Det finns en skärningspunkt där samhällets sociala och ekologiska utmaningar sammanfaller med det företagens utmaning att bibehålla lönsamheten i en globaliserad värld. Produkter är en del avdessa utmaningar. Utvecklingen av dessa produkter tillsammans med tjänster är viktiga för att möta dessa utmaningar. Detta handlar till exempel om att definiera vilka dessa produkter och tjänster är, hur de kommer att leverera värde till användarna och affärsmodeller som gör att de kan förverkligas, samt hur dessa kan bidra till en hållbar utveckling av samhället.
Det övergripande målet med Anthonys forskning är att bidra till en hållbar utveckling av samhället genom bättre förståelse för hur ett strategiskt hållbart utvecklingsperspektiv, baserat på backcasting från grundläggande principer för ett hållbart samhälle, kan föras in i och styra produkt- och tjänsteinnovation. Intervjuer med branschfolk, workshops med både tillverkande företag och inom studentprojekt, och industriella fallstudier, tillsammans med en översyn av litteratur och teoretiska överväganden, har gett grunden för detta arbete.
Anthonys avhandling bidrar till att klargöra vilka teoretiska och praktiska möjligheter, och begränsningar, som finns vid produkt- och tjänsteinnovation om man vill uppnå hållbar utveckling. Resultaten tyder på att saminnovation (co-innovation) av produkter och tjänster inom produkt-servicesystem kan bidra till en hållbar utveckling av samhället både genom att stödja minskad material- och energianvändning samt genom att stödja förbättrad livcykelhantering av material.
INFORMATION & KONTAKT
Disputationen är öppen för allmänheten.
Dag: Torsdag 20 december
Tid: Kl 09:15
Plats: J 1650, J-huset, BTH, Campus Gräsvik, Karlskrona
Vänligen observera att det inte går att komma in i salen efter att disputationen startat.
För mer information, kontakta Anthony Thompson på telefon 0455-38 55 31 via e-post: anthony.thompson@bth.se Se även www.bth.se [
Drake har analyserat kristaller av mineralet pyrit som bildats i syrefri miljö i sprickor djupt nere i berggrunden i Laxemar i Oskarshamn. Med hjälp av bland annat detaljerad in situ-teknik, närmare bestämt SIMS – sekundärjonsmasspektrometer, har han studerat dess svavelisotopsammansättning.
– Vad som är mycket speciellt med pyriterna i Laxemar är att de visar en enorm spridning i svavelisotopsammansättningen, faktiskt den största spridningen som någonsin har uppmätts från en och samma plats, berättar Henrik Drake. Det är tydligt bevis för förekomst av sulfatreducerande bakterier.
Hans studie visar också att variationen inom enskilda kristaller var extremt stor, att svavelisotopsammansättningen vanligen blev tyngre i och med att kristallerna växte, samt att bakteriell sulfatreduktion kunde beläggas ner till mer än 900 m djup.
– Resultaten ökar kunskapen om sulfidproduktion under ostörda förhållanden i djupa grundvatten både under dagens förhållanden och över en längre tidsperiod, förklarar Drake. Mikrobiologiska och grundvattenkemiska undersökningar visar på dagens förhållanden och därför blir mina resultat, som visar på förhållanden miljoner år bakåt i tiden, ett bra komplement.
Artikeln hittar du här
Formas och VINNOVA finansierar de svenska deltagarna med drygt 21 miljoner kronor och projektens intressenter bidrar med ytterligare cirka 6,5 miljoner.
– Mer än hälften om världens befolkning bor i städer. Städerna är ofta motorer för hållbar utveckling samtidigt som de står inför stora utmaningar, som behöver studeras på en mer övergripande nivå än den nationella. Därför är den gemensamma europeiska forskningen om våra städer viktig, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Vi fick in många innovativa förslag, och ett par länder höjde sin budget ytterligare när de såg hur mycket spännande ansökningar som kom in.
59 ansökningar kom in varav 40 hade svenska sökanden. Totalt beviljas tio ansökningar medel varav sex med svenska deltagare. I ett projekt utvecklar forskarna tillsammans med de som bor och arbetar i områdena nya former för styrning och förvaltning i två stadsområden i Wien respektive Stockholm, i ett annat utvecklas mobila e-tjänster i Åbo och Örebro och i ett tredje undersöks vilka sociala konsekvenser migrationen från central- och östeuropeiska länder får. I ett projekt jämförs stadsutvecklingsprogram i så kallade utsatta förorter, i Amsterdam, Wien och Stockholm. I ett annat studeras nya klimatvänliga, robusta och mångfunktionella metoder att hantera dagvattnet med
bland annat Kiruna som exempel.
– Samarbetet är ett viktigt steg i vårt gemensamma uppdrag att utveckla forskningen inom samhällsbyggnadsområdet. Städer och tätorter måste organiseras så att de förblir attraktiva och inte tär på jordens resurser. Väl fungerande städer utgör hörnstenar i den ekonomiska utvecklingen
i ett land och är nödvändiga för samhällets välfärd säger Charlotte Brogren på VINNOVA.
JPI, Joint Programming Initiative Urban Europe är ett initiativ från EU:s medlemsstater som syftar till att koordinera europeisk stadsforskning och därmed bidra till ett bättre utnyttjande av de statliga forskningsmedlen. I dag deltar Belgien, Cypern, Danmark, Finland, Frankrike, Holland, Irland, Italien,Malta, Norge, Sverige, Turkiet och Österrike; Spanien och Portugal är observatörer.
Utlysningar av medel till forsknings- och innovationsprojekt är en viktig del av samarbetet.
I bifogad fil (pdf-dokument) nedan finns projekten som bevilats medel listade
Formas [Ref 1] har till uppgift att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Den forskning som stöds ska vara av högsta vetenskapliga kvalitet och av relevans för rådets ansvarsområden. Formas får också finansiera utvecklingsverksamhet i begränsad omfattning.
VINNOVA [Ref 2] är Sveriges innovationsmyndighet. VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning.
Nils-Erik Svensson var mångårig chef vid Riksbankens Jubileumsfond. Varje år delas stipendier (NES-stipendier) ut i hans namn i syfte att underlätta för unga, svenska forskare att verka vid framstående europeiska forskningsmiljöer. Årets NES-stipendier går till fyra forskare som får 100 000 kronor var.
Kulturgeografen Linn Axelsson vid Stockholms universitet vill skapa ett nytt forskningsprojekt för att teoretiskt utveckla förståelsen för hur statens gränser fungerar i praktiken och vilka effekter gränsgörande har på olika former av globala flöden genom att utgå från topologiska förutsättningar. Det hoppas hon ska bidra till helt ny kunskap om hur dagens gränser påverkar internationell rörlighet och globala flöden.
På The Department of Geography, The Open University, Milton Keynes i England vill hon utveckla internationella kontakter och ta del av den unika kompetens om rumslig topologi som institutionens forskare förfogar över.
Per Becker vid Lund University Centre for Risk Assessment and Management fokuserar på att förstå och stödja samhällsförändring för hållbar utveckling; vad som gör ett samhälle säkert och hållbart för störningar, avbrott och katastrofer samt kapacitetsutveckling som ett verktyg för att skapa och underhålla denna säkerhet och hållbarhet.
Han har bjudits in till Environmental Change Institute, University of Oxford, ett världsledande tvärvetenskapligt institut för forskning, utbildning och innovation inom området. Där ämnar han samla material till sin kommande bok samt skapa kontakter för framtida samarbete mellan de två forskningsmiljöerna.
Två av stipendiaterna kommer från Uppsala universitet. Johanna Ringarp, Historiska institutionen, vistas under våren vid Institut für Erziehungswissenschaft, Universität Münster, för att utvecklas som forskare inom fältet Policy education och lärarprofessionsforskning. Genom vistelsen i Münster får hon möjlighet att utveckla den komparativa dimensionen i sitt postdoktorsprojekt ”Kunskapsmätningarnas dilemma. Internationella kunskapsmätningars påverkan på utbildningspolitiska reformer i Sverige och Tyskland 2000-2011”. Förutom den egna personliga utvecklingen tror hon att tiden kan gynna den svenska utbildningshistoriska forskningen i stort.
Från Institutionen för Informatik och Media förflyttar sig Anders Olof Larsson till Research Group for Media and ICT (MICT) vid Gents University i Belgien. I sin avhandling undersökte han, tillsammans med danska och norska forskare, hur politiska aktörer och etablerade medier använder internet och sociala medier för att kommunicera med sin publik. Nu kan han utvidga området till Beneluxländerna eftersom forskningsgruppen i Gent intresserar sig för samma frågor. Genom att tillsammans bedriva olika typer av komparativa studier kring hur politiska aktörer i Skandinavien och Beneluxländerna använder sig av sociala medier förväntar han sig att besöket kommer att utveckla forskningsområdet.
Kontakta 2012 års NES-stipendiater
Linn Axelsson, linn.axelsson@humangeo.su.se
Per Becker, per.becker@lucram.lu.se
Anders Olof Larsson, anders.larsson@im.uu.se
Johanna Ringarp, johanna.ringarp@hist.uu.se
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
– Det finns massiva hälsoproblem kopplade till elektronikskrot i Pakistan, samtidigt som skrotet försörjer tusentals människor, säger Shakila Umair.
Resultatet av den sociala livscykelanalysen visar att hanteringen av elektronikskrot enbart har negativa effekter. Människor plockar isär utrustningen för hand. De bränner sladdar för att utvinna koppar, och doppar gamla kretsar i syra för att utvinna dyrbara metaller guld och silver.
Arbetarna, både män och kvinnor, är mellan 6 och 50 år gamla. De andas in giftiga gaser varje dag, och saknar helt kunskap om hur detta påverkar deras hälsa.
De som arbetar med elektronikskrot i Pakistan saknar helt sociala förmåner och hälsovård. De arbetar i genomsnitt 12 timmar per dag, sex dagar i veckan. Myndigheterna tar inget ansvar för deras hälsa.
Samtidigt skulle små medel göra stor skillnad. Handskar och munskydd är exempel som skyddsutrustning som skulle förbättra deras arbetssituation väsentligt, men som de inte har råd med själva.
– Trots att det finns internationell lagstiftning hamnar elektronikskrotet via diverse kanaler i utvecklingsländer – enligt Naturvårdsverket även skrot från Sverige, säger Shakila Umair.
Nyligen förstärktes lagstiftningen kring elektronikskrot i både Indien och Kina. Tyvärr innebär det att mer skrot går till länder med svagare lagstiftning och mindre myndighetskontroll som Pakistan och Bangladesh. Strömmarna av skrot tar bara en annan väg. Import av elektronikskrot är illegalt i Pakistan, men produkterna kommer in i landet under andra namn. Det vanligaste är att skrotet märks upp som ”andrahandsutrustning”.
– På sätt och vis är det inte dåligt att elektronisk utrustning skickas till Pakistan. Det kan ju användas av personer som inte har råd att köpa en helt ny dator. Från ett hållbarhetsperspektiv kan det därmed förlänga produktens livslängd, vilket är en positiv sak. Trots det är elektronikprodukterna vanligtvis i så dålig kondition att skrotning är det enda alternativet, säger Shakila Umair.
Problemet med elektronikskrotet i Pakistan är att man återvinner det på ett mycket miljö- och hälsofarligt sätt. Tusentals personer riskerar sin hälsa, och vattendrag, luft och jord blir starkt förorenade av processerna. Shakila Umair skulle vilja se att IT-företagen inkluderar arbetsvillkoren för människor som hanterar elektronikskrot i sitt arbete med Corporate Social Responsibility, CSR, även om de befinner sig långt ned på produktionskedjan.
Shakila Umairs forskning har bedrivits vid Centre for Sustainable Communications på KTH.
Deltagare i Sfi kan få upp till 12 000 kronor för att klara vissa kurser inom en viss tid. Syftet med bonusen är att öka deltagandet och förbättra resultaten. Innan Sfi-bonusen infördes i hela landet 1 juli 2010, gjordes ett ettårigt försök med bonus i ett antal försökskommuner. Detta försök studeras i rapporten.
Rapportförfattarna finner inte att bonusen gjorde att deltagandet i Sfi steg i allmänhet. I Stockholm verkar dock reformen ha gjort att fler valde att studera vidare och fortsätta till mer kvalificerade bonusberättigande kurser.
I Stockholms kommun, med drygt 60 procent av de boende i försökskommunerna, slutförde fler deltagare kurserna som en följd av bonusen. Av hundra nyanlända var det tre fler än tidigare som klarade Sfi. Dessa effekter var likartade för män och kvinnor, men större för unga än för de lite äldre.
I de andra försökskommunerna tycks bonusen inte ha någon effekt. Det är svårt att säga säkert varför effekterna skiljer sig åt.
– Vi tror att en bidragande orsak kan vara att fler börjar Sfi snabbare i Stockholm. De har då längre tid på sig att uppnå målen och fler kanske uppfattar bonusen som möjlig att nå, säger Olof Åslund.
INFORMATION
Bakgrund, material och metod
Svenska för invandrare (Sfi) erbjuder svenskundervisning till utlandsfödda som saknar kunskaper i svenska. Under 2011 deltog drygt 100 000 personer. Prestationsbonusen ges till vissa grupper av invandrade om kursen är avklarad en viss tid efter påbörjad kurs och invandringstidpunkt. I det försök som rapporten bygger på indelades 28 kommuner som visat intresse för bonusförsöket slumpmässigt i behandlings- och kontrollgrupp. Studien jämför utvecklingen över tiden i grupperna avseende deltagande och resultat i Sfi. Analysen baseras på registerdata över samtliga nyanlända under perioden 1 juli 2006–30 juni 2010.
IFAU-rapport 2012:27 är en sammanfattning av Working paper 2012:24, bägge skrivna av Olof Åslund vid IFAU och Mattias Engdahl vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.
er.
En avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har studerat förekomsten av en särskild hudbakterie, Staphylococcus aureus, vid flera vanliga hudsjukdomar, bland dem svinkoppor.
Studierna visar att omkring 30 procent av bakterierna som orsakar svinkoppor har blivit resistenta mot antibiotikakrämen fusidin, som varit det vanligaste behandlingsalternativet.
För att inte ytterligare öka resistensen menar doktoranden Mikael Alsterholm att antibiotikakräm med fusidin inte bör användas mot svinkoppor.
– I lindriga fall kan upprepad noggrann rengöring med avlägsnande av skorpor och bakterier hjälpa men ofta behövs annan behandling. Rekommendationen är då att antibiotikakräm som inte innehåller fusidin används, säger Mikael Alsterholm, doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Läkemedelsverket har avrått från behandling med fusidin, men användningen är fortfarande utbredd vilket kan leda till ökad förekomst av resistenta stafylokocker.
– I förlängningen finns risken att fusidinkräm blir verkningslöst mot de stafylokocker som finns i samhället. Detta vore mycket olyckligt eftersom fusidin i tablettform används för att behandla svåra infektioner med andra typer av resistenta stafylokocker, till exempel MRSA-bakterien, säger Mikael Alsterholm.
I avhandlingen ingår också en studie som visar att patienter med svårt eksem har ett större antal stafylokocker på huden än andra eksempatienter. De bär också oftare stafylokocker på frisk hud, i näsan och svalget.
– Vi vet inte i vilken utsträckning det här påverkar eksemsjukdomens uppkomst eller graden av eksem, men resultaten visar att behandling mot stafylokocker kan vara ett sätt att behandla de som är svårast drabbade, säger Mikael Alsterholm.
Avhandlingen Studies on colonization and infection with Staphylococcus aureus and other microbes in skin disease försvaras vid en disputation den 14 december.
I blodcirkulation transporteras immunceller, neutrofiler, vilka oavbrutet söker av blodkärlens insida efter tecken på angrepp, varvid de snabbt tar sig ut till vävnaden och oskadliggör inkräktarna. I en studie som nyligen publicerades i tidskriften Blood har en forskargrupp vid Uppsala universitet visat att det finns vissa neutrofiler som tar sig från cirkulationen till delar av kroppen som är syrefattiga. Dessa neutrofiler hjälper där till med att bilda nya blodkärl för att öka tillströmningen av syrerikt blod.
Forskarna har tidigare sett att total avsaknad av neutrofiler gör att blodkärl tillväxer dåligt och i den nuvarande studien har de identifierat en specialiserad population av dessa celler som är särskilt förberedda för uppgiften att bilda nya blodkärl. Dessa celler som hittades i de syrefattiga områdena bar nämligen med sig ämnen som är viktiga för just blodkärlstillväxt och skilde sig därmed sig från neutrofiler som befann sig i inflammatoriska områden.
Denna kunskap om en särskild immuncellstyp som har viktig inverkan på tillväxt av blodkärl innebär nya infallsvinklar vid utvecklandet av metoder att styra blodkärlstillväxt vid exempelvis cancer eller efter transplantation.
INFORMATION & KONTAKT
För mera information, kontakta Mia Phillipson, docent, institutionen för medicinsk cellbiologi,
e-post: mia.phillipson@mcb.uu.se, tel: 018-4714419
Gustaf Christoffersson, doktorand, institutionen för medicinsk cellbiologi,
e-post: gustaf.christoffersson@mcb.uu.se, tel: 018-4714324
Christoffersson G, Vågesjö E, Vandooren J, Lidén M, Massena S, Reinert RB, Brissova M, Powers AC, Opdenakker G, Phillipson M. VEGF-A recruits a proangiogenic MMP-9-delivering neutrophil subset that induces angiogenesis in transplanted hypoxic tissue.
Blood. 2012 Nov 29;120(23):4653-62.
Personer som lider av ångestproblematik och kronisk smärta samtidigt är överrespresenterade bland långtidssjukskrivna och de har stora svårigheter att komma tillbaka i arbete. Vad som orsakar den här samsjukligheten och varför den är så vanlig finns det inte så stor kunskap om.
– Vi behöver också bli bättre på att behandla dessa personer, säger Maria Tillfors, professor i psykologi inom forskargruppen CHAMP (Center for Health and Medical Psychology) vid Institutionen för juridik psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet.
Förutom att studera kopplingen mellan social ångest och kronisk smärta, ska projektet prova en ny behandling i form av vägledd kognitiv beteendeterapi via internet.
– Det finns studier av internetbehandling av social fobi, men nu vill vi hitta former för att behandla patienter som även lider av kronisk smärta, säger Fredrik Holländare, psykolog och forskare vid Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro läns landsting och Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet.
Internetbehandlingen går till så att patienten först får läsa om hur man förändrar tankar och beteenden. De får sedan konkreta övningar att göra i vardagen. De har sedan via internet fri tillgång till psykologen via ett krypterat e-postprogram.
Pengarna till projektet söktes i samarbete med professor Torsten Gordh vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet.
Regionala forskningsrådet är ett samarbete mellan sju landsting i Uppsala-Örebro regionen som delar ut forskningsmedel till klinisk forskning.
Kontakt: Fredrik Holländare, E-post: fredrik.hollandare@orebroll.se,Telefon: 0737-600 700. Maria Tillfors, E-post: maria.tillfors@oru.se, Telefon: 019-303959
Kajsa Lidström Holmqvist har undersökt hur arbetsterapeuter arbetar med klienter som drabbats av kognitiva nedsättningar efter en hjärnskada, vanligen efter en stroke eller våld mot huvudet. En stor del av dem får kognitiva problem, till exempel nedsatt minne, planeringsförmåga och simultankapacitet och annat som påverkar vardagslivet. Syftet med avhandlingen är att synliggöra praxis, alltså det arbetsterapeuten faktiskt gör tillsammans med klienten.
Avhandlingen visar att arbetsterapeutens samarbete med klienten, dennes närstående och andra professioner ses som en förutsättning för en lyckad rehabilitering. Detta är ett mycket komplext samarbete, ett mönster som inte beskrivits i tidigare studier.
Arbetsterapeuternas arbete är i hög grad inriktat på att få igång aktivitetsförmågan, att träna upp förmågor som drabbats av hjärnskada eller att hitta vägar för att kompensera förmågor som gått förlorade. Det handlar om både mentala strategier och olika hjälpmedel, som till exempel almanacka eller handdator. I det sammanhanget ser sig arbetsterapeuterna själva som ett viktigt verktyg för att uppmuntra och guida klienterna mot ett bra utfall av terapin.
– Det används få instrument som kan hjälpa arbetsterapeuterna att identifiera dels de nedsättningar klienterna har men framför allt hur dessa nedsättningar tar sig uttryck vid utförandet av olika aktiviteter. De instrument som används är alltför generella och ger därmed arbetsterapeuten sämre underlag för att fatta beslut om lämpliga åtgärder, säger Kajsa Lidström Holmqvist.
Avhandlingen beskriver hur arbetsterapeuter arbetar i praktiken och synliggör denna praxis, som i tidigare forskning visat sig ha god effekt men där innehållet i arbetsterapin inte framgått. Det gör den också lämplig att använda i undervisningen av blivande arbetsterapeuter om hur klientgruppen med kognitiva nedsättningar efter förvärvade hjärnskador kan behandlas. Den kan också vara en utgångspunkt för diskussioner om förhållandet mellan teori och praxis.
Kajsa Lidström Holmqvist är förvånad över den begränsade användningen av bedömningsinstrument utvecklade för att bedöma patienternas kognitiva nedsättningar och dess konsekvenser i utförandet av vardagliga aktiviteter. Eftersom deras nedsättningar ofta leder till svårigheter att sätta ord på det som är svårt, finns det behov av fler och bättre sådana instrument. Arbetsterapeuternas beskrivna praxis kan vara en bara utgångspunkt för ytterligare forskning för att utveckla och förbättra rehabiliteringen för denna klientgrupp.
KONTAKT
För mer information kontakta Kajsa Lidström Holmqvist, E-post: kajsa.lidstrom-holmqvist@oru.se , Telefon: 019-301016
Båda dessa gener är centrala för utvecklingen av hjärntumörer och även andra typer av cancer. EGFR är en receptor (mottagare) på cellens yta som skickar signaler in till cellkärnan för att reglera cellens tillväxt medan P16 är en så kallad tumörsuppressor med uppgift att kontrollera celldelningen. Det är vanligt att något av dessa regleringssystem är stört hos cancerpatienter. Den nya rönen, som publiceras i tidskriften PloS One, är att riskvarianterna är en förlust av den ena kopian av EGFR-genen samt en deletion (utplåning) av p16-genen.
Att det finns ett samband mellan specifika varianter av vissa gener och ökad risk för gliom har bland andra professor Beatrice Melins forskargrupp vid Umeå universitet kunnat visa i tidigare studier. Hur dessa genvarianter förmedlar den ökade risken är dock inte klart och den frågan besvaras nu delvis i den nya studien. Forskargruppen har undersökt kopplingar mellan dessa riskvarianter och så kallad genomisk instabilitet i tumörerna. Det senare är vanligt hos cancerceller och innebär bland annat att vissa gener kan öka i antal medan andra kan minska eller till och med helt försvinna. Detta kan i sin tur påverka tumörutvecklingen.
Bakom de nya rönen ligger analyser av blod- och tumörprover från gliompatienter som opererats i Umeå samt av data från amerikanska prover som gjorts tillgängliga via The Cancer Genome Atalas (TCGA). Ytterligare funktionella studier behövs för att klargöra vad det är som gör att de båda genetiska varianterna har samband med utvecklingen av gliom.
INFORMATION & KONTAKT
För mer information, kontakta gärna professor Beatrice Melin, tel. 0730-91 80 28
e-post beatrice.melin@onkologi.umu.se
eller 1:e forskningsingenjör Carl Wibom, tel. 070-206 74 34 e-post carl.wibom@onkologi.umu.se
båda vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för onkologi, Umeå universitet.
Referens
C Wibom, S Ghasimi, PV Loo, T Brännström, J Trygg, C Lau, R Henriksson, T Bergenheim, U Andersson, P Rydén, B Melin: EGFR Gene Variants Are Associated with Specific Somatic Aberrations in Glioma
PloS One, 7 dec 2012
Artikellänk [Ref 2]
Högskoleverket (HSV) har i en nationell utvärdering bedömt kvaliteten på alla examina som ges i landet för ämnet engelska. Högskolan i Jönköping erbjuder utbildning i engelska vid Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) som kan leda till en kandidatexamen. Inom ett av fem utvärderade områden i utbildningen påpekas brister, medan de övriga fyra visar på hög kvalitet.
Högskolan har nu ett år på sig att rätta till bristerna och därefter kan HSV dra tillbaka sitt ifrågasättande. Dagens besked påverkar inte redan antagna studenter i pågående utbildningar.
– Under hösten har HLK nyanställt en universitetslektor i engelska med inriktning mot litteraturvetenskap, och utöver det bedömer vi att det är relativt små åtgärder som krävs för att rätta till de brister som HSV påpekar, säger Stefan Engberg, utbildningschef vid HLK.
– Vi arbetar med ständiga förbättringar inom alla våra utbildningar för att hålla en god kvalitet. När det gäller engelskan har HLK redan vidtagit åtgärder och kommer även att fortsätta utveckla utbildningen vidare, säger Anita Hansbo, rektor vid Högskolan i Jönköping.
Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping. HLK erbjuder utbildningar inom lärande och kommunikation. Vid HLK finns fyra forskningsmiljöer: CHILD, Livslångt lärande, Medie- och kommunikationsforskning samt Skolnära forskning. HLK har cirka 5 000 studenter, cirka 180 anställda och omsätter 178 mkr.
Sammanlagt har 33 utbildningar i ämnet engelska vid 20 lärosäten har utvärderats. 14 av dessa utbildningar får omdömet bristande kvalitet. Sex utbildningar får betyget mycket hög kvalitet.
Bland de 13 utbildningar som bedöms ha hög kvalitet återfinns engelska på kandidatnivå vid Högskolan i Gävle.
– Högskoleverkets utvärdering är ett kvitto på att ämnesgruppens satsning på kvalitet i undervisning över åren har gett resultat, säger ämnesansvarig Marko Modiano. Alla lärare satsar hårt på sin undervisning och samarbetar för att ge studenterna de bästa möjliga förutsättningarna för
sina studier. En bidragande faktor är också att utbildning och forskning sammanvävs på ett lyckosamt sätt.
Engelska ges som ämne i ämneslärarutbildningen och ges även i andra program. Det finns även fristående kurser på A-, B- och C-nivå.
– Engelska har en stor betydelse för Högskolan i Gävle. Engelska är en väsentlig del inom humaniora, vilket gör ämnet särskilt viktigt inför den fortsatta utvecklingen av området, säger Svante Brunåker, chef Akademin för utbildning och ekonomi.
Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder mer än 50 olika utbildningsprogram och cirka 1 000 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik.
– Det återstår mycket forskning, men vi tror att det här skulle kunna användas när exempelvis bredspektrumantibiotika visat sig otillräckligt, säger professor Arne Holmgren, världsledande expert på just thioredoxinsystemet, som lett arbetet med studien
Thioredoxinsystemet finns i alla levande celler och har stor betydelse för förmågan att göra nytt DNA (arvsmassa). Det är också viktigt för skydd mot så kallad oxidativ stress, som är överskott av syreradikaler och andra oxiderande ämnen som uppstår vid exempelvis vita blodkroppars attack på bakterier och som kan skada eller döda cellen. De viktigaste beståndsdelarna i thioredoxinsystemet är enzymerna thioredoxin och thioredoxin reduktas, där det första mycket förenklat behövs i processen att skapa byggstenarna till det som ska bli nytt DNA och det andra ser till så att thioredoxin hålls aktivt.
Utöver thioredoxinsystemet har människor och andra däggdjur, och även vissa bakterier, en annan liknande biokemisk process i cellen som bygger på enzymet glutaredoxin. Thioredoxinsystemet och glutaredoxinsystemet fungerar som ett slags backup för varandra. Många sjukdomsframkallande bakterier, så som Helicobacter pylori som orsakar magsår, TBC-bakterien Mycobacterium tuberculosis och den multiresistenta stafylokockbakterien MRSA, har dock bara thioredoxinsystemet och saknar glutaredoxin. Dessa bakterier är därför mycket sårbara för ämnen som hämmar thioredoxin och thioredoxin reduktas.
– Thioredoxinreduktas har dessutom väldigt olika kemisk sammansättning och struktur i bakterier och människa. Och just den här olikheten och att vissa bakterier saknar glutaredoxinsystem gör att potentiella läkemedel som slår mot thioredoxin reduktas kan användas som antibiotika, vilket vi upptäckt, säger Arne Holmgren.
I den nu publicerade studien har forskarna använt läkemedelskandidaten ebselen, som tidigare testats för behandling av stroke och inflammation. Forskarna upptäckte att ebselen och nya liknande syntetiska ämnen bland annat hämmar bakteriers thioredoxin reduktas. I sina laboratorieexperiment kunde forskarna se att ebselen dödade vissa typer av bakterier men inte andra. Genom att genetiskt förändra bakterien Escherichia coli (E. coli), som normalt inte är känslig för ebselen, kunde de undersöka mekanismerna bakom den antibiotiska effekten. De såg då att bakterier där de gener i DNA-molekylen som kodar för enzymet glutaredoxin eller bildning av tripeptiden glutation, en annan viktig beståndsdel i glutaredoxinsystemet, hade slagits ut var mycket känsligare för ebselen än normalt.
Bakterier som är resistenta mot flera olika sorters antibiotika är i dag ett allvarligt och omfattande problem i hela världen. Det sätt att angripa bakterier genom att förhindra uppbyggnad av cellväggen som upptäcktes med penicillinet i början av förra seklet används fortfarande i olika variationer. Det har därför sedan en längre tid tillbaka stått klart att vetenskapen måste hitta nya sätt att bekämpa sjukdomar som orsakas av bakterieinfektioner. Forskarna bakom den nu publicerade artikeln konstaterar att den nya antibiotiska princip som de presenterar skulle kunna vara en del av lösningen
– Särskilt intressant är det att även MRSA och antibiotikaresistent TBC visade sig känsliga för ebselen och nya liknande syntetiska substanser. Men det är också värt att notera att ebselen är en antioxidant precis som C-vitamin, det vill säga skyddar värden mot oxidativ stress och att man därför slår två flugor i en smäll, säger Arne Holmgren.
Utöver Arne Holmgrens forskargrupp vid Karolinska Institutet har även forskare vid Uppsala universitet, Smittskyddsinstitutet och Världshälsoorganisationen WHO deltagit i studien. Arbetet har finansierats med anslag från Cancerfonden, Vetenskapsrådet, Vinnova, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Karolinska Institutet.
Publikation: ”Inhibition of bacterial thioredoxin reductase: an antibiotic mechanism targeting bacteria lacking glutathione”, Jun Lu, Alexios Vlamis-Gardikas, Karuppasamy Kandasamy, Rong Zhao, Tomas N Gustafsson, Lars Engstrand, Sven Hoffner, Lars Engman, Arne Holmgren, FASEB Journal, online 17 December 2012, doi:10.1096/fj.12-223305 , Vol. 27 April 2013.
Varför undviker investerare socialt ansvarstagande aktiefonder när forskning visar att dessa fonder inte ger sämre avkastning? Hur påverkar institutioner som G20 och OECD finansieringen av klimatåtgärder i utvecklingsländer och subventioner till fossila bränslen? Kan EU:s Ekodesigndirektiv bidra till Europas innovationsförmåga och konkurrenskraft? Kan grundlagsreformer bidra till hållbar utveckling? Om bland annat detta handlar de nio projekt som beviljas medel i denna gemensamma satsning.
– Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktigt för att vi ska uppnå en hållbar samhällsutveckling. Den här satsningen är resultatet av en utvärdering av samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling som genomfördes 2010. Den visade att de dåvarande finansieringsinstrumenten inte fullt ut tog tillvara den potential som finns i forskarvärlden, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Forskningsrådet Formas. Därför är vi flera forskningsfinansiärer som gått samman för att ge forskare som är i början av sin karriär bättre möjlighet att utveckla sin forskning och sina internationella kontakter.
Utlysning genomfördes i samverkan mellan Energimyndigheten, Formas, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen. Totalt delas cirka 45 miljoner kronor ut till nio forskningsstöd varav Formas står för 18 miljoner kronor, Vetenskapsrådet 12, Riksbankens Jubileumsfond 5, Östersjöstiftelsen 5,2 samt Energimyndigheten 3,3. Energimyndigheten fattar 2013 beslut om ytterligare medel för år 2016, föreslagen totalsumma cirka 4,5 miljoner kronor.
– Många av de inkomna ansökningarna hade en hög kvalitet och visar att svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning har en stor bredd. Vi tror att denna forskning kan bidra mycket till vår förståelse för många förhållanden som har betydelse för hanteringen av miljöfrågorna i samhället, säger Jane Summerton, professor på Oslo universitet och ordförande i beredningsgruppen.
2010 inledde forskningsfinansiärerna ett sammarbete för att utlysa medel till stöd för forskare inom samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning med inriktning på hållbar utveckling som ett svar på utvärderingen Mobilising Swedish Social Science Research on Sustainability (2010)
Läs utvärderingen i sin helhet: http://www.formas.se/PageFiles/5409/Mobilising%20Swedish%20Social%20Science%20Research.pdf
A large number of researchers from countries around the Baltic Sea have been collaborating on an interdisciplinary project to study the effects of global climate change on the environment in the Baltic Sea. They have combined today’s best climate models with models of additional factors that affect the environment in the Baltic Sea.
“There are plenty of studies showing the environmental impact of individual factors, or models showing global changes in the climate, but this is the first time that anyone has taken a detailed look at how these factors combine to affect a specific region. This makes this project unique,” says Jonathan Havenhand from the Department of Biological and Environmental Sciences at the University of Gothenburg.
Researchers have studied how well the models work by entering data from 1850 until 2006, and then comparing the models’ predictions with what actually happened during that period.
The models proved to be reasonably accurate, and were therefore used to predict what will happen in the Baltic Sea between now and 2098. The models show that the salt content in the Baltic Sea will fall and that the temperature will rise as a consequence of increases in air temperature and precipitation.
The increase in temperature will cause the oxygen content of the water to fall, making the effects of eutrophication more pronounced. The change in salt content may result in species that are currently at the edge of their dispersion area disappearing, leading to a decline in the diversity of species.
“One such example is the blue mussel, which cannot survive if the salt content is lower than it is at present in the Northern Baltic Sea. It feeds on algae and purifies large volumes of water. This makes it an important species. We can also expect cod stocks to fall, even if we restrict fishing, as the oxygen content, temperature and salt content will change so much that reproduction will become difficult,” says Jonathan Havenhand.
In their study, the researchers showed that despite these changes it may be possible to counteract the effects of global climate change on the environment in the Baltic Sea, for example by reducing the run-off of nutrients from land. One special feature of the study is that it quantifies the effects of such measures.
“We aren’t making any judgement about what should be done, we’re simply providing a tool to allow decision-makers to assess what needs to be done in order to achieve a given desired effect,” says Jonathan Havenhand.
But according to a questionnaire-based survey conducted among decision-makers in the countries around the Baltic Sea, those in power would prefer to wait. The results showed that while they might view climate change as a problem, it is perceived to be something relatively remote in terms of time.
This led researchers to the conclusion that more information is needed about the importance and urgency of measures to counteract the effects of climate change.
The results of the study will contribute to the Helsinki Commission’s (HELCOM) proposed action plan for the Baltic Sea.
This project was a three-year BONUS project as part of the EU’s initiative for the Baltic region. The results were published recently in Environmental Research Letters (Meier et al. Environ Res Lett. 7 (2012).
