Idag diagnostiseras hjärtinfarkt oftast genom att man med upprepade blodprover under sjukhusvistelsen mäter nivåerna av ett ämne kallat Troponin T, som ”läcker” från det skadade hjärtat.
Både en ökning och en minskning av nivåerna indikerar en infarkt.
En ny studie, som forskare vid Sahlgrenska akademin publicerar i ledande tidskriften för hjärtforskning, visar nu att diagnosmetoden är otillförlitlig och kan missa patienter som kommer till sjukhus sent efter infarkten.
I Göteborgs-studien ingick 1 178 svenska patienter som diagnostiserats med hjärtinfarkt. I studien upptäckte forskarna att 25 procent av patienterna med hjärtinfarkt inte uppvisade någon signifikant förändring av Troponin T-nivåerna i blodet under de första timmarna. Förändringen noterades dock då ett nytt blodprov togs flera veckor efter hjärtinfarkten, då Troponin T-nivåerna markant hade sjunkit.
Forskarnas tolkning är att Troponin T-nivåerna ökar ganska snabbt efter infarkten. Hos patienter som kommer in till sjukhuset dagar efter hjärtinfarkten har nivåerna redan nått sin maxnivå, och förblir ofta stabila under sjukhusvistelsen.
–Vi bekymrar oss för att vi med dagens definition av hjärtinfarkt, som baseras på att man kan uppmäta en ökning eller minskning av Troponin T i blodet, riskerar att missa patienter som kommer in sent efter infarkten, speciellt i de fall där Troponin T nivåerna enbart är måttligt ökade. Detta är sannolikt olyckligt eftersom vår studie indikerar att patienter vars Troponin T-nivåer är stabila under sjukhusvistelsen har en högre dödlighet, säger Ola Hammarsten, överläkare och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Resultaten kan enligt Ola Hammarsten påverka hur vi i framtiden diagnostiserar hjärtinfarkt.
–Vår studie talar för att patienter med stabilt ökade nivåer av Troponin T regelmässigt bör genomgå en ny Troponin T-provtagning en vecka efter sjukhusbesöket, eftersom det skulle förbättra möjligheten att identifiera patienter som genomgått hjärtinfarkt.
Studien Small Changes in Troponin T Levels Are Common in Patients With Non–ST-Segment Elevation Myocardial Infarction and Are Linked to Higher Mortality publicerades online i tidskriften Journal of the American College of Cardiology den 7 augusti.
Idag pågår en omfattande storleksrationalisering inom den globala mjölkproduktionen, i spåren av en snabb teknikutveckling och prispress. Besättningar med flera tusen mjölkkor är ingen ovanlig syn i t.ex. USA, EU, Kina, Ryssland, Sydafrika, Australien och Nya Zealand. För lantbrukarna har detta inneburit en förändrad yrkesroll; det handlar inte längre om att främst sköta djur, utan om att leda människor. Större gårdar behöver också mer personal, och i många länder anställs till stor del utländsk arbetskraft som saknar vana vid liknande arbeten. Denna utveckling är lika påtaglig i Sverige som i många andra länder.
Jordbruksarbete är riskfyllt i sig, inte minst hantering av nötkreatur, och med oerfaren arbetskraft, högt tempo och långa arbetsdagar blir riskerna ännu större. Växande problem med arbetsolyckor, ohälsa och hög personalomsättning på stora mjölkgårdar har uppmärksammats bland annat i USA, där en stor del av personalen är latinamerikansk.
Internationellt nätverk om mjölkproduktionens arbetsförhållanden
Idag pågår en kraftsamling för forskning med fokus på arbetsförhållandena inom mjölkproduktionen. Ett mycket aktivt forskarnätverk, bildat på initiativ av forskare vid SLU i Alnarp och vid Colorado State University, har genomfört seminarier i flera världsdelar och helt nyligen publicerades en omfattande forskningsöversikt i ett temanummer av tidskriften Journal of Agromedicine. För en stor del av tidskriftens upplägg och innehåll svarade professor Peter Lundqvist och forskaren Christina Lunner Kolstrup från SLU. Bland de ca 30 artikelförfattarna finns även forskarkollegan docent Stefan Pinzke.
– Vi ger en överblick över världens mjölkproduktion och vad forskningen säger om hälso- och säkerhetsfrågorna, säger Peter Lundqvist. Men minst lika viktigt är att vi lyfter fram kunskapsluckorna, och behovet av mer forskning och utveckling.
Bland de ämnen som diskuteras finns ergonomi, luftmiljö, lagstiftning, utbildnings- och rådgivningsbehov samt stress och psykosociala aspekter, både med avseende på lantbrukare och anställda.
– En annan viktig fråga är risken för olycksfall. Mjölkproduktionen är hårt drabbad av skador vid djurhantering (även tjurar) och maskinanvändning, men också av halk- och fallolyckor, säger Christina Lunner Kolstrup. Problemet är lika påtagligt i Sverige och Europa som i andra världsdelar, och vi behöver bland annat bättre strategier för skadeprevention.
I en specialartikel om djurhantering medverkar även SLU-doktoranden Cecilia Lindahl, som är i slutfasen av sitt arbete om just djurhantering. I denna artikel påtalas problematiken i interaktionen mellan djur, människa och miljöfaktorer – ofta är det ett antal faktorer som medverkar till att en skada inträffar. I artikeln, där även professor Temple Grandin medverkar (välkänd djurbeteendeforskare och hedersdoktor vid SLU), påtalas behovet av kunskaper om djurs beteende och lämpligt utformade miljöer för hantering av mjölkkor.
I slutet av juli genomfördes ett seminarium med ett 30-tal forskare inom nätverket vid Colorado State University i Fort Collins, USA, där riktlinjer för gemensamma forskningsansökningar och fortsatt samarbete diskuterades.
Tidskriften: Journal of Agromedicine, Volume 18, Issue 3, 2013. Special Issue: A Global Perspective on Modern Dairy: Occupational Health and Safety Challenges and Opportunities
Redan idag finns det så väl robotdammsugare som -gräsklippare, men det handlar om att se till att robotar klarar av mer avancerade arbetsuppgifter som att bära tunga och otympliga saker, som möbler. Uppgifter där människan glänser om bara armmusklerna räcker till.
Anledningen till att vi lyckas bra är att vi även kommunicerar när vi arbetar ihop. Om det inte är genom att prata med varandra så är det genom att vi gestikulerar. Och det är just kroppsspråket som Dimos Dimarogonas tagit fasta på.
– Genom att studera varandras kroppsspråk ska våra robotar lära sig att tolka information och använda sig av den, säger Dimos Dimarogonas, biträdande universitetslektor på KTH och koordinator för det europeiska robotprojektet RECONFIG.
Det här sättet att kommunicera är dock inte helt trivialt. Precis som med människan så uppfattar robotar sin omvärld på olika sätt. En stol kan kategoriseras som just en stol av en robot, medan en annan utgår från att det är en fåtölj. Detta beroende på vilken kunskap och utgångsläge roboten har. Exakt samma problem, om än något mer förfinat, som människor kan drabbas av.
Om nu människor står inför denna utmaning, hur ska då robotar attackera det hela?! Det är just det som Dimos Dimarogonas och hans forskarkollegor ska studera. Detta ska lösas genom att två eller flera robotar ingår överenskommelser om de sinnesintryck som registreras. Det kan handla om hur en stol betraktas eller hur ett objekt känns när robothanden förs över objektet.
Det här innebär i förlängningen att robotar i grupp blir bättre på att hantera saker som händer under tiden de arbetar.
– Om en grupp robotar är förprogrammerade att lyfta ut alla stolar ut ett rum och det dyker upp en ny stol, då kan den robot som upptäcker stolen bestämma sig för att endera lyfta ut stolen själv eller ta hjälp av sina robotkompisar, säger Dimos Dimarogonas.
Om forskningsprojektet är framgångsrikt kan det innebära helt nya arbetsuppgifter för robotar i det vanliga hushållet.
FAKTA
Forskningsprojektet kommer att fortgå till 2016 och har en budget på nästan 20 miljoner kronor. I projektet ingår KTH (koordinator), Aaltouniversitetet i Finland, National Technical University of Athens i Grekland och Ecole Centrale Paris i Frankrike.
RECONFIG hittar du här: reconfig.eu/
Genom att studera ryggvätskan hos parkinsonpatienter har forskare vid Lunds universitet nu för första gången kunnat visa på en stark koppling mellan inflammation i hjärnan och icke-motoriska symptom.
Studien, som publiceras i tidskriften Brain, Behaviour, and Immunity, utgör den första omfattande kontrollstudien där forskare tittat på nivåskillnader av inflammatoriska markörer i ryggvätskan hos såväl personer med Parkinsons sjukdom som en grupp friska individer. Resultaten visade att den högsta inflammatoriska aktiviteten fanns hos just de patienter som led av de mest allvarliga depressiva och kognitiva symptomen.
– Vi har nu kunnat fastslå att höga nivåer av inflammatoriska ämnen i ryggvätskan är kopplat till mer uttalade symptom på depression, trötthet och kognitiv nedsättning hos patienter med Parkinsons sjukdom. Detta innebär att vi nu kan gå vidare för att mer i detalj studera orsakssambanden mellan inflammation och särskilda symptom, säger försteförfattaren till studien, Daniel Lindqvist, post doc vid Lunds universitet och ST-läkare i psykiatri.
Depression, trötthet och försämrad kognition vid Parkinsons sjukdom är ofta svårt att behandla. Oskar Hansson, forskargruppsledare, hoppas att resultaten kan utgöra en viktig byggsten för vidare forskning med sikte på nya terapier.
– Resultaten är mycket intressanta men det är idag för tidigt att till exempel rekommendera anti-inflammatoriska läkemedel vid Parkinsons sjukdom, sådana studier saknas ännu. Men vi arbetar naturligtvis för att nå dit. Fynden kan på sikt bana väg för framtida behandlingar som riktar in sig specifikt på depressiva och tankemässiga symptom vid Parkinsons sjukdom, säger Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare på minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus.
FAKTA
Artikeln: Cerebrospinal fluid inflammatory markers in Parkinson’s disease – Associations with depression, fatigue, and cognitive impairment.
Författare: Lindqvist D, Hall S, Surova Y, Nielsen HM, Janelidze S, Brundin L, Hansson O.
Brain, Behaviour, and Immunity. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23911592
Resultatet att stockholmare är flitigast hjälmanvändarna gäller både då man tittar på sjukvårdens rapporter om olyckor och vid VTI:s observationer på cykelstråk. Data över cyklisters olyckor, skador och hjälmanvändning har studerats utifrån sjukvårdens rapportering i olycksdatabasen Strada och från VTI:s observationsstudier av cykelhjälmsanvändning på cykelstråk. Studien begränsades till cyklister 16 år eller äldre i Stockholm, Malmö och Umeå.
Singelolyckorna i Malmö utgör en mindre andel (63 %) än i de övriga orterna, medan andelen olyckor mellan cykel och motorfordon är större (25%). I Umeå utgör singelolyckorna en mycket större andel (81 %) och kollisionerna med motorfordon bara åtta procent. Om det är skillnader i trafikmiljön eller drift och underhåll som kan vara anledningen till dessa skillnader i olyckstyper är svårt att veta. Cykelhjälmsanvändningen i Stockholm är klart högst i landet, både då man tittar på sjukvårdens rapporter om olyckor och vid VTI:s observationer på cykelstråk.
I projektet har fokusgruppsintervjuer genomförts för att få information om vad som påverkar valet att använda respektive inte använda cykelhjälm. Några faktorer som påverkar är om man har barn eller inte, vilken trafikmiljö man cyklar i, om man cyklar fort eller där trafikintensiteten är hög, om man cykelpendlar, vilken årstid man cyklar och ifall man har kunskap om att de flesta cykelolyckor är singelolyckor.
Som ett resultat av studien ges rekommendationer och förslag till fortsatt forskning, exempelvis om förbättrad datakvalitet i sjukhusets rapportering när det gäller cykelhjälmsanvändning och alkoholintag, studier om påverkan från alkohol och droger vid cykling i trafik samt studier om utformning av cykelvägnätet. Forskarna rekommenderar också informationsinsatser som lyfter fram goda förebilder som använder cykelhjälm samt ökad information om att singelolyckan är den vanligaste cykelolyckan.
I rapporten föreslås initiativ för att svenskproducerad film bara ska visa cyklister med hjälm och initiativ för att arbetsgivare ska sporra arbetstagare att använda cykelhjälm samt att framtagning av vinterhjälmar och utveckling av smart förvaring av cykelhjälm på cykeln stimuleras. Dessutom föreslås förtydliganden av trafikregler som gäller cyklister samt utredning om cykelhjälmslag för alla åldrar.
FAKTA
Läs mer i VTI notat 23-2013
En studie i frågan har gjorts av AgriFood i samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Studien bygger på en enkät som skickats ut till svenska mjölkproducenter, och visar att de som investerar i mjölkningsrobotar främst gör detta för att förbättra arbetsmiljön och få mer tid för familj och fritid, inte för att få ökad lönsamhet. Däremot är den viktigaste anledningen till att inte investera att mjölkroboten är för dyr. Flertalet av de som har installerat mjölkningsrobot rapporterar dessutom inga, eller negativa, effekter på lönsamhet och mjölkkvalitet, medan i stort sett alla rapporterar om en bättre arbetsmiljö.
– Tanken är ofta att ny teknik ska effektivisera produktionen, men det verkar inte vara så i detta fall, förklarar Karin Bergman, nationalekonom på AgriFood och en av författarna bakom studien.
Undersökningen visar också att de som har lång erfarenhet av mjölkproduktion och högre utbildning i större utsträckning väljer att inte investera i en mjölkningsrobot. Detta skulle enligt Karin Bergman kunna bero på att dessa företagare i högre grad ser problemen med tekniken och därmed väljer att inte investera. En annan förklaring kan vara att äldre företagare ofta har en kortare investeringshorisont och är mer negativt inställda till ny teknik.
Företagare som tror på lönsamhet inom mjölkproduktionen, har ekologisk produktion, har en efterträdare till företaget eller känner många andra mjölkföretagare med mjölkningsrobot är mer benägna att investera i en mjölkningsrobot än andra.
Under perioden 2007–2009 betalades det, inom ramen för Landsbygdsprogrammet, ut 286 miljoner kronor i investeringsstöd till investeringar i mjölkningsrobot. Syftet med stödet är dels att förbättra arbetsmiljön, men också att förbättra konkurrenskraften.
– Utifrån resultaten i denna studie kan det ifrågasättas om det är meningsfullt att stödja investeringar i mjölkningsrobotar, menar Karin Bergman.
Läs den vetenskapliga artikeln
Läs en sammanfattning på svenska
Världens känsligaste gammastrålningssatellit, NASA`s Fermisatellit, har i fem år levererat data som gett ny kunskap om universums ovanliga fenomen. Forskare vid Stockholms universitet och KTH har medverkat och funnit resultat som kastat nytt ljus på mysteriet om den mörka materian och gigantiska svarta hål i fjärran galaxer.
I maj 2008 sköts Fermisatelliten upp från Kennedy Space Center och har egentligen uppnått sin planerade livstid. Men eftersom satelliten fortfarande hjälper forskare världen över med ny kunskap får Fermi fortsatt förtroende att samla in information.
Bakom satelliten står forskare från Stockholms universitet, KTH och Linnéuniversitet. De ingår i det internationella forskningslag som leds av NASA och som har skapat en helt ny bild av universums mest ovanliga och extrema fenomen. Från gigantiska svarta hål i fjärran galaxer till mysteriet om den mörka materian.
På Stockholms universitet har den mörka materian varit i fokus och på KTH har forskningen med Fermisatelliten varit inriktad på så kallade gammablixtar (gamma-ray bursts, GRB).
Viktiga ledtrådar om den mörka materian
Jan Conrad, professor i Astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar att Fermis uppdrag i framtiden kommer att ha en stark koppling till mörk materia.
– Vi har inte kunnat detektera signaler från mörk materia ännu, men det finns gäckande tecken som behöver redas ut. Våra modeller förutspår att den mörka materian kan ge signaler i teleskop som Fermi, säger Jan Conrad, den forskare som har lett det Svenska Fermikonsortiet från 2006 fram till idag men som nyligen lämnat över stafettpinnen till Felix Ryde vid KTH.
Jan Conrad berättar att det inte går att se mörk materia på grund av att den inte interagerar med den materia människan känner till. Den avger inte heller något ljus utan är i det närmaste osynlig. Men det går att se att den påverkar materia. Även om inga signaler upptäckts har Fermiforskningen gett viktiga ledtrådar om den mörka materians natur.
– Vi ser hur galaxernas rotation påverkas av något som väger mycket men som inte syns. Vi ser även hur gasen i galaxkluster inte rör sig som den borde om det bara fanns synlig materia. Så vi vet att det finns något där. Frågan är bara vad. Många teoretiska modeller har utvecklats som förutspår partiklar som uppfyller det som krävs för att vara mörk materia. Med vår nya metod har vi för första gången kunnat utesluta modeller som av många ansågs som de mest naturliga, säger Jan Conrad.
Fermi har detekterad hundratals gammablixtar som under några sekunder är de ljusstarkaste fenomenen i Universum. Gammablixtar tros uppstå då kraftigt roterande, tunga stjärnor kollapsar till svarta hål, huvudsakligen i universums barndom.
– Gammablixtar har ända sedan dess upptäckt i början av 1970-talet gäckat forskarna, säger Felix Ryde, lektor i astropartikelfysik på KTH.
Felix Rydes forskargrupp har med hjälp av information från Fermi lett det paradigmskiftet som har skett i förståelsen av orsaken till dessa gigantiska utbrott av gammastrålning. Det visar sig att strålningen i huvudsak uppkommer nära ytan av det eldklot som explosionen ger upphov till och som expanderar med nära ljusets hastighet.
Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, sammanfattar de fem första åren.
– Det har varit en fantastisk tid med många uppseendeveckande upptäckter. Svenska forskare har kunnat dra stor nytta av information från Fermi och många av de mest uppseendeväckande resultaten har tagits fram här i Stockholm, säger Lars Bergström.
Fermi Gamma-ray Space Telescope är världens känsligaste gammastrålningsatellit. I maj 2008 sköts Fermisatelliten upp från Kennedy Space Center och har egentligen uppnått sin planerade livstid. Men eftersom satelliten fortfarande hjälper forskare världen får Fermi fortsatt förtroende att samla in information.
På KTH har forskningen med Fermisatelliten varit inriktad på så kallade gammablixtar (gamma-ray bursts, GRB). Fermi har detekterat hundratals gammablixtar som under några sekunder är de ljusstarkaste fenomenen i Universum.
Gammablixtar tros uppstå då kraftigt roterande, tunga stjärnor kollapsar till svarta hål, huvudsakligen i universums barndom.
– Gammablixtar har ända sedan dess upptäckt i början av 1970-talet gäckat forskarna, säger Felix Ryde, lektor i astropartikelfysik på KTH.
Hans forskargrupp har med hjälp av information från Fermi lett det paradigmskiftet som har skett i förståelsen av orsaken till dessa gigantiska utbrott av gammastrålning. Det visar sig att strålningen i huvudsak uppkommer nära ytan av det eldklot som explosionen ger upphov till och som expanderar med nära ljusets hastighet.
Jan Conrad, professor i Astropartikelfysik vid Stockholms universitet, fortsätter med att berätta att Fermi uppdrag i framtiden kommer att ha en stark koppling till mörk materia.
– Vi har inte kunnat detektera signaler från mörk materia ännu, men det finns gäckande tecken som behövs redas ut. Våra modeller förutspår att den mörka materian kan ge signaler i teleskop som Fermi, säger Jan Conrad, den forskare som har lett det Svenska Fermikonsortiet från 2006 fram till idag men som nyligen lämnat över stafettpinnen till Felix Ryde vid KTH.
Han fortsätter med att berätta att det inte går att se mörk materia på grund av att den inte interagerar med den materia människan känner till. Den avger inte heller något ljus utan är i det närmaste osynlig. Men det går att se att den påverkar materia. Även om inga signaler upptäckts har Fermiforskningen gett viktiga ledtrådar om den mörka materians natur.
– Vi ser hur galaxernas rotation påverkas av något som väger mycket men som inte syns. Vi ser även hur gasen i galaxkluster inte rör sig som den borde om det bara fanns synlig materia. Så vi vet att det finns något där. Frågan är bara vad. Många teoretiska modeller har utvecklats som förutspår partiklar som uppfyller det som krävs för att vara mörk materia. Med vår nya metod har vi för första gången kunnat utesluta modeller som av många ansågs som de mest naturliga, säger Jan Conrad.
Lars Bergström, professor i teoretisk fysik vid Stockholms universitet, sammanfattar de fem första åren.
– Det har varit en fantastisk tid med många uppseendeväckande upptäckter. Svenska forskare har kunnat dra stor nytta av information från Fermi och många av de mest uppseendeväckande resultaten har tagits fram här i Stockholm, säger Lars Bergström.
Ett hundratal fysiker från hela världen träffas vecka 35 i Stockholm för att diskutera resultaten och förbättra instrumenten ombord på Fermi.
FAKTA
Bakom Fermisatelliten står forskare från KTH, Stockholms universitet och Linnéuniversitet och och de ingår i det internationella forskningslag som leds av NASA och som har skapat en helt ny bild av Universums ovanligaste och mest extrema fenomen. Från gigantiska svarta hål i fjärran galaxer till mysteriet om den mörka materian, fenomen som Fermis under de fem åren hela tiden kastat nytt ljus över.
Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics bygger på blodprov från fler än 59 000 personer och ger de hitintills starkaste ledtrådarna till vad som orsakar schizofreni. Det är forskare vid Karolinska Institutet som tillsammans med kollegor i USA lyckats kartlägga de genetiska varianterna.
Blodprov från 11 200 personer i Sverige, 5000 med schizofreni och 6 200 friska kontrollpersoner, har analyserats tillsammans med blodprov från ytterligare 48 000 patienter och kontrollpersoner över hela världen. Genom att titta på vanligt förekommande förändringar i DNA, så kallade single nucleotide polymorphisms, SNP:ar (snippar), kunde forskarna identifiera riskgenerna.
– Vi fann 22 riskvarianter som var vanligare hos individer med schizofreni, tretton är helt nya upptäckter och en region har kopplats till bipolär sjukdom tidigare, säger Anna Kähler, forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien.
Tio miljoner SNP:ar per studiedeltagare undersöktes och då fann forskarna de riskvarianter som var vanligare hos individer med schizofreni jämfört med kontrollerna. Det här ger forskarna helt nya möjligheter att förstå vilken typ av genetiska förändringar som ökar riskerna för schizofreni och pekar på nya biologiska hypoteser att undersöka vidare.
– Resultaten visar att genetisk variation i form av vanligt förekommande SNP:ar, till skillnad från ovanligare mutationer, utgör en betydande riskfaktor för schizofreni. Tusentals SNP:ar uppskattas vara involverade och som i sin tur påverkar ett mindre antal gener som är viktiga för biologiska och biokemiska reaktionskedjor, säger professor Christina Hultman, forskningsledare för studien och sistaförfattare tillsammans med Patrick Sullivan på University of North Carolina (UNC).
Bland annat fick de i studien ytterligare stöd för att kalciumsignallering kan vara involverad i utvecklandet av schizofreni. Även det tidigare rapporterade sambandet mellan schizofreni och ett område som framförallt har betydelse för hur immunsystemet fungerar, samt mikroRNA MIR137-signallering, får stöd i studien. Med en ökad förståelse av de underliggande mekanismerna för utvecklandet av schizofreni får forskarna möjligheter att utveckla nya terapeutiska strategier och där ett framtida mål är att kunna skräddarsy behandlingen efter varje enskild individ. Mycket talar för att antalet identifierade genetiska riskvarianter kommer att öka kraftigt inom en snar framtid.
– Framgångsrik genetisk forskning behöver stora material och väl matchat kontrollmaterial. Socialstyrelsens register ger oss här i Sverige unika resurser med en nationsövergripande insamling av blodprover som i sin tur möjliggör den här typen av studier, säger Christina Hultman.
Forskningen har finansierats av bland annat Vetenskapsrådet, Stockholms läns landsting och Söderström-Königska Stiftelsen.
Publikation: ”Genome-wide association analysis identifies 13 new risk loci for schizophrenia”, Anna Kähler, Christina Hultman, Patrick F Sullivan med flera, Nature Genetics, online 25 August 2013, doi:10.1038/ng.2742.
Bilden: Anna Kähler (privat foto)
Under 1990-talet var det ekonomisk kris i Sverige och samtidigt en stor invandring, inte minst av flyktingar från forna Jugoslavien. Med material från 90-talet har forskarna velat undersöka om personer födda i utlandet i högre grad blir socialbidragsberoende än svenskfödda.
– Trots att Sverige tog emot många immigranter under den här perioden, har vi inte funnit att de blivit mer beroende av socialbidrag än svenskfödda. Det finns skillnader under de tre första åren men inte från det fjärde, säger Daniela Andrén, docent i nationalekonomi och universitetslektor vid Örebro universitet.
Arbete snarast
Forskarnas slutsats blir, att den viktigaste uppgiften för politikerna är att utveckla och förbättra existerande insatser för att göra hjälpa immigranter ut i arbetslivet snarast möjligt. De konstaterar att de flesta aktiva program med inriktning på arbetsmarknaden har gett resultat för utlandsfödda.
Daniela Andrén är påtagligt stolt över att de lyckats konstruera statistiska modeller, där normalt icke observerbara faktorer i individernas beteende finns med. Det handlar om faktorer som har stor betydelse för om man ska få socialbidrag.
– Motivation, personlighet och öppenhet är faktorer som inte går att mäta, säger hon. Men man kan integrera antaganden i statistiska modeller. Det kan till exempel handla om i fall en person haft socialbidrag tidigare eller inte. Det är en sådan faktor som förs in i modellen och som man också kan visa har statistisk signifikans.
Internationellt intresse
Den här artikeln – Never give up? The persistence of welfare participation in Sweden – fick stor uppmärksamhet när den presenterades vid två olika internationella konferenser förra året.
Tillsammans med sin medförfattare har Daniela Andrén fortsatt att använda beräkningsmodellen för ytterligare beräkningar av vilka grupper som blir beroende av socialbidrag. I en ny uppsats, som just nu är under granskning, redogöra den för hur beroendet av socialbidrag varierar mellan olika grupper med avseende på civilstånd, kön och nationell bakgrund. Denna uppsats – State dependence in Swedish social assistance – presenterades på en internationell konferens i Paris under våren. Världsbanken, IZA och OECD finansierade mötet för ett dussin forskare från hela världen som diskuterade tio olika forskarrapporter om socialbidrag i interaktion med experter från OECD, Världsbanken och EU.
– Det var självklart mycket hedrande för mig att få presentera forskning från Örebro universitet i ett så kvalificerat sammanhang, säger Daniela Andrén.
Forskningsrönen, som bygger på studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och Yale University School of Medicine i USA, presenteras den 23 augusti under kirurgveckan i Uppsala.
Kirurgveckan är den första av tre medicinska veckor som i år arrangeras på Uppsala Konsert och Kongress. Detta är första gången läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal inom kirurgi, ortopedi och röntgen arrangerar sina specialistmöten på samma ort veckorna efter varandra. Under veckorna arrangeras dessutom åtta föreläsningar för allmänheten på Akademiska sjukhuset.
– Binjuretumörer är ovanliga och ofta godartade. Men tumörerna producerar ett hormon som kan leda till förhöjt blodtryck. Orsaken är en mutation i en kaliumkanal där molekyler förs in och ut ur cellerna, säger Per Hellman, överläkare och professor i endokrin kirurgi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Tidigare misstänkte forskarna att någon procent av patienterna med förhöjt blodtryck hade tumörer i binjurebarken, men senare års utvidgade studier har visat att det handlar om upp emot tio procent.
Enligt Per Hellman går många patienter länge ovetande om dessa hormonproducerande binjuretumörer, ibland upp till fem-tio år. Man trappar successivt upp behandlingen med blodtryckssänkande mediciner och remitteras till specialist för utökad diagnostik först när besvären blivit mycket kännbara. Han hyser starka förhoppningar om att de nya rönen kan bana väg för effektivare diagnostik med hjälp av spårämnen. Den muterade kaliumkanalen är också en tänkbar målmolekyl för utveckling av nya läkemedelsbehandlingar.
– Med hjälp av de nya genetiska tekniker som använts för att identifiera denna kaliumkanal har forskare under de senaste månaderna funnit ytterligare ett antal muterade gener som påverkar proteiner i dessa tumörer. Det händer mycket i forskningen kring de hormonproducerande binjuretumörerna, säger Per Hellman.
I dag kan patienter med ensidig binjuretumör botas genom att binjuren opereras bort. Om tumören är dubbelsidig tar man bort den mest aktiva delen och sätter in läkemedel som håller sjukdomen i schack. Forskningsrönen om genetiska orsaker bakom binjurecancer publicerades 2011 i den vetenskapliga tidskriften Science.
De solceller som används i dagens solpaneler består framför allt av kisel som är både dyrt och energikrävande att framställa. Ett nytt och billigare material kan vara den färgämnesbaserade Grätzelsolcellen är ett exempel liksom nanotrådar.
Solceller gjorda i plast har sedan ca 10 år tillbaka setts som en möjlighet att få fram billig elektricitet för storskalig användning. Ett problem har varit att man inte vetat hur ljusenergi omvandlas till el i plastsolcellen och därför inte kunnat optimera solcellerna. Enligt teorin borde nämligen dessa solceller inte ge ifrån sig någon elström eftersom cellens positiva och negativa laddningar är bundna till varandra som siamesiska tvillingar. Trots det visar praktisk erfarenhet att nästan alla laddningar som genereras av ljuset ger upphov till ström och leder till att solceller av plast har en verkningsgrad på över 10 %, vilket är lika bra som många andra solceller som används som alternativ till kisel.
Nu har alltså forskare från bland annat Lund lyckats filma elektroner och de positiva hål som bildas efter dem när de rör sig inom solcellen. Arbetet som publicerats i Nature Communications den 15:e augusti visar att det är laddningarnas höga rörlighet (diffussion) som avgör om de kan slita sig från varann och ge upphov till ström i solcellen.
– Resultaten har stor betydelse för utveckling av nya bättre plastsolceller och visar att polymermaterial med optimerad laddningsrörlighet kommer att ge solceller med högre verkningsgrad, säger professor Villy Sundström som leder forskargruppens arbete.
Se artikeln i Nature Communications
Dessa tankar utvecklar Peter Berglez från Örebro universitet, i en nyutkommen bok, Global Journalism – Theory and Practice.
– Jag har velat knyta det lokala till det globala, vikten av att beskriva det lokala med ett globalt perspektiv. Tydliga exempel är miljö- och ekonomijournalistik, det går inte att tala om miljön eller ekonomi utan att koppla ihop det med omvärlden, det är ämnen som inte stannar vid nationella gränser.
Peter Berglez har arbetat som lärare vid masterprogrammet Global Journalism, som startade vid Örebro universitet för tio år sedan. Där har studenter från hela världen, särskilt Afrika, Asien och Latinamerika mötts för att diskutera problem i sina hemländer, men också gemensamma frågor som yttrandefrihet och miljöförstöring.
Demokratiskt bidrag
– Studenterna var väldigt inriktade på problemen i det egna landet, helt naturligt eftersom de skulle återvända och ha med sig bidrag till demokratin. Men också få med sig en förmåga att knyta det lokala till det globala.
I ett projekt tillsammans med Birgitta Höjer, som handlade om klimatfrågan i medierna, fick Peter Berglez tillfälle att intervjua miljöjournalister i Sverige. Han märkte att de ofta arbetar med ett globalt perspektiv, men också att de är en marginell del av all journalistik och att de ofta är ifrågasatta. Det är vanligt att koppla globala frågor till utrikesjournalistik, men det lokala perspektivet behövs för att väva samman en helhetsbild.
Kräver kompetens
– SVT:s program Korrespondenterna är ett bra exempel, där man tar upp ett tema och belyser det utifrån olika länder i olika världsdelar. Det går att göra sådana kopplingar även i lokaljournalistiken, men det kräver en generell kompetens, som kanske saknas.
Det talas nu mycket om mediebranschens kris, papperstidningarna försvinner och medieföretagen har svårt att få betalt för innehållet i nya medier. Men Peter Berglez menar att om medierna vill ha en demokratisk funktion även i framtiden, måste de hitta sin roll i det nya medielandskapet.
– Branschen är van att tjäna pengar på en lokal journalistik, men det går inte att låtsas som om det globala perspektivet inte finns. Till exempel kommer var tredje ny lag i Sverige från EU och det borde kräva en bättre bevakning av EU.
Det räcker inte att bara bli bättre på webb och interaktion, medierna måste också förbättra sitt grunduppdrag, att berätta om världen och det är där den globala journalistiken kommer in.
Nytt masterprogram
Det två-åriga masterprogrammet Global Journalism vid Örebro universitet har intag vartannat år. Förra året drabbades rekryteringen till programmet hårt – liksom många andra program i Sverige – av att det inte längre var avgiftsfritt för studenter utanför EU att studera i Sverige. Förra hösten startade ett nytt, ett-årigt masterprogram, Journalism Connected, med samma globala fokus som Global Journalism, men mer koncentrerat på den nya tekniken.
Även andra föremål hittades, som importerats från hela Medelhavsområdet men även från Centraleuropa.
– En av våra slutsatser efter utgrävningen av stadsdelen är att bronsålderkulturen på Hala Sultan Tekke hade en central roll i östra Medelhavet. Cypern fungerade som centrum för handel inte enbart i närområdet men även för långväga handel. Vi kan också slå fast att staden är större än tidigare antagits, säger Peter Fischer, adjungerad professor i cyprisk arkeologi vid Göteborgs universitet.
Hala Sultan Tekke ligger nära Larnacas flygplats på Cypern, och är uppskattningsvis mellan 25 och 50 hektar, vilket gör den till en av de största bronsåldersstäderna i området kring Medelhavet. Sedan 2010 har Peter Fischer och hans team av arkeologer och studenter fortsatt de utgrävningar av staden som inleddes på 1970-talet av en av Peter Fischers före detta lärare, professor Paul Åström.
Den nu undersökta stadsdelen upptäcktes 2012 med hjälp av georadar, det vill säga en elektromagnetisk utrustning som gör det möjligt att ”se” vad som finns under jordytan ner till cirka två meters djup, ett slags ”markröntgen”. Metoden ger även möjligheter att se ett begränsat utrymme under ytan som en tomografi.
– Under sommarens utgrävningar av stadsdelen upptäckte vi ett bostadsområde med vidhängande verkstad för utvinning av koppar från kopparmalm och kopparrik slagg. Där fann vi rester efter smältugnar och cirka 300 kilo malm och slagg. I ett rum nära anläggningen hittade vi också bevis för tillverkning av purpurfärgade tyger som var bland de mest uppskattade och säkerligen dyraste föremålen under bronsåldern.
Intill anläggningen hittade arkeologerna en bostadsdel och där gjordes också många intressanta fynd,
bland annat lokalt tillverkad keramik av hög klass och keramik från Mykene (dagens Grekland) och Levanten (länderna runt östra Medelhavet).
Bland fynden fanns också ett komplett stort dekorerat dräktspänne av brons, sannolikt importerat från norra Italien eller Centraleuropa omkring 1200 f.Kr, en dekorerad fajansskål från Egypten, cylindersigill av fajans med avbildningar av krigare och jägare och figuriner av människor/gudar och djur. Samtliga fynd dateras till perioden 1400-1175 f.Kr.
– Fynden understryker bronsåldersmänniskornas rörlighet långt utanför deras närområde. Förbindelser med Grekland, Turkiet, Egypten och Levanten är kanske inte så överraskande men förbindelserna med Italien, Centraleuropa och Norden är spännande. Dessa fynd styrker också hypotesen om stora förflyttningar av folk omkring 1200 f.Kr., de så kallade Sjöfolken. Nyligen utförda analyser av bronser från Sverige från denna period i docent Johan Lings regi, även han från Göteborgs universitet, pekar på importer från Cypern, säger Peter Fischer.
FAKTA
Den svenska Cypernexpeditionen som Peter Fischer leder sedan fyra säsonger går undernamnet The New Swedish Cyprus Expedition och kommer att fortsätta våren 2014. Utgrävningsteamet 2013 bestod av 24 professionella arkeologer och studenter från Sverige, Österrike, Cypern, Tyskland, Holland, Island, Italien, Polen, Schweiz och Jordanien.
Genus och miljö är ömsesidigt beroende av varandra hävdar Birgitta Rydhagen. I boken Genus och miljö ger hon en övergripande presentation av hur de båda områdena genus och miljö förutsätter varandra och måste behandlas samtidigt. Boken riktar sig därför till studenter inom både miljöutbildningar och till studenter som studerar genusvetenskap. Enligt Birgitta Rydhagen finns det inte någon liknande bok sedan tidigare.
– Boken behövs för att den litteratur som finns är på en mer avancerad nivå, som doktorsavhandlingar, eller mer fokuserad på en specifik fråga, till exempel trafik. Det har också getts ut rapporter som berör sakfrågor, men som ger en mindre grundläggande teoretisk koppling, berättar Birgitta Rydhagen.
Boken tar bland annat upp konsumtion och hur genus spelar roll här. Med tanke på klimatfrågan är det viktigt att synliggöra skillnader i till exempel resvanor, eftersom bilanvändningen inte är jämnt fördelad i befolkningen.
– På ett djupare plan behöver vi också diskutera organisationen av samhällen som är beroende av att vi förflyttar oss mellan arbete, bostad, butiker och fritidsintressen. Det finns alltid en risk att enskilda känner sig utpekade som skyldiga. Därför är det viktigt att diskutera samverkan mellan samhällssystem och individuella handlingar. Jag hoppas också i det långa perspektivet att diskussionen om vad som är en god samhällsutveckling kan färgas av mer mångfaldiga perspektiv och inte så ensidigt fokus på ekonomisk tillväxt och effektivisering, säger Birgitta Rydhagen.
Läs en längre artikel på http://genus.se/
Hur har den torra sommaren påverkat lövträden? Enligt SMHI har hösten kommit till fjällen, men hur ser det ut i växtvärlden? Nu vill forskare få hjälp av allmänheten att dokumentera höstens utveckling i naturen och särskilt när lövträden blir höstfärgade. I höst kommer också 15 000 skolelever att delta i massexperimentet Höstförsöket och på hemsidan www.naturenskalender.se. kan andra som är intresserade rapportera om höstlöv och lövfällning i sina hemtrakter. Observationerna är viktiga för att kunna följa klimatförändringarna. Bakom detta ligger Svenska fenologinätverket och ForskarFredag.
I höst genomförs ett massexperiment där skolelever i hela landet observerar höstlöv åt forskare i samband med evenemanget ForskarFredag. Med hjälp av skolelevernas observationer kan forskarna studera vilka gener som styr höstlövutvecklingen hos asp och hur väl satelliternas bilder av jorden kan fånga upp höstens förlopp. Höstförsökets data blir också del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen och rapporterar på hemsidan www.naturenskalender.se.
Förändringar i naturens kalender är den tydligaste ekologiska effekten av det förändrade klimatet, men mycket av denna kunskap har handlat om vad som händer på våren. Att vårens ankomst engagerar oss är förstås inte så konstigt, men nu hoppas forskare att vi ska följa höstens ankomst med samma intresse.
– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet). Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden.
Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong när det blir varmare medan andra inte förändras i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur klimatförändringen kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.
– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, fortsätter Kjell Bolmgren, SLU-forskare och samordnare för Svenska fenologinätverket.
– Av tradition har vi alltid gjort mycket observationer på vår och försommar, men nu hoppas vi att fler ska engagera sig och rapportera om hur höstlöven utvecklas i deras sina hemtrakter, säger han och tipsar om hemsidan www.naturenskalender.se [Ref 2] där man kan rapportera sina observationer.
När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet ska spara viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Den påverkar den biologiska mångfalden, vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.
(Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen)
