Samtidigt som försäljningen av musik minskade med hälften mellan år 2000-2010, blev medlemmarna i SOM, Svenska oberoende musikproducenter, fler. Det finns 300 oberoende skivbolag i Sverige. Sett till försäljning står de för knappt tio procent av marknadsandelarna och kan beskrivas som en grupp som domineras av de multinationella så kallade majorbolagen. Där de oberoende aktörerna förenas av att vara just oberoende, betyder det inte att alla ser och gör sitt oberoende på samma sätt.

– Det finns inte ett ensamt sätt att definiera oberoendet. Förståelsen av oberoendet hänger samman med hur de oberoende aktörerna väljer att göra i sina praktiker. Studien visar att praktiker och ideal kan beskrivas som sprungna ur föreställningar om konst-, livsstil och motståndskulturer – men också ur de kommersiella förtecken som i hög grad kännetecknar majorbolagen och musikbranschen, säger Ewa Andersson, doktorand i sociologi.

Medlemmar i föreningen SOM har intervjuats såväl som besvarat en enkät. Genom dessa material studeras hur de oberoende aktörerna förhåller sig till erkännandets praktik, arbetspraktik och innehållets produktionspraktik. Resultaten visar att beroende på vilka förutsättningar de oberoende aktörerna har – som t.ex. hur länge de har drivit sina skivbolag och var de befinner sig geografiskt – så förhåller de oberoende aktörerna sig olika till sina praktiker. Där nya icke-etablerade aktörer prioriterar konsten, är de äldre etablerade aktörerna mer styrda av kommersialiserade praktiker.

– Uppfattningar om att det är viktigt att ”göra själv” är, precis som under 1970-talets musikrörelse, fortfarande centrala bland de oberoende aktörerna, tillsammans med föreställningar om att musiken alltid värderas som viktig och att det är viktigt att göra motstånd mot de praktiker som majorbolagen använder sig av. Samtidigt visar det sig att om de ekonomiska medlen finns så slutar man ”göra själv”, säger Ewa Andersson.

Analysen visar att de olikheter som finns bland de oberoende aktörerna skapar hierarkier inom gruppen av oberoende aktörer, vilket leder till att de tenderar kämpa emot varandra istället för emot de dominerande majorbolagen.

– De oberoende aktörerna vill göra motstånd mot de dominerande majorbolagens praktiker, men i realiteten är motståndet svagt eller utbytt mot ett försiktigt avståndstagande – aktörerna ifrågasätter dominerande praktiker, men känner sig tvungna att använda samma praktiker själva. Därmed blir det också svårt att rubba musikbranschens maktstrukturer, säger Ewa Andersson.

Ytbeläggningarna kallas värmebarriärskikt och de är viktiga för att minska motorernas bränsleförbrukning. Eftersom de skyddar motorn från hetta kan man höja förbränningstemperaturen och därmed också verkningsgraden. Värmebarriärskikten tillverkas med en metod som kallas termisk sprutning. Vid mycket hög temperatur, 7000-8000 grader, sprutar man ett keramiskt pulver mot en yta. Keramikpartiklarna smälter och träffar ytan där de bildar ett skyddslager som är ungefär en halv millimeter tjockt.

På Högskolan Väst pågår forskning om termisk sprutning och här finns Sveriges ende professor inom området, Per Nylén. Han och hans kollegor har tillgång till ett välutrustat labb för termisk sprutning. Resultaten från ett av de forskningsprojekt som bedrivs här är avsevärt förbättrade egenskaper hos värmebarriärskikt.

– Det roliga med det här projektet var att det visade sig att vi samtidigt kunde minska värmeledningen och fördubbla livslängden på skikten, säger Per Nylén.

Tricket är att ställa in sprututrustningen på ett speciellt sätt och att tillsätta plast till keramikpulvret. De speciella inställningarna och plasttillsatsen gör att det bildas relativt stora porer, cirka 50 mikrometer, som är förbundna med sprickor i skikten. Det gör dem både mer elastiska och mer isolerande.

– Vi får ett skikt som uppför sig fint, men vi måste också förstå varför det uppför sig fint, så att vi kan använda kunskapen i framtiden och utveckla skikten ännu mer, säger Mohit Gupta, doktorand på Högskolan Väst.

Att förstå varför skikten får de egenskaper de får tillhör de vetenskapliga målen med forskningen. Lite speciellt med det här projektet är att forskarna i samarbete med sina partners också har ett industriellt mål. Partners är bland andra flygmotortillverkaren GKN Aerospace, tidigare Volvo Aero, och Siemens Industrial Turbomachinery som gör gasturbiner. Det industriella målet är att de nya skikten ska komma i produktion inom tre år. För att nå dit har forskarna fokuserat på förändringar i mikrostrukturen vid tillverkningen av värmebarriärskikten. På det viset blir skikten tillräckligt billiga för att vara intressanta för industrin.

Värmebarriärskikt är bara en av de tillämpningar av termisk sprutning som studeras på Högskolan Väst. Andra exempel är ersättning för miljöfarligt hårdkrom och termisk sprutning för bränsleceller.

Läs mer: Design of next generation thermal barrier coatings – Experiments and modeling, Surface and Coatings Technology.

Havet är en viktig resurs för den europeiska allmänheten, trots det vet forskarna ytterst lite om människors kunskaper och attityder till havet.

– Det är bara genom medborgarnas deltagande som vi kan utforma gemensamma insatser som bemöter allmänhetens problem och prioriteringar när det gäller en hållbar användning av havet, säger Géraldine Fauville, projektledare för EU-projektet ”Sea for Society” (SFS) på Göteborgs universitet.

Ungdomar diskuterar om havet
Som en del i projektet samlas nu 22 ungdomar två helger i Kristineberg, på Sven Lovén centrum för marina vetenskaper i Fiskebäckskil, för att diskutera om havet. Deltagarna är mellan 18 och 28 år och bosatta i Västra Götalandsregionen. Liknande diskussioner kommer att hållas i ytterligare åtta europeiska länder: Norge, Polen, Irland, Portugal, Frankrike, Italien, Spanien och Grekland.

– Det är viktigt att man samarbetar över nationsgränserna för att ta hand om en gemensam resurs som havet. De nationella gränserna betyder inte så mycket när man pratar om ett hållbart hav eller ett havsvänligt samhälle. Därför är det viktigt att arbeta på en europeisk nivå, säger Géraldine Fauville.

Kartlägga kunskaper om havet
Syftet med kartläggningen är att förstå och fånga allmänhetens kunskaper, attityder, värderingar och beteenden kring havet och sedan identifiera kunskapsbristerna och föreslå hur luckorna kan fyllas. Målet är att skapa nya gemensamma värderingar för framtida åtgärder och beslutsfattande, vilket förhoppningsvis leder till en hållbar europeisk havsmiljö.

Havet är en viktig resurs för den europeiska allmänheten, trots det vet forskarna ytterst lite om havet.

– Människor har besökt månen och dykt ner i havets djup på olika platser i världen, men det är faktiskt bara fem procent av havsbotten som har observerats av det mänskliga ögat.  Kanske vet vi för lite om havet för att hantera det på rätt sätt? Vi kanske sätter vår egen överlevnad på spel? säger John Joyce, den irländska representanten för SFS.

Sea for Society är ett 3,5-årigt projekt som finansieras av EU med 4,26 miljoner euro (ca 35 miljoner kronor). Läs mer om projektet.

Annakarin Olsson, universitetsadjunkt vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning hur både personer med demenssjukdom och deras anhöriga med hjälp av ett passivt positioneringslarm i vardagen kan känna en större frihet.

Hon undersöker i avhandlingen ”Daily life of persons with dementia and their spouses supported by a passive positioning alarm”, hur personer med demens och deras närstående upplever utevistelse samt erfarenheterna och effekterna av att använda ett passivt positioneringslarm.

Det handlade om ett samarbetsprojekt mellan näringslivet, Gävle kommun och ett teknikföretag där man försökte hitta en typ av teknik som skulle verka stödjande för personer med demens.
Personer med demens bor idag i större utsträckning än tidigare kvar i det egna hemmet med stöd av närstående, vanligtvis en make/maka, vilket kräver extra stödinsatser.

Ett sätt att stödja och stärka både personer med demens och deras närstående kan vara att använda informations- och kommunikationsteknologiska (IKT) stöd.

Personer med demens intervjuades om sina upplevelser av utevistelse. Och även närstående om deras upplevelse av att använda IKT-stöd i den dagliga omsorgen av personer med demens.
Resultatet av studierna visade att personer med demens upplevde utevistelse som en bekräftelse av sin identitet, ”självet”. Närstående upplevde att användningen av det passiva positioneringslarmet gav en trygghet och säkerhet för både för dem själva och för personen med demens.

Både person med demens och deras närstående uttryckte, vid olika tidpunkter, värdet av positioneringslarmet i sina liv.

Genom test och kontroll av det passiva positioneringslarmet, utvecklades successivt en tillit till tekniken och den egen förmåga att använda den. Dessa villkor var en förutsättning för att personer med demens och närstående skulle uppleva det passiva positioneringslarmet som värdefullt.

Antalet oberoende utomhusaktiviteter ökade för några personer med demens vid användningen av det passiva positioneringslarmet, samtidigt som en minskad oro rapporterades för några närstående.

Slutsatsen är att personer med demens som bor i eget hem upplever mer frihet genom att i det dagliga livet använda ett passivt positioneringslarm. Tillsammans med sina närstående upplever de också en större känsla av oberoende, ökad trygghet och säkerhet.

Avhandlingen kan läsas här: Daily life of persons with dementia and their spouses supported by a passive positioning alarm.

Mobbning är ett stort och svårbemästrat problem i skolan. Nästan var tionde elev utsätts för mobbning under sin grundskoletid. Samtidigt står lärare och föräldrar ofta handfallna.

Robert Thornberg, forskare i pedagogik, och Tomas Jungert, forskare i psykologi, Linköpings universitet, undersökte hur elever beter sig när de blir vittne till mobbning.

– Vi kan identifiera tre typbeteenden: Antingen stödjer man mobbaren, eller så är man passiv, och det tredje alternativet är att man aktivt ingriper mot mobbningen, säger Robert Thornberg

Men vad avgör vilket beteende man väljer?
”Moraliskt disengagemang” är en uppsättning övertygelser som befrämjar ett inhumant beteende och som forskare tidigare har kunnat koppla till att mobba andra, eller aktivt stödja mobbare. Exempel på moraliskt disengagemang är att man rättfärdigar inhumana handlingar, förskönande omskrivningar (”vi bara skojar”), att man förlägger ansvaret någon annanstans (”jag lydde bara order”), att man förminskar handlingens skadlighet (”lite gliringar får man tåla”), och att man skuldbelägger offret (”han får skylla sig själv”).

Dessa och liknande övertygelser gör det lättare för elever att mobba eller aktivt stödja mobbning. Men, visar Thornberg och Jungert, låg grad av ”moraliskt disengagemang” förklarar inte varför man väljer att ingripa mot mobbning istället för att bara vara passiv åskådare. Då krävs något mer.

I studien mätte de också graden av självtillit hos eleverna. Sjävltillit definieras som tilltron till sin egen förmåga att klara av olika saker, och att ingripa i och påverka ett skeende. Och, visar de, för att gå från att bara vara passiv till att verkligen försöka hjälpa mobbningsoffret krävs förutom en moralisk övertygelse också självtillit i att kunna hjälpa.

Studien gjordes bland 347 gymnasieelever som fick uppskatta hur de betedde sig i mobbningssituationer och vilka uppfattningar de hade haft under sin tid i grundskolan.

– Vi tror att det blir lättare att svara ärligt om man får berätta om en förfluten tid, ”sån var jag då, nu har jag vuxit ifrån det”, säger Robert Thornberg. Men de svarade naturligtvis också anonymt.

Slutsatsen, som de två forskarna lyfter fram, är att skolbarn förutom att få diskutera moraliska och etiska frågor kring mobbning i syfte att genomskåda och ”slå hål på” moraliskt disengagemang också behöver få stöd i att utveckla sin självtillit för att våga ingripa mot mobbning.

Hur gör man då det?
– Rollspel kan vara ett sätt, säger Tomas Jungert. Då får man som individ chansen att pröva på hur det kan kännas att agera i olika scenarier. Men också genom att arbeta med det sociala klimatet i klassen så att elever känner att om man säger ifrån så backar andra elever upp.

Läs studien här: Bystander behavior in bullying situations: Basic moral sensitivity, moral disengagement and defender self-efficacy.

Analysen bygger på statistik över bilbränder i Sverige under åren 2002 till 2009 och visar att kommuner och stadsdelar där utlandsfödda har liten kontakt med majoritetsbefolkningen har upplevt fler bilbränder än kommuner där befolkningen bor mer blandat.

– Den slutsats man kan dra är att det behövs en bostadspolitik som motverkar boendesegration, säger Eva Andersson.

Studien visar att segregation underlättar upplopp genom att skapa koncentrationer av människor som känner sig utsatta och är utsatta.

– En stor andel unga i en stadsdel har högre samband med bilbränder och upplopp, säger Eva Andersson.

Tidigare forskning har visat att den sociala kontrollen är svagare i utsatta områden.

– Att den sociala kontrollen är svag gör det lättare för våldsverkare. Å andra sidan finns större risk för en stereotypiserad bild av områden med en homogen befolkning vilket kan öka motsättningar när polisen kommer till platsen, säger Eva Andersson.

Nu lanseras Nordiska Livsstilsverkstan som ska hjälpa föräldrar att tillsammans med förskole- och hälsopersonal öka kunskapen om sambandet mellan livsstil och hälsa. Bakom projektet står professor Karin C Ringsberg, vid Nordic School of Public Health NHV.

Efter upprepade larmrapporter om ohälsa bland barn lanseras Nordiska Livsstilsverkstan, en ny arbetsmodell för samverkan mellan föräldrar, förskola, hälsoväsende och forskare. Syftet är att öka förståelsen för sambandet mellan livsstil och hälsa med förhoppningen att kunskapen förs över till barnen, så att de i framtiden kan göra egna hälsofrämjande livsstilsval.

– Upprinnelsen till idén är den forskning som visar att fetma och mental ohälsa hos barn ökar, samt föräldrars tilltagande upplevelse av tidsbrist och stress. Jag ville utveckla en modell där föräldrar tillsammans med förskole- och hälsopersonal deltar på lika villkor och bidrar med olika slags erfarenheter, berättar Karin C Ringsberg, initiativtagare och projektledare för projektet.

Till skillnad från befintliga föräldrastödmodeller, som ofta fokuserar på problem och riskfaktorer, har Nordiska Livsstilsverkstan en hälsofrämjande utgångspunkt.

– Hälsa är en resurs och vi lyfter fram vardagliga faktorer som kan främja och förstärka hälsan med utgångspunkt i samverkan mellan föräldrar, förskola, hälsoväsende och forskare, säger hon.

Projektet har finansierats genom anslag från Nordiska Ministerrådets globaliseringsinitiativ och involverar företrädare för berörda grupper från samtliga nordiska länder.

– I stället för de slingrande vattendrag som bävern älskar att arbeta i blir de vattendrag den övergivit ofta raka. Det gör att vattenälskande växter som vide och asp inte klarar sig på grund av lägre grundvatten och vattendragen blir därmed mindre attraktiva för djuret att komma tillbaka till, säger Lina Polvi, forskare vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet.

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Bioscience visar hon att effekten beror på att bäverdammar förutom att påverka växtligheten vid flodstränder också har en tendens att samla finkornigt sediment i vattendragen. Dessa partiklar har andra egenskaper än de som formar slingriga vattendrag och resultat blir alltså att den ursprungliga formen försvinner, även hundratals år efter att bävern är borta.

– Den här processen är ett bra exempel på hur andra levande organismer än människan kan påverka och forma ett flodlandskaps utseende, säger Lina Polvi. Urskog kan ha en liknande påverkan eftersom naturligt död ved samlas i bäcken vilket kan dämma vatten och finsediment och tvinga flödet runt veddammen.

Resultaten baseras på studier av tusentals år gamla geologiska lämningar i vattendrag i Klippiga bergen i Colorado, USA. Lina Polvi utförde studierna som en del av sitt avhandlingsarbete på Colorado State University.

I Colorado kan bävrars aktivitet och urskog kopplas till förändringar i landskapets form över långa tidperioder. Det naturliga tillståndet hos många vattendrag i Klippiga bergen där det funnits bävrar eller urskog är en mångfårig bäck, vilket bidrar till högre biologisk mångfald och även har ekologiska fördelar, till exempel gynnas strandvegetationen av en dynamiskt meandrande flodfåra.

Den här processen kan vara en viktig förklaring till att det ofta är svårt att återintroducera bävrar i ett flodlandskap som den övergivit. Den raka flodfåra som bävern själv varit med om att skapa ter sig helt enkelt inte så intressant att exploatera för nybyggande bävergenerationer.

– Kunskap om hur djurs aktiviteter påverkar och påverkas av flodlandskapet är inte bara viktiga för att förstå vattendrag i Klippiga bergen, utan kan ha generell betydelse för försök att återställa biologisk mångfald och naturliga älvområden, till exempel i norra Sverige, poängterar Lina Polvi.

Forskningen om bäverdammar är bara ett exempel på principen om samspel mellan landskap och biologi. Ett uppföljande projekt som nu planeras är en kartläggning av hur laxfiskars naturliga beteende påverkar och har påverkats av Västerbottens älvlandskap.

Veronica Lövgren har inom ramen för sitt avhandlingsarbete besökt flera verksamheter inom handikappomsorgen och intervjuat 16 personer som har stöd enligt LSS. I avhandlingen framkommer att de medelålders intervjupersonerna har svårt att få tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. De har också begränsad tillgång till redskap för att tolka och beskriva sina erfarenheter, och få andra att ta dessa på allvar.

Ett exempel rör relationen till arbete: För de intervjuade var arbetet det som gav mening och struktur till vardagen. Det arbete som var tillgängligt för dem var daglig verksamhet som befinner sig i en skärningspunkt mellan omsorgslogik och en logik hämtad från lönearbetsmarknaden. Å ena sidan förhåller sig intervjupersonerna till krav på skötsamhet, flit och ansvar i relation till arbetet, å andra sidan är deras ansträngningar inte erkända som arbete.

– De betraktar inte sitt arbete som en rättighet och flera intervjupersoner uttryckte oro över att förlora sitt arbete, exempelvis på grund av oro på marknaden, eller om man inte sköter det ordentligt. Vidare visade det sig att bland de medelålders intervjupersonerna fanns de som stött på hinder när de velat gå vidare i sin parrelation, och planerade giftermål och samboskap har inte kunnat fullföljas, säger Veronica Lövgren.

Resultatet visar hur intervjupersonernas livssituation formas av strukturer inom människovårdande organisationer, föreställningar om gruppen personer med intellektuellt funktionshinder, men också om kön och ålder.

– De intervjuade har relativt små sociala nätverk, och har begränsad tillgång till de arenor – arbete, familjeliv och marknad – där vuxenskap förväntas realiseras.  Framförallt kvinnorna rör sig inom snäva sociala rum. Intervjupersonerna förhåller sig till samhällsnormer om vad de förväntas leva upp till för att betraktas som vuxen, samtidigt som deras möjligheter att uppfylla dessa är begränsade, inte i första hand på grund av funktionsnedsättningen i sig utan på grund av de kulturella och sociala föreställningarna om funktionshindret.

Intervjupersonerna i studien bestod av två grupper, en huvudgrupp bestående av 13 medelålders (38-60 år) kvinnor och män, och en referensgrupp bestående av tre yngre personer (25-29 år).

Läs avhandlingen: Villkorat vuxenskap: Levd erfarenhet av intellektuellt funktionshinder, kön och ålder.

Sedan slutet av 1990-talet har flera åtgärder vidtagits för att bromsa den ökande kostnadsutvecklingen för subventionerade läkemedel. Receptbelagda läkemedel subventioneras för medborgare av allmänna medel när kostnaden överskrider en viss nivå per år. Semark har jämfört hur hälsocentraler kompenserades för de subventionerade läkemedlen och upptäckte att hälsocentraler med många invånare i upptagningsområdet med låg socioekonomisk status (SES) hade budgetunderskott vid året slut. Hälsocentraler i områden med högre SES hade däremot ett överskott.

I en annan studie undersökte hon förskrivningen av läkemedel i olika prisnivåer för diagnoserna kronisk obstruktiv bronkit, depression, diabetes och osteoporos. Läkemedelsförskrivningen jämfördes sedan med uppgifter om patienterna (ålder, kön, utbildning, inkomst och födelseland) och om vårdgivaren var allmän eller privat. Det framkom då att läkemedel i olika priser förskrevs mer i relation till vissa faktorer.

Sedan år 2010 ska enligt lag patientens delaktighet i beslut kring sin vård och behandling underlättas och patientens roll därmed stärkas. För att undersöka delaktigheten intervjuade hon personer som nyligen påbörjat medicinering. Studien visade att delaktighet var viktigt men också att det innebar olika saker. En uppfattning var att man kunde känna sig delaktig utan att själv ta några beslut om läkaren visade ett bra bemötande och att läkaren ingav förtroende och tillit till att verkligen vilja ens bästa.

En annan uppfattning var att delaktighet innebar att få ta egna beslut i mer eller mindre samråd med läkaren. Att vara delaktighet i beslut om sin läkemedelsbehandling kunde ha betydelse för hur man följer sin läkemedelsordination. Hon konstaterar också att ekonomiska begränsningar försvårar för läkaren att låta patienten påverka valet av läkemedel vilket i sin tur skulle kunna påverka patientens följsamhet till sin medicinering.

Semark har också gjort en enkätstudie där hon undersökte hur den egna hälsan uppfattades hos personer i åldern 65-80 år. Hälsan uppfattades vara mycket sämre hos personer med depressiva symtom i jämförelse med de som inte hade motsvarande symtom. Hälsan var också sämre hos personer med högt blodtryck och hos de som behandlades med läkemedel för depression och högt blodtryck. Hälsan uppfattades vara bättre hos yngre, hos personer med hög utbildningsnivå och hos män.  

Birgitta Semark är född och uppvuxen i Kalmar. Hon tog sin magisterexamen i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet 2009 och sedan dess har han varit doktorand inom biomedicinsk vetenskap vid Högskolan i Kalmar/Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Patient characteristics, perceived health and drug prescription in primary care” kan beställas från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se

Organiska molekyler som t ex järnporfyrin har utmärkta magnetiska egenskaper som gör att de ansesvara särskilt lämpliga för framtidens molekylära spinntransistorer. Grafen är ett annat material som har andra attraktiva egenskaper; hög hastighetselektrisk transport som gör att transistorer baserade på grafen kan vara flera storleksordningar snabbare än befintlig teknologi.

Grafen är ett kolbaserat material som är bara ett atomskikt tjock. Elektrisk transport genom grafen sker på ett sätt som gör den mycket snabbare än i befintliga halvledare. Inom molekylär spinntronik ligger fokus på att bygga de minsta spinntransistorerna, bestående av endast en eller några molekyler. Dessa kan transportera ström baserat på molekylens magnetiska spinnmoment.

Att kombinera bägge material skulle kunna öppna dörren för nya teknologiska möjligheter. Forskare från Uppsala universitet och Berlins Fria universitet visar nu att organiska magnetiska molekyler kan kombineras med grafen.

Forskarna använde metallporfyrin-molekyler liknande järnporfyrin, som bland annat naturligt aktivt i hemoglobinets syretransport i blodet. Metallporfyrin-molekylen adsorberades på grafen placerad ovanpå nickel. Med hjälp av detaljerade magnetiska mätningar kunde gruppen i Berlin konstatera att metallporfyrin-molekylen på grafen behöll sina särskilda spinnegenskaper, som nu även kan styras av magnetisering i nickelskiktet.

Uppsalaforskarna kunde sedan visa att det är just grafen gav den viktiga magnetiska kopplingen mellan porfyrinen och nickelskiktet. Genom noggrann datorsimulation klargjorde de att grafen överför spinninformationen mellan nickellager och metallporfyrin och att även grafen själv blir magnetiskt.

– Vår upptäckt pekar på att det är möjligt att konstruera nya hybridmaterial som kombinerar de unika egenskaper av grafen och metallorganiska molekyler. Detta kan utvecklas vidare och bana väg för förverkligandet av hybrid-elektronik i framtiden, säger professor Peter Oppeneer, som lett projektet tillsammans med professor Wolfgang Kuch i Berlin.

Läs artikeln: Magnetic Coupling of Porphyrin Molecules Through Graphene.

Mag- och tarmstörningar är relativt vanliga vid uppfödning av smågrisar och slaktkycklingar, och utgör ett problem som kan orsaka lidande för drabbade djur och ekonomiska förluster för producenterna. En motåtgärd är att ge djuren ett mer fiberrikt foder. Fibrer kan nämligen stimulera mikrofloran och tarmens immunförsvar, och på så sätt förbättra tarmhälsan. Haoyu Liu från SLU visar i sitt doktorsarbete att cikoria uppfyller många av de krav man ställa på en lämplig fiberkälla.

Cikoria är en flerårig ört som växer vild i södra Sverige. De ovanjordiska delarna av växten innehåller ca 40 procent kostfiber (främst uronsyra), men även roten har intressanta egenskaper, då den innehåller de prebiotikaklassade* kostfibrerna inulin och oligofruktos. I Haoyu Lius studier ersatte hon olika mängder av ett spannmålsbaserat kontrollfoder med motsvarande mängder cikoria, i form av blad, rötter eller en kombination av båda.
Såväl grisar som kycklingar växte tillfredsställande när de fick foder med cikoria, och hälsostatusen var god. Näringsutnyttjandet påverkades inte nämnvärt vid låg inblandning (6-8 procent) i fodret, medan en viss nedgång uppmättes vid hög inblandning (12 procent) hos kycklingar.

En undersökning av tarmflorans sammansättning hos grisarna visade på stora variationer mellan individer och på förändringar över tid, men trots detta gick det att urskilja bakteriegrupper som påverkades av inblandningen av cikoria. I tunntarmen ökade mängden gynnsamma mjölksyrabakterier. I tjocktarmen gynnades istället specifika smörsyra-producerande bakterier, vilket är intressant då smörsyra ger energi till tarmen och dessutom anses ha anti-inflammatoriska egenskaper. Cikoriarötter gynnade också tillväxten av en bakterie (Megasphaera elsdenii) som man tidigare visat kan hämma tillväxten av den bakterie som ger upphov till svindysenteri. Kombinationen av blad och rötter av cikoria missgynnade koliforma bakterier, samtidigt som laktobacillerna gynnades.

Haoyu Liu visar också att mikrofloran i tarmen kan påverka tarmens så kallade barriärfunktion, genom att påverka förekomsten av en typ av proteiner i tarmslemhinnan som är kopplade till tarmens genomsläpplighet för oönskade ämnen. Tarmens innehåll av mjölksyrabakterier hade en positiv inverkan på denna barriärfunktion, och i modellstudier med odlade tarmceller medförde detta ett skydd då tarmcellerna utsattes för sjukdomsframkallande kolibakterier.
Studier av grisens tarmhälsa har tillämpningar även utanför grisuppfödningen. Grisen är nämligen ett utmärkt modelldjur för studier av smittsamma tarmsjukdomar, och forskningen bidrar även till kunskapsuppbyggnaden inom humanmedicinen.

Prebiotika är en typ av kolhydrat som stimulerar tillväxten av probiotiska mikroorganismer. Probiotiska mikroorganismer har en positiv inverkan på tarmflorans stabilitet och på tarmens funktion. Växtfibrer (prebiotika) i kombination med bakterier (probiotika) har en dokumenterat större hälsoeffekt än prebiotika och probiotika var för sig.

Länk till avhandlingen:
Interactions between dietary chicory, gut microbiota and immune responses.

Sammanfattning svenska om det cikoriaforskningsprojekt som Haoyu Liu har arbetat inom: Cikoria som fiberkälla till grisar och fjäderfä.

Sedimentproppen är från sjön El’gygytgyn i nordöstra ryska Arktis och går 30 gånger längre bakåt i tiden än den ispropp som tagits på Grönland (utifrån vilken vi drar många slutsatser om vårt tidigare klimat) som ”bara” täcker de senaste 123 000 åren. I fjol presenterade
forskargruppen i en vetenskaplig artikel i Science analyser av de första två tredjedelar av sedimentproppen, från nutid till 2,8 miljoner år sedan. Nu har forskarna gått igenom den sista tredjedelen av proppen och kan rekonstruera klimatet för perioden 3,6 till 2,2 miljoner år sedan.

– Detta unika kontinuerliga arkiv med information hjälper oss att förstå hur Arktis övergick från att vara skogsbeklätt till det is- och snöklädda landskap vi ser i dag, säger docent Peter Rosén, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, tidigare verksam vid enheten CIRC i Abisko.

En rådande teori är att koldioxidhalten i luften under den studerade perioden inte varit mycket högre än i dag, men en av de viktigaste lärdomarna av sedimentanalyserna är att Arktis ändå genomgick en mycket varm period för 3,6 till 2,2 miljoner år sedan. Det kan betyda att jordens respons på små förändringar i koldioxidhalter är större än vad som föreslagits i tidigare klimatmodeller. Fossilt pollen som forskarna hittat i proppen inkluderar barrträden douglasgran och hemlock vilket tyder på att Arktis var skogsbeklätt.

– Genom dessa fynd har vi kunnat rekonstruera vegetationen runt sjön vilket i sin tur visar hur varmt och fuktigt klimatet var, säger Carsten Meyer-Jacob, doktorand vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Resultaten visar att vi hade flera långa värmeperioder under perioden 3,6 till 2.2 miljoner år sedan med sommartemperaturer på 15-16 grader Celsius, omkring 8 grader varmare och tre gånger mer nederbörd än i dag. Dessa extremt varma perioder sammanfaller med en lång period på 1,2 miljoner år då forskare har visat att istäcket på Västra Antarktis inte existerade. Det tyder på att klimatet på båda hemisfärerna är kopplade.

– Resultaten visar även att det var en gradvis övergång under flera hundra tusen år från att Arktis var skogsbeklätt till att landskapet såg de regelbundna istider som funnits sedan 1,8 miljoner år. Samtidigt som istiderna blev ett viktigt inslag i jordens klimat så blev klimatet torrare. Kunskapen ökar vår förståelse för hur istiderna en gång startade på vår norra hemisfär, säger Peter Rosén.

Peter Roséns och Carsten Meyer-Jacobs roll i projektet har varit att utveckla och applicera en ny, snabbare och mer pålitlig metod för att bestämma mängden biogent kisel i sedimentet för att kunna rekonstruera den biologiska produktiviteten i sjön. Metoden heter Fourier Transform Infraröd spektroskopi (FTIRS).

Det var under våren 2009 som ett arbetslag på 40 personer lyckades ta upp 310 meter djupt sediment i sjön El’gygytgyn i nordöstra ryska Arktis. Sjön bildades för 3,6 miljoner år sedan när en enorm meteorit slog ner och tryckte ut en krater med en radie på 18 kilometer. Sedan dess har sjöbotten byggts på med sediment. Meteoriten slog som tur var ner på en av de få platser i Arktis som inte eroderats av kontinentala glaciärer, vilket har gjort att den lämnats häpnandesväckande kontinuerlig och ostörd genom historien.

Originalartikel:
Pliocene Warmth, Polar Amplification, and Stepped Pleistocene Cooling Recorded in NE Arctic Russia

– Idag ses journalsystemen som kolosser som är nästintill omöjliga att förändra och som stödjer alla lika dåligt, berättar Rebecka Janols.

I sina studier har hon sett att vårdpersonalen ofta nämner användbarhetsproblemen samt svårigheten att förändra och förbättra systemen som anledningar till problemen medan representanter från IT och leverantörer ofta hävdar att problemen kan lösas genom förändrade rutiner.

Att skylla på användarna eller på systemen löser inte problemen, menar Rebecka Janols. Istället betonar hon samspelet mellan användare som är engagerade och tillgodoser sig möjligheter samt flexibla system som kontinuerligt förändras och utvecklas i takt med att tekniska möjligheter samt krav och behov förändras.
   
– Problemet med de heltäckande IT- systemen är att sådana behov som är gemensamma för alla stödjs medan specifika behov kräver förändringar i såväl system som i rutiner och arbetssätt för att stödjas, berättar Rebecka Janols.

Hon menar att både gemensamma och specifika processer måste respekteras och stödjas. Forskningen visar att gemensamma processerna kan stödjas av en centraliserad lösning medan specifika processer måste stödjas av ett system som är skräddarsytt efter användarnas och verksamhetens behov. För att åstadkomma detta krävs att IT-införande och användningen ses som en del av den pågående verksamhetsutvecklingen.

– Ofta hör man att det är svårt att engagera vårdpersonal, speciellt läkare, berättar Rebecka Janols.

Hon har dock mött ett 100-tal användare varav nästan alla på ett eller annat sett engagerat sig men tröttnat eftersom de inte upplever någon förändring eller förbättring. Brist på engagemang tolkas ibland som att problemen lösts. Detta är dock en feltolkning då det snarare betyder att användarna hittat individuella sätt att kringgå problemen, något som leder till säkerhetsbrister och informationsluckor, menar Rebecka Janols.

Läs mer om avhandlingen och ladda ner den: Evolving Systems — Engaged Users: Key Principles for Improving Region-wide Health IT Adoption.

Enterotoxinbildande Escherichia coli-bakterier, ETEC, orsakar varje år cirka 400 miljoner sjukdomsfall och cirka 300 000 dödsfall i världens utvecklingsländer. De flesta av de som drabbas är barn under fem år. ETEC -bakterier är också den vanligaste orsaken till diarré hos resenärer till dessa områden: av de omkring 65 miljoner personer som varje år reser från industriländer till områden där ETEC-diarréer är vanliga drabbas mellan 30 och 50 procent av diarrésjukdom under resan.

Det finns idag inget specifikt ETEC-vaccin tillgängligt, vare sig för resenärer eller för befolkningen i drabbade områden. Men forskare vid Göteborgs universitets vaccinforskningsinstitut GUVAX har nu i samarbete med ett svenskt läkemedelsföretag och ideella hälsoorganisationen PATH i USA utvecklat ett drickbart vaccin, som i en omfattande Fas 1-studie visat mycket lovande resultat.   

Vaccinet, som bygger på fem vaccinkomponenter, studerades hos 129 friska vuxna svenskar. Studien visar att 75 procent av de vaccinerade försökspersonerna utvecklade immunsvar mot samtliga fem vaccinkomponenter – bland de som fick vaccinet tillsammans med en dos adjuvans (som kan förstärka förmågan att bilda antikroppar) var andelen hela 85 procent.   

– De mål vi hade med studien både uppnåddes och överträffades. Vaccinet har visat sig vara ofarligt med endast få och milda biverkningar, och ge upphov till starka immunrespons, säger Ann-Mari Svennerholm vid Sahlgrenska akademin.

Resultaten från studien bekräftar tidigare prekliniska studier, liksom en klinisk förstudie där forskarna testade en prototyp av vaccinet med bara två komponenter.

FAKTA OM STUDIEN
Studien omfattade fyra försöksgrupper där deltagarna med två veckors mellanrum fick antingen två doser av vaccinet, ensamt eller tillsammans med en låg eller högre dos av ett nytt immunförstärkande så kallad adjuvans, eller placebo. Utöver att studera eventuella biverkningar undersöktes antikroppssvaret mot de olika vaccinkomponenterna i avföringsprover, blodserum  och från antikroppsproducerande celler i blodet vid flera olika tillfällen efter varje vaccindos.

Studien utfördes vid Sahlgrenska akademin som ett samarbetsprojekt mellan vaccinforskningsinstitutet GUVAX, vaccinföretaget Scandinavian Biopharma och den icke-kommersiella hälsoorganisationen PATH och med hjälp av Centrum för klinisk prövning och Gothia Forum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Föräldrar till drygt 1700 2-9 åringar i Sverige har svarat på frågor om bland annat deras barns TV- och skärmtid samt konsumtion av söta drycker.
Ungefär en sjundedel av föräldrarna angav att de försökte undanhålla sina barn TV-reklam, och deras barn uppgavs inte heller vara lika benägna att dricka saft och läsk. Barnen vars föräldrar var mer tillåtande gällande TV-reklam löpte till och med dubbelt så stor risk att konsumera söta drycker varje vecka.

Studien genomfördes 2007 – 2010 inom EU-forskningsprojekt IDEFICS – Identification and prevention of dietary and liefestyle-induced health effects in children and infants. Den visar ett mycket tydligt samband mellan barns TV-tittande och konsumtion av läsk och saft.

– De barn som tittade mer på TV var mer benägna att dricka söta drycker än de som tittade lite. För varje ökad timme framför TV-apparaten ökade sannolikheten att dricka läsk och saft regelbundet med 50 procent. Ett liknande samband sågs för total tid framför bildskärm, säger Stina Olafsdottir vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap och en av dem som utfört studien.

Det visar sig också att de barn som brukade se på kanaler som visar livsmedelsreklam vid en uppföljning två år senare i större utsträckning konsumerade läsk och saft regelbundet jämfört med dem som vid studiens start inte brukade se reklam-TV.

Exponering för reklam stod emellertid inte för hela förklaringen av sambandet mellan TV-tittande och dryckesvanor, så det är troligt att även TV-programmen spelar roll eller att det helt enkelt är lockande att dricka söta drycker när man sitter framför TV:n.

IDEFICS-studien finansieras av EU:s sjätte ramprogram. Åtta länder deltar: Belgien, Cypern, Estland, Tyskland, Ungern, Italien, Spanien och Sverige. Enbart svenska data ligger till grund för de nu publicerade resultaten.

Länk till artikeln: Young children’s screen habits are associated with consumption of sweetened beverages independently of parental norms.