Debatten har handlat om huruvida människans förmåga till kultur uppkom så sent som för 40 000 år sedan, vilket är dateringen av de äldsta kulturlämningarna i Europa, eller om människans kulturella förmågor uppstod långt tidigare.

– En orsak till att debatten dragit ut på tiden är att arkeologer, av förklarliga skäl, inte gärna daterar förmågor kopplade till en viss teknologi som äldre än de äldsta fynden av teknologin, men evolutionsbiologisk metodik gör det möjligt att dra slutsatsen att de förmågor som krävs för kulturutveckling måste vara äldre än de första fynden i Europa, säger Kerstin Lidén, professor i arkeologi och en av forskarna.

Det är ett av resultaten som betyder att människans kulturella förmågor måste ha uppstått tidigare än för 170 000 år sedan – förmågorna måste ha uppkommit innan den anatomiskt moderna människan första gången splittrades upp i olika grupper.

– Grundresonemanget är egentligen väldigt enkelt. Vi kan inte datera förmågan att lösa Rubiks kub genom att titta på när Rubiks kub uppfanns. Då vi vet att människor från alla världens hörn kan lära sig läsa och skriva måste dessa förmågor antingen uppstått i samband med att vår art uppstod eller senare. De kan inte ha uppstått efter vår arts uppkomst om det inte finns några senare tecken på att deras genetiska grund har spritt sig till alla världens hörn, säger docent Johan Lind, biolog, som har lett studien.

Slump och populationsstorlek påverkar kulturell evolution
Men detta leder i sin tur till ytterligare en gåta. Om människans kulturella förmågor är 170 000 år gamla, varför uppstod inte till exempel jordbruk förrän för 12 000 år sedan och skriftspråk förrän för 5 600 år sedan? Denna eftersläpning förklaras förmodligen av att avancerad kultur kan ta lång tid att utvecklas. Genom matematiska modeller illustreras hur evolutionen av kultur påverkas av både slump och populationsstorlek.

– Finns det inte tillräckligt många människor glöms kunskap helt enkelt bort för fort. Det krävs en viss kritisk storlek på gruppen för att kulturell utveckling ska vara möjlig, säger Stefano Ghirlanda, en av forskarna bakom studien, och professor i psykologi vid Brooklyn College, New York.

En spännande konsekvens av resultaten är att man inte kan utesluta att samma förmågor kan vara långt äldre. Kanske hade Neandertalare samma förmåga till kulturutveckling som oss.

– Man har hittat många fynd som är lika för människor och Neandertalare, men vi kan i dagens läge inte definitivt avgöra frågan, säger Kerstin Lidén.

Läs artikeln här: Dating human cultural capacity using phylogenetic principles.

Fritidsaktiviteter brukar generellt vara förknippade med positiva effekter på hälsan. Forskare vid Sahlgrenska akademin har i en studie kartlagt vilka fritidsaktiviteter som har starkast samband med intensivkonsumtion av alkohol.

I studien, som bygger på enkätsvar med 3 567 män och kvinnor samt ytterligare 2 888 personer som nyligen varit sjukskrivna, definieras intensivkonsumtion som ”fem eller fler standardglas alkohol vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden”.

I hela åldersspannet rapporterar 23 procent av männen att de har en intensivkonsumtion, att jämföra med 8 procent bland kvinnorna. Andelen intensivkonsumenter är i princip lika stor i gruppen sjukskrivna (7 procent av kvinnorna, 24 procent av männen). Bland män i åldrarna 30-64 är andelen med intensivkonsumtion 17 procent, det vill säga lite mer än var sjätte man.

I den icke sjukskrivna befolkningen sågs en ökad risk för intensivkonsumtion bland yngre kvinnor samt bland alla män som ofta umgicks med vänner. Eftersom intensivkonsumtion tidigare studerats enbart bland unga är detta ett intressant resultat, inte minst för att planera förebyggande verksamheter.

Även hos kvinnor och män mellan 31 och 64 år som ofta spelade dator/TV-spel , samt yngre män som ofta gick på sportevenemang, fanns det ett samband med intensivkonsumtion.  En lägre risk sågs hos yngre kvinnor och äldre män som ofta utövade någon sport, samt för män som regelbundet hade deltagit i någon religiös sammankomst.

 

Även i den sjukskrivna gruppen fanns en ökad risk bland män som ofta umgicks med vänner samt bland yngre män som ofta gick på sportevenemang. Något motsvarande samband fanns inte bland kvinnor. I den sjukskrivna gruppen förekom intensivkonsumtion mindre bland kvinnor i gruppen 31-64 år som ofta gick på bio/teater, utövade sport eller var ute i naturen.

Resultaten är enligt forskarna viktiga som underlag när förebyggande och hälsofrämjande insatser ska planeras.

– Det är också kunskap som kan underlätta återgång till arbete efter sjukskrivning, till exempel att rekreativa aktiviteter bland sjukskrivna kvinnor 31-64 år ”skyddar” mot intensivkonsumtion, säger Christina Andersson som medverkat i studien.

Forskarna konstaterar också att medan ett socialt nätverk generellt sett är viktigt för hälsan har social samvaro också ett tydligt samband med intensivkonsumtion av alkohol.

– Olika individer och grupper kräver olika insatser, men att hitta umgängesformer och arenor där alkoholkonsumtion inte är det centrala kan vara viktiga i sammanhanget, säger Christina Andersson.

Den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Work, undersökte sambandet mellan intensivkonsumtion och totalt 18 olika fritidsaktiviteter, till exempel umgänge med vänner, vara ute i naturen, gå på sportevenemang, spela dator/TV-spel eller skriva blogg/dagbok. Forskningspersonerna delades upp i två åldersgrupper, 19-30 och 31-64 år.

Länk till artikel: Associations between leisure activities and binge drinking in adults: Findings from a Swedish newly sick-listed sample.

FAKTA
Hälsoresursprojektet är en studie som undersöker vilka individuella, organisatoriska och samhälleliga faktorer som påverkar att sjukskrivna personer återgår i arbete, samt vilka faktorer som främjar att personer inte blir sjukskrivna överhuvudtaget. I studien ingår personer i åldern 19 – 64 år i Västra Götaland.

Joakim Ruist, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har i sin avhandling ”Immigration, work, and welfare “ tittat på hur ett lands arbetsmarknad, offentliga finanser och dess attityder till invandring påverkas av invandring, med fokus på Europa.

När EU fick tio nya medlemsstater 2004 var Sverige det enda land som inte införde några restriktioner för de nya EU-medborgarna, varken gällande tillgång till den svenska arbetsmarknaden eller till de offentliga trygghetssystemen. Storbritannien och Irland införde smärre restriktioner och övriga medlemsländer införde en hel del restriktioner under den tillåtna övergångsperioden på sju år.

– Sverige var unikt i sin avsaknad av restriktioner. När jag tittat på hur de svenska offentliga finanserna påverkats av invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna fann jag att de i princip är helt opåverkade, något som kraftfullt talar mot den så kallade välfärdsturismen, säger Joakim Ruist.

Joakim Ruist tror att forskningsresultaten dels kan bidra till att ge indikationer på vilka följder situationer liknande EUs utvidgning kan ge, dels skapa argument mot hotet om ”välfärdsturism”.

– Det intressanta med att titta på Sverige är att vi här har ett rikt land som i princip inför helt oreglerad arbetskraftsinvandring från fattigare länder och att vi då kan se att den totala påverkan på landets offentliga ekonomi i stort sett är noll, till och med svagt positiv.

Joakim Ruist har också jämfört data från 16 europeiska länder under åren 2002-2010 och visat hur attityderna till invandring påverkats av den försämrade ekonomin. – Min forskning visar att sämre ekonomiskt läge i ett land gav en mer negativ inställning till invandring bland dess befolkning, något som tidigare varit svårt att belägga empiriskt. Tydligt är också att den negativa attityden till invandring ökar mest i de länder som haft en hög grad av invandring, avslutar Joakim Ruist.

FAKTA
Avhandlingens titel: Immigration, work, and welfare. Institutionen för nationalekonomi med statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32711

Elisabet Ekman tar i sin avhandling upp olika sätt att förbättra rapporteringen av läkemedelsbiverkningar. Hon har också speciellt tittat på två olika biverkningar som rapporterats från sjukvården till svenska biverkningsregistret.

Ett sätt att öka rapporteringen är att inkludera fler kategorier som rapportörer. Ekman har i sin forskning utbildat sjuksköterskor vid tre medicinkliniker i biverkningsrapportering och visat att sjuksköterskor skickar in relevanta biverkningsrapporter. Hon har även frågat 5 procent av alla läkare verksamma vid sjukhus och 1 procent av alla sjuksköterskor som är medlemmar i Vårdförbundet om deras kunskaper och attityder till biverkningsrapportering. 59 procent av läkarna uppgav att de någon gång hade rapporterat en läkemedelsbiverkan och motsvarande siffra för sjuksköterskor var 14 procent.

Ekman kunde också konstatera att allvarlighetsgraden av en biverkan är den viktigaste faktorn för att rapportera och den vanligaste orsaken till att man inte rapporterar är att biverkan är välkänd. Det framkom även att både läkare och sjuksköterskor ansåg att rapportering via ett webbaserat system skulle underlätta rapporteringen. Sjuksköterskor som fått utbildning i biverkningsrapportering skickade in signifikant flera biverkningsrapporter jämfört med de sjuksköterskor som inte fått någon utbildning. Slutsatsen blir därför också att undervisning och information kan öka rapporteringen av biverkningar.

Ekman har även studerat inrapporterade biverkningar till det svenska biverkningsregistret för två helt olika biverkningar, Torsades de pointes och erektil dysfunktion.

Torsades de pointes är en allvarlig hjärtarytmi som kan utlösas av läkemedel. Många läkemedel har avregistrerats på grund av denna ovanliga form av arytmi. Få fall av torsades de pointes, 88 rapporter, registrerades under den 15-årsperiod som hon studerade. Ekman fann att för två tredjedelar av de läkemedel som rapporterades utlösa torsades de pointes var biverkningen inte listad i den godkända katalogtexten (FASS) för läkemedlet. I flertalet av rapporterna förekom andra riksfaktorer, förutom läkemedel, för att få torsades de pointes. För citalopram, ett vanligt antidepressivt läkemedel, som var det tredje mest rapporterade läkemedelet (nio rapporter) var biverkan inte listad vilket gör att ytterligare studier angående detta samband behövs.

Den andra biverkan hon studerade i biverkningsregistret var erektil dysfunktion (impotens) för olika grupper av blodtryckssänkande läkemedel.  Under den 17-årsperiod som undersöktes skickades 225 rapporter angående erektil dysfunktion till svenska biverkningsregistret. I 59 av dessa var minst ett blodtryckssänkande läkemedel misstänkt. Alla grupper av blodtryckssänkande läkemedel förekom bland rapporterna, även den grupp av blodtryckssänkande läkemedel, angiotensin II-antagonister, som enligt studier kan ha en positiv påverkan på erektil dysfunktion.

Slutsatsen av avhandlingen är att det är viktigt med biverkningsrapportering från sjukvården för att vi ska lära oss mera om de läkemedel vi använder. Om flera kategorier av sjukvårdspersonal inkluderas som rapportörer kan rapporteringen av läkemedelbiverkningar öka. Information och utbildning är viktigt för att stärka biverkningsrapporteringen.

FAKTA
Elisabet Ekman är född i Gårdveda i Småland. Hon tog sin examen i farmaci vid Uppsala universitet 1975. Sedan 2011 har hon varit doktorand inom Biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Pharmacovigilance – spontaneous reporting in healthcare” försvarades den 8 maj 2013 på Linnéuniversitetet i Kalmar. Opponent var Doc. Susanna Wallerstedt vid Göteborgs universitet.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se

Historiska gräsmarker i Sverige är bland de artrikaste växtsamhällena i världen på liten skala. Det är ett resultat av en lång kontinuerlig skötsel genom bete och slåtter. Idag är de artrika gräsmarkerna små, isolerade och därmed hotas artrikedomen. Fröspridning är en viktig ekologisk process för att motverka utarmning av artrikedom och för att upprätthålla genetisk mångfald, speciellt i hotade miljöer såsom gräsmarker. Trots det vet vi väldigt lite om hur fröspridningen går till och det kan vara svårt att samla in data om fröspridning på en stor skala.

En fråga är hur mycket människor kan sprida frön mellan olika gräsmarker. Därför bad forskarna Alistair Auffret och Sara Cousins om hjälp från svenska naturskyddsföreningens lokalkretsar. Många lokalkretsar sköter en äng genom årlig slåtter. Medlemmarna som slåttrat ängarna ombads att, när de kom hem, skaka av kläder och skor samla ihop materialet och skicka till forskarna.

– Det blev en fantastisk respons och med hjälp från 38 kretsar som sköter 48 ängar runt om i landet fick vi 214 prov, från Timrå i norr till Söderåsen i södra Sverige, varav 212 innehöll frön. Det visade sig dessutom att proven innehöll mycket frön. Nästan 25 000 frön från 197 växtarter representerades, säger Alistair Auffret vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi.

Favoriter under mikroskopen
Många favoriter dök upp under mikroskopen, till exempel gullviva, mandelblom, blåklockor och prästkrage. Även frön från den rödlistade fältgentiana spreds från tre av de fyra ängar där den befann sig. Många kretsar bidrog också med artlistor över alla växter som fanns på ängen och resultatet visar att totalt sett så fastnade en tredjedel av alla arter på deltagarnas kläder och skor. Det är uppseendeväckande mycket frön och växtarter som sprids med hjälp av människor.

Sedan länge vet man att hävden är viktig för att hålla landskapet öppet och för att gynna gräsmarksväxter. Att människor visat sig vara så effektiva på att sprida frön i den ögonblicksbild som studien visar, tyder på att människorna också kan ha varit betydande för uppbyggnaden av det artrika växtsamhället som finns på gräsmarken idag, speciellt historiskt då de flesta människorna levde och arbetade på landsbygden. Idag är chanserna för ett frö att transporteras på detta sätt mellan olika gräsmarker inte så stora. Därför måste man hitta på andra sätt att öka frönas spridningsförmåga i landskapet.

– De olika naturvårdsgrupperna gör en fantastisk insats för biodiversitet när de sköter dessa fina ängar. Nu har vi också, tack vare dem, fått en ökad förståelse för människans roll i växternas spridning i landskapet, säger Alistair Auffret.

Länk till artikel: Humans as Long-Distance Dispersers of Rural Plant Communities

Lillby: 5000 invånare, ett sågverk, en livsmedelsaffär , en rondell, en kyrka, två pizzerior och en bensinmack. En klassisk miljö för ”Volvoraggare” som med sina bilar och sin livsstil skapar sig en plats i den sociala hierarkin och i det lokala offentliga rummet.

– Raggarlivet är ett socialt fenomen där de unga männen motverkar den rumsliga tristess de upplever i sitt lokalsamhälle, säger Tanja Joelsson.

Lillby är alias för det stadsnära samhälle som doktoranden Tanja Joelsson valt som studieobjekt för sitt etnografiska, tvärvetenskapliga avhandlingsarbete vid tema Genus, Linköpings universitet. Under sitt fältarbete har hon följt och intervjuat unga män och kvinnor mellan 15 och 19 år.

– Den här typen av mindre samhällen med låg socioekonomisk status är ofta utsatta för rumslig stigmatisering. I kombination med övriga samhälleliga förändringar kopplade till regionförstoring, urholkning av samhällsservice och en förändrad arbetsmarknad drabbar den ungdomar i hög grad. Volvoraggarnas strategier för att utöva någon slags kontroll i ett förändrat landskap kan bland annat relateras till deras bruk av motorfordon på olika sätt.

Bilarna – eller epatraktorerna, fyrhjulingarna eller mopederna för dem som inte uppnått körkortsåldern – är centrala i Volvoraggarnas liv. På fredags- och lördagskvällarna samlas de på fritidsgården eller på parkeringen utanför livsmedelsaffären, pratar, beundrar bilarna, kanske gör en burn-out i asfalten eller sladdar i hög fart. Risktagandet med motorfordon är en viktig del i skapandet av en raggarperson, en ”någon” i samhällets sociala ungdomsgeografi.

De unga raggarna gör anspråk på det offentliga rummet och uppfattas ofta som störande och problematiska ur ett vuxenperspektiv. Samtidigt kunde det likaväl tolkas som att de anpassar sig till åldersrelaterade kulturella föreställningar, där risktagande och utlevande innan de blir ansvarstagande vuxna är centrala element.

– Det är också ett sätt att manifestera maskulinitet. Att ha en orädd körstil och full kontroll över bilen, sig själv, sina känsloyttringar och sin omvärld kan kopplas till manlighet. Så kan man även förstå den nationalism som uppstår i kölvattnet av raggarkulturen och som innebär ett hyllande av hantverksskicklighet och av Volvobilen.

De unga kvinnor som deltar i raggarlivet har oftast marginaliserade positioner, såsom flickvän till en raggarkille. De unga kvinnor som är intresserade av motorfordon tenderar att utöva sin hobby antingen genom att anpassa sig till de manligt definierade raggarnormerna, eller i ensamhet, utanför raggarkulturen.

Raggarnas risktagande kan också tolkas som potentiellt kränkande och våldsamma, eftersom de också utsätter inte bara sig själva utan även andra människor för fara.

– Det är viktigt att skapa en social, kulturell och rumslig förståelse för sammanhanget där raggarnas risktagande praktiker sker, utan att rygga för en diskussion om de problematiska effekterna av dessa praktiker, säger Tanja Joelsson.

Avhandling: Space and sensibility – young men’s risk-taking with motor vehicles

Vinnovas motivering lyder “Tillgängligheten till hållbara, konkurrenskraftiga helhetsupplevelser av natur och kultur i hela Sverige är en utmaning och ett mål för hela Sverige, och en i delar outnyttjad potentiell tillväxtmotor. En slagkraftig konstellation som på ett konkret sätt arbetar fram konkreta lösningar, tjänster och erbjudanden, bedömer vi ha stor potential att nå samverkansprojekt i programmet utmaningsdriven innovationsanda”.

Projektets långsiktiga mål är att utveckla digitala plattformar som ökar turistens tillgänglighet till attraktiva, hållbara helhetsupplevelser av natur och kultur i Sverige. Plattformarna ska möjliggöra för företag i besöksnäring och leverantörer av digitala lösningar i hela kundresan att utveckla nya internationellt konkurrenskraftiga erbjudanden utifrån dagens och framtidens kundbehov.

Projektpartners till Rese- och Turistnäringen i Sverige (RTS) är SJ, Strömma Turism & Sjöfart, Malmö Aviation, klustermiljöerna Peak Innovation och Future Position X (FPX), Linköpings universitet, Ericsson, ETOUR, Stockholm Resilience Centre, Trafikverket, Statens fastighetsverk, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Region Dalarna, Region Gävleborg och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), via satsningen ”center for eSociety”. 

– Det här är en mycket spännande utveckling och ett stort steg mot nya gemensamma innovationsmöjligheter och vi ser fram emot att vidareutveckla projektet tillsammans med alla inblandade. Det här är bara början. Det slutliga målet är att vi tillsammans ska kunna bidra till hållbar tillväxt, samhällsnytta och marknadspotential, säger Jan Lundin, VD, RTS.

Projektet har beviljats medel för att driva en initieringsfas där målet är att fördjupa sig i området att tillgängliggöra helhetsupplevelser av natur och kultur i hela Sverige, stärka projektkonsortiet och slutligen inkomma med en steg 2-ansökan till Vinnova. Projekttiteln är ”The Ultimate Experience — enabling accessibility to nature and culture in Sweden”. 

Över 200 svenska barn och ungdomar har drabbats av narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensa. Örebroforskare har fått 240 000 kronor från Nyckelfonden för att undersöka deras situation och hur den påverkar vår tilltro till sjukvården.

Vaccination med Pandemrix visade sig medföra en ökad risk för att drabbas av narkolepsi och många svenska barn och ungdomar har insjuknat. Narkolepsi är en neurologisk sjukdom med symptom som sömnattacker, hallucinationer, kraftlöshet och en känsla av förlamning. Det finns inget botemedel utan behandlingarna är inriktade på att lindra symptomen.

Forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro ska studera drabbade ungdomars och deras familjers livskvalitet, påverkan på dagligt liv och behov av stöd men också hur deras berättelser har påverkat vårt förtroende för sjukvården och vaccinationsprogram.

Ilska, frustration och misstro
– Såväl de drabbade ungdomarna som deras familjer beskriver ofta sin situation i sociala medier och det är berättelser om ilska, frustration och misstro, säger Karin Blomberg [Ref 2], forskare i vårdvetenskap vid Örebro universitet, som fått bidraget från Nyckelfonden tillsammans med Mats Eriksson vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Forskarna ska studera betydelsen av denna kommunikation och hur tilltron till samhällets förebyggande program påverkas. Karin Blomberg har tidigare forskat kring cervixcancerscreening och har arbetat med liknande frågor kring vaccination för Humant Papilloma Virus, HPV.

– Min tidigare forskning kring cervixcancer har visat att en del kvinnor uppfattade det som oviktigt att delta i screeningprogram och de kände en osäkerhet inför HPV-vaccin. En osäkerhet som bland annat hade sin grund i en bristande tilltro till samhället, säger Karin Blomberg.

Förbättrad hälsa och utveckling
Karin Blomberg betonar att det är viktigt att studera om liknande mönster utvecklas även för ungdomar som drabbats av narkolepsi och vilka effekter det får för deras framtida hälsa. Forskningens resultat har betydelse för hur hälso- och sjukvården ska förhålla sig till och använda moderna kommunikationsstrategier och för hur man ska bemöta människors oro och misstro.

– Framför allt behöver vi identifiera vilket behov av stöd de drabbade barnen och deras familjer behöver för att deras hälsa och utveckling ska förbättras, säger Karin Blomberg.
Med hjälp av bidragen har en ny forskargrupp, Livssituation hos barn och ungdomar med narkolepsi [Ref 4], LISAN, startats. Gruppen leds av Karin Blomberg tillsammans med Mats Eriksson och samlar forskare med lång erfarenhet inom flera områden, bland annat Åke Grönlund, professor i informatik men också experter inom studier av välbefinnande och livskvalitet, forskning med barn och ungdomar samt narkolepsi. Dessutom är en referensgrupp knuten till forskningen med nationella och internationella experter och representanter ifrån Narkolepsiföreningen.

För mer information kontakta Karin Blomberg: karin.blomberg@oru.se eller 070-2528032 eller Mats Eriksson: mats.eriksson@orebroll.se

Men provrörsbarnen föds trots det oftare för tidigt och har en lägre födelsevikt än barn som föds efter spontangraviditeter. Mammans ålder, vikt och rökvanor är några faktorer som spelar in, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Antalet flerbördsgraviditeter efter provrörsbefruktning, med två eller fler foster, har minskat dramatiskt i Sverige sen 2003. Då infördes en ny strategi: att bara återföra ett befruktat ägg i kvinnans livmoder vid IVF, in vitro-fertilisering.

Idag är cirka 5 procent flerbördsgraviditeter efter IVF – jämfört med 25 procent i början av 1990-talet. Motsvarande siffra, två eller fler foster, för spontana graviditeter är drygt 1 procent.

Antonina Sazonova är forskare och läkare inom reproduktionsmedicin. Hon har jämfört hälsotillståndet hos barn, födda efter IVF under senare år, med barn födda efter spontan konception.

Hennes studie visar att skillnaderna mellan de båda grupperna är betydligt mindre än tidigare. Idag är provrörsbarnen friskare än förut.

– Främsta skälet är förstås att vi i ungefär åtta fall av tio numera bara lägger tillbaka ett ägg efter IVF, säger Christina Bergh, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och huvudhandledare under studien.

Studien visar också det inte tycks spela någon roll att frysa ner, tina och sen återföra det befruktade ägget i kvinnan. Dessa ”frysbarn” har minst lika gott hälsotillstånd som de andra IVF-barnen i studien, födda efter färsk IVF.

Färre av dem var lågviktiga. Dessutom visade det sig, att andelen stora barn var fler efter frysning av ägg.

– Betydelsen av att vara stor vid födseln är idag inte klarlagd, säger Christina Bergh.

Men trots att bara ett ägg återförs är risken att födas för tidigt, med lägre födelsevikt, fortfarande högre för provrörsbarn, jämfört med barn i befolkningen.

– Att födas för tidigt med låg födelsevikt påverkar i första hand sjukligheten under nyföddhetsperioden. Men studier har också visat effekter på hälsan senare i livet, till exempel kan risken för hjärtkärlsjukdom öka i vuxen ålder, säger Christina Bergh.

FAKTA
Varje år föds ungefär 3 500 barn i Sverige efter IVF. Det motsvarar mer än 3 procent av alla nyfödda. Idag finns cirka 50 000 provrörsbarn här i landet.

Därför var det viktigt att identifiera riskfaktorerna. Varför föds IVF-barnen för tidigt och med lägre födelsevikt? Studien visar att det framför allt var faktorer hos mamman som låg bakom: hennes ålder, om det var första barnet, om hon varit barnlös länge, om hon var överviktig eller underviktig, om hon rökte. Själva IVF-behandlingen påverkade i mindre grad.

– För oss var det angeläget att få veta om det var något vi gjorde vid behandlingen; hur vi stimulerade äggutveckling, hur många ägg erhölls, hur länge vi odlade äggen. Ett positivt resultat i studien är att det till viss del handlar om faktorer hos mamman som hon själv kan påverka, säger Christina Bergh.

Många familjer önskar två barn. Därför tittade Antonina Sazonova också på om det var någon skillnad mellan att föda barnen efter två enkelbördsgraviditeter – eller efter en tvillinggraviditet. Det visade sig att hälsotillståndet var betydligt bättre hos mödrar och barn i den första gruppen.

Vid ungefär två av tio IVF-behandlingar återförs två ägg, trots den tio år gamla behandlingsstrategin.

– Paret kan vara lite äldre, det kan vara sista chansen och de kan ha försökt många gånger, säger Christina Bergh.

Avhandlingen: Obstetric outcome after single embryo transfer.

När barnet tappar sin napp i golvet brukar föräldern göra den ren på något sätt, innan den hamnar i barnets mun igen. Vanligt är att man sköljer den under kranen, vissa kokar nappen och andra stoppar den i sin egen mun och suger på den innan den ges tillbaka till barnet.

Allergiforskaren Agnes Wold och hennes kollegor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, undersökte hur nappanvändning och rengöringsmetod påverkade risken för eksem vid 1,5 och 3 års ålder i en grupp om 184 barn som följts från födseln och framåt.

Att över huvud taget använda napp under barnets första 6 månader tycktes inte påverka risken att utveckla allergi, visar studien. Att koka nappen gav inte heller någon statistiskt säker påverkan på allergiutvecklingen.

Däremot såg man att barn vars föräldrar sög på deras napp endast hade en tredjedel så mycket eksem vid 1,5 års ålder som barn vars föräldrar inte hade den vanan. Den allergiskyddande effekten höll i sig även vid 3 års ålder.

Forskarna tror att munbakterier förs över från förälder till barn när föräldrarna suger på barnets napp, eftersom man kunde se skillnad på bakteriefloran i munnen mellan barn vars föräldrar sög på nappen och barn vars föräldrar inte hade den vanan.

Att tidigt etablera en rik bakterieflora kan stimulera immunsystemets utveckling och förbättra dess funktion, är forskarnas teori.

Finns det några nackdelar eller faror med att suga på barnets napp, såsom ökad infektionsrisk?

–Vi har undersökt det, och vi fann att barn till föräldrar som sög på sitt barns napp inte hade fler luftvägsinfektioner under de första åren än andra barn, säger Agnes Wold.

Studien Pacifier cleaning practices and risk of allergy development publiceras i juninumret av den vetenskapliga tidskriften Pediatrics och blir tillgänglig i elektronisk form 6 maj. Studien har gjorts av ett forskarlag vid Sahlgrenska akademin som består av barnläkare, mikrobiologer och immunologer.

Länk till artikel: Pacifier Cleaning Practices and Risk of Allergy Development.

Allergies are very common in industrialized countries. It has been suggested that exposure to harmless bacteria during infancy may be protective against the development of allergy. However, it has been difficult to pinpoint which bacteria a baby should be exposed to, and at what time and by which route this exposure should ideally occur.

Swedish researchers at the Sahlgrenska Academy in Gothenburg now report that a simple habit may give significant protection against allergy development, namely, the parental sucking on the baby’s pacifier.

In a group of 184 children, who were followed from birth, the researchers registered how many infants used a pacifier in the first 6 months of life and how the parents cleaned the pacifier. Most parents rinsed the pacifier in tap water before giving it to the baby, e.g., after it had fallen on the floor.

However, some parents also boiled the pacifier to clean it. Yet other parents had the habit of putting the baby’s pacifier into their mouth and cleaning it by sucking, before returning it to the baby.

It was found that children whose parents habitually sucked the pacifier were three times less likely to suffer from eczema at 1.5 years of age, as compared with the children of parents who did not do this.

When controlled for other factors that could affect the risk of developing allergy, such as allergy in the parents and delivery by Caesarean section, the beneficial effect of parental sucking on the pacifier remained.

Pacifier use per se had no effect on allergy development in the child. Boiling the pacifier also did not affect allergy development in a statistically proven fashion.

No more upper respiratory infections were seen in the children whose parents sucked on their dummies, as compared with the other children, as evidenced by diaries kept by the parents in which they noted significant events, such as infections.

Saliva is a very rich source of bacteria and viruses, and the researchers believe that oral commensal microbes are transferred from parent to infant when they suck on the same pacifier. When the composition of the bacterial flora in the mouth was compared between infants whose parents sucked on their pacifiers and those whose parent did not, it was found to differ, supporting this hypothesis.

According to “the hygiene hypothesis”, the development of allergy can be attributed in part to a paucity of microbial stimulation during early infancy. Early establishment of a complex oral microflora might promote healthy maturation of the immune system, thereby counteracting allergy development.

The study, which is published in the scientific journal Pediatrics, was performed by a team that consisted of paediatricians specialized in allergic diseases, as well as microbiologists and immunologists.

The research team has previously conducted large-scale studies on the gut microbiota in relation to allergy development and showed in 2009 that a complex gut microbiota very early in life reduces the risk of allergy development.

Read the article here.

According to Swedish Customs, trade in counterfeit and pirated goods has exploded the past few years in Sweden, the EU and globally. The situation impacts companies, their employees and unknowing consumers. It is often difficult to see the difference between a genuine garment and a knockoff.

Christian Müller, researcher in polymer technology at Chalmers University of Technology, has found a solution to the problem. He has created a partially invisible thread made of polyethylene and a dye molecule that absorbs visible light. The thread can be weaved into a pattern that is invisible to the naked eye, but which can be seen using a polarization filter.

”The production process itself uncomplicated,” he says. ”Clothing manufacturers could start using the thread right away to put a signature pattern in their garments. The equipment needed to see the pattern is fairly simple, and is already in place at Swedish Customs, for example.”

The invisible thread can be created using several different dye molecules and several different synthetic fibre textiles such as nylon. The dye molecule can also be bonded to natural fibres such as wool and silk. The technology can be used both for clothes and for different types of expensive speciality fabrics such as the textile used in vehicles and caravans.

The idea is for a brand to be associated with its own special combination of textile fibres and dye molecules. The thread is easy and inexpensive for a company to produce.

”It is very difficult for pirate manufacturers to copy the unique combination,” says Christian Müller. ”They can obtain the equipment needed to read the pattern and ascertain the optical spectrum produced by a specific signature, but they cannot know which combination of components will produce the specific spectrum. And there are loads of different dye molecules available for use.”

He published his results last year in the Applied Physics Letters scientific journal. Prior to that, it was not known that a pattern can be created in textile that is part of the actual fabric, and that is only visible under polarized light. There is, however, a similar technology available for creating invisible patterns on banknotes, which is used in Switzerland, for example.

From a long term perspective, Christian Müller’s discovery could also be used to manufacture ”smart textiles”, such as clothing that changes colours based on electrical charge.

More about piracy According to Swedish Customs, piracy continues to be a major problem in the EU. Piracy is a major industry that currently comprises all types of products — everything from clothing and accessories to pharmaceuticals and car parts. Not only does piracy impact companies and their employees, it also entails a risk for consumers since the knockoffs can be of inferior quality and are sometimes nothing short of dangerous. Knockoffs originate in particular from China, but India, Turkey, Hong Kong and the United Arab Emirates are also common places of origin.

Read the scientific article in Applied Physics Letters

Dessa frågor hoppas forskarna få svar på i ett projekt finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning där tjugo fårbesättningar över hela landet studeras. Projektet vill med hjälp av mjölkprovtagningar ge svar på hur vanligt det är med osynliga juverinflammationer (subkliniska mastiter), vilka bakterier som orsakar dem och om bakterierna är känsliga eller inte för antibiotika.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kommer att analysera mjölkproverna genom celltalsräkning, traditionell bakterieodling, artbestämning av bakterier med maldi-tof-tekniken och resistensundersökning av juverbakterier.

Dessutom kommer forskarna att försöka ta reda på om olika raser, besättningstyper och skötselfaktorer påverkar juverhälsan. Och slutligen kommer lammen att vägas för att se om deras tillväxt påverkas av tackornas juverhälsa.

– Förhoppningsvis kommer vi att lära oss mer om tackors juverhälsa och hur lammtillväxten påverkas, säger Ylva Persson, projektledare vid SVA.

– Den här studien är den första i sitt slag i Sverige och det övergripande syftet är friska tackor och en ekonomiskt lönsam produktion av lammkött.
Provtagningarna kommer att inledas i sommar och fortsätta under nästa år.

Projektet är ett samarbete mellan SVA, Svenska Djurhälsovården, SLU och Stiftelsen lantbruksforskning.

För att undgå att personer beskattas i flera länder kan de aktuella staterna ingå så kallade skatteavtal som förklarar hur olika situationer ska hanteras för att undvika dubbelbeskattning. Skatteavtalen fungerar dock inte alltid friktionsfritt mellan staterna, då staterna exempelvis kan bedöma samma situation olika eller att tolkningsproblem uppstår. Detta kan leda till att personer dubbelbeskattas trots att det föreligger ett skatteavtal.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har utarbetat ett modellavtal som staterna rekommenderas att följa när skatteavtal ska slutas. Enligt artikel 25 i detta modellavtal har behörig myndighet, vilket i Sverige är Skatteverkets huvudkontor och Finansdepartementet, möjlighet att ingå så kallade ömsesidiga överenskommelser, vilka är föremålet för Ann-Sophie Sallanders forskning.

I avhandlingen klassificerar Ann-Sophie Sallander olika typer av ömsesidiga överenskommelser och kartlägger själva proceduren vid svensk behörig myndighet. Vidare undersöker Ann-Sophie Sallander om överenskommelserna är förenliga med annan svensk lagstiftning såsom konstitutionell rätt, förvaltningsprocessrätt, allmän förvaltningsrätt och sekretess. Därtill undersöks förenligheten med folkrättsliga bestämmelser.

Resultaten visar att vissa delar av förfarandet med ömsesidiga överenskommelser strider mot annan intern lagstiftning. Även om förfarandet innebär fördelar för de som är skyldiga att betala skatt, är det inte helt förenligt med det övriga regelsystemet. För att komma till rätta med problemen krävs ändringar i skatteavtalen, i lagstiftningen eller i förfarandet vid behörig myndighet.

– Eftersom skatteavtalen är framförhandlade mellan två olika stater är det svårt att göra förändringar i dem, eftersom det i sådant fall kräver en ny förhandling, förklarar Ann-Sophie Sallander. Det är heller inte enkelt att göra förändringar i den nationella lagstiftningen, eftersom de ömsesidiga överenskommelserna i flera fall strider mot Regeringsformen, vilken är en grundlag och som därmed är svår att förändra. Det finns alltså motstridiga intressen mellan å ena sidan att ändamålet med överenskommelserna uppfylls, och å andra sidan att förfarandet är lagenligt, fortsätter hon.

Ömsesidiga överenskommelser har inte undersökts i någon högre utsträckning tidigare inom svensk forskning.

Docent Nina Ewalds från Stockholms Universitet var opponent. Medlemmar I betygsnämnden var professor Mattias Dahlberg, Uppsala Universitet, professor Christina Moëll, Lunds universitet, och Mona Aldestam, docent och domare i Hovrätten. Avhandlingen heter: Ömsesidiga överenskommelser enligt skatteavtal visar att ömsesidiga överenskommelser kan strida mot lagstiftningen.

I ett omfattande europeiskt forskningsprojekt som leds av KTH ska en komplett modell av människorösten tas fram. Arbetet är redan igång, och forskningen inbegriper så väl fysiska modeller, simuleringar som visualiseringar av vår röst. Den ökade förståelsen ska utgöra en grund för att andra att jobba vidare med, och kan exempelvis leda till bättre talproteser, röstvård, talande robotar och undervisningsmöjligheter i sammanhang där människors röst spelar stor roll.

Sten Ternström, professor i musikakustik, är en av de KTH-forskare som ingår i Eunison som koordineras av KTH.

Med tre forskningsgrupper från KTH som samarbetar med fyra andra röstexpertgrupperingar på universitet och forskningsinstitut i Frankrike, Tyskland och Spanien är projektet omfattande. Det gäller även budgeten, som ligger på 25 miljoner kronor och motsvarar många tusentals forskningstimmar, enligt Sten Ternström.

– Människorösten är en mycket central del av våra liv, och därtill komplicerad. Därför behöver vi bättre förståelse för hur rösten fungerar, och hur den fallerar. Syftet med forskningen är att resultatet i förlängningen ska leda till bättre talproteser, röstvård, pratande maskiner och undervisningsmöjligheter, säger Sten Ternström.

I projektet samarbetar en mängd röst- och beräkningsexperter på universitet över halva Europa, med kraftfulla datorer till sin hjälp.

– Forskningsberäkningarna skulle förvisso kunna göras på en vanlig persondator, men det skulle resultera i biblisk tidsåtgång. Vi använder istället KTH:s superdator Lindgren, den vassaste vi har när det gäller kolossala beräkningsresurser. Det handlar visserligen i grunden om rätt enkla fysikaliska samband och de fyra räknesätten, men samtidigt är det snabba rörelser hos tiotusentals punkter i tre dimensioner vi talar om, så det blir väldigt mycket plus, minus och gånger, vilket gör forskningen beräkningstung, säger Sten Ternström.

I den kompletta modellen över människorösten ingår alltså simuleringar och visualisering, där superdatorer spelar stor roll. Men även mekaniska modeller i silikon och plast av stämband, ansatsrör och tunga kommer att konstrueras samt studeras i experiment för att kontrollera att simuleringarna räknar rätt. 

– Rösten är en väldigt komplex företeelse, som kräver mycket arbete för att efterlikna och förstå. Vi är därför också intresserade av att se hur mycket modellen kan förenklas, utan att röstljuden påverkas av detta, säger Sten Ternström. 

Han tillägger att forskarna redan blivit klara med en förstudie, och har kommit igång med forskningsarbetet. En stor skillnad mot tidigare gjord forskning på området är att Eunison kommer att kombinera rön från flera discipliner, och gå från ax till limpa där tidigare insatser varit av mer fragmentarisk karaktär. Det finns sedan tidigare åtskilliga modeller av olika delar av rösten, som till exempel stämbanden eller ansatsröret, men de är oftast förenklade just för att man ska slippa de tunga  fysikberäkningarna. 

– Vår färdiga modell över människorösten kommer att likna en marionettdocka. Forskaren rycker i en eller flera trådar och kan sedan se vad som händer, säger Sten Ternström.

Han fortsätter med att berätta att röstmodellen ska vara styrbar över internet. Det betyder att forskare var som helst ska kuna mata in data och få tillbaka en visualisering via nätet.

Myelom uppstår genom att en speciell typ av celler i benmärgen omvandlas till tumörceller. Blodbildningen blir störd och patienterna får blodbrist som leder till trötthet. Skelettet kan bli försvagat med risk för frakturer och hopklämda ryggkotor, och patienterna  får också ibland njursvikt på grund av myelomsjukdomen.

I Sverige insjuknar ca 600 nya patienter i myelom varje år. Sjukdomen är ungefär lika vanlig i resten av världen, förutom i Afrika där den av okända skäl är vanligare.

Den antikropp som nu provas mot myelom kommer från ett ”biologiskt bibliotek” med tusentals antikroppar hos företaget BioInvent i Lund.

– Vi har testat BioInvents antikropp på flera sätt, bland annat på tumörceller från myelompatienter som förts in i möss. Försöken visade att antikroppen hade förmåga att förstöra myelomcellerna, förklarar Markus Hansson, docent vid Lunds universitet. Han arbetar både som forskare och som överläkare, och ansvarar för behandlingen av alla myelompatienter i Lundaregionen.

Antikroppen BI-505 har visat sig ha kraftig effekt på tumörcellerna både i cellstudier och djurförsök. Den har också testats i en inledande säkerhetsstudie på svårt sjuka patienter, och en studie av dess behandlingseffekt har nyss startat.

– Denna studie ska omfatta patienter som just fått sin diagnos och därför ännu mår ganska bra. Vi vill prova med antikroppsbehandlingen innan patienterna ännu behandlats med några andra medel, säger Markus Hansson.

Det finns idag flera läkemedel mot multipelt myelom, men ingen bot. Problemet är att inget av läkemedlen lyckas utradera cancern, vilket gör att cancercellerna efter en tids uppskov ökar i antal på nytt. Därför får myelompatienterna den ena behandlingsomgången efter den andra med olika läkemedel. Överlevnaden har förlängts genom nya medel, men det är fortfarande bara knappt hälften av patienterna som överlever i fem år efter sin diagnos.

Behandlingsstudien i Lund ska omfatta 15 patienter och beräknas vara klar under året. Om resultaten är bra hoppas Markus Hansson och hans medarbetare kunna fortsätta med att prova BI-505 i större studier. Det gäller då att undersöka hur den nya antikroppen används på bästa sätt: ensamt eller i kombination med andra medel, i början av sjukdomen eller i en något senare fas.

Länk till artikeln om forskningen.