Årligen skadas och dödas människor i olyckor då förare kör alltför sömniga. Det regelverk som finns i Sverige idag är inte tillräckligt för att fälla dem som orsakat olyckor då de varit uttröttade. Om detta ska bli möjligt måste det tas fram objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation.

– För att underlätta för förare att inte utsätta sig själv och andra för farlig körning rekommenderar vi att man avstår att köra om man varit vaken mer än 19 timmar eller sovit färre än 5 timmar den senaste sammanhängande sömnen. Man ska också undvika att förlägga körning klockan 03–06 då de flesta befinner sig i botten av dygnsrytmen, berättar projektledare Anna Anund.

Syftet med projektet som redovisas i VTI notat 20-2013 har varit att utreda begreppet ”uttröttning” med fokus på att tydliggöra vad som krävs för att en förare som orsakat en olycka ska kunna straffas. Syftet har även varit att definiera begreppet så att trafikanter vet när det kan finnas risk för uttröttning och därmed avstår från att köra.

Slutsatsen i rapporten är att det regelverk som finns i dag inte är tillräckligt för att fälla förare som kör i uttröttat tillstånd eller har orsakat olyckor då de varit uttröttade. Bedömningen är att det så länge det inte finns objektiva sätt att mäta antingen sömnighet eller prestation så är det inte möjligt att hitta en bättre lösning än det regelverk som finns idag. Forskarna förordar att lagen kvarstår som den är idag till dess att objektiva sätt att mäta finns tillgängliga. 

Det mest effektiva för att förhindra körning i trött tillstånd är insatser för att förbättra kompetensen och insikten hos förare. Det finns en avsaknad av ett tydligt ansvar för kommunikation och information inom trafikområdet och det är därför viktigt att tydliggöra om detta är en fråga för Trafikverket eller Transportstyrelsen.

Forskarna framhåller också att det är viktigt att uttröttning finns med som en del i ISO 39001 arbetet och därmed blir en faktor när vi skapar en framtida säkerhetskultur inom yrkestrafiken, samt att de läkarintyg som är ett krav vid sjukdom kan baseras på systematiska och evidensbaserade bedömningar. Tekniska system spås en god framtid när de lyckas mäta förarens vakenhet och prestation. Modellering av trötthet hos förare med avseende på tid på dygnet, sömn och vakenhet är då en av förutsättningarna för att optimera till exempel scheman för yrkesförare. I rapporten rekommenderas också fortsatt arbete med räffling av vägar samt att skapa fler rastplatser som uppfyller krav från både privata förare och yrkesförare.

Prionsjukdomar är dödiga neurodegenerativa sjukdomar som uppstår när så kallade prionproteiner felveckas. Exempel på prionsjukdomar är scrapie hos får, galna kosjukan och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom hos människor.

Vad som får prionproteinerna att felveckas till den amyloida sjukdomsorsakande formen är en öppen fråga. Den otillräckliga kunskapen om de faktorer som är involverade i felveckningen av prionproteinerna gör upptäckten av nya läkemedel mot prionsjukdomar utmanande.

– Vi har nu visat att ribosomens proteinveckningsaktivitet (PFAR) troligen är involverad i prionbildning och således är en ny potentiell måltavla för läkemedel mot prionsjukdomar. Om vi kan förstå mekanismen kan vi även hitta sätt att stoppa processen på, säger Suparna Sanyal, lektor vid institutionen för cell och molekylärbiologi vid Uppsala universitet.

Ribosomen är cellens maskin för proteinsyntes. Hur ribosomen tillverkar proteiner är väl karaktäriserat medan PFAR är en relativt ny upptäckt. PFAR är en funktion hos det ribosomala RNA:t i den stora ribosomala subenheten. Det aktiva sätet för PFAR överlappar med det aktiva sätet för proteinsyntes men de specifika nukleobaserna i RNA:t som är nödvändiga för de två funktionerna är olika.

– Våra resultat visar att de två prioninhibitorerna 6-aminophenanthridine och guanobenz acetat inhiberar prionformation genom att binda till det ribosomala RNA:t och blockera PFAR. Detta indikerar att ribosomen, och mer specifikt PFAR, är ett nytt mål för antiprionläkemedel. Vidare har vi utvecklat en in vitro mätmetod för PFAR som kan användas för att utvärdera prioninhibitorer på ett mer tids och kostnadseffektivt sätt än tidigare metoder, säger Suparna Sanyal.

Referenser: Pang, Y., Kurella, S., Voisset, C., Samanta, D., Banerjee, D., Schabe, A., Dasgupta, C., Galons, H., Blondel, M., and Sanyal, S. (2013) The antiprion compound 6-Aminophenanthridine inhibits protein folding activity of the ribosome by direct competition. J. Biol. Chem. doi/10.1074/jbc.M113.466748

Den nya forskningsmiljön, kallad TOCSYC – testning av kritiska egenskaper i komplexa system – är ett samarbete mellan Mälardalens högskola, BTH, Högskolan i Skövde, Karlstad universitet och SICS Swedish ICT. Forskningsmiljön har tillsammans beviljats finansieringen av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Forskningsmiljön koordineras av Mälardalens högskola med projektstart i september 2013.

– De senaste åren har vi sett ett ökat intresse att applicera resultat från forskningens framkant inom programvarutestning. Jag kan konstatera att intresset att hitta tekniska lösningar för utmaningar som företag står inför avseende programvaruteknik bara ökar. Fler och fler företag har börjat ge upp på att sätta mer ingenjörer på uppgifter som datorer bör klara bättre, säger Richard Torkar, docent vid BTH.

Programvara och inbyggda datorer, så kallade inbyggda system, är ofta en mycket viktig del i svenska industriprodukter och exportvaror. Den snabba tekniska utvecklingen gör att kraven på företagen hela tiden ökar. De måste ta fram än mer avancerade produkter, vilket innebär mer komplexa och kritiska inbyggda system. Kostnaden för att testa de nya inbyggda systemen är en stor del av den totala utvecklingskostnaden för företagen och för att minska denna kostnad behövs effektivare testmetoder i ett tidigare utvecklingsskede. Med den nya forskningsmiljön kommer kunskapen om att testa kritiska egenskaper hos komplexa inbyggda system att öka.

– Det övergripande målet är att möjliggöra och stödja kostnadseffektiv testning i inbyggda system. Testning av inbyggda system kan tyckas vara en liten detalj men för företagen är testningen av stor vikt, eftersom de inbyggda systemen är avgörande för produktens prestation. Då vi är fem framstående parter inom mjukvarutestning i forskningsmiljön TOCSYC, har resultaten av forskningen goda möjligheter att få stor akademisk och industriell betydelse, säger professor Paul Pettersson som leder TOCSYC.

KK-stiftelsen finansierar i år inom ramen för SIDUS – starka distribuerade forskningsmiljöer, två nya forskningsmiljöer. TOCSYC finansieras med 27 miljoner kronor och totalt tretton personer kommer vara involverade i satsningen varav två till tre seniora forskare från BTH.
 

– Upptäckten gör det också möjligt att öka funktionaliteten och fortsätta pressa gränserna för miniatyrisering av elektronik, säger professor Johan Liu vid Chalmers som leder det internationella forskarsamarbetet.

Elektroniska system skapar i dag stora mängder värme, framför allt på grund av den ständigt ökande efterfrågan på mer funktionalitet. För att behålla livslängden på systemet är det viktigt att kunna avlägsna värme effektivt. En tumregel säger att om arbetstemperaturen ökar med 10 grader Celsius, så halveras livslängden i det elektroniska systemet.

I studien har forskarna fokuserat på att sänka temperaturen i den lilla del där elektroniken arbetar som mest intensivt – som till exempel inuti en processor. Sådana små värmepunkter, eller hotspots, finns i all elektronik. Storleksmässigt befinner de sig på mikro- eller nanoskalan, det vill säga runt en tusendels millimeter eller ännu mindre.

– Den normala arbetstemperaturen i de värmepunkter vi kylt med ett skikt grafen ligger mellan 55 och 115 grader Celsius. Den temperaturen har vi lyckats sänka med upp till 13 grader, vilket inte bara ger en bättre energieffektivitet utan dessutom förlänger livstiden på elektroniken, säger Johan Liu.

Effektiv kylning är en stor utmaning i många olika tillämpningar, som till exempel fordonselektronik, kraftelektronik, datorer, radiobasstationer och för olika lysdioder, så kallade LED-lampor. I fordonselektroniska system kan varje enskild enhet i tändsystemet pumpa ut upp till 80 W kontinuerligt och i övergående skede upp till 300 W (inom 10 nanosekunder). LED-lampor kan ha en värmeintensitet nästan lika stor som solens, med upp till 600 W/cm2, på grund av sin extremt lilla storlek.

Bättre kylning av elektronik kan ge mycket stora vinster. Enligt en ny amerikansk undersökning, som bygger på data från 2006, går cirka 50 procent av den totala el som används för att köra dataservrar till att kyla systemen.

Chalmers-studien, som utförts i samarbete med HongKong University of Science and Technology, Shanghai University i Kina och SHT Smart High Tech AB, har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Carbon.

Läs artikeln: Thermal chemical vapor deposition grown graphene heat spreader for thermal management of hot spots.

Fakta om grafen
Grafen, ett enda lager av kolatomer, är starkare än stål, och ändå lättviktigt och flexibelt. I grafen förflyttar sig elektroner mycket snabbare än i kisel. Det är också en genomskinlig elektrisk ledare, som kombinerar elektriska och optiska egenskaper på ett exceptionellt sätt. Grafen är en mycket god värmeledare, hela tio gånger bättre än koppar.
Det finns flera metoder för att tillverka grafen som kan skalas upp till industriell nivå. För elektronik-tillämpningar kan grafen av hög kvalitet tillverkas med en metod som kallas för kemisk förångningsdeponering (chemical vapour deposition).

Barnacles can be found in all marine environments and are a major problem for both small boats and large ships. Barnacles accumulate on the hulls and can reduce the fuel economy of a vessel by up to 40 per cent, increasing CO2 emissions accordingly.

Barnacles penetrate the surface
While most marine organisms that attach themselves to hulls – for example mussels and algae – can easily be scraped off, barnacles literally grow into the surface and form dense calcium deposits underneath the paint.

The most common method used to prevent fouling is to mix the paint with a poisonous substance. The poison is then released slowly from the painted hull to discourage invaders, and eventually ends up in the water to the detriment of other marine organisms. This is how for example tributyltin oxide (TBTO), a biocide used in the 1980s and 1990s, led to a global environmental disaster. TBTO was banned worldwide after it was discovered that the use was making oysters and similar animals infertile.

About 90 per cent of the anti-fouling hull paints used today are based on copper oxide, causing large amounts of copper to be released into the seas and oceans.

‘This type of environmental effect cannot be accepted in the long run,’ says Pinori.

Digging their own grave in the paint
Now Pinori has found a new method. With the new method, the paint and the poison are modified so that the poison is kept inside the paint, minimising the release of it into the water. Instead, the barnacle’s own ability to penetrate the paint is used. When the organisms attach to the surface, the poisoning begins.

‘You can say that they dig their own grave in the paint,’ says Pinori.

Zero emissions possible
The toxin used in the new type of paint is ivermectin – a molecule produced by the bacterium Streptomyces avermitilis. A good effect has been achieved with only one gram of ivermectin per litre of paint, or a concentration of only .1 per cent. The effect lasts for many years and can replace the copper currently used in hull paints. The research indicates that only very small amounts of the substance leach into the water.

‘My research shows that the small amounts that are released are unrelated to the effectiveness of the method. This means that if we can eliminate the leaching completely, the effect will not be sacrificed. Zero emissions will be our next goal. We’re looking forward to continuing the development of this method within the EU project LEAF, Low Emission Anti-Fouling. It’s a three-year project that SP has been granted together with Professor Elwing’s group at the University of Gothenburg and other international partners,’ says Pinori.

Title of the doctoral thesis: Low Biocide Emission Antifouling Based on a Novel Route of Barnacle Intoxication

Link to the thesis: http://hdl.handle.net/2077/32814

Ny Örebrostudie publicerad i The Journal of Positive Psychology [Ref 1] visar ett tydligt samband mellan negativa minnen och sömnbesvär.

– Antalet negativa minnen förutsåg sömnsvårigheter, säger Shane MacDonald som skrivit artikeln tillsammans med Reza Kormi-Nouri, båda forskare i psykologi vid Örebro universitet.
Många människor drabbas av sömnproblem någon gång i livet. Hela 30 procent av vuxna svenskar rapporterar att de lider av sömnsvårigheter. Forskning har visat att negativa tankar kan vara startpunkten i en ond och negativ spiral mot depression. Psykologiforskare vid Örebro universitet visar att detsamma även kan gälla för sömnsvårigheter.

Värdesätta minnen
Deltagarna i Örebrostudien ombads att försöka minnas olika händelser från de senaste tio åren. Nästa steg var att värdesätta minnena. Deltagarna fick ge dem en status som positiva, negativa eller neutrala.

– De deltagare som hade många negativa minnen och inte så många positiva sov allra sämst. Samtidigt sov deltagarna som värdesatte sina olika minnen som positiva allra bäst. Vår studie visade alltså att det fanns ett klart samband mellan negativa minnen och sömnsvårigheter, säger Shane MacDonald.

Tankar en riskfaktor
– Vi vet redan att kön, ålder och emotion spelar in på hur vi sover. Detta blir ytterligare en pusselbit som faller på plats. ­Studien stödjer den kognitiva teorin om att våra tankar kan utgöra en riskfaktor för långvariga sömnproblem, säger Shane MacDonald, som tillhör Center for Health and Medical Psychology, CHAMP.

CHAMP är ett centrum för hälsopsykologi och medicinsk psykologi som startades 2005 vid Örebro universitet. Huvudsyftet med CHAMP är att undersöka psykologiska mekanismer som leder till psykisk eller fysisk hälsa eller ohälsa och målet är att hitta preventiva åtgärder.

Undersökningen bygger på anmälda ärenden hos Riksenheten mot korruption mellan åren 2003 och 2011. Totalt rör det sig om 684 avslutade ärenden och 1 248 påstådda gärningspersoner.

– Byggbranschen som redan utmärker sig för problem med ekonomisk brottslighet, sticker ut även i den här undersökningen. Nära en tredjedel av alla påstådda mutgivare är verksamma inom bygg- och anläggningssektorn, säger Lars Korsell, enhetschef på Brå. Riskfaktorn är att verksamheten består av projekt och det är viktigt att hela tiden komma i fråga för nya projekt.

I konkurrensen som uppstår vid upphandling, kan det innebära att mutor erbjuds och tas emot i flera led. Men oftast är det enklare typer av mutor som erbjuds. Det kan handla om konferensresor, tekniska prylar eller fina middagar.

Myndigheter som utfärdar tillstånd särskilt utsatta
Personer som ansvarar för tillståndsgivning och godkännanden ligger i riskzonen för att utsättas för korruption. Det handlar om verksamheter som bilbesiktning, alkoholutskänkning, livsmedelstillstånd och bygglov. Det är vanligt att korruptionen upptäcks av privatpersoner men också att den som erbjudits en muta, själv anmäler händelsen.

– Det finns en korruptionsproblematik i Sverige som bör tas på största allvar eftersom den påverkar myndighetsutövningen i enskilda beslut, säger Lars Korsell. Ytterst handlar det om allas likhet inför lagen. Korruptionen påverkar även förtroendet för privat och offentlig sektor. Men mycket görs och har gjorts, för att se över rutiner och minska utrymmet för korruption, maktmissbruk och jäv.

I rapporten föreslås en rad åtgärder för att förebygga korruption, bland annat behöver riskerna identifieras och kontrollsystemen förbättras. Brå föreslår också att riktlinjer, policyer, rutiner och liknande, upprättas eller ses över samt att utbildningsinsatser genomförs i syfte att öka kunskapen om korruption.

Anders Plantin hade arbetat som läkare i 20 år när han inledde en ny bana som logistikforskare på Chalmers.

– Jag har engagerat mig inom det här området på grund av all frustration jag har känt under åren i sjukvården, säger han. Där finns ett extremt stort behov av bättre produktionsplanering. Vårdens största problem är inte medicinska, utan organisatoriska.

Kirurgkliniken i Skövde var en ganska typisk sjukhusklinik för några år sedan. Den hade en operationskö på 120 dagar i genomsnitt. Personalen jobbade hårt och hade en hög stressnivå, men de hade svårt att se vad man kunde göra åt det hela och planeringsprocesserna var dåligt utvecklade.

Jobbar smartare, inte hårdare
Våren 2010 startade ett förbättringsprojekt på kliniken. Anders Plantin fick rollen som projektledare, samtidigt som han påbörjade en studie av förändringen, i rollen som forskare.

När studien var klar två år senare kunde han konstatera att projektet hade fått väldigt positiva konkreta resultat. Kliniken har inte fått ökade resurser under perioden, men operationskön är numera nere på 30 dagar i genomsnitt. Det är precis lagom för att kunna matcha operationstiderna med rätt patienter. Personalen upplever inte att arbetsbördan har ökat, utan att den har jämnats ut så att det blir färre dagar med överbelastning.

– Detta handlar inte om att folk ska springa ännu fortare, säger Anders Plantin. Och projektet kom inte till på grund av besparingskrav, utan ett beslut om att utbilda medarbetarna i förbättringsarbete. Förändringen har drivits fram av medarbetarna eget engagemang. Det tror jag är nödvändigt om man ska få till en förändring som är hållbar i längden.

Förbättringsprojektet har bestått av många olika processer och åtgärder (se faktaruta). Ett konkret exempel är att man nu har ett jämnare antal kirurger i tjänst på operationsavdelningen. Tidigare varierade antalet kirurger mellan 2 och 8, medan antalet övrig personal och operationssalar var mer konstant. Antalet läkare var ofta den begränsande faktorn.
Kunskap från industrin till sjukvården

Anders Plantin är doktorand vid forskningscentrumet Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers, där man arbetar just med sjukvårdens organisatoriska problem. Kunskap om till exempel produktionsplanering har utvecklats inom tillverkningsindustrin under mer än 50 år. Forskarna på CHI arbetar med att anpassa den kunskapen och överföra den till sjukvårdens verklighet – något som kommer att behövas allt mer under kommande år när sjukvårdens utmaningar blir än större, bland annat på grund av vår åldrande befolkning.

CHI:s föreståndare Andreas Hellström menar att det finns enorma möjligheter för svensk sjukvård att förbättras på ett liknande sätt som kirurgkliniken i Skövde.

– Flera studier visar att 20 till 30 procent av sjukvårdens kostnader beror på brister i effektivitet, säger han. De kostnaderna är det första man måste försöka få bort, snarare än ta till generella nedskärningar. Mycket kan vinnas bara genom att satsa på modern kunskap om kvalitetsarbete, logistik och organisering.

EU-kommissionen har presenterat en vägledning som är tänkt att användas när offentliga organisationer i unionen ska utveckla och upphandla sina IT-system. Delar av innehållet i vägledningen baseras på forskning från Högskolan i Skövde.

Det är forskargrupper Software systems vid Högskolan i Skövde som genomfört den studie EU-kommissionen refererar till. Forskargruppen arbetar sedan fler år tillbaka med att studera användningen av öppna standarder inom svensk offentlig sektor.

– Att inte använda öppna standarder begränsar myndigheternas möjligheter att konkurrensutsätta sina IT-leverantörer och därmed rakar IT-kostnaderna i höjden. Dessutom finns det risk för att viktig information går förlorad när system som inte bygger på öppna standarder används, säger Björn Lundell, biträdande professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde.

– Vi är övertygade om att samarbetet kommer att öppna möjligheter för nya innovativa projekt som spänner över respektive forskningsråds ansvarsområden, säger professor Birgitta Öberg, ordförande i  mnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.

– Satsningen ger möjligheter att öka kunskapen om vårdforskningens effekter och hur resultaten kan tillämpas i hälso- och sjukvård och inom vård och omsorg, säger professor Lars Wärngård, programchef på Forte.

Hälso- och sjukvården och omsorgssektorn står inför stora utmaningar som förändrad ålderstruktur i befolkningen, ökat antal folksjukdomar samt nya organisationsformer. Om drygt ett decennium börjar sextiotalisterna gå i pension. Fyrtiotalisterna når en mer vårdkrävande ålder samtidigt som den del av befolkningen som arbetar endast ökar marginellt. Vårdforskning är av central betydelse för att utveckla hälso- och sjukvård och omsorg samt förbättra befolkningens hälsa. Det finns därför skäl att stärka såväl vårdforskningens vetenskapliga bas som dess koppling till hälso- och sjukvårdens och omsorgssektorns behov.

Samverkan för ökad interaktion inom vårdforskningen
Det ökade stödet till forskningsområdet ger möjlighet att bejaka vårdforskningens multi- och interdisciplinära karaktär. I Vetenskapsrådets rapport (2:2012) och i Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskaps samlade forskningsstrategi för hälsa och välfärd (S2011/991/SAM) identifieras insatser som kan bidra till att stärka området.

För att öka interaktionen mellan medicinsk och samhällsorienterad vårdforskning behövs samverkan mellan de större forskningsfinansiärerna inom området. Forte och Vetenskapsrådet har bildat en strategisk samrådsgrupp som kommer att ha det övergripande ansvaret för koordinering av denna satsning. En gemensam utlysning kommer att öppnas under hösten 2013.

Tolv nya förstudiebidrag ska ge möjlighet att under ett år pröva ett nytt perspektiv i syfte att addera nya angreppssätt på ett nytt eller pågående forskningsprojekt.  

Forte fördelar även fem så kallade seniorbidrag i syfte att sprida och överföra kunskap från mer erfarna forskare till yngre forskare, eller till aktörer inom vård och omsorg där behov av kunskapsbyggande finns. 

– Jag är mycket nöjd med att vi fått in så många som cirka 130 ansökningar som tillsammans ger en imponerande bredd och kvalitet. Det skapar goda förutsättningar för hög klass inför nästa års utlysning. Senare i höst kommer även ett antal 6-åriga programstöd att beviljas inom vårdforskning, säger professor Lars Wärngård, programchef, Forte.

UCDP registrerade 32 aktiva konflikter 2012, vilket är en minskning med fem sedan året innan. Trots detta ökade det totala antalet strids-relaterade dödsoffer dramatiskt under året. Under de 24 år som gått sedan Kalla Krigets slut så har UCDP endast vid sex tidigare tillfällen rapporterat högre nivåer.

– Det är farmför allt kriget i Syrien som bidragit till den stora ökningen, säger Lotta Themnér, projektledare inom programmet. Inte sedan det mellanstatliga kriget mellan Eritrea och Etiopien 1999-2001 har vi sett en sådan blodig konflikt.
Trots detta har relativt lite gjorts från internationellt håll.

– Det är anmärkningsvärt eftersom alla stora konflikter sedan mitten av 1980-talet har sett ett nära samförstånd mellan stormakterna för att åtminstone få tillstånd ett eldupphör men oftast också en förhandlingslösning. Det är illavarslande för stormaktsrelationernas utveckling och den i sin tur har stor betydelse för hur lokala konflikter hanteras, menar professor Peter Wallensteen, ledare för konfliktdataprogrammet.

Vid sidan av kriget i Syrien bidrog även utvecklingen i några av de andra större konflikterna till de dystra siffrorna. I såväl Somalia som Jemen eskalerade konflikterna och dödstalen steg kraftigt.

Efter en treårig period när få förhandlingar nått resultat ökade antalet fredsavtal 2012. Under året undertecknades fyra avtal: ett vardera i Centralafrikanska Republiken, Sydsudan och Filippinerna och därtill ett i konflikten mellan Sydsudan och Sudan. Även om detta vid första anblicken är positiva nyheter menar forskarna att det bör ses i ett större sammanhang. Konflikterna är fortfarande många och antalet avtal ändå betydligt lägre än under 1990-talet. Dessutom är avtal endast ett första steg i en lång process mot fred och flera av dessa avtal har redan fått problem av olika slag.

Vid stora kirurgiska ingrepp finns det alltid risk för komplikationer i form av infektioner, inflammationer eller syrebrist i viktiga vävnader och organ. De här komplikationerna märks ofta inte innan de fått fäste och kan då vara livshotande. Ibland har patienterna hunnit lämna sjukhuset, till synes på väg att tillfriskna.

– Genom att analysera bukvätskan med hjälp av en mikrodialyskateter kan vi få fram en markör som säger att det finns risk för stora komplikationer och då kan man sätta in motåtgärder i tid. Att vara proaktiv idag kan undvika stora problem i morgon.

Blod och vätska
I forskningen har man mätt olika nivåer av glukos, laktat, pyruvat och glycerol i bukvätskan under och efter operationerna och även då det uppstått komplikationer.

– Vi har fått en bild av cellernas ämnesomsättning under de här processerna och vi har kunnat se att vissa nivåer förändras tidigt i ett förlopp, tidigare än när man kan se reaktioner hos patienterna.

Forskningen har även undersökt värden hos diabetiker och överviktiga personer eftersom det är grupper som blir fler och som oftare drabbas av komplikationer i samband med operationer.
En typ av operationer, där komplikationer inte är ovanliga, är ingrepp vid rupturerad bukaortaneurysm, alltså där kroppspulsådern har brustit. Det som ibland orsakar problem efter dessa stora ingrepp är att patienterna drabbas av högt tryck i buken. Detta drabbar organen i buken exempelvis njurarna och kan leda till att de slutar fungera.

Det här är operationer, som Universitetssjukhuset i Örebro har specialiserat sig på och där det finns stora vinster att göra om man kan i tid upptäcka eller förebygga problem.

– Tidiga tecken på livshotande tillstånd ger möjligheter till ingrepp som minskar sjuklighet och död, säger Tal Hörer, som ser sin avhandling som början på ett fortsatt arbete.

– Den grundläggande forskningen i samband med det här arbetet har gett många idéer att gå vidare med. Jag har fått kunskaper och verktyg för att gå vidare och det är alla dessa små steg, som sammantagna leder till större framsteg.

Han vill fortsätta arbetet med att utveckla den mikrodialys av bukvätskan, som ledde till observationen av tidiga problemmarkörer, till en metod som är enkel att använda i kliniska sammanhang.

I kroppens celler finns vår arvsmassa, DNA, som innehåller gener. Generna ärver vi och de kan inte ändras. På generna sitter så kallade metylgrupper som påverkar vilket uttryck genen ska ha, om den är ”på” eller ”av”. Metylgrupperna kan man påverka på olika sätt, med träning, kost och sin livsstil, i en process som kallas DNA metylering. Detta är epigenetik, ett relativt nytt forskningsområde som på senare tid har rönt allt större intresse.

– Vår studie visar på positiva effekter av träning eftersom det epigenetiska mönstret av gener som påverkar fettupplagring i kroppen ändras, säger Charlotte Ling, ansvarig författare till artikeln.

I studien undersökte forskarna vad som hände med metylgrupperna i fettcellerna hos 23 lätt överviktiga, friska, män i 35-årsåldern som tidigare inte ha utövat någon fysisk aktivitet, då de gått regelbundet på spinning och gympa under ett halvår.

– Egentligen skulle de gå på tre pass i veckan, men de gick i genomsnitt 1,8 gång, säger Tina Rönn, försteförfattare till artikeln som publiceras i PLOS Genetics.

Med hjälp av en teknik som analyserar 480 000 positioner i hela arvsmassan kunde de se att epigenetiska förändringar skett i hela 7000 gener (en människa har 20-25 000 gener).

Därefter gick de vidare och tittade specifikt på metyleringen i generna som kopplas till typ 2 diabetes och fetma.

– Vi fann förändringar även i de generna, vilket tyder på att förändrad DNA metylering till följd av fysisk aktivitet kan vara en av mekanismerna för hur dessa gener ökar risken för sjukdom, säger Tina Rönn och tillägger att detta aldrig tidigare studerats i fettceller och att man nu har en karta över DNA-metylomet i fett.

I laboratoriet kunde forskarna in vitro (då man studerar cellodlingar i provrör) sedan bekräfta fynden genom att stänga av vissa gener och på det viset få ett minskat uttryck av dessa gener. Resultatet var en förändrad upplagring av fett i fettcellerna.

En ny bok – Transnational Ecocinema Film Culture in an Era of Ecological Transformation (Intellect förlag, maj 2013) – utgiven av filmvetarna Tommy Gustafsson (Linnéuniversitetet) och Pietari Kääpä (Helsingfors universitet) försöker dock ändra på detta.

I denna samling texter, vilka utgår från ett antal filmer från en rad olika länder och kulturer bortom Hollywood, försöker författarna att sätta in filmerna i sina respektive ekonomiska och politiska sammanhang och att samtidigt öppna upp den eko-kritiska debatten även för filmen. Syftet är att ge läsaren en både mer heltäckande och mer nyanserad bild av var filmskapandet befinner sig idag i det globala miljötänkandet.

Om redaktörerna:
Tommy Gustafsson undervisar och forskar, och har tidigare publicerat böcker och artiklar om bland annat manlighet och genusrelationer i svensk filmkultur, om hur media ”minns” folkmordet i Rwanda och om den oberoende filmaren Oscar Micheaux. Pietari Kääpä har tidigare bland annat skrivit om filmaren Mika Kaurismäki samt varit redaktör för Directory of World Cinema: Finland och World Platser Film: Helsingfors.

Skolan ska ge elever en flerspråkig kompetens, det vill säga den ska göra det möjligt för elever att med hjälp av olika språk röra sig över nations- och kulturgränser och möta andra människor. Örebroforskaren Karin Allard har undersökt undervisning i främmande språk för hörselskadade och döva elever och hennes forskning visar att språkundervisningen vid specialskolan inte svarar mot målen i kursplanerna.

– Olika modeller som styr undervisningen håller eleverna kvar i ett slutet klassrum. Tanken att eleverna, enligt kursplanen, själva skulle kunna kommunicera, åtminstone i skrift, eller att läsa allt mer avancerade texter tycks inte ingå som koncept i den språkundervisning som jag har studerat, säger Karin Allard, forskare i pedagogik, som skrivit doktorsavhandlingen Varför gör de på detta viset? vid Örebro universitet.

Statisk form av undervisning
Språkundervisningen hör hemma i en generell och traditionell undervisningstradition men Karin Allard är ändå förvånad över hur lite den har förändrats över tid. Hon beskriver den som en statisk form av undervisning, som är hårt knuten till text. Dessutom är språkundervisningen för döva och hörselskadade styrd av tvåspråkighetsmodellen.

– Tvåspråkighetsmodellen går ut på att det skrivna är kunskapen och teckenspråket står för förklaringen. När man överför den modellen till undervisningen i moderna språk hamnar kommunikationen på målspråket i kläm, säger Karin Allard.

Språkundervisningen Karin Allard har följt ger inte eleverna en möjlighet att kommunicera över språkgränser eller använda de språk de lärt sig i framtida studier eller på arbetsmarknaden. Karin Allard beskriver språkundervisningen för döva och hörselskadade som att man talar om språket men man är inte i språket.

Finns förutsättningar
Både lärarens frågor och elevernas svar handlar huvudsakligen om översättning av isolerade och ur sin kontext lösryckta engelska eller spanska ord från och till svenskt teckenspråk. Man är i språket när man istället låter eleverna diskutera innehållet i texterna.

– Men det finns förutsättningar för att blir bättre på kommunikation och skapa större variation på lektionerna. Klassrummen i specialskolan är utrustade med avancerad teknisk utrustning som skulle kunna öppna för elevernas möjligheter till kommunikation. Dessutom undrar jag om inte de internationella teckenspråken, som brittiskt, amerikanskt eller spanskt, skulle kunna användas i undervisningen, säger Karin Allard.

– Samtidigt kan undervisningen vid andra specialskolor, som inte jag har undersökt, se annorlunda ut. Mina resultat är därför inte är helt generaliserbara, avslutar hon.