Under våren 2013 har de tre stora universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund genomfört ett unikt projekt. I samråd med respektive landsting/regions hälso- och sjukvårdsdirektörer har de ”öppnat sina böcker” och delat data kring produktion, personal, ekonomi, kvalitet, forskning och utbildning.

De stora universitetssjukhusen i Sverige har tillsammans nära 50 000 anställda. När de nu öppnar upp för att lära av varandra framkommer både områden där respektive sjukhus ligger bra till i relation till de andra, och områden man nu på de skilda ställena vill arbeta vidare med. Viktigast av allt, säger de tre sjukhusdirektörerna och hälso- och sjukvårdsdirektörerna inom respektive region/landsting, är att man nu med gemensam metodik strukturerat jämför data, lär av varandra och skapar faktaunderlag som är relevanta för universitetssjukhusens unika förutsättningar.

– Det är viktigt att lära av varandra och detta resultat blir ett utmärkt verktyg i vårt arbete med ständiga förbättringar för att ge patienterna den bästa vården, säger Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset.

Hälso- och sjukvårdsdirektörerna i respektive region och landsting har varit involverade i arbetet och tycker att detta är en modell för framtiden.

Sjukhusen kommer att använda materialet i sitt fortsatta utvecklingsarbete och kommer under hösten undersöka möjligheten att fortsätta samarbetet.

Läs hela benchmarkingrapporten (pdf).
Birgir Jakobsson Sjukhusdirektör Karolinska Universitetssjukhuset
Jan ErikssonFörvaltningschefSkåne universitetssjukhusvård
Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    

– Denna modell visar att sociala grupper formas som ett resultat av feedback mellan sociala band, alltså vänskap, och individers strävan efter att fördjupa sina olika intressen, säger Atieh Mirshahvalad, som lägger fram sin avhandling vid Umeå universitet fredagen den 20 september.

Komplexa nätverk är ett användbart verktyg för att beskriva en mängd olika verkliga system. Nätverket består av ett systems aktörer, länkade till varandra om de samspelar och utbyter information. Analys av mönstret av interaktioner bidrar till ökad förståelse av hur ett system fungerar. Kunskapen kan vara viktig för att förutse beteenden och finna återkommande mönster, till exempel av hur samspelet mellan personer i en organisation eller forskare i vetenskapen själv ser ut och förändras över tid.

Bra modeller för gruppformering är bara halva vägen mot djupare förståelse. Det behövs också verktyg för att identifiera grupper (så kallade communities) i riktiga nätverk. En sådan analys är dock tillförlitlig endast om resultaten är statistiskt säkerställda. Atieh Mirshahvalad har därför tagit fram en ny metod för att mäta signifikansen hos identifierade grupper i glesa nätverk som ofta bygger på ofullständig data. Hon ger ett exempel.

– Jag har testat min nya metod på Europadomstolens rättspraxis för att identifiera viktiga rättsområden. Vi använde denna analys för att rita en karta över Europadomstolens rättspraxisnätverk som framhäver samspelet mellan olika rättsområden.

Atieh Mirshahvalad har också fokuserat på att förbättra de enkla spridningsmodeller som forskare ofta använder för att förstå hur information flödar genom ett nätverk. Dessa spridningsmodeller förutsätter att olika slags information sprids på samma sätt genom nätverket, oavsett vilken typ av information det handlar om. Dessa antaganden är en grov förenkling: ingen idé är oberoende av andra idéer och vågor av ny information eller teknologi interagerar med varandra när de sprider sig genom nätverket.

Hon har därför arbetat fram en enkel modell där olika slags information interagerar med varandra baserat på hur aktuell informationen är.

– Vi fann att den information som faktiskt når fram når fram snabbare än information som sprids oberoende av annan information.

FAKTA
Atieh Mirshahvalad kommer från Iran och tog sin masterexamen vid Amirkabir University of Technology (Tehran Polytechnic) i Teheran.
Om disputationen:
Fredagen den 20 september försvarar Atieh Mirshahvalad, institutionen för fysik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Organization of information pathways in complex networks”. Svensk titel: ”Organisation av informationsvägar i komplexa nätverk”. Fakultetsopponent är docent Santo Fortunato, Dept. Of Biomedical Engineering and Computational Science, Aalto University, Finland.
Läs hela eller delar av avhandlingen på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79734

– Det visar sig att elever förstår grafer och diagram på ett mer visuellt sätt än vad man tror, man tar till sig det man ser, i högre grad än den ”matematiska verkligheten” som diagrammet eller grafen vill visa, säger Oduor Olande, doktorand.

De forskningsresultat som presenteras i avhandlingen understryker behovet av att utveckla undervisning och lärande som vårdar elevernas kritiska och analytiska förmågor. Att främja analytiska kompetenser ger eleverna en möjlighet att utveckla en djupare förståelse och interaktion med grafer och diagram som präglas av ett kritiskt/analytiskt tillvägagångssätt verkar vara mer tillförlitligt och tenderar att ge mer korrekta resultat vid provtillfällen.

En slutsats som kan dras av resultaten i avhandlingen är att det är viktigt att vara medveten om vilka typer av uppgifter som används i undervisningen om grafer och diagram och hur dessa uppgifter sedan kan användas för att främja elevernas kritiska och analytiska förhållningsätt.

– Att kunna analysera och ha ett kritiskt förhållningssätt ger eleverna, förutom en bättre förståelse, också en större möjlighet att också kunna avslöja missvisande diagram och grafer, säger Oduor Olande.

FAKTA
Avhandlingen består av fyra studier, i den första studien, som till stor del är kvantitativ, analyseras lösningsfrekvenser från elevers svar på utvalda uppgifter från OECD:s PISA undersökning som innehåller diagram. Den andra och den tredje studien har fokus på elevernas kollaborativa interaktion vid lösning av uppgifter som innehåller diagram. Den fjärde studien undersöker hur elever löser uppgifter i det svenska nationella provet i matematik.

Avhandlingen Students narratives from graphical artefacts (pdf) försvaras 27 september vid Mittuniversitetet i Härnösand.

Therese Enarsson har i sin avhandling studerat hur brottsoffers rättigheter regleras i lag och hur de integreras och överensstämmer med andra bestämmelser och principer i rättsväsendets verksamhet. Avhandlingen knyter an till de politiska krav som riktats mot rättsväsendet under 2000-talet om att brottsoffers rättigheter behöver stärkas.Brottsoffer har rätt att informeras om det egna ärendet genom rättsprocessen enligt lagstiftning. Men Therese menar att detta varierar från fall till fall.

– Hur och i vilken utsträckning detta sker beror i många fall på hur, framför allt polis och åklagare, men även personalen vid domstolarna, väljer att agera. Till exempel kan det bero på i vilken utsträckning de samordnar arbetet emellan sig när de lämnar information till brottsoffer.
I avhandlingen framkommer att även brottsoffers rätt till ett gott bemötande och en rättsprocess där rättskedjan samverkar är vagt reglerat i lag. Detsamma gäller för de politiska kraven på aktörerna att förbättra bemötandet av brottsoffer och samverka i brottsofferarbetet. Dessa klargör inte närmare hur arbetet med detta är tänkt att fungera i det faktiska brottsofferarbetet.

– Sådan vaghet kan å ena sidan leda till ökad flexibilitet, men kan å andra sidan leda till svårigheter med att införliva kraven i det praktiska brottsofferarbetet.
För rättsväsendets aktörer kan det vara problematiskt att tolka vaga krav, som hur de ska bemöta brottsoffer på ett tillfredsställandet sätt i en redan resurspressad organisation eller i förhållande till kravet på att behandla parterna objektivt.

– Förekomsten av lokala skillnader i brottsofferarbetet är därför trolig, vilket kan påverka det faktiska stöd som enskilda offer får tillgång till, säger Therese Enarsson.

FAKTA
Therese Enarsson är född och uppvuxen i Umeå. Hon tog sin juris kandidatexamen år 2008 och är sedan dess anställd på Umeå universitet. Hon kommer efter disputationen att fortsätta undervisa vid Umeå universitet, och påbörjar även ett forskningsprojekt om offer för näthat efter disputationen.

Läs mer om avhandlingen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79971
Fakta om disputationen
Fredagen den 27 september försvarar Therese Enarsson, Juridiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Brottsoffer i rättskedjan – En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter. Opponent är professor Eva Tiby, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet publicerar i dagarna en rapport om marknadsorienteringen inom den nordiska äldreomsorgen: Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences (redaktörer: Gabrielle Meagher, University of Sydney och Marta Szebehely, Stockholms universitet).

Rapporten utgör den första heltäckande dokumentationen av marknadiseringsprocesserna inom äldreomsorgen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, och innehåller också bidrag från forskare i Kanada och USA, två länder med betydligt längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.

De nordiska länderna har en gemensam tradition av äldreomsorgsinsatser av hög kvalitet riktade till alla sociala grupper i befolkningen. Av tradition har också äldreomsorgen, liksom andra välfärdstjänster, inte bara varit offentligt finansierade utan också i huvudsak offentligt utförda. Den nordiska äldreomsorgen har dock inte undgått påverkan av den globala våg av marknadsorientering som svept över västvärlden. Marknadsinspirerade organisationsmodeller som konkurrensutsättning och kundvalsmodeller har införts i samtliga nordiska länder, och i flera av länderna har det skett en påtaglig ökning av privata, vinstdrivande aktörer liksom av skattesubventioner för omsorgs- och servicetjänster.

Studien visar att det finns stora skillnader i den privata äldreomsorgens omfattning mellan de nordiska länderna. I Finland och Sverige har den vinstsyftande äldreomsorgen ökat snabbast och de stora internationella företagen har störst roll, medan den icke-vinstsyftande äldreomsorgen är minst omfattande i Sverige. Det finns samtidigt stora skillnader också inom länderna – till exempel har mer än hälften av Sveriges kommuner all äldreomsorg i kommunal regi, medan majoriteten av äldreomsorgen i Stockholmsområdet är i privat regi.

Det finns fortfarande begränsad kunskaps om konkurrensens konsekvenser i de nordiska länderna, men det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet. I Kanada och USA har den vinstsyftande äldreomsorgen betydligt lägre kvalitet än den icke-vinstsyftande, och i rapporten beskrivs de negativa konsekvenser av den omfattande kontrollapparat som vuxit i takt med framväxten av vinstsyftande aktörer i dessa länder. I Norge prövas alternativa vägar till konkurrens och valfrihetsmodeller för att utveckla äldreomsorgen genom att mobilisera brukare, anhöriga och personal (det norska modellkommunförsöket), och icke-vinstsyftande äldreboenden behöver inte konkurrera på samma villkor som de vinstsyftande.

– Det finns all anledning att försöka lära av erfarenheterna i andra nordiska länder, liksom från länder med längre erfarenhet av äldreomsorg i vinstsyftande regi, säger den svenska redaktören, professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet, som hoppas att rapporten kommer att stimulera till både politisk debatt och fortsatt forskning.

I rapporten medverkar ledande nordiska och anglosaxiska omsorgsforskare, samtliga medlemmar i det nordiska forskarnätverket Normacare, under ledning av professor Marta Szebehely, Stockholms universitet. Forskningen finansieras av det svenska forskningsrådet Forte och den nordiska forskningsfinansiären NordForsk.

FAKTA
Mer information om rapporten och länk till nedladdning på http://www.socarb.su.se/utbildning/aktuellt-evenemang/marketisation-in-nordic-eldercare-a-research-report-on-legislation-oversight-extent-and-consequen-1.145800

Högskolan i Gävle har tilldelats 22 miljoner kronor från KK-stiftelsen för att driva Reesbe. Som grund för projektet finns examinationsrätten för forskarexamen i byggd miljö, en av Högskolans två forskarprofiler. Sedan två år tillbaka ger Högskolan i Gävle doktorandutbildning i ämnena energisystem, inomhusklimat och miljöpsykologi. För Reesbe kommer sammanlagt 12 doktorander att anställas.

Samverkan med 16 företag. Reesbe kommer att drivas i nära samverkan med näringslivet i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen. Totalt deltar 16 olika företag i företagsforskarskolan. Samarbetet med Högskolan Dalarna och Mälardalens högskola innebär bland annat att ytterligare handledningsresurser kan ges till forskarskolan.

– I Reesbe kommer forskningen att koncentreras på energi, hållbar utveckling och byggd miljö. Det är centrala faktorer i människans värld och därför kommer denna forskning att ha betydelse regionalt i Gävleborg, Dalarna och Mälardalen, men också nationellt, kommenterar Maj-Britt Johansson, rektor vid Högskolan i Gävle.

– Högskolan i Gävle har en stark forskningsmiljö med utgångspunkt i profilen byggd miljö och samarbetet med två andra lärosäten förstärker kopplingen till näringslivet. I Reesbe finns det stora möjligheter att nå resultat som har ett värde även i den internationella forskningen. Det här är en satsning som mycket väl passar in i KK-stiftelsens inriktning, säger Madelene Sandström, VD KK-stiftelsen.

– Kärnan i Reesbe är samverkan, högskolor som samarbetar med en stor grupp företag som representerar flera olika branscher. Vi tar tillvara kompetens och erfarenheter från flera håll och skapar resultat i form av ny kunskap som kommer många till nytta, säger Per Laurell, VD Gävle Energi och ordförande i Reesbe.

Företagsforskarskola. En företagsforskarskola är en samarbetsmodell där näringslivet och forskningen möts och samverkar. Forskningen bedrivs främst av doktorander som är anställda inom näringslivet, medan forskningshandledarna finns vid lärosätet. Resultatet av forskningen visar sig som regel i goda akademiska resultat och genom att näringslivets konkurrenskraft ökar när produkter, tjänster och processer förbättras och utvecklas.

Invigning och seminarium. Reesbe invigs den 19 september vid ett seminarium på Grand Elite Hotel i Gävle, med start kl 13.00. Drygt 60 gäster deltar och representerar bland annat finansiärer, näringsliv och de tre deltagande lärosätena.

– Tack vare exporten behåller skånsk livsmedelsindustri sin storlek trots att en allt större andel som säljs på den svenska marknaden är import, säger Christian Jörgensen, nationalekonom och författare till studien ”Från gröda till föda – skånsk livsmedelsproduktion i siffror” som visar skånsk mat i siffror och är beställd av Livsmedelsakademin.

Skånsk livsmedelsexport omsätter 9 miljarder kronor. De viktigaste exportmarknaderna för både skånska och andra svenska livsmedelsföretag är grannländer som Norge och Danmark. Polen är en stigande stjärna där exportvärdet gått från 9 miljoner till 314 miljoner kronor under perioden 1999-2010.

Ett antal trender kan skönjas inom livsmedelsindustrin. Lantbruken i Skåne, liksom i övriga Sverige, blir färre men större. Förädling och försäljning av varor som ostar, marmelader och kryddor på gården blir allt viktigare – en utveckling som är särskilt tydlig i Skåne och inte minst i norra Skåne.

– År 2010 hade cirka 300 skånska lantbruk gårdsförädling, ungefär tre gånger fler än år 1999. Gårdsförädlingen motsvarade på så sätt ungefär 100 heltidstjänster eller ungefär en procent av arbetskraften i skånsk livsmedelsframställning, förklarar Christian Jörgensen.

Skånsk livsmedelsindustri omsätter 38 miljarder kronor varje år och står för ungefär 25 procent av svensk livsmedelsframställning. Även skånsk partihandel med livsmedel och drycker står stark ur ett svenskt perspektiv. Däremot visar siffror på investeringar, antalet anställda och omsättning att det finns tecken på att skånsk livsmedelsindustris starka ställning urholkas. Detta gäller framför allt tillverkning av köttvaror medan utvecklingen är den omvända för förädling av frukt, bär och grönt.

– En positiv utveckling är att de minsta företagen blir fler och tar en allt större plats inte minst i skånsk livsmedelsindustri. År 1999 var bara en på tjugo anställda i livsmedelsföretag med 10 anställda eller färre. År 2010 var nästan var tionde det, säger Christian Jörgensen.

Ladda ner rapporten här: http://www.agrifood.se/publication.aspx?FKeyID=756

Universiteten var länge läroanstalter snarare än forskningsmiljöer. Men när boktryckningen blev billigare och en massmarknad för böcker uppstod i början av 1800-talet, tvingades universiteten att förändra sig och växa in i rollen som forskningsanstalter.

Idéhistorikern Peter Josephson som nyligen slutrapporterat sitt projekt ”Den sokratiska kontrarevolutionen. Bokmarknad och universitet omkring 1800” ]till Riksbankens Jubileumsfond, visar i sin undersökning hur förändringar av ett medium kan påverka hela utbildningssfären.

– Förklaringarna till varför det moderna forskningsuniversitetet, Humboldtuniversitetet, uppstår, har ofta landat i vad filosofer som till exempel Kant och Schelling skrev i politiska programtexter. Jag har gått igenom ett betydligt mer omfattande källmaterial, och kan visa att kraven på universitetsreformer påfallande ofta motiverades med hänvisning till den i samtiden snabbt expanderande bokmarknaden.

Peter Josephson studerar den samtida debatt som vittnar om att det rådde kris vid universiteten. Många befarade att studenterna skulle lämna lärosätena när böckerna blev så billiga att alla kunde köpa egna böcker och läsa. I stället för att gå på lektioner och föreläsningar, trodde man att allt fler studenter med tiden skulle föredra att sitta hemma och läsa själv.

– Man får inte glömma att en stor del av professorernas lön betalades direkt av åhörarna i form av ersättning för privata kollegier. Studenter som föredrog att stanna hemma och läsa innebar lägre inkomster för lärarna. Bland annat just därför tvingades man fundera kring hur den muntliga undervisningen kunde göras mer attraktiv.

Universitetslärarna slog fast att studenterna måste fås att förstå att föreläsningen var något mer än bara en lärare som läste ur sin egen bok. Universitetens lärare förväntades därmed komma med ny kunskap, det vill säga forskning.

På många sätt påminner den tidens debatt om universitetens utmaningar i dag. Och kanske är det en av anledningarna till att Peter Josephson såg den samtida debatten om den allt billigare boken som hot mot universiteten.

–  Vissa saker ser man först när tiden är mogen, och jag hade hållit på ett bra tag innan jag såg de här tendenserna i materialet, men när jag läste om hur internetföreläsningar utmanar dagens universitet, kände jag plötsligt igen argumenten, säger han.

Dåtidens lösning på problemen var dels att kräva av universitetslärare att de skulle forska, dels att utveckla undervisningen. En sokratisk metod, det vill säga samtalandet som en läroprocess, blev viktig. Och Peter Josephson tror att det går att lära sig av de utmaningar som universiteten då ställdes inför.  

–  Framför allt menar jag att vi har något att lära av hur man agerade i den situation som då hade uppstått. Inte minst humanister har idag en tendens att se tillbaka på Humboldt och det tidiga 1800-talet som en förlorad guldålder i universitetets historia, en hållning som jag alltid har funnit mycket besynnerlig. Om det var något som utmärkte Humboldt och dennes samtida var det just förmågan och viljan att tänka nytt kring universitetets uppgift. När studenterna försvann från föreläsningssalarna klamrade man sig inte fast vid det gamla utan formulerade offensiva alternativ, och det manar till eftertanke.

Detta utesluter förvisso inte att den sokratiska undervisningsmetoden kan vara ett alternativ också i dag, för det händer något när man är tillsammans i ett rum, träffar läraren, pratar och diskuterar stoffet, menar Peter Josephson.  Det muntliga mötet var av godo både för lärare och studenter. Det var i det mötet man lärde sig tänka, vilket inte minst illustreras av den delvis negativa syn som fanns på läsningen och de självlärda, som utan insyn, utan sammanhang, lärt sig något.

– ”Autodidakt” var bland många akademiker snarast ett skällsord, och den som barrikaderat sig för att på egen hand läsa in något ansågs snarast förstockad, ensidigt boklärd, inte lärd, klok eller vis, som den som lärde sig med den sokratiska metoden, berättar Peter Josephson.

Läs hela slutredovisningen här.

Text: Jenny Björkman

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Anders Wikströms forskning bidrar till ökad kunskap i de tidiga faserna av innovationsprocessen genom att utveckla och utvärdera en ny metod för att skapa en ”brief”, kallad storyboarding. Storyboarding är hämtat från filmbranschen som använder så kallade storyboards för att göra en serieliknande översikt av ett filmmanus. Anders Wikström ser liknande behov för innovationsprocessen.

– Jag kommer från ett område där det visuella används vid utvecklingsarbete och ville därför sprida kunskap om detta till nya områden. I min forskning påvisar jag betydelse av storyboarding vid utformningen av en brief och hur detta kan stötta ledning av innovation, säger Anders Wikström som försvarar sin avhandling den 19 september i Eskilstuna.

Hans avhandling visar att storyboarding bland annat är användbart när man vill att ett team ska överväga både funktionella och känslomässiga faktorer kopplat till en ny produkt eller tjänst, medan det traditionella sättet, skriftliga briefs, fokuserar på antingen eller. Storyboarding skapar dessutom ett smalare scope, omfattning, av det område man vill fokusera på jämfört med traditionella briefs, vilket kan vara önskvärt när ledningen söker efter nya möjligheter för innovation. Enligt Anders Wikström är storyboarding även enkelt att använda då det enda som krävs är papper och penna samt en vilja att utforska en situation.

Anders Wikström har i sin avhandling ”Storyboarding. Framing and reframing opportunities in the front-front end of innovation” undersökt de tidiga faserna av innovationsprocessen, där man formulerar en ”brief”. Genom att undersöka hur ett av världens mest framgångsrika innovations- och designföretag, IDEO, arbetar har han utvecklat ett ramverk som föreslår att design- och visuellt tänkande i kombination med narrativ teori kan bidra till en bättre förståelse och ledning av innovationsprocesser. Detta har i sin tur lett till användandet av storyboarding för att skapa förståelse och insikter kopplat till den situation man ska utveckla för.

– Tidigare innovationsforskning har påvisat att en omsorgsfullt utformad ”brief”, formulerad i de inledande faserna av innovationsprocessen, är en av de mest relevanta aktiviteterna för att nå framgång med en innovation, oavsett typ av innovation, säger Anders Wikström.