– Kunskap om detta är angeläget eftersom antalet studenter som studerar via Internet ökar. Även inom näringslivet finns ett behov av att kunna erbjuda medarbetare interna utbildningar och kompetensutveckling via olika nätbaserade resurser. Tillgång till god nätbaserad utbildning är också strategiskt viktigt med tanke på en hållbar regional utveckling, säger projektledare och docent Jörgen From på pedagogiska institutionen vid Umeå universitet.
Idag ställs allt större krav på undervisande personal när det gäller att kunna använda informationsteknik. Företag och högskolor måste vara säkra på att kunna erbjuda denna kompetens. Det finns också ett behov av att kunna beskriva den pedagogiska digitala kompetens som behövs för att kunna rekrytera rätt och fortbilda den befintliga personalen.
– De riktlinjer som finns fokuserar på traditionell campusutbildning. Det räcker inte bara med pedagogisk kompetens, med utgångspunkt i campusundervisning, utan den behöver kompletteras med kompetens som är specifik för nätbaserad utbildning, säger professor Michael Uljens vid Åbo Akademi.
Projektet kommer att ta upp vad som innefattas i pedagogisk digital kompetens och hur den kan mätas, bedömas och dokumenteras, samt stärka det gränsregionala samarbetet. Under projekttiden kommer workshops att erbjudas för att utveckla lärares pedagogiska digitala kompetens.
Projektet administreras av Umeå universitet och dess största finansiär är Interreg-programmet Botnia-Atlantica. Projektet startade i april 2013 och pågår till början av år 2014.
Mer information om projektet Pedagogisk digital kompetens finns på:
www.epedagogik.eu
I en avhandling från Uppsala universitet har Clara Iversen, doktorand vid sociologiska institutionen, undersökt socialpsykologiska aspekter av intervjuer med våldsutsatta barn i åldrarna 9-14 år. Studien visar att barn som intervjuas om sina upplevelser av våld i hög grad kan hantera ledande frågor och definiera sina upplevelser. Direkta frågor om svåra ämnen kan därför vara en bra utgångspunkt för att möjliggöra samtal, men ett alltför ensidigt fokus på registerbarhet och vetenskaplighet kan innebära att intervjuaren inte ser hela bilden.
– Det kan till exempel handla om att barnet ger ett svar som frågeformuläret inte tillåter, och då registreras inte svaret. I vissa fall formulerar också barnen om sina svar, för att de ska passa in i mallen, säger Clara Iversen.
Intervjuer används allt mer inom socialt arbete med barn som ett sätt att vetenskapligt grunda bedömningen av barnens behov och utvärdera stödinsatser. I en av artiklarna i avhandlingen, publicerad i British Journal of Social Psychology, analyseras intervjufrågor som syftar till att undersöka barns förmåga att mentalisera; det vill säga deras förmåga att sätta sig in i förövarnas tankar och känslor. Forskning om mentalisering har tidigare hävdat att barn som varit med om traumatiska händelser kan ha problem med att sätta sig in i andras tankar. Denna studie visar dock att mentaliseringsteorin inte tar hänsyn till de moraliska och handlingsmässiga aspekterna av att anta hur någon annan tänker.
I avhandlingen lanseras även begreppet trobarhet (believability) – en kombination av trovärdighet och vetbarhet. För att kunna föreställa oss vad andra tänker krävs att vi både tolkar de signaler som sänds ut och att vi kan lita på dem – de behöver vara trobara.
– Eftersom barn som utsatts för våld sällan ser sina förövare som trobara påverkar detta barnens svar i intervjuerna på sätt som ligger utanför teorins ramar. Studier av intervjuinteraktion kan därför utveckla vår förståelse för vad som står på spel när det handlar om svåra ämnen, och öka lyhördheten för barns svar i dessa intervjuer, säger Clara Iversen.
I munhålan finns över 700 stycken identifierade bakteriearter som bidrar till den mikrobiella orala biofilmen, även kallad tandplack. Nybildade plack innehåller vanligtvis snälla bakterier som inte orsakar sjukdom, men om placken får växa ostört kommer sjukdomsframkallande bakterier att ansluta sig till biofilmen, med karies eller tandlossning som följd.
Streptokocker är ett bakteriesläkte där en del arter har munhålan som hemvist och bakterierna kan ofta hittas tidigt i plack. För att kolonisation av munhålan ska ske måste bakterierna snabbt binda till värdmolekyler för att förhindra att de sväljs ner. Därför har bakterier ytprotein som används för vidhäftning.
Åsa Nylander, doktorand vid institutionen för odontologi, Umeå universitet, har studerat tre ytproteiner på tre olika arter av streptokocker. S. gordonii är en snäll bakterie som inte orsakar några sjukdomar, men den kan indirekt bidra till tandlossning genom att patogena bakterier kan binda till proteinstrukturer på dess yta. S. mutans producerar syra som fräter sönder emaljen vilket leder till karies. S. pyogenes är inte specifik för munhålan utan den återfinns vanligtvis i andningsvägarna. Den kan bland annat orsaka halsfluss, vissa hudinfektioner och även svåra infektioner, vilket ligger bakom att den ibland kallas för en ”köttätande bakterie”.
Trots att S. mutans ytprotein SpaP och S. pyogenes ytprotein AspA vistas i vitt skilda miljöer är de nästan identiska. Åsa Nylander har visat att S. gordonii Sgo0707 binder till kollagen samt till de celler som bekläder munhålan, så kallade keratinocyter. Genom att kristallisera proteinerna kan de bestrålas av röntgenstrålar, vilket gör att man få fram den tredimensionella strukturen av proteinerna. Enligt Åsa Nylander kan strukturen på proteiner både påvisa tänkbara proteinfunktioner, men också vara en viktig del i potentiell läkemedelsdesign.
FAKTA
Avhandlingen har publicerats elektroniskt: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-78920.
Den 12 september försvarar Åsa Nylander, institutionen för odontologi, sin avhandling med den svenska titeln Strukturella och funktionella studier av ytadhesin på streptococcus. (Engelsk titel: Structural and functional studies of streptococcal surface adhesins).
Opponent: Maria Selmer, docent och universitetslektor vid institutionen för molekylärbiologi; struktur och molekylärbiologi, vid Uppsala universitet. Huvudhandledare: Karina Persson.
Susanne Tafvelin, Umeå universitet, har studerat ledarskapsprocesser i socialtjänsten med fokus på ett transformellt ledarskap, som bygger på att ledaren med hjälp av visioner och genom att vara en förebild inspirerar personalen att prestera utöver förväntan. Tidigare studier har visat att transformellt ledarskap leder till ökad prestation och välmående.
– Min analys visar att detta kan bero på att ledaren verkligen påverkar arbetsklimatet, då upplevelsen av ett innovativt klimat som berikar förklarade varför ett transformellt ledarskap gav högre skattningar av välmående säger Susanne Tafvelin.
Studierna som bygger på enkäter med personal och intervjuer med chefer i en socialtjänst i en kommun i norra Sverige, identifierar även faktorer som kan underlätta och öka effekten av ledarskapet.
– Anställda som hade arbetat under en transformell ledare under en längre tidsperiod (mer än 1,5 år) upplevde högre engagemang och rolltydlighet än anställda som haft en transformell ledare kortare tid eller haft en ledare som inte var transformell. Detta visar på vikten av tid och fördelen med att låta chefer leda samma personalgrupp under en längre tidsperiod.
Studierna visar även att personal som upplevde socialt stöd från kollegor i kombination med en transformell ledare var de som var mest engagerade i sitt arbete.
– Personalen spelar en viktig roll i ledarskapsprocessen. Socialt stöd tar tid att utveckla och även här pekar resultaten på vikten av stabila relationer i arbetslivet, säger Susanne Tafvelin.
Faktorer som kan hindra chefer från att utöva ett transformellt ledarskap identifierades också. En intervjustudie med nyrekryterade chefer visar att dessa chefer visserligen strävade efter ett transformellt ledarskap men upplevde att en hierarkisk organisationsstruktur, återkommande organisationsförändringar och bristande arbetsmiljö för cheferna hindrade dem från att utöva det ledarskap man tänkt sig. Resultaten visar även att dessa hinder istället resulterade i ett passivt och frånvarande ledarskap bland de intervjuade cheferna.
FAKTA
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79335
Fredagen den 13 september försvarar Susanne Tafvelin, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med den svenska titeln Den transformella ledarskapsprocessen: förutsättningar, mekanismer och utfall i socialtjänsten, engelsk titel: The transformational leadership process: Antecedents, mechanisms, and outcomes in the social services.
Fakultetsopponent är Karina Nielsen, Univeristy of East Anglia, UK.
Det är en forskargrupp under ledning av professor Gerhard Andersson vid Linköpings universitet som ska utvärdera ett kombinerat stresshanterings- och ledarskapsprogram, iSTRESS. I vintras testades programmet på en mindre grupp chefer vid SJ med lovande resultat. Utifrån dessa tas det internetbaserade programmet nu fram.
– Vår forskargrupp har tidigare undersökt stresshantering via internet med lovande resultat, säger Gerhard Andersson. Det nya nu är att vi riktar oss till gruppen mellanchefer, samt att vi kombinerar ett stresshanterings- och ledarskapsprogram. Oss veterligen har ingen liknande studie gjorts tidigare.
Arbetsrelaterad stress orsakar betydande problem för många individer och rehabilitering av stressrelaterad ohälsa är kostsamt för samhället. Stressrelaterad ohälsa, specifikt utmattningssyndrom, tycks vara speciellt vanliga bland individer med ansvar för andra människor. Särskilt drabbade, enligt Socialstyrelsen, är mellanchefer och personal inom vård, skola och omsorg. Tidigare forskning har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektivt vid arbetsplatsrelaterade stressproblem.
2012 deltog en mindre grupp chefer vid Trafikledningen på SJ i en förstudie. Pilotstudien genomfördes i vintras då många tåg ställdes in på grund av snöoväder. Cheferna valde själva om de ville delta i ett stresshanteringsprogram eller i en ledarskapsutbildning under fyra veckor. Trots hög arbetsbelastning indikerar resultaten att de som deltog i stresshanteringsprogrammet minskade sin stress under utbildningen. Samtidigt ökade den upplevda arbetstrivseln och förmågan att ge feedback bland de chefer som deltog i ledarskapsutbildningen. Resultaten är preliminära och bygger på en liten grupp deltagare, varför de ska ses som en indikation snarare än en slutsats.
I början av oktober startar den större internetbaserade studien. Forskargruppen söker nu 120 arbetsledare eller mellanchefer och som vill delta. För mer information och anmälan besök projektets hemsida på www.istress.se.
Jämförelsen mellan bilbarnstolar och bälteskuddar är en av många frågor som kommer att diskuteras av en grupp internationella barnsäkerhetsforskare. De samlas i Göteborg på ett seminarium som ordnas av trafiksäkerhetscentrumet Safer på Chalmers, för att behandla det senaste inom barnsäkerhet i bil.
Forskarna är idag överens om att den vedertagna metoden med bakåtvänd bilbarnstol är den säkraste för barn upp till 4 år. Men för barn mellan 4 och 12 år har de senaste årens utveckling inte riktigt gått åt rätt håll. Det säger Lotta Jakobsson, som är adjungerad professor på Chalmers och teknisk specialist på Volvo Personvagnars säkerhetsavdelning.
Man har ansett att framåtvända bilbarnstolar är säkrare än vanliga bälteskuddar. Det har lett till att många stora tillverkare har slutat med bälteskuddar, och det går oftast inte att köpa dem i specialiserade barnbutiker längre. Men i vissa fall är en bälteskudde faktiskt det bästa.
Detta gäller till exempel de längsta barnen i åldersspannet 4 till 12 år, enligt en rapport av Lotta Jakobsson och hennes kolleger. För kortare barn beror det på bilens eget säkerhetssystem och på barnets beteende om bilbarnstol eller bälteskudde är det bästa.
– En klumpig stol kan till exempel vara obekväm för barnet, och då kommer det inte att sitta så som det är meningen i stolen, vilket försämrar säkerheten, säger Lotta Jakobsson.
Både barn och bilar är olika, och skyddet behöver vara anpassat till den individuella situationen.
En annan anledning till att bilbarnstolar kan vara mindre säkra är att barnets huvud placeras längre fram med dem än med bälteskuddar. Det minskar sträckan som huvudet kan kastas framåt utan att slå i sätet framför vid en krock.
Det handlar om att hitta en balans mellan flera olika faktorer. Klart är i alla fall att barn behöver någon form av extrasits ända upp till 12 år. Forskning har visat att barn i åldern 9 till 12 år klarar sig sämre vid olyckor än barn i åldern 4 till 8 år, vilket beror på att de oftare sitter direkt på sätet.
FAKTA
Seminariet Child occupant protection – latest knowledge and future opportunites arrangeras av Chalmers-centrumet Safer, och samlar barnsäkerhetsforskare från Chalmers, Autoliv och Volvo Personvagnar samt internationella forskare från Nordamerika, Europa och Australien.
Exempel på frågor som kommer att diskuteras: Är det säkrast för en 10-åring att använda samma sorts bilbarnstol som en 4-åring? Barn rör sig i bilen, hur påverkar det säkerheten? Är det till exempel farligt att hänga framåt och spela på en surfplatta under färd? Fokus är barn i åldrarna 4-12 år och hur olika aktörer kan samverka.
Journalister är välkomna att delta på seminariet.
Perifer neuropati är en vanlig komplikation vid diabetessjukdom och är även den vanligaste formen av perifer neuropati i världen. Perifer diabetesneuropati ger besvär orsakade av diffusa skador på nerver och kännetecknas oftast av känselbortfall, smärta, och svaghet i armar och ben. Det pågår för närvarande en debatt om huruvida perifer neuropati kan förekomma innan diabetessjukdomen har debuterat, det vill säga i ett pre-diabetesskede, som vid nedsatt glukostolerans (impaired glucose tolerance: IGT).
Kaveh Pourhamidi visar i sin avhandling att nervfunktion och förekomst av perifer neuropati inte skiljer sig väsentligt mellan individer som har nedsatt glukostolerans och de som inte har det. Därför anser han att det är tveksamt att perifer neuropati skulle vara en följd av nedsatt glukostolerans, vilket också gör att han inte heller förspråkar omfattande kontroller av perifer neuropati hos personer med nedsatt glukostolerans.
Kaveh Pourhamidi anser istället att andra faktorer än högt blodsocker kan vara viktiga vid utveckling av perifer neuropati. Exempelvis är nervskyddande molekyler goda kandidater för vidare utredning. Det är möjligt att defekta nervskyddande mekanismer eller nedsatta nervskyddande faktorer skulle kunna förklara utvecklingen av perifer neuropati hos individer med diabetes.
Heat shock protein 27 (HSP27) är ett protein och en antioxidant som i djurstudier har visat sig spela en viktig roll i nervcellernas överlevnad och utveckling. Enligt Kaveh Pourhamidi är höga HSP27-koncentrationer förknippade med välfungerande nervfunktioner hos människor. De studier han har genomfört visar att patienter med diabetes hade lägre HSP27-koncentrationer än icke-diabetiker, och en försämring av nervfunktionen korrelerade med en minskning av HSP27-koncentrationer i blodet över tid hos typ 1 diabetiker.
– Fynden talar för att diabetiker har ett otillräckligt skydd av perifera nerver. HSP27 kan vara en viktig överlevnadsfaktor av nerver hos människan. En minskning av HSP27-koncentrationer, avsett orsak, kan innebära en relativ sårbarhet för nerver hos patienter som löper risk att utveckla perifer neuropati, exempelvis patienter med diabetes, säger Kaveh Pourhamidi.
Han anser därför att fynden från avhandlingen är en rimlig utgångspunkt för framtida forskning med syfte att hitta sjukdomsmodifierande läkemedel som kan vända eller stoppa utvecklingen av perifer neuropati.
Ytterligare resultat som Kaveh Pourhamidi visar i sin avhandling är att biotesiometern är ett användbart kliniskt verktyg för att identifiera perifer neuropati i rutinsjukvård. Kvantifiering av nerver längst ut i huden via hudbiopsier i kombination med metoder som mäter vibrationssinnet, såsom biotesiometern, ökar den diagnostiska användbarheten av att identifiera perifer neuropati.
FAKTA
Avhandlingen är publicerad elektroniskt; http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79469.
Den 12 september försvarar Kaveh Pourhamidi, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln: Perifer nervfunktion – metabola faktorer, klinisk undersökning och heat shock protein 27. (Engelsk titel: Peripheral nerve function – metabolic features, clinical assessment, and heat shock protein 27).
Opponent: Svein-Ivar Mellgren, professor, Universitetet i Tromsö. Huvudhandledare: Olov Rolandsson.
Kaveh Pourhamidi är 28 år, född i Teheran, Iran och uppvuxen i Borås. Han tog läkarexamen vid Umeå universitet 2011 och arbetar nu som AT-läkare på Södra Älvsborgs Sjukhus. Sina avhandlingsstudier har han bedrivit sedan 2009 vid institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Allmänmedicin, Umeå universitet.
Virus består av ett tunt proteinhölje och innanför ligger dess arvsmassa, generna. Det har länge funnits en teori om att virus har ett högt tryck inombords på grund av att de är så fullpackade med genetiskt material. Trycket gör att de kan infektera en cell genom att skjuta in sina gener i hög fart. Cellen luras då att bli en liten virusfabrik som producerar nya virus så att de blir fler och fler. Ingen har dock lyckats mäta det inre trycket hos ett virus som kan infektera människor förrän nu.
Biokemisten Alex Evilevitch från Lunds universitet har tillsammans med amerikanska kolleger mätt trycket inuti herpesviruset HSV-1 (herpes simplex virus 1). Studien är publicerad i Journal of the American Chemical Society, JACS.
– Trycket förklarar hur alla åtta kända herpesvirus som infekterar människor injicerar sina gener i våra celler, säger Alex Evilevitch.
Detta inkluderar både de två vanliga herpesformer som ger munsår och könsherpes, men också Varicella zostervirus som ger vattkoppor och bältros, och Epstein-Barrvirus som leder till körtelfeber, samt virus som kopplas samman med olika former av cancer.
Alex Evilevitch har i tidigare studier även visat att bakteriofager, virus som infekterar bakterier, har ett högt inre tryck. Bakteriofager och den typ av virus som herpesviruset tillhör skildes åt i evolutionen för miljarder år sedan, men har ändå bevarat samma tryckdrivna metod att skjuta in sina gener. Därför tycks det röra sig om en nyckelmekanism för virusinfektion, menar Evilevitch.
Upptäckten kan leda till nya läkemedel. De mediciner som finns för att motverka virusinfektioner idag är väldigt specialiserade och om viruset muterar, vilket händer ofta, kan medicinen bli mindre verksam. Lyckas man däremot utveckla en behandling som sänker trycket innanför virusets hölje skulle man troligtvis kunna motverka många olika typer av virusinfektioner med en och samma medicin. Dessutom skulle medicinen fungera även om viruset muterar eftersom mutationerna inte påverkar virusets inre tryck.
– Resultatet av den aktuella studien är ett första steg mot målet att utveckla ett sådant läkemedel och vi har redan positiva preliminära data som visar att herpesinfektionen kan stoppas. Det känns riktigt bra att veta att den här forskningen kommer att bidra till att kämpa mot hittills obotliga virusinfektioner, säger Alex Evilevitch.
FAKTA
Studien är finansierad med medel från Vetenskapsrådet, National Science Foundation och National Institutes of Health (NIH).
Alex Evilevitch är docent/universitetslektor och VR särskild forskare vid Centrum för molekylär proteinvetenskap vid Kemiska institutionen, Lunds universitet. Han är även anställd vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, USA.
Reumatoid artrit är en kronisk ledsjukdom som innebär inflammationer i kroppens leder. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor och ger smärta, ökad trötthet och nedsatt fysisk kapacitet med svullna, ömma leder.
– När kroppskontakt medför smärta och det är svårt att hitta bekväma ställningar är det lätt att närheten i relationen går förlorad. Som sjukgymnast går det att stödja patienter att förbättra sitt sexliv genom att motivera dem att öka mängden fysisk aktivitet som förbättrar deras fysiska kapacitet och rörlighet, säger Kristina Areskoug-Josefsson.
Patienterna i studien upplevde ett starkt samband mellan sjukgymnastik och förbättrad sexuell hälsa. De tyckte även att sjukgymnastiken gav dem självförtroende och en ökad tillfredsställelse med sin kropp, vilket påverkade sexlivet positivt. Kristina Areskoug-Josefsson menar att sambandet mellan sjukgymnastik och förbättrad sexuell hälsa måste bli tydligare inom vården, men det är sällsynt att vårdpersonal diskuterar behandlingar med sina patienter utifrån detta perspektiv:
– Det är ett tabubelagt ämne och många inom vården känner tveksamhet till att fråga patienter om deras sexuella liv. Eller så känner personalen att de har otillräcklig utbildning inom området, förklarar Kristina Areskoug-Josefsson.
För att förbättra bemötandet av patienter med reumatoid artrit och identifiera sexuell problematik har Kristina Areskoug-Josefsson utvecklat ett frågeformulär som kan användas vid behandling av personer med ledgångsreumatism.
– Målet är att frågor om sexualitet ska finnas med i de standardformulär som sjukgymnaster använder när de lägger upp ett sjukgymnastiskt program. Då kan vi förbättra omhändertagandet av patienterna, avslutar Kristina Areskoug-Josefsson.
FAKTA
Kristina Areskoug-Josefsson disputerar i ämnet vårdvetenskap med inriktning sjukgymnastik den 13/9. Avhandlingens titel: Sexual health in Rheumatoid arthritis – a physiotherapeutic approach.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en studie som nyligen publicerats i den ansedda tidskriften Conservation Biology visar Kristoffer Hylander från Stockholms universitet och hans medförfattare att expansionen av jordbruksmark in i skogsområdena varierar med höjd över havet. Det visar sig att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
Studien visar hur många små beslut över lång tid och stor yta har påverkat utvecklingen av skogstäcket i hela landskapet och att kaffe har spelat och spelar en nyckelroll. Enligt ett flertal andra studier finns dock stora hot mot skogarna även på altituder där kaffe kan växa. Kaffeodlingen i dessa skogar påverkar mångfalden av växter och djur negativt, även om många träd lämnas kvar som skugga. Det finns även ett ökat intresse för att exploatera dessa skogar för mer storskalig kaffeproduktion i form av moderna kaffeplantager.
– Kaffeproduktion i Etiopien är positivt för biologisk mångfald i och med att avskogningen bromsas på altituder där kaffe kan växa, men också negativt i och med att dessa skogar också exploateras i hög grad, om än inte lika drastiskt, säger Kristoffer Hylander vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet.
Eftersom kaffe är en så stor produkt på världsmarknaden kan produktionen av kaffe ge mycket storskaliga effekter på lokal och regional biodiversitet. Många av de kaffeproducerande länderna har en unik och hotad biodiversitet, men också en befolkning beroende av inkomsterna från kaffeproduktionen.
– Det är viktigt att alla aktörer i kaffebranchen ökar sin kunskap om kaffets både positiva och negativa påverkan på tropisk biodiversitet. En sådan insikt är viktig att ha för att på bästa sätt kunna ta vara på möjligheterna att kombinera kaffeproduktion och bevara biodiversitet, säger Kristoffer Hylander.
Artikel i tidskriften Conservation Biology: Effects of coffee management on deforestation rates and forest integrity
Tidigare hade man uppfattningen att havet är fritt och att den genetiska blandningen är stor. Men forskarna får alltmer klart för sig att fiskar och andra marina arter är uppdelade i lokala bestånd som inte blandar sig särskilt mycket.
– Genetiska studier visar att många marina arter är avgränsade på samma sätt som organismer på land, säger Carl André, professor vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Torsk lever i lokala bestånd
Nyligen har forskarna kartlagt arvsmassan, den kompletta DNA-koden, hos ett antal fiskarter, däribland torsk. Kartläggningen kan användas på olika sätt, dels för att studera spridning och utbyte mellan olika bestånd, dels genom att se på likheter och skillnader i arvsmassan.
– Ju större skillnaderna är i arvsmassan hos torsk från olika lokala populationer desto mindre utbyte finns det mellan bestånden. Man kan se det som att varje fisk har ett unikt fingeravtryck som kan jämföras med andras, säger Carl André.
Forskarna kan också undersöka om torsken är genetiskt anpassad till den lokala miljön.
– Östersjötorsken har en rad sådana unika anpassningar som är genetiskt fixerade, till exempel så flyter äggen mycket högre upp i vattnet jämfört med till exempel skageracktorsken, säger Carl André.
Genetisk mångfald viktig för tillgången på fisk
Det är viktigt att behålla genetisk mångfald och ta hänsyn till lokala bestånd när man förvaltar fiskbestånd. I Kanada har man sett att olika lokala laxbestånd levererar fisk olika år. Att olika små lokala fiskbestånd finns kvar är alltså viktigt för fisket sett ur en rent ekonomisk synvinkel.
– Försvinner bestånd drabbas fisket. Många av de mindre fjordarna utmed Västkusten hade förr lokala fiskbestånd som nu är borta, säger Carl André.
Presenterar forskningen på Forskardagen
Carl Andrés forskningsresultat presenteras för biologer och miljövetare vid Göteborgs universitet under ett av 25 seminarier på den årliga forskardagen den 10 september på Wallenberg centrum. Under forskardagen samlas ett hundratal forskare från Institutionen för biologi och miljövetenskap för att få insyn i varandras forskningsfält.
Förlossningsasfyxi innebär att barnet i samband med födseln drabbas av en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning. Om asfyxin är allvarlig kan barnet utveckla symtom på hjärnskada, så kallad hypoxisk ischemisk encefalopati.
Hos några är skadan så allvarlig att barnet avlider, bland de som överlever är risken hög för att utveckla neurologiska handikapp som cerebral pares, epilepsi och utvecklingsstörning.
Som ett komplement till annan symtomlindring behandlas asfyxi genom att barnets kroppstemperatur sänks till 33–35 grader under upp till 72 timmar, antingen genom kylning av huvudet eller av hela kroppen. Det är dock bara ett av åtta barn som kylbehandlas som klarar sig från långsiktiga hjärnskador.
Under ledning av docent Marcela Pekna har forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet utfört försök på möss där de injicerat en särskilt molekyl (peptid) kallad C3a, en timma efter asfyxi. Försöken visar att möss som fick injektionen i färre fall uppvisade inlärningsproblem när de testades en månad senare, än de möss som inte fick C3a-peptiden.
– Molekylen hör till en särskild del av kroppens medfödda immunförsvar kallad komplementsystemet, som skyddar oss mot sjukdomsframkallande bakterier. Vår studie visar att systemet också medverkar i skyddet av den växande hjärnan, vilket gör det till ett högintressant mål för behandling av förlossningsasfyxi, säger Marcela Pekna.
Forskarna förbereder nu studier där olika sätt av behandling med C3a-peptiden ska testas på möss efter asfyxi eller stroke. Forskarnas förhoppning är att denna forskning ska leda till nya mediciner för att mildra neurologiska skador hos nyfödda barn och förbättra funktionsåterkomst hos strokepatienter.
Studien Receptor for complement peptide C3a: a therapeutic target for neonatal hypoxic-ischemic brain injury publicerades i tidskriften The FASEB Journal den 2 september.
FAKTA
Vid mycket svår förlossningsasfyxi kan barnet drabbas av så kallad akut hjärnpåverkan eller hypoxisk-ischemisk encefalopati. Detta tillstånd orsakas av störningar i blodflödet och syretillförseln till hjärnan före eller under födseln. Hypoxisk-ischemisk encefalopati förekommer i 1-2 fall av 1 000 födda barn och ungefär vart fjärde barn dör eller utvecklar neurologiska handikapp. Införande av kylbehandling av barn med hypoxisk-ischemisk encefalopati är ett stort steg framåt och innebär att signifikant fler barn överlever utan handikapp.
Skolbarn i åldern 11-15 år som växelbor hos sina föräldrar rapporterar i något högre grad olika hälsobesvär som exempelvis ont i magen, ont i huvudet eller svårt att sova samt ett något lägre välbefinnande.
– För att förklara skillnaderna i utfallet mellan de olika familjekonstellationerna krävs det mer forskning, den här studien förklarar inte eventuella orsakssamband, säger Åsa Carlsund, doktorand vid Avdelningen för omvårdnad.
Avhandlingens syfte har varit att studera barns mentala hälsa med fokus på familjekonstellationer, i första hand familjer som lever i växelvis boende, det vill säga när barnen bor varannan vecka hos sina föräldrar. För 20 år sedan bodde bara någon enstaka procent av barnen till separerade föräldrar växelvis med både mamman och pappan, i dag gör cirka 30 procent det.
Kommunikation mellan barn och förälder har undersökts som en påverkande faktor vad gäller barnens hälsa i olika familjetyper. Resultaten tyder på att kommunikationen mellan förälder och barn i ett växelvis boende inte nämnvärt skiljer sig jämfört med den i familjer med sammanboende föräldrar.
Avhandlingen visar också att femtonåringar som växelbor hos sina föräldrar rapporterade en något förhöjd risk för att röka och ha varit berusad jämfört med 15-åringar i familjer med sammanboende föräldrar.
– Även om studien visar på ett något sämre hälsoutfall bland barn som växelbor, så finns det förstås stora fördelar med att ha tillgång till båda föräldrarna, säger Åsa Carlsund.
I en delstudie beskriver föräldrarna sina upplevelser av första tiden av växelvis boende som omtumlande och osäker för barnen, men efter en tid upplevde föräldrarna att barnen funnit sig tillrätta. Konflikter och kommunikationsproblem hos föräldrarna beskrevs som de tydligaste negativa effekterna för barnens mentala hälsa. Överlag beskrev föräldrarna sina barn som nöjda med hur växelvis boende fungerade.
FAKTA
Resultaten baseras på enkätundersökningen ”Svenska skolbarns hälsovanor” där 11 000 barn i åldern 11-15 år har ingått, samt en intervjustudie med föräldrar från Jämtlands län.
Åsa Carlsund vid Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad i Östersund försvarar 13 september avhandlingen ” Childrens Mental Health – with focus on family arrangements”.
Studien, som publicerats i Nature Biotechnology, visar också att samma tillväxtfaktor fick det att bildas ett litet antal nya hjärtmuskelceller i hjärtat.
– Det här är första steget till att börja använda hjärtat som en fabrik för att producera tillväxtfaktorer för en specifik grupp av stamceller och det tyder på att nya hjärtdelar kan bildas utan att man tillför några nya celler till hjärtat, säger Kenneth Chien, professor vid Karolinska Institutet och Harvard University, som lett forskargruppen bakom studien.
Studien baseras på en annan studie från Chiens forskargrupp som nyligen publicerades i vetenskapstidskriften Cell Research. Den studien visade att VEGFA, en tillväxtfaktor för blodkärlens endotelceller i hjärtat hos vuxna individer, också kan fungera som en omkopplare som får stamcellerna i hjärtat hos foster att bilda kranskärl istället för muskler. För att få hjärtat att tillverka VEGFA använde forskarna bakom den aktuella studien i Nature Biotechnology en ny teknik där syntetiskt budbärar-RNA (mRNA) som kodar för VEGFA injiceras i muskelcellerna. Detta får muskelcellerna att producera en kort puls av tillväxtfaktorn. mRNAt är syntetiskt modifierat så att det undgår kroppens naturliga försvarssystem, där icke-modifierat mRNA stöts bort och bryts ner som om det vore ett invaderande virus.
Studien, som alltså är gjord på möss, visar att det bara behövs en enda puls av VEGFA för att påverka hjärt-stamcellerna om den kan levereras till exakt det ställe i hjärtat där stamcellerna finns. Effekten är dessutom långvarig vilket visas genom en märkbart förbättrad överlevnad hos de möss som fick en dos av syntetiskt mRNA inom 48 timmar efter hjärtinfarkt. De långsiktiga effekterna beror troligen på att stamcellerna i hjärtat programmeras om till att bilda blodkärl istället för den ärrvävnad som normalt bildas efter en hjärtinfarkt.
– Det här för oss närmare kliniska studier av metoden för att återbilda blodkärl med ett enda kemiskt ämne utan att behöva injicera några nya celler i hjärtat, säger Kenneth Chien.
Samtidigt påpekar han att metoden fortfarande är i en tidig fas och att mycket forskning ännu återstår. Framför allt måste tekniken för att tillföra mRNA till hjärtat via en vanlig kateter utvecklas. Innan metoden kan börja testas på människor, krävs också ytterligare försök på djur.
FAKTA
Teknikplattformen har utvecklats av Moderna Therapeutics, ett företag som Kenneth Chien varit med och grundat. Ett nyligen tillkännagivet samarbete med AstraZeneca syftar till att föra utvecklingen av mRNA-terapin till klinik. Finansiering har även erhållits från bland annat amerikanska National Institutes of Health (NIH) och Croucher Foundation.
Publikation: ‘Modified mRNA directs the fate of heart progenitor cells and induces vascular regeneration after myocardial infarction’, Lior Zangi, Kathy O Lui, Alexander von Gise, Qing Ma, Wataru Ebina, Leon M Ptaszek, Daniela Später, Huansheng Xu, Mohammadsharif Tabebordbar, Rostic Gorbatov, Brena Sena, Matthias Nahrendorf, David M Briscoe, Ronald A Li, Amy J Wagers, Derrick J Rossi, William T Pu & Kenneth R Chien, Nature Biotechnology, online 8 September 2013, DOI: 10.1038/nbt.2682.
I början av 1990-talet förlängdes de yrkesinriktade linjerna på gymnasiet från två till tre år. Eleverna på yrkeslinjerna fick då fler allmänna teoretiska ämnen. Förändringen motiverades bl.a. av arbetslivets ökade krav på generell kunskap och flexibilitet. Rapportförfattaren Caroline Hall studerar vad som hänt med elever som deltog i en försöksverksamhet med förlängda yrkeslinjer i slutet av 1980-talet. De tidigare eleverna följs upp under lågkonjunkturen 2008-2010 när de var 34–40 år gamla. Hon finner att de som började en treårig yrkeslinje på lång sikt inte verkar ha klarat sig bättre på arbetsmarknaden än de som gick en tvåårig yrkeslinje.
Högre arbetslöshet bland personer med låga grundskolebetyg
Bland dem som hade haft låga betyg från grundskolan tycks risken för arbetslöshet som vuxen istället öka som en följd av att ha börjat den längre utbildningen. Mönstret är tydligast bland pojkarna. Sannolikheten att vara arbetslös minst 180 dagar under 2008–2010 ökade med 5,2 procentenheter
i denna grupp. Även sannolikheten att vara arbetslös ett helt år ökade signifikant för pojkar med låga grundskolebetyg som börjat treåriga linjer.
– Det kan tyckas förvånande att en längre och mer generell utbildning ökade risken för arbetslöshet, säger Caroline Hall. Vi vet dock sedan tidigare att just elever med låga grundskolebetyg oftare hoppade av när yrkeslinjerna blev längre. Det är troligen därför jag ser att risken för arbetslöshet ökar.
Utvärdering av en försöksverksamhet
Rapportförfattaren utvärderar en försöksverksamhet med förlängda yrkeslinjer i gymnasieskolan som fanns i ett stort antal kommuner 1988-1990. Yrkeslinjerna i försöket påminde mycket om de som infördes efter reformen. I rapporten jämförs elever från kommuner som deltog i försöket i
olika utsträckning. Alla personer som började en yrkeslinje under 1986–1990 ingår i studien.
FAKTA
IFAU-rapport 2013:16 Medförde längre och mer generella yrkesprogram en minskad risk för arbetslöshet? är skriven av Caroline Hall. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2013:17.
Regeringens ambition är att göra vägtrafiken oberoende av fossila drivmedel. Man har därför gett utredningen om Fossilfri FordonsFlotta 2030 (FFF) i uppgift att ta fram en strategi om hur detta kan åstadkommas. Utredningen studerar ett antal möjligheter att minska utsläppen. En tänkbar del i en sådan strategi är att förmå bilister byta till kollektiva färdmedel. Vi har därför fått utredningens uppdrag att göra en bedömning av kollektivtrafikens roll i ljuset av önskemålet om minskade utsläpp av klimatgaser. Arbetet genomförs också mot bakgrund av att branschen (representanter för regionala huvudmän, operatörer och statliga myndigheter) har som mål att fördubbla antalet resenärer mellan 2006 och 2020.
Kollektivtrafiken, i första hand tågpendling i och kring större städer, har ökat under ett antal år. Samtidigt ökar kostnaderna och som ett resultat har taxorna höjts snabbare än inflationen samtidigt som skattebetalarnas nota ökat ännu snabbare. År 2011 står skattemedel för mer än hälften av kollektivtrafikens kostnader på 34 miljarder kronor.
En utgångspunkt för att bedöma kollektivtrafikens framtida utveckling ges av en prognos Trafikverket tagit fram som underlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Prognosen baseras på förutsättningar om hur inkomster, befolkning, sysselsättning och priser utvecklas mellan 2010 och 2030.
Trafikverkets bedömning är att lokal och regional busstrafik ökar med fyra, och pendeltågstrafiken med 32 procent. Eftersom bilanvändningen samtidigt ökar med 39 procent minskar kollektivtrafikens andel av det motoriserade resandet. Personbilstrafikens utsläpp av klimatgaser är därför större år 2030 än i dag.
I vår rapport behandlas ett antal tänkbara åtgärder för att öka resande med buss och pendeltåg och därmed begränsa utsläppen. Det handlar om styrmedel som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna förfogar över (biljettpris, linjedragning, antal avgångar med mera), om kommunernas möjlighet att använda plan- och bygglagstiftningen för att gynna kollektivtrafiken liksom om åtgärder som riksdagen kan besluta om (priset på bilismen i form av exempelvis drivmedelsskatter och avdragsregler).
Genomgången identifierar ett betydande antal brister och rena felaktigheter i den statistik som beskriver svensk kollektivtrafik. Kunskapen om effekterna av olika styrmedel och om förklaringar till kostnadsökningen är otillräcklig. Sammantaget är det därför svårt att i dagsläget ge rekommendationer om hur kostnadsökningen kan bromsas och hur fler kan lockas att använda kollektiva färdmedel.
I frånvaro av systematiska svenska studier av effekterna av olika styrmedel förlitar vi oss i två räkneexempel på resultat från andra länder. Det ena exemplet utgår från att fördubblingsprojektet lyckas och syftar till att bedöma hur stora miljövinsterna i så fall blir. Om antalet personkilometer med kollektivtrafik fördubblas mellan 2010 och 2030 skulle utsläppen av CO2 från personbilstrafiken fortfarande öka men ökningen skulle vara cirka sex procent lägre än i Trafikverkets prognos. Utsläppen är då 15 i stället för 16 miljoner ton CO2 vilket betyder att ett fördubblat kollektivt resande skulle ge ett mycket begränsat bidrag till regeringens ambitioner om fossilfri fordonsflotta år 2030.
Förklaringen är att kollektivtrafiken utgör en liten del, och bilismen en väldigt stor del av det totala transportarbetet i utgångsläget. Även om alla nya kollektivtrafikresenärer skulle vara tidigare bilister är effekten på bilresandet liten.
I ett andra räkneexempel studeras frågan från motsatt perspektiv: Hur stora skulle effekterna för kollektivtrafiken bli av tre samtidiga politiska förändringar? Skatten på drivmedel höjs så att drivmedelspriset är 50 procent högre år 2030 jämfört med 2010; avdragsrätten för kostnaden för arbetsresor tas bort; och kollektivtrafiktaxan sänks med 25 procent.
Utbudet av buss- och pendeltågstrafik behöver öka med 18 procent för att ta hand om det ökande antalet resenärer. I kombination med de tre förändringarna av styrmedel skulle resandet med kollektivtrafik öka med 44 procent. Detta ligger långt under ambitionen bakom fördubblingsmålet. Dessutom fortsätter biltrafiken att öka, men i räkneexemplet med 19 i stället för med 32 procent till år 2030. De förhållandevis kraftiga politiska förändringarna i räkneexemplet är därför otillräckliga för att nå målet om en fossilfri fordonsflotta år 2030. Eftersom trafikutbudet behöver öka blir det också dyrbart.Också andra samhällsförändringar kan bidra till ett ökat kollektivt resande.
Vi redovisar exempelvis studier av konsekvenserna av en förändrad bebyggelsestruktur. Eftersom det krävs dramatiska förändringar av lokalisering av boende och arbetsplatser för att påverka det kollektiva resandet, och eftersom bebyggelsestrukturen förändras långsamt, har detta begränsad betydelse för möjligheten att uppnå fördubblingsmålet eller för att minska biltrafikens klimatbelastning till 2030.
Kollektivtrafik fyller en viktig funktion i moderna samhällen och är helt avgörande för arbetsmarknaden. Ju större stad, desto mer betydelsefull är fungerande buss- och pendeltågstrafik. En god kollektivtrafikförsörjning kan dessutom bidra till rimliga resmöjligheter i glesare regioner. Kollektivtrafiken är också miljövänlig. Men vår rapport visar att det krävs dramatiska samhällsförändringar för att fördubbla kollektivtrafikresandet och att inte ens detta mer än marginellt skulle påverka beroendet av fossila drivmedel år 2030.
Kollektivtrafikens många förtjänster innebär att kostnadsökningar i kombination med en otillräcklig tillväxt av resandet inte längre är acceptabelt. Det krävs därför ökade ansträngningar och bättre kompetens för att analysera förslag som kan öka trafikens effektivitet och att för att omsätta innovativa idéer i fungerande affärsmodeller.
För halvtannat år sedan öppnade riksdagen kollektivtrafikmarknaden för nyetablering. Den enda effekten så här långt har varit en ökad byråkrati. Det är därför av avgörande betydelse att de regionala kollektivtrafikhuvudmännen tar sin uppgift på allvar. En förutsättning för detta är att etablera en förståelse av vad som driver upp kostnaderna och vad man kan göra för att locka fler resenärer. Vare sig klimatet, skattebetalarna eller kollektivtrafikresenärerna har något att tjäna på att dagens utveckling fortsätter.
Hela rapporten finns att ladda ner här
Läs även debattartikeln om samma ämne på DN debatt här
