Tobias Bromander har studerat 92 politiska skandaler mellan åren 1997–2010 genom att analysera 4345 artiklar i Sveriges största rikstäckande dagstidningar, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen.

– Den skandal de flesta minns bäst är Mona Sahlins Tobleroneaffär, men den finns inte med i min studie eftersom den var 1995. Däremot finns skandaler som Laila Freivalds när hon hade köpt sin lägenhet, Cecilia Stegö-Chilò som inte hade betalat TV-licensen, Maria Borelius som hade anlitat barnvakt svart med mera, berättar Tobias Bromander.

Resultatet av studierna visar att det finns skillnader mellan hur män som grupp behandlas av medierna jämfört med kvinnor, men det finns också många likheter. I många fall är mediernas rapportering jämställd och det kan finnas skäl till att det är skillnad i rapporteringen.

– Män klarar sig inte alltid bättre än kvinnorna. Kön förklarar inte allting, men kön är en så viktig faktor att man bör beakta den i större utsträckning än man har gjort tidigare, menar Tobias.

Bromanders studier visar att medier skriver mer om kvinnor än om män när det inträffat en skandal. De kräver också i större utsträckning att kvinnor avgår, vilket de också oftare gör.

– Kvinnor tillskrivs ofta högre moral än män, säger Tobias. Det kan vara bra, men i politiska skandaler är det tvärt om och väcker större uppmärksamhet. Kvinnors skandaler handlar ofta om något som skett i deras privata sfär, som till exempel att de inte har betalat TV-licensen, deklarerat på fel sätt eller anlitat svart arbetskraft. Mäns skandaler handlar mer om vad de har gjort i jobbet, som exempelvis använt regeringsplanet på ett tvivelaktigt sätt, begärt fel ersättning eller på annat sätt missbrukat skattebetalarnas pengar.

Tobias Bromander ser resultatet av sin studie som ett tecken på att det finns ett demokratiproblem i mediernas rapportering kring politiska skandaler där medborgarna är beroende av den information som de får via medierna. Information som man behöver när man ska fatta beslut inför nästa val.

– Medierna har väldigt svårt att se att man har gjort något fel, menar Tobias. Man har en bild av sig själv som opartisk, neutral och jämställd. ”Vi ställer samma frågor till kvinnor som till män.”, men det kan finnas andra skillnader. Medierna har makt över nyhetsvärdet. Det är de som bestämmer hur mycket de ska skriva om en fråga och i många fall lämnar de ifrån sig ansvaret. ”Vi skriver om det folk vill läsa och så länge de vill läsa om det.” Men vi som medborgare känner inte till det de inte skriver om. Det gör att medierna förmedlar en felaktig verklighetsbild, säger han.

– På lång sikt kan det bli svårare att hitta människor som vill arbeta politiskt. Det mediala priset är för högt. Gamla lik i garderoben har inget bäst-före-datum, avslutar Tobias Bromander.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen ”Politiska skandaler! – Behandlas kvinnor och män olika i massmedia” försvaras den 14 december, 2012 på Linnéuniversitetet i Växjö. Opponent är professor Bengt Johansson från Göteborgs universitet.

För mer information kontakta Tobias Bromander, telefon: 072-165 05 76 eller e-post: tobias.bromander@lnu.se

BTH har i dagarna blivit beviljade medel från KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling) för miljön Modelldriven utveckling och beslutsstöd. Totalt handlar det om cirka 90 miljoner över sex år där KK-stiftelsen står för en tredjedel av kostnaden och BTH tillsammans med företag för resten.

– Syftet är att bygga upp en stark forskningsmiljö som ska stötta svensk industri i att ta fram och utveckla framtidens produkt-tjänstelösningar som ska vara hållbara och skapa kundvärde. Vi jobbar med frågor som berör innovativ produktutveckling, hållbarhet, förändringsförmåga och beslutsstöd, säger Tobias Larsson, professor i maskinteknik vid BTH.

– Sverige behöver stärka sin konkurrenskraftbåde inom och utanför Sverige och då är det viktigt att kompetensen inom innovativ produktutveckling stärks. Här spelar BTH en viktig roll med sin kunskap och sitt goda samarbete med näringslivet, säger Madelene Sandström, VD för KK-stiftelsen.

– Det är mycket glädjande att BTH har fått förtroendet av KK-stiftelsen att bygga vidare på den kompetens och excellens som finns, och utveckla forskningsmiljön kring innovativ produktutveckling. Ett starkt kvitto på att BTH verkligen forskar ”in real life”, säger BTH:s rektor Ursula Hass.

De som medverkar i forskningsmiljön är, förutom BTH och KK-stiftelsen, även Aura Light International, Avalon Innovation, Dynapac Compaction Equipment,Holje International Group, Industrigruppen Karlskrona, Tech Network, Tetra Pak Packaging Solutions AB, GKN Aerospace Engine Systems och Volvo Construction Equipment. 

KONTAKT
För mer information, kontakta Tobias Larsson på telefon 0455-38 55 25 eller via  e-post: tobias.larsson@bth.setobias.larsson@bth.setobias.larsson@bth.se.

VTI:s uppdrag omfattar alla trafikslag och flera olika aspekter av trafikens samhällsekonomiska kostnader.Bland annat ska man beskriva den nationella geografiska differentieringen av kostnader över landet. Dessutom ingår att studera detta internationellt med fokus på svenska grannländer inom EU.

– Genom uppdraget till VTI finns nu en möjlighet att ta fram ett vetenskapligt grundat underlag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader och hur styrmedel förhåller sig till dessa kostnader, säger Gunnar Lindberg, forskningschef på VTI.

Trängsel, buller, olyckor, luftföroreningar och klimatgaser
– Utredningen kommer bland annat att behandla infrastrukturkostnader, trängsel samt kostnader för buller, olyckor, luftföroreningar och klimatgaser för alla transportslag. Uppdraget om en geografisk differentiering av underlaget ställer nya krav på hur underlaget tas fram.

I uppdraget ska VTI också analysera hur konkurrenssituationen för näringslivet ser ut i ljuset av de samhällsekonomiska kostnaderna i Sverige och i vår omvärld. Genom att sätta in detta kunskapsunderlag i den övriga Europiska utvecklingen kommer Sverige att ha en mycket god grund för diskussioner med grannländer och inom EU.

Bakgrund
Trafikanalys har i sin årliga rapportering lyft upp behovet av en trafikslagsövergripande analys av kostnadsansvaret. Även Trafikverkets Kapacitetsutredning har identifierat detta behov och inom EU pågår utveckling av transportpolitiken som inbegriper dessa frågor.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskanslitet (Näringsdepartement) senast den 1 november 2014.

KONTAKT
Gunnar Lindberg, forskningschef, VTI
Tel: 08-555 770 26

– Avhandlingen bekräftar det vi redan tidigare trott och det understryker att rökningen innebär ökade risker för patienter med Crohns sjukdom, säger Anders Gustavsson.

Tidigare har den enda möjligheten att behandla tarmförträngning vid Crohns sjukdom varit operation. Man har opererat bort de delar av tarmen där det uppstått förträngningar. De senaste 20 åren har den nya behandlingen med ballongvidgning utvecklats. I sin avhandling visar Anders Gustavsson att den här nya metoden visat goda resultat. Hälften av de behandlade patienterna behövde efter fem år ingen eller enbart en ny behandling medan 36 procent hade opererats. Andelen patienter som fick komplikationer av behandlingen var 5,3 procent.

Dubbel risk för rökare
Samtidigt utvärderades vilka faktorer som kunde påverka resultatet av ballongutvidgningen och det visade sig att bland rökare var risken att tvingas genomgå ny vidgning eller operation dubbelt så hög som bland icke-rökare. Det är första gången man kunnat konstatera denna stora riskökning för rökare.

Ulcerös kolit är en annan kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, som liksom vid Crohns sjukdom, förlöper i skov. Innan behandling med kortison och operation med borttagning av tjocktarmen blev vanlig på 1950-talet var dödligheten i svåra skov ungefär 30 procent. I dag är dödligheten under en procent, men det är fortfarande 30 procent som måste opereras för svåra skov.

God effekt av läkemedel
I sin avhandling har Anders Gustavsson följt upp en studie från 2005, där man undersökte effekten av läkemedlet inflixmab och kunde konstatera att det hade god effekt vid svårt skov av ulcerös kolit där kortison inte fungerat. Nu kan konstateras, att den positiva effekten av behandlingen med inflixmab, håller i sig ännu tre år efter behandlingen. Av dem som fick medicinen, var det 50 procent som opererats medan det var 76 procent av dem som inte fick medicinen.

Resultaten i avhandlingen är direkt användbara i den kliniska vardagen och kan bidra till att fler patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom kan slippa operation.

KONTAKT
För mer information kontakta Anders Gustavsson: E-post: anders.i.gustavsson@liv.se Telefon: 070-608 22 80

ALS beror på att sjuka proteiner klumpar ihop sig till så kallade amyloider och förstör nervcellerna. De nya rönen handlar om att proteinet S100A6 bidrar till denna amyloidbildning i samspel med det sedan tidigare kända SOD1. Rönen gjordes vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. De publiceras nu i tidskriften The Journal of Biological Chemistry.

Resultaten kom fram vid ett nära samarbete mellan professorerna Ludmilla Morozova-Roche i Umeå (bilden) och Claudio Gomes vid Lissabons universitet i Portugal, som tillsammans med Hugo Botelho besökte Umeå för gemensamma experiment. Forskarna undersökte S100A6, som deltar i regleringen av flera processer i cellerna och styr deras tillväxt. Frågan var om och hur det kan påskynda eller bromsa amyloidbildningen. Det finns större mängder av S100A6 i cellerna hos patienter med neurodegenerativa sjukdomar och ämnet används som en markör för att påvisa ALS.

I experimenten studerade forskarna sambandet mellan S100A6 och SOD1 (superoxiddismutas), som sedan flera år är känt för att ligga bakom ALS. Om SOD1 är felveckat bildar det amyloida strukturer. I mikroskop studerade forskarna amyloidbildningen under varierande förhållanden, till exempel olika kalciumkoncentrationer eller temperaturer. För första gången kunde forskarna då observera att S100A6 bildade amyloider utan närvaro av SOD1 om det befann sig i en kalciumfattig miljö. Om båda proteinerna fanns i lösningen ökade bildningen av amyloider med stigande halt av S100A6.

– Vi blev än mer överraskade när vi upptäckte att S100A6 också i en naturlig omgivning, med normal kalciumhalt, kunde påskynda amyloidbildningen tillsammans med SOD1, berättar professor Ludmilla Morozova–Roche.

Hon anser att studien bevisar att S100-proteingruppen har en viktig roll i utvecklingen av ALS och vill studera detta ytterligare. Framöver ska forskargruppen undersöka om och hur S100A6:s aktivitet kan styras för att sedan försöka hitta ämnen som kan bromsa amyloidbildningen och kan bli möjliga faktorer för utvecklingen av läkemedel mot ALS.

Sjukdomen ALS (amyotrofisk lateralskleros) kännetecknas av att de nervceller som styr musklerna förtvinar. Följden blir att musklerna inte får nervimpulser och muskelvävnaden förtvinar eftersom den inte tränas. Vid fulla medvetandet förlamas och försvagas patienten mer och mer, tappar talförmåga och i livets slutskede även lung- och hjärt-musklernas funktion. Umeå universitets ALS-forskning är världskänd och flera viktiga upptäckter kring sjukdomen har tidigare gjorts här.

INFORMATION OCH KONTAKT
För mer information, kontakta gärna professor Ludmilla Morozova-Roche, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, Umeå universitet
tel. 090-786 52 83
mobil 073-620 52 83
e-post ludmilla.morozova-roche@medchem.umu.se 

Referens:
Botelho HM, Leal SS, Cardoso I, Yanamandra K, Morozova-Roche LA, Fritz G, Gomes CM: S100A6 amyloid fibril formation is calcium-modulated and enhances superoxide dismutase-1 (SOD1) aggregation. The Journal of Biological Chemistry, 287, 42233-42242 (7 december 2012).

Den nya hörapparaten, som har utvecklats på Chalmers, innebär att patienten får ett knappt sex centimeter långt implantat inopererat precis bakom örat, direkt mot skallbenet. Tekniken utnyttjar skallbenet för att leda ljudvibrationer till innerörat och kallas för Bone Conduction Implant (BCI).

– Ljudet av din egen röst hör du till 50 procent med hjälp av benledning, så du upplever benlett ljud som helt naturligt, säger professor Bo Håkansson på Institutionen för signaler och system, Chalmers.

Han och hans forskarlag har utvecklat det nya, unika implantatet. Till skillnad från den typ av benledningsapparat som används i dag behöver den nya hörapparaten inte förankras i skallbenet med en titanskruv genom huden. Patienten behöver inte vara rädd för att tappa skruven och slipper risken att drabbas av hudinfektioner runt infästningen.

Den första operationen gjordes den 5 december av överläkare Måns Eeg-Olofsson på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och gick helt enligt plan.

– När implantatet var på plats testade vi funktionen, och allt verkar fungera som tänkt så här långt. Nu behöver såret läka i fyra till sex veckor innan vi kan slå på hörapparaten, säger Måns Eeg-Olofsson, medicinskt ansvarig i projektet sen två år tillbaka.

Tekniken är utformad för att hantera mekaniska hörselskador, för individer som har drabbats av kroniska öroninflammationer, bensjukdomar eller har medfödda missbildningar på ytteröra, hörselgång eller mellanöra. De har ofta stora problem med hörseln. För dem fungerar sällan vanliga hörapparater, som kompenserar för neurologiska problem i innerörat. Benförankrade apparater kan däremot ge en dramatisk förbättring.

Snäckans funktion får emellertid inte vara alltför dålig för att benledd hörsel ska fungera.

– Troligen kan patienten ha en nedsättning ner till 30-40 dB även i snäckan. Hur mycket nedsättning som kan tolereras skall vi försöka ta reda på i den kliniska studien, säger Bo Håkansson.

Om tekniken fungerar har patienterna än mer att vinna. Enligt tidigare tester blir ljudvolymen runt 5 decibel högre och diskantkvaliteten bättre med BCI jämfört med tidigare benförankrad teknik.

Inom en dryg månad kommer premiärpatientens implantat att aktiveras och anpassas efter patientens hörsel och önskemål. Sen följer testning och kontroller ungefär var tredje månad fram till ett år efter operationen.

– Då avslutar vi med en ny röntgenundersökning och nya hörseltester. Om allt går väl kommer operationer av fler patienter ske parallellt och relativt koncentrerat under våren, säger Måns Eeg-Olofsson.

Forskarna räknar med att kunna presentera de första kliniska resultaten under 2013. Men när är benledningsimplantatet redo för marknaden?

– Enligt våra planer kan det ske redan om ett eller ett par år. För att den nya tekniken ska nå stor spridning krävs stora investeringar redan nu i utvecklingsstadiet, säger Bo Håkansson.

Chalmers och Sahlgrenska i tätt samarbete sen 70-taletÅr 1977 försågs tre vuxna patienter med titanimplantat i benet bakom örat vid öronkliniken på Sahlgrenska sjukhuset. Detta blev startpunkten för ett intimt och långvarit samarbete mellan professor Bo Håkansson, öronläkaren och docenten Anders Tjellström och professor P-I Brånemark, känd för sitt koncept kring permanent förankring av implantat i ben, så kallade osseoimplantat.
Den så kallade Baha-teknik (Bone Anchored Hearing Aid) har förfinats successivt sen dess och hjälper idag över 100 000 patienter världen över att höra bättre, och fler blir det. Baha-tekniken har aldrig spridits så snabbt som idag. Det tvärdisciplinära lagarbetet har fortlevt obrutet i över 35 år.

Mer om BCI-projektet
Förutom Bo Håkansson och Måns Eeg-Olofsson medverkar följande personer i projektet: doktor Sabine Reinfeldt och doktoranderna Hamidreza Taghavi och Karl-Johan Fredén Jansson från forskargruppen på Institutionen för Signaler och system, Chalmers, samt docent Anders Tjellström och överläkare Joacim Stalfors, SU Sahlgrenska, och professor Carina Johansson, odontologiska avdelningen vid Göteborgs universitet.

Forskningen har finansierats med medel från bland annat Vinnova, Vetenskapsrådet, Hörselskadades riksförbund, Regionstyrelsens anslag för FoU, Stiftelsen Acta Oto-Laryngologica, Stingerfonden, Göteborgs Läkaresällskap och Kristina Stenborgs stiftelse.

KONTAKT
Bo Håkansson, professor, Institutionen för signaler och system, Chalmers, 031-772 18 07, 0707-85 32 94, boh@chalmers.se
Måns Eeg-Olofsson, överläkare på Öron, näs- och halssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 031-342 91 56, mans.eeg-olofsson@vgregion.se

Proteiner, som är mycket viktiga biomolekyler, förekommer hos alla organismer. De är uppbyggda av sekvenser som innehåller olika kombinationer av 20 olika aminosyror som är sammanlänkade genom peptidbindingar. Proteiner är delaktiga i huvudsakligen alla viktiga cellfunktioner som exempelvis molekylär transport, cell till cell-kommunikation, signalöverföring, buffrande funktioner samt strukturellt och mekaniskt stöd.

– Eftersom i stort sett alla cellfunktioner är relaterade till proteiner är det viktigt att studera deras struktur och funktion för att uppnå en förståelse av de processer de deltar i, berättar Palanivelu Sengottaiyan.  

Sengottaiyan har använt sig av av rekombinant DNA-teknologi, det vill säga konstgjorda DNA som skapas genom att kombinera två eller flera sekvenser som normalt inte skulle förekomma tillsammans. Genom sådan teknologi kan individuella proteiner produceras i stora mängder i en lämplig värdorganism. Man kan också isolera proteinet i ren form, vilket gör det möjligt att studera och förstå olika proteiners funktion.

Sengottaiyans avhandling berör rekombinant produktion och funktionell karakterisering av hög-affinitetssystemet för upptag av oorganiskt fosfat i jästcellen Saccharomyces cerevisiae samt en regulatorisk GTPas hos dessa celler. Hög-affinitetsupptaget av fosfat över cellens plasmamembran möjliggörs av två fosfattransportörer, där den ena är Pho89.

Pho89 har en absolut avgörande roll i reglering av cellens fosfatnivå under alkaliska tillväxtbetingelser. Den regulatoriska GTPasen Gtr1 är en multifunktionell GTPas som deltar i ett flertal olika processer i cellen. Med syftet att producera tillräckligt stora mängder av dessa båda proteiner har dessa överuttryckts och renats upp för att möjliggöra en biokemisk karakterisering.

Palanivelu Sengottaiyan är född och uppvuxen i Madras, Indien. Han tog sin magisterexamen i integrated biology vid Madurai Kamaraj University 2003 och sedan dess har han varit doktorand inom biokemi vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen ”Functional characterization of the Saccharomyces cerevisiae high-affinity phosphate uptake system and a regulatory GTPase” försvarades den 16 november, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var professor Hana Sychrova, Institute of Physiology, Academy of Sciences of the Czech Republic, Prag.

För mer information kontakta Palanivelu Sengottaiyan, telefon: 0480-44 61 08 eller e-post: palanivelu.sengottiyan@lnu.se

Totalt har självmordsfrekvensen minskat i Sverige de senaste åren, medan antalet tonåringar och unga vuxna som försöker ta sina liv ökat kraftigt både i Sverige och i andra europeiska länder. Sedan tidigare är det känt att psykisk sjukdom och självmordsbeteende bland föräldrar är riskfaktorer för självmordförsök bland ungdomar.

I den aktuella studien undersöktes det tidsmässiga sambandet mellan föräldrars insjuknande i psykisk sjukdom, självmordsförsök och död och ungdomars risk för självmordsförsök med hänsyn till deras ålder vid självmordsförsöket, en kunskap som tidigare varit begränsad.

Forskarna fann att unga människor hade den högsta risken för självmordsförsök relativt snart, inom två år, efter deras föräldrar, framför allt mamman, hade försökt ta sitt liv. Framför allt döttrarna hade även en hög risk för självmordsförsök relativt snart efter mammans slutenvård på grund av psykisk sjukdom. Risken för självmordsförsök, relaterad till föräldrars slutenvård på grund av psykisk sjukdom, var störst under tonåren för både flickor och pojkar och minskade sedan stadigt med åldern.

Sammanlagt 15 193 tonåringar och unga vuxna som föddes mellan 1973 och 1983 och försökte ta sina liv när de var mellan 15 och 31 år gamla ingick i studien. Dessa personer jämfördes med jämgamla av samma kön, födda i samma kommun men som inte hade försökt begå självmord.

– Vi visar att unga människor, framför allt tonåringar, behöver stöd under tiden som följer deras föräldrars slutenvård på grund av psykisk sjukdom och suicidalt beteende, för att förhindra självmordsförsök. Därför är ett fungerande samarbete, framför allt mellan vuxen- och barn- och ungdomspsykiatri av stor betydelse, säger Ellenor Mittendorfer-Rutz, forskarassistent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, som lett studien.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är finansierad av Vetenskapsrådet och FAS.

Publikation: ”A Life-course Study on Effects of Parental Markers of Morbidity and Mortality on Offspring’s Suicide Attempt”, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Finn Rasmussen & Theis Lange, PLOS ONE, online open access 12 December 2012.

För frågor, kontakta: Ellenor Mittendorfer Rutz, forskare Institutionen för klinisk neurovetenskap, enheten för försäkringsmedicin Tel: 08-524 820 25 E-post: Ellenor.Mittendorfer-Rutz@ki.se

– Möjligheterna att kombinera arbete och familj är idag större, men det medför också att kraven i vardagen blir högre och att fler konflikter uppstår. Framförallt är det kvinnor i länder som stödjer att båda föräldrarna jobbar som upplever att dubbla roller i arbete och familj både är konfliktfyllt och berikande, säger Ida Öun, Umeå universitet. Hon har undersökt mäns och kvinnors upplevelser av att kombinera arbetsliv och familjeliv i olika välfärdsstater utifrån internationell enkätdata.

Upplevelserna av konflikt mellan arbete och familj är större bland människor i de nordiska länderna än i andra välfärdsstater, men samtidigt går de hand i hand med upplevelser av välbefinnande och livstillfredsställelse.

– En förklaring kan vara att stöd till familjer där båda föräldrarna jobbar, som till exempel rätten till offentlig barnomsorg på heltid och en generös föräldraförsäkring, bidrar till en ökad integrering för kvinnor på arbetsmarknaden och ökad självständighet.

Småbarnsmödrar i Norden – den grupp som rent teoretiskt borde uppleva störst konflikt mellan arbete och familj – upplever oftare att ”livspusslet” är både konfliktfyllt och berikande, och mindre ofta enbart konflikt i jämförelse med andra västländer. Detta gäller för kvinnor från både arbetarklassen och tjänstemannaklassen.

Rättvist hushållsarbete
Ida Öun undersökte även hur rättvist män och kvinnor upplever att hushållsarbetet fördelas. Både män och kvinnor är mer intoleranta mot en ojämn arbetsfördelning i hemmet i länder där jämställdhet ingår i landets politiska agenda. Mäns medvetenhet om en ojämn fördelning av hushållsarbetet verkar däremot påverkas mer av politiken än kvinnornas.

– Detta indikerar att tvåförsörjarpolitik ökar medvetandet, inte minst bland den grupp som ”gynnas” av det ojämlika beteendet. Kanske kan man spekulera i att det beror på att kvinnor som grupp är de som utför den största delen av hushållsarbetet och därför i större utsträckning är mer medvetna om ojämlikheter oberoende av politisk påverkan, säger Ida Öun.

INFORMATION OCH KONTAKT
Fredagen den 14 december försvarar Ida Öun, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Conflict and Concord in Work and Family: Family policies and individuals’ subjective experiences. Svensk titel: Konflikt och konsensus i arbete och familj: familjepolitiken och individers subjektiva erfarenheter. Disputationen äger rum kl. 13.15 i Hörsal F, Humanisthuset, Fakultetsopponent är Professor Maria Charles, Department of Sociology, University of California Santa Barbara. 

Kontaktuppgifter:
Ida Öun, sociologiska institutionen, Umeå universitet
E-post: ida.oun@soc.umu.se
Telefon: 090-786 5252, mobil 070-296 48 44

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Sverige har stadigt förbättrats under de senaste 30 åren. Men förändrade levnadsvanor, söta livsmedel och ungdomar som inte följer rekommendationen att borsta med fluortandkräm två gånger per dag gör att mellan 10 och 15 procent av alla barn och ungdomar i Sverige fortfarande har allvarliga problem med karies.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att när tandhygienister får arbeta i skolan ökar ungdomarnas intresse att sköta sina tänder och andelen ungdomar med hål i tänderna minskar.

– Fasta tandhygienistmottagningar inne i skolan lönar sig, eftersom vi ser att förebyggande insatser i skolan kommer alla barn och ungdomar till del på ett naturligt sätt, säger Eva Hedman, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

I avhandlingen redovisas ett försök där eleverna vid två grundskolor i Uppsala län under två år fick tillgång till en öppen tandhygienistmottagning på skolan fyra timmar i veckan. I programmet ingick också tandhälsokontroller och regelbundna fluorlackningar av tänderna, samt undervisning från sjätte till nionde klass om munhälsa, hälsa och tobak.

En jämförelse med en kontrollgrupp, där eleverna inte medverkat i programmet, visade att ungdomarna i testgruppen i mindre utsträckning drabbades av karies.

– Tandhygienistens närvaro ökade dessutom elevernas kunskaper om munhälsa. Vår utvärdering visar att fler elever ansåg att deras tänder var mycket viktiga, och delade uppfattningen att tandborstning bör ske två gånger per dag, säger Eva Hedman.

Kunskaper om ungas erfarenheter och uppfattningar av hälsofrämjande tandvård är enligt Eva Hedman också viktig för tandvårdens personal, som för att främja en god tandhälsa som behöver förstå hur ungdomar tänker om ämnet.

Alla delar av programmet upplevdes dock inte positivt:

– En del ungdomar uttryckte sig negativt om att få behandling med fluorlack på tandemaljen i skolan, säger Eva Hedman.   

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen The School as an Arena for Oral Health Promotion försvaras vid en disputation den 7 december.

Eva Hedman, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och tandhygienist vid Folktandvården, Uppsala län
Tel: 018-611 6439
Mobil: 0702-20 92 17
E-post: eva.hedman@lul.se

Handledare docent Pia Gabre
Mobil: 0706-11 64 99

Handledare professor Dowen Birkhed, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet
Mobil: 0708-28 58 56

Forskare har i åratal debatterat dessa ultraluminösa röntgenkällors natur. Vissa menar att de är ovanligt massiva svarta hål som livnär sig på gas från följeslagande stjärnor, medan andra menar att de är svarta hål som är omkring tio eller tjugo gånger massivare än solen och som på något sätt tvångsmatas med gas som faller in i dem.

Men nu har ett stort internationellt forskarteam med hjälp av bland annat NASAs och Europeiska rymdorganisationens röntgenteleskop kunnat se hur röntgenstrålning från ett svart hål i Andromedagalaxen, över två miljoner ljusår bort, plötsligt lyste upp dramatiskt och sedan tynade bort under en sexmånadersperiod i början av 2012.

– Detta mönster i röntgenstrålningen påminner mycket om beteendet hos de svarta hål med relativt låg massa som finns i vår egen galax – Vintergatan – när de plötsligt översvämmas av färsk materia från sin följeslagande stjärna, förklarar Hugh Dickinson, astronom vid Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet och en av forskarna som har hjälpt till med att tolka den nya upptäckten.

När dessa svarta hål sväljer de enorma massor gas som faller in i dem, skjuter de iväg kraftiga strålar av magnetiserad plasma, så kallade jetstrålar, som strömmar utåt i nära ljusets hastighet och lyser starkt i radiovåglängder.

– Om man skulle upptäcka sådana radiostrålar från en ultraluminös röntgenkälla skulle det utgöra ett mycket starkt vetenskapligt stöd för att de bara är helt vanliga svarta hål, förklarar artikelns huvudförfattare Dr Matthew Middleton vid University of Durham.

För att söka efter dessa relativistiska jetstrålar riktade man amerikanska National Science Foundations teleskop mot det svarta hålet, och upptäckte extremt ljus och snabbt varierande radiostrålning som sjönk med en faktor två på en halvtimme.

– Den snabba föränderligheten visar att området som producerar radiovågor är extremt litet, förklarar medförfattaren Dr James Miller-Jones vid Curtin University.

Den överraskande upptäckten bekräftades när man zoomade in med ett superhögupplöst radioteleskop som kallas Very Long Baseline Array. Trots det stora avståndet till Andromedagalaxen lyckades man tack vare avsaknaden av damm och gas få fri sikt över de extrema astrofysiska processer som sker i det svarta hålets närområde
Det här är första gången som radiostrålar har upptäckts från ett svart hål med sådan låg massa utanför vår egen galax.

KONTAKT
Hugh Dickinson vid Oskar Klein Centre, Fysikum, Stockholms universite
Telefon: +46 (0)8-553 78 731
Mobil: +44 7920 05 36 65
E-post: hugh.dickinson@fysik.su.se

Barnen i studien var 7-10 år och den utfördes i Colombia, Filippinerna, Italien, Jordanien, Kenya, Kina, Sverige, Thailand och USA. Emma Sorbring, universitetslektor i psykologi på Högskolan Väst i Trollhättan, har lett den svenska delen av undersökningen.

– I Sverige har vi länge bedrivit ett jämställdhetsarbete som man kan tänka sig speglas i de här resultaten, säger hon.

Det är fullt möjligt att vi kan tacka föräldrar, förskolepersonal, lärare och andra vuxna för att de svenska pojkarna är så fridsamma, menar Emma Sorbring. En bidragande orsak är de normer omkring våld som finns i vårt land.

– I Sverige har vi inte så stor acceptans mot människor som beter sig aggressivt.

De svenska barnen i studien bor i Trollhättan och Vänersborg, men förmodligen ger resultaten ändå en rätt bra bild av svenska barn generellt enligt Emma Sorbring.

– Det handlar om vanliga familjer, men de råkar bo här i trakten.

I varje land ställdes frågor till minst 100 barn. De fick svara på om de slagit, knuffat eller kastat något på något annat barn under den senaste månaden. Forskarna räknar med att dessa frågor fångar upp en allmän aggressionsbenägenhet hos barnen. De fick också frågor om utfrysning, skitsnack och hån. En majoritet av barnen, 76 procent, rapporterade varken fysisk eller icke-fysisk aggression. Pojkarna var mer våldsamma än flickorna i alla länderna och detta ligger i linje med resultat från tidigare studier. De svenska pojkarna slogs alltså lite mer än de svenska flickorna, men i jämförelse med pojkarna i de andra länderna var de snällast av alla. I alla nio länderna fanns ett samband mellan fysisk och icke-fysisk aggression, så om det ena var lågt var också det andra lågt.

INFORMATION OCH KONTAKT
Studien är en del av ett stort internationellt forskningsprojekt om barn och föräldrar som pågår 2008-2016. Högskolan Väst står för den svenska delen av projektet. Tidigare i år kom resultat som visar att barn får mycket kärlek i alla världens hörn.

Referens: Boys’ and Girls’ Relational and Physical Aggression in Nine Countries, Aggressive Behavior, Volume 38, pages 298-308, 2012

För mer information kontakta Emma Sorbring, 0520-223712, emma.sorbring@hv.se Pressmeddelande lämnat av forskningskommunikatör Charlotta Sjöstedt, 0733-975081, charlotta.sjostedt@hv.se

– Med Future Forests stärker vi SLU:s och forskarvärldens förmåga att snabbt rikta orskningsresurser till samhällets mest brännande frågeställningar och att svara mot samhällets behov av  helhetsperspektiv, säger Lisa Sennerby Forsse, rektor vid SLU.

Future Forests är Sveriges största skogsforskningsprogram som syftar till att generera ny kunskap för att förvalta skogen på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt i en framtid som präglas av  klimatförändring och ökad globalisering. Future Forests nav är ett tvärvetenskapligt syntes- och analyscentrum som efter fyraårsperioden ska omformas till en permanent forskningsplattform för att hantera komplexa markanvändningsfrågor.

– Vi människor behöver skogen för många av våra behov. Vi vill ha förnybar energi och förnybara material, vi vill bevara den biologiska mångfalden och vi vill ha skog med stora upplevelsevärden. Kunskap från Future Forests ska bidra till att samhället kan få mer av allt från skogen, säger professor Annika Nordin, SLU, som fortsätter som programchef även de kommande fyra åren.

De komplexa frågeställningar som Future Forests omfattar kräver kompetens från flera olika discipliner. I programmet medverkar därför skogsproduktionsforskare, ekologer, ekonomer, statsvetare, sociologer och historiker som samverkar med internationell expertis. Forskningen bedrivs  i samverkan med företrädare för de många intressen som finns representerade i skogen.

– En öppen dialog mellan forskare och samhällets intressenter är en viktig del i Future Forests, säger programchefen Annika Nordin.

Programmet är ett samarbete mellan SLU, Umeå universitet, och Skogforsk och kommer att sysselsätta ca 40 forskare. Future Forests finansieras av Mistra, SLU, Umeå universitet, Skogforsk och svensk skogsnäring.

Från solen kommer ett flöde av elektriskt laddade partiklar. Flödet kallas solvinden och består av elektroner och joner (atomer som förlorat en eller flera av sina elektroner). Planeten Mars har till skillnad från jorden inget eget magnetfält och man skulle kunna tro att den därför är helt oskyddad mot solvindsflödet. Solvindens växelverkan och den joniserade delen av Mars atmosfär gör dock att det bildas en så kallad inducerad magnetosfär kring planeten.

Tidigare satellitmätningar har visat att solvindsjoner kan tränga genom den inducerade magnetosfären och ner i den övre delen av Mars atmosfär. Tidigare datormodeller tydde på att sådan inträngning skulle pågå kontinuerligt och att de inträngande partiklarna kunde överföra betydande mängder energi, rörelsemängd och material från solvinden till planetens atmosfär.

Avhandlingen presenterar mätningar av plasmamiljön nära Mars gjorda av Mars Express, en europeisk satellit som ligger i bana runt planeten sedan 2003. Det visar sig att mängden solvindsjoner som når den övre atmosfären är mycket mindre än vad som tidigare förutspåtts med hjälp av datormodeller. Jonerna verkar heller inte tränga in kontinuerligt:
”Det är bara under 3% av den tillgängliga observationstiden som vi ser verkligen inträngande solvindspartiklar i vårt data”, berättar Catherine Diéval.

Avhandlingen föreslår att en stor andel av jonerna som kommer med solvinden stoppas av den magnetiska barriären (en del av den inducerade magnetosfären). Hur effektiv barriären är beror på de inkommande partiklarnas energi och styrkan hos magnetfältet.

”Ju starkare magnetfältet är ju färre partiklar kan tränga igenom den magnetiska barriären”, förklarar Catherine Diéval.

Catherine Diéval har också använt datormodeller för att undersöka vad som händer med de solvindspartiklar som lyckas passera den magnetiska barriären. Modellerna visar bland annat hur viktigt magnetfältet i den magnetiska barriären är. En viktig slutsats i avhandlingen är att Mars atmosfär är väl skyddad mot inträngande solvindsjoner.

”Min avhandling hjälper oss att bättre förstå hur solvinden växelverkar med atmosfären runt en planet. Det är viktigt, inte bara för att förstå vårt eget solsystem utan för att i framtiden kunna avgöra hur atmosfärer bildas och utvecklas på planeter kring andra stjärnor.”

FAKTA
Catherine Diéval är född i Amiens, 150 km norr om Paris, Frankrike. Hon växte upp i Rivery, ett litet samhälle nära Amiens. Hon har en magisterexamen i astrofysik, planetforskning och rymdteknik från Toulouse universitet Paul Sabatier och har varit anställd vid Institutet för rymdfysik sedan 2008, där hon ingått i forskningsprogrammet ”Solsystemets fysik och rymdteknik”. Hon har samtidigt varit inskriven vid Luleå tekniska universitet, där hon tillhört Institutionen för system- och rymdteknik och Forskarskolan i rymdteknik.

Disputation:
Catherine Diéval försvarar sin avhandling ”Solar wind ions inside the induced magnetosphere of Mars” (”Solvindsjoner i Mars inducerade magnetosfär”) i Aulan på Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna fredagen den 14 december 2012, kl. 10:00. Fakultetsopponent är Dr. Christian Mazelle, Institut de Recherche en Astrophysique et Planetologie, Toulouse, Frankrike.

– Mamma. Får inte tjejer vara här? säger en flicka som vill börja idrotta. Denna fråga utgör ingången i Jenny Svenders avhandling ”Så gör(s) flickor: Iscensättningar av flickor i barn- och ungdomsidrotten”, som hon disputerar med den 15 december vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Jenny Svender (tidigare lärare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm) är verksamhetsutvecklare inom elitidrott och utbildning på Riksidrottsförbundet. Genom att studera en idrottssatsning som specifikt riktats mot flickor har hon undersökt vilka föreställningar som finns om flickors idrottande, och analyserat varför just dessa föreställningar dominerar.
Viktiga frågor är: Vilka flickor är det man behöver satsa på inom idrottsrörelsen och varför? Vad menas med att satsa på flickors idrottande? 

I hennes avhandling framhåller hon att flickor konstrueras dels som kapabla, dels som problematiska, och där tonårsflickor pekas ut som en särskilt viktig grupp att satsa på. Jenny Svender hävdar att en normativ femininitet kan urskiljas där vissa egenskaper och handlingar framstår som ideala. Med stöd av teoretiker som Michel Foucault och Judith Butler problematiserar hon de maktrelationer som (o)möjliggör utsagor om flickor och idrott.

Det empiriska material som Jenny Svender studerat består av projektansökningar skrivna inom ramen för idrottsrörelsens stora barn- och ungdomssatsning ”Handslaget” som pågick mellan åren 2004-2007, och där ett av de utpekade områdena som särskilt skulle prioriteras var att satsa på flickors idrottande.

FAKTA
Disputationen äger rum den 15 december 2012, kl. 13.00 i Lilla Hörsalen, Naturhistoriska riksmuseet (nedre plan), Frescativägen 40.

Handledare och ordförande vid disputationen är docent Karin Redelius, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm. Bihandledareprofessor emeritus Lars-Magnus Engström, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm.

Abstract

För mer information kontakta Jenny Svender, tfn 08-699 62 52, e-post jenny.svender@rf.se”>jenny.svender@rf.se

Att förhålla sig källkritisk mot en text är något de flesta lär sig. Som informationskälla kan en text vara partisk, vinklad och ha dolda intentioner. Men hur är det med bilder och visualiseringar av data? Veronica Johansson har forskat om visualiseringsverktyg som informationsresurser och argumenterar för en mer nyanserad bild av verktygen som något som stödjer formulerandet av frågor och leder till fortsatt informationssökning. Den 14 december disputerar hon vid Högskolan i Borås.

Genom två fallstudier har Veronica Johansson vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan [Ref 1] vid Högskolan i Borås studerat ett geografiskt och ett tidsbaserat visualiseringsverktyg. Hon har i första studien intervjuat och observerat personer i anslutning till Trafikkontoret i Göteborgs stad som använder sig av det geografiska informationssystemet MapInfo för att analysera data om trafikolyckor.

Fall nummer två kretsar kring den Stockholmsbaserade stiftelsen Gapminder och deras eget visualiseringssystem Trendalyzer som visar förändringar i data över tid genom rörliga, animerade, visualiseringar. Trendalyzer används här för att visa utvecklingen av hälsa, livslängd och välstånd för jordens befolkning.

Tyngdpunkten i Veronica Johanssons studie har legat på hur användarna själva tolkar och skapar mening när de använder systemen. Det är vanligt i både vetenskapliga och vardagliga sammanhang att missta data som ”sanningar” och bilder som ”objektiva”. Men undersökningen visar att användarna även förhåller sig kritiska till verktygen.

– Mina resultat beskriver att de här användarna ger uttryck för flera olika slags kritiska kompetenser när de genom visualiseringsverktygen analyserar och använder data. Jag har upptäckt att man inte måste använda visualiseringarna till att hitta svar utan att de ofta används för att istället ställa frågor. Det är tvärtemot hur man idag framställer visualisering – som ett svar på frågor.

Veronica Johansson menar i sin avhandling att man borde framhålla styrkorna i de här verktygen och öppna upp för att använda dem på nya sätt, som startpunkt för vidare informationssökning snarare än som slutpunkt för detsamma.

– Dessutom är det så att till skillnad från en skriven rapport, som ofta döljer eller utesluter den fullständiga datauppsättningen, har visualiseringsverktygen kvar detta. Man kan alltså gå in och titta på underliggande data, vilket är en styrka utifrån ett intresse för kritiska kompetenser.

FAKTA & KONTAKT
Veronica Johanssons avhandling, “A Time and Place for Everything? Social Visualisation Tools and Critical Literacies”, är delvis finansierad av KK-stiftelsen som en del i LearnIT – en storsatsning för upprättandet av plattformar för forskning om lärande och IT.

Avhandling: “A Time and Place for Everything? Social Visualisation Tools and Critical Literacies”
Tid: Fredag 14 december kl. 13.00
Plats: Sal C203, Högskolan i Borås

Läs avhandlingen som pdf

För mer information
Veronica Johansson, Tfn: 033-435 59 68,Mobil: 0703-344 538, E-post: Veronica.Johansson@hb.se