer hade mutationer i två olika gener, som båda tillhör RAS-MAPK-signalkedjan, vilket kan ge förstärkt effekt och leda till svårare symptom.
Ytterligare fyra familjer, där vissa familjemedlemmar visade symptom av neurofibromatos typ 1, medan andra inom samma familj hade neurofibromatos-Noonans syndrom, som är en blandning av neurofibromatos typ 1 och Noonans syndrom, undersöktes. Här hittades endast en mutation i vardera familj. Men alla mutationerna låg i genen som orsakar neurofibromatos typ 1, vilket bekräftar tidigare resultat att majoriteten av individer med neurofibromatos-Noonans syndrom endast har mutation i genen som orsakar neurofibromatos typ 1.
Sammanfattningsvis har resultaten i avhandlingen gett ökad kunskap om bakomliggande orsaker till RASopatierna, vilket på sikt kan ge förbättrad diagnostik, prognos, riskbedömning och behandling av individer med RASopatier.
INFORMATION OCH KONTAKT
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Genetic and Clinical Investigation of Noonan Spectrum Disorders.
Avhandlingen försvaras den 7 december.
För mer information kontakta Sara Ekvall, tel: 070-493 74 75, e-post: sara.ekvall@igp.uu.se
Stroke innebär att en del av hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel antingen till följd av en propp, eller bristning i ett blodkärl. Stroke drabbar personer med diabetes i högre utsträckning än den genomsnittliga befolkningen. Den behandlingsform som finns i dag för att förhindra bestående hjärnskador efter en stroke är så kallad trombolys, där man genom att snabbt sätta in blodförtunnande läkemedel kan lösa upp blodproppar i exempelvis hjärnan.
Men eftersom trombolys också kan ha kraftiga biverkningar, vanligen i form av hjärnblödning, är det bara cirka 10 procent av patienterna som kan få denna behandling. För just patienter med diabetes vet man också att trombolys fungerar sämre, eftersom diabetes i sig är en sjukdom som påverkar blodkärlens struktur och känslighet.
Den substans som forskarna nu har undersökt heter linagliptin och säljs redan som antidiabetiskt läkemedel under ett varumärkesnamn. Linagliptin verkar genom att sänka blodsockret hos vuxna med typ 2 diabetes tillsammans med diet och motion. I sin studie har forskarna behandlat diabetiska möss med antingen linagliptin eller placebo, före och efter att dessa fått en experimentellt orsakad stroke. Studien är utformad så att den liknar omständigheterna för patienter med diabetes typ 2 som behandlas med linagliptin.
Resultatet visar att läkemedlet minskar skador i hjärnan efter en stroke, oberoende av dess blodsockersänkande effekt. Något som i sin tur talar för att diabetespatienter som redan behandlas med linagliptin kan ha en bättre prognos vid stroke än patienter som får annan typ av diabetesbehandling.
INFORMATION OCH KONTAKT
Den nu publicerade studien bygger på ett samarbete mellan forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim GmbH & Co, som marknadsför linagliptin. Studien har initierats och utformats av dr Cesare Patrone och professor Åke Sjöholm, medan experimenten har letts av dr Vladimer Darsalia. Ytterligare studier behövs innan man säkert kan säga att resultaten är applicerbara på människor.
Publikation: “The DPP-4 inhibitor linagliptin counteracts stroke in the normal and diabetic mouse brain: a comparison with glimepiride”, Vladimer Darsalia, Henrik Ortsäter, Anna Olverling, Emilia Darlöf, Petra Wolbert, Thomas Nyström, Thomas Klein, Åke Sjöholm, Cesare Patrone, Diabetes, online 4 December 2012.
