Sverige är ett land med starka mattraditioner, många av dem lokala. Våra recept och traditioner utgör ett kulturarv, men dessa och våra lokala råvaror har inte värdesatts och vårdats så som de förtjänar. Under många år har idealet varit snabblagad och färdiglagad mat, de utländska influenserna har också varit många. Vi har de senaste åren fokuserat på att råvarorna gärna ska vara svenska, men det lokala ursprunget har inte alltid värdesatts.

Nu börjar dock ögonen öppnas för värdet i den lokala mattraditionen. Inte minst i och med att många regioner vinner ekonomiskt på att ursprungsmärka sin mat, såsom exempelvis Parma och Champagne. En lokal mattradition är även viktig för att skapa ökade turismintäkter.

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade under 2012 gastronomiska regioner som ett viktigt verktyg för att uppnå sysselsättnings- och tillväxtmålen i satsningen ”Sverige – det nya matlandet”. Men vad är en gastronomisk region? Och hur ska indelningen göras?

Forskningen drar upp riktningen
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola, leder ett projekt har i uppdrag att ta fram ett förankrat förslag till hur vi skall bygga gastronomiska regioner i Sverige. Med i projektgruppen är Sören Persson från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som även äger projektet, Madeleine Bonow från Södertörns högskola och Magnus Svensson från Restaurangakademien.

– Vårt projekt är första steget på vägen mot gastronomiska regioner i Sverige, konstaterar Paulina Rytkönen.

Projektet ska ta fram underlag för hur Sverige skulle kunna få fram gastronomiska regioner. Med det menar man geografiskt avgränsade områden som kännetecknas av unika kulinariska traditioner som bygger på den lokala och regionala maten, på lokala råvaror och förädlade produkter och på regionens gastronomiska tradition.

– Det finns en stor regional stolthet i Sverige, det är viktigt att låta råvaror och producenter bli tydligare, säger Sören Persson på LRF.

– Vi kommer aldrig att ha billigast arbetskraft och billigast råvaror i Sverige, men uniciteten i klimat kan göra Sverige unikt matmässigt, säger Magnus Svensson från Restaurangakademien, som även en engagerad producent av ursprungsmärkt äppelmust.

Fokusgrupp i Östersund
Arbetet genomförs inledningsvis genom att lokalt engagerade personer i fyra regioner samlas i fokusgrupper. Den 17 maj genomförs den första i Östersund i samarbete med Eldrimner och LRF Jämtland. Gruppen får kunskap om hur man bygger en gastronomisk region och hur man gjort i andra länder. De får även berätta om sin region, vilka traditioner som finns och hur regionens förutsättningar ser ut.

Resultatet blir underlag till ett förslag, som går på nationell remiss under hösten.

– Det finns väldigt många människor runt om i Sverige som är intresserade av dessa frågor, berättar Sören Persson. Vår tanke är att rigga regionerna utifrån deras idéer och förslag. Det blir viktigt att människor tar ställning i det nationella remissförfarandet.

Vill du engagera dig eller följa projektet?
Projektet tar gärna emot synpunkter via e-post gastronomiskaregioner@sh.se

Projektet ”Gastronomiska regioner som verktyg för att främja tillväxt på landsbygden” är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Södertörns högskola och Restaurangakademien.

Följ arbetet via hemsidan.

– Denna genförändring är specifik för prostatacancer och hittas hos cirka 50 procent av de män som drabbats. Den kan upptäckas i urin och kräver inte att man tar extra vävnadsprover från patienten, vilket gör att den skulle kunna användas som ett komplement till PSA-testet, säger Maria Svensson, som har skrivit en avhandling i medicin vid Örebro universitet.

Med ett så kallat PSA-prov, ett enkelt blodprov, kan man i dag upptäcka tumörer. En cancertumör i prostatan kan antingen växa långsamt utan att ge några besvär eller växa snabbt och sprida sig till andra delar av kroppen. PSA-testet kan inte skilja de aggressiva från de ofarliga.

Många behandlas i onödan
Därför är det i dag betydligt fler män som får en cancerdiagnos och behandlas i onödan efter PSA-prov, än som botas från en livshotande cancer. Behandlingen ger i vissa fall bestående biverkningar som impotens, inkontinens och tarmproblem – med andra ord orsakar överbehandlingen mycket onödigt lidande.

Forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro arbetar för att ta fram diagnostiska och prognostiska metoder som ska kunna användas för att komplettera dagens PSA-prov.

Rätt behandling till rätt patient
– Om det visar sig att denna genförändring är ett tecken på en mer aggressiv form av prostatacancer så skulle antalet män som behandlas i onödan kunna minska och samtidigt skulle det minska vårdkostnaderna på sikt, säger Maria Svensson.

Målet är att sjukvården i framtiden ska kunna erbjuda rätt behandling till rätt patient. Ett genombrott skulle med andra ord innebära att läkare kan behandla rätt patienter utan att orsaka onödigt lidande.

– Troligtvis kommer inte en enda markör att lösa hela prostatacancerns gåta eftersom det är en komplicerad cancerform. Nu måste vi gå vidare och reda ut vilken roll denna genförändring kan ha vid prostatacancerdiagnos och eventuell behandlingsstrategi, säger Maria Svensson.

Varje kemisk reaktion i kroppen katalyseras av ett enzym. En traditionell uppfattning är att enzymer är ytterst specifika för att undvika sidoreaktioner som äventyrar cellernas funktion. Men hur fungerar då så kallade avgiftningsenzymer? Som kan katalysera avgiftningen av många kemiska ämnen med olika molekylstruktur och därmed osakliggöra tusentals farliga ämnen.

– Eftersom enzymers verkan baseras på en mycket exakt passning mellan det aktiva sätet och den molekyl de verkar på uppkommer frågan hur ett enzym kan vara så ”promiskuöst”, säger Bengt Mannervik, seniorprofessor vid Uppsala universitet, som lett forskningsprojektet tillsammans med William Atkins vid University of Washington, Seattle, USA.

Forskarna visar i den aktuella studien att det viktiga avgiftningsenzymet glutationtransferas har ett aktivt säte som förekommer i olika utseenden så att molekyler med olika form kan passa in. De kunde dessutom visa att ökad strukturell flexibilitet ökade förmågan att avgifta kemiska ämnen.

Uppsalagruppen, som ursprungligen isolerat glutationtransferas i human lever, framställde de olika enzymvarianterna med genteknik och karakteriserade deras funktionella egenskaper. Gruppen i Seattle visade med fysikalisk-kemiska mätningar sambandet mellan enzymets flexibilitet och dess promiskuösa funktion.

– Våra fynd ger en helt ny förståelse av ett enzyms paradoxala verkan på substanser med olika struktur. Sannolikt fungerar många avgiftningsenzymer på liknande sätt vilket förklarar hur ett och samma enzym kan inaktivera tjogtals olika läkemedel, säger Bengt Mannervik.
Forskningen har utförts med finansiellt stöd från Vetenskaprådet, Cancerfonden och National Institutes of Health.

Länk till studien: Enzymatic Detoxification, Conformational Selection, and the Role of Molten Globule Active Sites.

VTI deltog på Näringsdepartementets hearing om användning av kommunikationsutrustning under bilkörning. Forskning från VTI visar att krav på att använda handsfree under bilkörning när man använder olika kommunikationsutrustning inte skapar en trafiksäkrare miljö. Det har i alla fall inte blivit trafiksäkrare i de länder som har lag på handsfree vid till exempel mobilprat under bilkörning.

Det finns fler distraktioner under bilkörning, det kan handla om att bilförare ställer in navigering, blir störda av barn i baksätet eller tappar koncentrationen när de sms:ar samtidigt som de kör bil.

– Att då bara lagstifta mot ett av dessa moment skapar inte bättre trafiksäkerhet och kan uppfattas som om allt annat anses vara acceptabelt, säger Katja Kircher, forskare på VTI.

Det var Näringsdepartementet genom infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som hade kallat till en hearing om ämnet. Ett 60-tal personer fanns på plats, däribland journalister, representanter för teknikutveckling, bussbranschen, trafikskolor och andra branscher.

– Lagstiftning verkar på sin höjd ge kortvarig effekt, samt att brist på data ger utrymme för mycket spekulationer. VTI förordar därför vetenskapliga studier som genomförs både före och efter framtida förordningar eller lagändringar, säger Katja Kircher.

Länk till forskningen: Åtgärder mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning.

Temperaturutvecklingen i olika delar av världen framträder genom rekonstruerade trettio års medelvärden. Färgen indikerar relativ temperatur. För Nordamerika finns både en kortare rekonstruktion som bygger på trädringar och en längre rekonstruktion som bygger på pollen. För Afrika finns det ännu inte tillräckligt med data för att göra någon temperaturrekonstruktion.

I studien har 78 forskare från 23 länder har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.

Forskarna har arbetat inom projektet Past Global Changes (PAGES) och bygger sin studie på 511 serier av klimathistorisk data från trädringar, iskärnor, pollen, koraller, sjösediment och annan data. De finner, i likhet med vad tidigare studier visat, en generell global nedkylning under senaste 2000 åren. Det är resultatet av ändringar i jordaxelns lutning. Den trenden verkar brytas av dagens globala uppvärmning. Två forskare från Stockholms universitet, Fredrik Charpentier Ljungqvist och Paul J. Krusic, har deltagit i projektet.

– Detta är första gången det har gått att jämföra temperaturutvecklingen mellan olika kontinenter på det här sättet. Det är intressant att se att den medeltida värmeperioden startar runt 200 år senare på södra halvklotet och att Lilla istiden också startar senare, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Skillnaden mellan kontinenterna för den medeltida värmeperioden (cirka 800–1300) är större än för Lilla istiden (cirka 1300–1900). Direkta jämförelser mellan dåtida och nutida klimat är svåra att göra men studien indikerar att temperaturen de senaste 30 åren på åtminstone flera kontinenter varit högre än den varit de senaste 1000 till 2000 åren.

– Vi ser att det var varmt på norra halvklotet mellan 830 och 1100 men på södra halvklotet varade istället värmeperioden 1160 till 1370. Däremot var klimatet kallt i princip över jorden mellan 1580 och 1880, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Forskarna finner att de kallaste perioderna, särskilt när de sammanfaller på olika kontinenter, hör samman med perioder av låg solaktivitet kombinerat med flera stora vulkanutbrott. Fem perioder mellan 1250 och 1820, alltså under Lilla istiden, var särskilt kalla men inte alltid på alla kontinenter samtidigt.

– Den enda kontinenten som inte märkt av den moderna uppvärmningen är Antarktis. I norra Europa var det sannolikt minst lika varmt som nu omkring år 1000 men i södra Europa har det förmodligen inte varit så varmt som under det senaste årtiondet sedan romartiden. Det visar hur viktigt det är att studera regionala variationer för att förstå klimatförändringar, konstaterar Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Studien: Continental-scale temperature variability during the past two millennia.

Sociala rörelser växer ofta fram i opposition till den etablerade makten och i länder där det råder begränsad öppenhet mot de organiserade påverkanskrafterna, i vissa fall även repression, är de oerhört viktiga. Hur ser det då ut i Östeuropa? Finns det alls några sociala rörelser inom det civila samhället i de forna kommunistländerna? Många forskare har ifrågasatt om det gör det och vissa menar att det civila samhället är allt för svagt i Östeuropa. Men sociologiprofessor Kerstin Jacobsson vid Södertörns högskola  [Ref 1]menar att det finns många rörelser utöver frivilligorganisationerna (så kallade ”NGO:er”) – inte minst finns det aktivism på gräsrotsnivå.

Arvet från kommunisttiden
Kerstin Jacobsson är redaktör till boken ”Beyond NGO-ization. The Development of Social Movements in Central and Eastern Europe” (Ashgate, 2013) tillsammans med sociologprofessor Steven Saxonberg från Tjeckien. Boken är en samling essäer som undersöker sociala rörelser i det post-kommunistiska Europa och Ryssland, hur de mobiliserar och organiserar sig samt deras olika aktioner, deras framgångar och misslyckanden – allt i relation till den sociala kontext de befinner sig i. Även om det finns många olikheter i de olika länderna kan man se gemensamma svårigheter.

–  En svårighet är att de politiska systemen inte är helt öppna mot sociala rörelser vilket gör att de måste finna sig nya vägar. Det andra är arvet från kommunisttiden som gör att det fortfarande råder en låg social tillit till andra människor, förklarar Kerstin Jacobsson. Det gör att det inte är så lätt att mobilisera människor kollektivt. Samtidigt finns det en trötthet hos individerna mot organiserat föreningsliv och därför föredrar många att engagera sig i lösare former av grupperingar för att påverka systemet.

Under kommunisttiden förekom det tvång och en stark förväntan på att människor skulle vara med i en förening eller organisation. Därför är det inte ovanligt att många människor idag upplever en frihet att slippa föreningslivet och istället väljer de lösare formerna av gruppering. Där finns ett dock ett problem eftersom de grupperna inte är lika lätta att organisera. Det kan bli svårare för alla röster att bli hörda, interndemokratin kan lysa med sin frånvaro och man odlar en kultur där det blir enkelt för karismatiska ledare att träda fram.

Bredare syn och nyanserad bild
Tidigare forskning har betonat de öst- och centraleuropeiska rörelsernas beroende av resurser från utlandet, men bilden har förändrats. I dag är rörelserna framförallt inriktade på att mobilisera resurser i sina respektive länder. Boken ”Beyond NGO-ization. The Development of Social Movements in Central and Eastern Europe” ger en nyanserad och uppdaterad bild av sociala rörelser i det post-kommunistiska Europa. Författarna undersöker också grupper som ofta har försummats i olika diskussioner om sociala rörelser, till exempel djurrättsgrupper, rasistiska rörelser och gayrörelser. De ger en djupare analys av de olika strategier som civila organisationer och grupper kan använda. Boken visar att man inte kan förvänta sig att de sociala rörelserna i post-kommunistiska Europa ska följa samma mönster som Västeuropa. Om man ska kunna förstå de olika strategierna som dessa sociala rörelser använder sig av krävs ett bredare rörelsebegrepp som man fånga den mångfald av arbetssätt som rörelserna använder sig av.

Att synas och skapa igenkänning och på så vis förbättra sitt anseende står i centrum när svenska myndigheter planerar sitt kommunikationsarbete. I vissa fall beskrivs synlighet som nödvändigt för att myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter men oftare har synlighet kommit att bli ett mål i sig självt. Det visar en analys av nationella förvaltningsmyndigheter som publiceras i en ny forskningsrapport.

Studien som är gjord av forskare från institutionen för informatik och media, Uppsala universitet, visar också att många myndigheter styrs av flera olika principer när de planerar sitt kommunikationsarbete. Principer som många gånger står i konflikt med varandra.

Av de 252 myndigheter som fanns registrerade 2011 var det 173 som hade styrdokument för sitt kommunikationsarbete och det är dessa som forskarna Magnus Fredriksson och Josef Pallas, har analyserat. Utgångspunkten för deras arbete har varit att kartlägga vilka principer det är som styr myndigheters kommunikation med omvärlden.

– Myndigheter lägger stor vikt vid kommunikation. Många har kommunikationsavdelningar och i många fall har informatörer och kommunikatörer ledande befattningar. Myndigheter är också en stor köpare av konsulttjänster. Trots detta vet vi ganska lite vad det är för principer som styr arbetet och vad myndigheter vill uppnå med sitt kommunikationsarbete, säger Magnus Fredriksson.

Resultaten visar att nästan alla (85 %) myndigheter motiverar sitt kommunikationsarbete utifrån att de ska skapa uppmärksamhet och igenkänning. För nästan lika många (82 %) gäller att kommunikationen ska bidra till verksamhetens effektivitet och måluppfyllelse. En tredje princip som styr många myndigheter (65 %) är att kommunikationen ska stärka samhällets demokratiska processer genom samhällsinformation och kontakter med journalister.
I betydligt färre fall (22 %) är marknadens principer styrande och detta gäller framför allt universitet och högskolor.

Tidigare studier har visat att organisationer sällan styrs av en enda princip. Det är snarare regel än undantag att organisationen tvingas hantera att olika principer ställs mot varandra. Så är också fallet när det kommer till myndigheter kommunikation. En stor majoritet (82 %) för fram två eller flera principer i sina dokument.
Forskarna menar att det i vissa fall är ganska oproblematiskt att som myndighet förhålla sig till flera olika principer men att det finns situationer då det kan uppstå stora svårigheter. En konflikt som har uppmärksammats på senare tid är den mellan synlighet och öppenhet där flera myndigheter har kritiserats.

– Det går inte att kontrollera bilden av sig själv, samtidigt som man måste vara fullständigt öppen, vilket bland annat offentlighetsprincipen kräver, säger Josef Pallas.

I sin rapport diskuterar forskarna också vad det är som ligger bakom resultaten och här pekar man bland annat på de många reformer som genomförts inom offentlig förvaltning sedan 1980-talet.  Till detta kommer också att fler olika typer av aktörer granskar och ställer krav på myndigheters verksamheter vilket gör att man vill uppmärksammas positivt men också att krav från olika håll riktas mot myndigheternas verksamheter.

Rapporten: Med synlighet som ledstjärna: en analys av vilka principer som styr kommunikationsarbetet i nationella förvaltningsmyndigheter.

P2P-nätverk (kallas också icke-hierarkiska nätverk) blir ett allt viktigare sätt att utbyta digital information. Producenter av programvara, filmer, musik med mera står inför helt nya utmaningar, men också intressanta möjligheter när distributionssätten förändras. Beskattning är en särskilt kritisk faktor, med stora återverkningar på utvecklingen av en mogen och lönsam marknad.
Men faller P2P inom ramen för konsumtionsbeskattning? Vilka fördelar och vilka ekonomiska konsekvenser skulle det i så fall innebära?

I sin avhandling analyserar Cristina Trenta utmaningar och möjligheter genom att utgå från konsumtionsbeskattning och upphovsrätt, ställt mot en stats två grundläggande maktmedel: Rätten att beskatta och rätten att straffa olagliga handlingar.

– P2P-nätverk och P2P-teknik kommer att spela en viktig roll i distributionen av digitalt material. Om det blir som ett bekvämt och ekonomiskt alternativ, eller som en juridisk ödemark, återstår att se. Förhoppningsvis kommer den här boken att föra diskussionen framåt, säger Cristina Trenta.

Avhandlingen: VAT in Peer-to-Peer Content Distribution – Towards a Tax proposal for Decentralized Networks.

Sockerbaserade cancerläkemedel får tumören att göra sitt eget cellgift
När kolhydraten xylos – björksocker – kopplas till en sorts kolväten kallade naftalener bildas en xylosförening som angriper cancerceller men inte friska celler. Detta har forskare vid Lunds universitet studerat i flera år. Målet för studierna är att förstå mer i detalj hur xylosföreningarna lyckas döda cancercellerna, för att utveckla dessa mekanismer till ett nytt vapen mot cancer.

Ulrika Aili från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap för i sin avhandling forskningen några steg framåt. Hon har undersökt flera olika föreningar av xylos och naftalen och deras förmåga att bilda långa sockerkedjor, glykosaminoglykaner (GAG). Cancerceller behandlade med en viss xylosförening visade sig bilda en viss typ av celldödande GAG som släpps ut kring tumören och fungerar som ett egenproducerat cellgift. Forskningen utgör ett steg på vägen mot nya, sockerbaserade cancerläkemedel.

Hur behandla ansiktsförlamning?
Plötslig ansiktsförlamning utan känd orsak kallas Bell’s pares och drabbar omkring 30 av 100 000 svenskar varje år. 60-70 procent av patienterna blir friska utan behandling. De övriga har varaktiga svårigheter med en kvarstående förlamning av olika grad, och lider också av sitt avvikande utseende.

Sara Axelsson från Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund har jämfört tillfrisknandet hos patienter som fått kortison och/eller antivirala medel. Hon har också undersökt vad patienternas ålder, tid till behandling och förlamningens ursprungliga svårighetsgrad betytt för utläkningen. Studierna visar att kortison (prednisolon) insatt inom två dygn gav en snabbare och bättre utläkning. Antivirala medel hade däremot ingen effekt på utläkningen. Detta gällde oavsett patienternas ålder och förlamningens svårighetsgrad.

Markörer för prognos och kemoterapisvar vid bröstcancer
Varje år insjuknar mer än 8000 kvinnor i Sverige i bröstcancer, och 1400 kvinnor dör i sjukdomen trots att de flesta idag får medicinsk behandling efter kirurgi och strålbehandling. Därför är det viktigt att hitta fler faktorer som kan bidra till en skräddarsydd riskbedömning och behandling, och göra att man undviker ineffektiva behandlingar med mycket biverkningar.

Marie Klintman från Avdelningen för onkologi i Lund har forskat på detta område. Hon har bl.a. studerat en faktor kallad TIMP-1 (tissue inhibitor of metalloproteinases 1), som visat sig kopplad till en dålig prognos. Hennes studie stämmer med de tidigare studierna, eftersom den visade ett samband mellan höga värden av TIMP-1 och sämre svar på den vanligaste kemoterapin. Denna faktor skulle därför kunna användas för att finna patienter som behöver annan kemoterapi.

En annan studie i avhandlingen handlar om en markör för celldelning, Ki67, som är en riskmarkör för en viss typ av tumörer. Marie Klintmans fynd har bidragit till att man ändrat i de regionala behandlingsriktlinjerna för bröstcancer.

Specialiserade sarkomcentra fungerar bra
Mjukdelssarkom är tumörer i ben, brosk, bindväv, muskler eller fettväv. Merparten av dessa är mycket elakartade, och en tredjedel av alla patienter dör av sjukdomen. Samtidigt kan sarkomknölarna verka ofarliga: de gör inte ont och stör inte armens eller benets funktion. Godartade knölar är också mer än 200 gånger vanligare än mjukdelssarkom, vilket gör det extra viktigt att kunna sålla fram de farliga knölarna.

Sverige har numera sarkomcentra där läkare från olika discipliner samverkar för diagnos och behandling. Emelie Styring från Avdelningen för ortopedi har studerat resultaten från Lunds sarkomcentrum, och visar att remitteringen dit fungerat bra. För varje elakartad tumör remitterades tre tumörer som visade sig vara godartade, vilket är ett hanterbart merarbete.

Små mjukdelssarkom ger i regel patienten en god prognos, men det finns även små tumörer som ger upphov till metastaser. Emelie Styring tar i en annan studie upp två egenskaper som visar om en tumör är farlig även om den är liten, och bör behandlas inte bara med kirurgi utan också med cellgifter.

Länkar till avhandlingarna:
Tumor Selective Antiproliferative Naphthoxylosides
Bell’s Palsy – Medical Treatment and Influence of Prognostic Factors
The Prognostic and Treatment Predictive Value of Proliferation and TIMP-1 in Breast Cancer
Clinical and Biological Patterns in Soft Tissue Sarcoma

– Vi ska utveckla metoder för att snabbt och enkelt kunna ta fram prototyper av tjänster som gör det möjligt att testa olika idéer på tänkta kunder. Vi kopplar projektet till den hållbara staden, Vallastaden, inom Bo16-projektet i Linköping, för att ge det en fast punkt i verkligheten, säger Stefan Holmlid, universitetslektor på Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.

I en hållbar stad, eller stadsdel, finns ett stort behov av tjänster av olika slag, några exempel är transporter, kommunikation, vård eller värme. Men hur gör man en snabb, billig och användbar prototyp av en tjänst? Det ska Stefan Holmlid nu ta reda på, i nära samarbete med storföretagen ABB, Ericsson och Volvo.

– Arkitekterna kan gestalta husen, gatorna, torgen och träden, men det säger inget om vad som händer i staden, hur själva livet ter sig. Genom att ta fram snabba och billiga prototyper av tjänster kan vi också gestalta hur livet kommer att bli och skapa oss en föreställning om det, säger Stefan Holmlid.

Vallastaden är tänkt att vara bilfri. Ett exempel på tjänster är därför smarta transportlösningar, det behövs transporter för människor till och från resecentrum, för gods till och från butiker, mediatek och restauranger – och mycket mera.

– En viktig del av livet i staden, konstaterar Stefan Holmlid.

Ett par andra exempel är olika kommunikationslösningar eller uppgradering av mjukvaror till pumpar eller elmotorer på distans.

– Det är verkligen roligt att Vinnova valt att satsa på vårt projekt och intresset ökar nu starkt för tjänstedesign. Flera tidningar har tagit upp fenomenet, nu senast Veckans Affärer under rubriken ”Det nya svarta”, säger Stefan Holmlid.

Stödet innebär också att det blir möjligt att bjuda in utländska designers som får ge sin syn på tjänsterna i den hållbara staden.

Vinnova stöder projektet med 446 000 kronor inom utlysningen Utmaningsdriven innovation 2013.

Det är en bransch i stark förändring som beskrivs i den nya forskningsstudien ”Styrning och navigering i regionala kollektivtrafiknätverk.” Forskarna har studerat kollektivtrafiken i fyra svenska regioner: Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Värmland. Som jämförelse har forskarna även tittat på två europeiska områden: Freiburgregionen i Tyskland och Zürichregionen i Schweiz.

– Vi har tittat på vad som hänt i branschen, vad som hänt i samhället och vad som utvecklats på vår egen forskningsfront, berättar Bo Enquist, professor i företagsekonomi och knuten till Samot, The Service and Market Oriented Transport Research Group vid Karlstads universitet.

År 2012 trädde en ny lag i kraft och regionala kollektivtrafikmyndigheter inrättades i varje region. Trafikföretag konkurrerar numera i upphandlingar, där även kontraktets utformning spelar en allt större roll.

– Det är viktigt för utvecklingen mot en hållbar kollektivtrafik att trafikföretagen inte används som bemanningsföretag. Kollektivtrafiken behöver utvecklas som en gemensam affär fullt ut, genom kontrakts- och kunddialogerna, menar Bo Enquist.

Bryter bilens dominans
I Freiburg och Zürich har man satsat på en ”mobilitetsstrategi”, där kollektivtrafik, cykel, gång och bil samverkar kring ett ”hela-resan-tänk”. På så sätt har man lyckats bryta bilens dominans i städerna. I exempelvis Göteborg går man mot en liknande vision. Integreringen har inte haft lika bra effekt som för Zürich och Freiburg, på grund av det eftersatta underhållet och kapacitetsproblemet i den svenska spårbundna trafiken och att bussarna i de svenska nätverken konkurrerar med bilen om vägutrymme.

De fyra svenska regionerna som ingår i studien ligger alla i framkanten av utvecklingen. De speglar såväl storstad som landsbygd. Det är ingen neutral arena som beskrivs, utan en smältdegel av sociala och ekonomiska processer med inblandade aktörer från kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter, politiker och näringsliv. I bokens slutkapitel beskrivs åtta utmaningar för kollektivtrafiken, bland annat: frihet för resenären, kollektivtrafik som ett proaktivt verktyg för att bygga en hållbar stad eller region, kollektivtrafik som politik och affärsverksamhet samt kollektivtrafikens utrymme i stadstrafiken.

– Vi ger inte ett klart och entydigt svar på vilket av de olika regionala kollektivtrafiknätverken som fungerar bäst. Vi har istället velat skapa en djupare förståelse för hur komplext systemet är. Den stora utmaningen ligger i att skapa samverkan och ett gemensamt synsätt inom en region, menar Mikael Johnson, ekonomie doktor och forskare inom Samot, Karlstads universitet.

Länk till projektets hemsida.

I alla levande celler finns ett liknande typ av styr- och reglersystem som man kan hitta i dagens smarta mobiltelefoner. Precis som din telefon processar en mängd information som vi ger den, så processar cellerna ständigt information om sin omgivning och inre miljö. I cellerna skickas och processas informationen via ett stort nätverk av interaktioner mellan signalmolekyler.

I elektroniska kretsar är det vanligt med negativ feedback, en ”bromsfunktion”, för att göra signalerna tydliga och att minska på brus som kan göra att viktig information missas. Cellerna utnyttjar också denna teknik för att minska på oönskat brus. Närmare hälften av alla signalmolekyler som styr vilka gener som ska vara på eller av reglerar sitt eget genuttryck genom biokemiska reaktioner som fungerar som broms.

– Om antalet signalmolekyler är fler än det önskade så stänger dessa av sin egen tillverkning under en kort stund, för att sedan återuppta den. Skillnaden mellan feedback i elektroniska system och biologiska system är att den i biologiska system är mycket mer oprecis och långsam, förklarar Andreas Grönlund, förste författare och numera verksam vid Umeå universitet.

Tillsammans med professorerna Per Lötstedt och Johan Elf, båda Uppsala universitet, har han med hjälp av nya mätdata och matematiska modeller kunnat räkna ut hur länge molekylerna ska sitta kvar på sina bindningsställen för att feedbacken ska bli lagom stark och lagom snabb för att bruset ska reduceras så mycket som möjligt.

Beräkningarna visade att molekylerna bör binda betydligt svagare än vad man tidigare har trott, en egenskap som sedan visade sig stämma väl överens med den bindningsstyrka som globala reglermolekyler i bakterien E. coli uppvisade.

– En bilförare behöver förstå när och hur hårt man ska trycka på bromsen i olika situationer och åt vilket håll man ska vrida ratten i en vänstersväng. På motsvarande sätt behöver vi öka förståelsen om cellernas styr- och reglersystem för att kunna framställa nya smarta mediciner när regleringen inte fungerar eller för att kunna styra växtceller att generera grön energi genom smartare biomassaproduktion, säger Andreas Grönlund.

Läs avhandlingen: Transcription factor binding kinetics constrain noise suppression via negative feedback. Nature Communications.

– Denna studie visar tydligt att det går att nå fantastiska resultat till låg kostnad genom att aktivera lokalsamhällena i den offentliga sjukvården på Vietnams landsbygd, säger professor Lars-Åke Persson, Uppsala universitet, som lett studien.

Forskarna gjorde en studie som involverade 90 lokalsamhällen i Quang Ninh-provinsen i nordöstra Vietnam mellan 2008 och 2011. Mödra- och nyföddhälsogrupper etablerades genom att rekrytera hälsoarbetare, lokapolitiker och representanter från kvinnoorganisationer för att identifiera och prioritera hälsoproblem som drabbade kvinnor och barn från graviditet till en vecka efter förlossningen. Grupperna fick göra åtgärdsplaner för att komma till rätta med problemen.

De första två åren ledde inte till några förändringar i nyföddas dödlighet, men det tredje år kom effekten. Nyföddas dödlighet halverades. Kvinnorna fick också dubbelt så ofta vård under senare delen av graviditeten jämfört med i kontrollgruppen.

Däremot fann forsakran ingen skillnad mellan grupperna när det gällde flera andra faktorer, såsom antal hembesök efter förlossning, andel bröstmjölksuppfödda, andel förlossningar på vårdinrättning, förlossningsförberedelse eller stelkrampsimmunitet.

– Liknande resultat har setts i andra delar av Asien, men detta är första gången vi ser att detta sätt att arbeta även leder till mycket goda resultat i samhällen i sydöstra Asien i snabb förändringstakt av samhället, säger Lars-Åke Persson.
Studien har finansierats av bland andra Vetenskapsrådet och SIDA.

Länk till studien: Effect of Facilitation of Local Maternal-and-Newborn Stakeholder Groups on Neonatal Mortality: Cluster-Randomized Controlled Trial.

Patienter med diabetes typ 2 löper mer än dubbelt så stor risk för hjärt- och kärlsjukdom jämfört med de som inte har diabetes typ 2. I förebyggande syfte behandlas därför många diabetespatienter med blodförtunnande läkemedel baserade på acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl.  

En studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar nu att acetylsalicylsyra ofta inte har någon effekt för patienter med diabetes typ 2.  

Studien omfattar nästan 20 000 diabetespatienter, och utgår från det nationella diabetesregistret, där en stor del av alla diabetespatienter i Sverige är registrerade.

Forskarna har också använt sig av andra nationella register, för information om läkemedelsförskrivningar och sjukhusdiagnoser.

– Vi kunde inte se att det finns några fördelaktiga effekter på risken för hjärtkärlsjukdom eller död kopplat till behandling med acetylsalicylsyra hos patienter med diabetes typ 2 utan etablerad hjärtkärlsjukdom, säger läkaren Nils Ekström som är en av författarna bakom den vetenskapliga artikeln.

Enligt honom är acetylsalicylsyra ett välbeprövat och billigt läkemedel med få biverkningar, men det ska inte skrivas ut i onödan.

– Vi kunde också se en antydan till att de patienter som tog läkemedlet hade en ökad risk för magsår och blödning, säger Nils Ekström.

Omkring 300 000 svenskar har diabetes typ 2. Även om svenska läkare blivit mer återhållsamma med att skriva ut acetylsalicylsyra till diabetespatienter utan etablerad hjärtkärlsjukdom är det fortfarande relativt vanligt. I andra länder, bland annat USA, rekommenderas acetylsalicylsyra som en del av behandlingen vid diabetes även hos patienter utan känd hjärtkärlsjukdom.

– Det är väldokumenterat att patienter med diabetes typ 2 som haft en hjärtinfarkt eller annan hjärtkärlsjukdom får klart minskad risk för återfall om de får acetylsalicylsyra, så för dem är det inget snack om att de behöver läkemedlet, säger Nils Ekström.

Länk till avhandlingen: Aspirin treatment and risk of first incident cardiovascular diseases in patients with type 2 diabetes: an observational study from the Swedish National Diabetes Register.

Nu visar forskning att försurning på grund av sjötransporter lokalt kan, under sommaren, ge lika stora försurningseffekter som koldioxid.

Fartygens utsläpp förorenar
Den ökande halten koldioxid i atmosfären orsakar en pågående försurning av havet när koldioxid omvandlas till kolsyra i vatten. Men även andra gaser försurar havet, till exempel svavel- och kväveoxider, som blir till de starka syrorna svavelsyra respektive salpetersyra i vattnet.

– Dessa oxider finns i avgaserna från fartygsmotorer. Svaveloxider bildas från svavel i fartygets bränsle, medan kväveoxider bildas från kvävgas i luften, säger professor David Turner, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet.

Nedfallet från dessa oxider sker till betydande del inom några hundra sjömil från fartygslederna. I studien har konsekvenserna av utsläppen från sjöfarten beräknats månadsvis under ett år. Resultaten visar att den största försurningen från sjöfart sker på norra halvklotet, nära kusterna under sommaren.

Lokala kustområden drabbas hårt
Den här säsongsvisa försurningen är, på vissa ”hot spots” utmed kusterna, av samma storlek som den årliga försurningen som orsakas av koldioxidökningen.  Det globala och årliga genomsnittet är, i linje med tidigare studier, betydligt mindre men missar de viktiga ”hot spot” områdena.

– Reglering av svavelhalten i fartygsbränsle är redan på gång inom s.k. ”Emission Control Areas” vid nordatlantens kuster i Europa och USA. Nästa steg tas år 2015 då den maximala svavelhalten reduceras från en procent till en promille, säger David Turner.

Östersjön ett fokus
Slutsatsen är att sjöfarten kan bidra betydande till havsförsurning i högtrafikerade, kustnära havsområden. Ett av de områden som har identifierats är Östersjön.

– Den globala studien har dålig täckning i kustvatten, och behöver alltså kompletteras med mer detaljerade studier. Det är därför glädjande att vi har fått finansiering från Formas för en fördjupad studie i Östersjön. Detta kan ge ett viktigt underlag för en framtida policy om begränsning av svavelhalterna i fartygsbränsle, säger David Turner.

Länk till artikel: Shipping contributes to ocean acidification.

Problemen, som bland annat yttrar sig som känslomässig och fysisk utmattning, inlärningssvårigheter och kognitiva problem, kan ge hälsoproblem senare i livet.

– Det har länge varit känt att stress bland unga är ett växande problem. Studien i min avhandling visar att problemen för individen är större än vad vi tidigare trott. Det kan innebära långsiktiga negativa effekter, säger Karin Schraml, doktorand vid Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

I studien, som har omfattat drygt trehundra 16-åringar som läst första året på gymnasiet, identifieras följande faktorer som främsta orsaken till ungdomars stress:

•  känsla av höga krav kombinerat med bristande socialt stöd,
•  låg självkänsla,
•  sömnproblem.

Även så kallad social jetlag, avvikelsen mellan kroppens biologiska klocka och det dagliga schemat, utgör ett stort problem för många unga.

Studien visar även att problemen med stress är tydligt större bland unga kvinnor än bland unga män. Det går nästan fem kroniskt stressade flickor på varje kroniskt stressad pojke.

– Detta är ett stort problem bland unga kvinnor som kan få konsekvenser för hela livet. Det finns anledning att tro att självkänslan hos många flickor hänger ihop med höga prestationer, och att detta är en stor stressfaktor, säger Karin Schraml.

Stressen bland unga går även ut över deras skolresultat. De ungdomar som visar upp de högsta stressnivåerna presterar märkbart sämre i skolan och får tydligt sämre betyg.

– Även om man bortser från de långsiktigt negativa konsekvenserna av kronisk stress på hälsa och välbefinnande, så är det allvarligt även i det kortare perspektivet att stressade ungdomar klarar skolan sämre. Det påverkar deras chanser till högre utbildning negativt vilket kan ge stora konsekvenser i ett samhälle där utbildning är en väg att klara konkurrensen, säger Karin Schraml.

Länk till avhandlingen: Chronic stress among adolescents: Contributing factors and associations with academic achievement.