UV-filter är kemikalier som används för att blockera UV-strålning. Enligt nuvarande EU-lagstiftning klassas användning av UV-filter i industriella produkter, exempelvis husfärger, som miljöfarliga på grund av sin giftighet mot akvatiska organismer och vissa växter. Samma kemikalier i kosmetika, exempelvis solkräm, klassas däremot inte nödvändigtvis som miljöfarliga.

Forskarna har studerat 26 olika UV-filter som används i populära solkrämer. 12 av dessa var inte klassificerade som miljöfarliga i motsats till hur de klassas om de används i husfärger.

– Resultatet belyser vissa brister i EU:s nuvarande lagar för UV-filter, säger Magnus Breitholtz, docent vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

Forskarna anser att en harmonisering av EU-lagstiftningen för UV-filter är nyckeln för att skydda vattenmiljön.

– Lagstiftning är ett mycket kraftfullt verktyg för att minska utsläpp av föroreningar till akvatiska ekosystem, men lagstiftningen måste vara konsekvent och transparent, säger Magnus Breitholtz.

Trots att forskarna inte har mätt utsläpp av UV-filter i vattenmiljön i denna studie så kan studiens resultat ändå vara viktiga för konsumenter menar forskarna.

– Konsumenterna har möjlighet att välja om de ska använda en viss solkräm om det står på flaskan vilka kemikalier som är miljöfarliga. De kan även välja att inte använda solkräm alls, utan att solbada mindre eller skydda sig med kläder, säger Magnus Breitholtz.

Syftet med projektet var att studera svenskarnas arbetsintensitet. När projektet nu är avslutat kan Kelly Ragan och Martin Ljunge konstatera att sjukförsäkringen utnyttjas mer av yngre än av äldre generationer, och att svenskar faktiskt inte jobbar så lite som det ibland påstås vid internationella jämförelser.

Kelly Ragan har i projektet studerat hur skatter och välfärdstjänster påverkar antalet arbetade timmar.

– Jag har tittat på allt arbete, både det obetalda som utförs hemma, och det betalda, det vill säga vad man gör med sin tid, och hur politiken påverkar vad man gör. Det visar sig att den svenska välfärdspolitiken, som subventionerad barn- och äldrevård, bidrar till att svenskar lägger mer tid än andra i EU på att arbeta utanför hemmet, säger Kelly Ragan.

Lägre skatter får vanligen människor att lönearbeta mer – som i USA där man jobbar mycket mer än i Frankrike. Högre skatter minskar lönearbetet även i Skandinavien men här finns transfereringar och välfärdspolitik som bidrar till att göra det mer lönsamt att lönearbeta än att arbeta hemma. Subventionerade välfärdstjänster som barn- och äldrevård gör det mindre lönsamt att lägga tid på olika typer av obetalt arbete, exempelvis att ta hand om familjen och äldre släktingar, även om skatterna är höga.

Martin Ljunge har i sin tur visat att anpassningen av normer till välfärdsstaten sker på en rad olika sätt. När skammen och förödmjukelsen av att ta emot offentlig hjälp har försvunnit, i takt med att olika sociala bidrag blivit en rättighet, har uttaget ur socialförsäkringarna ökat. Hans studie handlar främst sjukförsäkringen som sett likadan ut över tid. Han visar att yngre generationer utnyttjar försäkringen i högre grad än äldre generationer.

– Det är slående hur mycket oftare de yngre generationerna är sjukskrivna, säger Martin Ljunge, och konstaterar att så sker samtidigt som de yngre är mer utbildade och mer hälsomedvetna än de äldre.

Temat för Kelly Ragans och Martin Ljunges projekt är ”Lönar det sig att arbeta? Effektiva löner och svenskars lärande, inkomster och arbetsintensitet”. Martin Ljunge menar att resultaten av forskningen visar att dagens och framtidens politiker står inför en svår balansgång mellan skatter och förmåner, som samverkar och påverkar våra beteenden. Ökade krav på förmåner leder till högre skatter, vilket i sin tur kan leda till ytterligare krav på förmåner. På så sätt skapas en situation som i längden blir ohållbar. Men hur höga skatter och hur generösa förmåner som är lagom, det måste politiker och väljare svara på.

Länk till publicerad artikel: http://www.jstor.org/stable/10.1086/667723

– Dessa resultat behöver bekräftas i större studier, men resultaten är viktiga då detta samband inte har visats tidigare. Det öppnar en ny möjlighet att förstå vad som kan bidra till att sjukdomen uppkommer, säger Alkwin Wanders, en av forskarna bakom studien och verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.

I Sverige lever flera tusen vuxna med Crohns sjukdom och varje år insjuknar cirka 100 barn och unga i sjukdomen. Sjukdomen drabbar olika delar av magtarm-kanalen och ger upphov till symtom som buksmärta, diarré och viktnedgång – i svåra fall även fistlar, eller förträngningar i tarmen.

Vad som orsakar Crohns sjukdom är inte känt. Mutationer i över 140 gener har visats vara associerade med sjukdomen, men denna genetiska koppling räcker inte som enda förklaring. Många av dessa gener spelar viktiga roller i immunförsvaret, vilket lett till teorier om att sjukdomen skulle kunna orsakas av ett nedsatt immunförsvar mot olika mikroorganismer. I så fall skulle sjukdomen vara en konsekvens av ett samspel mellan arv och miljö.

På senare tid har forskning visat att några av de gener som är starkast kopplade till sjukdomen är viktiga för immunförsvaret mot en viss typ av virus som har sitt genetiska material i form av RNA, s.k. RNA-virus. Med detta som utgångspunkt har ett tvärvetenskapligt forskarteam etablerats i Sverige för att undersöka vilken roll denna virustyp har för sjukdomen. I forskargruppen ingår barnläkaren Niklas Nyström  patologen Alkwin Wanders, virusforskarna Gun Frisk och Oskar Skog, molekylärbiologen Mats Nilsson och genetikern Ulf Gyllensten vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala, samt cellbiologerna Jonas Fuxe och Tove Berg och barnläkaren Yigael Finkel vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Just den här unika sammansättningen med kompletterande klinisk och vetenskaplig expertis har varit väldigt värdefull för studierna, säger Alkwin Wanders.

I den aktuella studien undersökte forskarna om RNA-virus kunde påvisas i tarmen hos barn med Crohns sjukdom. Speciellt inriktade de sig på förekomsten av enterovirus, en grupp av RNA-virus som man vet kan infektera tarmslemhinnan.

Resultaten visar riklig förekomst av enterovirus i tarmen hos samtliga barn med Crohns sjukdom, medan kontrollgruppen saknade eller endast hade minimala mängder enterovirus i tarmen. Liknande resultat påvisades med två olika metoder. Enterovirus påvisades inte bara i tarmslemhinnan utan också i s.k. nervcellsganglier i djupare delar av tarmväggen. Receptorer för en grupp av enterovirus påvisades både i tarmslemhinnan och i nervcellsganglier vilket kan förklara hur virus kan ta sig in i nervsystemet i tarmen
.
– Vad som också är intressant med dessa fynd är att enterovirus skulle kunna tänkas lagras i nervceller i tarmen och sprida sig till olika delar av tarmen via nervtrådar. Det skulle kunna förklara både att sjukdomen går i skov (återfall), och att den ofta drabbar flera olika segment av tarmen, säger Alkwin Wanders.

Den aktuella studien omfattar nio barn med avancerad Crohns sjukdom och 15 barn som just har debuterat med sjukdomssymtom. Forskarteamet vill nu gå vidare och undersöka större grupper av patienter och fler kontroller. De vill även utföra experimentell forskning för att undersöka sambandet ytterligare.

Studien har finansierats av bland andra landstinget i Uppsala län, Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Vetenskapsrådet.

Länk till tidskriftens webbplats.

Omkring 300 000 svenskar har typ 2 diabetes, som är en kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen bildar otillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (insulinresistens).

På grund av ökad övervikt har antalet fall ökat dramatiskt och typ 2 diabetes har blivit ett av de stora globala hoten mot människors hälsa.

– Typ 2 diabetes är en progressiv sjukdom och måste ofta behandlas med flera olika läkemedel. Det är viktigt att kartlägga de molekylära mekanismerna bakom sjukdomen för att kunna utveckla nya läkemedel som gör behandlingen mer effektiv, säger Margit Mahlapuu, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Enzymet som forskarna undersökt i den aktuella studien kallas STK25. Forskarlaget kan nu visa att enzymet fungerar som en katalysator för utvecklingen av insulinresistens i kroppen genom att minska fettförbränningen och glukostoleransen.

– Upptäckten är ett spännande steg i vårt arbete att förstå de komplexa signalvägar som reglerar kroppens ämnesomsättning. Enzymet en potentiell måltavla för utveckling av ett nytt läkemedel mot insulinresistens och diabetes typ 2, säger Margit Mahlapuu, som är en av forskarna bakom upptäckten.

Forskningen är baserad på studier av patientprover och på genmodifierade möss. Djurstudierna visar att möss som överproducerar enzymet STK25 blir okänsliga mot insulinet och kompenserar för detta med en ökad insulinproduktion.

Detta är ett resultat av förändringen i djurens ämnesomsättning med en nedsatt förmåga att förbränna fett, och att istället lagra fettet i olika organ som lever och muskler.

– Genom att påverka detta enzyms aktivitet skulle vi potentiellt kunna förbättra energibalansen i celler och därmed motverka de kanske viktigaste orsakerna till att diabetes typ 2 uppstår, säger Dr. Margit Mahlapuu.

Forskarna har redan påbörjat nästa steg i forskningen mot ett nytt läkemedel. I samarbete med den svenska forskningsresursen Chemical Biology Consortium Sweden (CBCS) har de inlett arbetet med att hitta molekyler som skulle kunna blockera enzymaktivitet.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften The FASEB Journal.

Forskarna och arkeologerna Tony Axelsson och Karl-Göran Sjögren studerar stenålderns jordbruk och diet. Sedan 2012 har de genom nya analyser av fynd på platsen försökt förstå hur delar av stenåldersdieten såg ut. De har också sökt efter belägg för att åkrarna i trakten gödslades redan på stenåldern.

Under den sista delen av undersökningen fokuserar forskarna på att finna rester efter de hus som en gång stått på den 5 000 år gamla boplatsen.

– Det ser mycket lovande ut, säger Tony Axelsson. Men först i början av nästa vecka vet vi säkert om det är stolphål till ett stenålderhus som vi hittat.

Skulle så vara fallet är huset det första som påträffats från den här tiden i Västergötland.

Under inledningen av undersökningen har studenterna haft sällskap av cirka 30 mellanstadieelever som fått prova på hur det är att vara arkeolog. Satsningen på en arkeologiskola under en av sommarveckorna har genomförts i samarbete med Falbygdens museum.

– Det har varit fantastisk roligt att se hur engagerade och intresserade de unga eleverna är, säger Tony Axelsson. De har fått anmäla sig via Falbygdens museums hemsida och på bara några dagar fulltecknades de 30 platserna.

Eleverna har fått gräva i samma lager som de vuxna studenterna och gjort en mängd fynd av ben, keramik och flinta.

Utgrävningarna i Karleby pågår fram till den 5 juli och är öppna för allmänheten. Under eftermiddagarna (fram till den 4 juli) hålls det guidade turer för intresserade vid 14-tiden. Ingen föranmälan krävs.

Den nya forskningsmiljön, kallad TOCSYC – Testning av kritiska egenskaper i komplexa system, vid Mälardalens högskola (MDH) sker i samverkan med Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Skövde, Karlstad universitet och SICS, som tillsammans beviljats finansieringen av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Forskningsmiljön koordineras av MDH med projektstart i september 2013.

– Datormjukvara utgör en allt större andel av det vi levererar till våra kunder. För att marknadens förtroende för Bombardier ska vara på högsta nivå måste den datormjukvara vi levererar i våra produkter till våra kunder vara av hög kvalitet. Kvalificerad testning av våra mjukvaruintensiva system säkrar den höga kvalitetsnivån. Att akademierna nu tar initiativ till att vidareutveckla kunskapen om kvalificerad testning av inbyggda system hälsar vi med glädje och tillfredsställelse, eftersom den är av största strategiska vikt för oss, säger Klas Wåhlberg, vd för Bombardier Sweden AB.

Programvara och inbyggda datorer, så kallade inbyggda system, är ofta en mycket viktig del i svenska industriprodukter och exportvaror. Den snabba tekniska utvecklingen gör att kraven på företagen hela tiden ökar. De måste ta fram än mer avancerade produkter, vilket innebär mer komplexa och kritiska inbyggda system. Kostnaden för att testa de nya inbyggda systemen är en stor del av den totala utvecklingskostnaden för företagen och för att minska denna kostnad behövs effektivare testmetoder i ett tidigare utvecklingsskede. Med den nya forskningsmiljön kommer kunskapen om att testa kritiska egenskaper hos komplexa inbyggda system att öka.

– Det övergripande målet är att möjliggöra och stödja kostnadseffektiv testning i inbyggda system. Testning av inbyggda system kan tyckas vara en liten detalj men för företagen är testningen av stor vikt, eftersom de inbyggda systemen är avgörande för produktens prestation. Då vi är fem framstående parter inom mjukvarutestning i forskningsmiljön TOCSYC, har resultaten av forskningen goda möjligheter att få stor akademisk och industriell betydelse, säger professor Paul Pettersson som leder TOCSYC.

KK-stiftelsen finansierar i år inom ramen för SIDUS – starka distribuerade forskningsmiljöer, två nya forskningsmiljöer. TOCSYC finansieras med 27 miljoner kronor och totalt tretton personer kommer vara involverade i satsningen varav fyra seniora forskare från MDH. MDH är också medverkande part i den andra finansierade forskningsmiljön READY, en forskningsmiljö för Internet med låg fördröjning. Koordinator för denna miljö är SICS och medverkande part förutom MDH är Karlstad universitet. Fokus inom READY är att minska fördröjningarna vid överföring av stora datamängder, vilket är till stor nytta för svenskt näringsliv då det minskar produktionstiden och därmed produktionskostnaderna.

Att minska vårt beroende av kol och olja genom att utveckla nya bränslen har varit ett hett forskningsområde i många år. Framförallt har forskare inriktat sig på att framställa vätgas från vatten. Idag är vi beroende av den dyrbara metallen platina för vätgastillverkning, vilket inte ger inte någon storskalighet. Den nya metoden kombinerar naturliga enzymer och syntetiska katalysatorer för att framställa den energirika vätgasmolekylen.

– Just nu tillverkar vi bränsleceller där vårt artificiella enzym ersätter platina och vi försöker även förbättra det artificiella enzymet ytterligare genom att modifiera de syntetiska katalysatorerna, säger Gustav Berggren. Om vi lyckas med detta kommer vi att kunna framställa bränsleceller baserade på enbart organiska ämnen och järnjoner, vilket i sin tur tillåter tillverkning på en helt annan skala än dagens bränsleceller som är beroende av den sällsynta och dyra platina-metallen. 

En enkel och revolutionerande metod
Vätgas är en naturlig del av metabolismen för många grönalger och bakterier. De enzym som står för tillverkning och förbränning av den energirika vätgasen kallas för hydrogenaser. Tack vare sin extremt höga kapacitet har hydrogenaser länge varit målenzym för forskare som arbetar med förnyelsebar energi. Eftersom hydrogenaset är svårt att framställa har det tidigare endast använts i småskaliga försök på laboratoriet.

Även om bakterier kan tvingas att producera enzymet i stor skala, tillverkar de då endast en inaktiv form av enzymet som inte längre kan framställa vätgas. Ett artificiellt enzym som är lika aktivt som det naturliga hydrogenasenzymet erhöll forskarna genom att kombinera det inaktiva enzymet med syntetiska katalysatorer.

– Denna ”artificiella” aktivering av hydrogenasenzymet öppnar upp stora möjligheter inom grundforskning, då det låter oss studera proteinets inverkan på våra syntetiska katalysatorer. Samtidigt förenklar vår nya metod drastiskt användningen av hydrogenasenzymet i större skala i eventuella industriella applikationer, säger Gustav Berggren.

Studien, som har titeln Biomimetic assembly and activation of [FeFe]-hydrogenases, publiceras i Nature (26/6-2013) och är ett samarbete mellan forskare från bland annat Frankrike, Tyskland och Sverige.

Forskaren Jelena Corovic har studerat fall av våldtäkter som begåtts av okända förövare och undersökt hur information om gärningsmännens brottsbeteende vid den första våldtäkten kan användas för att skilja mellan engångsförövare och serieförövare. Studien visar också hur man kan dra slutsatser om andra typer av kännetecken hos gärningsmännen som kan vara användbara för polisen i utredningar.

Våldtäktsfall med okänd förövare är bland den svåraste typen av brott för polisen att lösa just för att det inte finns en tydlig koppling mellan offer och förövare. I dessa typer av brott behöver polisen använda sig av alternativa metoder, såsom gärningsmannaprofilering. Information om förövarens beteende kring utförandet av brottet används för att dra slutsatser om typen av förövare som kan tänkas ligga bakom brottet, för att kunna fokusera utredningen och reducera antalet misstänkta.

Studien visar att vid utförandet av brottet är serievåldtäktsmän generellt sett mer kriminellt sofistikerade än engångsvåldtäktsmän, genom att de till exempel oftare använder ett vapen för att hota offret, använder en hand för att kväva offrets skrik, stjäl offrets tillhörigheter (t.ex. en plånbok eller mobil), och oftare lyckas fullborda våldtäkten. Men de två typerna av förövare skiljer sig inte åt i de sexuella handlingarna som utförs eller typen av fysiskt våld som används. Engångsvåldtäktsmännen hade dock i större utsträckning druckit alkohol innan de begick brottet och de tenderade oftare att kyssa offret än serievåldtäktsmännen.

– En okänd gärningsman som varken har försökt kyssa offret eller druckit alkohol innan brottet, men visat tecken på att kontrollera offret under våldtäkten, till exempel genom att hota med ett vapen eller tysta offret genom att lägga en hand över dennes mun, är sannolikt en serievåldtäktsman, säger Jelena Corovic.

Vidare är avsaknaden av påtvingade kyssar under brottet och alkoholkonsumtion tillsammans viktiga indikatorer på att den okände gärningsmannen vid tiden för våldtäkten hade ett tidigare brottsregister med flera lagföringar. Därför kan dessa typer av brottsbeteenden vara viktiga att ta hänsyn till eftersom de kan vara behjälpliga i våldtäktsutredningar. Dessa kunskaper bör vara av relevans för utredare eftersom de kan användas för att dra slutsatsen om det är sannolikt att den okände gärningsmannen kan tänkas ligga bakom flera sexualbrott, men också i utredningssyfte att man bör söka i lagföringsregister bland misstänkta som har dömts för flera brott.

– Att förekomsten eller avsaknaden av påtvingade kyssar under en våldtäkt med okänd förövare är en sådan viktig indikator och kan användas för att dra bättre slutsatser om typen av förövare, har inte tidigare visats i någon studie, säger Jelena Corovic.

Jelena Corovic har tidigare studerat vid John Jay College of Criminal Justice i New York där hon erhöll en kandidat- och masterexamen i forensisk psykologi februari 2006. Under 2005 arbetade hon även i ett amerikanskt forskningsprojekt i samarbete med FBI, där fall angående serievåldtäktsmän och seriemördare inlånades från FBI för att användas i forskningen samt öka kunskaper som kan vara till hjälp i utredningsarbeten. Dessa fall utgjorde även basen för hennes masteruppsats vilken undersökte beteendekonsistens hos seriemördare utifrån brottsplatskaraktäristika.

Diskussionerna om effekterna av den ökande försurning i havet har fokuserat på de negativa följderna för till exempel marina organismer som koraller och musslor, som riskerar att skadas eller rent av att försvinna.

Organismer kan överleva
Men under de senaste åren har det upptäckts att vissa organismer kan klara av att leva under mer sura förhållanden, inklusive skaldjur som musslor och vissa typer av växtplankton och fisk.

Sam Dupont, marin forskare vid Göteborgs universitet och Hans Pörtner, professor vid Alfred Wegener Institute i Bremenhaven, argumenterar nu i tidskriften Nature för att det finns ett ökat behov av att marina forskare utför mycket mer komplexa och långvariga försök med hela ekosystem. Försöken bör spänna över månader eller år för att fånga de marina organismernas livscykler.

När det gäller sjöborrar kan till exempel de vuxna individerna anpassa sig till försurning och reproducera sig som vanligt efter 16 månader, medan de unga förblir känsliga för minskad pH i vattnet, enligt författarna.

Mer sammansatta studier krävs
Forskarna understryker att mer komplexa studier behövs; till exempel är studier av mesokosmer, jättelika provrör som sänks i havet där varje provrör innesluter ett helt ekosystem, ett möjligt sätt att studera hela ekosystem på.

– Eftersom försurning av haven kommer att ske jämsides med den globala uppvärmningen bör dessa experiment också variera miljöfaktorer och stressfaktorer som exempelvis temperatur, säger Sam Dupont, marin forskare vid Göteborgs universitet, Lovéncentret Kristineberg.

Sådana försök har till exempel utförts under våren i Gullmarn utanför Lysekil.

Fokusera på lösningar
Haven har blivit trettio procent surare sedan år 1850 och kommer att bli allt surare i framtiden.

– Mot bakgrund att det kommer att ta århundraden att vända utvecklingen anser vi att forskningen bör inriktas på att hitta lösningar snarare än att hela tiden dokumentera katastrofen, säger Sam Dupont.

I avhandlingen redogör han också för vilka olika vägval EU har för att effektivisera sin finansmarknad. Thomas Ordeberg är departementssekreterare på finansdepartementet.

En börsmäklare har en skyldighet att ge kunden bästa möjliga resultat vid köp eller försäljning av värdepapper för dennes räkning. Skyldigheten regleras dels i specifika regler för finansmarknaden dels i vanliga kommissionsregler.

Medan kommissionsreglerna är väldigt allmänt hållna är de specifika orderutförandereglerna ofta betydligt mer detaljerade. Det senare gäller i synnerhet för USA medan EU:s orderutföranderegler (MiFID-direktivet) mer liknar de allmänt hållna kommissionsreglerna i medlemsländerna. Det finns inte heller några kommissionsregler på EU-nivå; dessa kan skilja sig väsentligt mellan medlemsländerna.

Värdepappersmarknaden går mot en utveckling av allt större konkurrens mellan olika börshus och andra handelsplatser, där nya uppstickare försöker ta sig in på marknaden. Det medför att de lagar som reglerar börsmäklarnas verksamhet får allt större betydelse eftersom det krävs av mäklarna att de vänder sig till den handelsplats som ger bäst resultat för kunden.

Under 1970-talet skapades i USA ett tätt sammanhållet system av handelsplatser som länkades samman i ett elektroniskt kommunikationsnät. Sedan dess redovisas information om priser och de transaktioner som genomförs i realtid för hela handelsområdet. Eftersom informationen är tillgänglig har man i USA kunnat införa regler som förbjuder mäklaren att utföra ordrar till ett pris som är sämre än det bästa offentligt tillgängliga priset inom systemet. Något motsvarande finns inte i EU. Bristen på information och länkar mellan handelsplatser får till följd att EU har en sämre fungerande marknad för aktiehandel än USA.

Enligt de orderutföranderegler som gäller inom EU ligger det på den enskilde mäklaren att utforma utförandepolicyer som ger bästa resultat för kunden. Policyer tenderar att bli mycket allmänt hållna vilket ger stor frihet för mäklaren.
– Viss forskning tyder på att många mäklare, istället för att sondera marknaden, slentrianmässigt skickar ordrarna till den handelsplats som historiskt sett har haft bra resultat fast de i själva verket kanske inte längre har det. Det resulterar i att gamla, trötta börser överlever medan pigga uppstickare inte får uppdrag. Med en allmänt hållen policy blir det dessutom svårt att kontrollera om mäklaren har gjort vad som kan förväntas. Det skapar en informationsasymmetri mellan mäklare och kund. Det kanske inte medför så stora förluster för den enskilde kunden, men för hela kundkollektivet handlar det om stora pengar, säger Thomas Ordeberg.

Thomas Ordeberg menar att EU har ett vägval att göra för att effektivisera sin finansmarknad. En möjlighet är att välja den amerikanska modellen med utbyggd infrastruktur och detaljreglering. Att bygga upp en sådan infrastruktur är emellertid mycket dyrt, åtminstone innan den har betalat tillbaka sig. Han poängterar också att man bör ha i åtanke att USA är ett land med ett gemensamt språk och en gemensam valuta sedan lång tid tillbaka.
 
Det finns också mindre ambitiösa lösningar för att åtminstone till viss del förbättra EU-marknadens funktionssätt. Enligt Thomas Ordeberg kan man på marginalen förbättra EU-marknaden genom att införa större informationskrav på mäklare och börser, och genom att använda teknologi som gör det lättare att hitta till exempel det bästa priset bland många konkurrerande handelsplatser. 

– Man kan alltid hoppas att mäklarna själva, som försäljningsargument, börjar använda teknologi som förbättrar informationsinhämtningen gällande ordrar och priser. Alternativt kan man tvinga dem att skaffa sådan teknologi eller hota dem med detaljreglering om de inte gör det.

Avhandlingen
The Best There Is?: An Inquiry into Best Execution Rules.

Av polisanmälningarna från 2012 uppskattar Brå att knappt 5 520 polisanmälningar innehåller ett identifierat hatbrottsmotiv. Av dessa bedömdes:

– Antalet anmälningar under 2012 är i princip oförändrade sedan 2011 då 5 490 identifierade hatbrott anmäldes, säger Carina Djärv, utredare på Brå. Däremot har anmälningar med homofobiska motiv minskat under de senaste åren.  Det kan tyda på en minskning av homofobiska hatbrott i samhället eftersom polisens satsningar borde ha lett till fler identifierade anmälningar, men samtidigt har acceptansen för homosexualitet ökat i samhället under senare år.

Det är dock inte alla motiv som minskar. Anmälningar med afrofobiska motiv har ökat med 24 procent sedan 2008 och antiromska har ökat med 21 procent.

Olaga hot vanligast
Bland hatbrottsanmälningarna är olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen (41 procent), följt av våldsbrott och ärekränkning (16 procent vardera). Andelen anmälningar om våldsbrott har minskat med 5 procentenheter sedan 2008, däremot har andelen anmälningar om ärekränkning ökat med 4 procentenheter under samma period.

Många unga dubbelt utsatta
För första gången har resultat från Skolundersökningen om brott (SUB) använts som källa. Merparten (68 procent) av de elever i nionde klass som under 2011 utsattes för ett antireligiöst hatbrott, uppgav att de även utsattes för främlingsfientligt hatbrott. En ytterligare källa är Brås nationella trygghetsundersökning (NTU). Enligt den senaste NTU-mätningen uppskattas cirka 86 000 personer (1,2 procent) mellan 16 och 79 år, ha blivit utsatta för främlingsfientliga hatbrott under 2011. Cirka 13 000 personer (0,2 procent) utsattes för homofobiska hatbrott och cirka 28 000 personer (0,4 procent) för antireligiösa hatbrott.

– Det finns en del lokala variationer, säger Fredrik Aspling, utredare på Brå. När det gäller exempelvis antisemitiska hatbrott ser vi att ökningen av anmälningar i Malmö även har påverkat siffrorna för Sverige som helhet. Men undantas Skåne från riksstatistiken är ökningen de senaste två åren så liten, att nivån kan betraktas som i stort sett oförändrad.

Hela rapporten Hatbrott 2012, finns att ladda ner på www.bra.se

Johan Fornäs ger ut en nybörjarguide för den som vill sätta sig in i Karl Marx och förstå grundvalarna i den moderna kapitalismen. ”Capitalism A Companion to Marx´s Economy Critique” kräver inga akademiska förkunskaper utan vänder sig till en intresserad allmänhet, till studenter, studiecirklar, aktivister och alla som vill bilda sig en uppfattning om teorierna och kapitalismens grundvalar.

Under 1970- och tidigt 1980-tal ledde Johan Fornäs studiecirklar om Karl Marx och grunderna i hans teorier. Anteckningarna från cirkeln fanns sparade, och när engelska forskare fick höra talas om detta var deras uppmaning: Skriv en bok!
Så blev det.

Johan Fornäs, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola och författare till en rad böcker, har nyligen fått ”Capitalism A Companion to Marx´s Economy Critique” publicerad på det anrika och ansedda förlaget Routledge.

Ytterligare en anledning till boken är den diskussion, och det ifrågasättande, av kapitalismen som bland annat finanskriser och Occupy-rörelsen bidragit till.

– Det har spridit sig en diskussion om att något i grunden är fel i det ekonomiska systemet och att ett ökat socialt ansvar måste till. Vill man sätta sig in kapitalismen är Marx är en klassiker och en nyckelfigur som är svår att komma förbi. För den som vill förstå kapitalismen är han en bra början, sedan får man läsa vidare och jämföra med andra teorier, säger Johan Fornäs.

Boken är en introduktion till hur Marx analyserade kapitalismen och sammanfattar alla de tre banden i ”Kapitalet”. Den inleds med en kort inledning om Marx dialektiska metod och avslutas med en slutkommentar om hur man kan förhålla sig till teorierna i dag.
När Johan Fornäs, under arbetet med boken, åter fördjupade sig i teorierna slogs han framför allt av detta:

– Jag blev häpen och imponerad över hur aktuellt det är. Marx hade fel i många frågor, men mycket av det som är aktuellt i dag – ekologiska frågor, jämställdhet, kriser – tog han också upp. Han resonerade framför allt kring hur kapitalismen är full av inre motsägelser – den skapar ju till exempel både rikedom och fattigdom.

Priset för ”Capitalism A Companion to Marx´s Economy Critique” ligger på cirka 800 kronor i dag, men en billigare paperback-utgåva utkommer nästa år.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.

Med hjälp av olika slags färgbilder kan man undersöka färgerna i vår natur, färgkompositioner i rabatter och färgpåståenden i trädgårdslitteratur.

– En privatperson kan gå i sin egen upplevelse. För yrkesutövaren är det nödvändigt att reflektera över det man ser och göra kvalitativa bedömningar, säger Nina Nilsson, hantverksdoktorand vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.

Färgbilden som redskap
Färgbilder har olika funktion. De kan vara dokumenterande och berätta hur färgerna ser ut i en viss rabatt vid ett särskilt tillfälle, eller tolkande det vill säga hur vi uppfattar ett stycke natur.

– Bilderna kan också vara komponerande, att man gör sin växtkomposition utifrån färg eller analyserande, att man klarlägger egenskaper och samband hos exempelvis en växts färger under ett år, säger Nina Nilsson.  

Färgbilden som redskap vid växtkomposition är både en bok och en forskningsuppsats, tillika en redskaps- och metodstudie. Det undersökande redskapet som används är färgbilden så som den har utvecklats i undervisningen av studenter till trädgårdsmästare på utbildningsprogrammet ”Trädgårdens hantverk och design” vid Göteborgs universitet.

Fokuserar på färger inte former
Det som är viktigt med färgbilderna är att de är nonfigurativa – att de inte föreställer något utöver färgen. Det innebär att färg och färgkomposition lyfts till en betydelsefull nivå – en där till exempel växters form och utseende har underordnad betydelse.

– Detta icke föreställande bildspråk har jag hämtat i Johannes Ittens färglära Färg och färgupplevelse. En samlande bildtyp är färgschema, det vill säga schematiska återgivningar av den ordning som ger en befintlig miljös färgverkan eller strategin för att nå en bestämd färgverkan i en plantering, säger Nina Nilsson.

Trädgårdslitteraturen har brister
I trädgårdslitteraturen förekommer råd och anvisningar om hur man med hjälp av färgläran kan skapa harmoniska planteringar. Att pröva dessa råd genom att ”avbilda” dem i färg är betydelsefullt för att förstå en författares avsikt eller bevekelsegrund.

– Bland författarnas råd saknas det färgbilder (utöver växtfotografier) som skulle kunna vara till hjälp för att både illustrera och fördjupa förståelsen av påståenden, säger Nina Nilsson.

Nina Nilsson är bildkonstnär och anställdes 1998 som utbildningsledare i programmet ”Trädgårdens hantverk och design” på Dacapo hantverksskola i Mariestad. När Dacapo blev del av Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet blev hon lektor med ämnesinriktningen ”Färg- och formlära och växtkomposition”.

Nina Nilsson har arbetat som bildkonstnär under 25 år. Som yrkesverksam konstnär har hon utöver utställningsverksamhet bland annat varit med och startat Gårdstensverksta’n i Göteborg, hon har varit ordförande i det konstnärsägda Galleri 54 i Göteborg och arbetat med program för offentlig utsmyckning i Göteborgs kommun.

Sammantaget ingick knappt 200 000 personer i forskarnas kartläggning av orsakssambanden mellan övervikt/fetma och sjukdomar kopplade till hjärta-kärl och ämnesomsättningen, som publiceras i senaste numret av PLOS Medicine. Målet med studien var att fastställa om fetma i sig orsakar dessa sjukdomar eller om graden av fetma bara är en markör för något annat i livsstilen som orsakar sjukdomen.

– Vi vet sedan tidigare att fetma och hjärt-kärlsjukdom ofta uppträder tillsammans. Det har dock varit svårt att fastställa om ökat BMI i sig är farligt. I den här studien fann vi att individer med genvarianter som ger ökat BMI också hade ökad risk för hjärtsvikt och diabetes. Risken för diabetes var större än vad man tidigare trott, säger Tove Fall, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet, som koordinerat studien tillsammans med forskare från Karolinska Institutet och Oxford University.
 
Forskarna har studerat om en genvariant i FTO-genen, som reglerar aptiten och därigenom ökar individens BMI, också är kopplade till en rad sjukdomar i hjärta-kärl och ämnesomsättning. Riskvarianten är vanlig i befolkningen och varje kopia av riskvarianten ökar BMI med i genomsnitt 0,3-0,4 enheter. Eftersom en persons genuppsättning inte ändras av livsstil och sociala faktorer, utan bestäms vid befruktningen där man slumpmässigt får hälften av varje förälders genuppsättning, så kallas metoden ”mendelsk randomisering”.  För att uppnå säkra resultat behövdes ett stort studiematerial, och uppemot 200 000 individer från Europa och Australien har deltagit.

– Epidemiologiska studier letar efter samband i stora befolkningsmaterial, men har oftast svårt att säkert fastslå orsak och verkan – det vi kallar kausalitet. Genom att använda den här nya genetiska metoden, mendelsk randomisering, i vår forskning, så kan vi nu bekräfta det många länge trott, att ökad BMI bidrar till uppkomsten av hjärtsvikt. Vi fann också att övervikt ökar belastningen på levern. Den här kunskapen är viktig eftersom den ökar bevisbördan för att kraftfulla samhällsinsatser behövs för att motverka fetmaepidemin och dess följder, säger Erik Ingelsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet.

Resultaten visar att en ökning med en BMI-enhet ökar risken för hjärtsvikt med i genomsnitt 20 procent. Vidare bekräftar studien också att fetma orsakar högre insulinvärden, högre blodtryck, sämre kolesterolvärden, ökade inflammationsmarkörer och ökad risk för diabetes.
 
Den aktuella studien har utförts inom ramen av det stora forskningskonsortiet ENGAGE som samlar över 35 delstudier och drygt 130 medförfattare. Studien har genomförts och koordinerats av Erik Ingelssons forskningsgrupp i samarbete med Karolinska Institutet och Oxford University.

FAKTA
Länk till artikeln: http://www.plosmedicine.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pmed.1001474.

Studien har finansierats av bland andra Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram (ENGAGE), Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk forskning och Hjärt-Lungfonden.

Publikation: ”The Role of Adiposity in Cardiometabolic Traits: A Mendelian Randomization Analysis”. Tove Fall, Sara Hägg, Reedik Mägi, [more than 125 additional authors], Nancy L. Pedersen, Mark I. McCarthy, Erik Ingelsson, Inga Prokopenko for the European Network for Genetic and Genomic Epidemiology (ENGAGE) consortium. PLOS Medicine.

Forskare vid Sahlgrenska akademin föreslår nu att vården systematiserar behandlingen och inför rutinmässiga D-vitaminkontroller för KOL-patienter. I den aktuella studien undersöktes både D-vitaminhalterna i blodet och kostintaget. Totalt deltog 98 patienter både från Göteborg och Uppsala samt 149 friska äldre kontroller från Göteborg i studien.

– Vi fann att KOL-patienterna hade genomgående sämre D-vitaminstatus än de friska patienterna. Men även bland de friska kontrollpersonerna, som var mellan 65 och 80 år, hade nästan 40 procent för låga halter av vitaminet i blodet, säger Frode Slinde, docent vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Orsaken till D-vitaminbrist kan ligga både i för lågt kostintag och för lite vistelse ute i solen. Göteborgsstudien visar att kostintaget av D-vitamin var otillräckligt i båda grupperna, men anmärkningsvärt nog hade KOL-patienterna ett större totalt intag av D-vitamin än den friska kontrollgruppen.

– Detta berodde på att många KOL-patienter har benskörhet, och i större utsträckning använder läkemedel mot benskörhet som innehåller vitamin D, säger Frode Slinde.

– Att många KOL-patienter trots detta har otillräckliga nivåer av D-vitamin i blodet borde leda till att sjukvården tar detta på allvar och rutinmässigt mäter KOL-patienters vitaminstatus,  och sätter in behandling hos de patienter som uppvisar för låga nivåer, säger Frode Slinde.

Artikeln Vitamin D status and dietary intake in a Swedish COPD population publicerades i tidskriften Clinical Respiratory Journal.

FAKTA KOL
KOL eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, är en sjukdom i lungorna och luftvägarna. De som drabbas har ständiga problem med luftrören och lider av andnöd. Antalet personer som har KOL i Sverige beräknas ligga mellan 400 000 till 700 000 beroende på vilka diagnoskriterier som ställts av läkaren. Den främsta orsaken till KOL är att slemhinnan är skadad till följd av aktiv eller passiv tobaksrökning. Sjukdomen behandlas med bland annat rökavvänjning och medicin.

Trots att flertalet kommuner sedan 1990-talet haft som mål att minska andelen bilresande och öka cyklingen så visar undersökningar att cyklingen inte ökar.

– Den nuvarande inriktningen på cykelplaneringen, förbättring och utbyggnad av cykelinfrastruktur räcker inte, konstaterar Åsa Aretun, forskare på VTI. För att nå målsättningen att öka cykling är det viktigt att skapa gynnsamma avstånd mellan vardagliga målpunkter. Det kräver en integrerad trafik- och bebyggelseplanering som på ett realistiskt sätt tar hänsyn till cyklisternas möjligheter att överbrygga geografiska avstånd.

VTI rapport 781 bygger på fallstudier i fyra kommuner: Linköping, Malmö, Västerås och Örebro. Syftet var att öka kunskapen om varför inte mål om ökad andel cykling uppnås. Data som har analyserats utgörs av kommunala policy- och planeringsdokument samt intervjuer med olika kategorier av tjänstemän involverade i cykelplaneringen.

Resultaten visar att mål om ökad cykling har hanterats inom ramen för en implementeringsstruktur(organisering–kunskap–åtgärder) där professionella grupper präglas av en utbildning, yrkesutövning och organisering av arbetet som länge haft som mål att optimera framkomlighet för biltrafik. Inriktningen har tjänat som modell för operativa problembilder och lösningar i implementeringsarbetet för ökad cykling i de fyra fallen. Framkomlighet för cykel har därmed ökat över åren, men effekter i form av ökad cykling har uteblivit. Brist på måluppfyllelse har dock inte lett till någon omprövning av existerande angreppssätt och metoder. Fallstudierna visar att tjänstemännen istället är orienterade mot att upprätthålla professionella gränser i planeringen.

Den nuvarande inriktningen på cykelplaneringen medför att tillgänglighetsvillkor för cykel inte säkerställs. Dagens bebyggelse- och transportinfrastruktur präglas i hög grad av avstånd som är anpassade efter hastigheter med bil. I cykelplaneringen överskattas vilka avstånd och hastigheter för cykel som kan förväntas. Samtliga åtgärdsnivåer – system (tillgänglighet), struktur (framkomlighet) samt individ (informations- och beteendepåverkan) – måste hanteras för att kunna realisera mål om ökad cykling.