Ett nytt Östersjöcentrum har vid årsskiftet inrättats av Stockholms universitet för att stärka och synliggöra lärosätets betydande Östersjöverksamhet. En unik kombination av experter och kommunikatörer kommer i samverkan med ett brett nätverk av marina forskare att öka kunskapen om Östersjön och förbättra samhällets åtgärder mot miljöproblemen.
Stockholms universitets Östersjöcentrum inrättades 1 januari 2013, och består av två redan befintliga organisationer: Stockholms universitets marina forskningscentrum (SMF) och Baltic Nest Institute (BNI), samt administrering av det strategiska forskningsprogrammet Baltic Ecosystem Adaptive Management, BEAM. Totalt kommer verksamheten att omsluta cirka 45 miljoner kronor.
Verksamheten kommer att bygga på tre ben:
· utföra angelägen forskning och miljöanalys till stöd för förvaltningen
· samla användbar kunskap och kommunicera den till rätt plats i samhället
· tillhandahålla attraktiv infrastruktur för marin forskning och utbildning
– Vid Stockholms universitet finns en lång tradition av marin forskning och utbildning, speciellt med fokus på Östersjön, menar Anders Karlhede, dekanus vid den naturvetenskapliga fakulteten. Vi gör nu en kraftsamling för att stärka, samla och synliggöra den betydande Östersjöverksamhet som finns på lärosätet, och är särskilt måna om det tvärvetenskapliga perspektivet.
Östersjöcentrumets vetenskaplige ledare, Christoph Humborg, berättar att centrumets framgångsrika modelleringsverktyg och miljödatabaser ska vidareutvecklas. De genererar eftertraktade beslutsunderlag, och är ett stort stöd vid internationella förhandlingar mellan Östersjöländerna.
– Vår fältstation och våra forskningsfartyg är fundamentala förutsättningar för framgångsrik marin forskning och övervakning av tillståndet i havet, säger Tina Elfwing, ny föreståndare för Östersjöcentrum. Resultaten från universitetets framstående Östersjöforskning behöver syntetiseras och kommuniceras, och på så sätt göras användbar för såväl beslutsfattare som intresserad allmänhet. Det kommer vi att vara bra på.
Läs mer om Östersjöcentrum: www.smf.su.se/smf/aktuellt
Sjukdomen Idiopatisk trombocytopen purpura (ITP) är en autoimmun sjukdom där blodplättarna förstörs i förtid. Detta orsakar blödningar som ibland kan vara allvarliga eller rentav dödliga.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu kommit ett steg närmare svaret på varför sjukdomen uppstår.
Göteborgsforskarna har tidigare, som första forskargrupp i världen, kunnat visa att sjukdomen hos vissa personer orsakas av att kroppens egna vita blodkroppar attackerar blodplättarna.
I en ny studie, som publiceras i ansedda tidskriften Blood, kan forskaren Margareta Jernås och hennes kollegor presentera rön som visar att patienter med ITP har en förändring i de så kallade mikroRNA-molekyler som styr de vita blodplättarna.
Upptäckten av mikroRNA-molekylerna belönades med 2006 års Nobelpris, och de är i dag föremål för intensiv forskning. Studier har visat att molekylerna har en viktig roll vid utvecklandet av en lång rad sjukdomar – men dess betydelse för ITP har inte tidigare studerats.
Göteborgsforskarna har i sin studie analyserat samtliga 1 000 varianter av mikroRNA som är kända hos nio patienter med ITP, samt hos nio friska patienter.
– Hos ITP-patienterna hittade vi 17 mikroRNA som var förändrade jämfört med hos friska patienter. Vi kunde även visa att en speciell gen som är viktig i rekryteringen av vita blodkroppar hade förändrade nivåer i blodet hos patienter med ITP, säger Margareta Jernås.
Forskarnas slutsats är att mikroRNA spelar en viktig roll för utvecklingen av blodsjukdomen.
– Även om resultaten inte omedelbart kan leda till någon ny behandling av ITP har vi fått en bättre förståelse för vad som reglerar sjukdomen, säger Margareta Jernås.
Artikeln MicroRNA regulate immunological pathways in T-cells in immune thrombocytopenia (ITP) av Margareta Jernås, Intawat Nookaew, Hans Wadenvik och Bob Olsson publiceras online i Blood den 9 januari.
FAKTA ITP
Idiopatisk trombocytopen purpura, ITP, är en relativt ovanlig sjukdom som drabbar omkring 5 per 100 000 personer/år. Sjukdomen finns i två former: en akut, som är vanligast hos barn, och en kronisk form som är vanligast bland vuxna. Till skillnad från andra sorters blödarsjuka kan ITP i vissa fall behandlas så framgångsrikt att alla symptom försvinner, och hos barn som drabbas av akut ITP kan sjukdomen läka utan medicinsk behandling.
Många internettillämpningar kräver egentligen inte mer bandbredd för att bli snabbare, utan mindre fördröjning (latens). Det som krävs är smartare mjukvara i operativsystemen (till exempel Linux eller Windows), eller i nätverksutrustningen. Det betyder att justeringar i mjukvaran kan snabba upp Internet, utan att man behöver göra kostsamma investeringar i mer hårdvara. Idag begränsas Internethastigheten mer och mer av fördröjningar i uppkoppling och överföring. Dessa fördröjningar orsakas av internetprotokollen, det vill säga det standardiserade regelverk som datorerna använder för att prata med varandra. Det är dags att se över dessa protokoll istället för att kasta bort pengar på mer hårdvara, något som har ytterst begränsad effekt på hastigheten över Internet.
Forskargruppen har just sjösatt det nya projektet Reducing Internet Transport Latency (RITE) som finansieras av EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling. Forskarna ska leverera en rad lösningar under den närmaste treårsperioden.
– Bandbredd handlar bara om hur mycket data man kan överföra per sekund, men hastighet handlar om hur lång tid något tar att genomföra. Detta beror på hur lång tid det tar för ett meddelande att gå från A till B samt hur många meddelanden protokollet behöver skicka fram och tillbaks innan överföring av data ens kan påbörjas. Sedan kan det krävas ytterligare några rundor med meddelanden för att komma upp i hastighet, så att datorerna kan utnyttja den nätverkskapacitet som finns tillgängligt just för tillfället. Allt det här pågår under huven varje gång man klickar på en webbsida eller stöter på en ny scen i ett onlinespel, berättar projektets samordnare, Andreas Petlund från Simula Research Laboratory i Oslo.
Projektkonsortiet består av Simula Research Laboratory (Norge), Alcatel-Lucent (Belgien), BT (UK), Institut Mines-Telecom / Telecom Bretagne (Frankrike), University of Aberdeen (GB), universitetet i Oslo (Norge) och Karlstads universitet (Sverige). Forskningsledarna har redan starka meriter när det gäller att leverera nya uppdateringar till Linux och nya internetstandarder, vilket borgar för att deras ideer blir tillgängliga i mjukvara för hela Internet.
Genom projektets samarbetspartners har forskarna goda möjligheter att genomföra tester på den mjukvara som levereras för en mängd tillämpningar. Exemplevis kommer BT att testa projektets resultat för sin nätverksplattform BT Radianz Clouds, som tillhandahåller säker kommunikation till världens största finansiella aktörer.
– Ultralåg fördröjning är mycket viktig för finansiell handel och finansiella informationstjänster. BT vill gärna vara med och se om förbättrade standardiserade internetprotokoll kan överträffa den skräddarsydda finansmjukvaran, säger Michael Cooper, chefsteknolog på BT:s Radianz Services.
Alcatel-Lucent kommer att testa resultat för att köra interaktiva videotillämpningar över sina nätverksprodukter, eftersom låg fördröjning är avgörande vid videosamtal. Simula kommer att testa i vilken grad projektet kan förbättra upplevelsen av onlinespel, där en fördröjning på en tusendels sekund kan vara skillnaden mellan liv och död.
På Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har ortopedtekniska forskare sedan 2008 studerat fotkomplikationer vid diabetes. Fokus har legat på att skydda fötterna mot höga tryck, och därmed minimera risken för sår under fotsulan vilka på sikt kan leda till att foten måste amputeras.
Göteborgsforskarna har nu genomfört en studie med 114 svenska diabetespatienter som hade en förhöjd risk att utveckla sår under fötterna. Studien visar att man med relativt enkla åtgärder som till exempel individuellt utprovade inlägg och skor, fotvård, utbildning samt regelbunden kontroll av fötterna kan förebygga fotsår – och på så sätt minska antalet amputationer med mer än 50 procent.
I studien, som presenteras i februari vid International Conference on Prosthetics & Orthotics i Hyderabad, Indien, ingick personer med en medelålder på 58 år som i genomsnitt varit diabetessjuka i tolv år. Dessa fick under två år prova tre olika typer av inlägg.
Under studiens första tolv månader utvecklade bara 0,9 procent av deltagarna nya fotsår, att jämföra med 3-8 procent som rapporterats från motsvarande diabetesgrupper.
–Våra resultat visar att bra skor och inlägg kan halvera trycket på foten jämfört med om du skulle gå barfota. Slutsatsen efter tolv månader är att alla tre typerna av inlägg effektivt fördelar trycket under fotsulan och därmed minskar risken för sår, säger Ulla Tang.
Studien visar också att trots att 83 procent av diabetespatienterna hade förhårdnader under fötterna, hade bara 67 procent erbjudits fotvård.
– Ett inlägg kostar mellan 850 och 1450 kronor. Att läka en diabetikers fotsår kostar i genomsnitt 70 000 kronor per år, medan en amputation kostar uppåt 1 miljon kronor i samhälls- och sjukvårdskostnader. Att förebygga sår minskar därmed inte bara lidandet för den enskilde, det är en stor besparing för samhället, säger Ulla Tang.
Vid den internationella konferensen i Indien presenteras också ett nytt digitalt verktyg som utvecklats i samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Västra Götalandsregionen, och som kan användas för att lätt och säkert gradera fotens risk för sår. Tanken är att verktyget ska användas som en grund för rekommendation av lämpliga inlägg och skor.
År 2015 kommer cirka 2,3 miljarder vuxna att vara överviktiga och mer än 700 miljoner att ha fetma, enligt WHO:s uppskattningar. Globalt är fetma en av de vanligaste dödsorsakerna och leder ofta till hjärt-kärlsjukdomar, förhöjda halter av blodfetter och typ 2-diabetes.
SLU-forskarna Paresh Dutta och Kjell Malmlöf har tagit fram en ny typ av fettbaserade molekyler och visat att dessa på ett effektivt sätt minskar vikten hos feta råttor och möss.
Idag finns få godkända läkemedel mot fetma och övervikt och många medel som testats har haft oönskade biverkningar. De nya molekylerna, som i grunden är modifierade triglycerider (”fetter”), där en av de tre fettsyrorna har bytts ut mot lipoinsyra, påverkar regleringen av energibalansen i kroppen. Resultaten kommer snart att publiceras.
– Grunden till övervikt är att kroppen tillförs för mycket energi i förhållande till förbrukningen. Överskottet lagras då i form av kroppsfett. Vad våra molekyler gör, är att minska födointaget samt att stimulera kroppen att bränna fett istället för att lagra energin och detta leder till viktminskning, berättar Paresh Dutta.
I konkurrens med andra nordiska forskargrupper beviljades SLU-forskarna i december ett anslag i form av ett Exploratory Pre Seed Grant från danska Novo Nordisk Fonden.
– Anslaget ger en bra bas för fortsatt utveckling av ett intressant koncept som bygger på hittills oprövade principer, och vi tror att detta kan leda till en god effekt utan biverkningar, kommenterar Kjell Malmlöf.
SLU Holding går nu in som delägare i det samägda bolaget Duttal AB för att kunna bidra med kompetens inom affärsutveckling och kapital för att vidareutveckla forskningsresultatet till en innovation.
– Upptäckten visar på den stora innovationspotential som finns inom SLU:s forskning. Dutta och Malmlöf kan ha funnit en lösning på ett världsomspännande problem, berättar Johannes Dyring, VD på SLU Holding AB.
SLU Holding AB fokuserar sina investeringar på forskningsbaserade innovationer inom den s k gröna sektorn, från human och djurhälsa till förnyelsebar energi, livsmedel och bioteknologi. SLU Holding är helägt av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
Välfärdstjänsternas kvalitet och olika aktörers lämplighet att bedriva sådan verksamhet är en fråga som på senare tid vållat het samhällsdebatt. På uppdrag av Svenska kyrkan har forskarna undersökt svenska befolkningens inställning till olika aktörer inom välfärdsområdet. Resultatet utgör en del av en pågående utredning inom kyrkan, om framtida engagemang inom välfärdsområdet.
Studien omfattar enkätsvar från 3 111 svenskar mellan 18-80 år och genomfördes i oktober 2012. Resultaten, som presenteras i rapporten ”Svenska kyrkan och välfärden – en studie av attityder”, visar att det finns en övervägande positiv inställning till alternativa eller privata aktörer inom välfärdsområdet. Totalt anser 48 procent att andra aktörer skall få utföra välfärdstjänster, medan endast 33 procent är emot. Högutbildade är mer positiva än lågutbildade och nivåerna är i stort desamma för alla aktörer.
– Det är intressant att siffrorna är i stort sett desamma för Svenska kyrkan som för alternativa aktörer generellt; 45 procent för och 33 procent emot. Och denna positiva attityd gäller även andra religiösa organisationer i samhället, säger Anders Bäckström, seniorprofessor vid Centrum för forskning om religion och samhälle och ansvarig för studien tillsammans den projektanställde utredaren Miriam Hollmer.
Men inställningen varierar beroende på vilken välfärdstjänst som avses. Det finns ett starkt stöd för verksamhet som riktar sig till vuxna utanför ett aktivt yrkesliv, dvs hemlösa, arbetslösa, sjukskrivna, äldre och sjuka i livets slutskede. Däremot värnar man starkt om att skolor ska vara fria från all form av religiös påverkan.
Undersökningen visar på ett grundläggande förtroende för Svenska kyrkan som välfärdsaktör. En tydlig majoritet litar på att kyrkan skulle driva välfärdsverksamheten på ett professionellt sätt och tror inte att kyrklig eller ideell verksamhet drivs av vinstintresse. Den positiva attityden grundar sig på tanken om medmänsklighet. Därmed stödjer studien tidigare forskning som visar att Svenska kyrkan uppfattas som kulturellt identitetsgivande och bidrar till känslor av tillhörighet, oavsett den tillfrågades eget religiösa engagemang.
Dessa alternativa aktörer ses framför allt som en komplettering till den svenska modellen med kommun, landsting och stat som aktörer.
– Men vi kan konstatera att hela 25 procent är positiva till alla former av alternativ välfärdsverksamhet, säger Miriam Hollmer.
Japantofsen har spridits kraftigt sedan den introducerades i Europa i slutet av 1800-talet och är numera en av de vanligast förekommande fintrådiga algerna i Sverige.
Algen inte populär men sprids ändå
För att undersöka varför främmande arter kan utbreda sig till synes okontrollerat använde sig forskaren Swantje Enge av rödalgen japantofs som modellorganism.
Hennes studier visade att algen japantofs inte är särskilt omtyckt av de små men talrika betare (växtätande djur) i algsamhället men att den har ett effektivt kemiskt försvar i form av ett kemiskt ämne som hindrar den från att bli angripen.
– Att det här kemiska ämnet (1,1,3,3-tetrabromo-2-heptanon) är så effektivt mot betarna kan sannolikt förklaras med att ingen annan inhemsk art har något liknande ämne, det vill säga att de inhemska betarna är evolutionärt naiva mot ämnet, säger Swantje Enge vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Havet utsatt för invasioner
Främmande växter finns i alla miljöer runt omkring oss men i motsats till på land har de flesta introduktioner av främmande arter i marina system skett oavsiktligt.
Fartygstrafik och vattenbruk gör havet utsatt för invasioner och man uppskattar att flera tusen arter transporteras mellan havets biogeografiska regioner vid varje tidpunkt.
När en introducerad art får en stor utbredning och blir dominerande i ett samhälle klassificeras den som invasiv.
– Invasiva arter anses vara en risk för den globala biologiska mångfalden och ekosystemens funktion, men en allmän förklaring till varför vissa främmande arter kan bli invasiva saknas ännu, säger Swantje Enge.
En teori att förklara framgången av främmande arter är den så kallade ’enemy release hypothesis’. Den antar att en främmande art som kommer till en ny miljö blir av med sina naturliga fiender och därför växer mycket bättre än i sitt ursprungsområde.
Pakt med fienden
Även om japantofsen är underlägsen i tillväxt har den en fördel över konkurrerande alger. Den kan inte skadas av betarna runtomkring eftersom den har ett kemiskt vapen. Dessutom profiterar betarna från japantofsen genom att de är bättre skyddade mot fiskangrepp i japantofsens närhet jämfört med andra inhemska alger.
– Genom att söka skydd mot fiskangrepp i japantofsen men beta på de kringliggande konkurrenterna, hjälper betarna till att japantofsen kan sprida sig, säger Swantje Enge.
Avhandlingens titel: Seaweed Invasions and Novel Chemical Defences.
Personer med ledgångsreumatism, reumatoid artrit, lider av en kronisk inflammation i lederna. Som en konsekvens av inflammationen ökar också risken för benskörhet, både generellt i kroppen och i det lednära skelettet.
Detta gäller inte minst hos kvinnor i klimakteriet, eftersom försvagningen av benmassan påskyndas då kroppens produktion av östrogen minskar.
Det är känt att tillskott av östrogen ökar skelettstyrkan. Men långvarig östrogenbehandling är samtidigt förknippat med allvarliga bieffekter som till exempel ökad risk för blodpropp och bröstcancer.
Doktoranden Cecilia Engdahl kan i sin avhandling visa att östrogenets effekt uppstår genom att ämnet binder till särskilda receptorer.
Genom fördjupade studier av dessa receptorer i möss har Göteborgsforskarna fått nya kunskaper om mekanismen bakom benskörhet vid ledgångsreumatism – något som på sikt kan leda till nya läkemedel, som utnyttjar östrogenets goda effekter utan att ge oönskade biverkningar.
Avhandlingen Arthritis and immune-mediated bone loss – role of estrogen signalling pathways försvaras vid en disputation den 11 januari.
– Jag har två syften med min avhandling, säger Susanne Klaar. Jag vill synliggöra den naturundervisning som finns i förskolan och jag vill utveckla verktyg för att undersöka den.
Naturutbildning leder lätt tankarna till faktakunskaper i olika skolämnen, fysik, kemi eller biologi och även om förskolans verksamhet i vissa fall blir mer och mer lik skolans så värjer sig pedagoger i förskolan ibland och säger att ”vi undervisar inte som man gör i grundskolan”. Men Susanne Klaar menar att undervisningen finns bland material, leksaker och olika aktiviteter i förskolan.
– Naturorientering i förskolan handlar om hälsa, att vara ute varje dag, miljövård, visa omsorg, uppleva, undersöka och prova på olika material. Det blir möten med naturen där pedagogerna i förskolan guidar moraliskt, estetiskt och fysiskt mot ett resultat som bland annat visar hur utbildning och omsorg hänger samman.
Små barns naturlärande är inte tidigare undersökt i så stor utsträckning och det finns inte så många verktyg för att göra det. Det mest uppenbara är att barn i 1-3-årsåldern inte har det verbala språket utan man får undersöka det de uttrycker på annat sätt.
– Ett exempel kan vara en pojke som ska ta sig upp för en isig backe, hur han ändrar sitt beteende för att klara backen. Han upptäcker halkan, väljer andra sätt och lär sig på så sätt hur naturen fungerar, det blir ett meningsskapande.
Förskolekulturens bidrag
I sitt arbete med avhandlingen har Susanne Klaar observerat 40 barn på en förskola under ett år för att praktiskt undersöka individuella, sociala och kulturella dimensioner av detta meningsskapande. Hon beskriver hur barnens individuella erfarenheter ger mening i det dagliga livet och för fortsatt lärande, pedagogers sociala deltagande och guidande och hur förskolan med sin kultur bidrar med i form av värden och traditioner och inte minst alla leksaker.
– De verktyg, som utvecklas i avhandlingen bidrar också till vidgade möjligheter för pedagoger att reflektera kring dokumentationer av lärande och utveckling. Det gör att de kan utveckla och kritiskt granska den egna förskoleverksamheten, säger Susanne Klaar.
De hastigheter som utlovas reklamkampanjerna för mobila bredband är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt anta 10 Mbit/s – skulle du behöva vara ensam användare på mobilmasten. Samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid KTH.
Han forskar bland annat om hur hastigheten i Wifi-nätverket ska kunna skruvas upp till utlovad dito. Men han jobbar också med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Till sin hjälp har han fått dela en rejäl forskningspeng från EU, ett så kallat ERC Starting Grant.
Lösningen enligt Alexandre Proutiere kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access. En rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu.
– DSA-tekniken gör det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli ”frequency agile”. Det vill säga lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom. Det här öppnar upp möjligheter för till exempel mobiltelefoner att automatisk röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast, säger Alexandre Proutiere.
Vad vill då Alexandre Proutiere uppnå? Jo, 10 gånger förbättrad trådlös kommunikation. Och det i system som vi kommer att använda så väl om tio år som längre fram i tiden.
– För att använda liknelsen med motorvägar och många filer så avser forskningen att se till att betydligt fler uppkopplingar kan äga rum samtidigt, det vill säga en motorväg mer fler filer. Om en motorväg hade 20 filer i en riktning så skulle alla trafikanter kunna köra lika snabbt som hastighetsbegränsningen, istället för att krypköra i bilköer, säger Alexandre Proutiere.
Han tillägger att anledningen till att hans forskning finanserats av Europeiska forskningsrådet (ERC) är för att resultatet har stor potential att påverka samhället på ett positivt sätt.
– Men forskningen har också potential att öka förståelsen för problem inom områden som artificiell intelligens och industrirobotar, säger Alexandre Proutiere.
Forskningsanslaget ger honom möjlighet att anställa fyra forskare som kan bistå honom i hans arbete att utforska möjligheterna med DSA-tekniken.
– Det här har stor potential att bli ett av de främsta forskningsprojekten inom DSA-tekniken i Europa. Faktum är att jag redan gjort en del framsteg, det förflyter ju en viss tid mellan att ansökan skickas in och att man eventuellt beviljas forskningspengar. I detta fall drygt ett år, säger Alexandre Proutiere.
Alexandre Proutiere har en bakgrund som industriforskare bland annat åt France Telecom R&D och Microsoft Research.
Det moderna skogsbruket bygger till stor del på monokulturer – i Sverige vanligen tall eller gran – huvudsakligen för att det anses mer rationellt. Men en skog bidrar också med andra kosystemtjänster än virkesproduktion, till exempel biologisk mångfald, kolinlagring och bär. En ny studie från SLU och Future Forests visar att blandskogar i jämförelse med monokulturer ger positiva effekter för flera olika tjänster, inklusive trädtillväxt.
– Många har föreslagit att hög mångfald av trädarter har en positiv påverkan på processer i ekosystemen, men hittills har detta samband främst analyserats för en process eller ekosystemtjänst i taget, säger Lars Gamfeldt från Göteborgs universitet, som lett den nya studien.
Studien, som gjorts av en internationell forskargrupp, bygger på material ur den svenska Riksskogstaxeringen och Markinventeringen. Genom att titta på vilken betydelse förekomsten av olika trädarter har för sex olika ekosystemtjänster (trädtillväxt, kolinlagring, bärproduktion, föda för vilt, förekomst av död ved och biologisk mångfald i markvegetationen) kan studien visa att alla sex tjänsterna var positivt relaterade till antalet trädarter.
Olika trädslag bidrar med olika tjänster. Till exempel är mängden gran kopplad till hög trädtillväxt, mängden tall till bärproduktion, medan högre kolinlagring återfinns på ytor med mycket björk. För att få mer av alla tjänster kan skogsbruket alltså behöva utnyttja fler trädslag. Andra studier på skogar i centraleuropa, medelhavsområdet och Kanada stödjer dessa resultat.
Studien undersökte också förhållandet mellan de olika ekosystemtjänsterna. Till exempel verkar hög trädtillväxt vara negativt kopplat till produktion av både bär och viltföda samt förekomst av död ved. Å andra sidan var viltföda positivt kopplat till både bärproduktion och biologisk mångfald i markvegetationen.
– Det är inte så enkelt att det alltid går att få mer av allt, ibland måste man göra avvägningar mellan olika ekosystemtjänster, säger Jon Moen från Umeå universitet.
Den nya studien som publicerades den 8 januari av den vetenskapliga tidskriften Nature Communications går till viss del på kant med invanda idéer inom det svenska skogsbruket. Enligt Riksskogstaxeringens data för 2011 är endast cirka 7,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige blandskog.
– Våra resultat visar att både skogsbruket och naturvården skulle kunna vinna på att gynna flera olika trädslag och på så sätt kunna tillhandahålla en större mångfald av olika ekosystemtjänster, säger Jan Bengsson vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Havens försurning på grund av ökade halter av koldioxid i atmosfären är ett relativt nytt hot mot haven. Nu visar ny forskning att även Västerhavet och Östersjön kommer att drabbas.
– Kusthavens ekosystem är utsatta för många olika hot där övergödning och utfiske är det vi hittills mest studerat. Nu ser vi också att förhöjda halter av koldioxid kommer att öka stressen på de marina ekosystemen, säger Anders Omstedt, forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Sedan tidigare är det känt att koldioxiden visat sig vara ett hot mot koraller i de varma haven och på senare år har forskningen visat att Arktis är ett hotat område för försurning.
Nu visar nya studier inom forskningsprojekt Baltic-C (BONUS) att också kusthaven kommer att påverkas av försurning.
Västerhavet och Östersjöns ekosystem hotade
Tidigare har man trott att Östersjön kanske skulle vara mindre hotat av försurning på grund av att det är övergött och har mycket syrefria bottnar. Men så förhåller det sig inte.
– Den ökade övergödningen leder till att säsongsvariationerna i pH kommer att öka och långsiktigt kommer pH att minska, det vill säga att vattnet kommer att bli surare, säger Anders Omstedt.
Forskarna har utvecklat nya modeller som för första gång tar hänsyn till hur kolsystemet varierar i syrerika och syrefria miljöer och kopplat modeller för kolsystemet på land med Östersjöns kolsystem.
– Genom att studera många olika scenarior visar vi att Östersjön riskerar att bli surare från Kattegatt till Bottenviken och på alla djup, säger Anders Omstedt, forskningsledare för BONUS programmet Baltic-C.
Högre temperaturer och förändrad sötvattentillförsel bidrar
Förutom ökade koldioxidhalter i atmosfären kan också Västerhavet och Östersjön påverkas av högre temperaturer och förändringar i sötvattentillförseln med mer nederbörd i norr och mindre i söder.
– Alla dessa effekter, som i sin tur är relaterade till klimatförändringar orsakade av ökade växthusgaser, verkar mot ett surare hav. Men det är halterna i atmosfären som mest avgör hur sura kusthaven kommer att bli, säger Anders Omstedt.
En reducering av utsläppen av koldioxid till atmosfären och reducering av närsalter till Västerhavet och Östersjön är därför viktiga åtgärder som kräver en tuff framtida förvaltning, anser han.
Länk till artikeln: http://dx.doi.org/10.3402/tellusb.v64i0.19586
Kirurgi är den mest etablerade botande behandlingen av matstrupscancer, men operationen är mycket omfattande och trots operation lever enbart var tredje patient fem år efter behandlingen. Syftet med den aktuella studien var att kartlägga sambandet mellan både sjukhus- och kirurgvolym och överlevnad på lång sikt hos patienter som genomgått matstrupscancerkirurgi.
Tidigare studier har visat att både kirurgens och sjukhuset årliga volym av operationen påverkar överlevnaden på kort sikt (1-3 månader efter operationen), men det är få patienter som avlider så snart efter operationen. De få studier som undersökt operationsvolym i relation till långtidsöverlevnad har visat motsägelsefulla resultat och ofta saknat information om viktiga prognostiska faktorer, som exempelvis tumörstadium.
Studien som nu publiceras i Journal of Clinical Oncology är den mest kompletta i sitt slag i ämnet. Den inkluderade alla 1335 patienter som opererats för matstrupscancer i Sverige mellan 1987-2005 med uppföljning till januari 2011. Överlevandsanalys användes för att studera effekten av årlig sjukhusvolym, årlig kirurgvolym och kirurgens erfarenhet av ingreppet mätt som kumulativ kirurgvolym på överlevnad efter matstrupscancerkirurgi. Analyserna justerades för alla etablerade prognostiska faktorer.
Studiens huvudresultat var att patienter som opererades av kirurger med både hög årlig och total operationsvolym hade 22 procent lägre dödlighet på lång sikt jämfört med patienter som opererades av kirurger med låg årlig respektive total operationsvolym. Däremot hade sjukhusens årliga volym ingen oberoende betydelse för överlevnaden på lång sikt. Forskarna drar därför slutsatsen att matstrupscancerkirurgi bör koncentreras till färre kirurger, som ges möjlighet att upprätthålla en hög årlig operationsvolym av detta omfattande och komplikationsfyllda ingrepp.
Publikation: ”Hospital and surgeon volume in relation to survival after esophageal cancer surgery in a population-based study”, Maryam Derogar, Omid Sadr-Azodi, Asif Johar, Pernilla Lagergren, Jesper Lagergren, Journal of Clinical Oncology, online early release 7 Januari 2013.
Astma är en av de vanligaste vuxensjukdomarna i världen. Fortfarande orsakas många astmafall av att människor exponeras för skadliga ämnen i arbetslivet – detta trots att riskerna med kemikalier sedan länge är kända och att det finns väletablerade rekommendationer för hantering och skyddsutrustning.
En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har kartlagt astmafallen hos 13 000 slumpmässigt utvalda vuxna i Sverige, Norge, Danmark, Island och Estland under perioden 1980-2000. Studien fann att totalt 429 personer fick astma under studieperioden. Bland kvinnorna kunde sju procent av fallen kopplas till exponering i arbetslivet – bland männen hela 14 procent.
Den totala insjuknandefrekvensen motsvarade enligt studien 1,3 astmafall per 1 000 män, samt 2,4 fall per 1 000 kvinnor.
– För att kunna arbeta förebyggande är det viktigt att påvisa både vilka ämnen i arbetslivet som ökar risken för astma, och vilka yrken som är högriskyrken, säger Linnea Lillienberg, forskare vid Sahlgrenska akademin.
Bland riskyrkena finns enligt studien:
• sprutmålare, som utsätts för diisocyanater i lacker
• rörläggare, som hanterar limmer och isolerskum
• lokalvårdare, som hanterar rengöringsmedel
• vård och omsorgspersonal, som exponerats för rengöringsmedel och latex i latexhandskar, speciellt om handskarna innehåller puder
• livsmedels- och tobaksindustrin, som exponeras för proteiner från växtriket
• hårfrisörer som hanterar kemikalier i blekmedel och nagelskulptriser som använder snabbverkande lim
–Vissa personer har större benägenhet att drabbas, till exempel får personer med hösnuva oftare astma om de utsätts för proteiner från växter och djur. Men om vi tittar på de som inte hade ökad benägenhet var risken förhöjd hos män som exponeras för epoxi och diisocyanater, som förekommer i till exempel lim, lacker och skumplast. Bland kvinnor utan hösnuva var risken särskilt förhöjd hos de som hanterade rengöringsmedel, säger Linnea Lillienberg.
Studien Occupational Exposure and New-onset Asthma in a Population-based Study in Northern Europe (RHINE) publiceras i The Annals of Occupational Hygiene.
– Hypotesen att generna bidrar till att skräddarsy vår bakterieflor är mycket intressant. Vi vet fortfarande inte säkert om vissa genetiska variationer resulterar i en specifik bakterieprofil i tarmfloran, men om det är på det viset kan den här upptäckten ha betydelse för framtida behandling av vanliga sjukdomar genom terapeutisk modifiering av tarmfloran, säger Mauro D’Amato, docent vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet och den forskare som ledde studien.
I den mänskliga magtarmkanalen finns den sammansatta och varierade tarmfloran, som består av flera miljarder bakterier. Bakterierna har olika funktion i tarmen, som till exempel att bryta ner proteiner eller ta upp och bearbeta kolhydrater. I den nu publicerade studien kartlade forskarna tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, kända för att öka risken för den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och som antas spela en viktig roll i samspelet mellan tarm och bakterier.
Forskarna fann då ett samband mellan en bakterieflora i tarmen dominerad av prevotellabakterier och en variant av den så kallade IRGM-genen, som indirekt är inblandad i immunförsvaret mot bakterier genom en process där cellen bryter ner bakterierna.
– Det här ger statistiska bevis för att det mänskliga genomet har betydelse för bakteriefloran i kroppen. Att det är just prevotella som förknippas med IRGM är särskilt intressant, eftersom vi vet att tarmfloran hos vissa människor domineras av bacteroides medan den hos andra domineras av prevotella. Nu kan vi ha hittat ytterligare en ingång till att försöka förstå varför, säger Christopher Quince vid University of Glasgow, en annan av forskarna bakom studien.
– Det här är fortfarande bara en pilotstudie, men studien stärker idén om att storskaliga analyser behöver göras för att ta reda på hur variationer i människans genom eller arvsmassa avspeglar sig i variationer i bakteriefloran, säger Mauro D’Amato.
Utöver forskarna vid Karolinska Institutet och University of Glasgow har även forskare vid Science for Life Laboratory i Stockholm, Stockholms universitet, KTH och University of Newcastle, Storbritannien. Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, AFA Försäkring, Svenska läkaresällskapet, Ragnar Söderbergs stiftelse, EU:s sjunde ramprogram genom forskningsprojektet Tornado samt EPSRC Career Acceleration Fellowship
Publikation: “The impact of Crohn’s disease genes on healthy human gut microbiota: a pilot study”, Christopher Quince, Elin Lundin, Anna N Andreasson, Dario Greco, Joseph Rafter, Nicholas J Talley, Lars Agreus, Anders F Andersson, Lars Engstrand, Mauro D’Amato, Gut, online 7 januari 2013.
– Inbyggda svarta lådor för att övervaka fordon har funnits länge på den professionella transportmarknaden men aldrig fungerat för privatbilister, säger Isaac Skog, forskare på avdelningen för signalbehandling på KTH.
Det är han och forskarkollegorna Peter Händel och Martin Ohlsson på KTH som tillsammans utvecklat Whitebox.
– Vår idé är att koppla ihop fordonets identitet med förarens mobiltelefon för att utnyttja dagens smarta telefoner som ersättning för traditionella svarta lådor. Mobiltelefonladdaren ser ut som en vanlig laddare som ansluts till bilens cigarettändaruttag men innehåller digital signalbehandling och sensorer för att läsa av bilens identitet, dess beteende, samt har möjlighet att kommunicera med den anslutna mobiltelefonen, säger Martin Ohlsson.
Med en smart mobiltelefon i bilen som övervakar körningen finns det således flera möjligheter att spara pengar och vårda miljö. Detta genom lägre bränsleförbrukning.
Användarbaserad försäkringspremie är ytterligare ett besparingsexempel där föraren får en försäkringspremie som motsvarar riskbeteendet och ger en möjlighet för den säkre föraren att få en rättvis premie och inte behöva betala för andras misstag. Vidare går säker och miljövänlig körning som bekant hand i hand.
– Kör vi med omtanke så sparar vi inte bara pengar på lägre bränslekostnad utan kan dessutom få en lägre försäkringspremie, säger Peter Händel, professor i signalbehandling på KTH.
Hur fungerar då Whitebox? Jo, batteriladdaren analyserar överlagrade svaga signaler i cigarettändaruttaget och kan på så sätt ta ett ”fingeravtryck” på bilen.
– På samma sätt som våra egna fingeravtryck är unika så har varje fordon sin egna unika signatur. Detta är ett resultat av att all elektronik har små inbördes skillnader i egenskaper, vilket kan utnyttjas för detta ändamål, säger Peter Händel.
Då mobiltelefonen är en del av lösningen finns det också möjlighet att dela med sig av den insamlade informationen till andra användare. Detta via exempelvis sociala medier. Att koppla på ytterligare program och funktioner är också en möjlighet för framtiden.
– Om vi alla hjälps åt och anonymt delar med oss av informationen så kan vi i gengäld få smartare trafik och en mer hållbar trafiksituation i Stockholm och andra stora städer, säger Peter Händel.
