Handelsforskningsinstitutet SIIR (Swedish Institute for Innovative Retailing) och InnovationLab vid Högskolan i Borås har blivit beviljade 700 000 kronor från Sjuhärads kommunalförbund. Pengarna ska användas för att starta ett handelslaboratorium som ska fungera som en testmiljö för forskning om innovativ handel.
– Labbet är en testlaboratorieverksamhet som ska bidra till innovativ handel, i första hand med fokus på hur tekniska lösningar kan designas för att stödja kunder i deras beslut och handlingsmönster, säger Malin Sundström som är akademisk föreståndare för SIIR.
Centrala forskningsområden för labbverksamheten kommer att vara bland annat distanshandel och IT-användargränssnitt. Dessutom är varor idag inte bara fysiska sådana utan varubegreppet är också starkt förknippat med tjänster. Därför kommer även att tjänsteperspektivet att inkluderas i labbets verksamhet.
Unik chans för handeln att testa idéer
Utgångspunkten är att labbet kommer att vara tillgängligt för aktörer inom handeln, till exempel butikskedjor, och forskare som vill testa sina idéer på en vetenskaplig grund.
– För att göra detta måste handelslaboratoriet erbjuda resurser, kompetens, koncept, metoder och utrustning. Precis vad detta består i kommer att utredas och definieras i projektet säger Hannes Göbel, föreståndare för InnovationLab vid Högskolan i Borås.
Tillsammans med näringslivet ska projektet generera idéer och prioritera dessa utifrån framtida kunders behov. Man kommer till att börja med ta fram en strategi och identifiera lämplig lokal och utrustning.
Projektet startar 1 januari 2013 och avslutas i september/oktober 2013. Tillväxtprogrammet i Sjuhärad är ett av fyra delregionala program som är kopplat till Västra Götalandsregionens tillväxtprogram och visionen om Det Goda Livet.
Andel som rapporterar att de köpt alkohol via Internet har fram till 2011 legat stabilt under en procent av befolkningen men ökade under 2011 och 2012 och ligger nu på cirka 1.2 procent av befolkningen. De som oftast köper alkohol via internet är yngre män, personer bosatta i Norrland och personer med egen hög alkoholkonsumtion.
– Internethandeln med alkohol är fortfarande ett marginellt fenomen men med tanke på den ökning som verkar ha skett under 2011 och 2012, är detta något som behöver följas upp närmare under de kommande åren. I bästa fall är detta en tillfällig liten uppgång och i värsta fall en början på en uppåtgående trend” säger Peter Wennberg, alkoholforskare vid Stockholms universitet.
Tidigare studier har visat att gravida kvinnor som tar antidepressiva läkemedel ur SSRI-gruppen löper ökad risk att få barn med vissa ovanliga missbildningar och sjukdomar under nyföddhetsperioden. Bland annat har studier visat att vissa SSRI-preparat är kopplade till hjärtmissbildning hos barnet. För samtliga SSRI-läkemedel gäller att nyfödda barn kan få övergående abstinensproblem, som visar sig genom bland annat ökad retlighet, sömnbesvär och svårighet att amma. Även persisterande pulmonell hypertension, ett allvarligt tillstånd som innebär svårigheter att syresätta blodet efter förlossningen, är vanligare hos barn vars mödrar under graviditeten använt SSRI-preparat.
Kunskapen om foster- och spädbarnsdödlighet kopplad till SSRI-användning har dock inte varit känd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i ett samarbete med övriga nordiska länder följt upp över 1,6 miljoner födslar under 1996-2007 via varje lands nationella födelse- och läkemedelsregister. Resultatet visar att 1,8 procent av de gravida kvinnorna hade hämtat ut SSRI-preparat minst en gång under en period som började tre månader före deras graviditet och sträckte sig fram till förlossningen. Läkemedelskonsumtionen var vanligare hos kvinnor som var äldre eller rökte under graviditeten.
Under den undersökta perioden dog drygt 6 000 barn redan under graviditeten, strax över 3 600 barn under sin första levnadsmånad och ytterligare drygt 1 500 barn under sitt första levnadsår. Dödsfallen var något vanligare hos kvinnor som använt SSRI-preparat under graviditeten. Men när siffrorna justerats med hänsyn till kvinnornas psykiska sjuklighet, högre ålder, att de rökte i högre utsträckning och oftare hade diabetes eller högt blodtryck, då gick det inte längre att koppla SSRI-preparaten till en ökad foster- eller spädbarnsdödlighet.
– Vi har visat att det inte föreligger en ökad risk för foster- eller spädbarnsdödlighet när mamman behandlar sin depression med SSRI-preparat. Risk för andra allvarliga biverkningar föreligger dock för barnet, samtidigt som det finns välkända risker med att lämna depressioner obehandlade hos gravida kvinnor, säger Olof Stephansson, docent vid enheten för klinisk epidemiologi, institutionen för medicin i Solna vid Karolinska Institutet.
Till dessa risker hör en försämring i depressionssjukdomen med ökad risk för självmord hos kvinnan under graviditeten och nyföddhetsperioden. Det är också känt att barnens tillväxt kan försämras liksom att det föreligger en ökad risk för prematur förlossning om en svår depression hos mamman lämnas obehandlad.
– Sammantaget är det viktigt att göra välgrundade individuella bedömningar där man väger in alla kända risker för moder och barn när gravida kvinnor behandlas med SSRI-preparat. Som läkare bör man se över den gravida kvinnans medicinering mot depression för att välja rätt preparat och dosering och man bör följa hennes tillstånd noggrant under graviditeten och amningsperioden, säger Olof Stephansson.
Utöver forskare vid Karolinska Institutet har även forskare från följande organisationer/universitet deltagit i arbetet med studien: Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg, Institutet för hälsa och välfärd i Finland, Universiteten i Bergen respektive Tromsø samt Folkehelseinstituttet i Norge, Aarhus Universitet, Danmark, University of Iceland, Island, Harvard University samt Mount Sinai School of Medicine, de sista båda i USA. Studien är finansierad med pengar från tidigare Apoteksbolaget, i dag svenska statligt ägda Apoteket AB, samt med pengar från Svenska Läkaresällskapet.
Publikation: ”Selective Serotonin Reuptake Inhibitors During Pregnancy and Risk of Stillbirth and lnfant Mortality”, Olof Stephansson, Helle Kieler, Bengt Haglund, Miia Artama, Anders Engeland, Kari Furu, Mika Gissler, Mette Nørgaard, Rikke Beck Nielsen, Helga Zoega, Unnur Valdimarsdóttir, JAMA, Journal of American Medical Association, online 2 January 2013, Vol. 309, No 1.
Att få ett barn blöjfritt innebär inte bara minskade kostnader och ett praktiskt bekymmer mindre för föräldrarna.
Förmågan att kunna kontrollera sin blåsa innebär att tömningen blir mer effektiv då blåstömningen sker viljemässigt från hjärna till blåsan, vilket i sin tur minskar risken för till exempel urinvägsinfektioner.
Internationell forskning visar att barn i västvärlden pottränas allt senare och i genomsnitt klarar sina toalettbehov själva först vid tre-fyra års ålder. Det motsatta förhållandet råder i Vietnam.
Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin som under två år följt 47 vietnamesiska mammor för att studera deras potträningsteknik – som inleds redan när barnet är nyfött, och som får de flesta barn torra redan vid nio månaders ålder.
Tekniken som de vietnamesiska mödrarna använder handlar om att lära sig avläsa signaler från barnet om att det behöver kissa. En viktig del är också den särskilda visselteknik som mammorna använder:
– Genom visselljudet ”påminner” mammorna sina barn om att tömma sig. Visseltekniken är ett sätt att förstärka kommunikationen kring barnens behov, en kommunikation som inleds redan när barnet är nyfött och som utvecklas efterhand, säger Anna-Lena Hellström, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Studien visar att de vietnamesiska mödrarna ser framsteg redan då barnen är tre månader gamla. Vid nio månaders ålder klarar barnen att hålla sig torra om de blir påminda – vid två års ålder sköter de hela proceduren självständigt utan hjälp från vuxen.
– Våra studier visar att barn i Vietnam även tömmer sin blåsa mer effektivt, vilket antyder att det är potträningen i sig och inte barnets ålder som får blåskontrollen att utvecklas, säger Anna-Lena Hellström.
– I Sverige har vi vant oss vid att små barn inte kan pottränas utan att vi måste invänta att de är mogna, vilket oftast betyder när barnen själva vill sluta med blöjor. Exemplen från Vietnam visar att vi med hjälp av utvecklad kommunikation mellan föräldrar och barn skulle kunna starta potträningen betydligt tidigare också i västvärlden.
Studien Vietnamese mothers´ experiences with potty training procedure for children from birth to 2 years of age publiceras i tidskriften Journal of Pediatric Urology.
Ett antal studier har tidigare visat att det finns ett samband mellan att vara född under pollensäsongen och att löpa ökad risk för allergier. Även om pollensäsongen är årstidsbunden finns stora variationer mellan åren i pollennivåerna. Få studier har närmare undersökt betydelsen av den faktiska pollenhalten i olika tidsfönster före och efter födelsen, men nu publicerar forskare vid enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet, en sådan studie som omfattar 110 000 graviditeter i Stockholmsområdet.
Forskarna konstaterar att höga halter av pollen under graviditetens sista 12 veckor resulterade i en signifikant ökad risk för att barnet under sitt första levnadsår läggs in på sjukhus med astmaliknande besvär. I analysen justerades för faktorer som mammans rökning och årstid.
Orsakerna till sambandet kan vara flera. Gravida med pollenallergi kan vid hög pollenexponering få allergiska reaktioner och astmabesvär som kan påverka även det ofödda barnets miljö och påverka immunsystemets utveckling. Det är också möjligt att gravida med kraftiga reaktioner på pollen drabbas av komplikationer och ibland föder tidigare än de annars skulle ha gjort, vilket i sig ökar risken för luftvägsproblem hos barnet.
Genom att förstå hur dopaminreceptorer fungerar och hur de ser ut, ges möjligheter att i framtiden bättre kunna designa läkemedel mot flera sjukdomar som påverkar funktioner som motorik, minne och humör.
Det finns två centrala undergrupper av dopaminreceptor. De kallas D1 och D2 och har olika funktion men liknande struktur.
– Ofta är symptomen från dopaminrelaterade sjukdomarna kopplade till en specifik undergrupp och därför är det ur ett läkemedelsperspektiv av högsta intresse att kunna förstå vad som ger selektivitet för varje undergrupp, säger Marcus Malo vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.
Använt nobelpristagarnas upptäckt i forskningen
2012 års Nobelpris i kemi, har ökat förståelsen för proteinfamiljen som kallas G-proteinkopplade receptorer. Exempel på sådana receptorer är just dopaminreceptorerna.
Marcus Malo och hans forskarkollegor har använt sig av kemipristagarnas upptäckter för att bygga modeller av dopaminreceptorer och samlat information från substanser som ger dopaminreceptorstimulerande effekt.
– Resultaten visade på vad som är viktigt för substanserna D1- och D2-receptorstimulering och vad som leder till selektivitet. Substanser som ger selektiv D2-receptorstimulering har visat sig vara symptomlindrande vid Parkinsons sjukdom. Medan de D1-receptorsstimulerade ger effekt mot minnesstörningar, säger Marcus Malo.
Forskningsstudierna har bidragit till ökad förståelse och möjliggör design av nya substanser som kan användas för behandling av till exempel Parkinson sjukdom eller andra dopamin relaterade sjukdomar.
Registrerar ljus, lukt och smak
G-proteinkopplade receptorer fungerar som sensorer runt om i kroppen och kan till exempel registrera ljus i ögat, lukter i näsan och smaker i munnen. De är lokaliserade i cellens yttre vägg och via stimulering från utsidan kan signaler skickas vidare in i cellen via ett G-protein.
G-proteinkopplade receptorer fungerar också som mottagare för kroppsegna hormoner och signalsubstanser som till exempel dopamin.
Styr viktiga processer i kroppen
De styr dessutom många viktiga processer i kroppen, bland annat i hjärnan och centrala nervsystemet (CNS) och de har visat sig vara viktiga måltavlor för läkemedel.
Ungefär hälften av alla läkemedel verkar via G-proteinkopplade receptorer och exempel på läkemedel är betablockerare mot högt blodtryck, antihistaminer mot allergier och olika former av psykofarmaka.
Avhandlingens namn: Selectivity of dopamine D1 and D2 receptor agonists – A combined computational approach
Första halvåret 2013 kommer grunden att läggas för en storsatsning av Luleå tekniska universitet (LTU) på förnybar energi med stöd av finansiering från Energimyndigheten. Fas 2 är planerad för ytterligare 2,5 år och satsningen gäller bred forskning om ”gröna bränslen”. Med det som grund planerar universitetet fler projekt för totalt drygt en kvarts miljard.
– Det är mycket glädjande att Energimyndigheten, efter vår ansökan, insett vilken fantastisk forskningsresurs vi har med hög kompetens och tillgång till industrinära forskningsanläggningar i Piteå. Tack vare det har vi också kunnat skissa på ett omfattande forskningsprogram av världsklass, säger Johan Sterte, rektor vid Luleå tekniska universitet.
Energimyndigheten har i veckan, i ett första beslut, beviljat 10 miljoner kronor till LTU:s strategiska satsning på förnybar energi. Förgasning av svartlut till syntesgas och en anläggning för framställning av den gröna dieseln BioDME ska ingå. Ytterligare 50 miljoner för att finansiera Fas 2 av projektet är budgeterat av Energimyndigheten för att initiera ett inledande forskningsprogram och säkra tillgången till anläggningarna i Piteå. Universitetets tidigare forskningsprogram inom svartlutsförgasning som genomförts tillsammans med industriella och akademiska partners har på Energimyndighetens uppdrag granskats av en internationell expertpanel som satt betyget ”världsklass”.
Men det räcker inte med det för under första halvåret 2013 planerar Luleå tekniska universitet en gigantisk satsning med det initiala forskningsprogrammet i Fas 2 som grund. Ansökningar från universitetet som omfattar mer detaljerade projekt om totalt drygt en kvarts miljard kronor kommer att skickas in under 2013.
Nyckelpersoner viktiga för satsningen har anställts med uppgift att lägga grunden för det forskningsprogram som ingår i Fas 2 och mer utvecklat därefter. Hela projektet ska pågå till 2017 och omfattar en rad delprojekt för att ur biomassa framställa gröna bränslen. Ett exempel på delprojekt är att fler former av biomassa ska konverteras till syntesgas och ett annat att nya teknologier för konvertering till syntesgas ska studeras. Det finns redan företag som uttalat intresse att vara med i detta, där ett gyllene tillfälle öppnar sig för fler att genom medfinansiering få utnyttja de forskningsresultat som projektet genererar.
OBS! I början av 2013 kommer Luleå tekniska universitet att kalla till en pressträff då vi kommer att berätta mer om den miljörelaterade forskningen.
Hur kan vi på ett ekonomiskt sätt ta på vara de mycket stora mängder överskottsvärme som idag kyls bort? Den värme som i olika processer går förlorad i Sverige uppgår minst till 150 TWh. Detta är lika mycket energi som den totala svenska elanvändningen, men nyttan har hittills varit obefintlig beroende på att den bortkylda värmen till stor del består av låga temperaturer.
Den 17 december undertecknades ett unikt samarbetsavtal mellan SLU, ESS AB, E.ON Sverige AB, Malmö kommun och Oskarshamns kommun. Flera andra intressenter förbereder redan ett deltagande i samarbetet.
Samarbetsavtalet spänner över så skilda områden som att producera grönsaker och fisk, att skapa nya hälsosamma livsmiljöer för människor, att bidra till lokal och regional utveckling samt som att stärka samverkan mellan akademi och näringsliv.
Samverkan sker i form av ett sammanhållet forsknings- och utvecklingsprogram kallat Swedish Surplus Energy Collaboration, SSE-C, som har sin hemvist vid Sveriges lantbruksuniversitet och som bedrivs i mycket nära samarbete med övriga intressenter.
Citat från intressenterna
– Förhoppningen är att skapa attraktiva livsmiljöer samt många nya jobb i närheten av våra städer. Det senare genom att intressera breda målgrupper för en framtid som livsmedelsproducenter, säger Håkan Sandin, Anders Kiessling och Bengt Persson för SLU och Fredrik Indebetou för ESS i programledningen.
– Samarbetet öppnar nya möjligheter för en hållbar samhällsutveckling där kunskapsutveckling och innovation i samverkan med parterna ger gemensam styrka, säger Håkan Schroeder, SLU.
– Samverkan kommer, säger Thomas Parker på EES, att leda till ny kunskap, innovationer och teknologi som kan exporteras på en internationell marknad och ge helt nya lösningar för användning av låggradig överskottsvärme.
– Tillgången till energi och hur vi använder den är en viktig fråga. Detta samarbete är ett bra exempel på hur vi genom att nyttja våra olika kompetenser kan hitta nya sätt att ta tillvara på energi som annars är outnyttjad. Tillsammans kan vi utveckla hållbara lösningar som kommer både klimat och samhälle till nytta, säger Johan Mörnstam på E.ON Sverige.
– Trevor Graham och Per-Arne Nilsson i Malmö stad menar, att detta samarbete öppnar stora möjligheter att utveckla en hållbar ekonomi där överskott från olika industriella processer i symbios kan användas för ny livsmedelsproduktion i staden, samtidigt som det ger underlag för sociala innovationer som på sikt kan minska arbetslösheten bland ungdomar och ge helt nya lösningar för integrationen av nya svenskar.
– Ett viktigt samarbete som bidrar till den regionala utvecklingen genom att koppla ihop användningen av restvärme med forskning för att skapa ny produktion inom den agrara sektorn, säger Bengt Karlsson, Oskarshamns kommun.
Sedan screening med gynekologiskt cellprov infördes på 1970-talet har insjuknandet och dödligheten i livmoderhalscancer minskat betydligt. Men fortfarande drabbas ungefär 450 kvinnor i Sverige varje år, och 140 dör.
De flesta av de drabbade kvinnorna har inte deltagit i regelbundna, gynekologiska cellprovskontroller. Den viktigaste åtgärden för att öka skyddet och minska dödsfallen är därför att få fler kvinnor att testa sig.
Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie i Västra Götaland testat en metod som ökade deltagandet i cellprovskontroller med 70 procent.
I studien försökte barnmorskor vid samtliga mottagningar inom Västra Götalands mödrahälsovård ringa 4 000 kvinnor som inte tagit cellprover på mer än sex år, och erbjuda dem hjälp med att boka tid. Resultaten jämfördes sedan med en kontrollgrupp på 4 000 kvinnor som fått en rutinmässig årlig påminnelse.
Barnmorskorna fick kontakt med drygt hälften av alla kvinnorna på telefon och bokade tid för en tredjedel av dem. Några uteblev sedan från provtillfället, men totalt ledde försöket till att 18 procent i telefongruppen, totalt 718 kvinnor, tog ett cellprov – vilket är 70 procent fler än bland kvinnorna som endast fick sin årliga påminnelse.
– Av de kvinnor som kontaktades per telefon och sedan tog prov hade 39 cellförändringar. Det innebär att vi hittade fler onormala cellprov bland dessa kvinnor jämfört med genomsnittet i Västra Götaland, säger Gudrun Broberg, barnmorska och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
Den större andelen utgjordes dessutom av höggradiga cellförändringar som riskerar att utvecklas till cancer. När studien avslutades hade dubbelt så många höggradiga cellförändringar behandlats i telefongruppen som i kontrollgruppen.
Som skäl för att utebli från kontroll uppgav många kvinnor att de hade svårt att hitta en passande tid. Slutsatsen i Göteborgsstudien är att en personlig kontakt ökar flexibiliteten, vilket understryks av att hälften av tidsbokningarna i telefongruppen låg utanför mottagningens ordinarie tider.
– Det tyder på att planeringen av cellprovsmottagningarna inte har motsvarat kvinnors behov. Efter studien avslutat har möjligheten att boka om tid och mottagning via Internet har införts i hela Västra Götalandsregionen och detta har gjort att deltagandet har ökat, säger Gudrun Broberg.
Den vanligaste orsaken bland de kvinnor som vid telefonsamtalet avstod från att boka tid var att de fått livmodern bortopererad, andra var hindrade av sjukdomar eller funktionshinder. En del kvinnor avstod för att de kände sig friska, andra för att de inte ville veta om de hade cellförändringar, några för att de kände obehag inför gynekologisk undersökning eller inför sjukvården i allmänhet.
– Några få kvinnor kunde inte betala provet. Andra uppgav att de aldrig haft sexuell kontakt och därför inte var i riskzonen. Även om insatser görs för att öka deltagandet så kommer det ändå alltid att finnas några kvinnor som inte vill delta, säger Gudrun Broberg.
Kostnaderna för telefonmetoden och de ökade antalet utredningarna och behandlingarna som följde är enligt forskarna mindre än vad de förebyggda cancerfallen skulle ha kostat att behandla.
Artikeln Increasing participation in cervical cancer screening: telephone contact with long-term non-attendees in Sweden publiceras i International Journal of Cancer.
Inom ramen för projektet kommer bland annat svenska myndigheters kriskommunikationsstrategier, medborgares medieanvändning och samspelet mellan traditionella medier och sociala medier vid kriser att uppmärksammas.
– Samhället behöver ökade kunskaper om hur ett allt mer fragmentariskt medielandskap påverkar möjligheterna till förtroendeskapande kommunikation i samband med kriser. Det finns fortfarande alltför många myter och alldeles för lite fakta kring de digitala mediernas roll i detta sammanhang, säger professor Lars Nord.
Projektet kommer både att producera kunskapsöversikter och kartläggningar av den aktuella svenska och internationella forskningen på området samt samla in nytt material via intervjuer, fokusgrupper, medieanalyser och frågeundersökningar. Syftet med projektet är både att analysera generella tendenser och utveckla teoribildningen på området och att bidra till kunskapsutveckling och lärande bland kriskommunikationens aktörer.
Forskargruppen kommer att arbeta i nära samverkan med ett 20-tal svenska myndigheter. Projektet stöds av Försäkringskassan i samverkan med bland annat Socialstyrelsen och Trafikverket. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap deltar också i projektet.
Under det kalla kriget var det ovanligt att väpnade konflikter löstes genom förhandlingar och fredsavtal. Många konflikter tilläts pågå i årtionden, med hjälp av externa aktörer som utifrån det kalla krigets logik stödde den ena eller andra parten. Data från UCDP visar att det i medeltal endast slöts ett par avtal per år mellan 1975 och 1989. Detta ändrades dramatiskt efter Berlinmurens fall.
– Bara 1991 slöts 19 fredsavtal, vilket är mer än under hela perioden 1975-1988, säger Stina Högbladh, en av projektledarna inom UCDP.
Denna positiva utveckling höll i sig under hela 1990-talet och en bra bit in på 00-talet. Utdragna och blodiga krig som de i Mocambique, Guatemala och Liberia avslutades genom förhandlingar och resulterande avtal. Daytonavtalet stoppade kriget i Bosnien 1995 och konflikten i Nordirland såg ett slut i Belfastavtalet 1998. Det senaste större avtalet är det i Sudan 2005.
Sedan 2008 har dock forskarna registrerat ett tydligt trendbrott.
– Under de senaste fyra åren har vi sett en tillbakagång till samma låga nivåer av fredsavtal som vi såg på 1970-talet. Samtidigt har antalet konflikter ökat. Vi har nu 37 väpnade konflikter. Tanken att krig kan avslutas på ett stadigvarande sätt genom förhandlingar har fått vika för förhoppningar om att i stället segra. Segrar är emellertid ovanliga, kostsamma i människoliv och ger inte alltid den stabilitet man hoppats på. Detta är en stor utmaning för det internationella samfundet, säger professor Peter Wallensteen, ledare för programmet.
Utvecklingen i FN:s säkerhetsråd när det gäller Syrien illustrerar svårigheten för internationella aktörer att initiera fredsprocesser, trots en ofta uttalad vilja att arbeta för fred. När många olika intressen står mot varandra minskar chansen att nå en fredlig lösning på de väpnade konflikter vi ser i världen idag.
– Att många aktiva rebellgrupper dessutom är terrorlistade gör förhandlingar politiskt svåra, vilket förstärker oron för att den negativa trenden i antal fredsavtal kommer att fortsätta, säger Therese Pettersson, även hon projektledare inom programmet.
Läs hela rapporten
När religionsvetaren Jonas Svensson 2009 började sina studier om nutida muslimska tolkningar av islam i relation till hiv hoppades han att sjukdomen skulle kunna vara en ingång till en rad centrala frågor om islam och modernitet. Så visade sig också vara fallet. Nu har han slutredovisat sitt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.
– Hiv och aids handlar om så mycket mer för det griper in i frågor om religionens roll i samhället, hur man ska förhålla sig till såväl tolkningstradition som källor, synen på könsroller, och inte minst sexualitet, säger han.
Han har undersökt olika positioner i den nutida inom-muslimska debatten om hiv/aids och kan bland annat konstatera att har sjukdomen använts som utgångspunkt och murbräcka i vissa former av radikal nytolkning av islam, som ett sätt att lyfta och problematisera mer traditionella och konservativa synsätt på sexualitet och könsroller. Till och med de heliga texterna i sig har i viss mån påverkats av diskussionerna kring hiv.
– En del debattörer har hävdat att ett traditionellt synsätt med gudomlig påbjuden manlig överordning och kvinnlig underordning är en riskfaktor i spridning av HIV, och mot bakgrund av det har de argumenterat för behovet av nytolkning av de heliga texterna, säger Jonas Svensson.
Bland annat har Jonas Svensson studerat den sydafrikanska organisationen Positive Muslims, som mellan 2003–2009 utvecklade en ”barmhärtighetsteologi” som de ville använda i kampen mot hiv och för att motverka diskriminering av de drabbade.
– Teologin gav utrymme för radikala omtolkningar av sexualitet och kön. Till exempel ifrågasatte man föreställningen om att allt sex utanför äktenskapet är religiöst förkastligt, genom att peka på passager i Koranen och tolkningar i historien som tillåter män att ha sex med sina slavinnor, när den absoluta majoriteten av muslimer i världen i dag menar att slaveri är religiöst förkastligt. Poängen blir att i takt med att samhället förändras, måste även tolkningar av islam, inklusive tolkningar av vad som är legitim och illegitim sexualitet förändras, säger Jonas Svensson.
Exempel på mer radikala tolkningar som dessa, måste emellertid ställas mot ett dominerande synsätt där hiv framställs som ett straff från Gud, en reaktion på överträdelser av Hans påbud framför allt inom sexualitetens område påpekar Jonas Svensson. Det finns också tolkningar där sjukdomen framställs som vilken sjukdom som helst, och mer teologiska alternativ där hiv och aids framställs som en prövning för de drabbade, alternativt en gudomlig prövning av andras förmåga till medlidande. Men det är tolkningen av hiv och aids som ett straff som tycks ha störst attraktionskraft.
– Anledningarna är nog flera. I grunden finns naturligtvis den starka kopplingen mellan smittspridning och sexualitet i kombination med föreställningar om utomäktenskapligt sex som ett brott mot Gud. Men det förklarar inte föreställningen om att Gud i detta brott, men inte i andra, väljer att utdöma straff här och nu, och inte i livet efter detta. En delförklaring kan vara att i sociala sammanhang där kontroll av individens sexualitet är en central gemensam angelägenhet, är föreställningen om en gud som griper in om kontrollen brister tilltalande, säger Jonas Svensson.
En viktig orsak till att hiv blivit en del av en inom-muslimsk teologisk diskussion är att sjukdomen är så användbar för debattörer som vill framställa islam som ett samhällsskick och ett reellt politiskt alternativ. Till exempel menar många inom den falangen att islam utgör ett skydd mot hiv/aids. Man hävdar att Gud i sin visdom har lagt ner regler kring sexualitet och droger som, om de följs, skyddar mot sjukdomen. Man hänvisar till mer eller mindre tillförlitlig statistik kring förekomsten av hiv i muslimskt dominerande områden, och till medicinsk forskning som pekar ut till exempel alkoholkonsumtion som riskfaktor, och manlig omskärelse som ett sätt att minska smittspridning.
– Med hänvisning till officiell statistik och medicinsk forskning kring hiv argumenterar man för att ett islamiskt samhällssystem, med central kontroll av sexualiteten och ett genomdrivande av Guds vilja i vardagen är det bästa skyddet mot smittspridning, säger Jonas Svensson.
Samma forskare har tidigare visat att så kallade Lever-X-receptorer, LXR, är nödvändiga för nybildandet av nervceller i centrala mitthjärnan. Där finns bland annat de dopaminproducerande nervcellerna som är viktiga för en rad sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom. Det har dock inte varit känt vilka molekyler som stimulerar LXR i mitthjärnan så att nybildningen av nervceller startar.
Forskarna har nu via masspektrometri och systematiska försök på zebrafiskar lyckats identifiera två molekyler som binder till LXR och aktiverar densamma. Dessa två molekyler kallas cholsyra och 24,25-EC och är gallsyra respektive kolesterolderivat. Den förstnämnda molekylen, cholsyra, påverkar nybildningen och överlevnaden av nervceller i den så kallade röda kärnan, som är viktig för inkommande signaler från andra delar av hjärnan. Den andra molekylen, 24,25-EC, påverkar nybildningen av dopaminproducerande nervceller, som är viktiga för rörelsekontrollen.
En viktig slutsats i studien är alltså att 24,25-EC, som är kolesterolderivat, kan användas för att förvandla stamceller till dopaminproducerande nervceller. Det öppnar för att kolesterolderivat eventuellt kan vara ett sätt att utveckla regenerativa behandlingar, där dopaminproducerande nervceller framtagna i laboratoriemiljö skulle kunna transplanteras till patienter med Parkinsons sjukdom.
– Vi är vana vid att betrakta kolesterol som ett bränsle för cellerna, och att det är skadligt för människor att få i sig för mycket kolesterol, säger Ernest Arenas, professor i stamcellsneurobiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, som lett studien. Det vi nu har visat är att kolesterolet har flera funktioner och är inblandat i extremt viktiga beslut för nervcellerna. Kolesterolderivat styr själva signaleringen när nybildningen av nervceller behöver ske, och när det beslutet väl är fattat hjälper kolesterolet till med själva konstruktionen av dessa nya nervceller och med deras överlevnad. Kolesterolet är alltså extremt viktigt för våra kroppar, speciellt för hjärnans utveckling.
Studien är finansierad med anslag från bland andra Hjärnfonden, EU, Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.
Publikation: ”Brain endogenous liver X receptor ligands selectively promote midbrain neurogenesis”, Spyridon Theofilopoulos, Yuqin Wang, Satish Srinivas Kitambi, Paola Sacchetti, Kyle M Sousa, Karl Bodin, Jayne Kirk, Carmen Saltó, Magnus Gustafsson, Enrique M Toledo, Kersti Karu, Jan-Åke Gustafsson, Knut R Steffensen, Patrik Ernfors, Jan Sjövall, William J Griffiths och Ernest Arenas, Nature Chemical Biology, Advance Online Publication 23 December 2012, doi: 10.1038/nchembio.1156.
Forskarna har i försök på möss lyckats ringa in en tidigare helt okänd grupp av nervceller i hjärnan. Nervcellerna, eller neuronerna, tillverkas i kroppen med stöd av thyroideahormonet, som produceras i sköldkörteln. Patienter med störd sköldkörtelfunktion, som har för mycket eller för lite thyroideahormon, riskerar därmed att få problem med dessa nervceller. Det får då effekt på hjärtats funktion, med kardiovaskulära sjukdomar som följd.
Det är sedan tidigare välkänt att patienter med obehandlad hyper- eller hypotyreos, alltså förhöjd eller sänkt thyroideaproduktion, ofta har hjärtproblem. Det har tidigare ansetts bero på att hormonet skulle påverka hjärtat direkt, genom att verka direkt i organet. Den nya studien visar dock att thyroideahormon även påverkar hjärtat indirekt via de nu upptäckta neuronerna, något som öppnar för ett helt nytt sätt att angripa kardiovaskulära sjukdomar.
– Det ligger långt fram i tiden, men om vi lär oss att kontrollera dessa neuroner skulle vi kunna behandla vissa hjärt-kärlproblem via hjärnan i stället för direkt i hjärtat. En omedelbar slutsats är att det är fortsatt viktigt att identifiera och behandla gravida kvinnor med hypotyreos, eftersom deras underfunktion eventuellt kan skada fostrets produktion av dessa neuroner, något som kan ge fostret hjärt-kärlsjukdom på sikt, säger Jens Mittag, forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekulärbiologi, Karolinska Institutet.
Studien är finansierad med anslag från bland andra European Molecular Biology Organisation, Deutsche Forschungsgemeinschaft, Fredrik och Ingrid Thurings Stiftelse, American Thyroid Association, Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Söderbergska stiftelserna, Hjärt-Lungfonden, Netherlands Organization for Health Research and Development och Ludgardine Bouwman Foundation.
Publikation: ”Thyroid hormone is required for hypothalamic neurons regulating cardiovascular functions”, Jens Mittag, David J. Lyons, Johan Sällström, Milica Vujovic, Susi Dudazy-Gralla, Amy Warner, Karin Wallis, Anneke Alkemade, Kristina Nordström, Hannah Monyer, Christian Broberger, Anders Arner och Björn Vennström, Journal of Clinical Investigation, 2013;123(1), early online publication 21 December 2012, doi:10.1172/JCI65252.
Hästen är mer än något annat av våra vanliga, fyrfota sällskapsdjur beroende av sin syn för sin fortlevnad. Hästens anatomi med stora sidoställda ögon gör skaderisken stor. Stallmiljön innebär en hög belastning av mikroorganismer som kan infektera sår på ögat. Vissa typer av bakterier kan också orsaka en nedsmältning av hornhinnan, så att den i princip rinner bort och slutligen brister.
Vid vanlig behandling av hornhinnesår ges ögonsalva eller ögondroppar med antibiotika flera gånger om dagen. Behandlingen skapar ofta svårigheter för djurägaren och obehag för hästen. Användningen av antibiotika innebär också en risk för resistensutveckling och leder även till kassation av slaktkroppen, vilket har socioekonomisk betydelse. Infektioner med resistenta bakterier är ofta svårbehandlade där såret läker långsamt med större risk för komplikationer.
Nu görs en studie vid SLU där hästpatienter vid Skara Djursjukhus kan ges en ny typ av behandling, Corneal Cross -Linking (CXL), vid hornhinnesår. Vid CXL belyses den skadade delen av hornhinnan med ultraviolett ljus efter att den mättats med en B-vitaminlösning. Tekniken förstärker hornhinnan genom att fibrerna i hornhinnans sammanlänkas med tvärbindningar s.k. cross-links, som gör hornhinnan mindre känslig för nedbrytande enzymer. Samtidigt avdödas mikroorganismer av de produkter som bildas vid ljusaktivering av B-vitaminet.
CXL har använts på människa under flera år för att behandla ett tillstånd av eftergift i hornhinnan (keratokonus) och nyligen avslutade kliniska studier visar även på goda resultat vid behandling av infekterade hornhinnesår CXL ges i normalfallet som en engångsbehandling. Efterföljande antibiotikabehandling är inte alltid nödvändig. Hittills har ett 20-tal hästar behandlats framgångsrikt med CXL vid Skara Djursjukhus.
I boken Fackförening i storstad – Handels avdelning 20, Stockholm, 1912-2012, går att läsa om hur Kontors- och handelsanställdas förening, avdelning 20, efter starten 1912 kämpar i motvind; många butiksbiträden och kontorsanställda vill eller vågar inte organisera sig fackligt. Under mellankrigsdecennierna ökar medlemsantalet och föreningens makt stärks.
En av den svenska modellens kännetecken under 1900-talet var den höga fackliga organisationsgraden; att ”alla” arbetare var medlemmar i facket. I boken nyanseras och problematiseras denna bild, då förtroendevalda och anställda i avdelning 20 under hela seklet fått kämpa för att värva medlemmar i en bransch med hög personalomsättning, många deltidsarbetanden och ungdomar.
Den stora avdelningen, med idag cirka 27 000 medlemmar, visade tidigt en betydande självständighet gentemot förbundsledningen i Malmö. Länge kunde ett stråk av gammal Malmö-Stockholmsantagonism skönjas, och avdelning 20:s företrädare hade att hantera ”stockholmsfobi” så sent som under 1990-talet.
Jonny Hjelm, professor i historia vid Umeå universitet, tecknar utförligt en fackförenings hundraåriga historia, politiska skeenden och samhällsförhållanden som också blir tydliga, genom personliga arbetslivsminnen.
