Peter Zsigmond, överläkare och nybliven medicine doktor i neurokirurgi, gjorde den första operationen med deep brain stimulation (DBS) vid Universitetssjukhuset i Linköping 1997. Nu gör han omkring tolv operationer om året på patienter med Parkinsons sjukdom och tremor.

– Operationerna är relativt enkla men kräver mycket planering. Samtidigt är det få operationer som skänker sådan glädje eftersom de ger en väldigt god effekt, säger Peter Zsigmond.

Problemet som han fokuserat på i sitt avhandlingsarbete är att man helt enkelt inte vet vad som händer med hjärnans signalsubstanser.

Den neurodegenerativa sjukdomen Parkinsons kännetecknas av brist på signalsubstansen dopamin vilket leder till motoriska störningar som skakningar, stelhet och försämrad rörelseförmåga. När symtomen sätter in har redan omkring 80 procent av de dopaminproducerande nervcellerna brutits ned.

Sedan 1960-talet har medicinering med L-dopa, en artificiell substans som i hjärnan omvandlas till dopamin, varit den dominerande behandlingen av patienterna.

Längre tillbaka kunde hjärnkirurger lindra Parkinsonsymtomen genom att bränna vissa partier, så kallade lesioner. En avgörande nackdel var att metoden var irreversibel. På 1980-talet upptäcktes att man fick samma effekt med elektrisk stimulering via elektroder från ett batteri vid nyckelbenet ner till djupt liggande kärnor i hjärnans basala ganglier.

Nu är DBS, deep brain stimulation, en väl etablerad men väldigt dyrbar behandling. Bara materialet kostar omkring 150 000 kronor per patient.

– Men på lång sikt är det ändå en vinst eftersom behandlingen minskar behovet av L-dopa och ökar livskvaliteten. Det är visat i många studier, säger Peter Zsigmond.

L-dopa fungerar bra i början men ger så småningom en biverkning i form av ”on-off”-problem. Patienten blir antingen stel eller överrörlig. Men efter en DBS-operation kan man sänka medicineringen med hälften och en del kan slippa den helt.

Fem patienter med framskriden Parkinsons deltog i en klinisk studie där mikrodialysteknik användes för att för första gången granska hur flödet av substanser påverkades av elektrisk stimulering. Samtidigt som elektroder opererades in i den subthalamiska kärnan (STN), infördes ett par tunna mikrodialysslangar med vars hjälp man kan mäta mycket små mängder av ämnen som transporteras i hjärnvätskan.

Resultaten visar att dopaminnivåerna från den så kallade skalkärnan (putamen) ökade när STN stimulerades. Även en annan signalsubstans, GABA, ökade. Dessutom påverkades nivåerna av L-dopa i hjärnan, vilket förklarar varför man kan minska medicineringen efter en DBS-operation.

– Effekten på signalsubstanserna i hjärnan kan variera mellan patienterna. I framtiden skulle man därför vilja ha möjlighet till mer individuella inställningar av stimulatorn, säger Peter Zsigmond.

Avhandling: Biochemical and pharmacokinetic studies in vivo in Parkinson’s disease

Alzheimerforskningen fokuserar idag mycket på att identifiera nya möjligheter för att tidigt upptäcka och behandla demenssjukdomar. En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, visar att hjärnans sköldkörtelhormoner minskar hos personer som drabbas av Alzheimers sjukdom.

I sköldkörteln produceras huvudsakligen hormonet tyroxin (T4), som i kroppens vävnader omvandlas till det mer aktiva hormonet T3. Hormonerna är avgörande för ämnesomsättningen och leder till ökad fettförbränning.

Medicine doktor Per Johansson visar i sin avhandling att tyroxin minskar i hjärnan hos patienter med tidig alzheimer.

Skillnaden kan mätas i personens ryggvätska, men syns inte i de blodprov som idag är standard.

– Det innebär att patienter med glömska, trötthet, apati, nedstämdhet eller andra symtom som överlappar mellan demenssjukdom och underfunktion i sköldkörteln, riskerar att förbises om man enbart mäter blodvärden. Vi tror att halterna i ryggvätskan avspeglar förhållandena i hjärnan bättre, och att en del av dessa patienter skulle kunna erbjudas hormonbehandling, säger Per Johansson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Forskarna kan bara spekulera om vad som ligger bakom minskningen av sköldkörtelhormon i hjärnan vid alzheimer.

– Eftersom skillnaden bara syns i ryggvätskan är en teori att hormonet kan ha en annan transportväg över blod-hjärnbarriären hos den som är sjuk, säger Per Johansson.

I teorins förlängning har det enzym som styr ombildandet från det ena sköldkörtelhormonet till det mer aktiva blivit överaktivt hos Alzheimerpatienterna.

I studien ingår 60 personer med misstänkt demenssjukdom såsom begynnande alzheimer, vars mätresultat jämförts med 20 friska kontrollpersoner. Samtliga forskningspersoner har valts med stor omsorg, för att andra sjukdomar inte ska påverka resultaten.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32374

OM ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar, mer än 100 000 personer är drabbade i Sverige. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.

– Min forskning har visat att patienterna har en ökad aktivitet i immunförsvaret i tarmslemhinnan, och jag har karakteriserat dessa förändringar, säger Ashok Kumawat som i sin doktorsavhandling i medicin kommit ett steg närmare att förstå sjukdomen.

Mikroskopisk kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, som uppträder i två olika former – kollagen kolit och lymfocytär kolit. Sjukdomen har fått sitt namn av att den bara kan upptäckas i ett mikroskop till skillnad från andra tarmsjukdomar som man kan se vid koloskopi eller röntgen.

Människor som drabbas får diarré, magsmärtor, gasbesvär och går ner i vikt. Det är en sjukdom som är vanligast bland kvinnor i medelåldern eller äldre.

Kartlägga olika typer av celler
– För att riktigt förstå sjukdomen och hitta bra behandlingsmetoder måste vi kunna beskriva den närmare. Jag har arbetat med att kartlägga olika typer av celler som finns i tarmslemhinnan hos patienter med den här diagnosen jämfört med patienter med ulcerös kolit, en annan inflammatorisk tarmsjukdom, och friska personer, säger Ashok Kumawat.

Han har framförallt studerat olika typer av lymfocyter, T-celler och B-celler. De är en del av kroppens immunförsvar. Ashok Kumawat har kommit fram till att patienter med mikroskopisk kolit har fler T-celler i tarmen som är av en annan typ av de som ses vid ulcerös kolit, så kallade CD8+ T-celler, samt även visat att deras produktion av cytokiner, immunsystemets ”kommunikationsmolekyler”, har en annan sammansättning än vad man ser vid ulcerös kolit.

Ökad aktivitet i immunförsvaret lokalt
Genom att studera flödet mellan thymus (brässen), den körtel där T-cellerna mognar, och tarmen har Ashok Kumawat kunnat konstatera att det är i tarmen som T-cellerna ökar och inte i thymuskörteln. Med andra ord har patienterna en ökad aktivitet i immunförsvaret lokalt i tarmslemhinnan.

– Utifrån den kunskap vi har samlat arbetar vi nu med att ta fram en modell där man kan studera hur miljön i tarmslemhinnan påverkar aktivering och differentiering av T- celler, och som man kan använda för att testa redan existerande och nya mediciner, säger Ashok Kumawat.
Avhandlingen är ett viktigt steg mot att hitta vad det är som gör patienterna sjuka och vilken behandling som är bäst i varje enskilt fall.

Projektet syftar föra samman barn med litteratur och att använda hunden som ett verktyg för detta. Projektet avser väcka läslust på ett tilltalande sätt samt sprida kunskap om barnlitteratur i allmänhet och Astrid Lindgrens författarskap i synnerhet. Målgruppen är barn som har läs-, skriv- och talsvårigheter, barn som är svårmotiverade vad gäller läsning, barn som redan tycker det är roligt att läsa och som kan tänka sig att läsa mer samt de vuxna som är i kontakt med dessa barn.

Ehrianders metod går ut på att barnen läser för hunden som är kravlös och inte dömande. Hunden har en lugnande effekt i en situation som för många barn är stressande. Projektet ska drivas i samarbete med skolor och bibliotek och fokusera i första hand på barn mellan 6 och 13 år. Projektet kommer ta fram en anpassad utbildning för både hundarna och deras förare så att de blir ett i sammanhanget fungerande team. Efter avslutad projekttid kommer metoden med bokhunden gå över till en förenings- eller företagsform.

Samarbetspartners:
Pusselbitens skola, Dalby – Autism och aspergerföreningen, Skåne – Astrid Lindgrens Näs – Bibliotekstjänst – Hundsysslarna – Idekulla skola Musikantens Förlag, Wallåkra skola – Biblioteket i Landskrona

Medan religion för många människor leder tankarna till förstelnade institutioner, rigida normer och yttre auktoritet, ses andlighet istället som ett individuellt och kreativt förhållande till högre makter och olika religiösa traditioner.

Vad innebär det då att vara andlig och vad innebär det att vara religiös? Det var utgångspunkten när religionsvetaren Simon Sorgenfrei från Södertörns högskola bestämde sig för att skriva boken ”Mystik och andlighet – kritiska perspektiv” (2012, Dialogos Förlag) tillsammans med tio andra författare, varav två är verksamma på högskolan. Sorgenfrei är redaktör och har bland annat skrivit det inledande kapitlet.

– Det är en begreppshistorisk genomgång av mystik, andlighet och esoterism där jag försöker spåra hur man använt dessa begrepp i olika tider och grupper. Från att länge ha varit ett skällsord för kristna heretiker kan man se hur mystik, sedan renässansen och speciellt efter upplysningen utvecklats till ett positivt uttryck för människors individuella och ofta känslobetonade förhållande till gud eller det heliga. På ett liknande sätt har andlighet gått från att vara en egenskap hos gud, till att bli en mänsklig egenskap.

Boken handlar om människans föreställning om mystik och andlighet i Europa, Asien och Nordamerika under främst 1900-talet och i vår samtid. Författarna erbjuder religions- och naturvetenskapliga perspektiv på mystiska, esoteriska och andliga traditioner och såväl forskningen som samtida företeelser skärskådas. Bokens kapitel fokuserar såväl de så kallade världsreligionerna, som andra traditioner. Ett kapitel av Ann-Christine Hornborg beskriver hur Mi’kmaq-indianer utövade sina ritualer. Det blir tydligt för läsaren att andlighet skiljer sig väldigt åt beroende på i vilken kultur man befinner sig i.

– Man alltid måste förstå utövandet av religion och andlighet i sin kulturella och sociala kontext, utifrån det sammanhang som de utövas i, säger Simon Sorgefrei. Samma rit kan visa sig betyda mycket olika saker för olika personer, och ett begrepp som andlighet tycks betyda olika saker bland Nordamerikanska indianer och bland Europeiska utövare av shamanistiska tekniker som förknippas med samma Nordamerikanska indianer.

Boken används redan som studentlitteratur på vissa kurser, och även om texterna har en vetenskaplig karaktär så är bokens texter tillgängliga och vänder sig även till en intresserad allmänhet.

– Mystik, andlighet och religion är något som väcker starka känslor hos nästan alla människor, oavsett vilka föreställningar man har kring dessa begrepp och företeelser. Vår förhoppning är att boken kan bidra till intressanta diskussioner och en mer nyanserad bild av hur olika religion kan ta sig uttryck i samhället.

Bokens tio författare är forskare i en rad olika ämnen, från religionsfilosofi till neurobiologi. De är verksamma vid olika svenska, och ett danskt, universitet. Simon Sorgenfrei, David Thurfjell och Jessica Moberg är alla verksamma vid Södertörns högskola.

– Vi är nu först med att visa att det går att förhindra depressiva symtom vid Huntingtons sjukdom genom att stänga av det sjuka proteinet i en specifik nervcellspopulation i hjärnans hypotalamus. Detta är enormt spännande och bekräftar våra tidigare antaganden, berättar Åsa Petersén, ST-läkare i Psykiatri Skåne och docent i neurovetenskap vid Lunds universitet.

Huntingtons är en skoningslös sjukdom som ännu saknar både botemedel och lindrande behandling. De emotionella besvären drabbar den insjuknade tidigare än de motoriska symtomen och tros nu ha sitt upphov i en annan del av hjärnan, det lilla känslocentrat hypotalamus. I musmodeller som återskapar sjukdomsförloppet har forskarna identifierat tidiga förändringar hos viktiga kemiska budbärare i just hypotalamus.

– När vi nu har kunnat tydligt visa i djurförsök att depression och ångest uppträder väldigt tidigt vid Huntingtons sjukdom vill vi mer specifikt skilja ut exakt vilka nervceller i hypotalamus som är kritiska för utvecklingen av dessa symtom. På sikt ger det oss bättre möjlighet att ta fram mer träffsäkra behandlingar som kan angripa det muterade huntingtinet där det gör som mest skada, säger Åsa Petersén.

I takt med att kartläggningen av hypotalamus roll vid Huntingtons sjukdom fortskrider ökar också möjligheten att kunna få draghjälp av den bredare läkemedelsutvecklingen för psykiatriska sjukdomar.
Sannolikheten är stor att det är liknande mekanismer som styr olika former av depression menar Åsa Petersén och i jakten på bättre behandlingar hoppas hon och hennes forskargrupp kunna accelerera samarbetet med forskare i närliggande fält.

Publikation:
Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Human Molecular Genetics
Titel: Hypothalamic expression of mutant huntingtin contributes to the development of depressive-like behavior in the BAC transgenic mouse model of Huntington?s disease
Författare: Sofia Hult Lundh, Nathalie Nilsson, Rana Soylu, Deniz Kirik and Åsa Petersén
Hum. Mol. Genet. (2013). Online: May 22, 2013

– Regelförändringarna har inneburit en viss ökning av konkurrensen men det har inte gett generellt sänkta priser, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.

VTI-rapporten ”Regelförändringar i transportsektorn” visar effekter av omregleringar inom inrikesflyg, taxi, kommersiell tågtrafik och bilprovning.

Fram till 1990 hade resandet med inrikesflyg ökat kontinuerligt under en följd av år och nådde en toppnotering på 8,7 miljoner passagerare. Den ekonomiska krisen bidrog till att efterfrågan på flygresor sjönk under början på 1990-talet, men även en momsökning på persontransporter och införandet av X2000 bidrog till en negativ resandeutveckling för flyget. 1990 års toppnotering har inte återuppnåtts utan i stället är antalet resenärer 2011 cirka sju miljoner per år. Antalet avgångar med flyg ökade mellan 1992 och 2002 medan avgångarna minskat därefter. Under 2000-talet har antalet flygbolag som bedriver reguljärt inrikesflyg ökat och lågprisflyget har ökat sina marknadsandelar.

– För att öka konkurrensen och sänka biljettpriserna förändrades reglerna för marknaden för inrikesflyg i juli 1992. Förändringarna innebar att SAS och Linjeflygs företrädesrätt på marknaden försvann. Samtidigt togs den prisreglering bort som hade knutit prisutvecklingen till den generella utvecklingen av konsumentpriser, säger Jan-Eric Nilsson.

SCB:s prisindex visar att biljettpriserna för privatresenärer låg relativt konstant i förhållande till konsumentprisindex (KPI) fram till 1990, vilket också var syftet med den tidigare regleringen. De närmaste åren efter regelreformeringen uppvisade biljettpriserna ingen större variation men har sedan mitten på 1990-talet haft en stadig uppgång.

Taxan på taxi fördubblades
Taximarknaden avreglerades 1990 och priset för en taxiresa har sedan dess ökat dubbelt så snabbt som konsumentprisindex. De taxitjänster som upphandlas inom färdtjänsten har inte ökat lika snabbt. Marknadsöppningen har inneburit att antalet taxibilar har ökat med en fjärdedel vilket har inneburit radikalt minskade väntetider för kunderna.

Den 1 juli 1990 avreglerades taximarknaden, något som bland annat innebar fri etableringsrättunder förutsättning av att vissa grundläggande krav som taxiförarlegitimation uppfylldes. Också prissättningen släpptes fri. Ett viktigt syfte med reformen var att öka taxis möjlighet att ge god service och att öka tillgänglighet både geografiskt och över dygnet. Man strävade också efter att öka konkurrensen för att kunderna skulle kunna möta rimliga priser.
De utvärderingar som genomförts visar att priset på privata taxiresor har stigit mer än KPI efter regelreformeringen. Den genomsnittliga årliga prisökningen 1990–2007 ligger på nästan fyra procent, att jämföra med en årlig KPI-ökning på två procent för samma period. Antalet taxibilar har under samma period, justerat för befolkningsökningen, ökat med 22 procent.

Produkten taxiresa har emellertid förändrats, främst genom minskade väntetider. Samtidigt har produktiviteten på taximarknaden minskat till följd av att fler bilar är i trafik. Inga bedömningar har genomförts av de samlade effekterna av minskad produktivitet, ökade priser och bättre tillgänglighet. Med tanke på att den kategori resenärer som använder taxi torde ha stor onytta av att tvingas vänta lång tid talar ändå mycket för att nettonyttan är positiv.

För tidigt med analyser av tågpriser
Marknadsöppningen inom tågtrafik har inneburit få nyetableringar och där är det ännu för tidigt att säga om en mer fri marknad har gett konsekvenser för resande och priser. Detsamma gäller Svensk Bilprovning som fram till 2010 hade monopol på den årligt fordonskontrollen. Några nya aktörer har tillkomit vilket har bidragit till ökad tillgänglighet men när det gäller priser är det för tidigt att se några konsekvenser av det.

Det är Konkurrensverket som har gett VTI uppdrag att ge en översikt över fyra förändringar av regelverket i transportsektorn som genomförts under de senaste 20 åren.

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Verksamheten omfattar samtliga transportslag. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg och Borlänge.

Inom den så kallade Kvinnoundersökningen har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, följt omkring 1 500 kvinnor sedan slutet av 1960-talet.

Den senaste studien inom projektet, som främst fokuserar på stress kopplat till psykosomatiska symtom, visade att var femte medelålders kvinna hade upplevt ständig eller återkommande stress under de senaste fem åren.  

Upplevelsen av stress var högst i åldrarna 40 till 60 år, och de kvinnor som upplevde sig stressade var oftare ensamstående och oftare rökare.

Bland de kvinnor som rapporterade stress hade 40 procent psykosomatiska symtom i form av värk och smärta i muskler och leder, 28 procent led av huvudvärk/migrän och lika stor andel rapporterade besvär med mage/tarm.

– Även när resultaten justerats för rökning, BMI och fysisk aktivitet ser vi ett tydligt samband mellan upplevd stress och ökad förekomst av psykosomatiska symtom, säger Dominique Hange, forskare vid Sahlgrenska akademin.  

Av de kvinnor som uppevde långvarig stress men som inte rapporterade några stressrelaterade besvär när studien inleddes 1968-1969, hade 27 procent nytillkomna symtom i form av värk i muskler och leder när de följdes upp 12 år senare. Omkring 15 procent hade nytillkomna besvär i form av huvudvärk och/eller mag-tarmbesvär.

– Kvinnors livsstil har sedan 1968 förändrats på många sätt, till exempel arbetar många fler kvinnor utanför hemmet. Dessa förändringar kan naturligtvis påverka upplevelsen av stress. Men även om vi använt exakt samma fråga ända sedan 1968 kan vi inte ta för givet att begreppet ”stress” har samma innebörd. Kanske är det också mer accepterat av samhället att erkänna sin stressupplevelse idag, säger Dominique Hange.

Forskarna har kunnat följa alla de 1 500 kvinnor som medverkade vid undersökningens början 1968 fram till idag, inklusive uppgifter om dödsorsak. Studierna visar inga tydliga tecken på att stress ger ökad risk för att dö i förtid.

– Den viktigaste slutsatsen är att ensamstående kvinnor, kvinnor som inte arbetar utanför hemmet och rökande kvinnor är särskilt utsatta för stress. Här ser vi ett ökat behov av förebyggande åtgärder från samhällets sida, säger Dominique Hange.

I nästa steg ska forskarna utvärdera vilka metoder som kan användas inom hälso-och sjukvården, framför allt primärvården, för att stödja individen att hantera stressutlösta besvär och sjukdomar, samt att studera hur individen och samhället kan minska risken för att utsättas för stress i arbetslivet.

Artikeln Perceived mental stress in women associated with psychosomatic symptoms, but not mortality: observations from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden publiceras i tidskriften International Journal of General Medicine.

FAKTA
Kvinnoundersökningen i Göteborg inleddes i slutet av 1960-talet, då cirka 1500 medelålders kvinnor representativa för den kvinnliga befolkningen i Göteborg undersöktes och fick svara på frågor om bland annat sina sjukdomar och hälsa. Kvinnorna har följts kontinuerligt sedan dess, med regelbundna uppföljningar, från 1968-1969 till senaste undersökningen 2005-2006.

I den aktuella studien fick 1 500 kvinnor frågan: Har ni upplevt någon period av stress (en månad eller mer), och med stress menar vi att ni varit: retlig, spänd, nervös, ängslig, rädd, ångestfylld, sömnlös i samband med oro för: arbetet, hälsan, familjen, konflikt med omgivningen (i hemmet, på arbetet), annan orsak.

Husraset i Bangladesh den 24 april dödade mer än 1100 textilarbetare, mestadels unga kvinnor, och spädde på en redan stark opinion mot de usla arbetsförhållandena. Men debatten behöver nyanseras och goda initiativ lyftas fram, säger Nandita Farhad, själv från Bangladesh.

Dödssiffrorna var alarmerande höga i klädindustrin i Bangladesh redan före dödsraset i Savar, i utkanten av Dhaka, den 24 april. Samtidigt skapar klädfabrikerna arbetstillfällen för landsbygdens kvinnor, som ger dem ekonomiskt oberoende och en starkare ställning i samhället. Det är en social revolution i det tysta, säger Nandita Farhad, tidigare internationell student, nu programassistent inom företagsekonomi vid Linköpings universitet.

I en artikel som publicerades före katastrofen konstaterar hon att fler än 700 textilarbetare har dött sedan 2006, de flesta i brandolyckor. Men den verkliga dödssiffran kan vara ännu högre än den officiellt rapporterade, skriver hon, och hänvisar till en grupp av socialantropologer i Bangladesh som har visat detta.

Bangladesh står idag för en stor del av världens klädproduktion. Ingenstans tillverkas kläder lika billigt som här. Landet är enormt beroende av denna sektor, som ger bortåt fyra miljoner arbetstillfällen. De multinationella företagen, varav H&M är ett av de största, förväntas leva upp till sina egna etiska koder, men har stora svårigheter att kontrollera alla led i de ständigt allt mer komplicerade leverantörskedjorna, säger Nandita Farhad.

– Att säga att alla företag är dåliga är en grov och felaktig generalisering. Det gäller att kartlägga vad som verkligen sker och lyfta fram de goda initiativ som tas. Särskilt leverantörskedjorna behöver kartläggas och analyseras för att komma åt grundorsaken till problemen med arbetarnas säkerhet och hälsa.

2012 undertecknade flera företag, bland dem Tommy Hilfiger, Calvin Klein and Tchibo, överenskommelsen Bangladesh Fire and Building Safety Agreement. Ändå kunde katastrofen i Savar ske i år. Denna överenskommelse har nu undertecknats av ännu fler, bl. a. just H&M.

– Men att skriva på ett dokument räcker inte, säger Nandita Farhad. Nu måste leverantörskedjan övervakas för att överenskommelsen ska bli verklighet.

Hon gjorde själv sin mastersstudie på migrantarbetare i Qatar som arbetar inom byggnadsindustrin. Hon såg då hur svårt det var för de multinationella företagen att kontrollera villkoren för sina arbetare. Dessa kom från många olika länder och var ofta inhyrda av en lång rad olika bemanningsföretag.

– De som var direkt anställda av de multinationella företag de jobbade för hade oftast bättre villkor än de som företagen inte rekryterat själva. Det kunde handla om löneskillnader på upp till 20 procent.

Hon pekar också på den tvist om ansvaret som pågår mellan regeringen och företagen. Båda vill gärna skjuta över ansvaret på den andre. Företagen kräver att regeringen ska öka den lagstadgade minimilönen för textilarbetare – vilket också kommer att ske nu igen. (De höjdes förra gången 2010, med motsvarande 40 dollar). Regeringen anklagar företagen för att betala för dåligt och för den dåliga säkerheten i fabrikerna.

Att bojkotta kläder från Bangladesh, eller som EU nu hotar med, försämra exportvillkoren, ser hon inte som en lösning. Det skulle bara kasta in landet i en ekonomisk kris och göra de fattiga ännu fattigare.

Artikeln ”Why are workers dying to make our clothes?” av Nandita Farhad publicerades i april i tidskriften International Union Rights.

En del tidigare forskning har visat att effekterna av ett förändrat klimat är små eller rent av obefintliga. Det är då lätt att dra slutsatsen att klimatförändringar inte kommer få så stora konsekvenser som man tidigare slagit larm om. Men frågan är om det stämmer.

För att undersöka hur olika klimateffekter samverkar genomfördes ett experiment på Kristinebergs marina forskningsstation.

– Vi höjde temperaturen på miniatyrekosystem i akvarier med ålgräsängar samtidigt som vi bubblade det med koldioxid. På så sätt kunde vi simulera ett framtida klimatscenario med både uppvärmning och försurning, säger forskaren Christian Alsterberg.

Ålgräsängar är hotade marina ekosystem
Ålgräsängarna växer på grunda kustnära bottnar, och de tillhör de mest produktiva ekosystem som finns i havet. I dag är dessa ängar hotade, inte bara av klimatförändringar utan även av överfiske och övergödning.

– Genom att studera ålgräsängar som ett helt ekosystem kunde vi observera hur växter och djur samverkar med varandra under förändrade klimatförhållanden. Detta gav oss möjligheten att mäta de indirekta effekterna, det vill säga effekter av klimatförändring som påverkar ett djur eller en växt via en annan organism.

Till exempel så ökar ämnesomsättningen hos många av de kräftdjur som lever i ålgräsängarna när vattentemperaturen höjs. Det leder i sin tur till att kräftdjuren behöver äta mer alger, och därmed kan beta ner algerna mer effektivt. Samtidigt blir tillväxten högre för bland annat bottenlevande mikroalger som förekommer på botten i ålgräsängarna.

Olika sätt att studera klimatförändringar leder till olika slutsatser
Med hjälp av statistiska metoder, som gör det möjligt att skilja på direkta och indirekta effekter, kunde forskarna urskilja hur en högre vattentemperatur kombinerad med havsförsurning påverkar inte bara enskilda arter utan också interaktioner mellan arter i ekosystemet.

Forskarna fann att effekterna till stor del styrs av olika djurs närvaro eller frånvaro, framförallt mindre algätande kräftdjur. Nettoeffekten av temperatur- och pH-förändringar är obefintlig på bottenlevande alger om det finns sådana kräftdjur i ekosystemet. Men utan kräftdjuren styrs mängden bottenlevande alger till stor del av positiva samt negativa direkta och indirekta effekter av ökad temperatur och försurning.

Ålgräsängarnas överlevnad beror på algätande kräftdjur  
Resultaten visade att om inte de små algätande kräftdjuren finns i ålgräsängar, så kan klimatförändringarna komma att utgöra ett mycket större hot mot ålgräsängarna.

– Experimentet har också lärt oss att det är viktigt att undersöka klimatförändringar med flera olika ansatser för att få med hela bilden av effekter och kunna förutsäga framtida konsekvenser, säger Christian Alsterberg.  

Länk till artikeln: http://www.pnas.org/content/early/2013/04/26/1303797110.abstract

Fram till nu har arbetslivet före 1800-talet varit en i stora delar blind fläck i historieskrivningen. Något som underblåst bilden av mannen som den av hävd starka familjeförsörjaren. Men den svenska jämställdheten kan ha längre rötter än vi hittills trott.

– Kvinnor lönearbetade också, faktiskt tycks situationen på 1500-, 1600- och 1700-talen inte ha varit helt olik dagens, och det var långtifrån ovanligt att män tog hand om barn, berättar Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet.

Pionjärer på området
Ihop med andra Uppsala-forskare och systemutvecklare från Demografiska databasen vid Umeå universitet har hon ägnat de senaste fyra åren åt att skapa GaW, en helt ny forskningsresurs som gör det möjligt att spåra uppgifter om kvinnors och mäns arbete ända till 1500-talet via webben.

– Uppdraget har varit roligt, men också väldigt komplext. Dels för att vi aldrig byggt en så stor databas online förut. Dels för att vi behövt utveckla nya verktyg så att forskarna lätt ska kunna skriva in data, ställa kluriga frågor och få ut tydliga svar, förklarar Maria Larsson, projektledare vid DDB.

En resurs för många
Det digitaliserade materialet har hittills legat gömt i gamla handskrivna domstols- och sockenstämmoprotokoll, räkenskaps- och dagböcker, spridda över landets många arkiv. Något som gjort forskning om vilken roll kön spelat för uppehället och samhällsutvecklingen svår, tidskrävande och dyr.

– Det hoppas vi nu kunna ändra på. I första hand genom att göra den nya databasen lättillgänglig på nätet för våra och andra forskare, men även i viss mån för studenter, släktforskare och övriga intresserade, fortsätter de.

Projektet har också väckt nyfikenhet internationellt, inte minst tekniskt.

Avslöjar riktiga sysslor
GaW är uppbyggd kring verbfraser som beskriver vad människor faktiskt gjorde, till exempel att skära råg, sälja kjolar eller att bära tungt. Ett unikt grepp i avsikt att kunna avslöja mer om kvinnors och mäns roller än stereotypa titlar likt ”arbetare”.

– Förr saknade det stora flertalet yrkestitlar och många utförde obetalt jobb. För att förstå historien måste vi alltså utgå från andra måttstockar än dagens, upplyser Maria Ågren.
Skulle någon vilja gräva djupare går varje post att spåra tillbaka till originalkällan. Dessutom har man månat om att sätta in individen i sitt sammanhang, till exempel genom att ange vilka andra som deltog i aktiviteten och var de befann sig.

GaW-databasen har fått cirka 6 miljoner kronor i infrastrukturstöd från Vetenskapsrådet och det forskningsprojekt som utnyttjar databasen har finansierats med 15 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Det prestigefyllda projektet har letts av Umeå Plant Science Centre (UPSC) i Umeå och Science for Life Laboratory (SciLifeLab) i Stockholm.

Förutom att resultaten är vetenskapligt intressanta är den nya kunskapen förstås av stor betydelse för Sverige.

– Skogsträdsförädlingen går nu in i en ny era och Sverige har förutsättningar att sitta i förarsätet för utvecklingen. Nya, effektivare metoder kan börja användas för att se till att de över 200 miljoner granplantor som varje år planteras är så härdiga, friska och anpassade som möjligt till såväl magra som rika marker i olika delar av landet, säger professor Ove Nilsson vid UPSC.

Forskarna har identifierat cirka 29 000 funktionella gener, lite fler än hos människan, men varför är då arvsmassan sju gånger så stor? Enligt studien, som i dag publiceras i Nature, beror ”genom-fetman” på att långa rader av likadana DNA-sekvenser har ansamlats under flera hundra miljoner år. Andra växt- och djurarter har en mekanism för att plocka bort överflödiga kopior. Den verkar inte fungera så bra i barrträden.

– Det är märkligt att granen klarar sig så bra trots denna onödiga genetiska ryggsäck. Naturligtvis har en del av detta DNA en funktion men det verkar konstigt att det skulle vara bra med så oerhört mycket. Det verkar som om det här är något speciellt för barrträden, säger professor Pär Ingvarsson vid UPSC.

Den största utmaningen i projektet har varit att få rätt ordning på de cirka 20 miljarder ”bokstäver” som finns i granens genetiska kod, inte att få fram DNA-sekvenserna i sig.

– Tänk dig ett bibliotek med tiotusen böcker lika tjocka som bibeln med texten skrivet med ett alfabet med bara fyra bokstäver. Om någon tog hundra identiska kopior av var och en av de tiotusen titlarna och sedan körde denna miljon böcker genom en dokumentstrimlare och blandade alla strimlor, och du sen fick i uppdrag att pussla ihop en korrekt kopia av varje titel inser man att det kan vara lite problematiskt, säger professor Stefan Jansson vid UPSC.

– Vi fick specialanpassa nya datorer och skriva om många av de datorprogram som använts vid liknande studier för att kunna hantera den stora mängden av DNA-sekvenser. Det nationella datalagringsystemet tänjdes på till bristningsgränsen, och det var många andra praktiska problem som fick lösas på vägen för att ro i hamn projektet, säger professor Joakim Lundeberg på SciLifeLab.

– Men timingen var optimal, när de första DNA-sekvenseringsapparaterna med den allra senaste tekniken packades upp för tre år sedan vid vårt nystartade laboratorium kom samtidigt DNA från vår modellgran. Genom att sekvensera och analysera det största genomet hittills i världen har vi visat att SciLifeLab har både teknisk och vetenskaplig kapacitet för forskning på absolut högsta internationella nivå, avslutar Joakim Lundeberg.

Om projektet:
Projektet har till största delen finansierats av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med Sveriges lantbruksuniversitet som huvudsökande. Forskare från UPSC (Sveriges lantbruksuniversitet och Umeå universitet) och Science for Life Laboratory (Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet och Karolinska institutet) har deltagit i projektet. Flera internationellt ledande forskare har också kopplats in som samarbetspartners. Hela projektet har haft en budget på 75 miljoner, att jämföra med projektet att kartlägga den mänskliga arvsmassan som kostade över 20 miljarder kronor.

Originalpublikation: Nystedt, B. et al. The Norway spruce genome sequence and conifer genome evolution. Nature (2013). Doi:1038/nature12211
http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature12211.html [

De offentliga e-tjänsterna blir allt fler, sådant som vi tidigare skötte per telefon eller brev gör vi nu via nätet, som ansökan om föräldrapenning eller bygglov, skattedeklarationer, ändrad ägarregistrering av bil med mera, listan kan göras lång.

Det verkar också ofta så enkelt, men e-tjänsterna fungerar långt ifrån alltid som det var tänkt och används inte heller i den utsträckning man hoppats på. Det som skulle bli bättre, effektivare och mer demokratiskt har lite för ofta resulterat i motsatsen.

– Ett av skälen är att de som utvecklat e-tjänsten inte har koll på vilka det är som påverkas i slutänden – och det kan gälla både användare och de som ska hantera uppgifterna inom myndigheten, staten eller kommunen, säger Ida Lindgren, som inom kort disputerar i informatik på Linköpings universitet.

Statliga E-delegationen har också tagit fram en hel skrift om hur e-tjänster ska utformas och i en av paragraferna påpekas att det är viktigt att identifiera de viktigaste intressenterna.

– Men de talar inte om hur det ska gå till, påpekar hon.

Ida Lindgren har nu tagit fram ett ramverk, en metod som beskriver en e-tjänst som en process och en teknik. Stegvis kan man sedan identifiera och karakterisera dem som kan påverkas av tjänsten.

Det som skiljer de offentliga e-tjänsterna från andra e-tjänster är att det inte finns några reella valmöjligheter, vill man ansöka om bygglov eller ansöka om föräldrapenning elektroniskt är det en viss tjänst på nätet som gäller. Konkurrensen är obefintlig och tjänsten måste därför passa alla.

– Det finns egentligen tre skäl till varför det här är viktigt, säger hon, för oss medborgare ska det bli bättre och enklare. Det offentliga ska bli effektivare och mer transparant – demokratin ska öka – och sist, men inte minst, handlar det också om tekniken och hur gränssnitten fungerar. Gränssnittet är det som avgör hur vi uppfattar myndigheten eller kommunen och det färgar vår syn på hela den offentliga förvaltningen.

Bovint coronavirus (BCoV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) är två mycket smittsamma virus som orsakar sjukdom i andningsorganen hos nötkreatur över hela världen. Virusen banar också väg för bakteriella lunginflammationer som måste behandlas med antibiotika för att kor och kalvar inte ska bli svårt sjuka eller dö. BCoV är även en vanlig orsak till diarré hos nötkreatur i alla åldrar.

Mehdi Bidokhti har i sitt doktorsarbete undersökt förutsättningarna för att skapa en effektiv framtida kontroll av dessa sjukdomar i Sverige. En vanlig uppfattning har varit att det inte går att förhindra smittspridning mellan besättningar, och att det är bra med upprepade infektioner för att upprätthålla djurens immunitet. Samtidigt finns det mjölkkobesättningar som tack vare bra smittskyddsrutiner och en medveten hållning har hållit sig fria från BCV- och BRSV-infektioner i åratal.

I Mehdi Bidokhtis första studie undersökte han förekomsten av antikroppar mot BCoV och BRSV i 20 konventionella och 20 ekologiska mjölkkobesättningar i sydöstra Sverige. De ekologiska besättningarna hade färre infektioner än de konventionella, sannolikt beroende på färre djurinköp och mindre antal indirekta kontakter med andra besättningar. I två av de ekologiska besättningarna var samtliga kor negativa mot BRSV, vilket bekräftar att besättningar kan vara fria från detta virus under lång tid. Antikroppsstudierna tyder också på att en BRSV-smitta som får fäste i en besättning sprider sig snabbt till alla mottagliga djur.

För att få bättre kunskap om hur virusen sprids mellan besättningar, regioner och länder gjordes DNA-undersökningar av virus från smittade besättningar i olika delar av landet. De virusgenotyper som hittades visade sig vara ganska lika varandra, vilket tyder på att vi i Sverige har våra ”egna stammar” av BCoV och BRSV, som cirkulerat bland svenska nötkreatur under lång tid. Undantaget var en avvikande BRSV-genotyp i Skåne som var mycket lik en som tidigare påvisats i Danmark.

– Studierna visar att molekylärbiologiska DNA-analyser är ett mycket användbart verktyg för att undersöka olika smittvägar för både BCoV och BRSV, säger Mehdi Bidokhti.

Mehdi Bidokhti och hans kollegor är övertygade om att det går att bygga upp mjölkkobesättningar som är fria från både BRSV och BCV. Vad som behövs är ett kontrollprogram baserat på ett stärkt smittskydd och regelbundna undersökningar av besättningarnas BRSV- och BCoV-status, genom analys av samlingsprover av mjölk från förstakalvare och/eller tankmjölksprover.

– Detta skulle förbättra både djurhälsa och produktion, säger Mehdi Bidokhti. Dessutom skulle det ytterligare begränsa användningen av antibiotika i svenska nötkreatursbesättningar och därmed minska risker för uppkomst av resistenta bakterier som skulle kunna drabba både djur och människor.

Länk till avhandlingen: http://pub.epsilon.slu.se/10280/
Pressbilder (får användas fritt i samband med artiklar om detta pressmeddelande, fotograf ska anges)

Aspergers syndrom (AS) är en diagnos som historiskt sett är relativt ny. Det är först på slutet av 1990-talet som det mer offentligt började talas om den. Personer med AS har blivit alltmer synliggjorda på grund av de förändrade krav på god kommunikations- och samspelsförmåga, som samhällsutvecklingen ställer på oss. Begränsning i social interaktion och kommunikation är två av de tre huvudkriterierna för diagnosen AS. I Sverige har personer med AS under de senaste 20 åren fått möjlighet att vara delaktiga i miljöer som de tidigare varit utestängda från.

När man börjar studerar på högskola eller universitet och har en funktionsnedsättning har man rätt till pedagogiskt stöd. På varje högskola och universitet finns en samordnare för studenter med funktionshinder där man som student med funktionsnedsättning kan söka pedagogiska stöd. Studenter med Asperger syndrom vill klara sig själva och söker stöd först när de inser att studierna inte klaras av på egen hand. Det innebär att det är ibland kan vara svårt för samordnarna att göra ett gott arbete och att det finns ett behov av utvecklade arbetsmetoder så att stödet blir till en möjlighet för studenter med AS.

Det är studenten själv som söker stöd och det är också studenten själv som ska beskriva de svårigheter denne har och vilka stöd som skulle kunna vara till hjälp i studierna.

 – För studenter med Aspergers Syndrom kan detta bli till moment-22. Om man inte kan beskriva de svårigheter man har är det svårt att få ett pedagogiskt stöd som fungerar, visar de undersökningar som jag gjort, säger Ann Simmeborn Fleischer som står bakom forskningen.

Antalet personer med funktionshinder som deltar i högre utbildning ökar hela tiden, vilket innebär att det kommer att krävas mer pedagogiskt stöd och fler insatser för samordnarna att hantera. Det kommer fler personer med neuropsykiatriska diagnoser så som AS och det innebär att samordnare behöver ökad kunskap om studenter med kognitiva funktionsnedsättningar. Studenter med AS behöver stöd i början av sina studier, då det är mycket nytt som sker och det är svårt att klara av att ta till sig all information, schema, nya människor och ny omgivning.

– Mitt avhandlingsarbete kan ses som ett första steg till ett kommunikationsverk­tyg, som när det är fullt utvecklat ska kunna användas av samordnarna när de ska ha samtal med studenter om vilket stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier, säger Ann Simmeborn Fleischer.

– Jag har hittat många goda exempel på hur man kan arbeta ute på enskilda lärosäten. Dessa kan tas som en början för att göra en omorganisation nationellt. Man behöver tänka i nya banor för att just kunna möta och välkomna studenter med AS.

Ann Simmeborn Fleischer är utbildad mentalskötare och har arbetat inom psykiatrin och den kommunala omsorgsverksamheten i cirka 20 år. Hon har en filosofie magisterexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap och en högskoleexamen i Handikappvetenskap.

Länk till avhandlingen

Det påstås ofta från olika håll att EU är kraftlös, splittrad och oförmögen att agera som fredsmäklare. Fastän denna bild i vissa fall är korrekt har EU under lång tid och med stor framgång dragit upp riktlinjerna för vad som bör vara en rättvis fred mellan israeler och palestinier. Anders Persson visar i sin forskning att de förslag som EU har gått i bräschen för och som länge förkastades och kritiserades, med tiden har blivit allmänt accepterade av Israel, USA, den palestinska myndigheten, Arabförbundet och andra. Erkännandet av PLO och av palestiniernas rätt till en stat hör till de förslag som EU har drivit fram.

– Den viktigaste slutsatsen av min forskning är att EUs roll som fredsmäklare i konflikten är enormt underskattad i Europa och även okänd för många insatta bedömare, säger Anders Persson. I Israel-Palestina har ledarna klart för sig att USA är nyckeln till effektiv global maktutövning och att Europa, närmare bestämt EU, är nyckeln till att ge densamma legitimitet.

– Vi vet sen tidigare vad som händer när USAs maktutövning saknar stöd från Europas demokratier. Se bara på invasionen av Irak för tio år sedan. Den hade fått större legitimitet och sett annorlunda ut om den fått EUs stöd, fortsätter Anders Persson.

Men allt är såklart inte positivt vad gäller EUs roll i konflikten. Fortfarande har varken fred eller en palestinsk stat blivit verklighet.  Enligt Anders Persson är det palestinska statsbyggnads-projektet på Västbanken visserligen en stor teknokratisk bedrift men det är ändå ett politiskt bakslag.
– Under de kommande åren kommer vi att få svar på hur mycket det internationella samfundet, med EU och USA i spetsen, verkligen vill se att en palestinsk stat kommer till stånd och vad man är beredd att göra för att nå dit, säger Anders Persson.

Länk till artikel: Defining, Securing and Building a Just Peace: The EU and the Israeli-Palestinian conflict.