Mohammed Salloum är industridoktorand vid Volvo Construction Equipment och har forskat på förändringar av nyckeltal. För att kunna styra ett företag i önskad riktning finns ofta ett antal mätetal, så kallade nyckeltal. De hjälper företagets medarbetare att styra produktionen och ger möjlighet att lättare kunna påverka produktionskostnader, kvalitet, leveransprecision samt att vidta åtgärder som förbättrar kundernas upplevelse av företagets produkter och service. Nyckeltalen kan exempelvis handla om hur många enheter som måste tillverkas per dag, leveransprecision eller tillgänglighetsgraden på maskiner. Dessa nyckeltal är under konstant förändring eftersom förutsättningarna i ett företag hela tiden ändras.

Mohammed Salloums forskning visar att det är viktigt att harmonisera processen med nyckeltalens förändring med andra processer i företaget, exempelvis budgetprocessen, om det behövs mer resurser för att kunna uppnå nyckeltalen.

– För företagen är det viktigt att skapa medvetenhet både hos ledning och anställda för vilka nyckeltal de ska ta sig an i första hand, att de berörda har kompetens att göra bedömningar av nyckeltal och att skapa balans mellan de krav ledningen ställer och möjligheterna som finns för att möta dem i den dagliga tillverkningen, säger Mohammed Salloum.

Bra målstyrning kräver relevanta nyckeltal
Nyckeltalen bygger på företagets strategier, mål och möjligheter. Vilka nyckeltal företag sätter har förändrats genom åren. Förr fokuserade företag nästan enbart på hårda, finansiella, värden som är relativt lätta att mäta men inte ger så mycket mer än ett resultat, så som vinst och marknadsandelar. Nu har även mjuka värden blivit vanligare, som leveranssäkerhet och produktkvalitet.

– En bra produkt som levereras i rätt tid kan vara avgörande för företaget. Därför ger mjuka nyckeltal mer värde över tid, säger Mohammed Salloum.

Nyckeltalen kan också visa på investeringsbehov. Genom att se på hur mycket en maskin används kan man få fram tillgänglighetsgraden och se om kapaciteten behöver ökas eller minskas för att man ska nå de önskade resultaten. Och just för att nyckeltalen kan säga så mycket om hur företaget bör agera så har antalet nyckeltal ökats. Alla målstyrda verksamheter har behov av att nå sina nyckeltal. När de är uppnådda måste de förändras, annars tappar de i relevans.

– Om man inte arbetar strukturerat med sina nyckeltal och ser till att åtminstone de mest kritiska förändras när det finns behov så går företaget minste om möjligheten att prestera bättre än vad det gör i dagsläget. Därför är det långsiktigt viktigt att hålla nyckeltalen aktuella och vid liv. Varje halvår bör man gå igenom nyckeltalen och ta hänsyn till företagets strategier, mål, problem och möjligheter. Det måste finnas en röd tråd, då går alla i organisationen åt samma håll, säger Mohammed Salloum.

Avhandlingen heter “Managing change in performance measures within a manufacturing context”.

– Forskningen om sufism uppehöll sig länge vid medeltida texter, medan studiet av samtida grupper och individer är ett relativt nytt fält, säger Simon Sorgenfrei, Göteborgs universitet.

Mellan 2008 och 2010 bedrev Simon Sorgenfrei fältarbete i USA och i Turkiet bland medlemmar i sufi-gruppen the Mevlevi Order of America. Mevlevi-sufism har sina rötter i det Osmanska riket och i dagens Turkiet. I modern tid har ordern blivit allt mer känt i Europa och USA genom den dansritual som gett den namnet De dansande dervischerna. I avhandlingen undersöker Sorgenfrei hur de turkiska sufiska traditionerna förvaltats i den amerikanska nyandliga miljön, och hur medlemmar i the Mevlevi Order of America legitimerar hur de praktiserar sin tro i förhållande till kritiska röster.

– Mevlevi-sufier i Turkiet har ifrågasatt att män och kvinnor utför centrala riter tillsammans i the Mevlevi Order of America, och menat att detta är mot traditionen. Men genom att kreativt ta sig an gamla texter hittar mina informanter material som de menar stödjer deras verksamhet. Snarare än ett brott mot traditionen hävdar de att deras praktik är ett återupplivande av autentisk tradition, säger Simon Sorgenfrei.

Det finns få större studier av sufiordnar som grundats och utvecklats i Europa och USA. Som karaktäristiskt för vad som kallas västerländsk sufism pekar forskare ofta på sufism som en universell andlig lära, snarare än som ett uttryck för islam. Ett annat särdrag som lyfts fram är just hur kvinnor i västerländska sufiordnar getts mer framträdande roller. Ofta skiljer forskningen därför på traditionell respektive modern sufism, liksom på islamisk respektive universell sufism.

Avhandlingen visar hur modernitet och förändring inte behöver stå mot tradition. Kategorier som uppfattas som oförenliga kan istället samverka i människors liv och religiösa praktik. Det står också klart att en person som kallar sig judisk samtidigt kan beskriva sig som muslim, och kristen, och buddhist.

– I avhandlingen visar jag att sådana “antingen-eller”-föreställningar dåligt speglar individers levda religiösa liv, som snarare präglas av samtidighet. Jag menar därför att kategorier som ”traditionell” och ”modern”, ”kristen” eller ”muslim”, behöver nyanseras.

Även om avhandlingen primärt behandlar en liten grupp amerikanska sufier, kan de resultat Simon Sorgenfrei kommer fram till ha en större relevans.

– Dagligen möts vi av förenklade och ibland fördomsfulla bilder av vad det innebär att vara religiös enligt den ena eller andra traditionen. Genom att tydligare se till komplexiteten och kreativiteten i individers religiositet kan vi undvika vanliga stereotyper som kan leda till främlingsrädsla och motsättningar.

 Det är en vanlig Rysslandsbild som förmedlas via reseskildringar från 1700-talet. Men när skribenterna verkligen möter ryssar nyanseras bilden, konstaterar historikern Maria Nyman i sin avhandling.

Det är skillnad på ”bilden av” och ”mötet med” menar Maria Nyman som doktorerar i historia. I sin avhandling ”Resandets gränser Svenska resenärers skildringar av Ryssland under 1700-talet” [Ref 2] har hon analyserat svenska reseskildringar från Ryssland. Skildringarna har skrivits på 1700-talet eller tidigt 1800-tal, och har främst publicerats i bokform. Flertalet är skrivna av soldater eller svenskar som tagit rysk tjänst och flyttat till det stora landet i öster. Många beskrivningar är mörka.

– Rysslandsbilden då är egentligen som den Rysslandsbild vi har i dag – den är mörk och negativ. Skildringarna tar fasta på deras religion och man anser att prästerskapet är ociviliserat och okunnigt – prästerna talar inte latin till exempel. Man anser att religionen är ytlig med sina ikoner och symboler, och man anser att ryssarna dricker för mycket sprit, säger Maria Nyman. Men det spelar också roll vem som skrivit – och varför, konstaterar Maria Nyman.

Kvinnliga skribenter förmedlar en ljusare bild, och det inverkar också under vilka förutsättningar vistelsen i Ryssland ägde rum, och vilken bakgrund skribenten har.

– Kön har en tydlig betydelse för vad som skrivs, och det spelar också stor roll under vilka förhållanden resan gjordes. De övre samhällsskikten reste bekvämt, hadekontakter främst i St Petersburg, och reste runt. De som befann sig i Ryssland under ofrivilliga förhållanden hamnade i situationer de inte kunde råda över. Den första gruppen beskrev sällan möten med ryssar, utan umgicks med landsmän och fick staden ”visad för sig”. Den andra gruppen beskrev möten eller vänskapsförhållanden, liksom konflikter.

Maria Nyman menar också att flera av skrifterna är som de förväntas vara. Beskrivningarna är gjorda efter en slags mall där man rabblar seder och bruk, religion, rättsväsende med mera.

– Man bekräftar den mörka bilden och mycket handlar om att reproducera det man hört och läst tidigare. Det tidigare skrivna lyser igenom och jag kan till och med se hela meningar som man har lånat från tidigare texter.Maria Nyman har analyserat hur skribenterna förhåller sig till ”de andra”, det vill säga ryssarna, och hittade en påtagligskillnad:

– De skribenter som träffar andra folkslag än ryssar, normaliserar ryssarna. I den stund de möter nyryssar eller andra folkslag förskjuts begreppet ”de andra” och andraän ryssarna får ta de hårdaste omdömena.

Avhandlingens titel: ”Resandets gränser Svenska resenärers skildringar av Ryssland under 1700-talet”.

Projektet handlar om att studera om ett systematiskt och intensivt användande av appar kan förbättra läs- och skrivförmågan för elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter.

– Vi vill se om dessa alternativa verktyg kan underlätta och förbättra elevens skriftspråkliga förmåga och öka deras motivation för skolarbete, säger Idor Svensson.

Program för att stödja läs- och skrivförmågan brukar kallas alternativa verktyg. Under de senaste åren har det kommit mobiltelefoner, så kallade smarta telefoner, och läs/surfplattor som enkelt kan ladda hem olika program, så kallade appar. Dessa appar hanterar många av de alternativa verktyg som tidigare bara funnits till datorer eller som separat utrustning.

Priset för dessa appar är avsevärt billigare än de som finns till datorer och mycket enkla att använda. I praktiken innebär det att personer med läs- och skrivsvårigheter ständigt, via telefonen, kan ha med sig hjälpmedel som stödjer förmågan att ta till sig och förmedla text och därmed ökar möjligheten att ta del av samhällsprocessen på samma villkor som alla andra. Med andra ord, de kan klara sig på egen hand och inte vara beroende av andra när det gäller uppgifter som kräver att man läser eller skriver.

– Många lärare vittnar om hur effektivt det är att använda alternativa verktyg, inte minst för de som har ihållande svårigheter med att lära sig läsa och skriva, berättar Idor. Alternativa verktyg kan påverka läs- och skrivförmågan positivt och eleverna blir inte bara bättre på att läsa och skriva, motivationen för skriftspråkliga uppgifter ökar också. Detta kan i sin tur leda till att elevernas självbild förbättras när det gäller skolarbete överhuvudtaget. Emellertid finns få evidensbaserade studier som utforskat området och det är det som vi nu vill rätta till, avslutar han.

Det är första gången som Statens vegvesen – Norges motsvarighet till tidigare svenska Vägverket – tecknar den här typen av långsiktigt avtal med ett utländskt universitet. Bakom den explosionsartade aktiviteten inom norsk väginfrastruktur ligger ett omfattande investeringsbehov och kraftigt höjda regeringsanslag.

– Vi behöver göra ökade forskningssatsningar och trygga vår kompetensförsörjning över de kommande 20 åren, både för att ta hand om den befintliga väginfrastrukturen och för att göra E39 till en färjefri förbindelse, säger vägdirektör Terje Moe Gustavsen på Statens vegvesen.
Avtalet med Chalmers gäller forskning och kompetensutveckling inom främst tre områden, dels nya strukturer och kompositmaterial för broar, dels fördjupade geotekniska kunskaper för att undvika ras och problem i brofundament och tunnlar.

Det tredje området handlar om hållbarhet och energi. Statens vegvesen har en vision om klimatneutrala vägar med stora inslag av vindkraft och havsbaserad vattenkraft, möjligen kopplade till isfria vägbanor. Chalmersforskarna ska ta fram olika scenarier för hållbara vägar.

– För Chalmers del ger samarbetsavtalet med Statens vegvesen våra forskare tillfällen att gripa sig an några av världens största utmaningar inom infrastruktursektorn, både teoretiskt och på plats. Det kommer att gynna kvaliteten i både forskning och utbildning i många år framåt, säger Chalmers rektor Karin Markides.

Från start omfattar samarbetet tre doktorander och tolv examensarbeten, men ambitionerna är mycket högre än så. Parterna har tagit fram en lista på ett femtiotal tänkbara forskningsprojekt.
Avtalet mellan Chalmers och Statens vegvesen tecknades tisdag 4 juni, av vägdirektör Terje Moe Gustavsen och Chalmers rektor Karin Markides.

Mer om E39
Europaväg 39 följer kusten från Trondheim via Bergen till Kristiansand. Den går igenom Västlandet som är ett område under snabb ekonomisk utveckling på grund av bland annat offshoreindustrin. Restiden med bil från Trondheim till Kristiansand kan sänkas från 20 till 12 timmar om åtta fjordpassager med färja ersätts med bro eller tunnel. Investeringarna beräknas till 150 miljarder norska kronor.

Många, kanske de flesta, lärare har aldrig sett sig själva undervisa. Eva-Marie Harlin, doktorand i vuxnas lärande, lät en grupp lärarstudenter spela in sig själva på video när de höll ett lektionspass under sin praktik. De fick reflektera över sin undervisning, först utan att ha sett videon, sedan efter det. De blev överraskade, berättar Eva-Marie Harlin, både positivt och negativt.

– Med videons hjälp får de syn på det de inte vet att de gör. Och många blev förvånade över att de själva tog så stor plats och var mer styrande än de trodde. Men en del överraskades också av att de fungerade så professionellt, trots att det, som någon sa, var ”kaos i huvudet”.

Den dominerande bilden var dock att de nästan färdiga lärarna tyckte att de pratade alldeles för mycket, inte väntade in svar från eleverna och inte var tillräckligt lyhörda. Eva-Marie Harlin betonar att det handlar om en grupp blivande folkhögskolelärare och att förväntningarna därför är extra höga på en demokratisk undervisningsstil.

Två år senare följde hon upp studien med nya videoinspelningar och intervjuer med ett urval av de nu färdiga folkhögskolelärarna. Mycket hade hänt, förstås, och det skulle det ha gjort även utan videon, säger hon.

– Men videon bidrog till en självreflektion och hjälpte dem se vad de kunde göra annorlunda i sin undervisning.

Många kunde nu se, i den nya videon, att de lämnat över mer till eleverna, blivit mer avslappnade och trygga i sin lärarroll. Från att vara fokuserade på hur de fungerade kunde de nu sätta deltagarna i fokus och vara mer bekräftande.

Ingen annan än lärarstudenterna/lärarna själva har sett videon. Eva-Marie Harlins studie bygger på deras självrapportering, vad de själva noterade när de såg sig undervisa.

– Många tycker det är väldigt obehagligt att bli inspelade och att titta på sig själva. Poängen här är att ingen annan än den som spelats in ser videon. Den personen kan å andra sidan göra det i lugn och ro, spola tillbaka hur många gånger som helst och analysera vad som händer.

För vad som händer i ett klassrum är inte alltid lätt för lärare att ha kontroll på. De kan inte kliva utanför sig själva och få en objektiv bild.

Eva-Marie Harlin har arbetat med videoinspelningar också i andra lärarutbildningar och får genomgående mycket bra respons. I utbildningen till folkhögskolelärare vid Linköpings universitet ingår en videoinspelning och reflektion nu som en obligatorisk uppgift. I yrkeslärarutbildningen är det på gång.

Avhandlingen: ”Lärares reflektion och professionella utveckling – med video som verktyg”

Män och kvinnor spelar på olika spelformer och mönstret har varit relativt konstant de senaste tio åren. Det är fortfarande män som spelar mest och i de mest riskfyllda spelformerna, de utvecklar också mest problem med spel om pengar. Män spelar oftare i spelformer som bygger på strategi, både i offentlig miljö och i hemmiljö, medan kvinnor oftast spelar ”slumpspel” i hemmiljö.

– Spel om pengar är ett område där genus har stor betydelse. För att förstå och för att kunna förebygga spelproblem måste vi veta hur spelmarknaden påverkar och påverkas av genus och andra samhällsvillkor, där ekonomiska, sociala och kulturella faktorer är viktiga, säger Jessika Svensson, doktorand vid Mittuniversitetet.

Syftet med avhandlingen ”Gambling and gender” är att undersöka relationen mellan genus, hälsa och spelproblem bland regelbundna spelare och närstående. Den baseras på resultat ur Statens folkhälsoinstituts befolkningsstudie, Swedish longitudinal gambling study, samt en studie om spel om pengar och spelproblem i Sverige från 1997/98.

Närstående till personer med spelproblem var lika ofta män som kvinnor och de uppgav en rad problem såsom sämre psykisk hälsa, riskabel alkoholkonsumtion och de hade svårare än andra att betala räkningar. Både män och kvinnor hade varit mer utsatta för våld det senaste året, men kvinnorna signifikant mer än männen. Kvinnor hade sämre hälsa, sämre socialt stöd och var mer sjukskriva än andra kvinnor, medan närstående män var oroliga för sina arbeten.

– Resultaten stärker argumenten för att se spelproblem som en bredare folkhälsofråga eftersom fler än den som spelar påverkas. Det är dessutom inte bara spelaren eller dennes närmaste familj som berörs, utan ett bredare socialt nätverk som drabbas, säger Jessika Svensson.

Ofta lyfts strategispel som poker fram som en riskabel spelform, vilket avhandlingen också visar i synnerhet för män. Men slumpspel i offentlig miljö, exempelvis spelmaskiner och bingo, innebär risker för spelproblem för båda könen. Däremot fanns det könsskillnader i andra spelformer där kvinnor som spelade strategispel oftare rapporterade ekonomiska problem till följd av sitt spelande.

– Kvinnor har i allmänhet lägre inkomst och sämre ekonomi vilket ger avtryck även i spelandet. Det är intressant att kvinnor som bryter normer och spelar strategispel i offentlig miljö, inte tycks ha speciellt stora hälsoproblem eller uppfattar att de har problem med spel. Det kan stödja forskning som pekar på att en del kvinnor ser spelandet som en möjlighet att utmana könsroller och att det ger möjlighet till en upplevelse av självständighet och identitet, säger Jessika Svensson.

Avhandlingen ”Gambling and Gender. A Public Health Perspective är landets första akademiska avhandling som rör spelproblem i den vuxna befolkningen i Sverige.

Avhandlingen är en utvidgad sammanfattning av fyra delprojekt, som Johan Kask författat själv och i samarbete med andra forskare. Två av projekten, med litteraturstudier som grund, diskuterar rådande teorier om affärsrelationer i förhållande till mer dynamiska/evolutionära förklaringssätt. De två andra
delprojekten är empiriska studier, dels av musikmarknadens snabba omvandling, dels av vilka förutsättningar som är gynnsamma för att småföretag ska kunna hitta affärspartners.

Att tala om darwinism för kanske tanken till biologi, men Johan Kask menar att Generalized Darwinism, GD, den förklaringslogik som Charles Darwin byggde biologisk teori på har ett bredare användningsområde. En darwinistisk förklaringsmodell går att använda inom många områden där det sker ett samspel mellan variationer, urval och bevarandemekanismer, biologi är ett område och affärsrelationers evolution är ett annat.

Förändrad omvärld
– Exemplet från musikindustrin innebär en dokumentation av ett historiskt skede där det från början fanns en dominerande design på musikmediet – fonogrammet som varierat från stenkaka till CD. Den produkten bestämde också marknadskanalerna med en kedja av affärsrelationer, som hakade i varandra från skivbolag, distributionsbolag, skivaffär och till kunden. Digitalisering, datorisering och internet var omvärldsfaktorer, som gjorde det möjligt att utmana den stabila strukturen. Detta teknikskifte kom att förändra musikmarknadens kedja av affärsrelationer i riktning mot en ny struktur, först genom nedladdning via nätet och senare genom streaming.

Egenskaper som hindrar
En vanlig uppfattning bland entreprenörskapsforskare är att proaktivt handlande, risktagande och innovativt tänkande ökar chansen för ett nystartat, mindre företag att skapa relationer med ett större företag, till exempel som etablerad återförsäljare. Men Johan Kask har funnit att det kan vara tvärtom.

– Det här stämmer inte på mogna marknader med en eller ett fåtal etablerade tekniska lösningar som dominerar. Där kan dessa entrepreneriöriella egenskaper i stället vara ett hinder i relationsskapandet. De kan göra nytta på oroliga produktmarknader, som inte domineras av en viss lösning, men studien här visar att ”det beror på” om dessa egenskaper ska vara framgångsrika.

Samspel och helhet
Studier av affärsrelationer är ofta snäva genom att isolera ett fåtal interna eller externa variabler. Johan Kask menar att man måste titta mer på samspel och helhet samt ta hänsyn till yttre omständigheter för att förstå vad som påverkar utvecklingen. Generalized Darwinism är en teori som kan förklara ett verkligt förlopp genom att den vidgar analysen till ett populations- och systemtänkande.

Ett av delprojekten i avhandlingen, som Johan Kask skrivit tillsammans med kollegan Tobias Johansson, har helt nyligen publicerats i den ansedda forskningstidskriften Industrial Marketing Management. Den handlar just om förutsättningarna för att använda darwinistisk teori inom marknadsföringsforskning.