Professor Per-Olof Berggrens forskargrupp vid Karolinska Institutet har tidigare tagit fram tekniken, där betaceller transplanteras till främre ögonkammaren på möss. I ögat blir betacellerna inte bara kärlförsörjda, utan också välförsörjda av såväl det sympatiska som det parasympatiska nervsystemet, som tillsammans utgör det autonoma nervsystemet. Förenklat kan man säga att det sympatiska nervsystemet förbereder en individ för flykt, bland annat genom att minska frisättningen av insulin och öka den av glukagon. Det höjer blodsockernivåerna och frigör energi. Det parasympatiska nervsystemet fungerar tvärtom, och aktiveras när en individ inte är stressad utan i vila.
Nu har forskarna vid Karolinska Institutet och University of Miami för första gången visat hur det autonoma nervsystemet styr betacellerna och på så sätt påverkar regleringen av blodsockerkoncentrationen i ett levande djur.
Forskarna har använt fluorescerande markörer för olika typer av nerver i kombination med avancerad mikroskopi. På så sätt kunde de i detalj studera nervernas kontakt med betacellerna genom att titta i djurens ögon. När djurets pupillreflex påverkades av ljus och pupillen blev mindre minskade blodsockernivåerna i djuret kraftigt – en direkt följd av att det parasympatiska nervsystemet stimulerades. På motsvarande sätt steg blodsockernivåerna när djuret utsattes för mörker och pupillen blev större, vilket ledde till en aktivering av det sympatiska nervsystemet. Forskarna lyckades också påverka djurets blodsockernivåer genom att hämma eller stimulera respektive nerver genom tillsatser av olika substanser direkt i ögat.
– Det här är grundläggande kunskaper om hur de insulinfrisättande cellerna fungerar och påverkas av det autonoma nervsystemet. Nästa steg är att se om det fungerar likadant vid diabetes, eller om det kan finnas defekter i signaleringen som är relevanta för uppkomsten av sjukdomen, säger Per-Olof Berggren.
INFORMATION OCH KONTAKT
Publikation: ”Noninvasive in vivo model demonstrating the effects of autonomic innervation on pancreatic islet function”, Rayner Rodriguez-Diaz, Stephan Speier, Ruth Damaris Molano, Alexander Formoso, Itai Gans, Midhat H. Abdulreda, Over Cabrera, Judith Molina, Alberto Fachado, Camillo Ricordi, Ingo Leibiger, Antonello Pileggi, Per-Olof Berggren och Alejandro Caicedo, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), Early Edition 10-14 december 2012.
Studien är finansierad med pengar från amerikanska Diabetes Research Institute Foundation, amerikanska National Institutes of Health (NIH), Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF), Svenska Vetenskapsrådet, Novo Nordisk Foundation, Svenska Diabetesförbundet, Familjen Erling-Perssons Stiftelse, Söderbergska Stiftelserna, Stichting af Jochnick Foundation och National Research Foundation of Korea.
För mer information om studien, kontakta: Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Tel: 070-729 57 31 E-post: Per-Olof.Berggren@ki.se
Högavkastande mjölkkor gav lika mycket mjölk när man ökade andelen ensilage upp till 70 procent jämfört med när man utfodrade hälften ensilage. Foto: Mikaela Patel
Mängden producerad mjölk per ko och år i Sverige har nästan fördubblats på några decennier. I takt med att kornas mjölkproduktion har ökat har andelen spannmål/kraftfoder i foderstaten ökat. Detta beror på att en mera energität foderstat krävs för att kon skall kunna konsumera den mängd näring som hon behöver.
Samtidigt har tekniken för att skörda och konservera stora mängder gräs som ensilage utvecklats de senaste decennierna, och numera är det möjligt att få ett grovfoder som håller mycket hög kvalitet, både näringsmässigt och hygieniskt.
– För närvarande är priserna på spannmål/kraftfoder höga, vilket gör att det kan vara ekonomiskt fördelaktigt att utfodra en ökad andel ensilage av hög kvalitet, säger husdjursagronom Mikaela Patel vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.
Hon har i sitt doktorsarbete nu undersökt om man gradvis över hela laktationen skulle kunna öka andelen högkvalitativt gräsensilage i foderstaten till högavkastande mjölkkor utan att få negativa effekter på mjölkproduktionen, mängden metan som producerades i våmmen samt fettsyrasammansättningen i mjölkfettet. Hon gjorde också ekonomiska beräkningar på olika alternativ med ökad andel ensilage i foderstaten.
Under drygt två års tid följde hon totalt 92 mjölkkor av rasen svensk röd boskap under hela laktationen. Korna var indelade i tre grupper som fick samma typ av kraftfoder och gräsensilage, men med olika andel ensilage i foderstaten. De första tre månaderna var andelen grovfoder konstant, men ökades sedan successivt över laktationen upp till maximalt 50, 70 eller 90 procent, mätt som torrsubstans, i den senare delen av laktationen.
– Det visade sig att den totala mjölkmängden över hela laktationen inte blev lägre när man ökade andelen ensilage upp till 70 procent jämfört med när man utfodrade 50 procent ensilage, berättar Mikaela Patel.
Hon såg också positiva effekter på mjölkens fettsyrasammansättning och på lönsamheten med ökad andel ensilage i foderstaten. Mjölkmängden var dock signifikant lägre om man ökade andelen ensilage upp till 90 procent jämfört med de båda andra grupperna, även om de positiva effekterna på fettsyrasammansättningen kvarstod. Med ökad andel ensilage i foderstaten sågs en tendens till ökad mängd producerad metan i våmmen.
– Det finns alltså en stor potential i att öka andelen gräsensilage av hög kvalitet i foderstaten till högavkastande mjölkkor efter topplaktationen upp till 70 procent i senare delen av laktationen, sammanfattar hon.
Trots utvecklingen i grovfoderkvalitet och goda förutsättningar för att producera ensilage av hög kvalitet i Sverige, har andelen kraftfoder i foderstaten de senaste åren varit över 50 procent i genomsnitt per år för kor i konventionell produktion. Den ekologiskt producerade mjölken har ökat i snabb takt i Sverige och enligt reglerna för ekologisk produktion ska minst 60 procent av kornas dagliga foderintag bestå av grovfoder, utom i tidig laktation då 50 procent är tillåtet.
INFORMATION OCH KONTAKT
Agronom Mikaela Patel vid institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Effects of Increasing the Proportion of High-Quality Grass Silage in the Diet of Dairy Cows”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
– Tid: onsdagen den 12 december 2012 klockan 09.15,
– Plats: Sal FU26, SLU, Ultuna, Uppsala
– Opponent: Professor Richard Dewhurst, Animal and Grassland Research and Innovation Centre, Ireland
Mikaela.Patel@slu.se, 018-67 10 13
För tidigt födda barn riskerar att drabbas av allvarliga komplikationer som försämrad tillväxt och begåvningshandikapp. Ytterligare en allvarlig komplikation är kärlsjukdomen prematuritetsretinopati (ROP), som kan leda till blindhet.
Ann Hellström, ögonläkare och professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, koordinerar ett internationellt forskningsprojekt som efter flera års studier nu kan visa att den synhotande sjukdomen troligen går att förebygga:
– Det finns en rad livsviktiga ämnen som barnet normalt har tillgång till i fosterlivet, men som drastiskt minskar i samband med för tidig födelse. En sådan faktor är tillväxtproteinet IGF-I, som vi i experimentella och kliniska studier kunnat visa är kopplat till utvecklingen av ROP.
– Våra preliminära resultat visar att vi genom att återställa IGF-I till de nivåer som normalt finns under fosterlivet kan förebygga sjukdomen, och sannolikt även andra komplikationer som kan drabba för tidigt födda barn.
Det internationella forskningsprojektet, som involverar forskare från Lunds Universitetssjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Harvard Medical School, University of Cambridge, University of Amsterdam, Institut Giannina Gaslini i Italien, läkemedelsbolaget Premacure AB, bioteknikföretaget Mediagnost samt forskningsorganisationen Smerud får nu 54 miljoner kronor av EU för att utveckla projektet vidare.
– Om projektet ger ett lyckat resultat kommer vi att kunna erbjuda en helt ny förebyggande behandling som kan förbättra vården av för tidigt födda barn, säger Ann Hellström.
KONTAKT
Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Mobil 0768-979196 ann.hellstrom@medfak.gu.se
För att förhindra långtidssjukskrivning och underlätta återgången till arbetet är det viktigt att tidigt identifiera arbetsrelaterad stress.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt 198 yrkesverksamma kvinnor mellan 18 och 64 år som sökte sig till en vårdcentral på grund fysiska och psykiska besvär.
Göteborgsstudien visade att över hälften av kvinnorna uppgav att de var stressade på grund av ökad arbetsbelastning. Närmare 60 procent uppgav också stress på grund av svårighet att sätta gränser och över hälften uppgav att de stressades av höga krav på sig själva.
En uppföljning visade att de som upplevde sig stressade på grund av otydlig organisation och konflikter på arbetsplatsen hade dubbelt så hög risk för att vara sjukskriven under de följande 12 månaderna.
– Det visade sig också att stress på grund av otydlig organisation och otydligt ledarskap i kombination med individuella krav mer än fyrdubblade risken för framtida sjukfrånvaro, säger, Kristina Holmgren, forskare vid Sahlgrenska akademin.
I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, ledarskap och konflikter på arbetet.
Frågeformuläret, kallat Work Stress Questionnaire, kan enligt forskarna användas som ett nytt verktyg på vårdcentraler för att identifiera personer med arbetsrelaterad stress, bedöma behovet av förebyggande och rehabiliterande åtgärder och på så sätt förhindra att personer blir långtidssjukskrivna.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting publicerades i tidskriften Disability and Rehabilitation.
Kristina Holmgren, Med dr och leg arbetsterapeut, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 031-786 6863 0704-92 84 32 kristina.holmgren@gu.se
Tre fjärdedelar av befolkningen i Laos bor på landsbygden och försörjer sig som småskaliga jordbrukare. Man odlar i huvudsak ris, majs och kassava men bristen på odlingsmark och möjligheten till bevattning gör att många familjer också håller några djur för sin livsmedelförsörjning. Mer än 90 procent av den totala animaliska livsmedelsproduktionen kommer från dessa småjordbruk.
Man räknar med att det finns ca 2,7 miljoner grisar i Laos och 80–90 procent av dessa ägs av småjordbrukare. Tillgången på foder är dock begränsad och grisarna får hos många bönder finna sin föda själva. Malavanh Chittavongs doktorsarbete genomfördes i centrala Laos och studierna visade att småjordbrukarnas grisar fick för lite protein, kalcium och natrium (salt). Inte ens i de fall då jordbrukarna gav sina grisar foder motsvarade näringsintaget grisarnas behov.
Grisarna utfodrades framförallt med restprodukter från ris och kassavaproduktionen. Dessa restprodukter innehåller inte alla de näringsämnen som växande och digivande grisar behöver. Blodprover visade också att grisarna hade brist på kalcium och en del individer sannolikt också på järn.
Malavanh Chittavong har också visat att det hos grisar som har fri tillgång på vatten inte verkar finnas några negativa effekter av att ge ett stort tillskott av salt, men att det räcker med 3 g salt/kg torrsubstans foder för växande grisar av den inhemska typen.
Slutsatsen är att småjordbrukarna ska försöka ge sina grisar lite salt och mer växter som thick head och taro, eftersom dessa innehåller mer protein och kalcium än t.ex. riskli. Vidare ska information om hur grisar bör fodras och skötas riktas till kvinnor, eftersom dessa har det huvudsakliga ansvaret för grisskötseln.
INFORMATION OCH KONTAKT
MSc Malavanh Chittavong, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarar sin avhandling Nutritional status of local pigs in Central Lao PDR vid SLU i Uppsala.
Tid: Tisdagen den 11 december 2012, kl 09:15
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Dr Nils Petter Kjos, IHA, UMB, Ås, Norge
Malavanh Chittavong, malavanc@yahoo.com
Frågor på svenska kan besvaras av Anna Jansson, anna.jansson@slu.se, 018-67 21 06.
Det är Marcus Herz som i sin doktorsavhandling i socialt arbete undersökt hur man arbetar på ett socialkontor i västra Sverige. Marcus Herz har följt socialsekreterarnas arbete under två terminer, varit på metodmöten, följt diskussioner om klientkontakterna i olika sammanhang och gjort intervjuer.
Kön styr mer än behov
Kön eller etnicitet ska, enligt dem själva, inte spela någon roll i mötet med socialsekreterarna, det är ett ideal som de strävar efter i sitt arbete, men som de inte alltid lyckas leva upp till. Vissa bedömningar görs beroende på vilket kön klienten har och inte efter behovet. Marcus Herz nämner som exempel att våld uppmärksammas olika, pojkar bedöms ofta som riskfaktorer bara för att de är pojkar osv.
I sin strävan att behandla alla lika, blir kön och etnicitet en icke-fråga, som inte diskuteras, men ändå finns med och som göra att socialsekreterarna kategoriserar sina klienter och man kan se att det får konsekvenser för deras bedömningar.
Marcus Herz har också intresserat sig för ett par av de verktyg, som socialsekreterare använder sig av som stöd vid utredningar eller bedömningar. De han tittar närmare på är dels BBIC (Barns behov i centrum) och Ester. Han har där funnit att de systemen bygger på teorier, som i sin tur leder till att de påverkar hur klienterna behandlas i fråga om kön och identitet.
Ett av systemen betonar till exempel vilken roll modern spelar för barnet vilket får konsekvenser för socialsekreterarnas bedömningar. Det kan också handla om hur klienten är klädd, att huruvida personen har ”adekvata” kläder eller inte påverkar hur han eller hon blir bedömd.
Starka verktyg
– Jag är överraskad att de här verktygen har fått en så stark position, säger Marcus Herz. Det bidrar till en statisk syn på kön och etnicitet och det får konsekvenser för de bedömningar man gör och i slutändan också för klienterna
Han säger att verktygen är ideologiska och i viss mån politiska. Han hoppas att hans forskning ska bidra till att öka medvetenheten om att man inte är neutral och att det kan leda till att socialsekreterare i större utsträckning reflekterar över sin roll.
– Socialt arbete är en normerande praktik och då är man inte neutral, men samtidigt förväntas socialsekreterare vara fria från fördomar och behandla alla lika, säger Marcus Herz, som hoppas att det går att forska mer om de verktyg socialsekreterare använder och vilken människosyn de reproducerar.
KONTAKT
För mer information kontakta Marcus Herz: E-post: marcus.herz@oru.seTelefon: 0706-68 80 30
I avhandlingen ingår sammanställningar av teoretiska modeller och tidigare experiment och dessutom nya experiment och långtidsobservationer av naturliga populationer, för att se hur grupperna påverkas av om individer liknar varandra eller skiljer sig åt.
I sina litteraturgenomgångar av teori och praktiska experiment visar Lena att grupper med högre grad av variation bland annat är mindre sårbara för miljöförändringar, har större utbredningsområden, stabilare populationsdynamik och lägre utdöenderisk.
Hennes egna experiment visar också på gruppens betydelse:
– Jag har visat att färgen på konstgjorda fjärilslarver påverkade deras risk att bli uppätna av fåglar, förklarar Lena, men än mer intressant tyckte jag det var att inte bara färgen på enskilda larver hade betydelse, utan att även färgen på de andra larverna i samma grupp påverkade enskilda larvers chans att klara sig.
Lena har också låtit små grupper av gräshoppor försöka etablera sig på nya platser. Både i utomhusburar och i det fria lyckades variabla grupper bättre. Grupper med större olikhet mellan individerna hade lättare att etablera sig på nya platser och fick fler avkommor som överlevde till nästa år.
I långtidsobservationer har Lena studerat hur en dramatisk miljöförändring som en skogsbrand påverkar naturliga populationer hos samma art av gräshoppa. Här visar hon på en anmärkningsvärt snabb anpassningsförmåga till de nya förutsättningarna.
– Även här var variationen viktig, berättar Lena. Antagligen var det tack vare att individerna var olika från början som populationen så snabbt klarade av att anpassa sig till miljöförändringen.
Lena Wennersten menar att hennes avhandling är av betydelse för naturvården men också att den ger en ökad förståelse för vikten av att bevara en hög grad av variation inom arter för att de ska kunna klara de snabba miljöförändringar som präglar vår tid.
– Ingen av oss vet vilken kombination av egenskaper som kommer att vara mest framgångsrik imorgon, därför behövs en stor variation mellan individer för att grupper ska kunna överleva på sikt, avslutar hon.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen ”Population-level consequences of variation” försvaras den 14 december, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är docent Deepa Agashe, National Centre for Biological Sciences, Bangalore, Indien.Handledare för projektet är professor Anders Forsman.
För mer information kontakta Lena Wennersten, telefon: 0480-44 62 27, 0733-26 18 51 eller e-post: lena.wennersten@lnu.se
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se
Forskning i Environmental Physiology Group (EPG) vid Mittuniversitetet i samarbete med Universitetet i Exeter, visar att intag av koncentrerad rödbetsjuice ger möjlighet att hålla andan under en längre tid – ett sätt att praktiskt mäta syreomsättningen. Den ingrediens i rödbetor som ligger bakom effekten är nitrat, som bryts ner till kväveoxid (NO) i kroppen.
I studien testades tolv vältränade dykare. Alla genomförde två mätningar olika dagar, dels efter att ha druckit 70 ml koncentrerad rödbetsjuice och dels efter att ha druckit en placebo-juice, rödbetsjuice utan nitrat.
Hälften av deltagarna fick börja med rödbetsjuice och andra hälften med placebo, men deltagarna visste inte vilken dag de druckit vilken juice. Efter intag av placebo-juicen kunde dykarna hålla andan i genomsnitt 4 min 10 sek och när de druckit rödbetsjuice 4 min 38 sek – 28 sekunder längre.
Nitrat gör att kroppen behöver mindre syre, genom att använda det mer effektivt. Själva mekanismerna bakom detta är ännu inte helt klarlagda.
– Genom att kroppen minskar sin syreförbrukning skapas förutsättningar för att hålla andan längre. Intaget av koncentrerad rödbetsjuice gav en betydande förlängning av tiden som personerna kunde hålla andan, vilket är avgörande i exempelvis tävlingsdykning, säger Erika Schagatay, professor i zoofysiologi, Mittuniversitetet.
Resultaten kan vara till nytta även för andra som arbetar med begränsad syretillförsel, och troligen för elitidrottare inom sporter där syretillförsel är avgörande.
– Vår forskargrupp undersöker nu i ett projekt i Himalaya om rödbetsjuice också kan hjälpa klättrare på hög höjd. Vi planerar också att studera effekten på olika patientgrupper där syretillförseln är begränsad, säger Erika Schagatay.
Höga halter av nitrat finns också exempelvis i spenat och andra gröna bladgrönsaker.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien har nyligen publicerats i ”Respiratory Physiology & Neurobiology”.
Läs mer om studien här:
Frågor kan ställas till:
Erika Schagatay, professor, 070-532 14 23, e-post: erika.schagatay@miun.se
Harald Engan, doktorand, +47 99 51 60 82, e-post: harald.engan@miun.se
Det i särklass största enskilda projektanslaget går till professor Thomas Sandström, lungmedicinare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin som får 3,3 miljoner för att 2013-2015 studera lung- och hjärt-kärleffekter av luftföroreningar.
Stora anslag går också till professor Tommy Olsson vid samma institution – 1,65 miljoner kronor för att studera fettinlagring på ”fel” ställen i kroppen – och forskaren Annika Rydberg vid Institutionen för klinisk vetenskap – 1,8 miljoner kronor för att kartlägga ett par medfödda hjärtsjukdomar.
Projektanslag i storleksordning
Thomas Sandström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, lungmedicin:Lung- och hjärtkärleffekter av luftföroreningar, 3 300 000 kronor 2013-2015.
Annika Rydberg, Institutionen för klinisk vetenskap, pediatrik: Långt QT-syndrom och Jervell-och Lange-Nielsens syndrom i Sverige – klarläggande av genotyp/fenotypkorrelation med syfte att finna modifierande faktorer och tidiga markörer för riskbedömning och behandling, 1 800 000 kronor 2013-2015.
Tommy Olsson, Instiutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin: Ektopisk fettinlagring – en nyckel till fetmarelaterad sjuklighet? 1 650 000 kronor 2013-2015.
Per Lindqvist, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin: Cardiac imaging in differentiating cardiac infiltration with hypertrophic cardiomyopathy(hjärtavbildning för att spåra sjukdom i hjärtmuskeln), 900 000 kronor 2013-2015. Även forskarmånader för projektet Doppler Echocardiography in assessing cardiac hemodynamics during exercise (Ekokardigrafi för att studera bloddynamik i hjärtat under motion).
Michael Henein, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin: Calcific cardiac disease: Phenotypic, metabolic and genetic interrelations (om förkalkning i hjärtmuskeln), 600 000 kronor 2013-2014.
Stellan Mörner, Instiutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin: Nästa generations DNA-sekvensering i en europeisk population med hypertrofisk kardiomyopati – Eurogene Heart Failure-studien. 600 000 kronor 2013-2014.
Stefan Söderberg, Instiutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin:Riskfaktorer för utveckling av hjärtklaffsjukdom. En befolkningsbaserad fall-kontrollstudie. 600 000 kronor 2013-2014.
Michael Haney, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, anestesiologi och intensivvård: Mechanism of myocardial ischemic preconditioning and remote preconditioning: role of cardiac exosomes (om exosomernas roll för hjärtats skyddsreaktioner), 300 000 kronor 2013. Även forskarmånader för projektet Non-adrenergic inotropes during myocardial ischemia and ischemic myocardial dysfunction.
Idag görs detta främst med hjälp av en digital signalbehandlingsteknik kallad ”ekosläckning”, där ett adaptivt filter skattar ekot som tas upp av mikrofonen och sedan subtraherar ekoskattningen från mikrofonsignalen för att ta bort (”släcka”) ekot utan att i övrigt påverka mikrofonsignalen. I praktiken kräver ekosläckning noggrann styrning av filteradapteringsprocessen för att filtret både ska ställa in sig så fort som möjligt samt vara robust mot störningar. Trots den snabba utvecklingen inom beräkningskraft finns ett konstant behov av mjukvarulösningar med låg beräkningskomplexitet som kan köras på billig hårdvara med låg strömförbrukning.
Christian Schüldts avhandling presenterar metoder med låg beräkningskomplexitet för ekosläckning. Dessa metoder innefattar både själva filteradapteringen samt styrning/övervakning av adapteringsprocessen för att erhålla ett robust system. Metoderna utvärderas med hjälp av utförliga simuleringar samt inspelade ljudsignaler från riktiga telefonkonferenser.
INFORMATION OCH KONTAKT
Tisdagen den 11 december försvarar Christian Schüldt, BTH, sin avhandling i ämnet telekommunikation. Han disputerar på avhandlingen ”Low Complexity Algorithms for Echo Cancellation in Audio Conferencing Systems”.
Disputationen är öppen för allmänheten.
(Respektera att det inte går att gå in i lokalen efter att disputationen har startat)
Dag: Tisdag 11 december
Tid: Kl 13:00
Plats: J1640, J-huset, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Försök med så kallad livsstils- och familjebehandling av barn med fetma har i huvudsak genomförts på specialenheter och vid universitetssjukhusens forskningscentrum.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu överfört metoden till den vanliga öppenvården.
I en studie vid fyra barnmottagningar i Västra Götaland har 64 barn med fetma fått behandling enligt två olika modeller: en där sjuksköterska och dietist svarade för insatserna, samt en modell där även en sjukgymnast medverkade för att stimulera barnens fysiska aktivitet.
Resultaten från behandlingarna, som genomfördes en gång i månaden under ett år, visar att barnen i genomsnitt minskade sin vikt med över tio procent. En kontrollgrupp av jämförbara barn med fetma som står på väntelista för behandling minskade även de i vikt under samma period, men bara cirka fyra procent.
– Fetma är en kronisk sjukdom, som på dessa tioåriga barn startat vid cirka fyra-fem års ålder, och även en så måttlig viktminskning som tio procent har betydelse för hälsan, säger Staffan Mårild, överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin:
– Vår studie visar att vanor och livsstilsmönster går att bryta. Men för att stärka effekten, eller i alla fall motverka återfall, krävs insatser på längre sikt. Därför har vi gjort ytterligare en uppföljning som utvärderar effekten efter fyra år, som nu håller på att sammanställas.
Forskarnas slutsats är att enkel livsstilsbehandling av barn med fetma vid öppenvårdens barnmottagningar ger små men viktiga förbättringar i BMI. Eftersom fetma hos barn blir allt vanligare är det viktigt att barn- och allmänmedicinska mottagningar i primärvården erbjuder insatser i geografisk närhet till dessa barn.
INFORMATION OCH KONTAKT
Studien A controlled study of lifestyle treatment in primary care for children with obesity publiceras i tidskriften Pediatric Obesity.
Staffan Mårild, överläkare och docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 0708237548 031 3436084 staffan.marild@vgregion.se
Ydre kommun beslutade 2008 att lägga ner två av sina fyra kommunala skolor. Att fortsätta driva alla fyra var för dyrt med ett sviktande elevunderlag. Barnen i Asby och Rydsnäs fick nu börja pendla till de två kvarvarande skolorna, i Hestra och Österbymo.
Föräldrarna i Asby ansökte då om att få starta en friskola. Med hjälp av sitt eget obetalda arbete skulle de kunna driva en skola billigare än kommunen, var kalkylen. Då kommunen avrådde avslog dock Skolverket denna ansökan.
Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, tar det här skeendet till utgångspunkt för en analys av förhållandet mellan tid och pengar, mellan betalt och obetalt arbete. Analysen presenteras i en artikel som hon skrivit tillsammans med geografen Per Assmo och som publicerats i Journal of Rural and Community Development.
Den obetalda tid som föräldrarna var villiga att satsa för att få behålla skolan, är en resurs som kommunen inte kan tillgodoräkna sig med den ekonomiska modell som dominerar idag, konstaterar hon. Trots att även kommunen långsiktigt skulle vinna på att behålla skolan, vilket lättare skulle attrahera barnfamiljer till bygden, är den fångad i ett kortsiktigt perspektiv på när en verksamhet är ”lönsam”.
– I den modell som anses vara ekonomiskt hållbar i vår globaliserade värld komprimeras tiden medan rummet sträcks ut, säger Elin Wihlborg. Varor produceras och skickas över hela jorden, men det måste gå fort.
I en ekologiskt hållbar modell är det tvärtom, fortsätter hon: Där är processer utdragna över tid och komprimerade i rum. Produktionen sker lokalt, men den får ta längre tid.
– Här krockar två principer, den ekonomiska och den ekologiska hållbarheten.
Med New Public Management, NPM, har den offentliga sektorn i Sverige anammat en företagsekonomisk modell, där kostnadseffektivitet har blivit det avgörande kriteriet för verksamheten. Utifrån NPM är det alltså helt logiskt att lägga ner en skola när elevunderlaget sviktar. De mer hållbara och långsiktiga perspektiven finns inte med i kalkylen. Att barn måste börja pendla, att skolresultaten riskerar försämras, att utflyttningen kanske accelereras, att annan service också försvinner, det är konsekvenser som kommunen inte kan ta hänsyn till med NPM, skriver Wihlborg och Assmo.
Som utgångspunkt för analysen har de geografen Torsten Hägerstrands klassiska tidsgeografiska modell, som han för övrigt konstruerade utifrån sina fältstudier i just Ydre på 1950-talet. Att tid och rum spelar roll är kanske inte så revolutionerande, men när de vägs in i en ekonomisk och politisk analys kan resultatet helt förändras.
– Hur människor använder sin obetalda tid är något som vi inte får syn på i en strikt ekonomisk analys, säger Elin Wihlborg.
Med expansionen av den offentliga sektorn, på 1960- och 70-talen, lyftes kvinnors obetalda arbete fram och blev synligt, exempelvis när det gällde barnpassning och vård av gamla anhöriga. Obetalt arbete blev betalt och kunde räknas med i exempelvis BNP, något som säkert också bidrog till vår snabba tillväxtökning, konstaterar hon.
Idag, när vi själva utför allt fler e-tjänster på nätet, alltifrån biljettbeställningar till bankärenden, försvinner återigen betalt arbete in i den obetalda sektorn och blir osynligt så länge pengar är det enda måttet.
Men med en tidsgeografisk analys kan obetalda aktiviteter lyftas fram och värdesättas. En modell för detta behövs om ett hållbart samhälle ska kunna bli verklighet, säger Elin Wihlborg.
– Inte bara pengar, utan också icke-monetära resurser spelar roll. Analysen blir missvisande om produktiva aktiviteter inte syns, bara för att de är obetalda.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikeln: ”Public Services Choices When There Are No Alternatives? – A Paradox of New Public Management in Rural Areas” har publicerats i Journal of Rural and Community Development.
Kontakt Elin Wihlborg 013-281578, elin.wihlborg@liu.se, Per Assmo 013-28 44 64 alt 0708-34 11 69, per.assmo@hv.se
Att barn som föds med låg vikt har ökad risk för neuropsykiatriska problem som ADHD senare i livet har varit känt sedan tidigare. Som förklaring har man antagit att påfrestningarna under de första levnadsveckorna och det ökade antalet komplikationer vid förlossningen skadar hjärnan i ett tidigt skede. Men nu föreslår Umeåforskarna att en minst lika viktig bidragande faktor kan vara lindrig järnbrist under de första levnadsmånaderna, en riskfaktor som i så fall enkelt kan förebyggas.
I studien ingår 285 barn med marginellt låg födelsevikt (2 000-2 500 g). De lottades slumpmässigt till att få en låg dos järntillskott eller ett verkningslöst medel (placebo) från sex veckors till sex månaders ålder. I den studie som nu publiceras har man undersökt barnen tre år senare. Då konstateras att risken för ADHD-liknande problem var fyrdubblad hos de barn som inte fått järntillskott. Genom standardiserade enkätfrågor rapporterades att över 12 % av de barn som fått placebo hade ökade problem med uppmärksamhet och aggressivitet, men också mer oro och ängslighet. Hos dem som fått järntillskott var andelen bara 3 %, samma nivå som i en jämförelsegrupp av barn med normal födelsevikt.
Förklaringen till de ökade beteendeproblemen tror forskarna är att barn med låg födelsevikt snabbare än normalviktiga förbrukar sitt medfödda förråd av järn. Därmed ställs de utan en viktig byggsten i hjärnans utveckling, eftersom det järn som småbarn får från kosten inte är tillräckligt.
Resultaten väntas få stor betydelse för framtida rekommendationer om järntillskott. De öppnar också dörren för fortsatt forskning om sambandet mellan järnbrist och beteendeproblem.
Studien, som är ett samarbete med Karolinska Institutet, leds av docent Magnus Domellöf och med dr Staffan Berglund (bilden), båda verksamma som forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet, och läkare vid barnkliniken, Norrlands universitetssjukhus.
INFORMATION OCH KONTAKT
SK Berglund, B Westrup, B Hägglöf, O Hernell, M Domellöf: Effects of Iron Supplementation of LBW Infants on Cognition and Behavior at 3 Years
Pediatrics. Jan. 2013, Published online: Dec. 10 2012
Staffan Berglund
Institutionen för klinisk vetenskap, avdelningen för pediatrik, Umeå universitet
Tel: 090-785 23 70
Mobil: 070 – 3956767
E-post: staffan.berglund@pediatri.umu.se
Hartmut Vogt, barnläkare vid Universitetssjukhuset och nybliven doktor i pediatrik vid Linköpings universitet, har jämfört data från det svenska medicinska födelseregistret med statistik över uttaget av astmamedicin. Detta är ett indirekt mått på förekomst av sjukdomen som dock visat sig överensstämma ganska väl med den faktiska bilden.
– Vi visste att det fanns ett samband mellan mycket tidig födsel och lungsjukdom hos små barn. Men enligt en av våra studier har även de som var födda i vecka 37 och 38 en tio procent högre risk för astma än de som föddes i vecka 39–41. Det har ingen visat tidigare, säger Hartmut Vogt, som presenterar resultaten i sin doktorsavhandling.
Utvecklingen av lungorna startar kort efter befruktningen och pågår ända till två–tre års ålder. Prematura barn föds med färre lungblåsor och en begränsad lungfunktion vilket utgör en risk både för astma och luftrörskatarr.
– Livet i mammans mage spelar stor roll för barnets hälsa i framtiden, men tiden efter födelsen är också viktig, säger Hartmut Vogt.
I en annan studie undersöktes förbrukningen av astmamedicin hos utlandsfödda personer jämfört med svenskfödda. Då kunde man se att åldern vid invandringen till Sverige spelade stor roll. Barn som adopterades av svenska föräldrar under första levnadsåret löpte en dubbelt så stor risk jämfört med barn som adopterats efter fyra års ålder. Miljöfaktorer verkar alltså ha stor betydelse för risken att utveckla astma som barn och ung vuxen.
Idag saknas vetenskapliga belägg för hur astma hos barn kan förebyggas, annat än att föräldrarna inte ska röka vare sig under graviditeten eller senare.
En studie som också ingår i avhandlingen visar att vaccinering mot kikhosta i tidig barndom inte ökar risken för att utveckla astma som tonåring.
Astma är en kronisk inflammatorisk åkomma i luftvägarna. Symtomen är återkommande andningsbesvär med andnöd, tryck över bröstet och hostattacker. Hos små barn är det första tecknet ofta en pipande andning.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandling: Early life factors and the long-term development of asthma av Hartmut Vogt
Linköping University medical dissertations No. 1325, 2012. Disputationen ägde rum 6 december.
Hartmut Vogt 010-1030000 (landstingets växel), hartmut.vogt@liu.se
OpenShoe, så kallar KTH-forskarna Isaac Skog, John-Olof Nilsson och Peter Händel sin sko. Väldigt enkelt förklarad skulle den kunna beskrivas som en avancerad stegräknare. Men egentligen är skon mycket mer än så då den har en inbyggd dator med avancerade sensorer som accelerometer och gyroskop.
– Skon håller inte bara reda på antalet steg, utan också hur långa de är och i vilken riktning de tas. Och då talar jag om riktning i tre dimensioner. Viss liknelse kan göras med Nikes löparsko som mäter hur långt man sprungit, vår sko är dock mer avancerad och mäter förflyttning och riktnings förändringar. Det spelar ingen roll om skobäraren går, springer, hoppar eller krälar. Skon kommer fortfarande att mäta vart bäraren beger sig, säger Isaac Skog.
Han tillägger att det också är en av finesserna med skon. Det är när vi rör oss som konstigast som behovet av skon är som störst. Då fungerar inte en vanlig stegräknare. Skon däremot ger en väldigt detaljerad bild av fotens rörelser.
En av de viktigaste användningsområdena för OpenShoe är att hjälpa räddningspersonal, till exempel brandmän, att navigera i miljöer där vanliga GPS-sändare inte fungerar. Till exempel inomhus eller i tunnelbanor. Varuhus och gallerior är två andra typiska miljöer där skon fyller en viktig funktion.
– Vid en brand är det viktigt att brandmän, exempelvis rökdykare, både vet var de själva är men också var kollegorna befinner sig. Givetvis är detta ännu viktigare för insatsledningen som kan styra räddningspersonalen så effektivt som möjligt, säger Isaac Skog.
Därmed har OpenShoe möjlighet att öka säkerheten och effektiviteten hos Sveriges 17 000 poliser, 16 000 brandmän och 3 000 militärer på internationell tjänstgöring. Men det är inte bara räddningspersonalens egen säkerhet som blir bättre med OpenShoe. Kan brandmän jobba på ett säkrare sätt än idag kan de också rädda fler liv. Detta enligt den räddningspersonal som tillfrågats om poängerna med KTH-forskarnas arbete.
Forskningen kan också användas inom helt andra områden, som biomekanik och biomedicin. Genom att skon brukas av människor kan deras gång studeras. Genom att analysera den kan olika mönster skönjas. Symptom som tyder på Parkinsons sjukdom ger exempelvis stabilitetsproblem.
– Balanssvårigheter är ett tidigt symptom vad gäller neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom. Istället för att människor skulle behöva ta sig till doktorn, gå på ett rullband, filmas med kameror och sedan få resultatet analyserat skulle de kunna låna hem skon. Det skulle bli avsevärt mycket billigare för samhället, säger Isaac Skog.
Idrottsmedicin är ett annat område där skon skulle kunna göra en insats.
– Skon kan hjälpa till med att mäta rörelsemönster, samt se om idrottaren kan optimera sin rörelser för maximal avkastning. Detta genom att jämföra med redan gjorda mätningar, man vet ju sedan tidigare till exempel hur idrottare ska springa så energieffektivt som möjligt. Skon kan hjälpa till med förståelse för hur nära det optimala resultatet en idrottare ligger, samt notera konstiga avvikelser, säger Isaac Skog.
Han tillägger samtidig att skon är den enda i sitt slag i världen vad KTH-forskarna själva känner till. Kanske finns där ett orsakssamband kopplat till hur forskningen gått till.
– När vi har kollat hur andra forskare arbetar och tillverkat sina system för att forska så har det visat sig att de köpt en dyr sensor för runt 2 000 dollar som de sedan kopplat till en vanlig, bärbar dator. Rörelsemönstret blir ju märkligt när man släpar runt på en dator, och det blir inte en realistisk situation att forska om när det handlar om exempelvis brandmän. De flesta tejpar dessutom fast sensorn på skon, vi har istället byggt in hela datorn med sensorerna i skon, säger Isaac Skog.
Men det är inte bara KTH-forskarna som kan bygga en sko numera. De har nämligen bestämt sig för att alldeles gratis ge bort all kunskap om hur skon konstrueras.
– OpenShoe är ett så kallad Open source-projekt. Vem som helst kan bygga en sådan här sko. Statlig forskning ska vara öppen och tillgänglig för alla. Det finns en amerikan som har ett litet företag som redan byggt en skoprototyp och håller på att testa den, säger Isaac Skog.
Om amerikanen eller något annat företag bestämmer sig för att masstillverka skon så kommer priset att hamna på ungefär 500 dollar, motsvarande 3 400 kronor. Då är det främst sensorerna som kostar pengar. Men som Isaac Skog uttrycker det hela:
– Kan man rädda liv med skon så är det tämligen lite pengar.
För den som vill veta mer om aktuella sjukdomsutbrott, smittspridning mellan djur, och mellan djur och människor, samt analyser och diagnoser av olika veterinärmedicinska sjukdomar så är webbplatsen hos Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) en guldgruva. Här presenteras också hur det går till att ta prover på olika djurslag och aktuell forskning inom det veterinärmedicinska området.
Nu går det att nå all denna information via en vanlig smartphone. Genom att ladda ned appen ”SVA” via Apples Appstore eller Googles Playbutik så kan alla kostnadsfritt få tillträde till denna kunskapsbank.
Linda Hallenberg, kommunikationsavdelningen vid SVA, har varit projektledare för utvecklingen av appen:
– Målgrupper är veterinärer, veterinärstudenter och djurägare. Avgörande för oss när vi tog fram appen var att den skulle kunna visa all information även när man är i offline-läge – och det klarar den!
– Vi tror att veterinärer och djurägare kommer att ha stor nytta av appen. Vi vet av erfarenhet att det kan vara svårt att till exempel ta ett prov rätt och nu finns informationen direkt i telefonen för den som behöver. Vår tidigare app var mycket uppskattad och eftersom den här är betydligt mer innehållsrik så hoppas vi att den kan ge större mervärde till våra användare.
