Denna vecka presenteras nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna har identifierat och karaktäriserat ett nytt enzym, ett Organell OligoPeptidas som de kallar OOP. Enzymet är lokaliserat i mitokondrier och i kloroplaster i ett vanligt ogräs med namnet Arabidopsis, en modellorganism som ofta studeras av molekylärbiologer.
OOP degraderar små peptider som produceras i samband med import av proteiner till mitokondrier och kloroplaster. Import av proteiner till dessa organeller är av yttersta vikt för organellernas uppbyggnad och för överlevnad av organismen. Proteiner som ska importeras innehåller en N-terminal peptid som fungerar som ”adresslapp” för igenkänning av den korrekta organellen. Dessa adresslappar klipps bort efter den genomförda importen och måste oskadliggöras eftersom de är toxiska för organellernas funktion. Den tredimensionella strukturen av OOP uppvisar en hålighet, där peptiderna binds och degraderas. OOP deltar även i de generella organella kvalitetskontrollmekanismerna genom degradering av peptider som produceras från nedbrytning av skadade proteiner.
OOP är en komplementerande väg för degradering av peptider i förhållande till ett tidigare identifierat enzym av samma grupp, PresequenceProteas kallat PreP, som degraderar lite längre peptider och har även förmåga att bryta ner en peptid (beta-amyloid peptid) som bildar olösliga fibrer i hjärnan hos Alzheimerpatienter.
– Vi tror att OOP och PreP samarbetar för att fullständigt bryta ner skadliga peptider som ackumuleras och negativt påverkar mitokondriella aktiviteter. Det blir mycket intressant att studera den humana varianten av OOP och undersöka dess roll i degradering av amyloid-beta peptiden. Det kan vara av betydelse för forskning inom Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar, säger Elzbieta Glaser, professor i biokemi vid Stockholms universitet.
Artikeln är ett resultat av samarbetsprojekt mellan forskare vid Institutionen för biokemi och biofysik och Institutionen för neurokemi, båda vid Stockholms universitet, forskare från SciLifeLab vid Karolinska Institutet och forskare i Australien.
Länk till artikeln ”Organellar oligopeptidase (OOP) provides a complementary pathway for targeting peptide degradation in mitochondria and chloroplasts”
www.pnas.org/content/early/2013/09/11/1307637110.full.pdf+html?sid=b5d21cbd-d6ce-47ef-ada4-10fbe9ffe9e1
Frågan om hur laddade molekyler, joner, förflyttar sig över cellens oladdade membran har stått i fokus för forskares intresse sedan decennier tillbaka. Två nobelpris har på olika sätt behandlat detta. Redan under 1960-talet presenterades förslag för denna mekanism. Den ena metoden innebär att en jon passerar över membranet genom kanaler som öppnar sig ömsom mot membranets ena sida, ömsom mot den andra. Detta är helt accepterat i forskningen idag. Här binder en jon till den centrala delen av ett protein som sitter i cellmembranet. Proteinet ändrar sedan sin form vilket gör att jonen släpps ut på andra sidan. Proteinet är uppbyggt av flera olika delar, domäner. I den här mekanismen är det två huvuddomäner som ändrar sin form.
Bevis för omtvistad metod
Det andra sättet för ett laddat ämne, till exempel en natriumjon, att ta sig igenom cellens membran är med hjälp av en bärare. Jonen fäster vid ett protein som då bär jonen över membranet, bara genom att en av proteinets domäner rör sig fram och tillbaka över membranet. Det har funnits forskning som har pekat på att det kan gå till på detta sätt, men den har mötts med skepsis av forskarsamfundet. Men nu kommer forskargruppen vid Stiftelsen för Strategisk Forsknings strategiska forskningscentrum Centre for Biomembrane Research, CBR, med bevis för att det faktiskt kan fungera på det sättet.
– Det är det här vi ser. Natriumjonen hänger sig fast vid ett protein. Proteinet tar med sig natriumjonen genom membranet och släpper av den på andra sidan membranet. Sedan åker proteinet tillbaka genom membranet igen, som en hiss, förklarar David Drew, forskare vid CBR och Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet.
pH-förändring kan ge sjukdom
Cellens inre pH har stor betydelse för cellens funktion. Vid bara en liten förändring försätts cellen i vila och slutar dela sig. Hur pH regleras genom införsel av joner kan därför påverka utveckling av sjukdomar som till exempel cancer eller hjärtkärlsjukdom. Hissmekanismen kan därför också vara ett tänkbart mål för framtidens läkemedel.
– Det här är verkligen coolt, säger David Drew om forskningen som baseras på röntgenkristallografi av transportproteiner från bakterier.
Resultaten har publicerats i Nature.
Anna-Karin Waenerlund har undersökt hur tillfälliga anställningar är kopplade till psykisk ohälsa. Resultatet är tydligt och visar att en högre andel tillfälligt anställda upplever psykiska besvär och skattar sitt allmänna hälsotillstånd sämre än tillsvidareanställda. Både hur länge man har jobbat som tillfälligt anställd samt hur osäker kontraktsformen är, har samband med psykiska besvär i form av oro, ängslan och ångest. Detta gäller både kvinnor och män. Att uppleva en risk att ofrivilligt bli av med jobbet, samt att inte ha en ekonomisk marginal vid oförutsedda utgifter, beskrivs i avhandlingen som två möjliga förklaringar till varför en högre andel tillfälligt anställda upplever psykiska besvär.
Anna-Karin Waenerlund baserar sina resultat på enkätdata från 2007 där cirka 1 000 personer hade följts sedan 1981 då deltagarna var 16 år och bodde i Luleå, samt intervjudata från 2012 där en mindre grupp studiedeltagare medverkade. Professor Anne Hammarström är den ansvariga forskningsledaren som initierade den så kallade Luleåkohorten.
De intervjuer som Anna-Karin Waenerlund har genomfört i sitt avhandlingsarbete visar hur tillfälliga anställningar kan relateras till psykisk ohälsa. Arbetssituationen hos tillfälligt anställda innebär en rad strukturella problem kopplade till anställningssituationen. De tillfälligt anställda upplever att det kan vara svårt framföra kritik i den organisation de arbetar, eftersom det skulle kunna innebära att man inte får sitt kontrakt förlängt. Tillfälliga anställningar kan också medföra en osäkerhet kring ekonomin, vilket beskrivs som en inre gnagande stress och ett orosmoln, vilket i sin tur kan leda till sömnproblem. Situationen de tillfälligt anställda befinner sig i kan också upplevas som orättvis och leda till ilska och oro.
– Samtidigt som många av de tillfälliga anställda arbetar hårt och många timmar så har de ändå inte tryggheten av att veta vad det kommer att stå i lönebeskedet nästa månad, säger Anna-Karin Waenerlund.
Tillfälliga anställningar har lyfts fram som ett ungdomsproblem och det har framhållits i debatten att tillfälliga anställningar är ett sätt att få in en fot in på arbetsmarknaden. I den aktuella avhandlingen har Anna-Karin Waenerlund undersökt vuxna människor i 40-årsåldern.
– Vissa riskerar att fastna med en fot i dörren utan att få komma in på arbetsmarknaden på allvar. Jag kallar dem långtidstillfälliga. En del har jobbat uppemot tio år hos samma arbetsgivare utan att ha fått en tillsvidareanställning. Det visar att det finns strukturella problem med hur tillfälliga anställningskontrakt utnyttjas av arbetsgivare, säger Anna-Karin Waenerlund.
Hon anser vidare att samhället bör ta ett avstamp från ett folkhälsoperspektiv när det gäller hur man ska agera i denna fråga och under vilka omständigheter tillfälliga anställningar skall få existera.
FAKTA
Anna-Karin Waenerlund kommer ifrån Syd-Koster och har en magisterexamen i folkhälsovetenskap från Mälardalens högskola. Idag är hon doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för allmänmedicin, Umeå universitet.
Fredagen den 4 oktober försvarar Anna-Karin Waenerlund, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln ”Tillfälliga anställningar och ohälsa” (engelsk titel: Temporary employment and illness). Opponent är professor Ragnar Westerling, Uppsala universitet, Uppsala. Avhandlingen är publicerad elektroniskt: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80095.
Många ekonomer väntar sig att priset på råvaror med begränsad tillgång ska stiga över tiden. Eftersom mark lämplig för skogsbruk är begränsad, har det i den svenska debatten ofta hävdats att ökad efterfrågan på trävaror också skulle leda till stigande priser. Men nu visar tre forskare vid Handelshögskolan vid Örebro universitet i en studie att priset på virke varit stabilt i snart 70 år.
– När jordens befolkning levnadsstandarden växer, kan man vänta att trycket på naturresurserna ökar. Men trots att priserna går upp och ned på kort sikt är det svårt att finna någon entydig, trendmässig höjning i sådana priser när de justeras för inflationen, säger professor Lars Hultkrantz, en av forskarna, som beskriver sin studie i Journal of Forest Economics.
Ett skäl kan vara att kostnaderna för att utvinna resurserna har fallit, till exempel som vi kan se för skiffergas och skifferolja. De flesta råvarupriser, som exempelvis priser på olja och metaller, speglar inte bara tillgången på naturresursen utan även utvinningskostnaden.
Virke ett undantag
Ett av de få undantagen gäller virke. Under lång tid har det i bland annat Sverige funnits en marknad för avverkningsrätter, dvs. rotposter. Det är köparen som står för avverkningskostnaden så rotpostpriset är verkligen ett pris på själva naturresursen.
– Virke har alltid haft många användningar och nya har tillkommit över tiden, som träkol, byggnadsmaterial, papper, etanol. Med begränsad tillgång på mark kan man därför vänta att rotpriserna ska ha ökat över tiden. I den svenska skogspolitiska debatten har man många gånger utgått från detta som en självklarhet. Investeringar i ökad virkesproduktion skulle därför bli mer lönsamma till följd av framtida prisökningar
Hundraårigt perspektiv
I sin studie har forskarna vid Handelshögskolan vid Örebro universitet undersökt utvecklingen av rotpostpriserna från 1909 till 2012, alltså under 104 år. De visar att priserna med ett undantag inte ökar över tiden, virke har alltså inte blivit en mer knapp resurs. Undantaget gäller den nivåhöjning som inträffade direkt efter andra världskriget slut. Men därefter, under snart 70 år, har priserna varierat runt en stabil nivå.
– Vid krigsslutet fick många mindre skogsägare en starkare position på virkesmarknaden, konstaterar professor Lars Hultkrantz. Många av dem var inte längre beroende av att sälja virke varje år. Men trots att världens befolkning tredubblats och inkomsterna ökat än mer har alltså prisnivån långsiktigt varit oförändrad.
Länk till artikeln Stumpage Prices in Sweden 1909-2011: Testing for Non-Stationarity. Accepterad för Journal of Forest Economics: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1104689913000317
– Arbetsmiljöarbete omfattar ofta inte cheferna, säger han. Det är de som ska utföra det. Men vem uppmärksammar chefens hälsa och förmåga till ledarskap? Var får de stöd?
Daniel Lundqvist har kartlagt och analyserat samband mellan chefers psykosociala arbetsvillkor, hälsa och ledarskap. Hans arbete ingår i forskningsprogrammet LOHP, Ledarskap och Organisation för Hälsa och Produktion
– Flera arbetsvillkor är viktiga för att kunna utöva ett bra ledarskap, säger han, exempelvis att få feed-back i sin roll som chef och att ha ett bra socialt kapital, goda relationer på sin arbetsplats. Men det är också viktigt att få använda sin kompetens och få utmaningar i jobbet.
Bland de arbetsvillkor som påverkar negativt är om chefen har ett stort antal medarbetare under sig. Ju fler, desto sämre ledarskap.
Chefens arbetsvillkor påverkar också hälsan, vilken i sin tur påverkar ledarskapet. Hälsan påverkar både förmågan att fatta beslut och relationen till medarbetarna, säger Daniel Lundqvist. Så:
– Ledarskapskurser räcker inte för att bli en bra ledare, det krävs en bra arbetsmiljö också.
Han har också undersökt skillnaderna mellan chefer på olika nivåer. Mest sårbara när det gäller arbetsmiljön är första linjens chefer. Mellancheferna sticker ut på ett annat sätt; de brottas mest med rollkonflikter med motsatta förväntningar från olika håll i organisationen.
Stödpersoner är en metod att hjälpa chefer hantera dessa och andra utmaningar i jobbet.
Daniel Lundqvist identifierar två typer av stödpersoner för chefer: dels på, dels utanför arbetsplatsen. Interna stödpersoner är viktiga för att ge chefen legitimitet i sin roll. Men de externa betyder mest för hälsan. Det kan handla om personer på andra ställen i organisationen eller gamla kollegor, som kan ge ett personligt stöd, exempelvis när chefen har personalbekymmer eller är extremt stressad.
– Att söka och få stöd är normalt och något som alla chefer behöver. Mentorskap och stödjande nätverk är exempel på vad chefer bör erbjudas och som kan påverka deras hälsa och ledarskap positivt.
Daniel Lundqvist disputerar den 20 september. Avhandlingen heter Psychosocial Work Conditions, Health, and Leadership of Managers.
Helix är ett flervetenskapligt centrum vid Linköpings universitet för forskning om hälsa, lärande och rörlighet i arbetslivet.
Mitokondrier är energiproducerande organeller som finns i de flesta celler, inklusive människoceller. En grupp forskare vid Uppsala universitet har nu gjort en upptäckt som för första gången visar att Spironucleus salmonicida, en parasit som kan döda laxar i laxodlingar, har en typ av modifierad mitokondrie som kallas hydrogenosom. Hydrogenosomer saknar DNA och producerar energi på annat sätt, med vätgas som biprodukt. Liknande organeller har hittats hos andra sjukdomsframkallande parasiter som den sexuellt överförbara Trichomonas vaginalis och den nyligen mycket uppmärksammade tarmparasiten Dientamoeba fragilis. (länk till Vetandets värld). Studien publiceras idag i tidskriften Nature Communications.
Enligt forskarna tycks organismer med hydrogenosomer vara mycket vanligare än vad man tidigare trott i olika syrefattiga miljöer på jorden. Men de konstaterar att det än så länge är oklart hur den eukaryota cellen (se fakta) uppstod.
– Men det är möjligt att den allra första bakterien som smälte samman med den eukaryota cellen och gav upphov till mitokondrien hade vätgasproducerande förmåga. Det kan förklara att hydrogenosomer finns i organismer från de flesta delarna av det eukaryota stamträdet.
– Vi är i början på en spännande resa, där vi inte bara kan hitta nya måltavlor för behandling av viktiga parasitsjukdomar utan även förstå hur vår äldsta släkting, den första eukaryota cellen, uppstod säger Staffan Svärd, professor i eukaryot mikrobiologi vid Uppsala universitet.
FAKTA
En eukaryot organism har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Mitokondrier är energiproducerande organeller som finns i de flesta eukaryota celler, inklusive människoceller. Man tror att mitokondrien har sitt ursprung i en bakterie som smälta samman med en annan cell gav upphov till den första eukaryota cellen. Genom nedbrytning av socker med hjälp av syre produceras energi i mitokondrien som kan användas för cellens funktion. I många eukaryota celler, framförallt i syrefattiga miljöer, har dock mitokondrien förändrats så att energi produceras utan närvaro av syre och genom andra vägar.
Studien har erhållit finansiering från bland annat Vetenskapsrådet och FORMAS.
Referens: Ögren et al. Dientamoeba fragilis DNA detection in Enterobius vermicularis eggs. Pathogens and Disease 2013. Nature Communications doi:10.1111/2049-632X.12071
Enligt den nya studien har forskarna hittat en tidigare okänd koppling mellan sköldkörtelhormoners effekt på blodkärl och ämnesomsättningen. Sköldkörteln, eller tyreoidea, producerar hormoner som kan påverka kroppens termostat och reglerar hur mycket värme som via blodet leds ut genom blodkärlen. Körteln sitter på halsens framsida och det finns många varianter av störningar i dess funktion. Patienter med överfunktion (hypertyreoidism) eller underfunktion (hypotyreoidism) upplever ofta att de känner sig för varma respektive frusna. Orsaken till detta fenomen har varit okänd, men antagits bero på tyreoideahormoners allmänna effekt på ämnesomsättningen.
– Vår studie visar däremot att temperaturkänsligheten som patienter upplever kan bero på effekter på blodkärlen, säger Amy Warner, postdoktor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi och försteförfattare till publikationen.
I den nya studien har forskarna studerat möss som har en defekt tyreoideahormonreceptor, det mottagarprotein i cellkärnan som förmedlar hormonets effekter. Det är sedan tidigare känt att dessa möss har högaktiv metabolism, något som kan tyckas motsägelsefullt eftersom de har sämre tyreoideahormonfunktion. De alstrar kroppsvärme genom att förbränna mer brunt fett än normala möss. När forskarna bakom den aktuella studien tog värmekamerabilder av mössen la de märke till att djuren förlorade mycket värme genom svansen. Det visade sig att mössen med defekt hormonreceptor inte kan reglera hur blodkärlen drar ihop sig.
– Mössen i studien kan inte kontrollera blodflödet i kärlen, vilket leder till värmeförluster. Därför behöver de en back up-plan för att hålla sig varma och bränner då brunt fett, säger Amy Warner.
Fynden kan öka kunskapen kring den överkänslighet mot temperaturer som patienter med störningar i sköldkörtelns funktion ofta upplever. I förlängningen kan upptäckten leda till behandlingar som rättar till rubbningar i kärlregleringen, även om människor har lättare än möss att reglera temperaturen med kläder och uppvärmda hus.
FAKTA
Den aktuella studien har finansierats genom anslag från bland annat Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Lillian Sagens och Curt Ericssons stiftelse.
Publikation: “Inappropriate heat dissipation ignites brown fat thermogenesis in mice with a mutant thyroid hormone receptor alpha1”, Amy Warner, Awahan Rahman, Peter Solsjö, Kristina Gottschling, Benjamin Davis, Björn Vennström, Anders Arner and Jens Mittag, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 16-20 September 2013.
Till tidskriften PNAS.
Shayesteh Haghighatpanahs avhandling, som bär titeln [Ref 1]Computional Studies of Graphene and Single Walled Carbon Nanotube (SWCT) Growth and Carbonaceous Polymeric Nanocomposites [Ref 2], handlar om datormodellering av hur ämnet grafen och kolnanorör växer fram, samt hur de kan användas som tillsatsämne i, t.ex. polymerfibrer.
På sikt ser man inom forskningen möjligheter att exempelvis tillverka mycket små elektriska kretsar i nanostorlek, textila fibrer som är mycket starka och som i framtiden skulle kunna leda elektricitet eller användas för uppvärmning av exempelvis bilsäten. Målet med forskningen är att finna metoder för att kunna styra hur strukturerna hos grafenet ska bli.
– Det är av största betydelse att dessa mycket små strukturer inte har några defekter, det vill säga att alla atomer hamnar på rätt plats. Om strukturen på grafenet har defekter uppnår man inte önskade egenskaper. Jag har studerat hur strukturer i nanoskala växer fram eftersom vi behöver kunskap om detta och för att det behövs metoder för att kunna ta fram felfria nanostrukturer, förklarar hon.
FAKTA
Handledare:Professor Kim Bolton, Högskolan i Borås
Läs mer om avhandlingen: http://publications.lib.chalmers.se/publication/181882
Läs abstract
At the end of their lives, stars like the sun transform into some of the most beautiful objects in space: amazing symmetric clouds of gas called planetary nebulae. But how planetary nebulae get their strange shapes has long been a mystery to astronomers.
Chalmers University of Technology scientists have together with colleagues from Germany and Australia discovered what could be the key to the answer: a high-speed, magnetic jet from a dying star.
Using the CSIRO Australia Telescope Compact Array, an array of six 22-metre radio telescopes in New South Wales, Australia, they studied a star at the end of its life. The star, known as IRAS 15445?5449, is in the process of becoming a planetary nebula, and lies 230 000 light years away in the southern constellation Triangulum Australe (the Southern Triangle).
“In our data we found the clear signature of a narrow and extremely energetic jet of a type which has never been seen before in an old, sun-like star”, says Andrés Pérez Sánchez, graduate student in astronomy at Bonn University, who led the study.
The strength of the radio waves of different frequencies from the star match the expected signature for a jet of high-energy particles which are, thanks to strong magnetic fields, accelerated up to speeds close to the speed of light.
Similar jets have been seen in many other types of astronomical object, from newborn stars to supermassive black holes.
“What we´re seeing is a powerful jet of particles spiralling through a strong magnetic field”, says Wouter Vlemmings, astronomer at Onsala Space Observatory, Chalmers. “Its brightness indicates that it´s in the process of creating a symmetric nebula around the star.”
Right now the star is going through a short but dramatic phase in its development, the scientists believe.
“The radio signal from the jet varies in a way that means that it may only last a few decades. Over the course of just a few hundred years the jet can determine how the nebula will look when it finally gets lit up by the star”, says team member Jessica Chapman, astronomer at CSIRO in Sydney, Australia.
The scientists don´t yet know enough, though, to say whether our sun will create a jet when it dies.
”The star may have an unseen companion — another star or large planet — that helps create the jet. With the help of other front-line radio telescopes, like ALMA, and future facilities like the Square Kilometre Array (SKA), we´ll be able to find out just which stars create jets like this one, and how they do it”, says Andrés Pérez Sánchez.
More about planetary nebulae
Seen in a small telescope, some planetary nebulae look like planets, hence the name. They are made of gas ejected from stars with similar mass to the sun at the end of their lives, glowing thanks to instense radiation from the star´s tiny but hot remaining core. The sun will become a red giant in a few billion years´ time, though at present it´s not clear whether it will then form a planetary nebula.
More about the research
The research is published in the journal Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, in the article A synchrotron jet from a post-asymptotic giant branch star.
The team consists of Andrés Pérez Sánchez (Argelander-Institut für Astronomie, Bonn University, Germany), Wouter Vlemmings (Onsala Space Observatory at Chalmers University of Technology), Daniel Tafoya (Onsala Space Observatory at Chalmers University of Technology and UNAM, Morelia, Mexico) and Jessica Chapman (CSIRO, Australia).
The research was supported by the Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG).
More about the telescope
The CSIRO Australia Telescope Compact Array (ATCA), is a group of six radio-receiving dishes near Narrabri in New South Wales, Australia, that work together as one telescope. It is one of the most advanced telescopes of its kind. ATCA is run by CSIRO, the Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation, which is Australia’s national science agency.
More about Onsala Space Observatory
Onsala Space Observatory is Sweden’s national facility for radio astronomy. The observatory provides researchers with equipment for the study of the earth and the rest of the universe. In Onsala, 45 km south of Gothenburg, it operates two radio telescopes and a station in the international telescope Lofar. It also participates in several international projects. The observatory is hosted by Department of Earth and Space Sciences at Chalmers University of Technology, and is operated on behalf of the Swedish Research Council.
Mark Rutland, professor i yt- och korrosionsvetenskap vid KTH och en av forskarna som varit involverad i studien, gör en liknelse för att förstå vidden av storleksförhållandet ”En miljon gånger mindre än ett finger”.
– Om fingret vore ett jordklot i storlek skulle vi kunna känna av hus på jordens yta. Det är en av de roligaste aspekterna av vår forskning, att vi upptäckt att en människa kan känna en ojämnhet på en yta som motsvarar en mycket stor molekyl, säger Mart Rutland.
Med det sagt innebär det att våra fingertoppar kan känna av nivåskillnader kring 13 nanometer.
Men det är inte bara våra fingertoppars känslighet som studerats. Forskarna har också utrett hur vi upplever ytors topografi. När ett finger dras över en yta uppstår vibrationer i fingret. Människor känner av dessa vibrationer olika väl för olika strukturer, och friktionen mellan fingret och ytan är också en avgörande faktor.
– Det gör till exempel att en viss del av en pekskärm på en smartphone kan designas att kännas annorlunda genom vibrationer. Det här är genombrottet som tillåter att vi i framtiden designar hur saker känns och upplevs. Forskningen kommer att påverkar sensorisk forskning, säger Mark Rutland.
Smartphone var det. De olika tänkbara och framtida tillämpningarna för Mark Rutland och de andra forskarnas upptäckt är många. Robotar och virtual reality är två. Papper, tyger, balsam och Schampo är ytterligar fyra exempel, och det spenderas en hel del forskningspengar på hud- och hårvård så här spelar forskningsresultatet roll. Människor med nedsatt syn kan också bli hjälpta.
Jag hörde precis att en pekskärm i genomskinlig plast kan med hjälp av er forskning fås att kännas som metall eller trä. Öppnar ert forskningsresultat upp för shopping på nätet? Att man känna vissa tyger i en webbutik för kläder?!
– Svaret är tveklöst ja, med tillägget att det naturligtvis beror på hur finkänslig tekniken i mobilen är. Men jag tycker du ska patentera den idén, säger Mark Rutland.
Han berättar att genom att engagera doktorander och professorer från två olika fält – psykologi och ytkemi – har de tillsammas lyckats skapa en riktig psykofysisk forskningsstudie.
– Det viktigaste med vårt forskningsresultat är att beröring tidigare har betraktats som ett okänt sinne. En retorisk liknelse skulle kunna vara att jämföra med synen, det här forskningsresultatet motsvarar att vi precis avslöjat hur vi människor uppfattar färger, säger Mark Rutland.
Han tillägger att de nyförvärvade kunskaperna i framtiden kan användas för beröringsestetik på samma sätt som färger används idag för den visuella estetiken.
– Tidigare har man försökt mäta nervsignaler för en bättre förståelse för ämnet. Det är förstås en väg att gå, men vi har kopplat fysiken direkt till upplevelsen genom att använda människa som mätinstrument. Jag brukar säga att det vi har gjort skulle kunna jämföras med att man stoppar in flygtiderna mellan städer i Europa i ett datorprogram. Med den modell vi använder kommer det ut en tvådimensionell karta över världsdelen i andra änden. Med alla riktning; öst, väst, nord och syd. Vi får en perceptuell karta som beskriver hur nära olika ytor befinner sig i förhållande till varandra, säger Mark Rutland.
FAKTA
Till studien som forskarna genomfört hör artikeln ”Feeling small: Exploring the tactile perception limits” som precis publiceras i i den väl ansedda Nature Publishing Groups tidskrift Scientific Reports.
Forskargruppen i Stockholm består av Mark Rutland och KTH-doktoranden Lisa Skedung, samt forskarna Birgitta Berglund och Martin Arvidsson från Stockholms universitet. De amerikanska materialforskarna Chris Stafford och Jun Chung har bidragit med deras unik kunskap om så kallad ”surface wrinkling”. Vinnova och KK-stiftelsen har finansierat forskningen genom en Institute Excellence Centre till SP. Lisa Skedung och Mark Rutland kommer att driva forskningen och dess tillämpning vidare tillsammans med Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Sorkfeber orsakas av Puumalavirus som sprids till människa från kroniskt infekterade skogssorkar. Symtomen vid sorkfeber liknar inledningsvis influensa, men kännetecknas därefter av en övergående akut försämring av njurfunktionen. Låg förekomst av blodplättar är vanligt och ungefär en tredjedel av patienterna utvecklar blödningssymtom.Runt om i världen finns andra så kallade hantavirus som orsakar allvarlig sjukdom och ibland dödsfall hos människa. Tyvärr finns idag ingen specifik behandling eller säkert vaccin mot hantavirus. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå vad som händer i kroppen vid infektionen. De bakomliggande sjukdomsmekanismerna, det vill säga varför människor blir sjuka, är ännu inte klarlagda.
Therese Thunbergs avhandling bidrar till att öka förståelsen för vad som händer i kroppen vid hantavirus-infektion, vilket är en viktig pusselbit för att kunna skapa behandlingsalternativ och utveckla vaccin mot Puumalavirus.
I Therese Thunbergs studier har över 100 infekterade personer från Västerbotten bidragit, genom att lämna blod vid olika tidpunkter under sjukdomsförloppet. Blodproverna har analyserats avseende olika immunceller, signalsubstanser och antikroppar. Bland delresultaten från avhandlingen framkommer att kroppens naturliga mördarceller, NK-celler, expanderar kraftigt i antal första veckan efter insjuknandet. Förekomsten av NK-celler, som är en viktig del i kroppens första försvar mot virusinfektioner, är dessutom förhöjd upp till två månader efter tillfrisknandet. Eftersom NK-celler normalt försvinner snabbt efter insjuknandet, tyder detta nya fynd på att NK-celler kan spela en annorlunda roll i immunförsvaret än man tidigare trott.
Hos patienterna upptäcktes även ett kraftigt förhöjt svar från så kallade T-mördarceller. Ett överaktivt T-cellssvar kan vara en bidragande orsak till den dramatiska sjukdomsbilden hos många patienter. I sina studier har Therese Tunberg även funnit att patienter med låga nivåer av IgG-antikroppar hade större risk att drabbas av en svårare sjukdom.
– Resultaten visar att det sätt immunsvaret aktiveras på vid sorkfeber kan vara avgörande för hur sjukdomen utvecklas, både på gott och ont. Ett tidigt och starkt antikroppssvar verkar dock vara gynnsamt och stödjer användning av antikroppar/passiv immunisering som ett behandlingsalternativ mot hantavirus. Ett effektivt immunsvar eliminerar viruset och ger minimal skada på den egna kroppen, men vid sorkfeber ses ett kraftigt immunsvar som bidrar till sjukdomen säger Therese Thunberg.
FAKTA
Therese Thunberg kommer från Bureå utanför Skellefteå. Hon är utbildad läkare och verksam som ST-läkare på infektionskliniken NUS samt är doktorand vid institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för infektionssjukdomar, vid Umeå universitet.
Den 20 september försvarar Therese Thunberg, institutionen för klinisk mikrobiologi, sin avhandling med titeln: Studier av immunsvar och patogenes hos Puumala-virus infekterade patienter. (Engelsk titel: Study of pathogenesis and immune response in human Puumala virus infection).
Opponent: Brian Hjelle, professor/MD, Department of pathology, school of medicine, University of New Mexico, Albuquerque, USA. Huvudhandledare: Clas Ahlm.
Avhandlingen är publicerad elektroniskt:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-76706
Det är ofta svårt att behålla vikten efter viktminskning, istället går personen ofta upp lika mycket eller mer i vikt. Därför anser Kristina Lindvall, dietist och doktorand vid enheten för epidemiologi och global hälsa, att det är viktigt för samhället att vidga fokus från behandling av övervikt och fetma till att arbeta förebyggande när det gäller viktökning.
– Det är anledningen till att jag har valt att fokusera på primär viktstabilitet i min forskning, det vill säga möjligheterna att förebygga viktökning bland normalviktiga och överviktiga individer, säger Kristina Lindvall.
Alla studiedeltagare var 30-65 år gamla och rekryterades baserat på att de vid två tillfällen deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU), som genomförs i Västerbotten, eller i Upstate Health and Wellness-studien, som genomförs i staten New York, USA.
Avhandlingen visar att av alla normalviktiga och överviktiga VHU-deltagare som deltog under åren 1990-2004 var det endast en tredjedel som inte ökade i vikt. Ett överraskande resultat var att yngre individer med normalvikt, utan typ 2-diabetes samt utan riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, var de som hade lägst sannolikhet att hålla vikten.
– Det gör att insatser för att förebygga övervikt och fetma kan behöva inkludera även dessa grupper, som vanligtvis betraktas ha låg risk för att öka i vikt, säger Kristina Lindvall.
Forskningsintervjuer med VHU-deltagare som lyckades behålla sin vikt efter viktnedgång visade att viktstabilitet sågs som en balansgång, inte bara för att hålla vikten, utan även för att balansera övriga faktorer i livet. Fyra huvudstrategier för att hålla vikten beskrevs; “att lita på sitt arv”, “att hitta glädjen”, att hitta rutiner” och “att vara i kontroll”. Kristina Lindvall anser med anledning av detta att det är viktigt att anpassa rådgivning inte enbart för individer som försöker gå ner i vikt utan även för individer som försöker hålla vikten.
I en enkät som togs fram för att identifiera attityder och beteenden som var viktiga för att hålla vikten hos olika grupper baserade på ålder, kön och kroppsmasseindex, BMI, visade det sig vara väldigt stora skillnader när det gäller svar mellan de olika grupperna.
– Det understryker betydelsen av att interventioner som strävar mot primär viktstabilitet i en befolkning kan behöva skräddarsys efter åldersgrupper, kön och BMI, säger Kristina Lindvall.
Slutligen jämfördes amerikanska och svenska kvinnliga studiedeltagare. De svenska kvinnorna ökade i genomsnitt 3.5 kg i vikt mellan åren 1999-2009 medan de amerikanska kvinnorna ökade nästan dubbelt så mycket. En delförklaring till detta kan vara att signifikant fler av de svenska kvinnorna angav att de hade hälsosamma beteenden. Däremot var det större skillnad i viktförändring för de amerikanska kvinnorna om de valde hälsosamma jämfört med ohälsosamma beteenden.
FAKTA
Kristina Lindvall kommer ursprungligen från Skellefteå, är dietist och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.
Den 20 september 2013 försvarar Kristina Lindvall, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med den svenska titeln: Hur gör man för att hålla vikten? – Primär viktstabilitet som en folkhälsostrategi för fetmaprevention. (Engelsk titel: ”Being able to stable” – Exploring primary weight maintenance as a public health strategy for obesity prevention. Opponent: Mai-Lis Hellenius, professor, Karolinska institutet, Stockholm.
Huvudhandledare: Lars Weinehall.
Avhandlingen är publicerad elektroniskt. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79653
Ungefär 35 procent av alla diabetespatienter drabbas av följdsjukdomen gastropares, en magsjukdom som gör att kroppen smälter maten långsammare och att magmusklerna arbetar dåligt (eller inte alls) vilket leder till att magsäcken inte töms på rätt sätt.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan i en studie visa att en förändrad kost kan ge en effektiv hjälp för många drabbade.
I studien, som omfattar 56 diabetespatienter med gastropares, fick patienter som åt mat med liten partikelstorlek (mindre än 2 millimeter i diameter) betydligt mindre mag- och tarmsymtom än de som åt gängse diabetskost, som ofta innebär mat med stor partikelstorlek.
Mat med liten partikelstorlek kan grovt definieras som ”mat som faller isär som en kokt potatis om man mosar den med en gaffel”, exempelvis kokt och bakad potatis, mos och fiskgratäng, köttfärslimpa och släta soppor.
Patienter som under minst 20 veckor åt sådan mat fick betydligt lindrigare symtom i form av kräkningar, illamående, kväljningar, oförmåga att äta upp, känslan av att vara övermätt efter en måltid, aptitlöshet, uppkördhet, synlig svullnad av magen efter måltid, halsbränna och uppstötningar.
– För många som har gastropares kan måltiden och de efterföljande symtomen vara ganska ångestframkallande. Hos de som åt en kost med mindre partikelstorlek såg vi att denna ångest minskade, säger Eva Olausson, som presenterar studien i en avhandling vid Sahlgrenska akademin.
Förutom att mildra symtomen har matens partikelstorlek en direkt betydelse för magsäckstömningen i sig: de patienter som åt mat med liten partikelstorlek tömde måltiden lika fort som den friska kontrollgruppen, visar avhandlingen. Blodsockret steg också på ett mer normalt sätt än efter måltider bestående av mat med stor partikelstorlek.
– Kostbehandling med mat med liten partikelstorlek innebär sannolikt att patienterna får färre insulinkänningar, och att eventuella känningar blir lättare att häva. Det innebär ett stort framsteg för patienterna, säger Eva Olausson.
Avhandlingen visar också att en testmåltid med mat med stor partikelstorlek kan användas för att identifiera patienter med gastropares, så att dessa snabbare kan få adekvat behandling och råd. Forskarna har också utvecklat en diagnosmetod där patienter får svälja särskilda markörer vars färd genom magsäckstömningen följs med röntgen.
– Dessa två utredningsmetoder är lättillgängliga och skulle kunna bidra till att minska mörkertalet med gastropares-patienter, något som skulle minska den enskildes och samhällets kostnader för vård och sjukskrivningar, säger Eva Olausson.
Avhandlingen Diagnosis & dietary intervention in patients with diabetic gastroparesis försvaras vid en disputation den 20 september.
Länk till avhandlingen.
Boers försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i företagsekonomi ”Organizational identity construction in family businesses a dualities perspective”, vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping den 13 september.
Boers har studerat familjeägda medieföretag med fokus på fyra par dualiteter : formalitet – informalitet , beroende – oberoende , gamla vägar – nya vägar och kommersialism – journalistik.
– Ett dualitetsperspektiv gör att du framhäva båda egenskaperna i dualitetsparet , säger Boers. Dualiteterna kan misstas för motsatser , men faktum är att de kan komplettera varandra istället för att motarbeta varandra , vilket skapar särskilda fördelar för familjeföretag .
Ett exempel: ett familjeföretag kan ha fördelen av att vara både formellt och informellt , och kunna växla mellan dessa båda egenskaper beroende på situation . Detta skapar stor flexibilitet.
– Ett familjeföretag kan gå den informella vägen när det gäller beslutsfattande. Ägaren fattar helt enkelt beslutet och de anställda accepterar det eftersom det är ägaren som fattat det. Detta är mycket snabbare än det byråkratiska sätt att bestämma saker som måste användas i andra typer av organisationer, säger Boers.
Hans slutsats är att ägarfamiljerna bär dessa dualiteter med sig, och att, när det gäller att skapa en organisationsidentitet, är ägarfamiljen detsamma som verksamheten. Ägaren och verksamheten är också ett par dualiteter och inte åtskilda i andras ögon.
– Ägare av familjeföretag måste vara medvetna om denna roll. Inte alla är det. De måste veta att på grund av denna unika position, mitt i mellan dessa dualiteter, kan de få en fördel framför andra företag som de konkurrerar med. Eftersom de har möjlighet att växla mellan egenskaper som kan tyckas motsatta, men som i själva verket båda är en del av företagets identitet.
Professor Thomas Zellweger, St. Gallen University, Switzerland var opponent.
Medlemmar i betygsnämnden var Professor Martin Lindell, Hanken, Finland, Associate Professor Stefan Sveningsson, Lund University, and Professor Leona Achtenhagen, JIBS.
Ordförande var Professor Leif Melin, JIBS.
Det är Louise Limberg och Anna Hampson Lundh, professor respektive lektor vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås, som är redaktörer för boken. Man kan säga att den kom till för att den behövs.
– Ja, det finns behov av en ny kursbok eller lärobok i bibliotekarieutbildningen och det har utbildare gjort klart för oss, säger Louise Limberg. Den som hittills har använts i de här sammanhangen är drygt tio år gammal, och eftersom det har hänt så mycket behövs det en ny. Så då gjorde vi en sådan.
– Tanken är att den här antologin ska kunna användas på bibliotekarie- och lärarutbildningar, men också av personer som är yrkesverksamma i skolor och på skol- och folkbibliotek, säger Anna Hampson Lundh.
Skollagen ställer krav
På senare år är det mycket som har förändrats för skolbiblioteken. Till exempel ställer den nya skollagen större krav på tillgång till skolbibliotek i både grund- och gymnasieskolor. Skolbiblioteken används också i ökad utsträckning för informationssökning när eleverna gör projektarbeten. Och de spelar en viktig roll i läsfrämjande aktiviteter.
Men även om varje skola enligt lagen måste ha tillgång till ett bibliotek är de lokala variationerna mycket stora, allt från att ha egen bibliotekarie på heltid till att biblioteket drivs av en lärare några timmar i veckan.
– Med den här antologin vill vi ge en överblick över det politiska landskapet som styr skolbiblioteken, säger Anna Hampson Lundh. Vi visar också på skolbibliotekens roller för läsfrämjande och informationssökande, samt hur forskning kan användas i det praktiska arbetet i skolbiblioteken.
Stöd för utveckling av skolbiblioteken
Boken bygger på aktuell svensk och internationell forskning om skolbibliotek. Louise Limberg och Anna Hampson Lundh betonar vikten av att lyfta fram frågor om hur skolbiblioteken fungerar och framför allt hur de kan fungera bättre.
– De flesta önskar förstås ökade resurser, men det är ju inte alltid så lätt att få, säger Louise Limberg. I boken kan man hitta stöd för att utveckla skolbiblioteksverksamheten med befintliga resurser. Det kan då handla om sådant som att ompröva rutiner, att våga satsa på nya projekt i ett fördjupat samarbete mellan bibliotekarie, lärare och elever.
– Det gäller för personalen på skolbibliotek att själva vara aktiva och verka för en utveckling, säger Anna Hampson Lundh. I antologin beskrivs forskning om skolbibliotek, och att det forskas på det här området visar i sig på att biblioteken är viktiga. Men vi väcker också frågor om vad skolbibliotek är, vad de kan vara och hur de kan utvecklas. Det kan ge inspiration och uppslag till personal på skolor och skolbibliotek.
Titel: Skolbibliotekets roller i förändrade landskap, En forskningsantologi
Redaktörer: Louise Limberg och Anna Hampson Lundh.
Övriga medförfattare: Mats Dolatkhah, Helena Francke och Cecilia Gärdén.
Förlag: BTJ förlag Utgivning: 20 september 2013
Boken har finansierats via medel från Kungliga Biblioteket
Fotnot: Seminarier om boken hålls under hösten, bland annat på Bok- & Bibliotek i Göteborg, torsdagen den 26 september och på Bio Roy i Göteborg den 2 oktober vid en konferens om skolbibliotek.
Luften innehåller inte bara gaser, utan också små partiklar. Viktigt är att förstå effekten av partiklarna, deras egenskaper, var de kommer ifrån och hur de bildas, åldras och försvinner från atmosfären. Det här kan studeras i försökskammare där forskare under kontrollerande förhållanden kan skapa nya partiklar och se hur deras egenskaper förändras.
– Ibland är verkligheten helt enkelt för komplicerad, då får vi förenkla och i en välkontrollerad försökskammare kan vi studera specifika förlopp, säger Eva Emanuelsson vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet, som studerat hur atmosfäriskt relevanta partiklar bildas och åldras.
Partiklarna varierar i storlek och har olika ursprung
Luftburna partiklar varierar i storlek från nano- till mikrometer i diameter och kan ha naturligt ursprung eller komma från mänsklig aktivitet. En grupp av partiklar bildas från oxidation av organiska molekyler i gasfas. Den tydliga doften av skog eller gammal bil på tomgång är exempel på gaser som kan oxideras i luften och bilda partiklar.
Genom experiment i den stora utomhuskammaren SAPHIR vid Forschungszentrum Jülich i Tyskland kunde Eva Emanuelsson tillsammans med andra forskare studera partiklar i luft som representerade olika typer av luftmassor och deras blandningar.
Utsläpp påverkar partiklarna i luften
Studierna visade att redan vid en förhållandevis låg inblandning av mänskliga utsläpp, som till exempel toluen, åldrades partiklarna snabbare. Partiklarna fick andra egenskaper som ger dem förutsättningar att stanna kvar längre i luften.
– Våra resultat är intressanta eftersom man tidigare ofta uppmätt högre halter organiska partiklar i luften än beräknat. Att börja förstå denna skillnad är ett viktigt steg i forskningen om luftkvalitet, säger Eva Emanuelsson.
Partiklarna fick förändrad uppbyggnad eller kemisk sammansättning som inte påverkade fördelning mellan kol och syre, vilket var ett förvånade resultat för forskarna som nu utfört ytterligare experiment.
– Det ska bli spännande att se hur detta kan föra forskningen framåt när det gäller partiklar i vår luft, säger Eva Emanuelsson, som tillhör gruppen för Atmosfärsvetenskap vid Göteborgs universitet.
FAKTA
Avhandlingens namn: Formation, Ageing and Thermal Properties of Secondary Organic Aerosol
Handledare: Mattias Hallquist
Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/31839
Referens till artikeln: Atmos. Chem. Phys., 13, 2837–2855, 2013
www.atmos-chem-phys.net/13/2837/2013/
doi:10.5194/acp-13-2837-2013
