Nationellt superdatorcentrum på Linköpings universitet växer, till sommaren blir det nya Kärnhuset klart för inflyttning. Men nytillträdde chefen Patrick Norman lanserar redan nu en unik tjänst där de forskare som utnyttjar beräkningskapaciteten i Sveriges största superdator också kan få hjälp att effektivisera beräkningarna.
– Inte alla forskargrupper har den expertis som krävs för att optimera koden för den här typen av datorer, deras huvudintresse är ju att få fram forskningsresultat, förklarar Patrick Norman, professor i beräkningsfysik på Linköpings universitet och chef för Nationellt superdatorcentrum, NSC.
Han hoppas därför att det ska finnas ett stort intresse för den nya tjänsten. Alla disputerade forskare som är anställda vid svenska lärosäten kan utnyttja såväl beräkningskapaciteten i Triolith som den nya tjänsten, utan kostnad. Pengarna kommer från Vetenskapsrådets satsningar på SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) och SeRC (Swedish e-Science Research Centre), ett strategiskt samarbete mellan forskargrupper inom olika beräkningsvetenskaper.
– Personal är på plats så det som återstår är att sprida kunskap om tjänsten så att den kan komma till bästa nytta, säger Patrick Norman.
Triolith har installerats under sommaren och hösten och består nu av inte mindre än 1200 noder eller beräkningsservrar, som var och en innehåller 16 kärnor (cores). I den årliga jämförelse som görs mellan världens superdatorer, som publiceras på listan Top500, hamnar Triolith på plats 83. Placeringen avgörs efter ett specialtest där Triolith presterade 303,7 teraflops, vilket innebär 303,7 biljoner flyttalsoperationer per sekund.
I sommar ska det nya Kärnhuset på Campus Valla stå klart, det byggs nu av Akademiska Hus på uppdrag av Linköpings universitet.
– I samband med flytten dit ska vår superdator också utökas med 25 procent så att den blir ännu kraftfullare, berättar Patrick Norman.
Under 2014 kommer även datorresurser som ska serva vädertjänsterna i Sverige och Norge att installeras i det nya Kärnhuset.
KONTAKT
Patrick Norman patrick.norman@liu.se eller 013 28 16 88
– Det enda sättet att stoppa möjligheten till utbyte av information över internet är att stänga ner nätverket, något som hände i Egypten 2011 och som händer i Syrien just nu. Tribler Mobile gör att användaren kan kringå sådana nedstängningar och istället använda mobilernas inbyggda teknik vid namn närfältskommunikation, NFC, vilket gör att videoklipp kan skickas från mobil till mobil utan kontakt med internet, säger Raul Jimenez, forskare vid KTH.
Han har varit involverad i utvecklingen av Tribler Mobile. Tribler Mobile innebär att information om situationen i till exempel diktaturer, i det här fallet i form av videoklipp, automatisk kan spridas som en löpeld över mobiltelefoner till dess att den når en mobil med uppkoppling till internet. Då laddas den upp. Varje videoklipp kan exempelvis också delas via Twitter.
– Det finns ingen central kontrollpunkt i Tribler Mobile. Användaren har tillgång till en decentraliserad teknik som i princip är omöjlig att censurera, säger Raul Jimenez.
Forskningen och utvecklingsarbetet runt Tribler Mobile, ett resultat bland annat av det europeiska forskningssamarbetet EIT ICT Labs, är ett så kallat öppen källkodsprojekt (open-source projekt) med lika öppna protokoll. Där ingår Peer-to-Peer Streaming Protocol (PPSP) som väntas bli IETF-standard nästa år.
PPSP är i sin tur en del av P2P-Next, ett stort internationellt projekt där bland andra BBC, Pioneer och en rad universitet ingår som samarbetspartners. Målet har varit att utveckla en P2P-plattform och protokoll för nätverkskommunikation.
Vad Raul Jimenez gjort tillsammans med kollegorna är att se till att implementera protokollet för mobiltelefoner, ett arbete som resulterat i just Tribler Mobile.
– Vi vill visa att det är möjligt att använda P2P-protokollet i mobiltelefoner. Att det inte är en dålig idé. Visst finns det risk för att vissa mobiloperatörer blir missnöjda, men redan idag används ju Skype och andra tjänster i mobilen, säger Raul Jimenez.
Protokollet kan även användas i kommersiellt syfte i kombination med molntjänster och som till det yttre fungerar som till exempel musiktjänsten Spotify.
– Protokollet är öppet för alla, oavsett om syftet är rent kommersiellt eller för att främja mänskliga rättigheter. Ett uppenbart användningsområde är att spela in demonstrationer och andra politiska aktiviteter, som i fallet med Tribler Mobile. Det var lite roligt, för när vi sökte forskningsanslag via EIT ICT Labs så var det tydligt att de ville att forskningen skulle vara fokuserad på innovation och kommersiella produkter. Samtidigt innebär Tribler Mobile en tydlig vinst för samhället, och det var därför vi fick anslaget, säger Raul Jimenez.
Han tillägger att tekniken som helhet bjuder på många fler möjligheter än att bara ta fram individuella produkter som Tribler Mobile eller Netflix-liknande live-TV. Tekniken är snarast en möjliggörare för interoperabilitetet i samma anda som TCP/IP (Internet) och webben.
På grund av situationen i Syrien vill KTH-forskarna införa följande kommentar:
”Phone to phone communication is harder to monitor but never risk-free in this context. Uploading a video to the P2P network may expose the identity of the phone used”.
KONTAKT
För mer information, kontakta Raul Jimenez på 08 – 790 42 85 eller rauljc@kth.se.
Forskargruppen Environmental Physiology Group (EPG) vid Mittuniversitetet har funnit att när kroppen acklimatiserar sig till hög höjd så tränas kroppens egen ”bloddopning”.
– Det finns ett lager röda blodkroppar i mjälten som kan släppas ut i cirkulation när det behövs, exempelvis vid syrebrist på hög höjd eller vid dykning. Det är särskilt viktigt när man arbetar på hög höjd som vid en bergsbestigning, säger Angelica Lodin-Sundström, doktorand och forskare vid Mittuniversitetet.
Studierna visar att mjälten tränas på att dra ihop sig och släppa ut de lagrade blodkropparna när kroppen acklimatiserar sig till hög höjd.
Studier genomfördes på bergsbestigare vid tre olika expeditioner under 2011 och 2012 vid Mount Everest. Klättrarna testades före och efter expeditionen, och fick då dels hålla andan, och dels utföra arbete på en ergometercykel. Detta samtidigt som bland annat mjältens volym och blodvärdet mättes.
– Efter bergsbestigningen, som tog cirka två månader, var mjältens förmåga att dra ihop sig större, och blodvärdet var högre efteråt. Mjältens förmåga till sammandragning studerade vi med ultraljud, säger Angelica Lodin-Sundström.
Under våren 2013 planerar gruppen att studera höghöjdsacklimatisering vidare på en grupp klättrare i Himalaya. Då kommer bland annat mjältens respons vid olika tidpunkter i acklimatiseringen till hög höjd att studeras, dessutom kommer man att undersöka om responsen kan skydda mot höjdsjuka.
Resultaten av studierna kommer inom kort att publiceras i vetenskapliga tidskrifter.
KONTAKT
Angelica Lodin-Sundström, doktorand, kontaktas via e-post: angelica.sundstrom@miun.se
Trots att gliom, som drabbar ett slags stödjeceller i hjärnan, är den vanligaste typen av elakartad hjärntumör finns det begränsad kunskap om vilka faktorer som ökar risken. Tidigare studier har visat en skillnad i immunsvar vid diagnos hos gliompatienter i jämförelse med friska kontrollpersoner, och här undersöks om det finns samband mellan antikroppsnivåerna mot fyra vanliga virustyper – adenovirus, cytomegalovirus, Epstein-Barrvirus och varicella zoster-virus – och risken för att insjukna i gliom. Bakom delar av avhandlingen ligger ett världsunikt material från bland annat Medicinska biobanken i Umeå.
– Vi har haft en unik möjlighet att undersöka prover som många gånger togs flera år innan patienten fick sin gliomdiagnos. Därmed har vi kunnat minimera risken att sjukdomen som sådan eller behandlingen påverkar resultaten och det är inte tidigare gjort, säger Sara Sjöström.
I studien hade de personer som senare insjuknade med gliom lägre nivåer av en antikropp mot herpesviruset varicella zoster än de friska kontrollpersonerna. Detta virus orsakar vattkoppor och bältros, och när någon haft en sådan infektion finns den s.k. G-antikroppen kvar i blodet för resten av livet. Däremot hittades ingen koppling mellan antikroppsnivåerna mot de andra virusen och risken för gliom.
– Det här är ett mycket spännande fynd som skulle kunna tyda på att ett starkt immunförsvar kan känna igen små cancerförändringar och i bästa fall eliminera dem, menar Sara Sjöström. Just varicella zoster är ett virus som ligger sovande i nervsystemet efter att infektionen läkt ut, och det kan vara en anledning till att endast dess antikroppar visade sig vara skyddande.
INFORMATION OCH KONTAKT
Sara Sjöström, som är uppvuxen i Vännäs, är ST-läkare vid Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, enheten för onkologi, vid Umeå universitet.
Hon kan nås på mobil 070-299 44 79
e-post sara.sjostrom@onkologi.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingen på http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-61905
– Om man späder ut blodet genom att dricka vatten så minskar kroppens utsöndring av det potentiellt diabetesframkallande hormonet vasopressin, säger Sofia Enhörning, läkare och nyligen disputerad vid Lunds universitet.
I sitt avhandlingsarbete har Sofia Enhörning studerat kopplingen mellan vasopressin och diabetes. Vasopressin är ett hormon som frisätts från hypofysen i hjärnan, och som bland annat reglerar kroppens salt-vätskebalans. Det har tidigare varit svårt att studera vasopressin eftersom tillförlitliga mätmetoder saknats och proteinet snabbt försvinner ut ur blodet.
Men med hjälp av en ny mätmetod för att uppskatta frisättningen av vasopressin till blodet har nya möjligheter öppnats. Mätmetoden går ut på att istället mäta ett protein, copeptin, som bildas samtidigt som vasopressin. I studien har forskarna utgått från 16 år gamla prover och visat att copeptinnivåerna i de gamla proverna kan förutspå diabetes senare i livet. Höga copeptin-nivåer var förenat med två till tre gånger så hög risk att insjukna i diabetes, jämfört med låga copeptin-nivåer.
Sofia Enhörnings forskning visar att vasopressin, mätt som copeptin, inte bara är kopplat till diabetes, utan även till andra sjukdomar så som högt blodtryck och fetma. Fetma och diabetes är ett växande problem över hela världen och innebär en ökad risk att drabbas av hjärt-kärl-sjukdomar.
Redan idag finns läkemedel som blockerar vasopressinets effekter och används vid behandling av salt-vätske-rubbingar och hjärtsvikt.
I en pågående studie låter forskarna försökspersoner dricka tre extra liter vatten per dygn för att undersöka om den sänkta vasopressinnivån leder till förbättrad sockerfrisättning.
– Vi kommer nu att studera om man genom att på ett tidigt stadium sänka vasopressinnivån i blodet också kan förebygga övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, säger Sofia Enhörning.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingens titel: The Vasopressin system in Diabetes Mellitus, obesity and the metabolic syndrome.
Kontakt:
Sofia Enhöring, e-post: sofia.enhorning@med.lu.se, tel: 0733-422245
Chalmers är en av fem parter bakom ett nytt centrum för forskning om trafiksäkerhet i Kina, som invigs idag i Peking. China Sweden Research Center for Traffic Safety innebär ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Kina inom transportområdet.
I Kina, som är världens största marknad för personbilar och tunga lastbilar, har trafiksäkerhet blivit en allt viktigare fråga för såväl den kinesiska regeringen som för allmänheten. När den svenska näringsministern Annie Lööf besökte Kina i maj 2012 undertecknade den svenska och kinesiska regeringen en avsiktsförklaring om ett gemensamt forskningscentrum för trafiksäkerhet.
China Sweden Research Center for Traffic Safety invigs den 18 december 2012 och ska driva forskningsprojekt med syfte att förbättra trafiksäkerheten i såväl Sverige som Kina. Redan nu pågår tre pilotprojekt där bland annat förekomsten av trafikolyckor och attityder till säkerhet i Kina kartläggs. Centrumet ska även främja utbyte av teknologi och kunskap mellan länderna samt stödja regeringarnas beslut i frågor som rör trafiksäkerhet.
– Forskning inom trafiksäkerhet är en av Chalmers styrkor. Att etablera ett forskningscentrum i Kina gör bland annat att vi får bättre förståelse för transport- och trafiksituationen i landet och kunskaper som vi kan utnyttja i andra internationella sammanhang, säger Anna Dubois, ansvarig för transportforskning på Chalmers och styrelseledamot i centrumet. Hon fortsätter:
– Det är viktigt för både forskning och utbildning att knyta starka band med internationella forskningsmiljöer. I Sverige har vi sedan sex år byggt upp fordons- och trafiksäkerhetscentrumet Safer tillsammans med 25 svenska parter. Vi ser det som en modell för och syster till detta nya centrum.
Övriga fyra samarbetsparter är Volvo Car Group, AB Volvo, the Chinese Ministry of Transport’s Research Institute of Highways och Tongji University. Centrumet medfinansieras av den svenska och kinesiska staten.
INFORMATION OCH KONTAKT
Mer om Safer
Safer är ett fordons- och trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers placerat i Lindholmen Science Park i Göteborg. Forskningen omfattar allt från att undvika olyckor, att minska skador i en eventuell krock, samt effektivisera räddningsarbetet efter en olycka. Många projekt rör människans beteende i fordon och i verklig trafikmiljö.
www.chalmers.se/safer
Kontakta:
Anna Dubois, styrkeområdesledare Transport, Chalmers, 031-772 11 96, anna.dubois@chalmers.se
Anna Nilsson-Ehle, föreståndare Safer, 031-772 36 55, anna.nilsson-ehle@chalmers.se
För bilder, kontakta:
Lisa Knutsson, kommunikatör Safer, 031-772 21 11/0761-191426, lisa.knutsson@chalmers.se
Bladmögel på potatis (Phytophthora infestans) är en av världens mest ökända växtsjukdomar. Denna skadegörare orsakade massvält (”the potato famine”) på Irland vid mitten av 1800-talet och orsakar fortfarande stora problem och kostnader för potatisodlare över hela världen.
Bakgrunden till Lina Sjöholms doktorsavhandling är att förutsättningarna för smittspridning i Sverige har förändrats på två viktiga punkter under de senaste årtiondena. För det första har vi fått in en ny parningstyp av potatisbladmögel i landet, vilket möjliggör sexuell förökning. För det andra har bägarnattskatta dykt upp som ogräs i södra Sverige – en potatissläkting som också drabbas av potatisbladmögel.
Lina Sjöholms arbete visar att bladmögelsituationen i Sverige och övriga Norden är unik i jämförelse med andra delar av världen. Här förökar sig patogenen både vegetativt och sexuellt, vilket ökar den genotypiska variationen. Inga dominerande genotyper (individer/kloner) kunde hittas i prover insamlade i Sverige, Norge, Danmark och Finland, och detta kan jämföras med situationen i Storbritannien där enstaka bladmögelgenotyper dominerar under och mellan odlingssäsongerna. I detta avseende liknar förhållandena i Norden bara dem som råder i bladmöglets ursprungsområde i Sydamerika.
Smittat utsäde var tidigare det enda sättet för bladmögel att övervintra, men genom sexuell förökning kan sjukdomen nu också överleva i odlingsjorden i form av så kallade oosporer. Lina Sjöholms fältförsök visade att dock att knölinfektioner inte alltid styr spridningen av bladmögel under säsongen. Luftburen smitta från kringliggande fält kan vara viktigare för hur bladmögelangrepp uppkommer. Smittspridningen från grannfält visade sig vara orsakad av ett otal genotyper, och denna variation kommer troligtvis från tidigare infektioner av oosporer.
Bägarnattskattan är ett ogräs i radodlade grödor och den har visat sig vara mycket mottaglig för bladmögel. I avhandlingen visar Lina Sjöholm att bladmögelsmitta som kommer från bägarnattskatta är mer aggressiv på potatis än bladmögel som bara har infekterat potatis. Dessutom visade sig bladmögel från bägarnattskatta ha större förmåga att bilda oosporer än bladmögel från potatis. Genom dessa båda egenskaper kan förekomst av bägarnattskatta förvärra bladmögelsituationen i ett potatisfält. En god växtföljd kan helt förstöras om bägarnattskattan finns i fältet.
Det verkar som att sexuell förökning och oosporer har en stor betydelse för hur badmögel sprids och överlever i Sverige och Norden. Mer forskning behövs dock för att med säkerhet säga hur stor betydelse det har.
INFORMATION OCH KONTAKT
Agronom Lina Sjöholm, institutionen för skoglig mykologi och patologi, försvarar sin avhandling ”How sexual reproduction affects the population biology of Phytophthora infestans” vid SLU i Uppsala torsdagen den 20 december 2012.
Länk till avhandlingen (pdf)
Kontakt
Lina Sjöholm, lina.sjoholm@slu.se”>lina.sjoholm@slu.se, 018-67 26 53
En värdig begravning och allra helst en identifiering. Det är målet för den rörelse i dagens Ryssland som ännu nästan 70 år efter krigsslutet fortsätter att söka efter stupade i andra världskriget.
Sovjetunionen var en av segrarmakterna i andra världskriget. Men priset var förfärande högt. Uppskattningsvis dog mer än 25 miljoner människor. Lidandet var enormt och snart sagt varje familj bär ännu på minnen av kriget.
I sin avhandling vid Tema Kultur och samhälle, Linköpings universitet, beskriver och analyserar Johanna Dahlin sökrörelsens arbete med att hitta och identifiera stupade. Hon har följt ett par sökförband, som de kallas, i trakten av Sankt Petersburg. Rörelsen är landsomfattande och består av uppskattningsvis 40 000 frivilliga som ägnar flera veckor per år åt det tunga arbetet med att gräva efter döda.
– Det är ett tufft jobb, konstaterar Johanna Dahlin. Det kräver hängivenhet.
Under Sovjetepoken erkändes aldrig dessa döda. Offentligt fanns det då inga stupade som inte begravts. Först med Gorbatjov blev det möjligt att börja söka och sökrörelsen grundades 1988.
Idag uppskattar man att fem miljoner stupade ännu inte hittats. Sökförbanden har hittills hittat närmare en halv miljon.
– Alla kommer aldrig att hittas, men för varje död som återfinns öppnas också möjligheten att försonas med sina minnen.
Segern i det stora fosterländska kriget, som det ännu kallas i Ryssland, högtidlighålls varje år på fredsdagen, den 9 maj. Det är en av landets största högtidsdagar. Och i det firandet har staten stöd av folket, minnet är ännu levande.
Sökrörelsen beskriver också sig själv som patriotisk, men är samtidigt kritisk till staten. Att så många döda ligger kvar, så lång tid efteråt, är i sig upprörande. Ännu mer så, eftersom de döda vars kroppar inte togs om hand rapporterades vara ”saknade i strid”, och det kunde också betyda att de deserterat eller låtit sig fångas in levande. Änkorna fick då ingen pension, och familjerna behandlades ofta dåligt.
När kvarlevorna av en död väl hittats är nästa steg att försöka identifiera dem, ett detektivarbete som ofta är inte lyckas, berättar Johanna Dahlin. De flesta bli aldrig identifierade. Något DNA-register finns inte, och de anhöriga är idag spridda i en mängd olika länder som hörde till dåtidens Sovjetunionen.
– Fram till 1942 bar soldaterna en medaljong med en remsa där personuppgifterna fanns, och som i bästa fall finns kvar. För de som dött efter 1942 är det ännu svårare.
Ibland kan man hitta en sked eller kastrull med ett namn inristat. Och om man då vet vilket förband som stred i det området finns en liten möjlighet att spåra den döde, via en databas som staten numera har upprättat.
INFORMATION OCH KONTAKT
Johanna Dahlin disputerade vid Tema Kultur och samhälle den 7 december. Avhandlingen heter ”Kriget är inte slut förrän den sista soldaten är begraven”.
Johanna Dahlin nås på 011 363412, 0703 353906, johanna.dahlin@liu.se
Lysosomen, en beståndsdel i cellen med uppgift att ta omhand och återvinna uttjänta proteiner, har också som uppgift att signalera för programmerad celldöd, apoptos.
I varje cell finns ett hundratal lysosomer paketerade i höljen – membran – som till viss del består av kolesterol, ett ämne som transporteras i blodet och associeras med åderförfettning.Celldöden sätter igång när membranen går sönder och en sorts enzymer, så kallade katepsiner, läcker ut i cellen.
– När vi studerade flera olika faktorer som skulle kunna påverka händelseförloppet kunde vi konstatera att kolesterol hade en viktig roll, säger Hanna Appelqvist, nybliven doktor i experimentell patologi vid Linköpings universitet.
Tillsammans med forskaren Katarina Kågedal publicerar hon sina resultat i den högt rankade tidskriften PLoS One. Artikeln ingår också i Hanna Appelqvists doktorsavhandling.
– Vår hypotes var att kolesterol skulle skada cellerna, men i stället fick vi se att det tvärtom skyddade mot celldöd, säger Katarina Kågedal.
Resultaten av deras laboratoriestudier visar att hög halt av kolesterol stabiliserar lysosomens membran och därmed skyddar cellen från död. Cancerceller är generellt motståndskraftiga mot celldöd och har visat sig ha en störd reglering av kolesterol. En förändring av lysosomens kolesterolinnehåll kan möjligen bidra till cancercellernas resistens mot behandling.
Att påverka mängden kolesterol i lysosomerna skulle kunna vara en möjlig strategi för nya läkemedel mot cancer.
Försöken är utförda på odlade mänskliga bindvävsceller som behandlas med substanser som sänker respektive höjer innehållet av kolesterol. När forskarna förändrat innehållet exponerades cellerna för ett toxiskt ämne som sätter igång celldöd. Med mikroskopi och biokemiska metoder studerade de vad som sker i processen.
INFORMATION OCH KONTAKT
Artikel: Sensitivity to lysosome-dependent cell death is directly regulated by lysosomal cholesterol content av H Appelqvist, L Sandin, K Björnström, P Saftig, B Garner, K Öllinger och K Kågedal. PLoS ONE 7(11): e50262. doi:10.1371/journal.pone.0050262
Kontakt:
Hanna Appelqvist +46 (0)10 1031500, +46 (0)70 2605922, hanna.appelqvist@liu.se
Katarina Kågedal +46 (0)10 1031525, +46 (0)73 9801896, katarina.kagedal@liu.se
Därutöver finns det ett kommunalt vägnät inom vilket besparingspotentialen är lika stor.
Bitumen är ett bindemedel bestående av kolväten, och det används i ytbeläggningen för körbara ytor som asfalt. Det är helt enkelt det material som gör asfalten så trevlig att köra på.
Det är med detta bindemedel som KTH-forskarna ska arbeta.
Nicole Kringos, universitetslektor vid KTH och vetenskaplig föreståndare för kompetenscentret Road2Science på KTH, berättar att hon tillsammans med de andra forskarna precis fått ett anslag som möjliggör forskning runt självläkande asfalt.
Vinsterna med en sådan typ av vägbeläggning är stora.
– Enbart en fördubbling från dagens livslängd för asfalt om cirka 20 år till det dubbla skulle innebära en besparing på runt 1 miljard kr per år för det statliga vägnätet. Därutöver har vi ett kommunalt vägnät inom vilket besparingspotentialen är av samma storleksordning. Om man ser till Europa och världen i övrigt blir siffrorna närmast svindlande, för att inte tala om de exportintäkter en sådan här ny typ av produkt kan generera i framtiden, säger Nicole Kringos.
Vad är det då Nicole Kringos och de andra forskarna ska göra? Jo, som bekant är bitumen det svarta i asfalt, och en restprodukt från framställningen av till exempel bensin från olja. Poängen är att bitumen redan idag i viss mån är självläkande, rent naturligt. Beroende på varifrån oljan kommer har dock bitumen skiftande egenskaper, så även när det kommer till den självläkande delen.
Nicole Kringos har teorier och modeller för hur den självläkande asfalten ska kunna framställas och användas på samtliga vägar. För att kunna göra det måste bitumen analyseras för att se varför viss bitumen fungerar bättre än annan.
– Vi ska fokusera på vad i bitumen det är som gör att den kan laga sig själv. Vad som gör att sprickor i vissa vägbanor har reparerat sig per automatik medan andra finns kvar. Många av de skador i vägarna som finns idag kan avlägsnas med självlagande asfalt, så forskingen är viktig. Det är inte bara så att framtida reparationer kan undvikas, med större förståelse för bitumen kan vi också ta reda på när reparationer behöver utföras. God planering sparar också mycket pengar, säger Nicole Kringos.
Det är inom området bituminösa beläggningar som Nicole Kringos i samråd med Ulf Karlsson, professor i materialfysik vid KTH, formulerat en ansökan till Vetenskapsrådet och fått den beviljad. Denna ansökan har titeln ”Carpe healing: Optimizing road-lifetime by enhancing asphalt’s self-healing potential”. Då Vetenskapsrådet mycket sällan beviljar projekt som berör bygg- och anläggningsområdet vittnar detta om en betydande vetenskaplig höjd för ett projekt med koppling till bygg- och anläggningssektorn.
KONTAKT
För mer information, kontakta Nicole Kringos på 08 – 790 87 00 eller kringos@kth.se.
Med ett svenskt teleskop studeras solen från La Palma, den nordvästligaste av Kanarieöarna. Institutet som bedriver forskningen inrättas från den 1 januari 2013 vid Stockholms universitet, som då tar över driften från Kungl. Vetenskapsakademien. Institutet övergår då också till att bli en nationell forskningsinfrastruktur under Vetenskapsrådet. Övertagandet kommer att innebära flera nya forskar- och doktorandtjänster inom solfysik.
– Denna överföring av verksamheten till Stockholms universitet kommer att innebära ett stort lyft för Institutet för solfysiks verksamhet, inte minst på grund av det ekonomiska stöd som universitet ger. Det kommer innebära flera nya forskar- och doktorandtjänster inom solfysik, säger Anders Karlhede, vicerektor för naturvetenskap vid Stockholms universitet.
Forskningen vid Institutet för solfysik (ISF) bygger framför allt på observationsdata registrerade med det svenska 1-meters solteleskopet (SST) på La Palma, som varit världsledande allt sedan det togs i drift i maj 2002.
– Forskningen vid ISF syftar främst till att nå kunskap om hur solens magnetfält uppstår, formas och slutligen förstörs eller förs bort från solens yta. Dessutom hur dessa magnetfält påverkar solens yttre atmosfär och ger upphov till solstormar och den strålningsenergi solen utsänder, säger Göran Scharmer, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet och Kungl. Vetenskapsakademin.
Ett starkt fokus för verksamheten hittills har varit solfläckar, där SST och ISF:s forskning inneburit stora framsteg under de senaste åren. Två sådana studier av ISF:s personal har publicerats i Nature (2002) och i Science (2011).
En annan viktig verksamhetsgren har varit att öka vår förståelse för andra stjärnors atmosfärer, genom ingående studier av de detaljer (solens granulationsmönster) som ger upphov till den strålning vi registrerar och analyserar från solytan, liksom från andra stjärnor.
ISF:s personal har varit ansvarig för konstruktionen av SST och flera viktiga instrument. Sådan utvecklig kommer fortsatt att vara en viktig komponent i ISF:s verksamhet.
– Genom ett stort bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse kommer en del av verksamheten vid ISF att skifta tyngdpunkt från solfläckar till det yttre lagret av solatmosfären, kromosfären, som domineras av magnetfält vilka ger upphov till mycket komplicerade och våldsamma dynamiska processer. I samband med solfläckar leder detta till kraftiga utbrott (flares) med solstormar och ökning av solens UV-strålning som följd, säger Göran Scharmer.
För ytterligare information
Göran Scharmer, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet och Kungl. Vetenskapsakademin, mobil 0707-53 00 12, tfn 08-5537 8532, e-post scharmer@astro.su.se.
Vetenskapens Värld (TV2) visar ett längre inslag om solfläckar, solstormar och det svenska solteleskopet på La Palma den 17/12 kl. 20:00
Bakgrund
ISF skapades 1951 som ”Forskningsstationen för Astrofysik” på ön Capri utanför Neapel av institutets första föreståndare, professor Yngve Öhman. Efter Öhmans pensionering övertogs föreståndarskapet 1973 av professor Arne Wyller som strax därefter påbörjade förberedelser för flytten av forskningstationen till ön La Palma, där ett nytt europeiskt observatorium var på väg att växa fram. Sommaren 1985 invigdes det nya observatoriet på La Palma och sex månader senare togs dess första ”riktiga” solteleskop i bruk, det svenska 50-cm solteleskopet (SVST). Detta solteleskop gav de allra första högupplösta filmerna av solens yta och SVST gav också upphov till bl.a. 2 publikationer i Nature. Nuvarande föreståndare Göran Scharmer tog över rodret 1990. 2002 ersattes SVST av SST.
Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se [Ref 1]
Restaurang- och hotellhögskolan vid Örebro universitet har fått 1 miljon kronor från Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond, BFUF, för att undersöka besöksnäringens villkor och utvecklingsmöjligheter. Målet är att samla den kunskap som både företagare och arbetstagare behöver för att höja kompetens och affärsmässighet och för att förbättra förhållandena för både kvinnor och män inom restaurang- och hotellbranschen.
Örebroforskarna ska undersöka hur restaurangbranschen har utvecklats historiskt från kalaskokerskor till gourmetkrögare och jämföra det med dagens förhållanden. Vilka villkor och möjligheter har matlagare, kockar, gourmetkrögare, matproducenter och måltidsentreprenörer i Sverige i dag?
– Vi ska undersöka om det finns en specifik väg för entreprenörer att gå för att lyckas. Vilka är drivkrafterna och vilka blir framgångsfaktorerna, säger Inger M Jonsson, forskare i måltidskunskap vid Örebro universitet som kommer att hålla projektet tillsammans med doktorand Lotte Wellton.
En växande del av Sveriges ekonomi
Restaurangbranschen ändrade vår syn på mat och måltider när matlagningen övergick från att vara något som sysselsatte kvinnorna i hemmet till att bli en utåtriktad verksamhet i lokaler öppna för allmänheten.
– I dag sker ännu ett skifte. Restaurang- och hotellbranschen övergår från att vara en avgränsad företagsbransch till att bli en evenemangsindustri, som dessutom förväntas skapa en betydande del av samhällets tillväxt, säger Inger M Jonsson.
Besöksnäringen står för en växande del av Sveriges ekonomi och sysselsättning. Den har vuxit snabbare än Sveriges BNP de senaste 10 åren och omsatte 255 miljarder kronor år 2010.
– Trots det är utrymmet att driva innovationsarbete ofta begränsat och det är första gången som Besöksnäringens utvecklingsfond delar ut medel till forskning. Vi vill generera kunskap som är användbar för branschens företagare och arbetstagare och vi kommer att samverka med Restauranghögskolan i Umeå för att stärka forskningen inom ämnet måltidskunskap, säger Inger M Jonsson.
KONTAKT
För mer information kontakta Inger M Jonsson: inger.m.jonsson@oru.seinger.m.jonsson@oru.seinger.m.jonsson@oru.se, 019-302010, 070-2372200
Preeklampsi utgör en av de vanligaste orsakerna till sjuklighet och död hos mödrar och nyfödda världen över. I Sverige drabbas omkring tre procent av alla gravida. Orsaken till preeklampsi tror man uppstår redan vid anläggningen av moderkakan men symptomen uppkommer inte förrän senare i graviditeten. Möjligheten att förhindra, eller att modifiera utvecklingen av sjukdomsförloppet, skulle öka om man kunde hitta de kvinnor som riskerar att insjukna redan innan sjukdomen ger symptom.
I en nyligen publicerad avhandling har Marie Bolin undersökt olika biokemiska markörer, ibland i kombination med ultraljudsundersökning, tidigt i graviditeten för att se om de kan förutsäga vilka kvinnor som riskerar att drabbas. Resultaten visar att de olika substanserna kan förutsäga vilka kvinnor som kommer att insjukna. Testerna är dock inte tillräckligt utvärderade för att kunna användas i praktiken ännu men i framtiden kan kanske en kombination av olika markörer användas för vägledning av omhändertagande och behandling av dessa kvinnor.
Avhandlingen innefattar också en studie via Medicinska födelseregistret och Patientregistret som visar att svårt graviditetsillamående efter graviditetsvecka 12 kan vara associerat till preeklampsi och andra sjukdomar som orsakas av defekt anläggning av moderkakan.
INFORMATION OCH KONTAKT
Avhandlingsarbetet försvarades den 14 december 2012. Marie Bolin har genomfört sin forskarutbildning vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Hon är överläkare på kvinnokliniken vid Sundsvalls sjukhus.
För mer information kontakta Marie Bolin tel: 070-373 83 99, e-post: marie.bolin@telia.com
Uppvärmningen i Arktis går minst dubbelt så snabbt som på global nivå. Att regionen blir allt mer isfri skapar problem men öppnar också möjligheter för de lokala samhällena. Med ett nytt forskningsprogram fortsätter Mistra sin satsning på tvärvetenskaplig forskning som ökar förståelsen för de sociala, ekonomiska och politiska utmaningarna klimatförändringarna för med sig.
Forskning för att påverka utvecklingen
Programmet Mistra Arctic Sustainable Development ska finansiera en forskningsmiljö med samhällsvetenskaplig och humanistisk inriktning med 30 miljoner kronor under fyra år. Varför satsar Mistra på en avlägsen region som Arktis?
– Få svenskar tänker nog på Sverige som ett arktiskt land, men vi är ett av åtta länder i Arktiska rådet. Dessutom får den snabba utvecklingen i Arktis miljömässiga effekter även för Sverige. Vill vi vara med och påverka utvecklingen behövs en vetenskaplig grund att stå på, förklarar Lars-Erik Liljelund, Mistras VD.
Det nya programmet bygger delvis vidare på Mistra Arctic Futures som sedan 2011 byggt upp svensk forskningskapacitet om Arktis inom samhällsvetenskap och humaniora. Mistra Arctic Sustainable Development beräknas starta kring årsskiftet 2013/2014.
Samarbete utvecklar miljöidéer i småföretag
Mistra gör också en utlysning inom det pågående programmet Mistra Innovation. Det stimulerar små och medelstora företag att våga satsa på innovativa idéer med hög risk och stor potential att lösa viktiga miljöproblem. Projekten drivs i samarbete med universitet, högskola och forskningsinstitut.
Totalt kommer 20 miljoner kronor att delas ut till olika projekt. Beslut om vilka som får finansiering planeras att vara klart i juni 2013. Utlysningen är den andra som sker inom programmet och hösten 2011 finansierades sex projekt som tar fram miljöanpassade produkter och tjänster för bland annat industritvätt, nya drivmedel, intelligent ljus för växthusodling och fordonskarosser i fiberförstärkt plast.
KONTAKT OCH INFORMATION
Johan Edman, programansvarig Mistra Arctic Sustainable Development, johan.edman@mistra.org”>johan.edman@mistra.org eller 08-791 10 28 Christopher Folkeson Welch, programansvarig Mistra Innovation, chris.welch@mistra.org”>chris.welch@mistra.org eller 08-791 10 26
Malin Lindgren, kommunikationsansvarig Mistra, malin.lindgren@mistra.org”>malin.lindgren@mistra.org eller 08-791 10 27
– Jag fick idén när jag höll på att sortera mina sopor och tänkte att detta var något som borde kunna göras automatiskt med hjälp av artificiell intelligens, säger Claes Strannegård, som forskar om just AI på Göteborgs universitet och Chalmers.
Claes Strannegård kontaktade det kommunägda återvinningsbolaget Renova i Göteborg som sa ja till ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprojekt som gällde automatisk sortering av insamlade batterier. Resultatet blev en maskin som med hjälp av datorbaserad optisk igenkänning automatiskt sorterar upp till tio batterier i sekunden.
Sorteringen sköts av maskinens så kallade neurala nätverk som närmast kan beskrivas som ett artificiellt nervsystem. Precis som den mänskliga hjärnan måste ett sådant nätverk tränas innan det kan användas. I det här fallet har maskinen lärt sig att känna igen cirka 2 000 olika sorters batterityper genom att fotografera dem ur alla tänkbara vinklar.
Vid sorteringen på ett rullband ”tittar” maskinen på varje batteri med hjälp av en kamera. Batteriet identifieras på några millisekunder av det neurala nätverket som jämför bilden med tidigare tagna bilder. Nätverket är självlärande och robust, vilket gör det möjligt att känna igen batterier även om de är smutsiga eller skadade. Efter klassificeringen separeras batterierna med hjälp av tryckluft till olika behållare beroende på kemiskt innehåll, till exempel nickel-kadmium eller litium.
– Samtidigt lagrar systemet information om varje batteri vad avser till exempel märke, modell och typ. Det ger dels en detaljerad statistik över vad som sorterats, dels en möjlighet att till en större marknad tillhandahålla vilka kemiska materialklasser som sorterats, vilket vi tror kommer att kunna öka värdet på materialet genom en ökad konkurrens om det, säger Hans-Eric Melin, vd för det Göteborgsbaserade företaget Optisort som utvecklat maskinen.
Förutom miljömässiga vinster finns det alltså kommersiella skäl att använda sig av maskinen. Idag betalar insamlings- och sorteringsbolag för att bli av med sina batterier, men Hans-Eric Melin ser framför sig hur tillgänglig data om batterier i realtid skulle kunna skapa en fungerande marknad för batteriavfall, där större volymer handlas över internet.
I dagsläget har företaget levererat två exemplar av den automatiska batterisorteraren, en till Renova i Göteborg (där hälften av Sveriges insamlade batterier sorteras) och en till G&P Batteries i England. Varje vecka får Optisort ett par förfrågningar och forskaren Claes Strannegård, som grundade företaget, gläds åt att hans idé om automatisk batterisortering nu fungerar i praktiken.
– Det inspirerar till vidare forskning och utveckling, så att det i framtiden skall gå att sortera i princip allt avfall med hjälp av artificiell intelligens, säger han.
Patrik Lilja undersöker i sin avhandling hur utbildning och undervisning kan organiseras för att möta framtidens utmaningar, där villkoren för produktion, kommunikation och inhämtning av kunskaper förändrats.
Ett svar är att organisera utbildning enligt metoder som bygger på inquiry, ett begrepp som har en lång historik inom utbildningsområdet, med rötter i filosofen och pedagogen John Deweys arbeten.
– Grundidén är att lärandet organiseras som en process där elever ställer frågor, utför undersökningar, skapar produkter av olika slag, diskuterar och reflekterar, säger Patrik Lilja.
Genom en fallstudie undersöker han hur inquiry-principerna integreras i praktiken och vilka konsekvenser principerna har för aktiviteter i klassrum, lärande och utveckling. Det empiriska materialet kommer från en fältstudie av samhällsprogrammet på en gymnasieskola där elevernas skolarbete har organiserats i form av problembaserat lärande och projekt. Eleverna arbetar där i längre teman som integrerar flera olika skolämnen. Två klasser med sammanlagt ett 50-tal elever ingår i studien, varav ett 20-tal följts intensivt under lång tid.
I fyra delanalyser belyser Patrik Lilja olika aspekter av elevernas arbete.
Ett centralt fynd är att programmet är organiserat enligt en förhandlingsekologi.
– Med det avses en lärandemiljö som ger utrymme för eleverna att tolka och hitta egna ingångar i uppgifterna, att sätta sig in i och argumentera i olika frågor. Samtidigt ställs krav på att de anknyter till de kunskapsmål som ställts upp för varje tema säger Patrik Lilja.
Det handlar inte om att lärprocessen överlåts åt eleverna, utan om att förhandlingar får en helt central roll i miljön. Förhandlingarna kan handla om hur uppgifter ska hanteras och hur redskap kan användas, exempelvis digitala teknologier. Elever ställs inför att tillsammans lösa uppgifter som kräver både samarbete och informationsinhämtning från många olika typer av källor samt bedöma och förhålla sig till dess relevans och objektivitet.
– Lärarnas roll måste förstås på flera nivåer. De bidrar dels till att skapa utrymme för elevernas initiativ och beslutsfattande genom att organisera situationer där eleverna i grupper behöver förhandla och bestämma hur de ska ta sig an uppgifterna. Dels undervisar de och går in i argumentation med eleverna kring innehållsliga frågor, säger Patrik Lilja.
Sammantaget visar avhandlingen upp en rad exempel på kvalificerat arbete av både elever och lärare. I miljön finns stor potential för eleverna att utveckla komplexa kompetenser och förhållningssätt av det slag som ses som relevanta i informations- och kunskapssamhället.
