Fritidsaktiviteter brukar generellt vara förknippade med positiva effekter på hälsan. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt vilka fritidsaktiviteter som har starkast samband med intensivkonsumtion av alkohol.

I studien, som bygger på enkätsvar med 3 567 män och kvinnor samt ytterligare 2 888 personer som nyligen varit sjukskrivna, definieras intensivkonsumtion som ”fem eller fler standardglas alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden”.

I hela åldersspannet rapporterar 23 procent av männen att de har en intensivkonsumtion, att jämföra med 8 procent bland kvinnorna. Andelen intensivkonsumenter är i princip lika stor i gruppen sjukskrivna (7 procent av kvinnorna, 24 procent av männen). Bland män i åldrarna 30-64 är andelen med intensivkonsumtion 17 procent, det vill säga lite mer än var sjätte man.

I den icke sjukskrivna befolkningen sågs en ökad risk för intensivkonsumtion bland yngre kvinnor samt bland alla män som ofta umgicks med vänner. Eftersom intensivkonsumtion tidigare studerats enbart bland unga är detta ett intressant resultat, inte minst för att planera förebyggande verksamheter.

Även hos kvinnor och män mellan 31 och 64 år som ofta spelade dator/TV-spel , samt yngre män som ofta gick på sportevenemang, fanns det ett samband med intensivkonsumtion.  En lägre risk sågs hos yngre kvinnor och äldre män som ofta utövade någon sport, samt för män som regelbundet hade deltagit i någon religiös sammankomst.

Även i den sjukskrivna gruppen fanns en ökad risk bland män som ofta umgicks med vänner samt bland yngre män som ofta gick på sportevenemang. Något motsvarande samband fanns inte bland kvinnor. I den sjukskrivna gruppen förekom intensivkonsumtion mindre bland kvinnor i gruppen 31-64 år som ofta gick på bio/teater, utövade sport eller var ute i naturen.

Resultaten är enligt forskarna viktiga som underlag när förebyggande och hälsofrämjande insatser ska planeras.

– Det är också kunskap som kan underlätta återgång till arbete efter sjukskrivning, till exempel att rekreativa aktiviteter bland sjukskrivna kvinnor 31-64 år ”skyddar” mot intensivkonsumtion, säger Christina Andersson som medverkat i studien.

Forskarna konstaterar också att medan ett socialt nätverk generellt sett är viktigt för hälsan har social samvaro också ett tydligt samband med intensivkonsumtion av alkohol.

– Olika individer och grupper kräver olika insatser, men att hitta umgängesformer och arenor där alkoholkonsumtion inte är det centrala kan vara viktiga i sammanhanget, säger Christina Andersson.

Den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Work, undersökte sambandet mellan intensivkonsumtion och totalt 18 olika fritidsaktiviteter, till exempel umgänge med vänner, vara ute i naturen, gå på sportevenemang, spela dator/TV-spel eller skriva blogg/dagbok. Forskningspersonerna delades upp i två åldersgrupper, 19-30 och 31-64 år.

Länk till artikel: Associations between leisure activities and binge drinking in adults: Findings from a Swedish newly sick-listed sample.

Joakim Ruist, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling ”Immigration, work, and welfare “ tittat på hur ett lands arbetsmarknad, offentliga finanser och dess attityder till invandring påverkas av invandring, med fokus på Europa.

När EU fick tio nya medlemsstater 2004 var Sverige det enda land som inte införde några restriktioner för de nya EU-medborgarna, varken gällande tillgång till den svenska arbetsmarknaden eller till de offentliga trygghetssystemen. Storbritannien och Irland införde smärre restriktioner och övriga medlemsländer införde en hel del restriktioner under den tillåtna övergångsperioden på sju år.

– Sverige var unikt i sin avsaknad av restriktioner. När jag tittat på hur de svenska offentliga finanserna påverkats av invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna fann jag att de i princip är helt opåverkade, något som kraftfullt talar mot den så kallade välfärdsturismen, säger Joakim Ruist.

Joakim Ruist tror att forskningsresultaten dels kan bidra till att ge indikationer på vilka följder situationer liknande EUs utvidgning kan ge, dels skapa argument mot hotet om ”välfärdsturism”.

– Det intressanta med att titta på Sverige är att vi här har ett rikt land som i princip inför helt oreglerad arbetskraftsinvandring från fattigare länder och att vi då kan se att den totala påverkan på landets offentliga ekonomi i stort sett är noll, till och med svagt positiv.

Joakim Ruist har också jämfört data från 16 europeiska länder under åren 2002-2010 och visat hur attityderna till invandring påverkats av den försämrade ekonomin. – Min forskning visar att sämre ekonomiskt läge i ett land gav en mer negativ inställning till invandring bland dess befolkning, något som tidigare varit svårt att belägga empiriskt. Tydligt är också att den negativa attityden till invandring ökar mest i de länder som haft en hög grad av invandring, avslutar Joakim Ruist.

FAKTA
Avhandlingens titel: Immigration, work, and welfare. Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32711

Historiska gräsmarker i Sverige är bland de artrikaste växtsamhällena i världen på liten skala. Det är ett resultat av en lång kontinuerlig skötsel genom bete och slåtter. Idag är de artrika gräsmarkerna små, isolerade och därmed hotas artrikedomen. Fröspridning är en viktig ekologisk process för att motverka utarmning av artrikedom och för att upprätthålla genetisk mångfald, speciellt i hotade miljöer såsom gräsmarker. Trots det vet vi väldigt lite om hur fröspridningen går till och det kan vara svårt att samla in data om fröspridning på en stor skala.

En fråga är hur mycket människor kan sprida frön mellan olika gräsmarker. Därför bad forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins om hjälp från svenska naturskyddsföreningens lokalkretsar. Många lokalkretsar sköter en äng genom årlig slåtter. Medlemmarna som slåttrat ängarna ombads att, när de kom hem, skaka av kläder och skor samla ihop materialet och skicka till forskarna.

– Det blev en fantastisk respons och med hjälp från 38 kretsar som sköter 48 ängar runt om i landet fick vi 214 prov, från Timrå i norr till Söderåsen i södra Sverige, varav 212 innehöll frön. Det visade sig dessutom att proven innehöll mycket frön. Nästan 25 000 frön från 197 växtarter representerades, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Favoriter under mikroskopen
Många favoriter dök upp under mikroskopen, till exempel gullviva, mandelblom, blåklockor och prästkrage. Även frön från den rödlistade fältgentiana spreds från tre av de fyra ängar där den befann sig. Många kretsar bidrog också med artlistor över alla växter som fanns på ängen och resultatet visar att totalt sett så fastnade en tredjedel av alla arter på deltagarnas kläder och skor. Det är uppseendeväckande mycket frön och växtarter som sprids med hjälp av människor.

Sedan länge vet man att hävden är viktig för att hålla landskapet öppet och för att gynna gräsmarksväxter. Att människor visat sig vara så effektiva på att sprida frön i den ögonblicksbild som studien visar, tyder på att människorna också kan ha varit betydande för uppbyggnaden av det artrika växtsamhället som finns på gräsmarken idag, speciellt historiskt då de flesta människorna levde och arbetade på landsbygden. Idag är chanserna för ett frö att transporteras på detta sätt mellan olika gräsmarker inte så stora. Därför måste man hitta på andra sätt att öka frönas spridningsförmåga i landskapet.

– De olika naturvårdsgrupperna gör en fantastisk insats för biodiversitet när de sköter dessa fina ängar. Nu har vi också, tack vare dem, fått en ökad förståelse för människans roll i växternas spridning i landskapet, säger Alistair Auffret.

Länk till artikel: Humans as Long-Distance Dispersers of Rural Plant Communities

Lillby: 5000 invånare, ett sågverk, en livsmedelsaffär , en rondell, en kyrka, två pizzerior och en bensinmack. En klassisk miljö för ”Volvoraggare” som med sina bilar och sin livsstil skapar sig en plats i den sociala hierarkin och i det lokala offentliga rummet.

– Raggarlivet är ett socialt fenomen där de unga männen motverkar den rumsliga tristess de upplever i sitt lokalsamhälle, säger Tanja Joelsson.

Lillby är alias för det stadsnära samhälle som doktoranden Tanja Joelsson valt som studieobjekt för sitt etnografiska, tvärvetenskapliga avhandlingsarbete vid tema Genus, Linköpings universitet. Under sitt fältarbete har hon följt och intervjuat unga män och kvinnor mellan 15 och 19 år.

– Den här typen av mindre samhällen med låg socioekonomisk status är ofta utsatta för rumslig stigmatisering. I kombination med övriga samhälleliga förändringar kopplade till regionförstoring, urholkning av samhällsservice och en förändrad arbetsmarknad drabbar den ungdomar i hög grad. Volvoraggarnas strategier för att utöva någon slags kontroll i ett förändrat landskap kan bland annat relateras till deras bruk av motorfordon på olika sätt.

Bilarna – eller epatraktorerna, fyrhjulingarna eller mopederna för dem som inte uppnått körkortsåldern – är centrala i Volvoraggarnas liv. På fredags- och lördagskvällarna samlas de på fritidsgården eller på parkeringen utanför livsmedelsaffären, pratar, beundrar bilarna, kanske gör en burn-out i asfalten eller sladdar i hög fart. Risktagandet med motorfordon är en viktig del i skapandet av en raggarperson, en ”någon” i samhällets sociala ungdomsgeografi.

De unga raggarna gör anspråk på det offentliga rummet och uppfattas ofta som störande och problematiska ur ett vuxenperspektiv. Samtidigt kunde det likaväl tolkas som att de anpassar sig till åldersrelaterade kulturella föreställningar, där risktagande och utlevande innan de blir ansvarstagande vuxna är centrala element.

– Det är också ett sätt att manifestera maskulinitet. Att ha en orädd körstil och full kontroll över bilen, sig själv, sina känsloyttringar och sin omvärld kan kopplas till manlighet. Så kan man även förstå den nationalism som uppstår i kölvattnet av raggarkulturen och som innebär ett hyllande av hantverksskicklighet och av Volvobilen.

De unga kvinnor som deltar i raggarlivet har oftast marginaliserade positioner, såsom flickvän till en raggarkille. De unga kvinnor som är intresserade av motorfordon tenderar att utöva sin hobby antingen genom att anpassa sig till de manligt definierade raggarnormerna, eller i ensamhet, utanför raggarkulturen.

Raggarnas risktagande kan också tolkas som potentiellt kränkande och våldsamma, eftersom de också utsätter inte bara sig själva utan även andra människor för fara.

– Det är viktigt att skapa en social, kulturell och rumslig förståelse för sammanhanget där raggarnas risktagande praktiker sker, utan att rygga för en diskussion om de problematiska effekterna av dessa praktiker, säger Tanja Joelsson.

Avhandling: Space and sensibility – young men’s risk-taking with motor vehicles

Vinnovas motivering lyder “Tillgängligheten till hållbara, konkurrenskraftiga helhetsupplevelser av natur och kultur i hela Sverige är en utmaning och ett mål för hela Sverige, och en i delar outnyttjad potentiell tillväxtmotor. En slagkraftig konstellation som på ett konkret sätt arbetar fram konkreta lösningar, tjänster och erbjudanden, bedömer vi ha stor potential att nå samverkansprojekt i programmet utmaningsdriven innovationsanda”.

Projektets långsiktiga mål är att utveckla digitala plattformar som ökar turistens tillgänglighet till attraktiva, hållbara helhetsupplevelser av natur och kultur i Sverige. Plattformarna ska möjliggöra för företag i besöksnäring och leverantörer av digitala lösningar i hela kundresan att utveckla nya internationellt konkurrenskraftiga erbjudanden utifrån dagens och framtidens kundbehov.

Projektpartners till Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) är SJ, Strömma Turism & Sjöfart, Malmö Aviation, klustermiljöerna Peak Innovation och Future Position X (FPX), Linköpings universitet, Ericsson, ETOUR, Stockholm Resilience Centre, Trafikverket, Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Region Dalarna, Region Gävleborg och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), via satsningen ”center for eSociety”. 

– Det här är en mycket spännande utveckling och ett stort steg mot nya gemensamma innovationsmöjligheter och vi ser fram emot att vidareutveckla projektet tillsammans med alla inblandade. Det här är bara början. Det slutliga målet är att vi tillsammans ska kunna bidra till hållbar tillväxt, samhällsnytta och marknadspotential, säger Jan Lundin, VD, RTS.

Projektet har beviljats medel för att driva en initieringsfas där målet är att fördjupa sig i området att tillgängliggöra helhetsupplevelser av natur och kultur i hela Sverige, stärka projektkonsortiet och slutligen inkomma med en steg 2-ansökan till Vinnova. Projekttiteln är ”The Ultimate Experience — enabling accessibility to nature and culture in Sweden”. 

Över 200 svenska barn och ungdomar har drabbats av narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensa. Örebroforskare har fått 240 000 kronor från Nyckelfonden för att undersöka deras situation och hur den påverkar vår tilltro till sjukvården.

Vaccination med Pandemrix visade sig medföra en ökad risk för att drabbas av narkolepsi och många svenska barn och ungdomar har insjuknat. Narkolepsi är en neurologisk sjukdom med symptom som sömnattacker, hallucinationer, kraftlöshet och en känsla av förlamning. Det finns inget botemedel utan behandlingarna är inriktade på att lindra symptomen.

Forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro ska studera drabbade ungdomars och deras familjers livskvalitet, påverkan på dagligt liv och behov av stöd men också hur deras berättelser har påverkat vårt förtroende för sjukvården och vaccinationsprogram.

Ilska, frustration och misstro
– Såväl de drabbade ungdomarna som deras familjer beskriver ofta sin situation i sociala medier och det är berättelser om ilska, frustration och misstro, säger Karin Blomberg [Ref 2], forskare i vårdvetenskap vid Örebro universitet, som fått bidraget från Nyckelfonden tillsammans med Mats Eriksson vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Forskarna ska studera betydelsen av denna kommunikation och hur tilltron till samhällets förebyggande program påverkas. Karin Blomberg har tidigare forskat kring cervixcancerscreening och har arbetat med liknande frågor kring vaccination för Humant Papilloma Virus, HPV.

– Min tidigare forskning kring cervixcancer har visat att en del kvinnor uppfattade det som oviktigt att delta i screeningprogram och de kände en osäkerhet inför HPV-vaccin. En osäkerhet som bland annat hade sin grund i en bristande tilltro till samhället, säger Karin Blomberg.

Förbättrad hälsa och utveckling
Karin Blomberg betonar att det är viktigt att studera om liknande mönster utvecklas även för ungdomar som drabbats av narkolepsi och vilka effekter det får för deras framtida hälsa. Forskningens resultat har betydelse för hur hälso- och sjukvården ska förhålla sig till och använda moderna kommunikationsstrategier och för hur man ska bemöta människors oro och misstro.

– Framför allt behöver vi identifiera vilket behov av stöd de drabbade barnen och deras familjer behöver för att deras hälsa och utveckling ska förbättras, säger Karin Blomberg.
Med hjälp av bidragen har en ny forskargrupp, Livssituation hos barn och ungdomar med narkolepsi [Ref 4], LISAN, startats. Gruppen leds av Karin Blomberg tillsammans med Mats Eriksson och samlar forskare med lång erfarenhet inom flera områden, bland annat Åke Grönlund, professor i informatik men också experter inom studier av välbefinnande och livskvalitet, forskning med barn och ungdomar samt narkolepsi. Dessutom är en referensgrupp knuten till forskningen med nationella och internationella experter och representanter ifrån Narkolepsiföreningen.

För mer information kontakta Karin Blomberg: karin.blomberg@oru.se eller 070-2528032 eller Mats Eriksson: mats.eriksson@orebroll.se

För att undgå att personer beskattas i flera länder kan de aktuella staterna ingå så kallade skatteavtal som förklarar hur olika situationer ska hanteras för att undvika dubbelbeskattning. Skatteavtalen fungerar dock inte alltid friktionsfritt mellan staterna, då staterna exempelvis kan bedöma samma situation olika eller att tolkningsproblem uppstår. Detta kan leda till att personer dubbelbeskattas trots att det föreligger ett skatteavtal.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har utarbetat ett modellavtal som staterna rekommenderas att följa när skatteavtal ska slutas. Enligt artikel 25 i detta modellavtal har behörig myndighet, vilket i Sverige är Skatteverkets huvudkontor och Finansdepartementet, möjlighet att ingå så kallade ömsesidiga överenskommelser, vilka är föremålet för Ann-Sophie Sallanders forskning.

I avhandlingen klassificerar Ann-Sophie Sallander olika typer av ömsesidiga överenskommelser och kartlägger själva proceduren vid svensk behörig myndighet. Vidare undersöker Ann-Sophie Sallander om överenskommelserna är förenliga med annan svensk lagstiftning såsom konstitutionell rätt, förvaltningsprocessrätt, allmän förvaltningsrätt och sekretess. Därtill undersöks förenligheten med folkrättsliga bestämmelser.

Resultaten visar att vissa delar av förfarandet med ömsesidiga överenskommelser strider mot annan intern lagstiftning. Även om förfarandet innebär fördelar för de som är skyldiga att betala skatt, är det inte helt förenligt med det övriga regelsystemet. För att komma till rätta med problemen krävs ändringar i skatteavtalen, i lagstiftningen eller i förfarandet vid behörig myndighet.

– Eftersom skatteavtalen är framförhandlade mellan två olika stater är det svårt att göra förändringar i dem, eftersom det i sådant fall kräver en ny förhandling, förklarar Ann-Sophie Sallander. Det är heller inte enkelt att göra förändringar i den nationella lagstiftningen, eftersom de ömsesidiga överenskommelserna i flera fall strider mot Regeringsformen, vilken är en grundlag och som därmed är svår att förändra. Det finns alltså motstridiga intressen mellan å ena sidan att ändamålet med överenskommelserna uppfylls, och å andra sidan att förfarandet är lagenligt, fortsätter hon.

Ömsesidiga överenskommelser har inte undersökts i någon högre utsträckning tidigare inom svensk forskning.

Docent Nina Ewalds från Stockholms Universitet var opponent. Medlemmar I betygsnämnden var professor Mattias Dahlberg, Uppsala Universitet, professor Christina Moëll, Lunds universitet, och Mona Aldestam, docent och domare i Hovrätten. Avhandlingen heter: Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal visar att ömsesidiga överenskommelser kan strida mot lagstiftningen.

I ett omfattande europeiskt forskningsprojekt som leds av KTH ska en komplett modell av människorösten tas fram. Arbetet är redan igång, och forskningen inbegriper så väl fysiska modeller, simuleringar som visualiseringar av vår röst. Den ökade förståelsen ska utgöra en grund för att andra att jobba vidare med, och kan exempelvis leda till bättre talproteser, röstvård, talande robotar och undervisningsmöjligheter i sammanhang där människors röst spelar stor roll.

Sten Ternström, professor i musikakustik, är en av de KTH-forskare som ingår i Eunison som koordineras av KTH.

Med tre forskningsgrupper från KTH som samarbetar med fyra andra röstexpertgrupperingar på universitet och forskningsinstitut i Frankrike, Tyskland och Spanien är projektet omfattande. Det gäller även budgeten, som ligger på 25 miljoner kronor och motsvarar många tusentals forskningstimmar, enligt Sten Ternström.

– Människorösten är en mycket central del av våra liv, och därtill komplicerad. Därför behöver vi bättre förståelse för hur rösten fungerar, och hur den fallerar. Syftet med forskningen är att resultatet i förlängningen ska leda till bättre talproteser, röstvård, pratande maskiner och undervisningsmöjligheter, säger Sten Ternström.

I projektet samarbetar en mängd röst- och beräkningsexperter på universitet över halva Europa, med kraftfulla datorer till sin hjälp.

– Forskningsberäkningarna skulle förvisso kunna göras på en vanlig persondator, men det skulle resultera i biblisk tidsåtgång. Vi använder istället KTH:s superdator Lindgren, den vassaste vi har när det gäller kolossala beräkningsresurser. Det handlar visserligen i grunden om rätt enkla fysikaliska samband och de fyra räknesätten, men samtidigt är det snabba rörelser hos tiotusentals punkter i tre dimensioner vi talar om, så det blir väldigt mycket plus, minus och gånger, vilket gör forskningen beräkningstung, säger Sten Ternström.

I den kompletta modellen över människorösten ingår alltså simuleringar och visualisering, där superdatorer spelar stor roll. Men även mekaniska modeller i silikon och plast av stämband, ansatsrör och tunga kommer att konstrueras samt studeras i experiment för att kontrollera att simuleringarna räknar rätt. 

– Rösten är en väldigt komplex företeelse, som kräver mycket arbete för att efterlikna och förstå. Vi är därför också intresserade av att se hur mycket modellen kan förenklas, utan att röstljuden påverkas av detta, säger Sten Ternström. 

Han tillägger att forskarna redan blivit klara med en förstudie, och har kommit igång med forskningsarbetet. En stor skillnad mot tidigare gjord forskning på området är att Eunison kommer att kombinera rön från flera discipliner, och gå från ax till limpa där tidigare insatser varit av mer fragmentarisk karaktär. Det finns sedan tidigare åtskilliga modeller av olika delar av rösten, som till exempel stämbanden eller ansatsröret, men de är oftast förenklade just för att man ska slippa de tunga  fysikberäkningarna. 

– Vår färdiga modell över människorösten kommer att likna en marionettdocka. Forskaren rycker i en eller flera trådar och kan sedan se vad som händer, säger Sten Ternström.

Han fortsätter med att berätta att röstmodellen ska vara styrbar över internet. Det betyder att forskare var som helst ska kuna mata in data och få tillbaka en visualisering via nätet.