Datorspelandets eventuella konsekvenser berör samtidigt som allt fler spelar. Digitalt spelande är vanligt i Sverige, siffror på omfattningen varierar från 40 till 60 procent av befolkningen. Spelandet är också del av arbetet för en ökad mängd yrkesprofessionella, som kritiker, utvecklare och utbildare. Som exempel kan nämnas att antalet spelutbildningsprogram på högskolenivå och på kvalificerad yrkesutbildningsnivå ökade från 18 till 37 under åren 2006-2011.
– När man pratar om spel och lärande är det lätt att fastna i frågan vad spelare lär sig som de tar med sig utanför spelet, det som kallas transfer. Åsikten är att spelandet ska vara bra för något annat, som att använda spel för lärande av ett innehåll. Eller så ska spelandet vara smörjmedel och motivation i lärandeaktiviteter, exempelvis när studenter får till uppgift att designa spel för att lära sig att programmera. Idéerna är så starka att vi har en tendens att ignorera att spelvetenskap har etablerats som ett eget forsknings- och utbildningsområde, säger Ulrika Bennerstedt som är knuten till forskningsmiljön LinCS vid Göteborgs universitet.
I forskarvärlden finns en oenighet om de så kallade transfereffekterna.
– Det som dock ofta förbises är den tid och energi som spelare faktiskt lägger ned på sitt spelande. Det bortses från att spelare främst lär sig att spela och därmed lär sig spelrelaterad kunskap och till exempel börjar drömma om en karriär som spelutvecklare, säger Ulrika Bennerstedt.
Istället för att anta att spelande har positiva eller negativa effekter utanför spelvärlden har Ulrika Bennerstedt undersökt vad man lär sig från spel och spelande. Hon ger detaljerade beskrivningar av onlinespelares och spelutvecklares förståelser och färdigheter utifrån deltagande observationer och videoinspelningar.
Till exempel framkommer att det talade och skrivna ordet, eller kroppsliga aspekter, inte är centrala för onlinespelares samarbete. Kompetenta spelare använder helt andra resurser för att spela tillsammans. Vad som blir synligt i spelutvecklarnas resonemang är hur förståelser från andra underhållningsmedier inte är direkt applicerbara för att designa och spela spel.
– Det är en specifik och lokal kunskap som har utvecklats, som har byggts upp under längre tid, säger Ulrika Bennerstedt.
Enligt henne är en konsekvens av det ökande spelandet i samhället är inte bara att antalet personer som arbetar med spelrelaterade frågor har ökat, utan att en professionalisering har skett.
– Istället för att debattera vilka de långsiktiga effekterna av spelande är synliggör institutionaliseringen av spelområdet mer direkt vad spelare förväntas lära sig, hur de ska lära sig detta, vilket innehåll spel förväntas ha och vilka upplevelser spel förväntas ge, säger Ulrika Bennerstedt.
Länk till avhandlingen: Knowledge at play. Studies of games as members´ matters.
The human body contains ten times more bacteria than human cells. Most of these bacteria comprise the normal gut microbiota. Our bodies thus contain a vast number of bacterial genes in addition to the genes in our own cells, and are collectively known as the metagenome.
Three Swedish, Gothenburg-based research groups led by Fredrik Bäckhed and Björn Fagergberg, Sahlgrenska Academy, and Jens Nielsen of Chalmers compared the metagenome of 145 women with diabetes, impaired glucose tolerance and healthy controls, and showed that women with type 2 diabetes have an altered gut microbiota.
Furthermore, healthy women have higher numbers of gut bacteria known to be producers of butyrate, a fatty acid that has previously been linked to beneficial health effects.
On the basis of these findings, the researchers developed a new model that can distinguish between patients with type 2 diabetes and healthy women by analysis of the metagenome. This model has better predictive value than the classical predictive markers used today, such as body-mass index and waist-hip ratio.
“By examining the patient’s gut microbiota, we could predict which patients are at risk of developing diabetes. The big challenge is to find out whether the composition of the gut microbiota promotes the onset of age-related diabetes. If this is the case, this would indicate new opportunities to prevent the disease,” says Professor Fredrik Bäckhed.
“In this study, we have developed new methods to analyze the metagenomic data and have been able to exploit much more of the ‘unknown’ metagenome, that is, the bacteria that have not been previously mapped,” continues Jens Nielsen, Professor of Systems Biology at Chalmers University of Technology. “The study is an excellent example of how novel technologies, developed in connection with Chalmers’ initiative in life science, can assist in analyzing large amounts of data from the clinic.”
Read the study: Gut metagenome in European women with normal, impaired and diabetic glucose control.
Människans kropp innehåller 10 gånger fler bakterier än mänskliga celler. De flesta av dessa bakterier utgörs av den normala tarmfloran. Inuti våra kroppar finns det alltså en enorm mängd bakteriegener utöver generna i våra egna celler – det så kallade metagenomet.
Nu har forskare vid Göteborgs universitet och Chalmers studerat metagenomet hos 145 kvinnor, och kan visa att patienter med typ 2-diabetes har en förändrad tarmflora.
Tre Göteborgsbaserade forskargrupper som leds av Fredrik Bäckhed, Jens Nielsen och Björn Fagerberg har jämfört metagenomet hos friska kvinnor med kvinnor som har diabetes eller nedsatt glukostolerans.
Studien, som publiceras i Nature, visar att friska kvinnor har ett annorlunda metagenom med bl a fler tarmbakterier som producerar en fettsyra som sedan tidigare har kopplats till gynnsamma hälsoeffekter.
Baserat på studierna har forskarna utvecklat en ny modell som genom analyser av metagenomet kan särskilja patienter från friska. Modellen anses ha betydligt större säkerhet än de klassiska markörer som används inom vården idag, till exempel BMI och förhållandet mellan midjemått och höftmått.
– Genom att undersöka patientens bakterieflora skulle vi kunna göra riskprognoser som identifierar vilka patienter som riskerar att drabbas av diabetes. Den stora utmaningen är att ta reda på om tarmflorans sammansättning har att göra med uppkomsten av åldersdiabetes. Det skulle i sin tur ge helt nya möjligheter att förebygga sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
– I denna studie har vi utvecklat nya analysmetoder av metagenomdata och vi har kunnat utnyttja mycket mer av det ”okända” metagenomet, det vill säga de bakterier som inte tidigare blivit kartlagda, fortsätter Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers.
–Studien är ett fantastiskt bra exempel på hur nya teknologier, utvecklade genom Chalmers satsning på livsvetenskap, kan bidra till att analysera stora mängder data från den kliniska verksamheten.
Läs studien: Gut metagenome in European women with normal, impaired and diabetic glucose control.
Misuzu Shimotori
Betydelsen av dimensionsadjektiv, till exempel ”stor” och ”lång”, är allmängiltig oavsett språk. Men trots denna allmängiltighet är vår uppfattning av dimensionsadjektiv inte riktigt densamma på olika språk; till exempel japanska och svenska.
Detta visar en ny avhandling av Misuzu Shimotori, Umeå universitet, med titeln Konceptuella kontraster: En komparativ semantisk studie av japanska och svenska dimensionsadjektiv.
Vilka ord associerar du spontant till när du hör ordet lång? Avhandlingen visar att japaner och svenskar har olika associationsbanor till dimensionsadjektiv. Japaner associerar ordet lång mestadels med konkreta objekt, vilket lexikaliseras som substantiv, (till exempel flod och hår), och något som kan beskrivas med adjektivet lång. Däremot associerar svenskar lång med både konkreta objekt och ord som tillhör till samma ordklass, nämligen adjektiv, (till exempel smal och snygg).
– Dimensionsadjektiv beskriver vanligtvis spatiala, en-, två- eller tre-dimensionella utsträckningar av konkreta objekt. Uttryck som reflekterar vår visuella uppfattningsförmåga, eller människors fysiska upplevelser och uppfattningar av de man ser. I denna bemärkelse tycks det som att man uppfattar dimensionsadjektiv på liknande sätt oavsett språk, men studien visar alltså på en oväntad olikhet, berättar Misuzu Shimotori.
En jämförelse mellan dimensionsadjektiv på japanska och svenska visar att det finns både likheter och olikheter i hur dimensionsadjektiv representeras i talarens huvud.
– En märkbar olikhet syns i respondents-ordens ordklasstillhörighet, där japanska dimensionsadjektiv ofta associeras med konkreta objekt, medan svenska dimensionsadjektiv däremot både med konkreta objekt och andra typer av attribut.
Enligt Misuzu Shimotori finns det ingen enkel förklaring till varför vi associerar olika kring de här, men det man kan säga är att det finns en skillnad i sättet att tänka om man jämför asiatisk och västerländsk kultur.
– Enligt vissa studier uppfattar man i öst objekt med avseende på den relation som objektet kan få med andra objekt, medan man i västerländskt tankesätt kategoriserar objekt och generaliserar med utgångspunkt i kategorin i dess helhet.
– Utifrån denna teori kan jag framföra hypotesen att japanska informanter associerar dimensionsadjektiv med konkreta objekt därför att adjektiv modifierar objekt och alltså ingår i en relation med objekt. Å andra sidan associerar svenska informanter dimensionsadjektiv med adjektiv på grund av en gjord kategorisering, nämligen i kategorin av ord som tillhör samma ordklass.
Utifrån resultaten dras slutsatsen att japanska och svenska dimensionsadjektiv delar centrala aspekter av begreppen som baseras på vår uppfattningsförmåga, men det finns också språkspecifika begreppskomponenter, som reflekterar både vår lingvistiska kunskap och extralingvistiska kunskap om ett ord.
Länk till avhandlingen: Conceptual Contrasts: A Comparative Semantic Study of Dimensional Adjectives in Japanese and Swedish.
Rapporten som bygger på flera olika datamaterial visar att svenska barnfamiljers ekonomi har förbättrats sedan slutet av 1960-talet, särskilt sedan lågkonjunkturen i mitten av 1990-talet.
Andelen barnfamiljer under den absoluta fattigdomsnivån har varit relativt konstant sedan 2006 och den långvariga absoluta fattigdomen har minskat kraftigt det senaste decenniet. Den internationella lågkonjunkturen som började 2008 har inte haft några märkbara effekter för barnfattigdomen i Sverige.
Mellan 5 och 10 procent eller ca 100 000 till 200 000 barn har en ekonomisk situation som är märkbart sämre än andra barns, men i denna grupp har en stor majoritet eget rum och ägodelar som dator och mobiltelefon. 1–1,5 procent eller ca 25 000 barn saknar basala nödvändigheter och 2–3 procent, eller 50 000 barn lever i långvarig fattigdom.
Fattigdom ur barnens perspektiv
Knappt 10 procent av alla barn rapporterar själva att de sällan har råd att följa med kompisar på aktiviteter och köpa saker som kompisar har råd med. Ekonomiska problem är vanligare hos barn till fattiga föräldrar, men runt 85 procent av barn till fattiga rapporterar inga egna ekonomiska problem. Barns egen ekonomi är oförändrad under 2000-talet. Deras materiella standard är genomgående hög.
Ojämlikheten fortsätter att öka
Rapporten visar också att skillnaden i inkomst bland barnfamiljer har ökat sedan slutet av 1990-talet, och särskilt kraftigt sedan år 2006.
– Ojämlikheten i inkomst bland barnfamiljer har ökat under en längre period men tidigare var det samtidigt många som fick höjda realinkomster och därmed tog sig över den absoluta fattigdomsnivån, säger Jan O Jonsson, professor i sociologi. Nu har vi en situation där ojämlikheten ökar samtidigt som de fattiga barnfamiljernas ekonomi inte förbättras.
Mest utsatta är barn till ensamstående och invandrare då dessa familjers realinkomster inte stiger lika mycket som andras.
Länk till avhandlingen: Ekonomisk utsatthet och välfärd bland barn och deras familjer 1968–2010.
Det hävdar Goudarz Azar från SLU i en avhandling som rör svenska lågteknologiska företag i bland annat livsmedelssektorn. Marknadsföringen måste dock bygga på goda kunskaper om exportmarknadens kultur.
Trots globaliseringen har varje nationell marknad sina särdrag. Det handlar om den rättsliga, politiska och ekonomiska inramningen, men också om marknadsstruktur, affärstraditioner och inte minst kultur. Detta är något som varje exportföretag måste hantera, då det medför risker, osäkerheter och transaktionskostnader. Samtidigt erbjuder nya marknader möjligheter till expansion och produktdifferentiering, samt tillgång till nya kunskaper och rutiner. För att kunna dra nytta av dessa möjligheter behöver företagen dock lämpliga strategier som gör att de kan bemästra osäkerhet och fungera i en ny miljö.
Goudarz Azar har i sitt doktorsarbete undersökt hur beslut om exportsatsningar i lågteknologiska företag i ett rikt land påverkas av företagsledningens uppfattning om det kulturella avståndet mellan hemmamarknaden och en ny marknad. Detta är ett ganska försummat forskningsområde, trots att företagen i denna sektor står för en betydande export och erbjuder många anställningsmöjligheter.
I arbetet har Goudarz Azar fokuserat på svenska lågteknologiska företag, i synnerhet i livsmedelsbranschen, och drygt hundrafemtio företag har medverkat i studierna. Värdet av den svenska livsmedelsexporten har ökat med mer än 135 procent under det senaste decenniet.
Företagsledningens uppfattning om det kulturella avståndet (bl.a. i termer av matkultur) visade sig påverka strategier för både marknadsföring och innovationer, och den påverkade också vilka nya marknader företagen valde att satsa på. Marknader med starkt avvikande kultur uppfattades inte bara som utmanande och besvärliga, utan i många fall också som lockande mål för nya exportsatsningar.
– Över lag hade ledningarna en välgrundad och relevant uppfattning om de kulturella avstånden. Och skillnader när det gäller matkultur tycks också vara ett bra mått på kulturskillnader i stort, säger Goudarz Azar.
Även om det på många sätt är enklare att ta sig in på en närliggande marknad tycks det på längre sikt vara mödan värt att rikta in sig på mer avlägsna marknader. De internationella erfarenheter som en sådan strategi ger, gör inte bara att företagen kan undvika den hårda konkurrensen på närliggande marknader, utan gör också att de upptäcker oexploaterade affärsmöjligheter på mer avlägsna marknader.
I avhandlingen diskuteras också hur strategisk personalrekrytering kan hjälpa ett företag att lyckas på en ny marknad. Särskilt de lokalanställda medarbetarna kan bidra med kunskap om kulturella preferenser på en annorlunda marknad.
Avhandlingen: Managerial perceptions of the cultural distance basis for internationalization decisions by firms – Implications for ’low-tech’ industries.
Hälsoriskbedömningar anger vilka negativa effekter ett ämne kan ge upphov till och vid vilka halter skadliga effekter kan uppstå. Hormonsystemet reglerar i stort sett alla kroppens organ, vävnader och celler samt styr livsviktiga funktioner som fortplantning, tillväxt och utveckling. Särskilt kritisk är fostertiden då utveckling av olika organ och vävnader sker.
Det råder stor osäkerhet vid riskbedömning av hormonstörande ämnen. Det är känt att dessa ämnen påverkar hormonsystemets funktioner och kan ge upphov till effekter vid mycket låga doser. Men de kan också orsaka olika, och även motsatta, effekter vid höga och vid låga doser i djurstudier. Ofta är effekterna mycket subtila och blir ibland inte tydliga förrän långt efter exponeringen upphört. Dessa egenskaper strider mot flera av de antaganden och principer som toxikologin och riskbedömningen traditionellt bygger på.
I riskbedömningsprocessen, till exempel enligt EU:s kemikalieförordning REACH, lägger myndigheter ofta störst vikt vid toxicitetsstudier som genomförts enligt internationellt överenskomna och standardiserade tester, vilka anses vara mycket tillförlitliga. Dessa tester kan dock missa de effekter som är specifika för hormonstörande ämnen, som till exempel effekter vid mycket låga doser och fördröjda effekter.
– Vi människor exponeras för ett stort antal kemikalier varje dag, många av dessa har visat sig kunna störa hormonsystemets normala funktion i experiment, säger Anna Beronius, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. De senaste decennierna har flera samband mellan hormonstörande ämnen och hormonrelaterade sjukdomar hos människor rapporterats, vilket kan tyda på att våra metoder för riskbedömning och reglering av kemikalier hittills inte har varit tillräckliga för att skydda människors hälsa.
Avhandlingens syfte var att undersöka hur den vetenskapliga osäkerheten beträffande hormonstörande ämnens toxicitet kan minskas eller hanteras för att göra hälsoriskbedömningen bättre och mer tillförlitlig. Avhandlingsarbetet har undersökt riskbedömningsprocessen för hormonstörande ämnen inom EU, liksom de toxicitetsdata som finns tillgängliga för riskbedömare och hur användningen av all tillgänglig toxicitetsdata kan förbättras. Den omdebatterade substansen bisfenol A (BPA) har använts som en fallstudie i en stor del av detta arbete.
Resultaten visar att icke-standardiserade forskningsstudier, alltså studier som genererats inom akademisk forskning, bidrar med information som skulle kunna ge en säkrare riskbedömning för hormonstörande ämnen. Inom avhandlingsarbetet har också metoder utvecklats för att öka användbarheten av akademiska forskningsstudier i hälsoriskbedömning av kemikalier.
Doktorsavhandlingen: Risk Assessment of Endocrine Disrupting Compounds, Anna Beronius, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, ISBN 978-91-7549-144-8.
”Exploring textile materials for interaction design” behandlar ämnet textil interaktionsdesign med största fokus på stickade textila material. Genom ett antal designexperiment har doktoranden Anna Persson vid Textilhögskolan utforskat uttrycksmöjligheter inom området, både praktiskt och teoretiskt.
– Utgångspunkten har varit att undersöka möjligheter med textilt material utifrån ett interaktionsdesignperspektiv, med fokus på taktila och visuella förändringar. Jag har tagit fram stickade textila material utifrån mer eller mindre definierade designscenarios.
Genom att placera materialet i en kontext har Anna Persson undersökt vad det egentligen är man designar när det kommer till den här typen material – både med tanke på det fysiska materialet samt på interaktionen.
Praktiskt arbete som drivkraft
Ett flertal experiment har resulterat i designexempel som till exempel kostymer som känner av att användaren gör en viss rörelse och då skickar en trådlös signal till en väggbonad som ändrar sin mönsterbild. Det har också utvecklats tre interaktiva mattor tillsammans med Kasthall mattor & golv; ”Spår” lyser upp då någon trampar på den och värmemattan ”Glöd” går från att vara randig till att bli rutig.
Materialen som tagits fram är inte färdiga produkter, men det praktiska arbetet har varit drivkraften i forskningen:
– Genom att placera materialen i en speciell kontext har mitt syfte varit att undersöka möjligheter av taktil och visuell interaktion i textila strukturer, förklarar Anna Persson.
Forskningens teoretiska resultat exemplifierar och visar på designvariabler som gäller specifikt för interaktiva material. Vad är fokus då man designar och vad är det som är specifikt med den här typen av material? Anna Persson beskriver sin forskning som grundforskning inom textil interaktionsdesign och hon hoppas att hennes avhandling ska bidra till ett synsätt på avancerad teknologi som mjukare och mer anpassad till människan.
Avhandling: Exploring textile materials for interaction design
Att använda växter som mätare på hur naturen mår, så kallade fytometrar, är en ganska underutnyttjad metod. Det kan gå till så att man odlar upp en mängd småplantor av en växt och planterar ut dem på olika ställen i naturen. Sedan följer man deras utveckling. Om de växer olika fort betyder det att olika växtplatser har olika egenskaper. Anna Dietrich har använt fytometrar för att ta reda på om det finns skillnader på stränderna mellan flottade och restaurerade vattendrag.
– Jag har till exempel kunnat visar att fytometrar växer extra bra i jordar från restaurerade åstränder, säger Anna.
Det kan tyda på att jorden återhämtar sig snabbt efter restaurering av just sådana vattendrag. Däremot verkar det ta längre tid innan restaurering av ett större vattendrag ger utslag på växterna.
Man kan egentligen använda vilken växtart som helst som fytometer, men de man väljer måste passa för situationen.
– Det är ju ingen idé att plantera näckrosor i öknen”, skämtar Anna Dietrich.
Växten ska kunna leva på de flesta platser man vill undersöka, annars kommer resultaten att bli missvisande. Dessutom kan det vara bra att använda olika arter och livsstadier.
Anna Dietrich använde till exempel både frön och småplantor av solros i ett ensomrigt försök, men även typiska strandväxter som älggräs och blåtåtel i ett flerårigt försök. På så sätt fick hon en mer övergripande bild av skillnaden mellan olika miljöer.
Ett viktigt resultat i Anna Dietrichs avhandling är att restaureringseffekterna varierar med läget i avrinningsområdet. Kunskapen om sådana skillnader kan vägleda restaurerare om var de bör restaurera för att deras arbete ska bli så effektivt och framgångsrikt som möjligt.
Annas Dietrichs resultat tyder på att små åar kan reagera särskilt fort på restaurering. Med tanke på att andelen små vattendrag är hög i ett avrinningsområde och att positiva effekter av restaurering i källområden kan gynna nedströmsområden, föreslår hon att restaurering bör inledas i biflöden till större vattendrag.
Läs avhandlingen på: Use of phytometers for evaluating ecological restoration.
Jämfört med för tjugo år sedan överlever mer än dubbelt så många av de som får hjärtstopp utanför sjukhus, visar doktoranden Anneli Strömsöe i sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet:
– Idag överlever lite mer än tio procent, jämfört med bara fem procent i början av 1990-talet. Det beror sannolikt på den nationella utbildningsinsats i hjärtlungräddning som riktats till både lekmän och sjukvårdspersonal, säger Anneli Strömsöe.
Mellan 1992 och 2007 ökade de livräddande insatserna innan ambulansen ankomst från 31 procent till 55 procent.
Avhandlingen visar att det är betydligt vanligare i glest befolkade län att personer i närheten börjar ge konstgjord cirkulation och mun-till-mun-inandning på en person som fallit ned till marken för att hjärtat plötsligt slutat slå.
– Det är ett förvånande resultat. Vi vet inte vad detta beror på, men kanske är det så att människor i glesbygd vet att närmsta ambulans kan vara tio mil bort och då gäller att hjälpa varandra, säger Anneli Strömsöe.
Norrbotten toppar listan, där hjärtlungräddning påbörjats i nära 80 procent av fallen innan ambulansen kom till platsen. Även i Dalarna och i Västerbotten var det nästan lika vanligt att människor i närheten gjorde livräddande insatser.
I de mest tättbefolkade länen som Skåne, Västra Götaland och Stockholm, påbörjades kompressioner och inblåsningar i cirka 65 procent av fallen.
Forskningen baseras på det svenska hjärtlungregistret, ett kvalitetsregister som används för att följa upp den svenska vården vid hjärtstopp utanför sjukhus.
Avhandlingen: Cardiopulmonary resuscitation in Sweden – yesterday, today and tomorrow.
FAKTA HJÄRTSTOPP
Varje år kollapsar 5000 svenskar plötsligt utanför sjukhus på grund av att hjärtat stannar, oftast helt utan förvarning. I hälften av fallen hinner ambulansen fram i tid så att personalen kan påbörja hjärtlungräddning. Av dessa överlever endast tio procent. Den första utbildningen i hjärtlungräddning för lekmän gavs i början av 1980-talet. Idag har över två miljoner invånare i Sverige blivit utbildade.
Flera studier har visat att om man är överviktig och lider av obstruktiva sömnapnéer så kan viktminskning avhjälpa problemet. Att gå ner i vikt kräver dock beteendeförändring av både ätbeteende och fysisk aktivitet och det har hittills saknats studier om hur sådana beteendeförändringar kan initieras, förändras och bibehållas hos personer med obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS).
I sin avhandling har sjukgymnasten Helena Igelström utvecklat och utvärderat en skräddarsydd beteendemedicinsk behandling för att öka fysisk aktivitet och sunda matvanor hos personer med OSAS och övervikt. I en studie jämfördes patienter som fått den skräddarsydda behandlingen i kombination med förstagångsbehandling med kontinuerligt övertryck under sömnen (continuous positive airway pressure, CPAP) med patienter som fått enbart CPAP-behandling och råd från sköterska eller läkare om betydelsen av viktnedgång.
Resultaten visar att de patienter som erhöll den beteendemedicinska interventionen ökade sitt intag av frukt och fisk och de minskade mer i både vikt och midjeomfång än de patienter som deltog och som fick enbart CPAP-behandling och råd. Den fysiska aktiviteten förändrades dock inte i någon av grupperna.
Eftersom avhandlingens intervjustudie visar att det finns många olika faktorer som påverkar det fysiska aktivitetsbeteendet är det tydligt att det finns ett behov av att skräddarsy behandlingarna. Då kan särskild hänsyn tas till de hinder och underlättande faktorer för beteendeförändring som den enskilde individen upplever. Detta kan göras utifrån patientspecifika mätningar, självskattningar och beteendeanalyser.
I avhandlingen jämförs också olika mätmetoder för fysisk aktivitet och stillasittande. Utifrån dessa jämförelser rekommenderar Helena Igelström att fysisk aktivitet och stillasittande mäts med accelerometer och loggbok. Och eftersom inaktivitet inbegriper olika beteenden behöver loggböcker och andra mätmetoder utvecklas för att omfatta fler beteenden än enbart sittande.
– Den dagliga mängden stillasittande var påtagligt hög bland deltagarna i projektet. Rörelserädsla förefaller vara en förklarande faktor och behöver utforskas mer i denna population, säger Helena Igelström.
Mängden stillasittande påverkades inte av behandlingen för ökad fysisk aktivitet vilket bekräftar att stillasittande måste ses som eget begrepp och ett separat beteende och inte som ”otillräcklig mängd fysisk aktivitet”. Behandlingar som är särskilt riktade mot stillasittande beteenden behöver därför utvecklas och utvärderas.
Läs avhandlingen: Physical activity and eating behaviour changes in patients with obstructive sleep apnea syndrome.
Begreppet hållbar utveckling är problematiskt eftersom det inbegriper såväl ekonomisk tillväxt som ekologisk hållbarhet samt social rättvisa. I forskarvärlden finns bland annat en kritik mot att ekonomisk tillväxt får stå som överordnad de övriga delarna.
Eva Ärlemalm-Hagsér har undersökt hur lärande för hållbarhet i förskolan tar sig uttryck. Hennes resultat visar en kollektiv samförståndskultur där barn framställs som viktiga aktörer i förhållande till sina egna liv. Men samtidigt finns olika meningar om vad som menas med lärande för hållbarhet.
Eva Ärlemalm-Hagsér har i sin studie bland annat undersökt vad förskolepersonalen själva avser med hållbar utveckling och vad det betyder i förskolevardagen. Förskolepersonalen definierar begreppet hållbar utveckling som ett medvetet tänkande och ett förhållningssätt, det vill säga betydelsen av att arbeta med hållbar utveckling i vardagen och frågor om nutid och framtid, i ett internationellt och nationellt perspektiv. Men i förskolepersonalens beskrivningar finns det få kritiska röster kring begreppet – som inbegriper ekonomisk tillväxt, ekologisk hållbarhet och social rättvisa. Begreppets inneboende motsättningar utelämnas och hållbar utveckling ses som ett universalmedel för alla hot mot människans existens.
– Det handlar om att förskolans personal ska kunna vara kritisk till vad de själva gör och varför de gör det, säger Eva Ärlemalm-Hagsér.
Hon har också undersökt hur barn får utrymme att agera inom ramen för arbetet med hållbarhet. Det finns en tydlig retorik där barn beskrivs som delaktiga och aktiva.
– Men förhållningsättet där barn kan vara aktiva, diskutera, kunna påverka och utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet, säger Eva Ärlemalm-Hagsér.
Detta förstärks också av hennes analys av läroplanen för förskolan där vad förskolebarnens kan och gör inte full ut erkänns i relation till hållbarhetsfrågan.
Detta till trots är Eva Ärlemalm-Hagsér optimist vad gäller förskolan och förskolebarn som aktörer för en hållbar nutid och framtid. Det finns idag en starkt genomgående retorik där barn lyfts fram som aktiva, kreativa och tåliga med rätt till deltagande och inflytande. En retorik som utmanar tidigare föreställningar om barn som sårbara och icke aktiva.
Eva Ärlemalm-Hagsérs studie är ett viktigt bidrag för forskningsfältet och för förskoleprofessionen. Dels för att lärande för hållbarhet i förskolan är ett relativt ungt fält som är under uppbyggnad. Dels för att lärande för hållbarhet något som många svenska förskolor arbetar med och att resultaten kan ligga till grund för förskolepersonals reflektioner om lärande för hållbarhet.
Modellen är väl beprövad och har använts i en rad internationella studier där barn, ungdomar men också vuxna ingått. Den har i samtliga studier visat sig ge dokumenterad effekt på läsförståelse inom både skönlitteratur och sakprosa.
– Vi har tidigare testat modellen i grundsärskolan med goda resultat, men först nu är den vetenskapligt testad i grundskolan, säger Monica Reichenberg, Umeå och Göteborgs universitet.
Eleverna fick med stöd av forskarna träna läsförståelse utifrån fyra strategier. Den första handlar om att träna eleverna att plocka fram sina förkunskaper när de läser för att fylla i underförstådd information. Med hjälp av exempelvis rubriker och bilder fick de öva på att förutspå vad de trodde att texten handlade om. Den andra handlar om att ställa egna kritiska frågor före, under och efter läsningen av texten. På så sätt kan läraren kontrollera elevernas förståelse. Den tredje handlar om att reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax m.m. Den fjärde handlar om att eleverna ska sammanfatta med egna ord för att visa att de förstått vad de läst.
Monica Reichenberg höll även demonstrationslektioner för lärarna som fick vara elever. Lärarna fick lära sig hur de kan segmentera text och hur de kan presentera och använda de fyra strategierna i så kallade textsamtal. Avsikten var dels att lärarna skulle bli förtrogna med modellen, dels få känna på hur det är att vara elev i ett strukturerat textsamtal.
– Lärarna tog själva kontakt med oss för att få stöd efter att de hört talas om modellen. De ville testa en modell som kan användas för att träna läsförståelse under en längre tid, säger Monica Reichenberg och Kent Löfgren, Umeå universitet.
Modellen heter Reciprocal teaching.
Om studien
Sammanlagt deltog 44 elever och deras lärare från Ersdungens skola i studien. Eleverna läsförmåga testades före och efter studien. Studien pågick i tolv veckor, två gånger per vecka. Varje tillfälle pågick i cirka 30 minuter. I studien ingick även lärare och elever från Vegaskolan i Vännäs.
Intresset för turism ökar och enligt Tillväxtverkets senaste statistik ökade turismens totala omsättning i Sverige med 6,4 procent till 264 miljarder kronor under 2011 och näringen sysselsatte då 160 000 personer. I studien från VTI, ”Hållbara turistresor inom Sverige. Hinder och möjligheter för resor med tåg och buss” ingår restider, kostnader och intervjuer. Rapporten har tittat på tre sommarresmål, Astrid Lindgrens värld, Glasriket och Öland samt två vinterresmål, Åre och Funäsdalen.
I rapporten utgår resandet från Stockholm, Göteborg och Malmö till samtliga orter i rapporten. För besökare till Åre är även Sundsvall och Östersund avreseorter och för Funäsdalen är också Sundsvall avreseort i studien. För besökare till Astrid Lindgrens värld och Glasriket är även Jönköping avreseort för dagsturer och för Öland är även Kalmar avreseort. Studien baseras på intervjuer, enkäter och fokusgrupper.
– Syftet med studien har varit att analysera förutsättningarna för att resa med tåg och buss till svenska turistmål i stället för med bil. Rapporten visar att det går att resa till samtliga platser med kollektivtrafik men förutsättningarna skiljer sig kraftigt åt, säger Kerstin Robertson, forskningschef på VTI.
Barnfamiljer lyfter att det är svårt för småbarnsfamiljer att resa med allmänna kommunikationer av flera skäl. Packning var en viktig fråga. Flera barnfamiljer uppgav också att det bör blir lättare att hitta information om att boka resor med kollektivtrafiken. Paketresor efterfrågas eftersom ett av de upplevda problemen är att söka efter både resor, boende, transfer, liftkort och skulle därför uppskatta om allt fanns på samma ställe.
Företagen efterlyser bättre infrastruktur och andra åtgärder för att öka framkomligheten medan resenärerna alltså efterfrågar enklare och bekvämare bokning samt paketresor.
Billigare med tåg till Åre
Det är lätt att ta sig till Åre med tåg. För tågresenärerna kan det till och med vara billigare än att resa med bil, vilket dock avgörs av antalet personer i bilen. Men då krävs att man lyckas komma över billiga biljetter.
Bil underlättar i Funäsdalen
Funäsdalen skiljer sig från Åre på så sätt att det går fortare att resa med egen bil även om tidsvinsten inte är så stor. Det blir mycket billigare för fyra vuxna i en bil jämfört med kollektiva färdsätt. Men för ett par är det billigare eller samma pris att resa kollektivt som att åka egen bil. Och sannolikt mer vilsamt. Men utan bil är det inte särskilt enkelt och billigt att ta sig inom destinationsorten, exempelvis från busshållplatsen till boendet eller mellan boendet och skidliften. Bekvämligheten på plats motiverar till färd med privat bil.
För- och nackdelar med bil till Glasriket
Restiden till Astrid Lindgrens värld och Glasriket med bil och kollektiva färdsätt är jämförbara och kostnaden är ofta något högre med bil. Att resa mellan glasbruken inom Glasriket är dock svårt utan bil eftersom kollektivtrafiken inte är anpassad efter turisternas behov.
Öland har en bit kvar
Öland har en bit kvar
Restiden till och från Öland är jämförbar mellan bil och tåg samt buss. Kostnaden är vanligen något högre med egen bil för en person men behöver inte bli särskilt mycket dyrare för en barnfamilj eller fyra vuxna i ett kompisgäng. I viss mån är kollektivtrafiken anpassad efter turisternas behov av att röra sig inom Öland men det är en bit kvar innan det blir enkelt att transportera sig utan många byten och tillgängligheten till många besöksmål är begränsad. Därför är det inte förvånande att den privata bilen väljs för de kollektiva färdmedlen vid turistresor till Öland.
Länk till rapporten: VTI – Hållbara turistresor inom Sverige — Hinder och möjligheter för resor med tåg och buss.
Länderna runt Östersjön har i Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön förbundit sig att vidta kraftfulla åtgärder för att minska övergödningen. I planen preciseras hur mycket siktdjupet, dvs. vattnets klarhet, ska förbättras som ett mått på en förbättrad näringsstatus. Kostnaderna för att vidta dessa åtgärder är höga, men betalningsviljan hos befolkningen runt Östersjön har visat sig vara hög. Hur Östersjöns ekosystem skulle påverkas av en minskning av övergödningssymptomen, i enlighet med planen, har vi dock haft begränsad kunskap om hittills.
En studie av hur kustarters utbredning påverkas av övergödning
I en studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nu svenska och finska forskare undersökt hur utbredningen av nyckelarter i Östersjöns kustzon skulle påverkas om aktionsplanens mål för en minskad övergödning uppnås.
– Vi har studerat fyra av de vanligaste arterna i ekosystemet, dels blåstång och ålgräs, som skapar värdefulla miljöer på bottnarna, dels rovfiskarna abborre och gös, berättar Ulf Bergström, forskare vid SLU.
Dessa fyra arter är centrala för miljömålen, eftersom de används för att indikera god status i kustmiljön. De spelar en viktig roll för ekosystemets funktion genom att de påverkar biologisk mångfald och förekomsten även av andra arter. Abborre och gös tillhör dessutom de viktigaste arterna för både fritids- och yrkesfisket.
– Genom att studera och analysera arternas miljökrav kan vi göra kartor som visar hur arternas utbredning skulle förändras om vattnets siktdjup förändras. På det viset har vi tagit fram olika scenarier för Östersjöns framtid, beroende på hur näringsstatusen utvecklas, förklarar Ulf.
Minskad övergödning kan ändra ekosystemets funktion
Resultaten visar att arterna reagerar mycket olika på förändringar i vattnets grumlighet. Blåstång och abborre skulle gynnas av klarare vatten och öka sin utbredning starkt. Resultatet stämmer överens med det som tidigare studier visat. Ålgräset skulle däremot inte påverkas av förändringar i näringsstatus, vilket tyder på att artens utbredning i norra Östersjön styrs av andra faktorer än siktdjupet. Detta resultat är förvånande, eftersom man tidigare utgått ifrån att arten påverkas negativt av övergödning. För gös visade resultatet tydligt att arten faktiskt skulle minska sitt utbredningsområde i Östersjön om övergödningen minskar. Gösen är anpassad till att leva i grumliga miljöer och klarar inte konkurrensen med andra rovfiskar i klara vatten.
Resultaten från studien visar att en minskad övergödning av Östersjöns kustområden, till skillnad från den allmänna uppfattningen, inte skulle gynna alla arter av fisk och vegetation. Eftersom arter reagerar så olika på förändringar i näringsstatus skulle funktionen hos kustens ekosystem förändras om övergödningen minskar. Resultaten från studien kan användas för att beräkna vilka effekter man kan få på olika ekosystemtjänster i kustzonen i framtiden. Det är viktigt att göra sådana beräkningar i samband med att man planerar kostsamma åtgärder för att minska övergödningen.
Läs artikeln: Evaluating eutrophication management scenarios in the Baltic Sea using species distribution modelling.
Med nedslag i 1906, 1956 och 2006 granskar Lina Samuelsson forum, aktörer, recenserade verk, debatter samt de normer och värderingar som texterna förmedlar.
– Man säger ofta att så var det förr. Men hur var det egentligen? Jag ville dokumentera vilka normer och förutsättningar som fanns i gårdagens recensioner. Jag ville inte titta på enstaka författare eller kritiker utan se på helheten.
Kritiker som grupp och kritikens innehåll
Lina Samuelsson delar in avhandlingen i två delar. Den ena jämför kritikerna som yrkesgrupp medan den andra analyserar recensionerna.
– En utveckling som gick att se är att det var jämnt mellan könen inom kritikerkåren 2006. Under året 1956 var det endast 15 procent av kritikerna kvinnor.
– När det gäller recensionernas innehåll syns olika trender för de olika åren. 1906 var det stort fokus på innehållet och bokens svenskhet i en tid då nationalism var viktig. Kritiken var ofta hård – antingen var boken bra eller dålig. 1956 lades krutet på att tolka boken. Vad bottnade egentligen historien i? I efterkrigstiden var det viktigt med existentiella frågor som berörde. 2006 handlade det mer om kritikern själv och hans eller hennes upplevelse av innehållet.
Kritikern sätter sig medvetet själv i centrum i en position som inte är neutral. Då med egenskaper som att vara man eller kvinna, debattör och så vidare, som blir väldigt synliga. Denna trend gäller 2006 även för författare som står i centrum som personer och också blir väldigt synliga. De tillskrivs olika status och hamnar gärna i fack utefter hur framgångsrika de varit med vissa verk.
Reflektion, samtal och historiskt perspektiv
Hur vill du att din avhandling ska användas?
– Jag har gjort en omfattande analys av en stor grupp kritikers recensioner under de tre undersökta åren. Detta gör att det är kritiken som är i fokus och inte verken eller kritikerna. Jag hoppas att min avhandling kommer att användas för att reflektera över kritikernas villkor, att den inbjuder till samtal om kritik och kan bidra till att debatten om bokrecensioner hamnar på en ny nivå med ett historiskt perspektiv.
