– Det mest intressanta forskningsresultatet är att individer konstruerar och framförhandlar sin subkulturella identitet med hjälp av specifika argument. Dessa argument fungerar som bevis för att individen är en autentisk hårdrockare. De hjälper till att upprätthålla bilden av att hårdrockarens eventuella utanförskap i samhället är självvalt samt att de understryker vikten av den stil och de ritualer hårdrockaren är involverad i, säger Susanna Larsson.

Hon har också undersökt hur man i det här sammanhanget kan föra fram bilden av ett unikt jag samtidigt som man förhåller sig till kollektivets sociala och estetiska normer.
– Praktikerna, strategierna och argumenten som förs fram visar att det finns en extremt tydlig medvetenhet om den individuella identiteten i det här subkulturella sammanhanget. Individens autenticitet får också ta mycket mer plats i gruppen än vad man skulle kunna tro.

Knapphändig forskning på området
Idén till att forska om hårdrockssubkulturen är delvis ett resultat av att hårdrock är ett stort personligt intresse, men det finns fler anledningar.
– Dels har man inte forskat om hårdrock, trots att Sverige är ett av länderna i världen med flest hårdrockslyssnare eller praktiserande. Man har inte heller kollat djuplodande på socialpsykologiska mekanismer i relation till identitet och subkulturer. Det gället främst Sverige, men det finns lite forskning av det slaget i övriga världen också. Jag tycker också det är viktigt att kolla hur en subkultur som funnits i drygt 40 år och därmed kan kallas etablerad på alla sätt, påverkar och påverkas av dess medlemmar och deras leverne i det senmoderna samhället.

Kvinnorna i hårdrockssubkulturen
Hennes forskning visar också att kvinnorna i hårdrockssubkulturen tycks hamna i en gråzon där de är ”för kvinnliga” för hårdrockssubkulturens maskulina ideal. Men på grund av att de konstant tvingas förhålla sig till dessa ideal är de ”för manliga” för samhället utanför subkulturen.

Kvinnorna har dock strategier för att kunna överbrygga den problematiken.
– Strategierna handlar främst om att skaffa sig fördelar genom att visa sig seriösa. Det kan man göra genom att bevisa sig självsäker kring och kunnig om hårdrocken i tal och genom att till exempel spela ett instrument. Därmed tar man plats och utmanar den manliga hårdrocksarenan. Några musikerkvinnor uttryckte att hemligheten till att sluta bli tagen som ett ”tjejband” var att sluta se sig själv som ett ”tjejband” och i stället vara ett hårdrocksband.

Självklart innebär de strategier kvinnorna talade om att de ändå förhåller sig till vissa manliga normer i hårdrocken. Trots detta uppstod hos kvinnorna en känsla av aktörskap och egenbestämmande som ett resultat av strategierna.

KONTAKT
För mer information kontakta Susanna Larsson, susanna.larsson@oru.se, 019-303088

Forskningsprojektet ”Nyhetsbilden i förändring: En studie om bildjournalistikens utveckling och förutsättningar 1995-2015,” har tilldelats drygt 5,4 miljoner av Ann- Marie och Gustaf Anders
stiftelse för mediaforskning.

De senaste decennierna har mediebranschen genomgått stora förändringar som påverkat alla delar av nyhetsbevakningen. Fokus för forskningsprojektet är att undersöka hur nyhetsbilden och bildjournalistiken har påverkats av detta.

– Vi vill belysa nyhetsbildens status i den omställning som mediebranschen genomgått och fortfarande genomgår, i takt med internet, multijournalistik, ekonomisk åtstramning och det ökade bildflödet från allmänheten, säger Maria Nilsson, lektor i bildjournalistik, som leder projektet tillsammans med Ingela Wadbring.
I forskargruppen ingår också John Kimmich-Javier, professor i bildjournalistik, och Terje Lindblom, adjunkt i bildjournalistik. Studien genomförs vid Mittuniversitetets avdelning för Medie- och kommunikationsvetenskap med start hösten 2013 och blir den första studien i det nyinstiftade ämnet bildjournalistik.

Forskargruppen kommer främst att fördjupa sig i nyhetsbildens utveckling efter 1995 och bland annat titta på den bildjournalistiska yrkesrollen och arbetsprocessen vid nyhetsredaktionen samt hur publiken tagit emot bilderna.
– Vår ambition är att bidra till en ökad kunskap om hur bildjournalistiken har sett ut, hur den ser ut idag, och att ge en prognos om hur den kommer att se ut framöver, säger Ingela Wadbring.

KONTAKT
Maria Nilsson, fil. dr. och lektor i bildjournalistik, 070-320 21 03, e-post: maria.nilsson@miun.se
Ingela Wadbring, fil. dr och professor i medieutveckling, 070-333 27 16, e-post: ingela.wadbring@miun.se
 

Hur djuren i lantbruket mår har ingen direkt relation till regelverket kring djurvälfärd i landet. Skillnaderna mellan hur djuren har det i olika länder kan förutom olikheter i lagar och regler bero på medborgares och konsumenters medvetenhet, handlarnas och de ideella organisationerna position, jordbrukarnas kunskaper och medvetenhet och mycket annat.

De mest effektiva verktygen för att förbättra djurvälfärden beror därför på var man är, i vilket land och i vilken kontext. Det konstaterar forskare i EU-projektet EconWelfare, i en nyligen publicerad artikel i den internationella vetenskapliga tidsskriften Animal Welfare. Trots olikheterna i praxis har man sett att djurskyddspolicy i olika länder utvecklas enligt en och samma kurva, som består av fem steg mot en bättre djurvälfärd.

– Det finns inget särskilt ”europeiskt synsätt” på djurskydd utan olika kulturer med olika normer, värderingar och ambitioner i de här frågorna. Vilka som är de lämpligaste och mest effektiva åtgärderna för förbättrade förhållanden beror på var man befinner sig i diskussionen om djurskydd i ett land, säger Linda Keeling, professor i djurskydd på SLU och ledare för den del av EconWelfare som handlar om djurskyddspolicy.

Därför är det inte troligt att man kan hitta en enhetlig lösning för att främja djurvälfärden i hela EU. Men det forskarna erbjuder i sin rapport är ett verktyg för att identifiera i vilket stadium ett land befinner sig för att kunna sätta in rätt resurser där det behövs och kan göra skillnad.

Vägkarta för djurskydd
I sin studie har forskarna genomfört analyser i åtta europeiska länder. Resultatet är ett konceptuellt ramverk, en ”vägkarta för djurskydd”. I frågorna till intressentgrupperna i studien fokuserade man på upplevelsen av nivån på och betydelsen av produktionsdjurens välfärd i respektive land och hur tryck uppifrån skapas för att förbättra djurvälfärden. För varje steg på vägen mot bättre djurvälfärd har forskarna också identifierat särskilda policyinstrument tillsammans med de intressentgrupper som är mest tongivande just där.

Sverige utmärker sig
Sverige och andra länder i nordvästra Europa är områden där man själv bedömer att nivån på djurvälfärd är mycket hög, men strategierna varierar.
–  Sverige är ett av de länder som reglerar djurskyddsfrågorna främst genom lagstiftning, medan man i exempelvis Storbritannien har valt att utveckla certifiering och märkning av varor för att skapa opinion och förändring, säger Linda Keeling.

Vad gäller Sveriges utveckling ser det lite annorlunda ut än övriga undersökta länder. Innan Sverige gick med i EU hade man redan höjt nivån på lagstiftningen kring djurvälfärd här och vi befinner oss långt före andra länder på det sättet. Men det finns fortfarande väldigt få produkter på marknaden som inriktar sig på just detta – där har Sverige inte kommit särskilt långt.
 
INFORMATION OCH KONTAKT
Kontakt: Linda Keeling: Linda.Keeling@slu.se, Mobiltel: 0703-593040
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Fotnot: EconWelfare är ett europeiskt forskningsprojekt som syftar till att ge förslag till nationella och europeiska politiker och tjänstemän för att förbättra djurskydd inom lantbruket. Projektet är ett samarbete mellan forskare i Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Italien, Makedonien, Polen, Schweiz och Sverige. SLU är ansvarig för den del av projektet som arbetar med utveckling av policy och övervakning. Linda Keeling från SLU är också koordinator för Centre of Excellence in Animal Welfare Science. Läs mer på: www.slu.se/animalwelfare

Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde beslutade idag att skicka en gemensam ansökan om finansiering av forskning till Västra Götalandsregionen. Anledningen är att de båda högskolorna vill inleda ett strategiskt samarbete inom fyra forskningsområden. Västra Götalandsregionen har tidigare uttryckt ett intresse för att stödja ett forskningssamarbete mellan de båda högskolorna och nu får regionen alltså en formell ansökan.

– Vi har identifierat fyra forskningsområden där vi tillsammans skulle bli nationellt ledande och som också har en internationell potential. Jag ser detta som ett sätt att stärka utbildningen och forskningen i både Borås och Skövde, och som ett steg på vägen för att utvecklas till ett universitet, säger Björn Brorström rektor för Högskolan i Borås.

Sigbritt Karlsson, rektor för Högskolan i Skövde, hoppas att Västra Götalandsregionen ställer sig positiv till ansökan om forskningsmedel.

– Inom flera av de aktuella forskningsområdena samarbetar vi redan idag med företag och organisationer i regionen. Om regionen ställer sig positiv till vår ansökan kan vi intensifiera dessa samarbeten. Då stärker vi inte bara högskolorna utan indirekt också våra samarbetspartners i regionen, säger Sigbritt Karlsson.

De fyra forskningsområdena där Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde vill samarbeta är:
– Informations- och kommunikationsteknik
– Design, textil och hållbar utveckling
– Vård och välbefinnande
– Framtidens företagande och nya affärsmodeller

Bakgrund: Samarbetet mellan Högskolorna i Borås och Skövde
Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde utredde under 2011 och 2012 – var för sig – hur högskolornas verksamhet bör utvecklas och hur framtida utmaningar bör hanteras. I båda utredningarna poängterades möjligheterna med att samarbeta med andra lärosäten och båda fann att högskolorna i Borås och Skövde närmare borde utreda förutsättningar för ett fördjupat samarbete.  Under andra hälften av 2012 har samtalen intensifierats mellan de båda högskolornas ledningar för att identifiera samarbetsområden.

KONTAKT
Annie Andréasson
Telefon: 033-4354022
Mobil: 0708-174122

Vid sjukdomar i ögats gula fläck, makula, finns risk att förlora all syn i det centrala seendet. Drabbade personer blir hänvisade till att använda det kvarvarande perifera seendet för att klara sig så bra som möjligt. Det perifera seendet begränsas av den lägre upplösningsförmågan i näthinnan, men även av de optiska fel som uppstår i ögat vid excentrisk fixation, det vill säga när man måste använda seendet utanför makula.

Syftet med Karthikeyan Baskarans arbete är att försöka förbättra avbildningen i det perifera seendet med hjälp av optiska korrektioner, särskilt hos synskadade med ett absolut centralt bortfall i synfältet och en invand bästa näthinneplats utanför makula.

För att förstå de optiska felens inverkan på det perifera seendet, har mätningar av dessa optiska felteckningar även genomförts på normalseende ögon. Det visade sig att felteckningarna i det perifera seendet är högre i äldre ögon jämfört med yngre och att korrektion av astigmatismen som uppstår i det perifera seendet ger bättre syn när man mäter med lågkontrastobjekt.

Ihop med gruppen för visuell optik vid KTH var forskargruppen vid Lnu de första i världen, att visa hur synen kunde förbättras hos en synskadad med en sedan länge invand bästa näthinneplats, på grund av centralt synbortfall, genom att korrigera alla optiska felteckningar.

De optiska aberrationerna, som är den korrekta termen för felteckningarna, värderades med en aberrometer som har ett öppet synfält, vilket gör det möjligt att mäta i stora delar av synfältet. Eftersom aberrometern visade sig vara så användbar, hoppas forskarna att den i en mer klinisk version kan komma att användas på syncentraler och andra kliniker. I framtiden borde det även vara möjligt att korrigera de mer avancerade optiska felen med hjälp av individuellt tillverkade kontaktlinser eller intraokulära linser.

INFORMATION OCH KONTAKT
Karthikeyan Baskaran är och uppvuxen i Madras, Indien. Han studerade optometri vid elite School of Optometry och tog sin examen i optometri vid BITS University i Pilan 2004. Sedan början av 2009 har han varit doktorand inom biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Optimal use of peripheral vision” försvaras den 20 december, 2012 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent är Dr Michael Crossland, University College London och Moorfields Eye Hospital.

För mer information kontakta Karthikeyan Baskaran, telefon: 0480-44 62 81 eller e-post: karthikeyan.baskaran@lnu.se

– Våra resultat visar ett tydligt samband mellan fler skolår hos kvinnor och användning av hållbara jordbruksmetoder, säger Hailemariam Teklewold vid Enheten för miljöekonomi, Institutionen för nationalekonomi.

I många afrikanska länder ger jorden allt mindre i takt med att naturens så kallade ekosystemtjänster slås ut, till exempel näringsämnescirkulation och biologisk kontroll av skadliga ämnen.

Utbildning av kvinnor kan vara en av de viktigaste drivkrafterna för ett långsiktigt hållbart jordbruk i Afrika, visar Hailemariam Teklewold i sin doktorsavhandling.

Han har studerat en rad olika faktorer för att hitta vad det egentligen är som förmår småbrukare i Etiopien att börja med jordbruksmetoder som ökar bördighet och produktivitet utan att förstöra jorden. För trots att både statliga och icke-statliga organisationer länge har uppmuntrat bönder att satsa på hållbara jordbruksmetoder, så är det få bönder i utvecklingsländer som tillämpar dem.

Bland de faktorer som mest visade sig påverka om småbrukare i Etiopien anammar hållbart jordbruk eller inte är socialt kapital, väder- och klimatrelaterade risker, och huruvida man litar på att få stöd från regeringen vid missväxt. Likaså hade alltså kvinnans utbildning betydelse.

– Därför är det viktigt att beslutsfattare satsar på utbildning av kvinnor, stärker institutioner som kan ge bönder rådgivning och stöd, stärker de sociala trygghetssystemen, etablerar kreditmarknader, och ger detaljerade prognoser om regnfall och annan klimatrelaterad information, säger Teklewold.

Tidigare forskning har fokuserat på ekonomiska effekter av enskilda jordbruksmetoder. Men i verkligheten tillämpar bönder flera metoder samtidigt. Därför analyserade Hailemariam Teklewold en kombination av tre hållbara jordbruksmetoder, för att se om de kan ge större skördar och samtidigt hålla nere användningen av jordbrukskemikalier. Metoderna handlar om att växla mellan olika grödor som majs och ärt- och baljväxter, att använda bättre utsäde, och att bearbeta och plöja jorden så lite som möjligt och lämna kvar skörderester. Den sistnämnda metoden ger jorden bättre förmåga att hålla kvar vatten och bättre näringsinnehåll.

– Bönder som tillämpar den här kombinationen får högre inkomst per hektar och skördeperiod, omkring 2 300 kronor, ungefär lika mycket som en nyligen högskoleutbildad etiopier tjänar under tre månader. Samtidigt minskar användningen av kväve som gödningsmedel, eller är oförändrad.

– Nackdelen med metoden att inte plöja jorden är att kvinnors arbetstimmar i jordbruket ökar. Metoden kräver mer ogräsrensning, en arbetsuppgift som kvinnor brukar utföra. Detta är en jämställdhetsaspekt som beslutsfattare bör vara medvetna om. Dessutom kan detta minska tiden för barnomsorg och matlagning, som kvinnor ofta tar ansvar för, säger Hailemariam Teklewold.

INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingen genomfördes med stöd av Sidas miljöekonomiska kapacitetsuppbyggnadsprogram. Avhandlingens titel: ”Essays on the economics of sustainable agricultural technologies in Ethiopia”.

För mer info: Hailemariam Teklewold: hailemariam.teklewold@gu.se Handledare: Gunnar Köhlin gunnar.kohlin@gu.se Disputation: 14 dec kl 10, Sal E44, , Handelshögskolan, GU, Vasag 1, Göteborg.

Det har Gabriella Wennblom kommit fram till i sin doktorsavhandling i ekonomi vid Örebro universitet, som handlar om ekonomistyrning och förtroende.

– Traditionellt har inte mjuka värden haft så stort utrymme bland ekonomer, som arbetar med väldigt formella ekonomiska styrmekanismer. Det kan handla om budgetar, olika resultatmätningar eller ekonomiska kalkyler, som till och med ansetts stå i motsatsförhållande till förtroende och öppenhet.

Gabriella Wennbloms avhandling är en omfattande studie av litteratur inom området. I arbetet har hon ritat upp modeller av olika studier för att beskriva och jämföra vad de kommit fram till.

Orientering
– Jag började orientera samtidigt som jag började arbetet med avhandlingen. Jag hade nytta av att likt en orienterare beta av kontrollerna i tur och ordning, berättar hon.

Hon har funnit att om människor får ett ökat förtroende och om styrsystemen används med öppenhet och transparens kan de ha en positiv effekt, det gäller både i relationen mellan människor och mellan organisationer. Om man enbart upplever de ekonomiska styrsystemen som instrument för hård kontroll och resultatmätning leder det till stress och resultatförsämring.

– Ett gott förtroende kan göra att ett ekonomistyrningssystem kan användas både för att mäta resultat och i lärande syfte för att utveckla arbetet, formella och informella styrsystem behöver inte stå i motsats till varandra.

Öka medvetenheten
Det är viktigt för företag och organisationer, som är mycket formella i sin användning av styrsystem som budgetar och resultatmätningar, att bli medveten om de negativa konsekvenserna av det.

– Ekonomiska styrsystem använda på rätt sätt kan i stället bidra till att organisationen når sina mål, utvecklar affärerna och ökar medarbetarnas kunskaper. Men det handlar om att förändra styrsystemen, som ofta är rigida, och anpassa dem till att bygga och stärka förtroendefulla relationer, säger Gabriella Wennblom, som hoppas att resultatet av hennes forskning ska kunna bli till nytta för företag och organisationer och få plats i undervisningen av blivande ekonomer.

KONTAKT
Gabriella Wennblom: Mobil 076-305 3207, E-post: gabriella.wennblom@oru.se, Telefon: 019-301016

Marie Torstensson Levander, som nyligen erhöll 4,3 miljoner från Vetenskapsrådet, inleder vid årsskiftet, tillsammans med professor Per-Olof Wikström vid Institute of Criminology, Cambridge University, en treårig komparativ studie som ska undersöka och jämföra orsaker till ungdomars brottslighet i Sverige och Storbritannien, två länder med skilda välfärds-och rättsystem. Projektet handlar främst om att studera samspelet mellan social miljö och individfaktorer och betydelsen av detta för brottslighet.

– Vi behöver mer kunskap om hur sociala miljöer utanför hemmet och bostadsområdet samspelar med individuella egenskaper och hur detta påverkar individens utveckling och beteende, säger Torstensson Levander.

Det är välkänt att barn och ungdomar i utsatta miljöer oftare begår brott än ungdomar som växer upp och rör sig i mer välbeställda områden. Man vet också att riskerna ser olika ut för enskilda individer trots att de befinner sig i identiska sociala miljöer. Hur orsakmekanismerna ser ut vet vi fortfarande för lite om, något som Torstensson Levander och hennes kollegor vid Institutionen för kriminologi vill råda bot på.

Den centrala frågan för projektet är vilka ungdomar, med vilka egenskaper och erfarenheter, i vilka sociala miljöer som löper störst risk att bli kriminella.

Vägarna in i kriminalitet kan se olika ut i Sverige respektive Storbritannien. Torstensson Levander och hennes kollegor menar att detta, bland annat, kan bero på de olika samhällssystemen, men också på ungdomarnas vardagsliv och hur, var och med vilka de tillbringar sin tid.

– En hypotes är att den sociala kontrollen och kanske också moraluppfattningen bland ungdomar är något starkare i Storbritannien jämfört med Sverige. Frågan är då i vilken utsträckning detta påverkar brottsligheten.

Även olikheter i skol-, välfärds- och rättssystemen kan tänkas påverka brottsligheten.

– Vi kommer att använda data från två longitudinella studier, MINDS i Malmö och PADS+ i Peterborough. Vår förhoppning är att vår forskning kan ligga till grund för effektiva förebyggande åtgärder där man tar hänsyn till de ungas individuella behov i olika sociala miljöer.

I den vetenskapliga tidskriften Neuropsychopharmacology presenterar nu svenska forskare nya forskningsrön som visar att glutamat, som även misstänks vara av betydelse för depression, bär en koppling till självmordsbenägenhet. Lunds universitets Lena Brundin och Sophie Erhardt vid Karolinska Institutet har i ett flerårigt samarbete undersökt hur inflammation kan leda till psykiatriska sjukdomar, och studien är ett resultat av dessa projekt.

– Fynden är väldigt viktiga eftersom de visar på en kemisk sjukdomsmekanism hos patienter. Det har funnits ett stort fokus på en annan signalsubstans, serotonin, i 40 år. Våra slutsatser pekar på att det är dags att flytta en del av det fokuset till glutamat, förklarar Lena Brundin.

Forskarna undersökte glutamatets aktivitet genom att mäta kinolinsyra – ett kemiskt ämne som ökar signalstyrkan i glutamatsystemet – i ryggmärgsvätskan hos 100 personer. Cirka två tredjedelar av deltagarna var inlagda på sjukhus efter självmordsförsök medan resterande var friska. Resultaten visade att självmordspatienterna hade mer än dubbelt så höga nivåer av kinolinsyra än de som var friska. De patienter som rapporterats uppvisa tydligast självmordsbeteende hade också de allra högsta värdena.

– Anti-glutamat mediciner är fortfarande under utveckling och skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att förhindra självmord. Faktum är att nyutkomna kliniska studier har visat att bedövningsmedlet ketamin, som hämmar glutamatsignalering, tycks vara mycket effektivt för att motverka depression, även om dess bieffekter i nuläget begränsar användningsområdet, säger Lena Brundin.

Forskningrapporten, ”Connecting inflammation with glutamate agonism in suicidality”, är ett samarbete mellan svenska, amerikanska och australiensiska forskare.

Författare: Sophie Erhardt, Chai K Lim, Klas R Linderholm, Shorena Janelidze, Daniel Lindqvist, Martin Samuelsson, Kristina Lundberg, Teodor T Postolache, Lil Träskman-Bendz, Gilles J Guillemin och Lena Brundin.

Titel: Connecting inflammation with glutamate agonism in suicidality
Neuropsychopharmacology, 2012; doi: 10.1038/npp.2012.248

Länk till artikel.

Bussförare i lokaltrafiken har pressade arbetstider som ofta leder till trötthet och ökad risk för ohälsa och olyckor. Men det saknas studier om deras arbetssituation när det gäller hälsa och trötthet.
 
Anna Anund kommer nu att leda en studie där forskare ska registrera grader av sömn och vakenhet för att på så sätt avgöra hur vanligt det är med trötthet bakom ratten. I projektet ska man också genomföra tester som ska utvisa om tidiga morgnar leder till ökade säkerhetsrisker och mikrosömn under resten av dagen.
 
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling. AFA Försäkring stöder forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat och offentlig sektor.

Rapportförfattarna studerar bl.a. hur sjukfrånvaro och läkemedelsanvändning påverkas av att delta i de två aktiviteter som erbjuds inom rehabiliterings­ga­ran­tin: kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering (MMR).

KBT minskar sjukfrånvaron hos majoriteten av deltagarna
Individer med psykisk ohälsa fick KBT. De som inte var sjukskrivna, och som i huvudsak arbetade när behandlingen började, hade 26 procent lägre sjukfrånvaro året efter behandlingen. De konsumerade också mindre läkemedel. Bäst effekt hade behandlingen på unga med relativt liten erfarenhet av sjukskrivning. En lite mindre grupp var sjukskriven när behandlingen började, de minskade varken sjukfrånvaron eller läkemedelsanvändningen.

– Vi tolkar skillnaderna mellan grupperna så att KBT bättre hjälper dem som har måttliga problem och fortfarande arbetar än dem som har större problem och som är sjukskrivna, säger Per Johansson som är en av rapportförfattarna.

MMR ökar deltagarnas sjukfrånvaro
Personer med smärta i rygg, nacke och skuldror fick MMR, en kombination av fysisk träning och psykologisk behandling. Deltagare i den kategorin som inte var sjukskrivna när behandlingen började ökade sin sjukfrånvaro med hela 60 procent. Medicinanvändningen minskade inte.

– Då behandlingen är omfattande har deltagandet sannolikt fungerat inlåsande för dessa individer. Det är också en erfarenhet från tidigare utvärderingar av rehabiliteringsinsatser, säger rapportförfattaren Pathric Hägglund.

Data och metod
Rapportförfattarna analyserar effekten av behandlingarna utifrån en så kallad matchningsansats där individer som fick behandling jämförs med individer som inte fick det. De använder ett rikt datamaterial från Region Skåne där samtliga deltagare i rehabiliteringsgarantin mellan januari 2010 och juni 2011 ingår.

Rapport 2012:26 Rehabiliteringsgarantin är skriven av Pathric Hägglund, Inspektionen för socialförsäkringen och Per Johansson och Lisa Laun, båda vid IFAU.

Innovativt underhåll med appar kan ge färre tågförseningar

eMaintenance är ny forskning vid Luleå tekniska universitet (LTU) som bidrar till att utveckla innovativa lösningar för industrin. En av dessa lösningar är eMaintenance Cloud inom vilken ”industriella appar” kan utvecklas för effektivare underhåll inom bland annat järnväg, gruva,  väg, flyg samt papper och massa. Ett nytt labb för apputveckling vid LTU invigs i januari 2003

– Man bygger en industriell app-plattform i vårt nya eMaintenance Lab där olika intressenter inom olika industrier  kan utbyta information med varandra i realtid och säkerställa att rätt information når fram till rätt mottagare i rätt tid, säger Ramin Karim, biträdande professor inom drift- och underhållsteknik vid Luleå tekniska universitet.

Dessa appar kan t.ex bidra till att minimera risker för tågstopp på grund av brister i underhåll. Det nya forskningsområdet eMaintenance Cloud presenterades vid den internationella konferensen eMaintenance 2012 där forskare från 12 länder mötts under tre dagar. Hela grundidén med en Cloud (moln) lösning är effektiv informationsförsörjning. Det sker i ett helt nytt labb på universitet, eMaintenance Lab, genom att bygga en industriell app-plattform som gör det möjligt hantera komplex information och samarbeta i realtid. Behovet av detta är stort inom såväl industri som transportsektor.

– Jag tror att det är bland det viktigaste vi kan forska om nu. Vi måste lösa det tillsammans i ett branschsamarbete, vi måste forska tillsammans då vinner vi mycket, dels förståelse mellan varandra, vi delar på kostnaderna som är små i förhållande till vad ett stopp kan innebära, säger Christian Eriksson, enhetschef Utveckling och Anläggningsutformning vid Trafikverket.

Fokus på underhåll är stort just nu då även Riksrevisionen planerar att göra en genomlysning av transportsektorn där även spår- och fordonsunderhåll omfattas. Drift och underhåll var också ämnet för eManitenance 2012 arrangerad av Luleå tekniska universitet som avslutades på fredagen.  Universitetet med sitt järnvägstekniska centrum JVTC och SKF University Technology center är ledande inom drift och underhåll och nu tillkommer även det nya eMaintenance Lab som ska invigas i början av 2013, ett labb som inte minst efterfrågas av industrin.

– Det är ju klart att det är väldigt många teknologier som samverkar, som man behöver kunna mäta bättre, man behöver kunna samla in data, man behöver analysera data bättre, man behöver koppla ihop olika system för det är ju en multifunktionell sak, säger Tomas Lagerberg, forskningschef inom ABB vars kunder finns inom process- och verkstadsindustri.

Ungdomar är idag väl medvetna om och ofta kritiska till de köns- och sexualitetsnormer som omger dem. Att använda porr och exponera sig sexuellt på nätet är något av ett dilemma för dem då de balanserar mellan idealet om jämställdhet och de traditionella föreställningarna om kvinnlighet och manlighet.

Pernilla Nigård, doktorand vid Malmö högskola, har studerat hur ungdomar resonerar kring sina erfarenheter av att titta på pornografi och exponera sig sexuellt för andra på nätet. Hon har också studerat hur de upplever att dessa erfarenheter påverkar deras välbefinnande.
– Ungdomar omges av sexualiserande uttryck i vardagen och formar sin identitet genom att prova olika saker, inte minst på det sexuella området, säger Nigård.

Hennes studie visar att användandet av pornografi och att exponera sig sexuellt kan berika ungdomarnas vardag, samtidigt känner många som använder pornografi skam och de som exponerar sig sexuellt är beroende av att få positiva kommentarer för sina bilder.

Studien om pornografianvändande fokuserar på unga mäns erfarenheter.
– Pornografin fyller en annan funktion än sex med en partner för de unga männen. Pornografin är en snabb väg till tillfredsställelse och ställer inga krav. Avsaknaden av intimitet och oberoendet är såväl pornografins styrka som dess svaghet, säger Nigård.
Samtidigt känner många skamkänslor. De unga männen är uppvuxna med ett tydligt jämställdhetsideal som förutsätter att de förhåller sig kritiska till pornografi. De är också påverkade av traditionella föreställningar om att män ska bli sexuellt upphetsade av pornografi.

Dilemmat är snarlikt för de unga kvinnor som exponerar sig sexuellt för andra på nätet. Unga kvinnor förväntas å ena sidan vara sexuellt återhållsamma, å andra sidan ska de vara sexuella på samma villkor som män.
– Kvinnorna går en svår balansgång där gränsen mellan uppskattning och att bli kallad ”hora” är hårfin.

Nigård har tittat på en mängd bilder, som unga kvinnor lagt ut. Variationen är stor, från putande munnar och djupa urringningar till pornografiska bilder.
– Det är oerhört väsentligt för unga människor att synas idag. Tar man av sig kläderna syns man lättare, konstaterar hon.
De unga kvinnorna blir styrkta och känner sig stolta när de får positiva kommentarer för sina bilder. Är kommentarerna däremot nedsättande har de svårt att acceptera dem.
– Exponeringen är oftast en slags genväg till upplevd självständighet för de unga kvinnorna. Den är ett lätt sätt att bli bekräftad och uppmärksammad av män.

Forskare i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde forsätter nu sitt arbete med att undersöka hur människor tolkar varandra i olika trafiksituationer.  Tidigare har forskarna Paul Hemeren, Mikael Johannesson, Mikael Lebram, Fredrik Eriksson och Kristoffer Ekman studerat hur bilister uppfattar cyklisters beteende i trafiken. Nu har gruppen beviljats ytterligare medel för att utöka sina studier och fokusera på hur man kan förbättra bilförares uppfattning av cyklister.
Forskarna ska dels undersöka vad som gör att en bilförare upptäcker en cyklist, dels hur bilföraren tolkar cyklisten och förstår hur cyklisten tänker röra sig i trafiken.

Länsförsäkringsbolagens forskningsfond finansierar projektet med 1 miljon konor under 2013. Enligt ett pressmeddelande från Länsförsäkringsbolagen är finansieringen en del i en långsiktig forskningssatsning där alla projekt undersöker situationen för oskyddade trafikanter.
Länsförsäkringsbolagens Forskningsfond stödjer vetenskaplig forskning som kan förebygga skador och bidra till att öka tryggheten i samhället.

KONTAKT
Paul Hemeren, 0500-44 83 14

Göran Fransson, Anneli Frelin och Jan Grannäs – som samtliga är verksamma inom Akademin för utbildning och ekonomi – forskar inom området utbildningsvetenskap och kommer under åren 2013-2015 att genomföra projektet ”Rektors arbete och lämplighetsprövning av nya lärare. En studie av rektorers förändrade arbetsvillkor efter införandet av lärarlegitimation”.

Studiens syfte är att studera hur införandet av lärarlegitimationen med introduktionsperiod och lämplighetsprövning av de nya lärarna förändrar förutsättningar för rektorers arbetsvillkor, kompetens och yrkesroller. Centralt är att studera hur rektorer hanterar dessa förändringar och vad det betyder för såväl lärares som rektorers yrkesprofession.

Angelägen forskning på det nationella planet. Förutom de medel som Högskolan i Gävle satsar stöds forskningsprojektet med 2,1 miljoner kronor av AFA Försäkring. Projektet är ett av totalt 16 nya forskningsprojekt som fått sammanlagt 34,3 miljoner kronor från AFA Försäkring.

– Det är ett glädjande besked och ett kvitto på att AFA Försäkring anser att vi är en stark forskningsmiljö och bedriver forskning som har hög kvalitet och som är angelägen på det nationella planet, säger projektledare Göran Fransson, samordnare av forskningsgruppen Induction inom vilken de tre Gävle-forskarna ingår. 

Fokus på utveckling under den första tiden. Forskningsgruppen har fokus på professionell utveckling under den första tiden i ett yrke, på professioner och professionalism, på stöd och mentorskap samt på relationen akademisk (yrkes)utbildning och yrkespraxis. Gruppen genomför för närvarande flera projekt kring mentorskap och introduktionsperioden för lärare och förskollärare. Två andra externfinansierade projekt som handlar om lärares arbete respektive om relationer mellan lärare och elever.

KONTAKT
Göran Fransson, universitetslektor, Akademin för utbildning och ekonomi, 070-321 29 09

Tekniker som används för att göra plagg vattenavstötande innehåller nästan alltid flourkarbon. Det finns visserligen alternativ som är fria från ämnet i dag, men de anses inte vara bra nog för materialet i funktionskläder.

– Det ligger i många företags intresse att hitta andra sätt att behandla plaggen på, säger Susanne Nejderås, biträdande processledare för Smart Textiles.

Utöver OrganoClick är också ett antal varumärken från friluftsbranschen inblandade i projektet som Haglöfs, Houdini, Bergans och Norröna. Även Klättermusen är involverade och de sätter stor vikt vid att hitta alternativa behandlingsmetoder.

– Vi anser att det är mycket olyckligt att en av de viktigaste funktionerna i friluftskläder – att skydda mot väta – har skapat ett flourkarbonberoende i friluftsbranschen. Genom samarbetet med leverantörer och branschkollegor i det här projektet vill vi skapa konkurrenskraftiga alternativ på marknaden som uppfyller våra höga funktions-, säkerhets- och miljökrav. Det skulle inte bara gynna oss utan många andra aktörer på marknaden, säger Joel Svedlund, på Klättermusen AB.

Förhoppningen är att pilotprojektet ska få ytterligare finansiering av EU och kunna utvecklas ännu mer. En ansökan, framtagen i samarbete mellan VINNVÄXT-initiativen Peak Innovation och Smart Textiles är inskickad. Blir det grönt ljus handlar det om 20 miljoner kronor under 2½-3 år. Besked väntas komma under våren 2013. Pilotprojektet kommer att pågå under 2013.

Fakta om flourkarbon:
Flourkarboner är ett samlingsnamn på ämnen som har väldigt goda egenskaper när det kommer till vatten- och smutsavvisning. De är därför väldigt lämpliga att använda för impregnering av funktionsplagg, såsom regnjackor. Ämnena har dock en rad mindre önskvärda egenskaper som till exempel att de bryts ned långsamt i naturen, hämmar fortplantningsförmågan hos däggdjur, misstänks orsaka cancer och kan spridas långa distanser från tillverkningsorten. Många flourkarboner är förbjudna men problematiken finns ändå kvar eftersom tillåtna ämnen som idag används utgår från förbjudna flourkarboner i tillverkningsprocessen.

KONTAKT
Samtliga inblandade företag/organisationer i projektet: OrganoClick, Smart Textiles (Högskolan i Borås), Swerea IVF, Klättermusen, Haglöfs, Houdini, Bergans och Norröna.
Kontaktperson: Susanne Nejderås, Smart Textiles. Tfn: 0702-16 84 55.
Materialet är fritt för publicering.
Text: Therese Rosenblad