Sveriges sannolikt största hälso- och sjukvårdsaktör, nationella sjukvårdsrådgivningen 1177, är nu fullt utbyggd och beräknas 2014 ta emot över 6 miljoner samtal. I sin avhandlings olika delstudier beskriver Elenor Kaminsky omvårdnad per telefon vid 1177 utifrån tre olika intresseperspektiv: telefonsjuksköterskor, verksamhetschefer och föräldrar som ringer för sina barn.

Avhandlingen bekräftar att det är viktigt för föräldrar att bli bemötta med respekt och bli nogsamt lyssnade till när de ringer 1177. Föräldrar förknippade telefonsamtalet med varierande grad av oro och tillit. Att få sina behov utforskade av telefonsjuksköterska ansågs minska oro, öka chansen till inlärning och öka tilltron till rekommendationer man fått. Många föräldrar utryckte stark tillit till sin egen intuition. Trots detta betonade fem av 21 föräldrar att de inte skulle söka sjukvård vid fortsatt stark oro för barnet, utan att först ha uppmanats till detta av telefonsjuksköterska.

– Telefonsjuksköterskor bör vara medvetna om sin värdefulla roll och att föräldrar, trots fortsatt stark oro för sitt barn, kan avstå från att söka sjukvård om telefonsjuksköterskan inte uppmanat till detta. Därmed finns en säkerhetsrisk om rekommendationen skulle visa sig inkorrekt eller barnet snabbt försämras. Telefonsjuksköterskor bör följaktligen uppmuntra föräldrar att återkomma eller söka sjukvård vid fortsatt stark oro för sitt barn, säger Elenor Kaminsky.

I en tidigare och av media uppmärksammad delstudie, fick fler pappor än mammor hänvisning vidare till annan sjukvårdsinstans, trots att deras barn inte var sjukare. Mammorna fick i stället egenvårdsråd.

Majoriteten föräldrar rapporterade en ökad kunskap efter kontakten med 1177, i enighet med telefonsjuksköterskors beskrivning av att vilja underlätta uppringarens inlärning i avhandlingen. Detta pekar på 1177-tjänstens folkhälsopotential. Trots detta ansåg verksamhets-cheferna vid 1177 att hälsofrämjande arbete inte ingår i målen för telefonsjuksköterskearbete.  De betonade huvudsakligen 1177s organisationsmål och alla ansåg jämlik vård angeläget i detta arbete.

– Att verksamhetschefer inte anser hälsofrämjande arbete ingå i telefonsjuksköterskearbete trots stöd från svensk Hälso- och Sjukvårdslag och åtskilliga andra dokument, gör att såväl generella som specifika mål för telefonsjuksköterskearbete vid 1177 behöver klargöras och övervägas i relation till skyldigheter för svensk hälso- och sjukvård, menar Elenor Kaminsky.

Den utpekade tidsbristen som hinder för hälsofrämjande arbete bör synas kritiskt. Detta, då tidsbrist kan stå i motsats till målet om en mer effektiv hälso- och sjukvård, eftersom uppringare då kanske söker sjukvård även på annat håll. Investeringar i hälsofrämjande arbete och jämlika dialoger vid 1177 kan sannolikt ge utdelning i form av sparad tid och kostnader hos andra sjukvårdsutförare. Detta i linje med ursprungssyftet med tjänsten 1177 och en tänkbar väg att möta de utmaningar Europeiska hälso- och sjukvårdssystem står inför.

FAKTA
Avhandlingen ’Telephone Nursing. Stakeholder views and understandings from a paediatric and a gender perspective’ försvaras den 25 oktober.

Det är vetenskapligt belagt att omkring 15 procent av alla cancerfall beror på en virusinfektion, men många forskare menar att virus skulle kunna ligga bakom ännu fler.

Bland annat finns teorier om att Epstein-Barr-virus skulle kunna orsaka bröstcancer och att cytomegalovirus kanske orsakar den elakartade hjärntumören glioblastom.

– Det är kontroversiellt att vi inte hittat virus i dessa cancerformer, men om virus spelade en viktig roll i bröstcancer och glioblastom är det sannolikt att vi skulle ha sett spår av detta. Vi har utgått från ett amerikanskt material som är väldigt omfattande, säger Erik Larsson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien publiceras i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Communications. För studien har forskarna låtit kraftfulla datorer djupanalysera 700 miljarder DNA-sekvenser från 4 400 tumörer.

– Vi har letat förutsättningslöst efter spår av virus i 19 olika former av cancer. Analysen har på ett snyggt sätt bekräftat de kopplingar som redan är kända, något som på ett effektivt sätt bekräftar att vår metod är riktig, säger Erik Larsson.

Resultatet av studien är en massiv karta över virusförekomsten i cancer. Studien kunde bland annat bekräfta att levercancer ofta orsakas av hepatit-virus, och att humant papillomvirus orsakar livmoderhalscancer.

Studien visar också att virusinfektion leder till stora anpassningar i tumörcellen, och att viruspositiva tumörer från vitt skilda organ därför kan uppvisa stora likheter.

Artikeln The landscape of viral expression and host gene fusion and adaptation in human cancer publiceras online den 1 oktober.

Nästan 20 000 gravida kvinnor ingår i studien, av vilka fem procent födde för tidigt. De kvinnor som ätit mer vitlök än genomsnittet hade 30 procents mindre risk att föda för tidigt, särskilt om de ätit mycket vitlök i början av sin graviditet.

De kvinnor som åt mycket torkad frukt, framför allt russin, mot slutet av sin graviditet, löpte 40 procents mindre risk att förlossningen startade för tidigt.

– Vitlökens effekt är särskilt intressant, men än så länge tycker jag att det är för tidigt att ändra kostråden till gravida. Det krävs fler studier, säger Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Förtidsbörd orsakas ofta av infektioner, och forskarnas teori är att det är de antibakteriella ämnen som både vitlök och torkad frukt innehåller som skyddar mot för tidig födsel.

– Vi har sett i andra studier att kvinnornas kostvanor påverkar graviditetslängden. Nu kan vi gå vidare och testa vår hypotes att det finns särskilda ämnen i kosten som kan förebygga förtidsbörd, genom att studera de bakomliggande mekanismerna, säger Bo Jacobsson.

Studien är baserad på en stor norsk befolkningsstudie. Resultaten är oberoende av andra faktorer som skulle kunna påverka risken för förtidsbörd, som kvinnans ålder och vikt, utbildningsnivå och alkoholkonsumtion.

FAKTA
Artikeln Intakes of Garlic and Dried Fruits Are Associated with Lower Risk of Spontaneous Preterm Delivery publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Nutrition.

Genetik, släktforskning och en avancerad EKG-metod kan minska dödligheten vid ärftlig svimning. Sjukdomen ärftlig svimning orsakas av en rytmrubbning i hjärtat, långt QT-syndrom, som bland annat ger ökad risk för plötslig död på grund av kammartakykardi. EKG är ett viktigt instrument vid diagnos och riskbedömning av syndromet.

Ulla-Britt Diamant, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har haft som syfte med sin avhandling att förbättra diagnos och riskbedömning av långt QT-syndrom med hjälp av olika EKG-metoder. Hon har även undersökt om det höga antal svenska bärare av ett specifikt sjukdomsanlag (mutation) för långt QT syndrom har samma ursprung och utgör en genetiskt enhetlig grupp, en så kallad founderpopulation. Founderpopulationer är en viktig källa för forskning om bland annat diagnostiska metoder.

I avhandlingsarbetet har Ulla-Britt Diamant utfört EKG-registrering med 12-avlednings-EKG och vektorkardiografi på individer med långt QT-syndrom och på friska personer i en kontrollgrupp. Med hjälp av släktforskning följdes 37 till synes obesläktade familjer med samma sjukdomsanlag för syndromet tillbaka i tiden för att undersöka om de var släkt med varandra. I familjerna utfördes även genetisk släktskapsanalys.

För enskilda individer med risk för möjlig livshotande hjärtrytmrubbningar är tidig diagnostik, riskvärdering och förebyggande behandling av stor vikt. Ulla-Britt Diamant visar i sin avhandling att vektorkardiografi har fördelar jämfört med andra EKG-metoder vid diagnostik av långt QT-syndrom. Vektorkardiografi visade sig vara den metod som hade högst precision när det gäller att skilja ut individer med långt QT-syndrom, från de som var friska. Det krävs dock ytterligare studier för att befästa metodens position vid diagnostik och riskvärdering av syndromet.

Den genomförda släktforskningen visade att 26 av 37 familjer tillhörde samma släktträd med en anfader/moder som levde för cirka 400 år sedan. Ulla-Britt Diamant fann även att alla 37 familjer kom från samma geografiska område, Ångermanälven och dess biflöden. Släktskapsanalyser visade att 26 undersökta familjer hade samma genetiska ursprung.

– Att vi har identifierat en founderpopulation för långt QT-syndrom, den första i Sverige, öppnar unika möjligheter för internationell betydelsefull forskning. Upptäckten gör att vi på ett nytt sätt kommer att kunna undersöka de kopplingar som finns mellan symtom och arvsmassa vid långt QT-syndrom och på sikt kommer detta att kunna bidra till minskad dödlighet bland patientgrupper med syndromet, säger Ulla-Britt Diamant.

FAKTA
Ulla-Britt Diamant kommer från Arvidsjaurs kommun i Norrbotten. Hon är biomedicinsk analytiker och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.

Den 4 oktober försvarar Ulla-Britt Diamant, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Långt QT syndrom – diagnostiska metoder.(Engelsk titel: Long QT syndrome – studies of diagnostic methods). Opponent: Thomas Gilljam, docent, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Huvudhandledare: Steen M Jensen och bihandledare Annika Rydberg.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80103

– Vår huvudsynpunkt är att det är ytterst svårt för en utomstående bedömare att ta ställning till om förslaget utformats så att uppdraget från regeringen följts, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.

VTI har fått Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för de kommande tolv åren på remiss. VTI skriver i sitt yttrande att det finns exempel i förslaget där det är helt uppenbart att Trafikverket inte har följt regeringens uppdrag.

– Det saknas till exempel analys av möjligheten att använda banavgifter eller andra ekonomiska styrmedel för att hantera de problem man har ansvar för, säger Jan-Eric Nilsson.
VTI anser fortsatt att det även saknas en sammanfattning av de centrala utgångpunkterna för dessa rapporter och en förklaring av hur man kommit fram till de prioriteringar som görs.

Trafikslagsövergripande åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen under planeringsperioden 2014–2025 ska uppgå till 522 miljarder kronor. Trafikverket har fått regeringens uppdrag att upprätta ett förslag till hur medlen ska fördelas.

Regeringens direktiv anger att det ska gå att utläsa vilka effekter som de valda åtgärderna i planförslaget ger för transportpolitisk måluppfyllelse. Men detta går enbart att göra på åtgärdsnivå, där det tagits fram en fullödig samlad effektbedömning.

– Det finns inte något underlag för att bedöma om planförslaget som helhet bidrar till eller motverkar uppfyllelse av de transportpolitiska målen, säger Joanna Dickinson, utredare på VTI.

I avsnittet ”förväntade effekter” förväntas de planerade åtgärderna ge positiva effekter på såväl transportsystemets tillstånd som dess leveranser, vilket i sin tur ökar samhällsnyttan. Dessa påståenden ”beläggs” med ett antal pilar men innehåller inget underlag i övrigt för att visa effekterna.

– På samma sätt som tidigare i texten är omöjligt att kommentera vad som kan vara bra eller dåligt med den strategi som redovisas, säger Jan-Eric Nilsson.

I rapporten utvecklas heller inte hur infrastrukturen skulle kunna utnyttjas mera effektivt. VTI menar att transportsystemet bör ses i ett större perspektiv där också andra delar samspelar. I utredningsarbetet har det till exempel inte tagits hänsyn till att människan är en medveten, motiverad och beslutsfattande part i transportsystemet som gör val som stämmer överens med egna preferenser och mål.

– Många trafikolyckor beror exempelvis på att människor medvetet tar beslut att bete sig extremt eller felaktigt, till exempel genom att köra berusade, för fort eller utan bälte, säger Nils Petter Gregersen, tillförordnad forskningschef på VTI.

VTI föreslår att en komplettering görs i flera av planens delar, inte minst när det gäller behovet av forskningsinsatser.

Stroke och liknande sjukdomstillstånd som uppkommer på grund av minskad syretillförsel i hjärnan är den tredje vanligaste dödsorsaken i Europa. Var tredje strokeincident leder till permanenta skador men även invaliditet av varierande grad är en vanlig påföljd vid stroke.

Konsortiet COUNTERSTROKE är sammansatt av sex europeiska forskningsinstitutioner och företag och presenterar ett projekt baserat på ett EU-anslag om sex miljoner euro som inleds idag för att utveckla en helt ny behandling inom strokefältet. Projektet ingår i EU:s sjunde ramprogram (FP7 Health) och innebär en utveckling av molekyler riktat mot det inflammatoriska proteinet HMGB1.

– Den huvudsakliga framgångsfaktorn för detta spännande projekt är den laguppställning av specialister vi satt samman. Vi har expertis inom den grundläggande biologin hos HMGB1 och dess roll vid stroke. Därutöver ingår partners inom industrin som kan driva läkemedelsutveckling samt läkare med fokus på att förbättra strokevården för patienterna, säger Helena Erlandsson-Harris, koordinator för COUNTERSTROKE och verksam som forskare vid Centrum för molekylär medicin (CMM) och institutionen för medicin, Solna vid Karolinska Institutet.

Under de femton år som man forskat på HMGB1 har det blivit tydligt att HMGB1 spelar en viktig roll inom flertalet inflammatoriska tillstånd, däribland stroke, och att blockera HMGB1-proteinet kan mildra sjukdomssymptomen. Projektet COUNTERSTROKE har därför en potential att leda till förbättringar inte bara för strokepatienter utan även för patienter med andra sjukdomar, både kroniska, som reumatism, och akuta tillstånd, som blodförgiftning.

Projektets syfte är att utveckla specifika Affibody®-molekyler som kan blockera HMGB1 vid behandling av stroke.

– Det är en ära att få vara en del av samarbetet i COUNTERSTROKE och vi är djupt imponerade av den kunskap och kapacitet våra samarbetspartners besitter. Det är ett privilegium att få vara med och bidra med medicinska upptäckter och utvecklingskompetens i detta prestigefulla projekt, säger David Bejker, VD på Affibody AB.

Affibody®-molekyler är en ny klass av biologiska läkemedel som liknar antikroppar i hur de selekterar och binder till sitt målprotein men med fördelen att de är väsentligt mindre till storleken och saknar förmågan att aktivera kroppens immunsystem som antikroppar normalt gör. Dessa molekyler utgör på så vis en helt ny behandlingsmöjlighet för strokepatienter.

Blockeringen av HMGB1 har dessutom potentialen att förlänga behandlingsfönstret efter en stroke. I dagsläget löper hjärnan risk för bestående skador på grund av den minskade syretillförseln om stroke inte behandlas inom fyra timmar.

COUNTERSTROKE-konsortiet består av:
Karolinska Institutet (Coordinator) ki.se
Affibody AB, www.affibody.com
HMGBiotech s.r.l www.hmgbiotech.com
University of Liverpool www.liv.ac.uk
San Raffaele University www.unisr.it
Charité-Universitätsmedizin-Berlin www.charite.de/en/charite

Hög risk att drabbas av diabetes – så ser situationen ut för många invandrare från Turkiet i Sverige. Det visar den första svenska doktorsavhandlingen om diabetes bland turkiska invandrare. Forskaren bakom avhandlingen distriktsläkaren Kristin Hjörleifsdottir Steiner, verksam vid Centrum för allmänmedicin i Stockholm, är inte förvånad över resultatet.

– Diabetes typ 2 är en sjukdom som drabbar allt fler. I mitt arbete på Flemingsbergs vårdcentral noterade jag och mina kollegor ovanligt många fall av diabetes bland de turkiska patienterna. Och jag ville ta reda på mer om de var en särskild riskgrupp och vilka riskfaktorer som kan spela roll, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner.

Totalt deltog 238 män och kvinnor med turkisk bakgrund i åldrarna 20 år och äldre från vårdcentralen i Flemingsberg. Gruppen jämfördes med 1539 landsmän som bodde kvar i Konya-provinsen, Turkiet. Resultaten visar att den turkiska gruppen i Sverige hade betydligt högre risk att drabbas av både diabetes typ 2 och förstadier till diabetes än sina landsmän i Turkiet. Exempelvis var förstadiet till diabetes tre gånger så högt bland de turkiska männen i Sverige. Andelen med diabetes typ 2 var nästan dubbelt så stor hos kvinnorna i Sverige jämfört med kvinnorna i Turkiet. Bukfetma och övervikt var vanligt i alla grupper i respektive land, liksomrökning bland männen. I den utrikesfödda gruppen i Sverige var många fysisk inaktiva, speciellt kvinnorna. Ett oroväckande resultat, menar Kristin Hjörleifsdottir Steiner.

För att få reda på mer om varför skillnaderna var så stora intervjuades den turkiska gruppen i Flemingsberg ingående om levnadsvanor och stress. Tvärt emot vad man kan tro hittades inte någon koppling mellan stressfaktorer som oro, sömnsvårigheter, smärta och diabetes eller högt blodsocker. Bland männen fanns ett visst samband mellan högt blodsocker, rökning och alkoholvanor. Dessutom visade det sig att den turkiska gruppen i Sverige insjuknade i diabetes typ 2 relativt tidigt i livet (kring 46-år), vilket är i snitt tolv år tidigare än för svenskfödda personer.

Kristin Hjörleifsdottir Steiner pekar på att det behövs mer forskning om hälsan kopplat till tiden före och efter migrationen, föra att få säkrare svar, bättre kunna hjälpa drabbade och kunna erbjuda en jämlik vård.

– Det är väl känt att migration är en stor omställning för individen som kan påverka hälsan negativt. Det vore intressant att exempelvis veta mer om andra stressfaktorer än de vi studerat och om D-vitamin kan spela in, säger hon.

Förhoppningen är att resultaten som presenteras i avhandlingen kan bli viktiga pusselbitar när hälso- och sjukvårdens personal utreder patienter som är i farozonen att utveckla diabetes.

– För att veta hur farligt exempelvis ett förhöjt blodsockervärde är för en viss person och om behandling ska sättas in eller inte, bör man även tänka på att härkomst kan vara en viktig riskfaktor för diabetes, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner.

Till sina kollegor i vården riktar hon uppmaningen att lyfta hälsofrämjande insatser högre på dagordningen.

– Uppmärksamma livsstilsfaktorer, försök få patienter i riskzonen att röra på sig mer och sluta röka, och mät deras midja oftare, säger Kristin Hjörleifsdottir Steiner.

Centrum för allmänmedicin är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Kristin Hjörleifsdottir Steiners doktorsavhandling presenterades vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet den 20 september 2013.

Doktorsavhandling: Diabetes among Turkish Immigrants in Sweden, Kristin Hjörleifsdottir Steiner, september 2013, ISBN: 978-91-7549-272-8.

VINNOVAs utlysning Innovationstävlingar ger stöd till organisationer för att ta fram nya produkter eller tjänster via tävlingsform. Satsningen görs inom programmet Öppen innovation.

Bland de innovationstävlingar som får finansiering finns ”Innovationstävling Swedavia”, som ska skapa innovativa lösningar för bullerreducering vid flygplatser för närliggande bostadsområde. Ett annat exempel är Hälsans nya verktygsom ska arrangera en innovationstävling för nya radikala lösningar inom framtidens vård och omsorg under namnet ”När jag blir hundra”. Göteborgs kommun använder innovationstävlingen Resenärskampen för att göra det mer attraktivt att åka kollektivt.

– Det finns idag stort intresse för tävlingsformen för att hitta och stimulera till innovation, och Sverige behöver mer erfarenheter kring denna form av arbete. Det är intressant att se att svåra problem kan engagera externa aktörer i sökandet efter lösningar, säger Erik Borälv, ansvarig handläggare på VINNOVA.

Totalt får 13 projekt dela på 4 miljoner kronor:

Crowding AB, Innovationstävling med Husqvarna AB, 158 000 kronor, Andreas Landsbo, andreas@crowding.se”>andreas@crowding.se

Eskilstuna Jernmanufaktur AB, Smart Living Challenge, 455 000 kronor, Olle Dierks, olle@munktellsciencepark.se”>olle@munktellsciencepark.se

Hälsans nya verktyg, När jag blir hundra, 341 000 kronor, Dag Forsén, dag.forsen@halsansnyaverktyg.se”>dag.forsen@halsansnyaverktyg.se

IMCG Sweden AB, Resenärskampen, 400 000 kronor, Anna-Karin Dahlin, anna-karin.dahlin@imcg.se”>anna-karin.dahlin@imcg.se

Kungliga Tekniska Högskolan, Innovationstävling äldreomsorg, 300 000kr, Ivar Björkman, ivar.bjorkman@openlab.se”>ivar.bjorkman@openlab.se

Malmö Högskola, Traffic Jam Session, 500 000 kronor, Karin Johansson-Mex, karin.johansson-mex@mah.se”>karin.johansson-mex@mah.se

Mediekompaniet Närhet HB, Media Lab Competition- skapa morgondagens mediabolag, 448 000kr, Anders Sjösten, anders.sjosten@mediekompaniet.com”>anders.sjosten@mediekompaniet.com

Stockholms kommun, Open Stockholm Award 2014, 300 000 kronor, Stefan Svensson, stefan.svensson@stockholm.se”>stefan.svensson@stockholm.se

Student Competitions AB, Innovationstävling för Swedavia, 300 000 kronor, Gustav Borgefalk, gustav@studentcompetitions.com”>gustav@studentcompetitions.com

The Paper Province ekonomisk förening, Warming up Innovation, 140 000 kronor, Magnus Persson, m.persson@paperprovince.com”>m.persson@paperprovince.com

Uppsala Universitets Projekts AB, Enesca-tävlingen – applikationer för pappersbatterier, 300 000 kronor, Mateo Santurio, mateo.santurio@uuinnovation.uu.se”>mateo.santurio@uuinnovation.uu.se

Viktoria Swedish ICT ICT AB, Säker distribution via öppen innovation, 500 000 kronor, Dirk van Amelsfort, dirk.van.amelsfort@viktoria.se”>dirk.van.amelsfort@viktoria.se

Östergötlands läns landsting, Innovativt bedömningsstöd inom hälso- och sjukvård, 249 000 kronor, Magnus Stridsman, magnus.stridsman@lio.se”>magnus.stridsman@lio.se
 

Forskare på KTH har gjort en kartläggning om vad som är känt om nanomaterialens risker och möjligheter. Det har man gjort som en del av en statlig utredning om användning och hantering av materialen. KTH-forskarnas kartläggningen spänner över nanomaterialens hela livscykel, det vill säga från produktion till användning och avfallshantering.  Kartläggningen visar på stora kunskapsluckor. Det finns behov av att veta mer om hur nanomaterialen påverkar hälsa och miljö och hur riskerna ser ut under livscykelns faser.

Nanomaterial har mött stort intresse och det finns förväntningar om innovationer på många områden som medicinteknik, informationsteknologi, materialutveckling och miljöteknik till exempel.  Samtidigt finns en oro att nanomaterial också kan vara miljö- och hälsofarliga.

– För att kunna bedöma för- och nackdelar med ett nanomaterial jämfört med andra produkter behöver man titta på hela livscykeln, säger Göran Finnveden professor och vicerektor för hållbar utveckling vid KTH och en av forskarna bakom studien.

För att ta ett exempel. Nya typer av litiumbatterier innehåller nanomaterial som är mer energikrävande att tillverka än vanliga batterier. Men om de används i fordon kan energivinsterna sett över hela livscykelns faser totaltsett bli betydligt större, eftersom de håller mycket längre än vanliga batterier. Ett annat exempel är nanocellulosa som har fördelen att vara baserad på ett förnybart material. Det kan bland annat användas för att tillverka kompositmaterial som kan vara lättare och starkare än traditionella material gjorda av fossila bränslen. Men relativt lite är känt om nanocellulosans miljö- och hälsoeffekter.

– För att vi ska kunna ha en säker hantering av nanomaterial och för att kunna identifiera möjligheter i ett livscykelperspektiv så krävs mer forskning och bättre data och analysmetoder. Vi behöver veta mer om det här, säger David Lazarevic, också han en av forskarna bakom studien. KTH-rapporten ”Livscykelaspekter och nanomaterial” är framtagen som underlag till den statliga utredningen ”En nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial”. (Dir 2012:89). Göran Finnveden och David Lazarevic, som står bakom studien, är båda forskare vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.

Forskarna menar att samhället behöver skaffa sig mer kunskap om vilka nanomaterial som används, i vilka tillämpningar och i vilka produkter, i vilka mängder och vilka utsläpp som sker med den användingen.

Några av de vägar framåt som KTH-forskarna har identifierat:  
1. Metoder för karaktärisering av nanopartiklar.
2. Trovärdig information till användare. Märkning och annan information behöver utformas så att användare i företag, organisationer, myndigheter och konsumenter kan fatta egna beslut.
3. Mer kunskap om vilka mängder samhället använder av nanomaterial, i vilka tillämpningar och i vilka former.
4. Bättre kunskap om utsläpp av nanomaterial vid användning, avfallshantering och vid tillverkning av nanomaterial.
5. Mätningar. Exempel på sådana mätningar kan vara exponering i arbetsmiljö, exponering av konsumenter, flöden i vattenreningsanläggningar, flöden i samband med återvinningsprocesser och annan avfallshantering
6. Modeller för exponeringsanalyser behöver vidareutvecklas och anpassas för nanopartiklar.
7. Metoder för miljöpåverkansbedömningen i livscykelanalyser behöver vidareutvecklas och anpassas för nanopartiklar.
8. Livscykelanalysdata för nanomaterial. Livscykelanalyser är starkt beroende av databaser och dessa har utvecklats under det senaste decenniet för traditionella material och tillverkningsprocesser. Det finns dock stora brister avseende nanomaterial. Livscykeldata är nödvändiga för att kunna bedöma potentiella för- och nackdelar med nanomaterial i livscykelperspektiv.
9. Metoder att ta fram livscykeldata för nya teknologier. Nanoteknologi är ett område under stark utveckling. Det gäller även produktionsprocesser och miljöprestanda för dessa.
10. Samverkan mellan industri, myndigheter och forskning. Även internationell samverkan, men med svenskt perspektiv.

Ta del av rapporten: http://bit.ly/1fVxh7i
 
FAKTA
Det här är nanomaterial Nanomaterial kan definieras på olika sätt, men gemensamt för de flesta definitioner är att det handlar om material som innehåller partiklar som i någon dimension har en storlek på mellan 1 till 100 nanometer (nm). Partiklarna kan förekomma i fasta material, på en fast yta, lösta i vätska eller i luft till exempel.

Therese Bäckman vid Juridiska institutionen har studerat rättssäkerheten för människor med funktionsnedsättning. Varje år fattas ett stort antal kommunala beslut om insatser i enlighet med SoL, Socialtjänstlagen, och LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det kan handla om insatser i form av särskilt boende eller boendestöd.

Principen om ”gynnande besluts negativa rättskraft” innebär att beslut om insatser inte kan ändras eller återkallas. Sedan den enskilde har fått kännedom om beslutet, ska han eller hon kunna känna trygghet i att det aktuella beslutet kommer att bestå.

– Detta är en mycket stark rättsprincip. Men i den faktiska tillämpningen agerar kommunerna aktivt för att göra undantag eller kringgå principen. Det visar min genomgång av ett stort antal kommunala beslut. Det kan till exempel handla om att man lägger in tidsbegränsningar eller återkallelseförbehåll, det vill säga att beslutet får ändras under vissa förutsättningar. För kommunerna handlar det om handlingsfrihet: en större möjlighet att kunna styra sina verksamheter, som ofta har en ansträngd ekonomi. Men för personerna som fått besluten blir det en ovisshet om de kommer fortsätta att gälla, säger Therese Bäckman.

– Ytterst handlar det om vilka behov som ska väga tyngst: den enskildes intresse eller kommunernas behov av att kunna styra sina verksamheter? Man kan ifrågasätta hur väl rättsprincipen fungerar inom detta område. Lagstiftningen och den enskildes rättssäkerhetsgaranti blir satt under press, menar Therese Bäckman och efterlyser en diskussion om problematiken.

FAKTA
Avhandlingen presenterades den 27 september 2013.
Titel: Gynnande besluts negativa rättskraft och rättssäkerhet – för människor med funktionsnedsättning inom rättsområdena SoL och LSS. Juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Kroniskt smärtande senor är en vanlig orsak till att motionärer och elitaktiva idrottare måste minska ner eller avsluta sitt idrottande. En kroniskt smärtande knäskålssena, hopparknä, är dessutom en diagnos som är känd för att vara svår att behandla och ibland även är svår att diagnosticera. Behandlingen av såväl den kroniskt smärtande hälsenan som hopparknä har varit mycket omdebatterad den senaste tiden.

I sin avhandling utvärderar Lotta Willberg den relativt nya ultraljudsvägledda injektionsbehandlingen; skleroserande injektioner och den helt nya behandlingsmetoden; ultraljudsvägledd artroskopi (titthålsoperation). Den senare metoden har hon och hennes kollegor utvecklat själva inom ramen för avhandlingen, med stöd av grundforskning om var smärtan kommer ifrån vid så kallat hopparknä; djupt om senans infästning i knäskålen. 

Avhandlingen visar att skleroserande injektioner med polidocanol, samma läkemedel som används vid behandling av åderbråck, vid behandling av kroniskt smärtande mittportionstendinos i hälsenan verkar vara en framgångsrik metod när det gäller behandling av smärtan. Lotta Willbergs rekommendation är att vid behandling med skleroserande injektioner med polidocanol använda styrkan 5 mg/ml samt att strikt hålla sig till den ursprungliga metoden där man ger mycket små volymer, maximalt 2 ml per behandlingstillfälle, för bra behandlingsresultat när det gäller smärtan.

Vid kroniskt smärtande knäskålssena, så kallat hopparknä visar avhandlingen att både behandling med skleroserande injektioner polidocanol och ultraljudsvägledd artroskopi kan ge goda kliniska resultat. Den ultraljudsvägledda artroskopin ger dock en betydligt snabbare återgång till smärtfri idrott, nöjdare patienter och mindre smärta i det kortare perspektivet. I långtidsuppföljningen av den jämförande studien av den helt nya operationsmetoden och injektionsbehandlingen med polidocanol, visar avhandlingen dock att resultaten är jämförbara när det gäller smärta och aktivitetsnivå efter lång tid (3-4 år).

– En annan intressant iakttagelse som ingen tidigare visat är att knäskålssenan verkar kunna normaliseras utseendemässigt efter behandling med den ultraljudsvägledda artroskopimetoden som vi har utvecklat. Utseendet ultraljudsmässigt verkar dessutom kunna ha en koppling till patientens symtom, säger Lotta Willberg.

FAKTA
Lotta Willberg bor på Lidingö och arbetar som överläkare, specialist i ortopedi, vid Capio Artro Clinic AB, Sophiahemmet, i Stockholm, samt är doktorand vid institutionen för kirurgisk och erioperativ vetenskap, enheten för idrottsmedicin, Umeå universitet.

Fredagen den 4 oktober försvarar Lotta Willberg, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, sin avhandling med titeln: Kroniskt smärtande knäskåls- och hälsenor – skleroserande injektioner och ultraljudsvägledd artroskopisk kirurgi.(Engelsk titel: Patellar- and Achilles Tendinopathy – sclerosing injections and ultrasound-guided arthroscopic shaving).
Opponent: Jerker Sandelin, docent/överläkare, ortopedi och traumatologi, sjukhuset Orton, Helsingfors, Finland. Huvudhandledare: Håkan Alfredson.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt, se länk: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80194

Eva Pettersson har ägnat en stor del av sitt liv åt matematik. Som lärare i matematik är Eva särskilt intresserad av hur barn kan stimuleras i sin matematikinlärning. I början av året kom boken ”Barns matematiska förmågor – och hur de kan utvecklas” ut som Eva skrivit tillsammans med en medförfattare.

Boken handlar om barns matematiska förmågor: hur de kan uttryckas och hur de kan utvecklas med föräldrars och lärares stöd. Författarna visar hur lärande i matematik kan vara både spännande och lustfyllt och ger läsaren gott om möjlighet att själv pröva sina matematiska förmågor och lära sig upptäcka dem hos andra. Boken handlar särskilt om barn som är bra på matte. En vanlig föreställning är att den som har lätt för matematik är född sådan.

– Jovisst har vi olika potential för olika aktiviteter, men potential måste tas tillvara för att utvecklas. Barn med fallenhet för matematik har samma behov av och samma rätt till pedagogiskt stöd som andra, menar Eva.

I boken ges exempel på hur undervisningen kan organiseras så att alla barn kommer till sin rätt och får möta utmaningar som utvecklar deras förmågor.

I denna vecka påbörjar Eva en konferensserie för landets rektorer. Hon ska berätta om sin bok, som nyligen även översatts till norska, och sin forskning inom ämnet matematik med didaktisk inriktning. Allt sker inom Matematiklyftet – Skolverkets fortbildning av lärare i matematik.

Man säger ofta att hunden är människans bästa vän, men hur ömsesidiga är dessa känslor och går de att mäta? Tidigare har forskningen främst fokuserat på vad relationen med en hund betyder för oss människor, och man har inte vetat så mycket om hur hundarna upplever relationen. Det Therese Rehn från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt i sitt doktorsarbete är just detta; hur hundarna uppfattar relationen och hur man kan mäta detta på ett tillförlitligt sätt.

Det första som Therese Rehn och hennes kollegor undersökte var om det känslomässiga band som hunden har till sin ägare kan återspeglas i ägarens syn på deras relation. Det visade sig att ju mer tid ägaren till vardags tillbringade i närhet till sin hund, desto mer fysisk kontakt tog hunden vid en återförening med sin ägare. I motsats till vad forskarna hade förväntat sig, hittades inga samband mellan hur starka känslor ägaren hade för hunden och hur hunden betedde sig gentemot ägaren. Slutsatsen är att det är vad ägaren gör med sin hund som avgör hur hunden uppfattar relationen, snarare än hur känslomässigt engagerad ägaren är.

Därefter granskades ett test som tidigare har använts för att studera bandet mellan hund och ägare. Då detta band har liknats vid det mellan ett barn och dess föräldrar har ett test med ursprung i humanpsykologin använts, ”främmandesituationstest” eller Strange Situation Procedure. Resultaten visade att beteenden kring återförening samt närhetssökande beteenden är tillförlitliga mått på hundens känslomässiga band till en person, men också att händelsernas ordningsföljd i testet påverkar hundens beteende.

I det fortsatta arbetet gjordes därför detaljerade studier av hur hunden reagerar vid återförening med en person under olika förhållanden. Det visade sig att hundens hälsningsbeteende skiljde sig beroende på hur länge den varit ifrån sin ägare och beroende på hur en person betedde sig då denne tog kontakt med hunden. Resultaten tyder på att en hund är mer uppspelt över återföreningen om den slickar sig om munnen, viftar på svansen och ruskar på kroppen. Hundens nivå av ”lycko-hormonet’ oxytocin ökade vid återförening, vilket tyder på att den upplever denna som positiv.

– Att slicka sig om munnen och att ruska på kroppen har tidigare mest kopplats till negativa sinnestämningar, men här visar vi att dessa beteenden även kan uppvisas vid positiva känslotillstånd, säger Therese Rehn.

Sammanfattningsvis visar dessa studier att fokus bör ligga på variationen i hundars hälsningsbeteende i framtida studier av relationen mellan en hund och dess ägare. Då kanske vi bättre kan förstå hur hunden uppfattar denna relation och hur den anpassar sitt eget beteende i förhållande till ägarens omvårdnadsbeteende.

FAKTA
Agr. lic. Therese Rehn, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Best of friends? Investigating the dog-human relationship vid SLU i Uppsala.
redagen den 4 oktober 2013. Opponent: Professor James A Serpell, University of Pennsylvania, School of Veterinary Medecine, USA

Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/10793/

Golfbanorna Bro Hof Slott Golf Club i Upplands Bro och Trump International Golf Links Scotland i Aberdeenshire tillkom ungefär samtidigt och med samma målsättning; att bli golfbanor i världsklass. Båda ligger utanför små samhällen och de etablerades med löften om lyft för den lokala ekonomin.

– De två golfanläggningarna har satt sina värdorter på kartan men inte bara i den bemärkelse som politikerna hade hoppats på, säger Erik Jönsson.

I fallet Bro Hof ledde etableringen till en långdragen tvist mellan företaget och kommunen då golfanläggningen delvis byggdes i ett naturreservat. Man hade, enligt Erik Jönsson, gjort viktiga överenskommelser som inte dokumenterats med skriftliga avtal. Slutligen löstes konflikten med att Bro Hof hjälpte till med att bygga ut naturreservatet, fast på annan mark.

Fastighetsmiljardären Donald Trumps etablering i Skottland såg annorlunda ut. De lokala myndigheterna sade nej till den exklusiva golfanläggningen eftersom marken där den skulle byggas var ett känsligt och naturskyddat område med flyttande sanddyner. När de lokala politikerna sa nej gick Donald Trump till den skottska delstatsregeringen som gav bygglov.

– Det var anmärkningsvärt att se hur fastighetmagnaten totalt lyckades köra över de lokala beslutsfattarna, säger Erik Jönsson och berättar att en ny stark miljörörelse växte upp i kölvattnet av Trumps golfbana i Aberdeenshire.

En av slutsatserna i Erik Jönssons analys är att lokala politiker ofta är dåligt rustade att förhandla med stora koncerner inom rekreationsindustrin.

– Det handlar om väldigt komplexa förhandlingar och det finns en överhängande risk att etableringarna inte får de positiva konsekvenser för den lokala ekonomin som man önskat.

FAKTA
Erik Jönsson disputerade den 13 september med avhandlingen ”Fields of Green and Gold: Territorial hunger, rural planning, and the political ecologies of high-end golf” http://www.lu.se/lup/publication/3990846

Iman Arasteh Khouy, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, studerar spårens vertikala och horisontella position, hur de bryts ner och vilken underhållsmodell som är optimal.

En ny modell som analyserar hur järnvägsspår bryts ner av dynamiska krafter där tåg far fram och som räknar ut hur spårunderhåll blir kostnadseffektivt föreslås i en avhandling. Bra spårkvalitet minimerar risken för tågurspårning och ett effektivare underhåll spar pengar åt staten. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet med Malmbanan som studieobjekt.

– Hög kvalitet på spårstatus är en av de viktigaste parametrarna för en säker och bekväm järnväg, säger Iman Arasteh Khouy, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, som i november börjar arbeta på Trafikverket.

Han har i sin avhandling gjort en omfattande översyn av spårgeometrins nedbrytning och vilka underhållsmodeller som är optimala när det gäller krav på säkerhet i relation till kostnader. Dålig kvalitet på spårgeometri, (spårets vertikala och horisontella position mätt var 25:e cm) leder till säkerhetsproblem, hastighetsminskning, trafikstörningar, höga underhållskostnader och högre nedbrytningshastighet på räls, hjul, växlar etcetera.  Han har också utvärderat Trafikverkets underhållsstrategi i avhandlingen.

Järnvägsbranschen är idag en avreglerad, konkurrensutsatt sektor med begränsad budget. Samtidigt riktas allt högre krav på sektorn om t ex fler tåg, högre hastigheter och högre axellaster.

– Dessa krav leder i sin tur till högre slitage på järnvägen och högre underhållskostnader, säger Iman Arasteh Khouy.

FAKTA
Optimalt underhåll inom ramen för en kostnadseffektiv gräns är därför fokus i avhandlingen. Förutom en omfattande analys av underhållsmodeller, innehåller avhandlingen en fallstudie på Malmbanan. Studien har analyserat geometrins nedbrytning under en tidsperiod på ett helt år mellan åren 2004 och 2010. Det ger svar på vilken del av banan och under vilken tid på året förekoms av fel är mest vanliga.
Iman Aresteh Khouy föreslår en analysmodells som tar hänsyn till inspektionstid och därefter en underhållsfri planeringshorisont, där bl a hänsyn tas till kostnader och risk för olyckor pga dålig på spårkvalitet. En annan del i hans modell handlar att simulera spårgeometrins nedbrytning kopplat till hur effektivt underhållet är.

Varje cell är omgiven av ett membran som separerar det cellulära innehållet från den omgivande miljön. Det sista steget i celldelningen, cytokines, innebär att cellmembranet delas i två delar så att två enskilda dotterceller bildas. Denna process startar hos växter med bildandet av en struktur kallad cellplatta mellan dotterkärnorna. Cellplattan ger upphov till nya membraner och cellväggar.

Steroler är komponenter i cellmembranen.
– Förändringar i sterolsammansättningen stör celldelningsprocessen genom att sterolerna verkar vara nödvändiga för reglering av cellplattproteiner, säger Márcia Frescatada-Rosa.

Det behövs ett särskilt slags protein på cellplattan, KNOLLE, för att bilda ett nytt plasmamembran genom fusion. Bortförande av överskott av membran involverar cellplattproteinet DRP1A. Márcia Frescatada-Rosa har funnit att sterolerna är involverade i upprättandet av mikrodomäner i membranen. Domänerna fungerar som plattformar där DRP1A och andra komponenter i maskineriet ihopklumpas.

– En korrekt sterolkomposition krävs för korrekt avlägsnande av proteinet KNOLLE från cellplattan. Genom att reglera placering och aktivitet hos DPR1A styr sterolerna lokaliseringen av KNOLLE och påverkar sålunda dess funktion vid celldelning, säger hon.

De nya rönen är resultat av experimentella studier på modellplantan Arabidopsis thaliana.
Márcia Frescatada-Rosa är född och uppvuxen i Portugal Hon tog en högskoleingenjörsexamen i agronomi 2004 och arbetade som forskare vid the Center for Botany applied to Agriculture i Lissabon innan hon kom till Umeå år 2008 för forskarstudier.

FAKTA
Fredagen den 4 oktober försvarar Márcia Frescatada-Rosa, institutionen för fysiologisk botanik, sin avhandling med titeln : Dissecting sterol function during clathrin-dependent endocytosis and cytokinesis in Arabidopsis thaliana. Svensk titel: Analysera sterolfunktion under clathrin-beroende endocytos och cytokines i Arabidopsis thaliana. Fakultetsopponent är Prof. Dr Wolfgang Lukowitz, institutionen för fysiologisk botanik, University of Georgia, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80030