Från hösten 2006 tillbringade Nina Hasche tre år i Suzhou nordväst om Shanghai i Kina. Genom den lilla men växande svenskkolonin fick hon kontakter med svenska företag, som arbetade på olika kinesiska marknader. Det gav henne möjligheter att utveckla idéer från sin licentiatsavhandling till det som nu blivit doktorsavhandlingen Value Co-Creating Processes in International Business Relationships – Three emprical stories of co-operation between Chinese customers and Swedish suppliers.

– Jag ville studera hur värde samskapas i internationella relationer ur ett kund-leverantörsperspektiv. Det är relationer som innehåller osäkerhet på många olika plan. Kunder och leverantörer har olika referensramar genom kultur och tradition, marknaden är ofta turbulent och komplex och marknadens spelregler förändras snabbt, säger Nina Hasche.

Kinesisk marknad
Hon har studerat företag på fordonsmarknaden, där svenska företag med tillverkning i Kina är leverantörer till kinesiska företag, som är kunder. Hon har studerat tre olika relationer och det handlar alltså inte om handelsverksamhet mellan olika nationer utan affärer mellan företag på den kinesiska marknaden.

– Det språkbruk jag skapar i avhandlingen är sannolikt användbart i många andra affärsrelationer, men innehållet i de olika begreppen varierar mellan aktörer, mellan kulturer och över tid. I min avhandling utgör samarbetet mellan kinesiska kunder och svenska leverantörer empiriska exempel för hur värde kan skapas i ett samarbete med någon som har en annan referensram.

Olika värden
I en affärsrelation är grunden att kunden betalar för ett värde han får av leverantören. Men samarbetet skapar också individuella värden för både kunden och leverantören. Leverantören kanske utvecklar sin tillverkningsprocess, får nya idéer eller andra värden av relationen. Kunden kan också få ut andra värden, som till exempel kontakt med andra nätverk eller tillgång till ny kunskap.

Affärsrelationen innebär specifika värden för var och en av parterna, men kan också utvecklas till att skapa värde som är viktiga för båda parter, till exempel genom gemensamma utvecklingsprojekt. Men det här är inte alltid lätt, särskilt inte när det handlar om stora kulturskillnader mellan parterna som skapar osäkerheter i det här fallet på många olika plan.

– De här skillnaderna stötte jag på också i mitt arbete med avhandlingen. Jag presenterade mina planer för de svenskledda företagen som förstod mig. Jag gjorde sedan en presentation av projektet, som sändes till de kinesiska företagen och fortsättningen blev en rad luncher, middagar och andra möten. Jag fick inte så mycket frågor om själva projektet utan mer om andra saker, vilka andra personer jag kände, vad jag tycket om olika saker, om jag hade några dolda avsikter och så vidare, säger Nina Hasche.

Nyanserna
På samma sätt kan vägen till ett värdeskapande samarbete mellan två parter vara lång. Det kan vara svårt att förstå vilken kunskap som krävs för att minska osäkerhet i relationen eftersom den finns på många plan.

Nina Hasche menar att man kan tänka på och värdera kunder/leverantörer på ett annorlunda sätt.

– Det kan vara en fördel att gruppera affärsparterna utifrån om man ser relationen med dem som enbart ett sätt att generera individuellt värde för både kund och leverantör eller om man ska satsa på att tillsammans skapa gemensamt värde för att få ut mer av relationen.
I det arbetet kan det vara av värde att nyansera språkbruket för att utveckla samskapande begrepp kring samtal, samordning, samarbete och det som genererar gemensamt värde.

Lärandemål är centralt i Bolognaprocessen, ett samarbete om utbildning på högskolenivå mellan 47 europeiska länder. Samarbetet ska främja rörlighet, anställningsbarhet och stärka Europas konkurrenskraft när det gäller utbildning. I policydokumenten bakom Bolognaprocessen beskrivs lärandemålen ofta som ett sätt att förändra den högre utbildningen i riktning mot vad studenterna verkligen ska kunna efter en utbildning.

I sin avhandling undersöker Richard Baldwin hur lärandemålen har implementerats i två 30-poängskurser i engelska med didaktisk inriktning på en högskola i Sverige. Han har följt arbetet med kursplanerna genom att granska lokala policydokument och vad lärare har uttryckt på planeringsmöten. Han har också tagit del av skriftliga och muntliga diskussioner om hur kurser om lärandemål organiserades.

Avhandlingen visar att det finns ett stort avstånd mellan idéerna bakom policyn och den praktiska tillämpningen. Lärandemålen utgår från studentens behov och kraven i arbetslivet och i samhället i stort. Men de introducerades i en akademisk kultur där läraren ses som en förebild och expert som ska förse studenten med den kunskap som är nödvändig för att klara av ett yrkesliv.

– Min forskning visar att lärandemålen kan absorberas i den lokala akademiska kulturen istället för att främja en mer studentfokuserad undervisning, säger Richard Baldwin som har disputerat vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet och är verksam vid institutionen för pedagogik på Högskolan i Borås.

Richard Baldwin tycker att det behövs mer debatt om Bolognaprocessen och lärandemålen med tanke på hur mycket tid och pengar som har spenderats på att införa reformen.

–  Om effekten inte är den avsedda, om de europeiska policymålen inte sätter studenten i fokus, kan man fråga sig om det är värt mödan. Företrädare för Bolognaprocessen menar att reformen inte blivit införd som det var tänkt på grund av bristande förståelse och engagemang. Men att detta inte lyckas beror snarare på ett för stort avstånd mellan innehållet i en abstrakt policy på EU-nivå och det praktiska arbetet.

Avhandlingens titel: Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education

Södertörnsdoktoranden Anders  Blomqvist bedriver gränsöverskridande historisk forskning i ordets rätta bemärkelse. Som medredaktör för en banbrytande antologi om Ungern och Rumänien är han högaktuell på årets Bok- och biblioteksmässa som specialsatsar på Rumänien. Under mässan i Göteborg presenterar han forskningsvolymen ”Hungary and Romania Beyond National Narratives – Comparisons and Entanglements”.
Antologin ”Hungary and Romania Beyond National Narratives – Comparisons and Entanglements” lyfter fram ett helt nytt sätt att se på den komplexa relationen mellan Ungern och Rumänien – där två nationella historieskrivningar står i direkt konflikt med varandra. I stället för att betona olikheter och skillnader, så vill den betona hur ländernas historia är intimt sammanlänkade med varandra.
–Detta är ett försök ifrågasätta grundpelarna i båda de nationella berättelserna. Förhoppningsvis kan vår forskning också bli en inspirationskälla för liknande projekt i till exempel Balkanområdet, säger Anders Blomqvist, doktorand vid Södertörns högskola.
Deras metod utgår delvis från det franska begreppet ”histoire croissé” och det engelska”entangled history”. Histoire croissé är delvis ett resultat av ett projekt som påbörjades 2006 där myndigheterna i Tyskland och Frankrike tillsammans producerade en gemensam lärobok för gymnasiet som skulle accepteras av båda sidor.
– Vi har också en akademisk mission där vi vill visa hur man kan använda sig av ett jämförande, gränsöverskridande perspektiv för att se historien på ett nytt sätt.
Allt började med en konferens i rumänska Cluj 2009 som arrangerades av Blomqvist, Constantin Iordachi, ursprungligen från Rumänien, och Balázs Trencsényi med ungerskt ursprung. Mötespunkten för de tre var Central European University i Budapest där Blomqvist studerat och där de andra två är verksamma som forskare.
– Eftersom vi har rest och bott i flera olika kulturer delade vi en strävan efter en gränsöverskridande dimension i detta. Det var också avgörande att de som medverkade i boken delar vårt perspektiv, förklarar Anders Blomqvist som bott i både Ungern och Rumänien under längre perioder.
Han menar att de båda ländernas nationalistiska historieskrivning står i vägen för en politisk försoning idag. I både Ungern och Rumänien finns starka nationella berättelser som hålls levande av politiker, lärare, journalister och andra opinionsbildare, menar han.
– Båda länder är insnöade i sina egna historiska perspektiv och har svårt att acceptera den andres perspektiv. Officiellt finns det visserligen en ömsesidig respekt på den högsta politiska nivån, men gamla stereotyper lever kvar. Invånare på båda sidor demoniserar varandra. Därför finns det ett starkt behov av att driva historiska försoningsprojektet, som till exempel Frankrike och Tyskland gjort på ett framgångsrikt sätt – inte minst genom samarbetet i EU, säger Anders Blomqvist.
Han menar att Ungerns och Rumäniens EU-medlemskap visserligen har dämpat vissapolitiska spänningar, men att etniska spänningar och minoritetskonflikter fortfarande inte är helt lösta.
– EU har varit en positiv kraft som lyckas sätta frågor om demokrati och minoriteter på agendan. Men en baksmälla av medlemskapet är att länderna tycker att det är en storebror som kommer in och petar i deras inre angelägenheter. I Ungern har detta lett till att högerkrafterna växer men ökad intolerans mot andra etniska grupper inklusive romer , säger Anders Blomqvist.
På statlig nivå i Ungern och Rumänien har det funnits planer på att producera engemensam historiebok.
– Vi kommer före och vi gör det bättre eftersom vi inkluderar ledande internationella, ungerska och rumänska historiker. Vi tillhör forskningsfronten på alla sätt och vis, säger han.
Bok- och biblioteksmässan i Göteborg
Anders Blomqvist finns på plats under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där boken lanseras i Södertörns högskolas monter B05:70 den 27/9 kl 15-16 samt den 28/9 kl 10-11. 
Kontakt
Anders Blomqvist, doktorand Södertörns högskola: anders.blomqvist@sh.se, 070-731 63 40
Eleonor Björkman, kommunikatör Södertörns högskola: eleonor.bjorkman@sh.se, 070-286 13 32

_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.

EUs konditionalitetspolitik innebär att den framtida anslutningar villkoras med ett antal kriterier som mottagarländerna måste uppfylla, där skydd för minoritetsrättigheter ingår som ett kriterium.

De stater som undersökts är därför alla stater som ingår i EUs konditionalitetspolitik där ett antal kriterier har styrt urvalsprocessen, säger hon.

– Som att de alla ska vara europeiska och ha stora segment av etniska minoriteter i sina respektive befolkningar. Alla stater antas också ha en stark vilja att gå med i EU. Dessutom ska de vara postkommunistiska och ha varit involverade i våldsamma etniska konflikter.

Påverkar potentiellt medlemskap lagstiftning?
Avhandlingsarbetet baseras på en rationalistisk teoretisk modell, External incentives model of governance. Syftet är att förklara om tidsavståndet för det potentiella EU-medlemskapet har påverkat lagstiftningsnivån för minoritetsspråk hos de utvalda staterna under perioden 2003-2010.

Anna Parkhouse har begränsat mätningen av nivån på lagstiftningen till att omfatta icke-diskriminering, användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang och minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen.

– Hypotesen jag testat i modellen är att ju kortare tidsavstånd till det potentiella EU-medlemskapet desto större sannolikhet för att staten har utvecklat en hög lagstiftningsnivå på dessa tre områden, förklarar hon.

Olika stater undersökta
De undersökta staterna har delats in i tre grupper beroende på tidsavståndet till det potentiella EU-medlemskapet. I första gruppen återfinns de stater som ligger närmast ett medlemskap, Kroatien och Makedonien. Kroatien har sedan avhandlingsarbetet gjordes beviljats EU-medlemskap.

I den andra gruppen finns stater som ligger längre ifrån EU-medlemskapet; Serbien, Bosnien Hercegovina och Kosovo.

Den tredje gruppen, som befinner sig längst bort från det potentiella EU medlemskapet, består av Moldavien, Georgien och Azerbajdzjan.

– Hela EU-projektet utvecklas kontinuerligt. Serbien har idag kandidatstatus och skulle ha hamnat i den första gruppen om studien hade gjorts nu, säger hon.

Varierande samband
Den testade hypotesen visade sig starkast när det gäller icke-diskriminering. Resultaten visar här att sambandet mellan tidsavståndet och nivån på lagstiftningen har ökat markant under den aktuella tidsperioden. Det innebär att lagstiftningsnivån är mycket högre i den första och andra gruppen och betydligt lägre i den tredje.

Resultaten när det gäller användning av minoritetsspråk i officiella sammanhang respektive minoriteters språkliga rättigheter i utbildningen visade däremot nästan inget samband alls mellan tidsavståndet och nivån på lagstiftningen.

– Det antas bero på att man redan beslutat om nivån på minoritetsspråksrättigheterna i de fredsfördrag som följde på framförallt krigen på Balkan.

Ökade rättigheter kan leda till konflikter
Det positiva i ökade rättigheter för minoritetsgrupper och minoritetsspråk skulle teoretiskt kunna ha en motsatt effekt, menar Anna Parkhouse. I en förlängning skulle det kunna leda till att befolkningsgrupper bryter sig loss och därmed också till framtida konflikter.

– Ett sådant kontroversiellt resultat skulle bli den rakt motsatta till tanken med EUs nuvarande konditionalitetspolitik. Främjandet av demokrati anses där som den bästa garanten för att undvika framtida konflikter.

Under de senaste åren har ett flertal debattörer, som TCO och Lars Calmfors, påtalat att taket i a-kassan är för lågt. Enligt Finanspolitiska rådet får idag mindre än hälften av de arbetslösa 80 procent av sin tidigare inkomst som arbetslösa jämfört med kring en tredjedel 2007. Denna utveckling beror främst på att a-kassans tak dels sänktes 2007 och dels på att taket är satt i nominella tal och höjs alltså inte i takt med att löner och priser stiger.

Parallellt med att allt färre av de arbetslösa når upp i 80 procents ersättning har många fackförbund, främst inom SACO och TCO men även inom LO, börjat med arbetslöshetsförsäkring som en tjänst. I de flesta förbund ingår detta i medlemsavgiften medan vissa förbund lämnar det fritt åt den enskilde att köpa försäkringen. 

Dessa tilläggsförsäkringar ger 80 procent av den tidigare inkomsten i händelse av arbetslöshet i 20-30 veckor beroende på förbund. Därefter får den arbetslöse endast ersättning från a-kassan, som räcker i sammanlagt 60 veckor.

Nationalekonomen Jonas Kolsrud har i sin avhandling undersökt om det spelar någon roll för den allmänna a-kassan att fackliga tilläggsförsäkringar finns. Han kommer fram till ett ja. Med två försäkringar igång är folk nämligen bättre försäkrade än vad den ursprunglige försäkringsgivaren – staten – hade tänkt sig.

– Risken för att arbetslösa då kvarstannar i arbetslöshet längre än nödvändigt leder till att staten svarar med att inte höja den allmänna a-kassan. I praktiken betyder det en sänkning, som i först hand drabbar dem som inte kan få en tilläggsförsäkring via sin fackförening samt de som inte är med i facket, säger Jonas Kolsrud.

Han kommer också fram till att den nivå a-kassan hade innan regeringen Reinfeldts reformer gav ett skydd som både såg till att arbetslösa inte stannade kvar längre än nödvändigt i arbetslöshet, men som också gav en fullgod inkomstersättning. Vidare finner Jonas Kolsrud att a-kassan spelar stor roll för hur villiga både sysselsatta och arbetslösa är att ta lån.

– Det är uppenbarligen så att om folk känner att de har en hyfsad ersättning som arbetslösa vågar de ta lån till hus, bil osv, utan att behöva vara rädda för att inte kunna betala räntorna om de blir uppsagda. Men å andra sidan innebär en generös a-kassa, som den såg ut innan 2007, också att folk har väldigt låga egna besparingar. Istället för att använda sparpengar för att täcka upp för vad a-kassan inte ersätter så tar arbetslösa lån för att kunna handla. Det ökar förstås beroendet av det offentliga och gör folks privatekonomi känslig för förändringar i de offentliga försäkringssystemen.

– Projektet är både innovativt och unikt så det passar vår kultur, säger Johan Roos, vd och akademisk ledare för JIBS. Våra fokusområden är entreprenörskap, förnyelse och ägarskap och det är områden förenade med stora utmaningar. Samarbetet stärker vårt arbete med att göra JIBS ledande inom dessa områden. För oss är projektet också ett sätt att visa globalt samhällsansvar – vi är med och utvecklar ett spännande land som The Economist har kallat Afrikas blivande Singapore.

Lars Hartvigson, senior advisor and coordinator på JIBS, ser fram emot projektet.

– Det blir ett intensivt och spännande arbete. Vi kommer att lära oss mycket som vi kan ta med oss hem till våra klassrum i Sverige.

På JIBS har man haft möjlighet till genrep, eftersom man sedan tidigare har ett pågående avtal med Addis Abeba University i Etiopien. En grupp doktorander därifrån kommer nu i oktober till Jönköping för att studera ett fyra veckor långt block.

– Det är den första kullen doktorander som har utbildas av Addis Abeba University någonsin, berättar Lars Hartvigson. Det blir historiskt! Och vi på JIBS spelar en helt avgörande roll för att detta ska lyckas.

Hartvigson förklarar modellen för doktorandutbildningen:

– Tidigare samarbeten kring forskarutbildning har byggt på att svenska universitet antagit och utbildat doktorander från utvecklingsländer i Sverige. Men eftersom de då byggde upp nätverk här ville de ofta hellre fortsätta sin akademiska karriär i västvärlden. Det är ju naturligt, men få återvände hem, och poängen med projektet från Sidas håll var ju att bygga upp större forskningskapacitet i utvecklingsländerna.

Därför ändrade man upplägget. Idag läser doktoranderna fortfarande några av sina kurser på JIBS, men de är i kortare block. Istället skickar JIBS ner lärare till Etiopien som undervisar på plats, och bygger upp större möjligheter till forskning och utbildning där.

Det är den modellen som också kommer att användas i Rwanda, där JIBS nu, helt finansierade av Sida, ska arbeta med att stärka lokala masterutprogram och starta och utveckla lokala doktorandutbildningar. Dessutom ska 7 doktorander från Rwanda påbörja sin doktorandutbildning på JIBS under vårterminen 2014. Dessa doktorander kommer att bedriva sin forskning i Rwanda. Det är ett stort men välkommet arbete.

Vd Johan Roos ser både möjligheterna och utmaningarna i projektet.

– Vi ska  arbeta i en främmande miljö och kultur, och leverera resultat där. Det ställer krav både på oss och på vår samarbetspartner samtidigt som vi inte kan utgå ifrån att allting fungerar som hemma. Kreativitet och innovationsförmåga kommer att vara nödvändiga kvaliteter hos de som jobbar i projektet. Men det passar oss på JIBS. Vi är entreprenörer i själ och hjärta.

I studien analyserades nyhetsartiklar som publicerades på webben av svenska, dagliga nyhetstidningar under 2010. Genom att undersöka vilka ord som oftast förekom i samma artiklar som ordet ”lycka” har forskarna satt fingret på vår kollektiva lycka.

– Det är relationer som är viktigast, inte materiella ting, och det är i linje med andra resultat inom lyckoforskningen, säger Danilo Garcia, forskare inom psykologi vid Sahlgrenska akademins forskningscentrum Centre for Ethics, Law and Mental Health.

Artikelanalysen, som omfattar över en och en halv miljon ord, visar att ord som ”prins Daniel”, ”Zlatan”, ”mormor” och personliga pronomen (till exempel er/mig, oss/dem) ofta förekom tillsammans med ordet lycka. Ord som ”iPhone”, ”miljoner” och ”Google” förekom däremot i stort sett aldrig tillsammans med lycka.

– Detta innebär inte att materiella ting gör dig olycklig, utan de verkar inte finnas i samma sammanhang som ordet lycka, säger Danilo Garcia.

Studien är en del av ett större forskningsprojekt om hur människor beskriver både positiva och negativa händelser i livet. Forskarna menar att ordanalysen speglar en kollektiv syn från medlemmarna i vårt samhälle, om vad som borde göra oss lyckliga.

– Precis som Beatles sjöng förstår de allra flesta att pengar inte kan köpa lycka eller kärlek. Men även om vi som individer kan förstå vikten av nära och varma relationer på samhällelig nivå, så är det inte säkert att enskilda är medvetna om att sådana relationer faktiskt är nödvändiga för den egna lyckan, säger Danilo Garcia.

Studien A Collective Theory of Happiness: Words Related to the Word ‘‘Happiness’’ in Swedish Online Newspapers publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cyberpsychology, behavior and social networking.

Kan kors välvärd mätas i tiden de putsar sig vid mekaniska borstar? Putsningen ger god hygien som håller kor friska och skapar positiva känslotillstånd som bidrar till ett förbättrat immunförsvar. Men kor putsar sig mer än vad som behövs för att bli rena. De putsar sig när de ätit, idisslat och sovit klart. Betyder det att kor med mer ”fritid” mår bättre eftersom de kan putsa sig mer? Hur mäter vi hur fiskar mår i moderna produktionssystem? Fiskar kan inte visar känslor med mimik eller ljud utan signalerar rädsla med flykt. Med små mätare för blodtryck och elektriska impulser från stresskänsliga system som andning och hjärtslag, kan man via datasändare mäta fiskars reaktioner vid olika odlingsmoment. Om detta handlar två av de tretton projekt som beviljats medel av Formas idag.

– Det har kommit in många spännande ansökningar och i den här utlysningen har vi haft medel för både forsknings- och utvecklingsprojekt. Projekten handlar främst om djurskyddsfrämjande åtgärder och hur man ska kunna mäta hur djur mår. Det är först när vi har mätmetoder som vi med säkerhet kan fastställa vilka åtgärder som främjar djurens hälsa och välmående, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare.

56 ansökningar kom in och 13 beviljas medel. Sju projekt avser projekt inom området djurskydd och sex stycken avser projekt inom djurskyddsbefrämjande åtgärder. Utlysningen har skett i samråd med Jordbruksverket.

Bakgrund
Forsknings- och innovationspropositionen 2012/13:30 konstaterades att de utmaningar som samhället står inför när det gäller utveckling av en hållbar produktion inom de areella näringarna bland annat innebär att kunskapen inom området djurskydd behöver stärkas. Det är angeläget att etiska och politiska diskussioner vilar på vetenskaplig grund och att förändringar i djurlagstiftning baseras på vetenskapliga fakta. Det finns flera viktiga forskningsområden. Exempel på detta är att lantbrukets utveckling mot större enheter skapar behov av utökad kunskap för att säkra en hållbar produktion med ett gott djurskydd. Det kan innebära att identifiera biomarkörer för nutrition, hälsa och välfärd men även att öka kunskapsbredden om djurs grundläggande beteende och behov. Med ett klimat i förändring och en växande globalisering ställs ytterligare krav på ny kunskap, bland annat om spridning av infektionssjukdomar och åtgärder kring dessa.