När ungdomar får problem med alkohol, droger eller kriminalitet sker det oftast på platser som föräldrar inte känner till. Dessutom visar forskning att problembeteenden är vanligare, när föräldrar har dålig insyn i sina barns liv. Därför får föräldrar ofta rådet att i högre grad försöka kontrollera och fråga ut sina ungdomar. Nu finns till och med möjligheten att via mobiltelefonen kontrollera var barnen befinner sig.

– Att hålla koll och styra sitt barn bort från vänner som leder dem in i problem kan låta som bra råd, men det är inte så enkelt, säger Lauree Tilton-Weaver, som har forskat om ungdomar, deras relationer och problembeteenden under mer än 15 år och tillhör Center for Developmental Research vid Örebro universitet.

Kan få motsatt effekt
Hennes forskning visar att resultatet av att följa dessa råd beror på barnens ålder, föräldrarnas beteende och om barnen känner sig överkontrollerade av sina föräldrar. I vissa fall fungerar det, i andra fall fungerar det inte.

– Som förälder ska man vara extra försiktig under de tidiga tonåren för då misslyckas detta oftare än när tonåringen är äldre. Vad det beror på vet vi inte, men det kan bero på att äldre barn har lättare att ta till sig föräldrarnas argument. Men det kan också bero på att det är extra viktigt för yngre tonåringar att få välja vilka vänner de umgås med och kanske känner de att föräldrarna lägger sig i för mycket, säger Lauree Tilton-Weaver.

Att rakt på sak och säga att ”jag tycker inte om din kompis”, kan ungdomar tolka som att du som förälder dömer även dem. De ser sig som mer lika sina vänner än de egentligen är – vilket gör att de kan känna att föräldern indirekt även säger jag tycker inte om dig.

– Mitt råd är att tidigt, innan det finns några problem, visa att du förstår hur viktiga ditt barns vänner är. Om det uppkommer problem, visa att du bryr dig om ditt barn och att du vill att hon eller han ska vara lycklig. Ta reda på vad de värdesätter hos sin kompis och hur de känner inför det som oroar dig. Förklara och diskutera hur du tänker. Var tillgänglig och lyssna på ditt barn.

Bygga ett förtroende
Hon rekommenderar föräldrar att ge sina barn stöd, vägledning och tid för att bygga ett förtroende som gör att barnen lyssnar och tar till sig råd. Det handlar inte om att bli deras kompis utan att uppmuntra till dialog. Den viktigaste informationen får föräldrar inte genom att förhöra sina barn utan genom frivillig kommunikation – när barnet vill berätta.

– Föräldrar måste vara med från start – det är viktigt att lägga en bra grund redan under låg- och mellanstadiet. Det mest effektiva är att förstärka det positiva tidigt – visa att du uppskattar dina barns vänner när det är så.

– Risken med att reagera negativt med ilska och skuldbeläggande är att det leder till att barnen berättar ännu mindre om sina liv.

– Det är viktigt att inte glömma bort att tonåringar måste få känna att de har kontroll över sitt liv och har möjligheter att göra sina egna val. Tonåringar är inte så olika vuxna – det går att dra paralleller till sig själv. Fundera över hur du skulle reagera om människor försöker kontrollera dig.

Att kontrollera sina barn genom att fråga var de har varit, vilka de har umgåtts med och vad de har gjort har i de flesta fall ingen effekt eftersom det inte påverkar hur de förhåller sig till sina vänner.

Mer info: Center for Developmental Research.

Fakta om studiens resultat
För yngre deltagare i studien känner sig lätt överkontrollerade. Om föräldrar sätter regler för att få information ökar risken att barn väljer kompisar med problembeteenden.

Högstadieungdomar vars föräldrar uttrycker att de inte tycker om barnets kompisar är även mer benägna att välja vänner med problematiskt beteende.

Hos äldre elever som redan umgicks med vänner som ledde dem till kriminalitet gav dock förälrakontroll effekt. De som inte hade något problembeteende reagerade dock negativt när föräldrar visar ogillande inför vissa vänner, och började därför välja vänner med olika former av problem.

Trots att vi lever i ett samhälle som formellt är jämställt och trots att kvinnor generellt inte behöver bli försörjda av en man så finns det en könsmaktstruktur, som också genomsyrar kärleksrelationer.

Det här har Anna G. Jónasdóttir beskrivit i tidigare arbeten med tesen att män exploaterar kvinnors kärlekskraft, en kraft som innefattar både omsorg och erotisk extas, och denna tes undersöks och utvecklas i avhandlingen.

Grundläggande behov
Ett centralt tema är att det inte går att förstå maktrelationen mellan män och kvinnor utan en idé om de grundläggande behov som driver kvinnor att gå in i exploaterande relationer. Behovet av kärlek, omsorg och bekräftelse är lika grundläggande som behovet av mat och sömn. Och även om kvinnor och män i grunden har samma behov av andra människor så ger mäns exploatering av kvinnors kärlek dem en speciell auktoritet som gör dem mindre akut beroende av andras bekräftelse, medan kvinnor tenderar att bli existentiellt utarmade av exploateringen och därför mer omedelbart beroende av andra.

– Männens maktövertag ger dem orättmätigt mycket av livgivande kärlek, sexualitet och omsorg vilket i sin tur återskapar deras makt och styrka. Men det är också en styrka som är skör eftersom den i grunden är beroende av att kvinnor ger av sin bekräftande kärlek till männen. Detta beroende måste osynliggöras för att mäns speciella auktoritet ska upprätthållas, menar Lena Gunnarsson.

Exploaterande manlighet
Den exploaterande manligheten är också behäftad med inre motsättningar i och med att den å ena sidan är beroende av att kontrollera kvinnor för att säkra tillgången till deras livgivande krafter och å andra sidan faktiskt är beroende av att kvinnor är fria att välja. För det är bara om kvinnor har friheten att avvisa som de också genuint kan bekräfta män som unika personer genom att välja deras närhet.

Kvinnors intresse
– Även om jag driver tesen att en feministisk förändring också i grunden ligger i mäns intresse så har kvinnor störst och mest akut intresse av att förändra maktordningen och bör därför vara drivande i den kampen. Jag utvecklar en modell för hur förändring kan komma till stånd: Kvinnor behöver dels rikta mer av sin kärlek – erotisk eller icke-erotisk – mot varandra och bort från män, dels rikta sin kraft mera inåt för att stärka sig själva och därmed bli mindre beroende av män.

Vad gäller det sistnämnda så introducerar Gunnarsson i sin avhandling en andlig tematik, som många kan uppleva som kontroversiell. Det är en utveckling av tankar från Roy Bhaskar, förgrundsgestalt för den vetenskapsfilosofiska skolan kritisk realism. Den kritiska realismen är ett centralt inslag i avhandlingen och ligger till grund dels för analysen av könsmaktrelationerna i kärlek och sexualitet, dels för Gunnarssons utmaning av den poststrukturalistiska filosofi som dominerar samtida genusvetenskap och feministisk teori.

Länk till avhandling: On the Ontology of Love, Sexuality and Power. Towards a Feminist-Realist Depth Approach.

Under tre års tid har ett antal äldre från Umeå och Skellefteå deltagit i det europeiska forskningsprojektet AGNES, som ska hjälpa äldre till ett självständigt och mer socialt liv genom IT. Idén bakom projektet är att social interaktion med hjälp av ny teknik kan förbättra äldres psykologiska tillstånd och livskvalitet.

– De äldre som deltagit i projektet är en nyfiken och uppfriskande kritisk skara som idag gärna prövar och diskuterar ny teknik. De har själva fått skapa villkoren för utforskandet av Facebook och bland annat har vi ägnat mycket tid åt att diskutera olika sociala dimensioner av nätverkssajter, säger Annakarin Nyberg, forskare inom AGNES-projektet vid institutionen för informatik, Umeå universitet.

Från början av projektet var oron bland deltagarna stor över att göra fel och de visste inte heller riktigt vad de kunde göra på nätet. Så är det inte längre. Idag berättar de äldre om att det inte går en dag utan att de är ute på internet. Det är något som numera hör till de vardagliga rutinerna.

Henning Jonsson 82 år, en av deltagarna i projektet, berättar om värdet av att kunna följa barn och barnbarn i de små men ändå så viktiga händelserna i vardagen.

– Jag kan följa min dotters inlägg på Facebook varje dag och leva med en aning. Varje dag har jag också skrivit till släkt och vänner. Vi kommer lite närmare varandra, det känns fantastiskt.

Forskarna bakom projektet ser stora vinster med AGNES.

– Det är viktigt att äldre lär sig använda ny teknik för att kunna delta som fullvärdiga medlemmar i dagens samhälle. Resultat från AGNES visar att tekniken kan öka deras livskvalitet och sociala kontakter, säger Eva Lindh Waterworth, professor och koordinator för AGNES vid insitutionen för informatik.

Det treåriga AGNES-projektet kommer nu att avslutas och det sker med ett gemensamt arrangemang där de äldre tillsammans med forskare utvärderar vad man varit med om. Dessutom kommer rapporten Boken om AGNES att presenteras, en unik sammanställning över hur äldres vardag kan bli rikare genom internet, Facebook och sociala medier.

I ett nytt projekt visar Isak Svensson att medling kan spela en viktig roll långt innan konflikter har eskalerat och blivit våldsamma. Dessa mindre kända medlare kan dessutom ha en viktig funktion också efter att konflikter blivit våldsamma.

I dag vet vi att medlare gör skillnad. Tidigare forskning har försökt förklara förekomsten av medling och vad som utmärker framgångsrik medling. Däremot vet vi ganska lite om varför medlare går in i konflikter. Det håller nu Isak Svensson på att ändra. I sitt projekt ”Lyxen att välja: om medlingsselektion i inomstatliga konflikter” har han undersökt bland annat om olika typer av medlare väljer olika typer av konflikter.

– Det är viktigt eftersom det kan säga något om hur medlare senare lyckas, vilket i sin tur är viktigt att veta för att göra medlingen så framgångsrik som möjligt, förklarar Isak Svensson.
Det man gjort i projektet är att följa konflikterna i ett längre perspektiv. Bland annat har man systematiskt gått igenom en lång rad mindre intensiva och våldsamma konflikter. Forskarna kan visa att det här ofta finns interna medlare som av olika anledningar tar på sig att mäkla fred. Det handlar ofta om människor som har sin förankring i civilsamhället.

– Det kan vara biskopar eller fackliga ledare som träder fram, men som om konflikterna eskalerar har svårt att vara neutrala, säger Isak Svensson.

Studien visar att sådana interna medlare ofta förekommer i lågintensiva konflikter där våldsamheter bara sällan blåser upp. Externa medlare som regeringar och FN träder i stället in vid högintensiva och våldsamma konflikter som ofta rör territoriella oenigheter. De mindre kända och uppmärksammade medlarna i lågintensiva konflikter är viktiga och spelar ofta en positiv roll vad det gäller att avsluta konflikter.

I anslutning till detta har Isak Svensson i ett delprojekt dessutom undersök så kallad mikromedling. Det handlar om en undersökning av lokala NGO:s som tränats att bli lokala medlare.

– Det är intressant av flera anledningar även om det bara är en liten del av vår studie. Dels så har försöket inneburit en helt ny metod att så att säga experimentellt och empiriskt undersöka vad som händer i dessa specifika fall. Vi har bland annat gjort så kallade randomiserade studier och kan alltså visa att det faktiskt är medlingen som gett en del specifika resultat, säger Isak Svensson.

Bland annat kan forskningen visa att mikromedlingen leder till ökad tilltro mellan människorna som deltog. Misstron minskade. Resultaten är emellertid svårtydda påpekar Isak Svensson eftersom de samtidigt visar att de inblandade både fick en större medvetenhet om i detta fall sin etniska tillhörighet och en större känsla av diskriminering. Det senare är faktiska riskfaktorer för samhälleliga konflikter och urladdningar.

– I en delstudie har jag också undersökt neutrala och partiska medlare, och hur detta påverkar fredsavtal, säger Isak Svensson.

Han kan visa att neutrala medlare är intresserade av att få ett fredsavtal till stånd, medan partiska medlare är intresserade av att skydda sin egen sida, vilket ofta ger mer stabila avtal.

Länk till mer information: LUXURY OF CHOICE. Are States Throwing The Difficult Conflicts Into the Lap of the United Nations?

Fritidsaktiviteter brukar generellt vara förknippade med positiva effekter på hälsan. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt vilka fritidsaktiviteter som har starkast samband med intensivkonsumtion av alkohol.

I studien, som bygger på enkätsvar med 3 567 män och kvinnor samt ytterligare 2 888 personer som nyligen varit sjukskrivna, definieras intensivkonsumtion som ”fem eller fler standardglas alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden”.

I hela åldersspannet rapporterar 23 procent av männen att de har en intensivkonsumtion, att jämföra med 8 procent bland kvinnorna. Andelen intensivkonsumenter är i princip lika stor i gruppen sjukskrivna (7 procent av kvinnorna, 24 procent av männen). Bland män i åldrarna 30-64 är andelen med intensivkonsumtion 17 procent, det vill säga lite mer än var sjätte man.

I den icke sjukskrivna befolkningen sågs en ökad risk för intensivkonsumtion bland yngre kvinnor samt bland alla män som ofta umgicks med vänner. Eftersom intensivkonsumtion tidigare studerats enbart bland unga är detta ett intressant resultat, inte minst för att planera förebyggande verksamheter.

Även hos kvinnor och män mellan 31 och 64 år som ofta spelade dator/TV-spel , samt yngre män som ofta gick på sportevenemang, fanns det ett samband med intensivkonsumtion.  En lägre risk sågs hos yngre kvinnor och äldre män som ofta utövade någon sport, samt för män som regelbundet hade deltagit i någon religiös sammankomst.

Även i den sjukskrivna gruppen fanns en ökad risk bland män som ofta umgicks med vänner samt bland yngre män som ofta gick på sportevenemang. Något motsvarande samband fanns inte bland kvinnor. I den sjukskrivna gruppen förekom intensivkonsumtion mindre bland kvinnor i gruppen 31-64 år som ofta gick på bio/teater, utövade sport eller var ute i naturen.

Resultaten är enligt forskarna viktiga som underlag när förebyggande och hälsofrämjande insatser ska planeras.

– Det är också kunskap som kan underlätta återgång till arbete efter sjukskrivning, till exempel att rekreativa aktiviteter bland sjukskrivna kvinnor 31-64 år ”skyddar” mot intensivkonsumtion, säger Christina Andersson som medverkat i studien.

Forskarna konstaterar också att medan ett socialt nätverk generellt sett är viktigt för hälsan har social samvaro också ett tydligt samband med intensivkonsumtion av alkohol.

– Olika individer och grupper kräver olika insatser, men att hitta umgängesformer och arenor där alkoholkonsumtion inte är det centrala kan vara viktiga i sammanhanget, säger Christina Andersson.

Den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Work, undersökte sambandet mellan intensivkonsumtion och totalt 18 olika fritidsaktiviteter, till exempel umgänge med vänner, vara ute i naturen, gå på sportevenemang, spela dator/TV-spel eller skriva blogg/dagbok. Forskningspersonerna delades upp i två åldersgrupper, 19-30 och 31-64 år.

Länk till artikel: Associations between leisure activities and binge drinking in adults: Findings from a Swedish newly sick-listed sample.

Joakim Ruist, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling ”Immigration, work, and welfare “ tittat på hur ett lands arbetsmarknad, offentliga finanser och dess attityder till invandring påverkas av invandring, med fokus på Europa.

När EU fick tio nya medlemsstater 2004 var Sverige det enda land som inte införde några restriktioner för de nya EU-medborgarna, varken gällande tillgång till den svenska arbetsmarknaden eller till de offentliga trygghetssystemen. Storbritannien och Irland införde smärre restriktioner och övriga medlemsländer införde en hel del restriktioner under den tillåtna övergångsperioden på sju år.

– Sverige var unikt i sin avsaknad av restriktioner. När jag tittat på hur de svenska offentliga finanserna påverkats av invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna fann jag att de i princip är helt opåverkade, något som kraftfullt talar mot den så kallade välfärdsturismen, säger Joakim Ruist.

Joakim Ruist tror att forskningsresultaten dels kan bidra till att ge indikationer på vilka följder situationer liknande EUs utvidgning kan ge, dels skapa argument mot hotet om ”välfärdsturism”.

– Det intressanta med att titta på Sverige är att vi här har ett rikt land som i princip inför helt oreglerad arbetskraftsinvandring från fattigare länder och att vi då kan se att den totala påverkan på landets offentliga ekonomi i stort sett är noll, till och med svagt positiv.

Joakim Ruist har också jämfört data från 16 europeiska länder under åren 2002-2010 och visat hur attityderna till invandring påverkats av den försämrade ekonomin. – Min forskning visar att sämre ekonomiskt läge i ett land gav en mer negativ inställning till invandring bland dess befolkning, något som tidigare varit svårt att belägga empiriskt. Tydligt är också att den negativa attityden till invandring ökar mest i de länder som haft en hög grad av invandring, avslutar Joakim Ruist.

FAKTA
Avhandlingens titel: Immigration, work, and welfare. Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32711

Historiska gräsmarker i Sverige är bland de artrikaste växtsamhällena i världen på liten skala. Det är ett resultat av en lång kontinuerlig skötsel genom bete och slåtter. Idag är de artrika gräsmarkerna små, isolerade och därmed hotas artrikedomen. Fröspridning är en viktig ekologisk process för att motverka utarmning av artrikedom och för att upprätthålla genetisk mångfald, speciellt i hotade miljöer såsom gräsmarker. Trots det vet vi väldigt lite om hur fröspridningen går till och det kan vara svårt att samla in data om fröspridning på en stor skala.

En fråga är hur mycket människor kan sprida frön mellan olika gräsmarker. Därför bad forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins om hjälp från svenska naturskyddsföreningens lokalkretsar. Många lokalkretsar sköter en äng genom årlig slåtter. Medlemmarna som slåttrat ängarna ombads att, när de kom hem, skaka av kläder och skor samla ihop materialet och skicka till forskarna.

– Det blev en fantastisk respons och med hjälp från 38 kretsar som sköter 48 ängar runt om i landet fick vi 214 prov, från Timrå i norr till Söderåsen i södra Sverige, varav 212 innehöll frön. Det visade sig dessutom att proven innehöll mycket frön. Nästan 25 000 frön från 197 växtarter representerades, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Favoriter under mikroskopen
Många favoriter dök upp under mikroskopen, till exempel gullviva, mandelblom, blåklockor och prästkrage. Även frön från den rödlistade fältgentiana spreds från tre av de fyra ängar där den befann sig. Många kretsar bidrog också med artlistor över alla växter som fanns på ängen och resultatet visar att totalt sett så fastnade en tredjedel av alla arter på deltagarnas kläder och skor. Det är uppseendeväckande mycket frön och växtarter som sprids med hjälp av människor.

Sedan länge vet man att hävden är viktig för att hålla landskapet öppet och för att gynna gräsmarksväxter. Att människor visat sig vara så effektiva på att sprida frön i den ögonblicksbild som studien visar, tyder på att människorna också kan ha varit betydande för uppbyggnaden av det artrika växtsamhället som finns på gräsmarken idag, speciellt historiskt då de flesta människorna levde och arbetade på landsbygden. Idag är chanserna för ett frö att transporteras på detta sätt mellan olika gräsmarker inte så stora. Därför måste man hitta på andra sätt att öka frönas spridningsförmåga i landskapet.

– De olika naturvårdsgrupperna gör en fantastisk insats för biodiversitet när de sköter dessa fina ängar. Nu har vi också, tack vare dem, fått en ökad förståelse för människans roll i växternas spridning i landskapet, säger Alistair Auffret.

Länk till artikel: Humans as Long-Distance Dispersers of Rural Plant Communities

Lillby: 5000 invånare, ett sågverk, en livsmedelsaffär , en rondell, en kyrka, två pizzerior och en bensinmack. En klassisk miljö för ”Volvoraggare” som med sina bilar och sin livsstil skapar sig en plats i den sociala hierarkin och i det lokala offentliga rummet.

– Raggarlivet är ett socialt fenomen där de unga männen motverkar den rumsliga tristess de upplever i sitt lokalsamhälle, säger Tanja Joelsson.

Lillby är alias för det stadsnära samhälle som doktoranden Tanja Joelsson valt som studieobjekt för sitt etnografiska, tvärvetenskapliga avhandlingsarbete vid tema Genus, Linköpings universitet. Under sitt fältarbete har hon följt och intervjuat unga män och kvinnor mellan 15 och 19 år.

– Den här typen av mindre samhällen med låg socioekonomisk status är ofta utsatta för rumslig stigmatisering. I kombination med övriga samhälleliga förändringar kopplade till regionförstoring, urholkning av samhällsservice och en förändrad arbetsmarknad drabbar den ungdomar i hög grad. Volvoraggarnas strategier för att utöva någon slags kontroll i ett förändrat landskap kan bland annat relateras till deras bruk av motorfordon på olika sätt.

Bilarna – eller epatraktorerna, fyrhjulingarna eller mopederna för dem som inte uppnått körkortsåldern – är centrala i Volvoraggarnas liv. På fredags- och lördagskvällarna samlas de på fritidsgården eller på parkeringen utanför livsmedelsaffären, pratar, beundrar bilarna, kanske gör en burn-out i asfalten eller sladdar i hög fart. Risktagandet med motorfordon är en viktig del i skapandet av en raggarperson, en ”någon” i samhällets sociala ungdomsgeografi.

De unga raggarna gör anspråk på det offentliga rummet och uppfattas ofta som störande och problematiska ur ett vuxenperspektiv. Samtidigt kunde det likaväl tolkas som att de anpassar sig till åldersrelaterade kulturella föreställningar, där risktagande och utlevande innan de blir ansvarstagande vuxna är centrala element.

– Det är också ett sätt att manifestera maskulinitet. Att ha en orädd körstil och full kontroll över bilen, sig själv, sina känsloyttringar och sin omvärld kan kopplas till manlighet. Så kan man även förstå den nationalism som uppstår i kölvattnet av raggarkulturen och som innebär ett hyllande av hantverksskicklighet och av Volvobilen.

De unga kvinnor som deltar i raggarlivet har oftast marginaliserade positioner, såsom flickvän till en raggarkille. De unga kvinnor som är intresserade av motorfordon tenderar att utöva sin hobby antingen genom att anpassa sig till de manligt definierade raggarnormerna, eller i ensamhet, utanför raggarkulturen.

Raggarnas risktagande kan också tolkas som potentiellt kränkande och våldsamma, eftersom de också utsätter inte bara sig själva utan även andra människor för fara.

– Det är viktigt att skapa en social, kulturell och rumslig förståelse för sammanhanget där raggarnas risktagande praktiker sker, utan att rygga för en diskussion om de problematiska effekterna av dessa praktiker, säger Tanja Joelsson.

Avhandling: Space and sensibility – young men’s risk-taking with motor vehicles