I takt med att fler lever till en högre ålder blir demenssjukdom ett allt större problem i samhället. För att de som drabbas ska få rätt vård och hjälp är det viktigt att upptäcka sjukdomen i ett så tidigt skede som möjligt.
– Som logoped och språkintresserad har jag forskat för att bidra till att utveckla bättre diagnostiska verktyg för demens. Jag och mina kolleger har undersökt det semantiska minnet hos allt från unga friska till äldre med normal försämring av minnet och till dem som har utvecklat demens. Det har vi gjort genom olika språkliga och neurofysiologiska tester, säger Raffaella Crinelli, doktorand och författare till den aktuella avhandlingen.
I arbetet använde forskarna till att börja med ett par enkla, etablerade språktester som är utformade för demenssjukdom. Dessa språktester mäter den aktiva förmågan att finna ord, substantiv respektive verb. Här gällde det att på en minut dels nämna så många djur som möjligt, dels nämna vad en person kan göra. Forskarna kunde visa att de dementa har skadad ordhämtning – i synnerhet när det gäller verben – och att detta hör ihop med en för låg genomströmning av blod i vissa delar av hjärnan.
Men forskarna konstruerade även ett helt nytt språktest för att diagnostisera patienter med demenssjukdom. Testet prövar hjärnans förmåga att automatiskt hitta rätt kombinationer av ord. I testet ingår ordpar som semantiskt hör ihop, likaväl som semantiskt orelaterade ord. Det är både konkreta ord, som till exempel ”stol + bord”, och abstrakta ord, som ”ursprung + inledning”. Dessa riktiga ordpar har blandats med ordpar som inte alls matchar varandra.
Resultaten visar att äldre friska var lika bra på så kallad automatisk ordhämtning som yngre människor. Denna automatiska ordhämtning fanns kvar hos personer med mild demenssjukdom, men såg olika ut om patienterna hade Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadium eller så kallad semantisk demens, alltså bevarad talförmåga men problem med att förstå ords betydelse. Bland annat såg forskarna skillnader i reaktionstider hos friska äldre och patienter med Alzheimers respektive patienter semantisk demens, där de förstnämnda var snabbast och de sistnämnda tog längst tid på sig. Vid tester som innebar mer krävande ordinhämtning syntes också tydliga skillnader mellan personer med mild demens och friska kontroller. Resultaten av det nya språktestet korrelerades med markörer för hjärnans aktivitet och ett mått på blodgenomströmning i hjärnan för att säkerställa diagnoserna.
I en annan delstudie i avhandlingen använde forskarna magnetkamera för att jämföra hjärnan hos Alzheimerssjuka och personer med semantisk demens. De kunde då se att den vita substansen krympt i ett specifikt område i hjärnan, kallat inferior longitudinal fasciculus, hos personer med semantisk demens, vilket skulle kunna tyda på att detta område är viktigt för det semantiska minnet.
– Vår forskning visar att enkla tester av ordbearbetning kan vara värdefulla för att upptäcka demens, speciellt i kombination med neurofysiologiska tester, elektroencefalogram och undersökning med magnetkamera, säger Raffaella Crinelli.
INFORMATION
Studierna i avhandlingen bygger på ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Waldau universitetssjukhus för psykiatri i Schweiz. Arbetet har finansierats genom Nationella forskarsolan i vård och omsorg, Stiftelsen Lions forskningsfond för åldersrelaterade sjukdomar, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Stiftelsen Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, och Alzheimersfonden. Huvudhandledare har varit professor Lars-Olof Wahlund vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Doktorsavhandling: ”When I show the Beatles then you say: ’Ramones!’ – Imagining semantic memory in Alzheimer’s Disease and Semantic Dementia”, Raffaella M Crinelli, Karolinska Institutet 2012. ISBN: 978-91-7457-759-4.
Under de senaste två åren har ledande europeiska havsforskare träffats för att väva samman tre separata nätverk till ett nätverk, EuroMarine, som täcker allt från gener till ekosystem.
– Det blir allt viktigare inom havsforskningen att ta helhetsgrepp och undersöka samma problem från så många olika perspektiv som möjligt. Därför måste kunskapsutbytet mellan forskare från olika discipliner bli mer effektivt. Det är till exempel viktigt att information om en fisks gener når fram till forskare som studerar miljön där fisken lever och tvärtom, säger Mike Thorndyke på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, som under snart två år har samordnat planeringsarbetet för EuroMarine.
Samarbete inför framtiden
Det sista mötet inför att förverkliga EU-projektet EuroMarine, som är ett tvärvetenskapligt nätverk om havsforskning, organiseras av Göteborgs universitet i Bryssel med bland annat högprofilerade talare från EU-kommissionen, som Anne Glover, EU:s första vetenskapliga chefsrådgivare och Donald Dingwell, generalsekreterare för European Research Council (ERC).
– Vi förväntar oss minst 100 havsforskare på mötet och de kommer att få veta mer om det senaste inom havsforskning och får dessutom vara med och påverka vägen framåt för EuroMarine-projektet. Detta är otroligt viktigt för ett fortsatt framgångsrikt Europa, säger Mike Thorndyke.
Utvecklar strategier för havsforskning
När EuroMarine är etablerat i början av 2013 kommer nätverket att arbeta med att utveckla strategier och tjänster för att göra prioriteringar för forskningen, underlätta informations-och kunskapsutbyte mellan forskare och att utbilda kommande generationer av multidisciplinära marina forskare.
– Haven längs de europeiska kusterna är en fantastisk resurs för alla européer med fiske och vattenbruk och även havet som en källa för vårt välbefinnande. Men kusterna är utsatta för överutnyttjande, klimatförändringar och ett ökat befolkningstryck. Vi behöver mer kunskap, det är faktiskt så att vi vet mer om månen än vad vi gör om våra hav, säger Mike Thorndyke.
För ytterligare information: www.euromarineconsortium.eu
I Sverige drabbas ungefär 1-2 procent i befolkningen av celiaki (även kallat glutenintolerans), men de flesta får aldrig vetskap om sin sjukdom. Röster har därför höjts för en allmän testning för celiaki. För att motivera en allmän screening krävs en del förutsättningar: bland annat att sjukdomen är ett viktigt hälsoproblem, att det finns en effektiv behandling och att det finns lämpliga metoder för att hitta sjukdomen. Celiaki är en vanlig sjukdom som om den förblir obehandlad kan ge negativa hälsoeffekter såsom mag-tarmbesvär, trötthet, blodbrist, benskörhet, och sämre livskvalitet. En effektiv behandling finns i form av glutenfri kost, vilket innebär att man utesluter allt vete, råg och korn i födan. Via ett blodprov kan man få reda på om en person har förhöjd risk för celiaki, men för en slutgiltig diagnos krävs ett vävnadsprov från tunntarmen. Således är flertalet av förutsättningarna för allmän screening uppfyllda.
– En allmän screening för celiaki är dock fortfarande kontroversiell eftersom de flesta studier om sjukdomen och dess komplikationer har genomförts på patienter med så pass märkbara symtom att de till slut fått diagnosen via sjukvården. Vi är inte helt säkra på att alla de personer man kan hitta med en screening löper lika stora långsiktiga risker av att förbli obehandlade, kommenterar Anna Rosén. Innan vi genomförde vår studie fanns det dessutom ingen kunskap om hur de som fick kännedom om sin sjukdom via en allmän screening upplevde det.
Genom en skolbaserad screening-studie av 7208 tolvåringar i Sverige identifierades 153 barn med sedan tidigare oupptäckt celiaki. I avhandlingen beskrivs hur dessa barn och deras föräldrar upplevde att få en celiakidiagnos upptäckt via en allmän screening. De som deltog i studien var inte alls förberedda på beskedet att de faktiskt hade celiaki. Drygt ett år efter diagnosen följde 72 % strikt den rekommenderade behandlingen och 54 % upplevde att de mådde bättre än tidigare. Hur hälsan och välbefinnandet förändrades efter diagnos och behandling varierade dock mycket, men det var tydligt att de sociala konsekvenserna av att plötsligt behöva följa en strikt diet påverkade en del barn negativt. I avhandlingen diskuteras huruvida en allmän screening för celiaki bör införas i Sverige och slutsatsen är att det behövs mer kunskap innan det kan rekommenderas.
INFORMATION OCH KONTAKT
Anna Rosén, är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och läkare vid avdelningen för klinisk genetik, Norrlands universitetssjukhus. Hon kan nås på:
Tel: 070-2275279
E-post: anna.rosen@epiph.umu.se
Torsdagen den 6 december försvarar Anna Rosén, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Screening för celiaki hos 12-åringar. Metoder för att hittas och vad hände sen? (engelsk titel: Mass screening for celiac disease in 12-year-olds. Finding them and then what?).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är docent Claes Hallert, Hälsouniversitetet i Linköping.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
Magåkomman IBS, som yttrar sig i form av smärta och obehag i magen, stört avföringsmönster samt svullnad och uppblåsthet i magen, har utvecklats till en folksjukdom. Senare studier visar att cirka 15 procent av alla svenskar lider av IBS i olika grad – samtidigt vet forskarna fortfarande inte vad som orsakar åkomman, och effektiv behandling för de värst drabbade saknas.
Studier vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att psykologisk behandling med hypnos kan ge en effektiv lindring som dessutom är bestående över tid: i en studie där 138 patienter med IBS behandlades med hypnoterapi upplevde 40 procent en tillfredställande minskning av symtomen, och 85 procent av de som varit hjälpta hade effekt av behandlingen även sju år senare.
Studierna ingår i en avhandling som nu drar slutsatsen att hypnoterapi bör införas som del den kliniska vården av patienter med svår IBS.
– Vi kan i fyra olika studier visa att hypnoterapi hjälper mot IBS även när behandlingen ges utanför högspecialiserade hypnoterapicenter. Behandlingen ökar livskvaliteten och patientnöjdheten är mycket hög, dessutom har metoden potential att spara sjukvårdsresurser, säger Perjohan Lindfors, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Behandling med hypnoterapi går ut på att patienten genom djup avslappning och individuellt anpassade hypnotiska suggestioner lär sig kontrollera sina symtom, antingen genom att avleda eller fokusera på symtomen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Implementation of gut-directed hypnotherapy for irritable bowel syndrome in clinical practice försvaras vid en disputation den 5 december.
Perjohan Lindfors, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare i gastroenterolog vid Sabbatsbergs sjukhus 070 4969814 perjohan-lindfors@tele2.se
Huvudhandledare: Professor Magnus Simrén, magnus.simren@medicine.gu.se, 031 3428068
Rädslan för negativa konsekvenser i samband med rörelse gör att många som drabbats av hjärtsjukdom undviker fysisk aktivitet och träning. Rörelserädslan, som är en normal psykologisk reaktion i det akuta skedet, gör att patienter i många fall inte vågar engagera sig i hjärtrehabiliteringen.
Forskare vid Sahlgrenska akademin visar i en avhandling att rörelserädsla är betydligt vanligare än vad man trott. Doktoranden Maria Bäck har studerat 332 patienter med kranskärlssjukdom, sex månader efter den akuta hjärthändelsen. Studien visar att var femte patient är rörelserädd.
– Det är allvarligt. Rörelserädda patienter deltog i lägre utsträckning i hjärtrehabilitering, presterade sämre på muskeltester och hade en lägre nivå av fysisk aktivitet, främst aktiviteter med en medelhög eller hög intensitetsnivå. De upplevde dessutom en sämre livskvalitet, en högre grad av oro och ångest, och hade ett större midjemått jämfört med patienterna som inte var rörelserädda, säger Maria Bäck, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Studien är den första som undersöker rörelserädsla hos patienter med kranskärlssjukdom. Fenomenet är dock välkänt inom vården, och har i studier på andra patientgrupper, främst patienter med långvarig smärta, visat sig vara ett hinder för en lyckad rehabilitering.
Maria Bäcks avhandling visar att rörelserädslan minskade hos de som medverkade i fysisk träning och hjärtrehabilitering. Forskarnas slutsats är att patienter med rörelserädsla måste identifieras så tidigt som möjligt i rehabiliteringsförloppet, för att kunna få hjälp med träningsbaserad hjärtrehabilitering.
– Vi vet att träningsbaserad hjärtehabilitering både minskar dödligheten och har en positiv psykologisk påverkan. Att utveckla riktade åtgärder för rehabilitering av patienter med en överdriven rörelserädsla är därför oerhört viktigt, säger Maria Bäck.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Exercise and physical activity in relation to kinesiophobia and cardiac risk markers in coronary artery disease försvaras vid en disputation den 16 november.
Kontakt: Maria Bäck, doktorand vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 0736-534963 maria.m.back@vgregion.se
Huvudhandledare Johan Herlitz, professor, leg läkare, 0734-612002, Johan.herlitz@gu.se
Helena Jahncke, doktorand vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning att prestationen i koncentrationskrävande arbetsuppgifter försämras av normala ljudnivåer och bakgrundsprat i kontorslandskap. I sin avhandling ”Cognitive Performance and Restoration in Open-Plan Office Noise” undersöker hon hur bakgrundsljud påverkar kognitivt arbete, trötthet och stress.
Det är en vanlig uppfattning att kontorslandskap förbättrar kommunikationen bland de anställda och att företag och organisationer kan spara pengar genom att minska lokalkostnaderna när fler kan arbeta på en mindre yta.
Sämre prestationer. Tidigare forskning har dock inte gett några entydiga belägg för att kommunikationen verkligen förbättras. Dessutom har det varit svårt att bedöma vilka kostnader en försämrad akustisk miljö kan medföra, t.ex. i form av försämrad arbetsprestation, när man bygger om från enskilda kontor till kontorslandskap.
– Vi har sett att prestationen försämras 2-10 procent om det går att uppfatta vad kollegor i bakgrunden säger jämfört med om talet inte går att urskilja, säger Helena Jahncke. Hur mycket prestationen försämras är beroende av vilken uppgift som utförs, det vill säga vilka kognitiva processer som krävs för uppgiften. Det är framför allt uppgifter som kräver koncentration och som involverar uppsökning, repetition och memorering av information som påverkas mest av bakgrundsljud.
Om man gör en enkel kostnadskalkyl för 110 anställda med en medellön på 25 500 kronor, ger en prestationssänkning på 2 procent ett tapp på cirka 1 miljon kronor om året (förlust i arbetstimmar x lön/timme x sociala kostnader).
Tröttheten ökar och motivationen sjunker. Resultaten visar också att normala ljudnivåer i kontorslandskap (50-60 dB i genomsnittlig ljudnivå) ger ökad trötthet och mindre motivation jämfört med om man kan reducera ljudnivån med 12-30 dB, vilket kan vara svårt att uppnå utan att sätta upp väggar. Resultaten visade även att ljudnivåeffekterna var mer försämrande för personer med hörselnedsättning.
– Om personalen tröttas ut kan det på sikt leda till ohälsa och sjukskrivningar och då ökar företagens kostnader ytterligare. Vi har även kunnat påvisa att fortsatt bullerexponering under en rast kan minska motivationen och försämra den efterföljande prestationen ännu mer.
Vilka arbetsuppgifter som ska genomföras och vilka individuella förutsättningar som finns är något som bör beaktas när man utformar kontorslokaler framöver. Man behöver även börja fundera över hur ljudförhållandena ser ut i de miljöer som uppsöks för olika former av återhämtning, som till exempel personalrestauranger och fikarum säger Helena Jahncke.
INFORMATION OCH KONTAKT
Den 23 november försvarar Helena Jahncke sin avhandling vid Luleå Tekniska universitet.
För mer informatio kontakta:
Helena Jahncke, doktorand miljöpsykologi, Akademin för teknik och miljö, 026-64 81 24
Många dag- och nattaktiva fjärilar sprider sig snabbt norrut i Sverige. Men vissa arter sprider sig snabbare än andra. Ny forskning som analyserat de senaste 37 årens expansionsmönster i Sverige visar nu att födan kan vara av avgörande betydelse för hur snabbt arter sprider sig.
– Arter vars larver är specialiserade på kvävegynnade växter sprider sig norrut snabbare än andra, berättar Per-Eric. Vårt forskningsprojekt visar att fjärilarnas spridning norrut går att förutsäga baserat på deras egenskaper, till exempel beroende på vilken föda eller livsmiljö som de föredrar.
Kvävenedfall från atmosfären innebär en ständigt pågående gödsling och leder till att kvävegynnade växter ökar och detta visar sig nu vara en viktig orsak till fjärilsarters expansion norrut i Sverige.
– Ökningen av de kvävegynnade växterna kan även förväntas ha liknande effekter på en rad andra organismer, avslutar Per-Eric.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln som i veckan publiceras i tidskriften Proceedings of the Royal Society B finns att läsa i fulltext här.
Ytterligare upplysningar fås från:
Per-Eric Betzholtz, lektor vid Lnu
Telefon: 070-316 44 34
E-post: per-eric.betzholtz@lnu.se
Lars B Pettersson, docent vid Lu
Telefon: 070-611 63 45
E-post: lars.pettersson@biol.lu.se
Nils Ryrholm, professor vid Hig
Telefon: 070-546 06 66
E-post: nils.ryrholm@hig.se
Christina Dahlgren, pressansvarig Lnu
Telefon 070-572 26 56
Den långa ungdomstiden (juvenil period) hos träd gör att arbetet med att förädla träd tar betydligt längre tid än till exempel spannmålsförädling. Maria Klintenäs har med sin avhandling från institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi vid SLU ökat kunskapen om längden på den juvenila perioden och om blomning hos träd.
Den lilla ettåriga örten backtrav, Arabidopsis, har länge varit modellväxt i växtforskningen. En annan modellorganism är hybridasp. Eftersom Arabidopsis är betydligt lättare att arbeta med än hybridasp, mest beroende på storlek och kort generationstid, görs vanligen de grundläggande undersökningarna av en ny gens funktion i Arabidopsis. Om genen därefter verkar intressant, letar man reda på motsvarande gen hos hybridasp och undersöker om den har samma funktion där.
För några år sedan upptäcktes att ett så kallat mikro-RNA, miR156, som fungerar som en övergripande regulator för den juvenila perioden i Arabidopsis. Maria Klintenäs har nu undersökt om miR156 har samma funktion i hybridasp.
– Jag kan verifiera att miR156 i stort sett fungerar på samma sätt i den fleråriga hybridaspen, som i den ettåriga örten Arabidopsis, och därmed påverkar den längden på ungdomstiden även hos trädet, säger hon. Jag har också visat att miR156 påverkar en mängd andra egenskaper hos hybridasp, som förgrening, dagslängdsstyrd knoppsättning och temperaturreglerad knoppsprickning.
I både hybridasp, Arabidopsis och en mängd andra blommande växter finns en gen kallad FT, som sätter igång blomningen hos vuxna växter då förhållandena är de rätta. FT-genen har ändrats extremt lite under evolutionens gång, eftersom plantor, vars FT-gen muterat, löper risk att inte blomma och därmed inte kunna föröka sig. Att FT har bevarat sin ursprungliga funktion, även då nya arter bildats, kan visas genom att det går utmärkt att starta blomning hos Arabidopsis med hjälp av FT från helt andra arter, t.ex. ris, äpple eller potatis.
– FT-genen, med sin funktion att starta blomning, finns till och med hos de evolutionärt sett allra äldsta blommande växterna, såsom näckrosor, vars släkte delades av från övriga vanliga blommande växter för cirka 120 miljoner år sedan. Däremot verkar FT saknas i våra barrträd, som särskiljdes från de blommande växterna för ca 250 miljoner år sedan.
Maria Klintenäs har också studerat funktionen av TEMPRANILLO-genen som påverkar blomningen och längden på ungdomsperioden i Arabidopsis. Hon kunde inte säkerställa att motsvarande hybridaspgen reglerar längden på ungdomsperioden i hybridasp. Däremot kunde hon visa att den påverkar både förgrening och knoppsättning hos hybridasp.
Även blomningsgenen FT har tidigare visat sig påverka knoppsättning hos hybridasp. Det verkar därmed finnas ett relativt starkt samband mellan regleringen av åldrande, blomning och knoppsättning i träd.
INFORMATION OCH KONTAKT
FM i biologi Maria Klintenäs vid institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Regulation of Phenology and the Juvenility-to-Maturity Transition in Trees”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
– Tid: fredagen den 23 november 2012 klockan 10.00
– Plats: P-O Bäckströms sal, SLU, Umeå
– Opponent: Professor Isabel Allona, Centre for Plant Biotechnology and Genomics, Madrid, Spanien.
Mer information
Maria Klintenäs, 090-786 85 90, 073-739 02 69, Maria.Klintenas@slu.se
Forskare runtom i världen har medverkat när marina arter kartlagts och en heltäckande databas, Word Register of Marine Species (WoRMS), skapats. För första gången kan forskarna erbjuda en detaljerad översikt av artrikedomen i havet.
Internationellt samarbete kring kartläggningen
En som deltagit i arbetet är zoologen Christer Erséus vid Göteborgs universitet.
– Vi är 120 specialister på olika organismgrupper som redovisat kunskapsläget för de arter vi känner till idag. Vi har sedan gjort en kvalificerad uppskattning av hur många arter som tycks återstå att upptäckas inom varje grupp. En utgångspunkt för detta har varit hur många nya arter vi funnit när vi för första gången undersökt faunan eller floran i en särskild del av världshaven, säger Christer Erséus.
Minst en tredjedel av havsarterna är fortfarande okända för forskarna trots att fler arter än någonsin beskrivits det senaste decenniet.
Hittills har totalt 226 000 arter beskrivits, vilket betyder att de fått sina vetenskapliga namn, medan 65 000 fortfarande ligger i olika samlingar och väntar på att bli beskrivna.
En miljon arter i haven
Forskarna menar att det kan finnas uppemot en miljon marina arter totalt, eller möjligen något färre. Merparten är troligen mindre kräftdjur, blötdjur, maskar och svampdjur och man räknar med att kartlägga majoriteten av dessa under detta århundrade.
– Det finns grupper av organismer där vi vet att nära hundra procent är kända, till exempel sälar, och andra där vi fortfarande bara känner till några få procent av arterna. Det senare gäller min egen specialitet som är en grupp småmaskar.
Kartläggningen är viktig för det fortsatta arbetet med att ta reda på vilka arter som är utrotningshotade och vilka insatser som krävs för att bevara artrikedomen.
– Som väl alla vet är hoten idag mot havens många livsformer både stora och globala. WoRMS-databasen ger oss åtminstone en möjlighet att hålla en viss ordning på denna stora del av jordens totala artmångfald.
Komplicerat att kartlägga
Det här är första gången som forskare över hela världen samarbetat för att presentera en global katalog av de marina arterna. Arbetet har varit svårt eftersom bland annat en art kan ha flera synonymer. Var och en av valarterna har till exempel i genomsnitt 14 olika namn.
– Ja, speciellt den äldre zoologiska litteraturen ställer till det för oss, då många arter blivit beskrivna flera gånger, på ett ganska knapphändigt sätt och under olika namn, men det är ju bara ett namn som ska gälla och räknas.
Forskarna hoppas nu att WoRMS-databasen ska stimulera även andra biologer att samarbeta för att inventera alla arter som lever på jorden, även de som lever på land och i sötvatten.
INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till artikeln.
Kontakt: professor Christer Erséus, Inst för biologi och miljövetenskaper, Göteborgs universitet tel. +46-31-786 3645, mob +46-703-576 713, christer.erseus@bioenv.gu.se
Digerdöden tog under 1300-talet livet av en tredjedel av Europas befolkning. Även om bakterien Yersinia pestis som orsakar sjukdomen, betraktas som utrotad i Europa, så rapporterar Världshälsoorganisationen WHO fortfarande omepidemier i Afrika, Asien och Amerika. Bakterier av Yersinia-släktet kan också framkalla svåra mag- tarmsjukdomar och diarréer.
En viktig fråga som har sitt ursprung i forskning som gjordes på 50-talet är hur kalcium kan spela en avgörande roll för Yersinias förmåga att orsaka sjukdom. Denna långlivade fråga har nu fått sitt svar då en tvärvetenskaplig forskargrupp vid Umeå universitet presenterar den molekylära mekanismen bakom kalciums betydelse.
– Det är känt sedan tidigare att kalcium hämmar ett viktigt steg under infektionsförloppet. Vi har nu identifierat ett specifikt protein kallat YscU som binder kalcium och vi tror att detta är en viktig del av kalciumeffekten, säger Hans Wolf-Watz, senior professor vid institutionen för molekylärbiologi.
Han har tillsammans med Magnus Wolf-Watz, universitetslektor vid kemiska institutionen, visat att sönderfall av proteinet YscU är ett nödvändigt steg under infektionsförloppet.
– Med NMR-experiment har vi dels kunnat studera detaljerna kring detta sönderfall men också identifiera vilken del av YscU som binder till kalcium, säger Magnus Wolf-Watz.
Kärnmagnetisk resonansspektroskopi är en metod som används av forskare för att ta reda på strukturen och sammansättningen hos molekyler. Vid det institutionsgemensamma NMR-centret på Kemiskt Biologiskt Centrum invigdes för en vecka sedan ett nytt 850 MHz högfältsinstrument.
– Det nya instrumentet öppnar vägar för nya spännande upptäckter inom vårt och andra forskningsområden och resursen är också tillgänglig för forskare vid andra svenska lärosäten, säger Magnus Wolf-Watz.
INFORMATION OCH KONTAKT
Forskningsresultaten publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
Stefan Frost, Oanh Ho, Frédéric H. Login, Christoph F. Weise, Hans Wolf-Watz & Magnus Wolf-Watz (2012) ”Autoproteolysis and Intramolecular dissociation of Yersinia YscU precedes secretion of its C-terminal polypeptide YscUCC”, PLOS ONE, The Public Library of Science ONE. Artikeln är tillgängligt genom open access.
Magnus Wolf-Watz, universitetslektor
kemiska institutionen, Kemiskt Biologiskt Centrum
E-post: Magnus.wolf-watz@chem.umu.se
Telefon: 090-786 76 90
Hans Wolf-Watz, professor
institutionen för molekylärbiologi och The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS
E-post: hans.wolf-watz@molbiol.umu.se
Telefon: 090 785 25 30
– Blod är en mycket speciell råvara. Blodgivare ger en bit av sin kropp som tecken på solidaritet och medkänsla. Samtidigt har blod ett medicinskt bruksvärde i sjukvården och ett kommersiellt värde för läkemedelsföretag som tillverkar blodprodukter, säger Boel Berner, som är sociolog och professor vid Tema teknik och social förändring.
Hennes skildring av blodets väg mellan människor börjar med enstaka lammblodstransfusioner på 1870-talet. När de återupptogs i början av 1900-talet var de fortfarande experimentartade och gjordes med hjälp av mer eller mindre sinnrika apparater.
Till en början skedde blodtransfusionen direkt till patienten från blodgivaren som framförallt rekryterades bland anhöriga och sjukhuspersonal. Först i slutet av mellankrigstiden började en organisation för blodgivning och transfusion byggas upp i Sverige och under andra världskriget rekryteras blodgivare bland allmänheten.
– Att ge blod blev en medborgerlig plikt och nya blodgivare registrerades i officiella kampanjer. Sjukvårdens behov ökade och blodet flödade, konstaterar Boel Berner.
Ny teknik och en ökad efterfrågan på blod ledde på 1970-talet till att det svenska behovet av råvara tillgodosågs med import.
– Risken för blodsmitta ökade med importen som byggde på att fattiga människor i bland annat Haiti, Nicaragua och USA exploaterades. Det väckte starka reaktioner och ledde till att WHO uppmanade medlemsstaterna att bli självförsörjande på blod.
Vägen till självförsörjning innebar för Sveriges del en omvälvande nydaning och rationalisering av blodverksamheten. Men ungefär samtidigt kom AIDS och ett hundratal blödarsjuka hann smittas av importerade blodprodukter innan de försvann helt från den svenska blodverksamheten.
Trogna blodgivare bland främst homosexuella män blev nu en riskgrupp och i Sverige rekommenderade RFSL 1983 sina medlemmar att avstå från att lämna blod. Men tillräckliga försiktighetsåtgärder vidtogs inte i alla länder.
– I Sverige har blodgivning varit mindre laddad än i många länder och setts som en privat angelägenhet. Därför blev det kanske lättare för både homosexuella och blodcentraler att acceptera att vissa givares blod var förknippade med smittorisk.
INFORMATION OCH KONTAKT
Boel Berners bok bygger på ett omfattande material, både arkivmaterial, dokument och intervjuer. Den heter Blodflöden. Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället och ges ut på Arkiv förlag.
Boel Berner, boel.berner@liu.se, 0702-333534.
Bakom denna forskning står Joel Peterson vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås och Tampere University of Technology i Finland, som fredagen den 30 november disputerar med avhandlingen Customisation of Fashion Products Using Complete Garment Technology.
Tiden mellan att ett plagg börjar designas tills det är ute i butiken kan vara upp till åtta månader. De långa ledtiderna är ett stort problem i modebranschen, kunderna tröttnar på en trend innan plagget har börjat säljas.
– Företag rear ut 35-40 % av sina plagg vilket innebär förlorad vinst, säger Joel Peterson.
”Knit-on-demand”
I samband med att en stickmaskin som kunde sticka nästan helt färdiga plagg och inte krävde någon tillskärning eller sömnad, så kallad ”comlete garment knitting” lanserades, föddes en forskningsidé.
– I projektet ”Knit-on-Demand” ville vi studera hur tekniken ”complete garment knitting” kunde utnyttjas i en affärsmiljö, och hur logistik och ekonomiska faktorer påverkades. I forskningen kombineras modelogistik, trikåteknik och ”mass customisation”, d.v.s. kundanpassade plagg, och en av frågorna har varit ”Hur kan sticktekniken complete garment praktiskt tillämpas i ett affärskoncept för kundanpassade plagg.”
I sin forskning har Joel Peterson kommit fram till att man kan ha stickmaskinen i butiken eller i närheten, och tillverkning kan börja direkt när kunden är färdig med sin design. Det blir en upplevelse att se sin tröja i egen design tillverkas, och leverans kan ske i butiken inom tre timmar om allt går bra, annars med post inom tio dagar.
– Resultatet blir kortare ledtider från design tills kunden har plagget i sin hand. Ett plagg med egna mått och bra passform, vilket inte alltid är fallet med massproducerade kläder, säger Joel Peterson.
Återgång till forna tider
Forskningen visar dessutom att det går att använda vanliga stickmaskiner och inte bara complete garment-teknik för att göra kundanpassade produkter.
– De positiva logistiska faktorerna beror mest på att plagget köps innan det tillverkas, inget behöver reas ut. Detta ger en hög lageromsättning eftersom man slipper ha dyra färdiga plagg i lager.
Co-designprocessen mellan företag och kund kan ske manuellt i direktkontakt med butikspersonal vid design och måttagning, och den personliga servicen är då en fördel.
– Egendesignade plagg är en nischad bransch, så den kommer aldrig att slå ut de stora jättarna inom modebranschen, men det kommer nog att bli en större marknad. Jag ser en slags återgång till hur det var förr, då det mesta tillverkades i närområdet hos skomakaren, skräddaren och så vidare. Det är ju även bra för miljön att tillverkningen sker lokalt, säger Joel Peterson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen Customisation of Fashion Products Using Complete Garment Technology försvaras vid en offentlig disputation.
Dag och tid: 30 november 2012, kl 12:00.
Plats: Festia Building, Auditorium Pieni Sali 1, Tampere University of Technology, Tampere, Finland.
Opponenter: professor Russel King vid North Carolina State University, Raleigh, USA, och professor George Stylios vid Heriot-Watt University, Edinburgh, Skottland.
Kontakt: Joel Peterson, joel.peterson@hb.se tfn: 033-435 41 71 mobil: 070-601 63 58
Materialet är fritt för publicering.
Antalet järnvägskatastrofer har ökat globalt sett, särskilt sedan 1970. Passagerartrafiken och hastigheterna ökar stadigt både globalt och i Sverige. Sverige har emellertid varit relativt förskonat från allvarliga tågkrascher senaste decennierna, men järnvägssystemet är slitet och överbelastat vilket försvårar möjligheterna till underhåll samtidigt som slitaget ökar. Detta kan vara en anledning till det ökande antalet rapporterade tillbud med tåg.
I avhandlingen diskuteras olika möjligheter att minska skadorna genom att förbättra den inre säkerheten på samma sätt som i bilar och flygkabiner. Utgångspunkter är de mest omfattande tågkrascherna från senare år, bland annat den i Nosaby, Kristianstad, 2004. Där blev passagerare i första vagnen, som välte, mest allvarligt skadade, vilket understryker vikten att räddningspersonalen ”läser kraschen” och prioriterar den vagn där de svårast skadade sannolikt finns. Det som vållade personskadorna var bord, stolar, innerväggar, bagage, passagerare samt pellets. Personer som reste framåtvända med ett bord framför sig drabbades av signifikant fler bukskador än de som inte satt vid bord. De som åkte bakåtvända hade en högre andel pisksnärtskador (whiplash).
Inredning, glas och bagage gjorde också stor skada vid tågkraschen i Kimstad 2010 där en passagerare omkom och 20 fördes till sjukhus. De allvarligaste skadorna orsakades av vagnsinredningen så som bord och stolar medan bagaget låg bakom mera måttliga och glasrutorna orsakade många, men lindriga skador. Enligt avhandlingen kan energiabsorberande inredning, luckor för bagaget samt anti- lacerativt glas minska antalet skador. Dessa faktorer försvårar också vid evakuering med anledning av de blockerar de smala gångarna.
Passagerare som överlevt tågkrascher berättar att de har kastats runt som i en torktumlare inne i vagnen tillsammans med annat löst föremål och under tumulten upplevdes ett starkt livs hot. Långtidskonsekvenserna var på många sätt olika och några har ej lyckats gå vidare medan andra har övervunnit de oförglömliga minnena. Viktigt för att bearbeta den traumatiska händelsen var enligt många att vara omgiven av närstående eller andra passagerare, att få medverka i utredningen och ta del av mediernas rapportering.
De fysiska och psykiska konsekvenserna för passagerare som erfarit en tågkrasch kan reduceras avsevärt om den inre miljön förbättras i dagens tågvagnar och om omhändertagandet av drabbade kunde tillmötesgå deras behov i större utsträckning.
INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 30 november försvarar Rebecca Forsberg, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Tågkrascher – Konsekvenser för passagerare (engelsk titel: Train Crashes – Concequences for Passengers)
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Inggard Lerheim, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), Trondheim, Norge.
Rebecca Forsberg är leg. sjuksköterska och har en filosofie kandidatexamen i Freds- och Konfliktstudier samt är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Kunskapscentrum för katastrofmedicin, Umeå universitet, där hon kan nås på
Tel: 090-786 54 88
Mobil: 070-589 83 19
E-post: rebecca.forsberg@surgery.umu.se
Studien har genomförts inom den fortlöpande miljöanalysen vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och täcker in fyra områden i Sverige. De högsta halterna av alla ämnen som analyserades, inklusive PCB, fanns i minkar från Gävle och Söderhamn.
– Trots att PCB har varit bannlyst sedan 1970-talet finns det fortfarande kvar i naturen, säger veterinär Sara Persson, som är doktorand vid SLU.
– Vi har samlat in minkhannar från minkjägare i Märsta, Norrlands inland, kustområdet kring Gävle och Söderhamn och från Kosteröarna på västkusten. Sedan har vi undersökt hur faktorer som ålder, hull och insamlingssäsong påverkar halterna av miljögifter.
Resultaten kommer att kunna användas för att göra övervakningen av miljöföroreningar i mink mer kostnadseffektiv, men också för att hitta möjliga effekter av miljögifter. Man vet sedan tidigare att PCB kan störa fortplantningen hos mink och andra djur i experimentella studier. Hos en del av minkhannarna, särskilt de från Gävle och Söderhamn, var halterna av PCB jämförbara med de halter som man vet kan ge effekter.
– Vi ska nu gå vidare och titta på de minkar som har högst halter, och se om miljögifterna har haft effekter på fortplantningsorganen, avslutar Sara Persson.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är ett samarbete mellan forskare vid SLU, Örebro universitet, Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet och finns publicerad i novembernumret av den ansedda tidskriften Chemosphere.
Veterinär Sara Persson, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för reproduktion, SLU, Uppsala
018-67 11 54, 070-851 95 27, Sara.Persson@slu.se
Äldreomsorgen är Sveriges största yrkessektor med 180 000 anställda, en kvinnodominerad bransch som dessutom förutses växa, när de äldre blir allt fler. Åren 2005-2008 satsades en miljard kronor på vad som kallades Kompetensstegen, en nationell satsning för att utbilda personal inom äldreomsorgen och förbättra omsorgens kvalitet. De allra flesta kommuner medverkade.
Maria Bennich, nybliven doktor vid Helix, Linköpings universitet, har i sin avhandling bl.a. studerat effekterna av Kompetensstegen i en av de medverkande kommunerna. I stort uteblev effekter när det gällde kvalitetsförbättringar och verksamhetsutveckling konstaterar hon. Som referens har hon en annan kommun, där kompetensutveckling av de anställda ingår i en mer långsiktig strategi för att förbättra verksamheten. Där styrs utbildningen mer av behoven i verksamheten och integreras också mer i den. Kurser och handledning går hand i hand, som Maria Bennich säger. I den kommun där Kompetensstegen genomfördes är satsningarna mer kortsiktiga och styrs av när det finns stimulansmedel att söka. Där upphandlas också äldreomsorgen på kontrakt som normalt löper i tre – fem år. Att då få till långsiktiga strategier för att utveckla verksamheten är inte lätt.
– Men det skulle gå att ta in krav på lärstrategier och organiserat utvecklingsarbete i upphandlingskraven. Det skulle gå att konkurrera med kompetens, det gör man inte idag.
Vid ett byte av utförare förblir ofta både brukare och personal desamma, konstaterar hon. Det är ”bara” ledningen som byts ut. Men ledningen är central just för lärande och utveckling.
I en forskningsöversikt visar hon också hur styrprinciper som ”eget val” eller ”kundval” tenderar att åsidosätta frågor om kompetens hos de anställda.
– Brukarna tänker ofta kortsiktigt utifrån sina personliga preferenser. De kan inte förväntas ha de anställdas kompetensutveckling som prioritet.
Efterfrågestyrning är inte detsamma som behovsstyrning, konstaterar hon.
Äldreomsorg består dels av vårdboenden, dels av hemtjänst, och Maria Bennich lyfter fram de skilda förutsättningarna för lärande mellan dem. I vårdboenden jobbar man i team, geografiskt samlade, med närhet till chefen och ett visst eget handlingsutrymme. Hemtjänsten är ett självständigt ensamarbete, där man går efter ett strikt schema som är uppgjort i förväg. De anställda har få kontakter med chefen och frågan om kompetensutveckling och lärande blir då annorlunda – och svårare.
Så här sammanfattar Maria Bennich sin studie: ”Kompetent personal som inte har tid, ork eller trygghet i sin anställning kan inte ta till sig eller omsätta kunskaper i verksamheten”. Därför behöver kompetensfrågor kopplas till frågor om arbetsvillkor, bemanning, inhyrning av arbetskraft och kvalitetskrav vid upphandling.
Nu planeras ett nytt och kostsamt nationellt utvecklingsprogram för individuellt lärande inom äldreomsorgen. Det kanske kommer individerna till godo, men sällan verksamheten, säger Maria Bennich.
– Om syftet är att utveckla verksamheten så bidrar sällan en sådan isolerad och kortsiktig satsning till verksamhetsförbättringar. Man kan man fråga sig om pengarna inte kunde använts på ett bättre sätt.
INFORMATION OCH KONTAKT
Maria Bennich disputerade den 16 november. Avhandlingen har huvudtitel: ”Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete”.
Maria Bennich: 0703-026197, maria.bennich@liu.se
Förhöjd halt av koldioxid i atmosfären stimulerar de flesta växters fotosyntes och tillväxt. Men om inte växterna ökar sitt upptag av näringsämnen i motsvarande grad blir grödorna näringsfattigare. En lägre halt av näringsämnet kväve innebär lägre proteinhalt och därmed sämre kvalitet som föda.
– Proteinhalt är den viktigaste kvalitetsaspekten hos grödor, med betydelse för såväl näringsvärde som spannmåls bakegenskaper, säger Håkan Pleijel, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.
Sammanställt alla vetestudier
Forskarna Håkan Pleijel och Johan Uddling har gjort en sammanställning av hur experimentellt förhöjd koldioxidhalt påverkar skördeutfall och proteininnehåll hos vete. Studien inkluderar 43 fältexperiment med 17 olika vetesorter, genomförda i tio länder på fyra kontinenter. Resultatet av studien är entydigt:
– Förhöjd koldioxidhalt ökar ofta skördens storlek men sänker kvaliteten i form av sänkt proteinhalt, säger Håkan Pleijel.
Vete är tillsammans med ris världens kvantitativt viktigaste gröda. Vetekorn är dessutom ovanligt proteinrika och vete är den gröda som förser mänskligheten med mest protein. Sänkta proteinhalter i förhöjd koldioxidhalt är därför en allvarlig negativ konsekvens av pågående atmosfärsförändringar.
Orsaker till sänkt proteinhalt
En orsak till att vetekornens proteinhalt blir lägre när koldioxidhalten ökar är att kväveupptaget inte håller jämna steg med vetekornets ökade tillväxt – ett slags utspädningseffekt. Men förhöjd koldioxidhalt sänker vetes proteinhalt även då veteskördens storlek inte påverkas.
– Det pekar på att koldioxid har en negativ påverkan på växternas förmåga att ta upp kväve. Detta är nytt och överraskande och något vi behöver studera ytterligare för att förstå dess orsaker, säger Håkan Pleijel.
Laboratoriestudier har visat att förhöjd koldioxidhalt kan störa processen där växter omvandlar den oorganiska kvävemolekylen nitrat till de kväveformer som ingår i proteiner.
Andra grödor drabbade?
Johan Uddling och Håkan Pleijel undersöker för närvarande om de effekter de påvisat hos vete även finns hos andra grödor.
– Våra resultat tyder på att sänkt kväve- och proteinhalt på grund av förhöjd koldioxidhalt är en generell respons hos grödor, som inte enkelt kan motverkas genom ökad gödsling, säger Johan Uddling.
Den överlag positiva effekten av förhöjd koldioxidhalt på skördarnas storlek har alltså en baksida i form av sänkt näringskvalitet hos våra viktigaste livsmedel.
– Det är en allvarlig konsekvens av den globalt snabbt stigande koldioxidhalten på världens livsmedelssäkerhet, säger Håkan Pleijel.
INFORMATION OCH KONTAKT
Länk till artikeln.
Håkan Pleijel, Professor i Miljövetenskap, Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet
Tel: 031-786 2532
Mobil: 0733-100 700
E-mail: hakan.pleijel@bioenv.gpu.se
Johan Uddling, Docent vid Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs Universitet
Tel: 031-786 3757
Mobil: 073-8267 104
E-mail: johan.uddling@bioenv.gpu.se
