Få högskolelärare idag bekänner sig till ett absolut kunskapsideal där det bara är en mening som gäller. De flesta ser förmodligen istället perspektiviskt på kunskap. Det betyder att kunskapen inte bara beror på kunskapsobjektet utan också på kunskapens bärare. Det innebär också att många synsätt kan vara giltiga samtidigt – och bör få komma till sin rätt i undervisningssituationen. Men det är svårt att leva en sådan kunskapssyn i klassrummet.

– När man försöker göra det riskerar man att landa i uddlöst staplande av tyckanden eller i relativistiskt kaos. Särskilt svårt är det om man samtidigt har målet att fostra kritiskt tänkande, säger Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik.

I sin avhandling Topos som meningsbärare, har Maria Wolrath Söderberg frågat sig: Hur kan ett perspektivisk lärande se ut som också fostrar kritiskt tänkande?  Och hur kan ett kritiskt tänkande se ut som erkänner många samtidiga och kanske motstridiga perspektiv?  Ett sådant kritiskt tänkande, måste förstås som ett prövande möte mellan perspektiv som utmanar varandra.

Toposbegreppet
Topos är ett antikt retorisk begrepp som betyder plats. Toposläran visar hur man kan vandra mellan olika platser i diskursens landskap när man utvecklar sina tankar. Utifrån den bilden anar man en anknytning till en rörlig kunskapssyn där man kan se saker på olika sätt. Topos är platserna, men det är också utsikten från dem och rörelsen emellan dem. Det viktiga här är att det är ett kulturlandskap som ser olika ut i olika miljöer. Att man kan se saker på olika sätt bäddar för diskussion och pekar mot en argumentativ syn på meningsskapande.

– Jag hade en idé om att toposbegreppet skulle kunna bidra till en perspektivisk didaktik som fostrar kritiskt tänkande. Men för att kunna utveckla de tankarna behövde jag förankra dem i en genomtänkt teori om lärande och meningsskapande. Det jag därför gjorde i min avhandling var att undersöka vad det skulle betyda att förstå meningsskapande om man ser det genom toposbegreppets lins.

Spänningsfylld kunskapssyn
Utifrån arbetet med toposbegreppet kunde Maria Wolrath Söderberg utvinna materialet till en relativt sammanhängande, om än spänningsfylld kunskapssyn. Hon har också tagit fram ett förslag till en mer utvecklad toposmodell och dragit upp linjerna för en topisk teori om meningsskapande, med stöd i Michail Bachtins dialogiska teori. Det tillät i sin tur en skiss för hur en undervisning som befordrar perspektivbyte skulle kunna se ut.

Resultatet visar att nya saker blir synliga om man anlägger ett topiskt perspektiv på lärande som kan komplettera ett sociokulturellt eller kognitivt synsätt som kanske främst är de skolbildningar som har präglat pedagogiken de senaste årtiondena.

– Ett exempel är lärandets karaktär av förhandling där olika synsätt möts och bryts mot varandra och går förändrade därifrån utan att nödvändigtvis landa i samsyn eller horisontsammansmältning för att det ska vara meningsfullt, säger Maria Wolrath Söderberg.

Lärande kan också vara en insocialisering i att använda de topos som karaktäriserar en viss verksamhet eller kultur så som prioriterade teman, betonade värden, tankestrukturerande metaforer och andra återkommande retoriska operationer. Ett annat exempel är hur kritiskt tänkande kan vara att urskilja sina egna och andra topos, att problematisera dem, se alternativa topos och att kunna röra sig mellan dem olika.

– En didaktik som bygger på dessa tankar betonar debatt, anknytning till studenternas livsvärld, viss provokation och tränar självreflektion och omprövning av de egna förgivettagandena, säger Maria Wolrath Söderberg.

INFORMATION OCH KONTAKT
Topos som meningsskapare: Retorikens topiska perspektiv på tänkande och lärande genom argumentation. Mara Wolrath Söderberg gjorde sin forskarutbildning vid Södertörns högskola, men avhandlingen lades fram inom Örebro universitets forskarutbildning där hon varit antagen som doktorand.

Maria Wolrath Söderberg, doktor i retorik, Södertörns högskola
E-post: maria.wolrath-soderberg@sh.se
Telefon: 08-608 40 56 eller 073-7645667

Björn dödar fler renkalvar än man tidigare trott. Det visar en fyra år lång studie på uppdrag av regeringen som presenteras den 4 december. Genom studien finns nu för första gången kunskap om storleken på skadorna som björnens jakt på renkalv orsakar för renägarna.

Viltskadecenter vid SLU har i samarbete med Skandinaviska björnprojektet, Udtja skogssameby och Gällivare skogssameby genomfört en studie om hur många renar som björn i området dödar. I de två samebyar där studien har genomförts står björnpredation för en betydande del av dödligheten för renkalvar under våren. Resultaten av den fyraåriga studien kan direkt användas för att bedöma den potentiella effekten av tre förekommande förebyggande åtgärder: individriktad jakt, områdesriktad jakt och kalvning i hägn.

Rapporten, som släpps den 4 december, är resultat av ett regeringsuppdrag för arbetet med att förebygga rovdjursangrepp på ren. Det har tidigare inte funnits någon kunskap om hur omfattande björnars angrepp på ren är.

– Resultatet av studien är att vi nu ser att björnpredationen på ren är mycket större än man tidigare trott. Den ersättning som idag utgår för björnskador på ren står inte i proportion till de faktiska skadornas omfattning i de två studerade samebyarna, säger Jens Karlsson, forskare vid Viltskadecenter, SLU.

Man har också sett att av de renkalvar som dödades av björnar blev 99,7 % dödade under perioden 1 maj till 9 juni. Ju tidigare på våren avlivning av björnar sker, desto större blir effekten av jakten. Däremot kan avlivning av björnar efter 1 juni inte förväntas ha någon effekt på antalet björndödade renkalvar under aktuell kalvningssäsong.

Av de förebyggande åtgärder som forskarna studerat är områdesriktad jakt samt kalvning i hägn de förebyggande åtgärder som kan förväntas ha störst effekt. Rennäringen vill dock inte se kalvning i hägn som en varaktig lösning.

2 500 renar och 25 björnar följdes under tre år med GPS-sändare och även så kallade proximitysändare på de dräktiga vajorna (honrenar). Proximitysändarna sänder ut en radiosignal ca 100 m åt alla håll. När en björn med GPS-sändare kommer inom 100 m från denna signal slår björnens sändare om till att ta en position per minut som skickas till forskarna. Med hjälp av denna nya teknik kan man hitta platser där björnen stannat till i bara någon enstaka minut efter att ha dödat en renkalv. Detta ger forskarna möjlighet att i detalj följa hur björnarna har rört sig kring de kalvande renarna och undersöka hur många renar de dödar.

KONTAKT
Jens Karlsson (Viltskadecenter, SLU), tel: 070-2590770
Ole-Gunnar Stöen (Skandinaviska björnprojektet), tel: +47 97119945
Peter Segerström (Skandinaviska björnprojektet), tel: 070-2581120
Rune Stokke (Udtja skogssameby), tel: 070-3570116
Lars-Henrik Stokke (Udtja skogssameby), tel: 070-3153997
Stig Persson (Gällivare skogssameby), tel: 070-2372370
Lars-Thomas Persson (Gällivare skogssameby), tel: 070-3395250
Anders Persson (Gällivare skogssameby), tel: 070-5470001

I sjukdomsgruppen RASopatier ingår sju sjukdomar. Noonans syndrom och neurofibromatos typ 1 är de två vanligaste, där ungefär en av cirka 2500 nyfödda drabbas, medan de andra fem är mycket mer sällan förekommande.

RASopatier kännetecknas av hjärtfel, kortvuxenhet, typiska ansiktsdrag, hudproblem, påverkan på mental och motorisk utveckling samt ökad risk för vissa tumörtyper. Viktiga skillnader finns dock mellan RASopatierna gällande exempelvis tumörrisk, utvecklingsstörningsgrad och hjärtfelstyp. Många andra symptom förekommer i varierande grad, vilket ger stor klinisk variabilitet, det vill säga individer med samma RASopati har inte exakt samma symptom och individer med olika RASopatier kan ha liknande symptom. Rätt diagnos är oerhört viktigt för att kunna erbjuda uppföljande kontroller med hänsyn till olika risker samt för framtida behandling.

Mutationer i arvsmassan som orsakar RASopatier har hittills hittats i 14 gener, som alla tillhör RAS-MAPK-signalvägen. En signalväg är en kedja av signaler från cellens yttre in till cellkärnan, som styr vilka proteiner cellen ska tillverka. Genom att kombinera en klinisk diagnos, det vill säga symptombilden, med en genetisk analys av individens DNA, för att se vilken gen som innehåller en mutation, har bedömningen av individer med RASopatier underlättats.

I avhandlingen har två individer med en ovanligt allvarlig symptombild av Noonans syndrom undersökts. Sara Ekvall med kollegor fann att dessa individer hade mutationer i två olika gener, som båda tillhör RAS-MAPK-signalkedjan, vilket kan ge förstärkt effekt och leda till svårare symptom.

Ytterligare fyra familjer, där vissa familjemedlemmar visade symptom av neurofibromatos typ 1, medan andra inom samma familj hade neurofibromatos-Noonans syndrom, som är en blandning av neurofibromatos typ 1 och Noonans syndrom, undersöktes. Här hittades endast en mutation i vardera familj. Men alla mutationerna låg i genen som orsakar neurofibromatos typ 1, vilket bekräftar tidigare resultat att majoriteten av individer med neurofibromatos-Noonans syndrom endast har mutation i genen som orsakar neurofibromatos typ 1.

Sammanfattningsvis har resultaten i avhandlingen gett ökad kunskap om bakomliggande orsaker till RASopatierna, vilket på sikt kan ge förbättrad diagnostik, prognos, riskbedömning och behandling av individer med RASopatier.

INFORMATION OCH KONTAKT
Läs mer om och ladda ner avhandlingen Genetic and Clinical Investigation of Noonan Spectrum Disorders.
Avhandlingen försvaras den 7 december.
För mer information kontakta Sara Ekvall, tel: 070-493 74 75, e-post: sara.ekvall@igp.uu.se

Stroke innebär att en del av hjärnans nervvävnad skadas på grund av hämmad syretillförsel antingen till följd av en propp, eller bristning i ett blodkärl. Stroke drabbar personer med diabetes i högre utsträckning än den genomsnittliga befolkningen. Den behandlingsform som finns i dag för att förhindra bestående hjärnskador efter en stroke är så kallad trombolys, där man genom att snabbt sätta in blodförtunnande läkemedel kan lösa upp blodproppar i exempelvis hjärnan.

Men eftersom trombolys också kan ha kraftiga biverkningar, vanligen i form av hjärnblödning, är det bara cirka 10 procent av patienterna som kan få denna behandling. För just patienter med diabetes vet man också att trombolys fungerar sämre, eftersom diabetes i sig är en sjukdom som påverkar blodkärlens struktur och känslighet.

Den substans som forskarna nu har undersökt heter linagliptin och säljs redan som antidiabetiskt läkemedel under ett varumärkesnamn. Linagliptin verkar genom att sänka blodsockret hos vuxna med typ 2 diabetes tillsammans med diet och motion. I sin studie har forskarna behandlat diabetiska möss med antingen linagliptin eller placebo, före och efter att dessa fått en experimentellt orsakad stroke. Studien är utformad så att den liknar omständigheterna för patienter med diabetes typ 2 som behandlas med linagliptin.

Resultatet visar att läkemedlet minskar skador i hjärnan efter en stroke, oberoende av dess blodsockersänkande effekt. Något som i sin tur talar för att diabetespatienter som redan behandlas med linagliptin kan ha en bättre prognos vid stroke än patienter som får annan typ av diabetesbehandling.  

INFORMATION OCH KONTAKT
Den nu publicerade studien bygger på ett samarbete mellan forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim GmbH & Co, som marknadsför linagliptin. Studien har initierats och utformats av dr Cesare Patrone och professor Åke Sjöholm, medan experimenten har letts av dr Vladimer Darsalia. Ytterligare studier behövs innan man säkert kan säga att resultaten är applicerbara på människor.

Publikation: “The DPP-4 inhibitor linagliptin counteracts stroke in the normal and diabetic mouse brain: a comparison with glimepiride”, Vladimer Darsalia, Henrik Ortsäter, Anna Olverling,  Emilia Darlöf, Petra  Wolbert, Thomas Nyström, Thomas Klein, Åke Sjöholm, Cesare Patrone, Diabetes, online 4 December 2012.

I nätverket ingår representanter från välgörenhets­organisationer, återvin­ningsföretag, klädhan­deln, branschorga­nisationer inom återvinning, handel och textil, transportföretag, konsu­ment- och miljöorganisationer, kommu­ner, myndigheter samt forskare. Forskarna Karin M. Ekström och Nicklas Salomonson har bildat och koordinerat nätverket.

– Vi är båda övertygade om att det är nödvändigt med samverkan för att lösa komplexa miljöproblem som detta. Det är också viktigt att problematiken belyses från olika perspektiv och nätverkets medlemmar representerar olika verksamheter och har olika erfarenheter och kunskap, säger Karin M. Ekström, professor vid Högskolan i Borås.

Sverige har varit föregångsland för återvinning av andra material och de båda forskarna menar att Sverige skulle kunna ta ledningen även när det gäller att utveckla ett fungerande system för återanvändning och återvinning av kläder.

– En stark drivkraft för flera aktörer i nätverket har varit att frivilligt pro­ducentansvar är att föredra jämfört med ett lagstiftat producentansvar, säger Nicklas Salomonson, universitetslektor. Det ger en flexibilitet att hitta lösningar. Det är därför angeläget att kraftsamla för att så fort som möjligt hitta långsiktiga fungerande lösningar som är både miljövänliga och lönsamma.

INFORMATION OCH KONTAKT
Tid: Måndag 10 december kl. 12:45 – 14:00
Plats: StudentCentrum, våning B3, Allégatan 1, Högskolan i Borås

”Nätverk, trådar och spindlar – Samverkan för ökad återanvändning och återvinning av kläder och textil”
Författare: Karin M. Ekström och Nicklas Salomonson
Länk till rapporten.

Karin M. Ekström, Tfn: 033-435 45 16, Mobil: 0706-180 082, E-post: KarinM.Ekstrom@hb.se Nicklas Salomonson, Tfn: 033-435 44 79, Mobil: 0730-332 754, E-post: Nicklas.Salomonson@hb.se  

Rapporten – som är den tjugoandra i serien ”Vetenskap för pro­fession” – är resultatet av den andra delstudien av tre i ett större forskningsprojekt ”Återanvänd­ning och återvinning av klä­der” som finansieras av Handelns utvecklings­råd i samarbete med Formas. Projektet ska i sin helhet utveckla kunskap och lösningar för att minska det textila klädavfallet.
Delstudie ett, som är avslutad (Ekström et al. 2012), syftar till att öka kunskapen och förståelsen för hur konsumenter resonerar och agerar när de köper kläder och hur de gör sig av med kläder. Delstudie tre syftar till att studera processen och effekterna av en för­söksverksamhet (Textil­returen) av återanvändning och återvinning av kläder och textil som utvecklats av Gekås Ullared i samarbete med Human Bridge. De tre delprojekten bygger på antagandet att konsumenter har olika förutsätt­ningar och vilja att agera miljöanpassat. För att minska det textila avfallet krävs därför en för­ståelse för konsumenters situation i vardagen och att lös­ningar utarbetas som gör det lättare för konsumenter att agera miljö­vänligt.

Bakom ligger en studie i samarbete med 17 olika förskolor om hur deras ljudmiljö påverkar personalens hälsa. Ca 100 förskollärare och barnskötare har deltagit och utvärderat effekterna av 13 olika åtgärder. Hörselundersökningar visade att förskolepersonalen – trots att de uppmätta ljudnivåerna ligger under Arbetsmiljöverkets gränsvärde – har hörselförsämringar i större utsträckning än en svensk normalbefolkning som inte arbetar i bullrig miljö. Dessutom rapporterar ca 31 % av förskolepersonalen tinnitus (öronsusning) att jämföra med 10-15 % i befolkningen som helhet.

Det var tydligt att antalet barn vid varje avdelning hade inverkan på ljudnivån, men sambandet är ganska svagt: En fördubbling eller halvering av antalet barn innebär inte mer än ca 4 dB(A) skillnad i ljudnivån. Personal som utsattes får många höga ljudtoppar under arbetsdagen var mer stressade på kvällen och mer trötta efter en natts sömn jämfört med personal med färre ljudtoppar.

Hälften av personalen arbetade även under hög stress och en fjärdedel rapporterade en hög grad av utbrändhet. Den mest besvärande arbetsmiljöfaktorn uppgavs vara bullret. Barngruppens sammansättning var också ytterligare en viktig faktor bakom upplevd stress och arbetsbelastning. Andra bidragande orsaker var ett ökat antal arbetsuppgifter och större inslag av administrativa uppgifter.

Förbättringar i upplevd hälsa kunde observeras för flera olika åtgärder. Allmänt sett hade de åtgärder som direkt riktade sig mot ljudnivån bättre effekt än organisatoriska åtgärder. Inom projektet testades bland annat minskade barngrupper, nya leksaker, utbildning av barnen i hur ljud påverkar dem själva och lärarna samt nyttjande av vilrum för personalen.

INFORMATION OCH KONTAKT
Tisdagen den 12 december försvarar Fredrik Sjödin, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Buller i förskolan – Hälsa och åtgärder (engelsk titel: Noise in the preschool – Health and preventive measures).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal N320, Naturvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Mats Nilsson, Stockholms universitet.

Fredrik Sjödin kan nås på
tel. 070–205 40 18
e-post fredrik.sjodin@hig.se

Hormonet insulin har stor betydelse för att reglera sockerkoncentrationen i blodet, eftersom det fungerar som en blodsockersänkare. Hormonet glukagon har motsatt effekt och fungerar som en blodsockerhöjare. Docenterna Barbara Leibiger och Ingo Leibiger samt professor Per-Olof Berggren vid Karolinska Institutet har tidigare presenterat resultat som visar att de insulinproducerande cellerna aktiveras i sin nyproduktion av just insulin. Om detta gäller enbart för hormonet insulin eller om det speglar en generell biologisk princip för alla hormonfrisättande celler har dock inte varit klart.

Nu har samma forskare visat att även hormonet glukagon kan stimulera sin egen nyproduktion. Det sker genom att hormonet binder till ett specifikt bindningsställe på de glukagonfrisättande cellerna i bukspottkörteln, något som påverkar olika signalvägar. Det leder i nästa led till en aktivering av den gen som producerar glukagon. Att hormoner som frisätts kan påverkar sin egen produktion genom denna typ av positiv återkopplingsmekanism verkar alltså ha en generell biologisk betydelse.               

– Genom att skaffa oss kunskaper om hur hormonerna reglerar sin egen produktion kan vi på sikt studera även defekter i denna process. Om defekterna har en betydelse för diabetessjukdomen är det viktiga pusselbitar som kan falla på plats, säger Per-Olof Berggren.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet, Novo nordisk Foundation, Svenska Diabetesförbundet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, European Foundation for the Study of Diabetes (EFSD), Diabetes Research and Wellness Foundation, Berth von Kantzow Stiftelse, Skandia, National Research Foundation of Korea, Strategiska forskningsprogrammet i diabetes vid Karolinska Institutet, Stichting af Jochnick Foundation och Familjen Erling-Perssons Stiftelse.

Publikation: ”Glucagon regulates its own synthesis by autocrine signaling”, Barbara Leibiger, Tilo Moede, Thusitha P. Muhandiramlage, Daniel Kaiser, Pilar Vaca Sanchez, Ingo B. Leibiger & Per-Olof Berggren, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), Early Edition 3-7 December 2012.

Bilden: Per-Olof Berggren, foto av Ulf Sirborn

Den nya boken ”Svensk invandringspolitik under 500 år: 1512-2012”, som ger översikt över svensk invandrings- och invandrarpolitik under de senaste fem århundradena, är den enda i sitt slag.

Boken redogör för de regler och regelverk kring invandring som gäller för de som flyttat till och bosatt sig i Sverige och hur dessa regler har förändrats över tid. Boken innehåller alla tongivande reformer och beskriver utvecklingen i lagstiftning och praxis.

– Boken är den första i sitt slag som ger en detaljerad redogörelse av svensk invandringspolitik under de senaste 500 åren, säger författaren Julia Boguslaw, doktorand i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Boken ska kunna användas som stöd för fortsatt forskning men riktas även till alla som är intresserade av ämnet och som söker allmän information om in- och utvandringen i Sverige genom historien.

Framställningen är både kronologisk och tematisk. Boken inleds med en kronologisk framställning av invandrings- och invandrarpolitiken i Sverige under perioden 1512–2012 som följs av tolv tematiska kapitel som behandlar olika aspekter på invandringen, bl.a. medborgarskapslagstiftning, integrationspolitik och det sociala skyddet för utländska medborgare bosatta i Sverige.

INFORMATION OCH KONTAKT
Julia Boguslaw presenterar boken torsdagen den 6 december kl. 10-12 i Nordensköldsalen, Geovetarhuset, Stockholms universitet.

Julia Boguslaw, doktorand i nationalekonomi och verksam vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, tfn 073-531 52 35, e-post julia.boguslaw@sofi.su.se

Ljungbergsfonden står bakom större fleråriga satsningar i länet som bland annat Teknikerjakten, Ung Företagsamhet, Drivhuset och Venture Cup.

Teknikerjakten syftar till att stimulera intresset för teknik och naturvetenskap hos ungdomar och studenter. Satsningen leds av Högskolan i Gävle. I Gävleborg har Ljungbergsfonden tilldelat Teknikerjakten ekonomiskt stöd om 8 miljoner kronor sedan 2008.

Antalet studerande ökar. Satsningen ger resultat. Mellan 2010 och 2012 har antalet gymnasieelever på det tekniska programmet och det naturvetenskapliga med 10 procent vardera, trots sjunkande ungdomskullar. Antalet studenter på tekniska och naturvetenskapliga utbildningar vid Högskolan i Gävle har under samma period ökat med 25 procent.

Det är inte bara Ljungbergsfonden som satsar, hela regionen är engagerad i utvecklingsprojekten. Under 2011 gjorde företag, kommuner och organisationer i Gävleborg samt Högskolan i Gävle insatser i Teknikerjakten och Skogsindustriellt kluster som tillsammans motsvarar ungefär 2 miljoner kronor.

– De medel som Ljungbergsfonden satsar i Gävleborg får en mycket stark utväxling tack vare den goda samverkan som finns i regionen. Det bidrar till att ett mycket glädjande resultat nu kan visas upp, kommenterar Jan Moritz, VD för Ljungbergsfonden.

Styrelsesammanträde. I dag håller Ljungbergsfonden styrelsesammanträde på Högskolan i Gävle. Flera av fondens samarbetspartner kommer att presentera lägesrapporter och resultat. Även nya medel ur fonden kommer att fördelas till fortsatta satsningar.

KONTAKT
Jan Moritz, VD Ljungbergsfonden, 070-534 70 00
Bengt Eriksson, chef Akademin för teknik och miljö, Högskolan i Gävle, 070-695 60 12

– I år har vi en beviljningsgrad på 12 procent att jämföra med förra året då vi beviljade 8 procent av ansökningarna. Detta kommer säkert glädja forskarna runt om på universitet, högskolor och forskningsinstitut, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Fortfarande finns det dock många bra projekt som dessvärre inte kan beviljas inom de ramar som vi har.

Liksom förra året var Formas årliga öppna utlysning, som är öppen för forskning- och utvecklingsprojekt inom Formas alla ansvarsområden (miljö, areella näringar och samhällsbyggnad), uppdelad i tre delutlysningar Forsknings- och utvecklingsprojekt, forsknings- och utvecklingsprojekt för unga forskare samt mobilitetsstöd till unga forskare.

– Förra året fick vi en stor ökning av unga forskare i delutlysningen Forskning och utvecklingsprojekt till unga forskare. Ökningen höll i sig i år och det kom 348 ansökningar till den delutlysningen. Detta visar att det finns många unga forskare som vill fortsätta sina karriärer inom akademin. Däremot är det bara sextiotre stycken som har ansökt om mobilitetsstöd, vilket är förvånande, eftersom villkoren för mobilitetsstöden är mycket bättre än för de tidigare postdoksstöden, säger Anna Ledin. Vi hade hoppats på en ökning också i denna delutlysning, eftersom mobilitet hos forskare är viktigt för såväl deras karriärsmöjligheter som forskningens kvalitet.

KONTAKT
Huvudsekreterare: Anna Ledin, anna.ledin@formas.se, 0703-23 40 15
Presschef: Emilie von Essen, eve@formas.se, 0733-50 31 61

De närmaste åren görs stora investeringar på infrastruktur i Sverige, och satsningen på forskning om hållbar utveckling av urban underjordisk infrastruktur ska bidra till ett mer effektivt byggande, med fokus på teknik, ekonomi och miljö.

– Mot bakgrund av pågående och kommande satsningar på infrastruktur under mark i storstäder satsar vi nu gemensamt på att höja kunskapsnivån med målet att ytterligare öka samhällsnyttan, säger Peter Lundman, enhetschef på Trafikverket.

Formas står för cirka 42 miljoner kronor och Trafikverket för 15 miljoner medan branschen skjuter till med motsvarande summa – ett krav för utlysningen – vilket innebär totalt 114 miljoner kronor.

– Ett av kraven i den här utlysningen var att branschen ställde upp med lika mycket som de statliga forskningsfinansiärerna, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare. Vi ordnade därför ett matchmaking-möte där forskare, berörda myndigheter och branschen diskuterade kunskapsbehov och forskningsuppgifter.  

Av de 38 ansökningar som kommit in, har 14 valts ut för finansiering. Exempel på ämnen som ska studeras är utveckling av geofysiska metoder som ger tredimensionella bilder av berggrund och undermarkskonstruktioner, hur man på ett hållbart sätt kan ta hand om de stora mängder jord- och bergmassor som genereras vid undermarksbyggande, hur grundvattnet påverkar cementbaserade material och stålbultar samt risken för skadliga sättningar i marken till följd av grundvattensänkning.

Denna satsning är resultatet av ett samarbete mellan Formas, Trafikverket, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF), Statens Geotekniska Institut (SGI) och Stiftelsen Bergteknisk Forskning (BeFo) inom hållbart undermarksbyggande och förvaltning av undermarksanläggningar i stadsmiljö med fokus på geologiska frågor.

KONTAKT
Anna Ledin, Huvudsekreterare Forskningsrådet Formas, anna.ledin@formas.se, 0703-23 40 15
Peter Lundman, enhetschef, Trafikverket, peter.lundman@trafikverket.se, 0702-44 61 20

I ett nytt stort forskningsprojekt, finansierat av Vinnova och lett av CBI Betonginstitutet, ska forskare och konsulter från ett flertal organisationer och företag under de kommande två åren arbeta tillsammans för att skapa bästa möjliga miljö för gröna ytor i våra städer. Målet är att med minskad resursförbrukning skapa attraktiva och hållbara städer som klarar den ökande urbaniseringen och ett mer nederbördsrikt klimat. VTI är en av huvudaktörerna i de delprojekt som handlar om hårdgjorda ytor och hållbara materialval.

– Grundidén är att skapa markbeläggningar som fungerar bra ihop med vegetationen, samtidigt som de är bärande och reducerar dagvattenmängderna, säger Fredrik Hellman, forskare på VTI, som arbetar i projektet.

– Kort och gott handlar det om att hitta konstruktionslösningar som möjliggör för träd och annan vegetation att växa och må bra i städerna samtidigt som de ska klara krav från trafiken och ha ett lågt underhållsbehov.  

Uthållighet och minimal miljöpåverkan
Även om det övergripande målet med hela projektet är att skapa systemlösningar för att de hårdgjorda markytorna ska fungera över lång tid och leda vattnet rätt på naturliga vägar, stannar det inte där.

– Vi vill dessutom göra det på ett uthålligt sätt med så liten miljöpåverkan som möjligt, gärna genom att återvinna och, eller återanvända produkter. Gröna upphandlingar blir allt vanligare och då behövs också verktyg för hur sådana går till, säger Fredrik Hellman.

Även hållbarhetsaspekten vad gäller ekonomi kommer att beaktas i projektet.

Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer
Projektet går under namnet Grå-gröna systemlösningar för hållbara städer. Deltagande partners är förutom VTI och CBI Betonginstitutet även SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, NCC, ShBygg, CEC Design, Sveriges Stenindustriförbund, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SLU – Sveriges lantbruksuniversitet, Trafikkontoret vid Stockholms stad, Sweco, Benders, Starka, Cementa, Hasselfors Garden, Viös, MinBas, landskapsarkitekt Thorbjörn Andersson, Pipelife, SLU:s tankesmedja Movium för hållbar stadsutveckling, Växjö Kommun, Jönköpings Kommun och Malmö Stad.

KONTAKT OCH INFORMATION
Finansieringen från Vinnova uppgår till närmare 10 miljoner SEK och projektet beräknas att vara avslutat under 2014.

Fredrik Hellman, forskare, VTI
Tel. 013-20 42 77

I rapporten har man, ur ett konsumentperspektiv, studerat telemarknaderna i Sverige efter regelreformerna 2003. Man har speciellt undersökt hur priser, efterfrågan, klagomål, marknadsandelar och investeringar inom telefoni och bredband utvecklats. Dessutom beskrivs hur regleringen förändrats och utvecklats.

Som en följd av möjligheten att köpa in sig på andras nätverk har nya aktörer kunnat etablera sig på användarmarknaderna. Jämfört med producentmarknaderna är marknadskoncentrationen där därför lägre, men fortfarande är antalet aktörer relativt begränsat. – Koncentrationen på producentmarknaderna är fortfarande hög. Tillgången till infrastruktur i olika betydelser domineras av företag med marknadsandelar som i samtliga fall är över 50 procent och i många fall över 70-80 procent. Det innebät att det finns ett fåtal företag med betydande inflytande på marknaden, säger Roger Pydokke.

Risk för uteblivna investeringar i ny kapacitet
Den nya regleringen kan ha hindrat utvecklingen genom att minska viljan att göra investeringar i ny kapacitet eftersom prisregleringen kan ändra de incitament som annars skulle stimulera investeringar. Detta är också en röd tråd i övergripande analyser som genomförts av den europeiska och svenska telepolitiken.

–  Där pekar man på att investeringar i konkurrerande nät inte kommit till stånd i den omfattning som förväntats. I synnerhet genomförs endast ett begränsat antal kommersiella investeringar i fasta nät. Flera studier pekar på att regleringspolitiken kan ha minskat viljan att genomföra sådana investeringar. Däremot sker en snabb utbyggnad av kapaciteten i mobilnäten, säger Roger Pyddoke.

Två viktiga faktorer kan förklara den begränsade viljan att investera i konkurrerande nät. Den första är att EU-regleringen helt enkelt kan ha överskattat incitamenten att genomföra sådana investerar.

Den andra är att det sätt på vilket bestämmelserna kommit att fungera lett till regleringsosäkerhet genom att en stor del av Post- och telestyrelsens (PTS) beslut överklagats eller undanröjts av förvaltningsdomstolar.

– Den höga andelen överklagade beslut innebar att regleringens effekt försenades kraftigt och om besluten undanröjs blir marknaden i praktiken utan verksam reglering. Denna utveckling ledde först till att regeringen initierade LEK-utredningen (SOU 2006:88) och senare till att olika intressenter argumenterat för att PTS inte hanterar sin beslutsprocess på funktionellt sätt, menar Roger Pydokke.

KONTAKT
Roger Pydokke, forskare, VTI
Tel. 08-555 770 30
 

För att upptäcka livmoderhalscancer undersöks som rutin alla cellförändringar hos kvinnor med hjälp av mikroskoperingsundersökning, så kallad kolposkopi, samt eventuellt vävnadsprover från livmodertappen. Men hos gravida är det svårt att skilja skadliga cellförändringar från normala förändringar kopplade till graviditeten, dessutom kan ingrepp för att avlägsna cellförändringarna under graviditet leda till blödningar och för tidig födsel.

Doktoranden Cecilia Kärrberg har i sin avhandling utvärderat två tester som med högre precision skulle kunna skilja ut de kvinnor som verkligen måste utredas under graviditeten, och vilka som kan vänta med utredning till efter förlossningen. Cecilia Kärrberg har dessutom utvecklat ett system som underlättar bedömningen av livmodertappen hos gravida med cellförändringar, så att vävnadsprov i vissa fall inte behöver utföras.

Avhandlingen visar också att livmoderhalscancer kan utvecklas trots att cellprov tagits tidigare.

– Gravida som inte tagit ett cellprov inom de senaste 2,5 åren bör därför att ta ett nytt cellprov i början av graviditeten, säger Cecilia Kärrberg.

Avhandlingen visar att även om livmoderhalscancer drabbar relativt få gravida kvinnor, är det efter bröstcancer den mest vanliga cancerformen bland gravida. En studie i Västra Götaland och norra Halland under åren 1993 till 2008 upptäckte 15,6 fall av livmoderhalscancer per 100 000 förlossningar.

– Antalet fall livmoderhalscancer bland gravida har inte sjunkit jämfört med studier som gjorts från 1970-talet och framåt, men cancerfallen upptäcks generellt sett tidigare. En tidig cancer kan behandlas under graviditet genom att man tar bort en ytlig del av livmodertappen, och man kan därmed slippa att ta bort livmodern, säger Cecilia Kärrberg.

Enligt Cecilia Kärrbergs avhandling går 33 procent av de cellförändringar som upptäckts under graviditet tillbaka efter graviditeten.

INFORMATION
Avhandlingen Cervical dysplasia and cervical cancer in pregnancy: diagnosis and outcome försvaras vid en disputation den 6 december.

– Motiven till varför man flyttar avgör om man väljer att flytta tillbaka till hemlandet eller stanna i Sverige, vilket kan vara en förklaring till den begränsade migrationen. De som stannar och gifter sig eller flyttar ihop med en svensk partner har en mer begränsad kontakt till hemlandet. I kombination med hur migranterna integreras på arbetsmarknaden och i samhället i stort så påverkar det hur de ”öppnar eller stänger dörrar” för framtida migranter, säger Jenny Olofsson, Umeå universitet. Hon har i en avhandling studerat vilka motiv som finns bakom beslut att flytta till Sverige samt hur social och ekonomisk integration samverkar och tillsammans påverkar ytterligare invandring från Ryssland, Polen, Estland, Lettland och Litauen.

Majoriteten av de östeuropéer som flyttat till Sverige är kvinnor vars huvudsakliga motiv är familjerelaterade. De östeuropeiska männen däremot flyttar framförallt av ekonomiska skäl, till exempel för att söka jobb. Resultaten visar på en relativt svag arbetsmarknadsanknytning, trots en hög utbildningsnivå bland migranterna. Samtidigt har de som varit bosatta i Sverige under en längre tid skapat sig en starkare position än de som nyligen flyttat till Sverige. Majoriteten av migranterna är dock nöjda med sitt flyttbeslut och avser att stanna kvar i Sverige i framtiden.

Det finns även skillnader i hur män och kvinnor upplever samhörighet till Sverige. Kvinnors upplevelser påverkas främst av lokala sociala nätverk medan mäns framförallt påverkas av till exempel vistelsetid i Sverige och språkkunskaper. Kvinnliga migranter etablerar mer omfattande lokala sociala nätverk i Sverige än manliga migranter från Östeuropa.

Samtidigt har motiven och syftena med att flytta till Sverige förändrats över tid. Det har till exempel lett till att antalet högutbildade migranter och inflyttade studenter ökat, och efter EU:s utvidgning 2004 flyttar fler östeuropéer av ekonomiska skäl.

– Detta kan på sikt innebära att fler personer bygger starkare broar mellan länderna och därmed underlättar för framtida migranter att flytta från Östeuropa till Sverige, menar Jenny Olofsson.
Studien baseras på Statistiska centralbyråns registerdata för åren 1986, 1988, 1993, 1996, 1998 och 2003 samt en nationell enkätundersökning genomförd i mars 2009.

KONTAKT:
Jenny Olofsson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet
Telefon: 090-786 70 64 alt 070-2416017
E-post: jenny.olofsson@geography.umu.se

Den detaljerade strukturen av transportsystemets centrala komponent har nu bestämts av forskare vid Stockholms universitet i samarbete med grupper vid University of Oxford i England. Resultaten har publicerats i en artikel i tidskriften Nature.

Levande celler måste kunna transportera proteiner eftersom de behövs på flera olika platser men bara tillverkas i en del av cellen. Vissa proteiner exporteras också ut ur cellen. Processen är viktig för såväl cellens normala funktion som sjukdomsframkallande mekanismer hos bakterier och bioteknologiska tillämpningar.

Det finns olika system för att flytta proteiner över membran, det s.k. Sec-systemet exporterar oveckade proteiner genom att trä dem som ett långt snöre genom en kanal i membranet. Tat-systemet, å andra sidan, exporterar hela färdigveckade proteiner genom membranet. Detta är ett mycket komplicerat problem eftersom de färdiga proteinerna har större diameter och dessutom är olika stora. Trots detta måste transporten ske utan läckage av betydligt mindre molekyler eller joner.

– Det är en fascinerande process som kräver ett dynamiskt transportkomplex som ändrar sammansättning och form som del av sin funktion. Det gör också systemet svårstuderat och projektet har flyttats mellan olika grupper med olika expertis för att lösa de problem som uppstått på vägen, säger docent Martin Högbom som lett den svenska delen av studien vid centrum för Biomembranforskning, institutionen för Biokemi och Biofysik, Stockholms Universitet.

Strukturen av transportkomplexets centrala komponent, TatC, har bestämts med röntgenkristallografi. Från strukturen kan forskarna i detalj beskriva var proteinet som skall transporteras binder och modellera hur de andra ingående komponenterna i transportkomplexet interagerar.

– Vi är fortfarande en bra bit från att förstå hela transportmekanismen i detalj, men en stor bit av pusslet har fallit på plats, säger Martin Högbom.

INFORMATION OCH KONTAKT
Martin Högbom, Centrum för Biomembranforskning, Inst för Biokemi och Biofysik, Stockholms universitet, tfn 08-16 21 10, e-post hogbom@dbb.su.se

Martin Högbom är en av fem unga framgångsrika forskare som utnämnts till Wallenberg Academy Fellows med placering vid Stockholms universitet.  Läs mer om Fem Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet