Dagens forskare använder ad-hoc benchmark sviter, bestående av egna testdata och egna regler för mätmetoden, för att utvärdera sina senaste resultat. Sedan jämför de den ”gamla” versionen av sin metod med den ”nya” versionen, och visar hur den ”nya” versionen förbättrar exaktheten. Tobias Gutzmann jämför olika sådana ad-hoc benchmark sviter och konstaterar att inte bara olika forskargrupper använder olika ad-hoc benchmark sviter, men att även samma forskare använder olika sviter över tiden. Detta gör det svårt att jämföra resultaten av olika metoder för referensanalys, eftersom de siffror som presenteras i experimentella resultat inte kan jämföras mellan olika forskningspublikationer.
I avhandlingen presenterar Tobias en teoretisk grund för benchmarking referensanalys, som visar hur man undviker fallgropar som ofta verkar ha ignorerats tidigare. Dessutom ger han verktygen för att skapa och använda benchmark sviter. Slutligen visar han hur man skapar exakta analysresultat, en så kallade Gold Standard, genom en gemensam ansträngning från forskarvärlden. En sådan Gold Standard kan visa vilka brister i exakthet aktuella metoder på referensanalys har. Han visar också på framtida forskningsidéer inom området.
Tobias Gutzmann kommer ursprungligen Tyskland. De senaste sju åren har han studerat och forskat vid Linnéuniversitetet.
Avhandlingen ”Benchmarking Points-to Analysis” kan beställas via lupress@lnu.se.
Henrik Åström Elmersjö skrev Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919–1972, som behandlar föreningarna Nordens mer än 50 år långa historieläroboksrevision.
Genom att skicka läroböcker till historiker i de andra nordiska länderna för granskning var meningen att en mindre nationalistisk och mer nordisk historieskrivning skulle möta nordiska elever och hjälpa till att skapa nordisk samhörighet. Försöken att sätta samman en historia som kunde främja nordiskt samarbete kan sättas i relation till dagens försök att skapa europeisk samhörighet med fokus på en gemensam historia.
En politisk förhandling
Framför allt behandlar avhandlingen förhandlingen om historisk sanning och historiska perspektiv i Nordens historia. Föreningarna Nordens projekt hade bitvis potential att ifrågasätta nationell historieskrivning och skapa förutsättningar för en sammanhållen nordisk berättelse. Ifrågasättandet av det nationella perspektivet uteblev dock.
Avhandlingen visar hur historien istället behandlades utifrån ett utpräglat nationellt perspektiv i diskussionerna mellan historiker från de olika länderna. Studien lämnar mycket lite utrymme för den vanligt förekommande slutsatsen inom läroboksforskningen; att läroböckerna i historia under 1900-talet var nationalistiska på grund av en eftersläpning gentemot forskningen.
– Diskussionen var i första hand politisk oavsett om det var lärare, lärarutbildare eller forskare som diskuterade och historiens betydelse för skapandet av nationell gemenskap behöver problematiseras, även vad gäller historieforskning, säger Åström Elmersjö.
– Problemet var, och är fortfarande, att historien är nationellt inmutad. Historiska händelser har getts en nationell betydelse allt sedan man började undervisa i ämnet historia. Det finns ingen neutral utsiktspunkt varifrån man kan studera nordisk eller europeisk historia utan nationella tendenser.
Fokus på gränsen
Föreningarna Nordens historieläroboksrevision var tänkt att fokusera på gränsöverskridande historia och revisionens inflytande över Unescos och Europarådets intresse för läroboksrevision efter andra världskriget har också tolkats som tecken på att det var ett lyckat gränsöverskridande projekt. De inblandade fokuserade dock mycket på att definiera de gränser som skulle överskridas och förhandlingen utmynnade i ett närmast furiöst försvar av den egna nationella historien i många fall.
Detta kan också ha berott på det sätt på vilket revisionen organiserades. Inbyggt i organisationen fanns föreställningen att historien var nationell och inte nordisk. Det inrättades en samnordisk kommitté under mellankrigstiden, men all granskning av läroböcker sköttes av nationella nämnder, som dessutom gavs i uppdrag att uttala så kallad ”motkritik” där det egna landets läroböcker försvarades.
– Man kan säga att det fanns ett nationellt försvar av historien inbakad i den nationella organiseringen, menar Åström Elmersjö. Trots att flera av de historiska sakförhållanden som diskuterades också diskuterades mellan historiker inom varje land, antogs alla motsättningar ligga mellan nationerna, historikerna leddes också in i en sådan diskussion. Nationalismen är inte bara ideologisk utan också metodisk.
Länk till avhandlingen: Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919–1972.
Efter en tuff urvalsprocess med konkurrenter som bland annat Space Sciences Laboratory vid University of California, Berkeley, gav NASA slutligen grönt ljus för instrumentförslaget SMART, där KTH-gruppen ingår som samarbetspartner. Ingenjörerna på enheten för rymd- och plasmafysik vid KTH har arbetat på högvarv med instrumentbyggandet och kan nu äntligen börja andas ut i och med att leveranserna av flyghårdvaran snart är avklarad.
– Det vetenskapliga syftet med MMS är att klarlägga ett grundläggande fysikaliskt fenomen som har en nyckelroll för hur solen växelverkar med jorden och andra planeter. Fenomenet kallas ”reconnection”, och handlar om energiöverföring mellan partiklar och elektromagnetiska fält. Processen driver fenomen som norrsken och tros även ligga bakom soleruptioner och många astrofysikaliska fenomen, säger Göran Marklund, professor i rymd- och plasmafysik på KTH.
KTH:s bidrag till NASA-projektet består av olika delar (både mekanik och elektronik) till det experiment som ska mäta det elektriska fältet, som i sin tur spelar en nyckelroll i fenomenet reconnection.
Hit hör en ny mekanism för att fälla ut trådbommar som håller mätsonderna långt ifrån satellitkroppen. En prototyp utvecklades vid KTH och vidareutvecklades och tillverkades i 16 exemplar vid University of New Hampshire. KTH:s mätsonder sitter längst ut på de 60 meter långa trådbommarna, fyra på varje satellit. Spänningen mäts mellan motstående sonder, i tre mot varandra vinkelräta sondpar, vilket ger det elektriska fältet.
– Sonderna och sondmekaniken har tagits fram i samarbete med Institutet för rymdfysik i Uppsala samt Oulu universitet. Vårt största bidrag var att designa all elektronik till elfältsexperimenten och kraftförsörjningen av andra vetenskapliga instrument, säger Göran Marklund.
Han fortsätter med att berätta varför denna grundforskning är viktig inför framtiden.
– I samband med solstormar och rymdoväder träffas jordatmosfären av intensiva partikelflöden som utöver att alstra intensiva norrsken också kan slå ut satelliter, ge störningar eller avbrott i elkraftsnätet, försvåra GPS-navigering och radiovågsutbredning, samt generera kraftiga jordströmmar som får pipelines att rosta snabbare, säger Göran Marklund.
I förlängningen kan alltså forskningen som Göran Marklund och hans team av rymdfysiker vid KTH gör bidra till en hel del lösningar just runt dessa problem.
– I normala fall sker inga större störningar på elnätet, men ibland kan störningarna få ödesdigra konsekvenser. Som i Quebec, Kanada, 1989, där sex miljoner människor blev strömlösa under nio timmar. Detta kan ske igen, när som helst, säger Göran Marklund.
De mest kostsamma följderna av rymdoväder är troligtvis då satelliter slås ut, tillägger han. Detta är allvarligt då satelliter betjänar oss människor på en mängd olika sätt. Från jordövervakning, väderprognoser, tele- och datakommunikation, tv-sändningar till att vara en komponent i dagens och framtida trafiksystem.
– Fram till idag, då våra leveranser i princip är avklarade, har vi lagt ner minst 10 manår för ingenjörsarbetet. Efter uppsändningen nästa år då våra instrument på de fyra satelliterna kommer att göra sina mätningar under en nominell period av 2 år (men troligtvis mycket längre), kommer KTH:s forskningsinsats att bli mycket intensiv. Den kommer att kräva minst lika många manår som ingenjörsarbetet, säger Göran Marklund.
NASA är ansvarig för att bygga satelliterna och koordinera instrumenten ombord, men också att samordna forskningsuppdraget, att analysera och tolka de data som samlas in, vilket görs av de främsta forskarna på området.
Det svenska bidraget till forskningsprojektet MMS finansieras av externa anslag från Rymdstyrelsen, men även av fakultetsanslag vid KTH och Institutet för rymdfysik, Uppsala.
Sportdykare hittade redan på 1970-talet ett vrak i Blekinge skärgård. Man har känt till att fartyget var från 1400-talet, men det är först nu när marinarkeologerna från Södertörns högskola gjort undersökningar som man förstår vidden av upptäckten. Att det är så mycket kvar av skeppet gör att det kommer att kunna rekonstrueras, som det enda i världen av den första generationens specialbyggda ”moderna” krigsfartygen. Ett skepp av samma typ och lika gammalt som Columbus skepp Santa Maria.
Genom historikern Ingvar Sjöbloms studier av danska dokument har misstankar länge funnits, att det skepp som sportdykare hittade på 1970-talet skulle kunna vara 1400-talsskeppet Gribshunden. Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola, berättar att han och hans kollegor efter dykningar i veckan numera inte tvekar att så är fallet. Vid dykningarna insåg de även hur sensationell upptäckten är.
Den danska kungens krigsfartyg Gribshunden, som förliste år 1495 utanför Ronneby i Blekinge, är helt unikt i världen. Det är det enda exemplet av den första generationens krigsfartyg som fanns i Östersjön. Det visar hur de första moderna krigsfartygen såg ut.
– Den här typen av kravellbyggda fartyg från slutet från medeltiden finns inte tidigare, berättar Johan Rönnby. Det här är en upptäckt marinarkeologer runt om i världen drömt om. Man kan säga att det är anfadern till de stora örlogsskeppen.
Skeppet är stort, kanske över 30 meter långt, vilket var mycket under senmedeltid. Det är kravellbyggt, det vill säga byggt med borden liggande tätt på höjden.
Vid dykningarna, som gjordes av Johan Rönnby och Niklas Eriksson från marinarkeologiska forskningsinstitutet MARIS på Södertörns högskola och Ingvar Sjöblom från Försvarshögskolan/MARIS, insåg de att skicket på vraket dessutom är bättre än man trott. Johan Rönnby berättar att tillräckligt stora delar finns bevarade för att det ska kunna rekonstrueras.
Han berättar att skeppet är av samma typ som Santa Maria, som Columbus seglade med till Amerika.
– Vi kommer att kunna kartlägga hur Columbus skepp såg ut!
Marinarkeologerna på Södertörns högskola hoppas fortsätta undersökningarna av vraket tillsammans med Blekinge länsmuseum, med internationella kollegor och med dykarklubben. Utforskningarna om Gripshunden kan då också bli en del av den forskning som redan pågår inom MARIS på Södertörns högskola avseende andra tidigmoderna örlogsskepp från 1500- och 1600-talen.
Många sjukdomsframkallande bakterier använder hårliknande utskott, pili och curli, både för att kunna haka tag i varandra och för att lättare fastna på värdorganismens celler och lyckas infektera dem. Traditionell antibiotikabehandling, till exempel penicilliner och sulfa, dödar bakterierna eller hindrar dem från att växa.
Nackdelen med det angreppssättet är att bakterierna successivt utvecklar motståndskraft mot läkemedlet.
Christoffer Bengtsson och hans kollegor i professor Fredrik Almqvists forskargrupp har därför riktat in sin forskning på att avväpna bakterierna i stället för att döda dem, så att de tappar förmåga att binda till cellerna. Då utvecklas resistens inte lika snabbt.
I sitt doktorandprojekt har Christoffer Bengtsson jobbat med att vidareutveckla en typ av substanser, bicykliska 2-pyridoner. Dessa har visat sig kunna avväpna E.coli-bakterier som orsakar urinvägsinfektioner. Substanserna slår ut bakteriernas förmåga att bygga upp de hårliknande utskotten, de gör dem helt enkelt ”skalliga”.
Avhandlingsarbetet har handlat om att förenkla och förbättra framställningen av de antibakteriella substanserna, för att snabbare och mer effektivt kunna byta ut och addera komponenter.
– Vi hakar på olika grupper av små kemiska föreningar för att substanserna ska få bättre aktivitet. Det ska gå att använda mindre mängd av substanserna, men ändå få samma verkan, säger Christoffer Bengtsson. Förhoppningen är att dessa förändringar ska leda till förbättrade antibakteriella egenskaper, vilket vi har sett exempel på redan.
Projektet är fortfarande på forskningsstadiet, men bidrar med viktiga pusselbitar i jakten på nya läkemedel som kan ersätta dagens antibiotika.
Christoffer Bengtsson är född och uppvuxen i Ullared, Hallands län och har en masterexamen i kemi med inriktning på organisk kemi från Umeå universitet. Forskningen har utförts på kemiska institutionen, Umeå universitet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på: Synthesis of substituted Ring-Fused 2-Pyridones and applications in chemical biology.
– Min forskning handlar om att använda en ny sorts råvara för biogasproduktion som man inte använder sig av idag i någon större utsträckning, nämligen cellulosarika material. Detta är för att samhället i framtiden ska kunna producera mer biogas. Material rikt på cellulosa finns i t.ex. halm, trä och skogsrester. Dessa material är svårnedbrytbara och kräver en förbehandling innan de kan rötas till biogas.
Anna Teghammar har bl.a. tittat på olika förbehandlingsmetoder, samt hur man optimalt kan röta dessa råvaror tillsammans med andra material. Genom att omvandla de cellulosarika materialen till biogas kommer man att kunna producera mer biogas än vad som görs idag och därmed producera mer förnyelsebar energi.
– Det har varit intressant och känts meningsfullt att jobba med ett så viktigt ämne som att förbättra förutsättningarna för ökad produktion av förnyelsebar energi. Genom att göra det, kan jag dra mitt lilla strå till stacken för en bättre värld, säger Anna Teghammar.
Länk till artikel: Biogas Production from Lignocelluloses: Pretreatment, Substrate Characterization, Co-digestion, and Economic Evaluation.
Syftet med avhandlingen var att beskriva gymnasieungdomars fysiska aktivitetsvanor och självskattade hälsa samt att undersöka huruvida ett fysiskt aktivitetsprogram för fysiskt inaktiva gymnasieflickor kan påverka träningsfrekvens och fysisk självkänsla.
Avhandlingen består av två delar. Den första delen baseras på en undersökning där 1090 gymnasieungdomar har besvarat ett frågeformulär om hälsa och fysisk aktivitet. En majoritet av gymnasieungdomarna rapporterade ”ganska bra” eller ”mycket bra” självskattad hälsa och drygt hälften av gymnasieungdomarna rapporterade att de var fysiskt aktiva inom någon typ av idrott. Ett samband mellan fysisk aktivitet och självskattad hälsa kunde ses på så sätt att de fysiskt aktiva gymnasieungdomarna rapporterade bättre självskattad hälsa än de fysiskt inaktiva.
Flickorna i de praktiska gymnasieprogrammen uppgav sämre självskattad hälsa och var mindre fysiskt aktiva jämfört med gymnasieungdomarna i de teoretiska programmen och ungdomar med utländsk bakgrund skattade sin hälsa sämre samt var mindre fysiskt aktiva jämfört med de med svensk bakgrund.
I den andra delen i avhandlingen redovisas ett praktiskt fall där drygt 100 fysiskt inaktiva gymnasieflickor delades in i två grupper; en träningsgrupp där flickorna tränade minst en gång per vecka under sex månader och en kontrollgrupp. Efter träningsperioden uppvisade flickorna i träningsgruppen ökad fysisk kapacitet, förbättrad självskattad hälsa samt förbättrad upplevd fysisk självkänsla. Dessa positiva förändringar sågs kvarstå även vid ett års uppföljning.
– Lättillgänglig, enkel och billig träning med stort utbud och flera olika valmöjligheter var faktorer som många uppgav påverka träningsmotivationen. Det är en stor utmaning för samhället och idrottsrörelsen att möta dessa ungdomars framtida behov, säger Yvonne Kahlinsjukgymnast, leg. sjukgymnast och högskoleadjunkt på sektionen för sjukgymnastik på Karolinska Institutet i Stockhol.
Avhandlingen kan beställas genom Linnaeus University Press: lupress@lnu.se.
– Jag tycker att det här borde vara en väckarklocka för alla som är rädda om hälsan, i det här fallet den emotionella hälsan. Det är väldigt många som tänker på sin hälsa när det gäller mat och motion men kanske inte inser att också sömnen är viktig.
För den fysiska återhämtningen har sömnen stor betydelse och särskilt den första, djupare delen av sömnen. Men också den andra delen har betydelse och det är mycket som tyder på att det särskilt gäller den psykiska hälsan.
Formbar hjärna
Avhandlingen studerar särskilt sömnstörningar och känslor hos yngre personer. Forskningen visar att sömnstörningar i ungdomen ger emotionella problem senare, men inte exakt varför det är så. Nanette Danielsson menar att det kan finnas ett samband mellan att när hjärnan fortfarande är yngre och formbar, kan den påverkas om man inte får tillräckligt med sömn.
– När man är ung, skapar man rutiner, som man tar med sig upp i åldrarna. Jag har också funnit att de som inte sover tillräckligt löper en ökad risk att känna det som kallas katastrofisk oro. Det innebär att man inbillar sig att negativa saker ska hända. Det kan leda till en process med ständiga tankar som. ”Hon kommer aldrig att prata med mig igen”, ”Jag kommer att kugga tentan”, ”Det är omöjligt för mig att förstå min skolarbete”, ”De kommer inte att kontakta mig för den här tjänsten”, ”Jag kommer inte att vinna, varför ska jag ens prova”. Inbillade problem kan växa till verkliga bekymmer.
Det som överraskade mest i studien var den lilla skillnaden i negativa känslor mellan dem som sov lite och mycket. En grupp unga vuxna fick tillbringa fem timmar per natt i sängen medan kontrollgruppen fick sova i åtta timmar.
Den positiva känslan
– Den stora, signifikanta skillnaden var att gruppen med störd sömn uppgav så mycket färre positiva känslor än kontrollgruppen, skillnaderna mellan positiva känslor var mycket större mellan grupperna än skillnaden i negativa känslor. De enda negativa känslor, som gruppen med störd sömn skattade högre än kontrollgruppen var avsky, irritation och fientlighet.
Resultatet är intressant på så sätt att människor med depression har en sämre förmåga att känna och uppleva positiva känslor, det är en del av diagnosen för depression. Störd sömn i ungdomen kan vara en markör för föräldrar, läkare och psykologer att det kan finnas problem, som individen kan få hjälp med som en viktig del av välbefinnandet.
– Ungefär 25 procent av den vuxna befolkningen upplever att de har sömnproblem och man kan säga att en del av problemen är självförvållade genom att man valt en viss livsstil. Men därför är det också viktigt att ge upplysning om hur viktig en god sömn är för den mentala hälsan och att grundlägga goda sömnvanor i ungdomen.
Elfordonsprojektet Green Charge går nu från ord till konkret handling. Fem nya miljoner från Energimyndigheten har satt grundfinansieringen. Två exempel på vad som nu görs är att hjälpa kommuner att övergå till elbilar samt samarbeta med andra aktörer.
Nu när grundfinansieringen är klar tar ett mer konkret arbete vid för elfordonsprojektet Green Charge. Ett exempel är att bistå de deltagande kommunerna i övergången till elbilar. Ronneby kommun, vilken var den första kommunen att gå med i projektet, får nu hjälp att utveckla sitt elbilssystem – att få upp laddstolpar, att inrätta IT-stöd och att köpa elbilar.
Läs mer om projektet Green Charge här.
Fluglarver kan omvandla latrinavfall till djurfoder, visar en studie som gjorts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Larver av den svarta soldatflugan, som användes i studien, blir till en utmärkt proteinkälla i djurfoder samtidigt som volymen av det behandlade avfallet minskar drastiskt. Larvbehandlingen av avfallet minskar också risken för bland annat salmonellasmitta.
Otillräcklig och bristande sanitet och avfallshantering kan leda till spridning av diarrésjukdomar. En bidragande orsak till den otillräckliga avfallshanteringen i många låginkomstländer är avsaknaden av ekonomiska incitament för parterna i avfallshanteringskedjan. Den organiska delen av avfallet har hög koncentration av värdefull växtnäring och skulle med fördel kunna återanvändas i jordbruket som gödning men också som djurfoder.
Larver av den svarta soldatflugan Hermetia illucens L. (Diptera: Stratiomyidae) användes i studien, som utförts av bl a SLU-forskarna Björn Vinnerås och Cecilia Lalander. Larverna utgör en utmärkt proteinkälla i djurfoder, samtidigt som volymen för det behandlade materialet avsevärt minskar i och med larvernas konsumtion. Larverna kryper ut ur materialet i det sista larvstadiet, för att hitta ett torrt och mörkt ställe att förpuppas på och är således självskördande.
I denna studie studerades effekten av den svarta soldatflugans larver på koncentrationen av sjukdomsalstrande mikroorganismer i mänsklig avföring.
Det konstaterades att salmonellabakterier minskade med 99,99%, alltså nästan helt efter åtta dagars behandling. De övriga organismerna som studerades påverkades inte av larvbehandlingen. Mängden avfall minskade drastiskt i behandlingen, med runt 70 procent jämfört med cirka 30 procent i den obehandlade kontrollen.
Behandling med larver av den svarta soldatflugan minskar risken för överföring av sjukdomar i jordbruket, då salmonellabakterien är zoonotisk och kan ge betydande problem på en gård där den kan infektera såväl människa som gris, ko och fågel. Samtidigt genereras ett högvärdigt djurfoder jämförbart med det omdiskuterade fiskmjölket som används i stor utsträckning i dag. De genererade fraktionerna i denna insektsbaserade behandling är följaktligen ett ekonomiskt incitament som skulle kunna bidra till ett bättre fungerande och mer hållbar avfallshantering i så väl låg- som höginkomstsländer.
Studien har finansierats av Utrikesdepartementet som en del av det särskilda anslaget om global livsmedelsförsörjning.
Artikel publicerad i Science of the Total Environment: Faecal sludge management with the larvae of the black soldier fly (Hermetia illucens) — From a hygiene aspect.
Science publishes the article at their ScienceExpress website, which facilitates rapid publication of select studies.
”This study is a breakthrough for our research group after years of work. When we reduce the production of the enzyme in mice, the development of all the clinical symptoms of progeria is reduced or blocked. We have also studied cultured cells from children with progeria, and can see that when the enzyme is inhibited, the growth of the cells increases by the same mechanism as in mouse cells,” says Professor Martin Bergö, a research director at the Sahlgrenska Cancer Center.
Progeria is a rare genetic childhood disorder characterized by the appearance of accelerated aging. The classical form of progeria, called Hutchinson-Gilford Progeria Syndrome (HGPS), is caused by a spontaneous mutation, which means that it is not inherited from the parents. Children with HGPS usually die in their teenage years from myocardial infarction and stroke.
The progeria mutation occurs in the protein prelamin A and causes it to accumulate in an inappropriate form in the membrane surrounding the nucleus. The target enzyme, called ICMT, attaches a small chemical group to one end of prelamin A. Blocking ICMT, therefore, prevents the attachment of the chemical group to prelamin A and significantly reduced the ability of the mutant protein to induce progeria.
“We are collaborating with a group in Singapore that has developed candidate ICMT inhibitor drugs and we will now test them on mice with progeria. Because the drugs have not yet been tested in humans, it will be a few years before we know whether these drugs will be appropriate for the treatment of progeria,” Martin Bergö explains.
Although there are only a few hundred children in the world with progeria, the disease, children, and research have attracted a great deal of attention.
“The reason is obvious: the resemblance between progeria patients and normally-aged individuals is striking and it is tempting to speculate that progeria is a window into our normal aging process. The children develop osteoporosis, myocardial infarction, stroke, and muscle weakness. They display poor growth and lose their hair, but interestingly, they do not develop dementia or cancer,” says Martin Bergö, who is also studying the impact of inhibiting ICMT on the normal aging process in mice.
Read the article Targeting Isoprenylcysteine Methylation Improves Disease Phenotypes in a Mouse Model of Accelerated Aging.
Tidskriften Science expresspublicerar den vetenskapliga artikeln för att rönen ska bli kända snabbare.
– Det är ett stort genombrott efter många års arbete för vår forskargrupp. När vi hämmar enzymet förhindras utvecklingen av alla kliniska symtom hos mössen, och vi har också studerat odlade celler från barn med progeria och sett att tillväxten normaliserades när enzymet hämmades, säger Martin Bergö, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och forskningsledare vid Sahlgrenska Cancer Center.
Progeria är en ovanlig, dödlig sjukdom hos barn som gör att de verkar åldras i förtid. Barnen dör i genomsnitt vid 13 års ålder av hjärtinfarkt, stroke eller annan hjärtkärlsjukdom.
Progeria orsakas av en genetisk mutation som leder till att proteinet prelamin A inte fungerar som det ska. Prelamin A är viktigt för stabiliteten hos membranet som omger cellkärnan.
Det enzym som forskargruppen identifierat som en måltavla för behandling av progeria kallas ICMT, och har till uppgift att förändra prelamin A.
– Vi samarbetar med en forskargrupp i Singapore som har tagit fram två läkemedelskandidater som vi nu ska testa på möss med progeria. Eftersom läkemedlen inte testats på människor ännu kommer det att ta några år innan vi kanske har ett godkänt läkemedel mot progeria, säger Martin Bergö.
Trots att progeria bara finns hos ett par hundra barn i hela världen tros de nya rönen väcka stor uppmärksamhet.
– Det beror på att progeria liknar människans naturliga åldrande, och kan fungera som modell för många av de sjukdomar vi får när vi blir gamla. Barnen får osteoporos, hjärtinfarkt, stroke, de blir muskelsvaga, växer dåligt och tappar sitt hår, men intressant nog får de vare sig demens eller cancer, säger Martin Bergö, som även undersöker hur det naturliga åldrandet hos möss påverkas när enzymet hämmas.
Artikeln: Targeting Isoprenylcysteine Methylation Improves Disease Phenotypes in a Mouse Model of Accelerated Aging.
Läs mer om forskningen.
Bilden föreställer Zach Pickard, ambassadör för Progeria Research Foundation. Foto: Progeria Research Foundation.
Sverige är ett land med starka mattraditioner, många av dem lokala. Våra recept och traditioner utgör ett kulturarv, men dessa och våra lokala råvaror har inte värdesatts och vårdats så som de förtjänar. Under många år har idealet varit snabblagad och färdiglagad mat, de utländska influenserna har också varit många. Vi har de senaste åren fokuserat på att råvarorna gärna ska vara svenska, men det lokala ursprunget har inte alltid värdesatts.
Nu börjar dock ögonen öppnas för värdet i den lokala mattraditionen. Inte minst i och med att många regioner vinner ekonomiskt på att ursprungsmärka sin mat, såsom exempelvis Parma och Champagne. En lokal mattradition är även viktig för att skapa ökade turismintäkter.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson lanserade under 2012 gastronomiska regioner som ett viktigt verktyg för att uppnå sysselsättnings- och tillväxtmålen i satsningen ”Sverige – det nya matlandet”. Men vad är en gastronomisk region? Och hur ska indelningen göras?
Forskningen drar upp riktningen
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola, leder ett projekt har i uppdrag att ta fram ett förankrat förslag till hur vi skall bygga gastronomiska regioner i Sverige. Med i projektgruppen är Sören Persson från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som även äger projektet, Madeleine Bonow från Södertörns högskola och Magnus Svensson från Restaurangakademien.
– Vårt projekt är första steget på vägen mot gastronomiska regioner i Sverige, konstaterar Paulina Rytkönen.
Projektet ska ta fram underlag för hur Sverige skulle kunna få fram gastronomiska regioner. Med det menar man geografiskt avgränsade områden som kännetecknas av unika kulinariska traditioner som bygger på den lokala och regionala maten, på lokala råvaror och förädlade produkter och på regionens gastronomiska tradition.
– Det finns en stor regional stolthet i Sverige, det är viktigt att låta råvaror och producenter bli tydligare, säger Sören Persson på LRF.
– Vi kommer aldrig att ha billigast arbetskraft och billigast råvaror i Sverige, men uniciteten i klimat kan göra Sverige unikt matmässigt, säger Magnus Svensson från Restaurangakademien, som även en engagerad producent av ursprungsmärkt äppelmust.
Fokusgrupp i Östersund
Arbetet genomförs inledningsvis genom att lokalt engagerade personer i fyra regioner samlas i fokusgrupper. Den 17 maj genomförs den första i Östersund i samarbete med Eldrimner och LRF Jämtland. Gruppen får kunskap om hur man bygger en gastronomisk region och hur man gjort i andra länder. De får även berätta om sin region, vilka traditioner som finns och hur regionens förutsättningar ser ut.
Resultatet blir underlag till ett förslag, som går på nationell remiss under hösten.
– Det finns väldigt många människor runt om i Sverige som är intresserade av dessa frågor, berättar Sören Persson. Vår tanke är att rigga regionerna utifrån deras idéer och förslag. Det blir viktigt att människor tar ställning i det nationella remissförfarandet.
Vill du engagera dig eller följa projektet?
Projektet tar gärna emot synpunkter via e-post gastronomiskaregioner@sh.se
Projektet ”Gastronomiska regioner som verktyg för att främja tillväxt på landsbygden” är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Södertörns högskola och Restaurangakademien.
Följ arbetet via hemsidan.
– Denna genförändring är specifik för prostatacancer och hittas hos cirka 50 procent av de män som drabbats. Den kan upptäckas i urin och kräver inte att man tar extra vävnadsprover från patienten, vilket gör att den skulle kunna användas som ett komplement till PSA-testet, säger Maria Svensson, som har skrivit en avhandling i medicin vid Örebro universitet.
Med ett så kallat PSA-prov, ett enkelt blodprov, kan man i dag upptäcka tumörer. En cancertumör i prostatan kan antingen växa långsamt utan att ge några besvär eller växa snabbt och sprida sig till andra delar av kroppen. PSA-testet kan inte skilja de aggressiva från de ofarliga.
Många behandlas i onödan
Därför är det i dag betydligt fler män som får en cancerdiagnos och behandlas i onödan efter PSA-prov, än som botas från en livshotande cancer. Behandlingen ger i vissa fall bestående biverkningar som impotens, inkontinens och tarmproblem – med andra ord orsakar överbehandlingen mycket onödigt lidande.
Forskare vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset i Örebro arbetar för att ta fram diagnostiska och prognostiska metoder som ska kunna användas för att komplettera dagens PSA-prov.
Rätt behandling till rätt patient
– Om det visar sig att denna genförändring är ett tecken på en mer aggressiv form av prostatacancer så skulle antalet män som behandlas i onödan kunna minska och samtidigt skulle det minska vårdkostnaderna på sikt, säger Maria Svensson.
Målet är att sjukvården i framtiden ska kunna erbjuda rätt behandling till rätt patient. Ett genombrott skulle med andra ord innebära att läkare kan behandla rätt patienter utan att orsaka onödigt lidande.
– Troligtvis kommer inte en enda markör att lösa hela prostatacancerns gåta eftersom det är en komplicerad cancerform. Nu måste vi gå vidare och reda ut vilken roll denna genförändring kan ha vid prostatacancerdiagnos och eventuell behandlingsstrategi, säger Maria Svensson.
Varje kemisk reaktion i kroppen katalyseras av ett enzym. En traditionell uppfattning är att enzymer är ytterst specifika för att undvika sidoreaktioner som äventyrar cellernas funktion. Men hur fungerar då så kallade avgiftningsenzymer? Som kan katalysera avgiftningen av många kemiska ämnen med olika molekylstruktur och därmed osakliggöra tusentals farliga ämnen.
– Eftersom enzymers verkan baseras på en mycket exakt passning mellan det aktiva sätet och den molekyl de verkar på uppkommer frågan hur ett enzym kan vara så ”promiskuöst”, säger Bengt Mannervik, seniorprofessor vid Uppsala universitet, som lett forskningsprojektet tillsammans med William Atkins vid University of Washington, Seattle, USA.
Forskarna visar i den aktuella studien att det viktiga avgiftningsenzymet glutationtransferas har ett aktivt säte som förekommer i olika utseenden så att molekyler med olika form kan passa in. De kunde dessutom visa att ökad strukturell flexibilitet ökade förmågan att avgifta kemiska ämnen.
Uppsalagruppen, som ursprungligen isolerat glutationtransferas i human lever, framställde de olika enzymvarianterna med genteknik och karakteriserade deras funktionella egenskaper. Gruppen i Seattle visade med fysikalisk-kemiska mätningar sambandet mellan enzymets flexibilitet och dess promiskuösa funktion.
– Våra fynd ger en helt ny förståelse av ett enzyms paradoxala verkan på substanser med olika struktur. Sannolikt fungerar många avgiftningsenzymer på liknande sätt vilket förklarar hur ett och samma enzym kan inaktivera tjogtals olika läkemedel, säger Bengt Mannervik.
Forskningen har utförts med finansiellt stöd från Vetenskaprådet, Cancerfonden och National Institutes of Health.
Länk till studien: Enzymatic Detoxification, Conformational Selection, and the Role of Molten Globule Active Sites.
VTI deltog på Näringsdepartementets hearing om användning av kommunikationsutrustning under bilkörning. Forskning från VTI visar att krav på att använda handsfree under bilkörning när man använder olika kommunikationsutrustning inte skapar en trafiksäkrare miljö. Det har i alla fall inte blivit trafiksäkrare i de länder som har lag på handsfree vid till exempel mobilprat under bilkörning.
Det finns fler distraktioner under bilkörning, det kan handla om att bilförare ställer in navigering, blir störda av barn i baksätet eller tappar koncentrationen när de sms:ar samtidigt som de kör bil.
– Att då bara lagstifta mot ett av dessa moment skapar inte bättre trafiksäkerhet och kan uppfattas som om allt annat anses vara acceptabelt, säger Katja Kircher, forskare på VTI.
Det var Näringsdepartementet genom infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd som hade kallat till en hearing om ämnet. Ett 60-tal personer fanns på plats, däribland journalister, representanter för teknikutveckling, bussbranschen, trafikskolor och andra branscher.
– Lagstiftning verkar på sin höjd ge kortvarig effekt, samt att brist på data ger utrymme för mycket spekulationer. VTI förordar därför vetenskapliga studier som genomförs både före och efter framtida förordningar eller lagändringar, säger Katja Kircher.
Länk till forskningen: Åtgärder mot trafikfarlig användning av kommunikationsutrustning under körning.
