Sådana har Christelle Prinz, docent i fasta tillståndets fysik vid Lunds Tekniska Högskola utvecklat tillsammans med några kollegor. Med dessa blir studierna både billigare och lättare att genomföra, något som i förlängningen ökar säkerheten. Resultaten publiceras i senaste numret av Nano Letters.
– När man exempelvis använder nanopartiklar för att transportera mediciner till särskilda celler, är det viktigt att helt säkert veta att nanopartikeln inte skadar cellen. Nanopartikeln ska ju bara vara en brevbärare.
Landvinningen kommer förmodligen också att användas för att utvärdera hälsoeffekterna av långa och smala nanopartiklar såsom kolnanorör, som idag finns i allt från tennisracket till cykelramar. Materialets höga hållfasthet och styrka i kombination med stor flexibilitet och värmetålighet har snabbt gjort det populärt. Trots detta är kolnanorör kraftigt omdebatterade just nu.
– De är långa och smala, precis som asbest. Därför misstänker flera att de kan skada kroppen, säger Christelle Prinz.
Eftersom det handlar om låga koncentrationer tror dock Christelle Prinz inte att förekomsten av kolnanorör innebär någon fara för gemene man. Däremot kanske det kan vara hälsovådligt för personer som tillverkar material med kolnanorör. För att återigen göra jämförelsen med asbest:
– Flera människor bor i hus med asbesttak och mår hur bra som helst. Däremot finns det ju hantverkare som rivit taken som råkat illa ut.
Även om alla kolnanorör är långa och tunna, så varierar de ganska mycket vad gäller längd och diameter. Vissa varianter kan vara mindre skadliga, men man vet ännu inte vilka. Eftersom nanotrådar kan skräddarsys, kan man testa sig fram till om, och i så fall hur, olika varianter fastnar i celler, lungan och hjärnan. Om några är skadliga kan man förhoppningsvis se till att dessa försvinner ur produktion eller ersätts med andra slags nanopartiklar.
Idag är man hänvisad till dyra elektronmikroskop för motsvarande studier, studier som därtill är både tidsödande och omständliga. Med självlysande nanotrådar räcker billigare och enklare mikroskop och studierna går snabbare.
– En ytterligare fördel med den självlysande tekniken är att nanotrådarna behåller sin lyskraft i flera år. Detta möjliggör långtidsuppföljningar, tillägger Christelle Prinz.
Att nanotrådarna inte bleknar, är en konsekvens av att de är byggda i en kristallin struktur. Ljuset är inom det infraröda spektrumet, vilket till skillnad från blått eller grönt ljus lätt tränger igenom vävnader.
Slutligen är det en stor fördel att fluorescensen kan delas upp i små lysande fläckar längs nanotråden. Olika kombinationer av fläckar bildar ett slags streckkod, som därmed kan användas som en markör för att identifiera nanotrådar med olika tjocklek och olika ytkemi. Detta är ytterst svårt med dagens teknologi.
FAKTA
Länk till artikeln i Nano Letters: http://pubs.acs.org/doi/full/10.1021/nl4022754
Lunds universitets Nanometerkonsortium: www.nano.lth.se
Vad är det som avgör vem som får jobbet? Trots rätt utbildning, kontakter och en aktiv sida på Linkedin hamnar vissa utanför i karriärsracet.
En journalist kan mingla sig till ett nytt jobb men en högskoleutbildad taxichaufför får – trots tusentals möten varje år under sina körningar – aldrig ett jobberbjudande den vägen. Att arbeten tillsätts genom kontakter är allmänt känt, men hur går det egentligen till i praktiken? Det har Caroline Tovatt, vid Linköpings universitet undersökt i sin avhandling ”Erkännandets Janusansike – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer”.
Hon har tittat på de informella processerna i en rekrytering, och särskilt fokuserat på hur en människas sociala kapital spelar roll för att dess utbildning, erfarenheter och kontakter ska uppfattas som värdefulla, ”erkännas”, av omgivningen.
– När en kontakt fungerar som en resurs i jobbsammanhang är starkt kopplat till livsfas. Som ung spelar familjebakgrunden stor roll. Bor du i ett bra område, går i rätt skola och har föräldrar som jobbar och har hyfsat hög status så underlättas inträdet på arbetsmarknaden, säger Caroline Tovatt.
Föräldrar, släkt eller vänner till dessa känner kanske någon på vaktmästeriet, och kan tipsa om den unge arbetssugne, och så är bollen i rullning.
– Och tvärt om har personer som inte är inbäddade i lika stabila sociala nätverk, de som kanske har sjuka, arbetslösa eller invandrade föräldrar, svårare att få sitt första jobb.
Senare i livet spelar studiekamrater, vänner, och tidigare kollegor en större roll.
– Att rekommendera en person är att ge dem ett första ”erkännande”. Det är ett förtroendekapital hos chefen som man förvaltar med omsorg, så när man blir tillfrågad om att rekommendera någon blir man selektiv och tipsar bara om en person man verkligen litar på.
Så sambandet ”ju större nätverk – desto fler rekommendationer” stämmer inte.
– Det beror på att erkännandet är mer komplext än så. Du kan till exempel inte engagera dig i en förening med syftet att få goda kontakter. Erkännandet av dig i föreningen kommer efter att andra sett och fått respekt för att du brinner i själva sakfrågan, säger Caroline Tovatt.
Av samma anledning är det ingen idé att försöka forcera fram en vänskap med en resursstark person. Vänskapen måste baseras på äkta engagemang.
Inte heller rätt utbildning är en garanti för att jobb. Caroline Tovatt har intervjuat en grupp personer som arbetade under sin utbildningsnivå. Många av dem var första generationens akademiker, de arbetade mycket extra i vården eller som taxichaufförer under studietiden och hade få sociala relationer.
– De fick sedan svårt att konkurrera med studiekamrater som varit aktiva i studentföreningar, fått ett stort nätverk, hunnit få praktisk erfarenhet av akademiska områden och lärt sig att formulera sin röst och hur systemet funkar.
Och att bli nekad ett jobb man söker, att bli ”misskänd”, gör att man känner sig underkänd på arbetsmarknaden. Då spelar ingen roll att bara 1 av 500 sökanden faktiskt kan bli erkänd, det vill säga få jobbet. De övriga känner sig bortvalda.
– Ska jag ge några tips baserat på min avhandling så är det att inte ta motgångar personligt. Det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden och man ska inte ge upp för tidigt, säger Caroline Tovatt.
FAKTA
Caroline Tovatt har en beteendevetenskaplig grundutbildning, en magister i socialantropologi och har forskat vid Arbetslivsinstitutet. Hon har bedrivit doktorandstudier vid en tvärvetenskaplig forskningsavdelning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet. Caroline Tovatt disputerade på sin avhandling ”Erkännandets Janusansike – Det sociala kapitalets betydelse i arbetslivskarriärer” den 11 oktober.
Ola Westman har utvecklat olika biologiska testmetoder för att kunna bedöma risker med miljögifter. Tanken är att metoderna ska användas för att se vilka gifter som finns i förorenad mark och bidra till att göra saneringsmetoderna effektivare.
– En metod, som är vanligt förekommande nu, där man komposterar jorden och renar den biologiskt med hjälp av bakterier är inte effektiv. Kemisk analys kan visserligen visa att gifthalten minskat, men biologiska tester visar att andra gifter ökat. Det här leder till att sanerad jord kan bli godkänd utan att egentligen ha blivit renare.
Ny metod
En helt ny metod mäter hur kemikalier påverkar nedbrytningen av fettsyror i kroppen, fettsyrametabolism. När man sanerar förorenad jord, vill man bland annat få bort PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten), som ofta förekommer i marken på förorenade platser. Ett av dessa ämnen, benzo[a]pyrene, binder syre till sig under reningsprocessen och förändras till en oxiderad nedbrytningsprodukt.
Eftersom den här nybildade produkten är löslig i vatten, kan den sprida sig mycket lättare än tidigare och visar sig dessutom ökar fettsyrametabolismen kraftigt. Fettsyrametabolismen är en mycket viktigt del av energiproduktionen i cellerna hos människor och djur och när det sker en störning i denna funktion på grund av att ett gift kommit in i kroppen kan de påverkas negativt.
Den här tydliga förändringen av fettsyrametabolismen är både oroväckande och intressant och understryker att flera av de saneringsmetoder, som används i dag är otillräckliga och ofta misslyckas.
Behöver utvecklas
– Det är helt nya resultat av vilka effekter som orsakas av vissa miljögifter men som också kan uppstå i samband med sanering av olika förorenade områden. Testmetoderna behöver utvecklas ytterligare liksom saneringsmetoderna för att mer effektivt minska giftigheten i förorenad mark, säger Ola Westman.
Han menar att det har betydelse för att mark ska kunna användas säkert både i Sverige och på andra håll i världen. EU räknar med att det finns tre miljoner förorenade platser i Europa och i Sverige räknar Naturvårdsverket med cirka 80 000.
– Ren jord är värdefull inte bara för livsmedelsproduktion och rent vatten. Markanvändningen måste vara säker även i till exempel offentliga parker, lekplatser, hemträdgårdar och andra värdefulla områden.
Avhandlingen heter Development of bioassays for risk assessment of PAHs and PFASs in the environment.
Kartläggningen har gjorts av professor Henrik Horn i sitt projekt om hur inhemska politikinstrument påverkar handelsavtalen. När WTOs domstolar ska lösa konflikter som uppstår kring avtalet tar det ibland flera år. Nu har alla konflikterna kartlagts och det visar sig att det är när det rör sig om anklagelser om att inhemska lagar är dolda handelshinder som dispyterna drar ut på tiden.
WTO-avtalet syftar till att liberalisera handeln mellan medlemsländerna. Inte bara importtullar regleras utan också nationella skatter och regleringar som används i protektionistiska syften, faller under avtalet. De är dock svåra att reglera i internationella avtal, eftersom de oftast inte syftar till att begränsa handeln, utan exempelvis vill främja miljön. Henrik Horn har nyligen slutrapporterat sitt projekt Inhemska politikinstrument i handelsavtal, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, där han studerarat aspekter av hanteringen av inhemska politikinstrument, det vill säga de nationella skatter och regleringar som också regleras av WTO.
En viktig del av projektet är den databas som utvecklats, och som följer alla legala dispyter som tagits upp i WTO sedan dess start 1995 till och med 2011. Det har varit ett digert arbete.
– All information har tagits manuellt ur tusentals WTO-dokument, som ofta är på över hundratals och ibland tusentals sidor, och de här uppgifterna, är nu allmänt tillgängligt och kan användas av forskare i ekonomi, juridik och statsvetenskap, säger han.
Datasetet har sedan använts till att belysa olika aspekter av utnyttjandet av WTO:s tvistelösningsmekanism och särskilt den roll som de inhemska skatterna och regleringarna spelar. En sådan fråga är varför det ofta tar så lång tid för WTO-domstolar att fatta beslut, det kan faktiskt handla om flera år.
– Det finns en allmän uppfattning att skälet till den långa tiden är att WTO-domstolarna har svårt att hantera dispyter om inhemska politikinstrument, förklarar Henrik Horn. Sådana dispyter sägs ofta vara särskilt svåra att hantera för att de involverar komplicerad och oklar lagstiftning, berör tekniska eller vetenskapligt komplicerade frågor och dessutom kan vara politiskt känsliga. Avsikten med en del av projektet har därför varit att belysa varför vissa dispyter, men inte andra, tar så lång tid att behandla. Resultaten pekar på att detta till viss del, men inte bara, tycks vara relaterat till dispyternas komplexitet, säger Henrik Horn.
Projektet har även studerat vilken status internationella miljöavtal ska ha i WTO-dispyter.
– Det står vare sig i WTO-avtalet och normalt inte heller i miljöavtal något om ’hackordningen’ mellan avtalen, om de skulle strida mot varandra, säger Henrik Horn.
– Vi argumenterar för att miljöavtal inte ska anses dominera WTO-åtaganden i WTO-dispyter. WTO-domstolarna skulle annars fatta beslut om hackordningen mellan avtalen som medlemsländerna själva avstått från att ta, vilket de inte har kompetens för att göra, menar Henrik Horn.
Läs hela slutredovisningen [Ref 1]på www.rj.se
Delaktighet och teater är ett samarbetsprojekt mellan Örebro universitet, landstinget och kommunen samt Länsteatern och Riksteatern. Syftet med projektet är att skapa scenkonst som involerar döva hörselskadade och hörande som publik, arrangörer och medskapare på lika villkor. Ett syfte är också att utveckla forskning och utbildning kring teckenspråkig scenkonst.
Delaktighet och teater hör på universitetet hemma inom forskningsgruppen CCD, Communication, culture and diversity, med professor Sangeeta Bagga-Gupta som vetenskaplig ledare.
Mer om Delaktighet och teater finns att läsa http://orebrolansteater.se/dot
Om och hur vi återvinner, hur stor bil och tv vi har, hur vi tvättar, om vi äter kött, hur vi reser och hur mycket prylar vi skaffar är vardagliga miljöval som de flesta människor ställs inför.
Per Gyberg är miljöforskare vid Linköpings universitet och konstaterar att samhället idag lägger allt mer ansvar på individen och ställer människor inför en mängd valmöjligheter. Dit hör också miljövalen.
Tillsammans med Carl-Johan Rundgren vid Stockholms universitet har han skrivit boken Tio skäl att strunta i miljön – om varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende.
– Människor försöker skapa en hållbar vardag utifrån de förutsättningar de har. Man löser vardagliga problem, men ska samtidigt göra medvetna och aktiva val i en mängd frågor. Det gäller att göra de rätta miljövalen, men det finns många skäl att välja fel, säger Per Gyberg.
Boken är ett resultat av olika studier som sammantaget ger en bild av hur människor resonerar om miljöfrågor och sitt eget ansvar. De tio skälen sammanfattas i tre övergripande inställningar till miljöproblemen och individens ansvar.
Den vanligaste är att förlita sig på experterna och teknikens utveckling, medan den enskildes ansvar begränsas till att göra så effektiva val som möjligt. Det kan till exempel vara att använda energisnåla hushållsapparater och en bränslesnål miljöbil.
– Problemet med den inställningen är att de stora frågorna försvinner i de små, mätbara lösningarna, men de påverkar inte livsstilen. Man fortsätter köra lika mycket bil och använda lika mycket el, konstaterar Per Gyberg.
Andra väljer att följa minsta motståndets lag och inte bry sig. De hävdar rätten att göra som de vill och att den enskilde inte har något ansvar för miljön, eftersom de tror att de ändå inte kan göra någon skillnad. De menar att förändringar måste ske på samhällsnivå.
Den tredje inställningen kallar Per Gyberg och Carl-Johan Rundgren för den gröna drömmen. Den ifrågasätter själva systemet och menar att alla är skyldiga att göra något för miljön, att dra sitt strå till stacken, även om vi som enskilda individer inte kan göra så stor skillnad.
Boken heter Tio skäl att strunta i miljön. Om varför det är så svårt att förändra vardagligt beteende. Den ingår i skriftserien Perspektiv på Tekniken som ges ut av Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Alice Munro är född den 10 juli 1931 i Wingham, som ligger i den kanadensiska provinsen Ontario. Modern var lärare och fadern rävfarmare. Efter avslutad skolgång påbörjade hon studier i journalistik och engelska vid University of Western Ontario, men avbröt dessa när hon gifte sig 1951. Tillsammans med sin man slog hon sig ned i Victoria i British Columbia, där de öppnade en bokhandel. Munro började skriva berättelser redan i tonåren, men debuten i bokform skedde först 1968 med novellsamlingen Dance of the Happy Shades, som i hemlandet vann stort erkännande. Hon hade då sedan början av 1950-talet publicerat sig i olika tidskrifter. År 1971 gav hon ut en svit berättelser under titeln Lives of Girls and Women, en bok som av kritiker kallats för bildningsroman.
Det är främst som novellförfattare Munro gjort sig känd, och genom åren har samlingarna blivit många. Bland hennes verk återfinns Who Do You Think You Are? (1978), The Moons of Jupiter (1982; Jupiters månar, 1985), Runaway (2004), The View from Castle Rock (2006) och Too Much Happiness (2009; För mycket lycka, 2010). Samlingen Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage (2001; Kärlek, vänskap, hat, 2003) bildade utgångspunkt för filmen Away from Her från 2006, i regi av Sarah Polley. Den senaste samlingen är Dear Life (2012; Brinnande livet, 2013).
Munro har uppskattats för sin finstämda novellkonst, som kännetecknas av en klar stil och psykologisk realism. Av somliga har hon betraktats som en kanadensisk Tjechov. Hennes berättelser utspelar sig gärna i småstadsmiljöer, där människors kamp för en anständig tillvaro ofta resulterar i relationssvårigheter och moraliska konflikter — problem som har sin grund i generationsskillnader eller kolliderande livsambitioner. Inbyggda i hennes texter finns ofta skildringar av vardagliga men avgörande händelser, ett slags epifanier, som kastar ljus över den omgivande berättelsen och låter existentiella frågor träda fram i blixtbelysning.
Alice Munro är idag bosatt i Clinton, nära sina hemtrakter i sydvästra Ontario.
Originalverk på engelsk
Dance of the Happy Shades and Other Stories. — Toronto : Ryerson, 1968
Lives of Girls and Women. — Toronto : McGraw-Hill Ryerson, 1971
Something I’ve Been Meaning to Tell You : Thirteen Stories. — Toronto : McGraw-Hill Ryerson, 1974
Who Do You Think You Are? : Stories. — Toronto : Macmillan of Canada, 1978. — Note: also published as The Beggar Maid : Stories of Flo and Rose. — New York : Knopf, 1979
The Moons of Jupiter : Stories. — Toronto : Macmillan of Canada, 1982
The Progress of Love. — Toronto : McClelland and Stewart, 1986
Friend of My Youth : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1990
Open Secrets : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1994
The Love of a Good Woman : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1998
Queenie : A Story. — London : Profile Books/London Review of Books, 1999
Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2001
Runaway : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2004
The View from Castle Rock : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2006
Away from Her. — New York : Vintage, 2007. — Note: contains the short story “The Bear Came Over The Mountain” which was later made into the motion picture Away from her
Too Much Happiness : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2009
Dear Life : Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2012
Samlingsvolymer
Selected Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 1996
No Love Lost. — Toronto : McClelland and Stewart, 2003
Vintage Munro. — New York : Vintage, 2004
Carried Away : A Selection of Stories. — New York : Knopf, 2006
Alice Munro´s Best : Selected Stories. — Toronto : McClelland and Stewart, 2008
New Selected Stories. — London : Chatto & Windus, 2011
Verk på svenska
Tiggarflickan / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1984. — Orig:s titel: The Beggar Maid
Jupiters månar : noveller / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1985. — Orig:s titel: The Moons of Jupiter
Kärlekens vägar : noveller / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1991. — Orig:s titel: The Progress of Love
Äpplen eller apelsiner : noveller / översättning av Karin Benecke. — Stockholm : Norstedt, 1993. — Orig:s titel: Friend of my Youth
Kärlek, vänskap, hat : noveller / översättning av Rose-Marie Nielsen. — Stockholm : Wahlström & Widstrand, 2003. — Orig:s titel: Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage
Nära hem / översättning: Karin Benecke. — Stockholm : Atlas, 2009. — Urval ur: Progress of Love; Moons of Jupiter; Friend of my Youth
För mycket lycka / översättning: Rose-Marie Nielsen. — Stockholm : Atlas, 2010. — Orig:s titel: Too Much Happiness
Brinnande livet / översättning: Rose-Marie Nielsen. — Stockholm : Atlas, 2013. — Orig:s titel: Dear life
Tiggarflickan / översättning : Karin Benecke. — Ny utg. — Stockholm : Atlas, 2013. — Orig:s titel: The Beggar Maid
– För att vi ska kunna hantera komplexiteten och dynamiken i familjer som kommer från krigszoner måste vi lyfta fram barnens och föräldrarnas individuella perspektiv – även om barnen inte öppet uppvisar psykologiska problem eller symtom, säger Gunilla Jarkman Björn, som lägger fram resultaten i sin doktorsavhandling i barn- och ungdomspsykiatri.
Nära hälften av världens drygt 45 miljoner flyktingar och fördrivna är barn. Det är en enorm utmaning för människor att fly från sitt hemland, anpassa sig till ett nytt samhälle och återfå känslan av sammanhang.
De familjer som deltog i studien kom till Sverige 1992 till 1995. De hade permanent uppehållstillstånd i Sverige och hade vid starten minst ett barn i åldern 5–12 år. Komplexiteten hos olika familjemedlemmars erfarenheter av livet före kriget, under kriget, vid flykten och det nya livet i Sverige studerades.
Barnen genomgick psykologiska test och föräldrarna intervjuades om sina barns psykiska hälsa. Tretton barn undersöktes med Erica-metoden, där de får uttrycka sig genom lek i sandlådor. Resultaten jämfördes med en grupp på 80 svenska barn som genomgått samma psykologiska test.
Familjeterapierna filmades och samtalen analyserades kvalitativt.
Resultaten visar att frekvensen av normal lek var lägre hos flyktingbarnen än i gruppen svenska barn, vilket tyder på avvikelser i det psykologiska välbefinnandet. Föräldrarnas skattning av sina barns psykiska symtom stämde inte överens med den psykologiska testningen av barnen. Avhandlingens huvudresultat är att flyktingbarnens psykologiska välbefinnande förbättrades efter tre professionella familjesamtal.
Avhandling: Refugee Children and Families; Psychological Health, Brief Family Intervention and Ethical Aspects. Linköping University Medical Dissertations No. 1373.
Trots att alla vet att det är skadligt röker var tionde svensk dagligen. Statistiskt sett kommer hälften av dessa rökare att dö i en sjukdom orsakad av rökningen.
– Nikotin är starkt beroendeframkallande, och för många människor är det mycket svårt att sluta röka. Vårt samhälle måste börja inse att beroende är en sjukdom som behöver behandlas, säger Elisabet Jerlhag, som är en av forskarna vid Sahlgrenska akademin bakom upptäckten som i förlängningen kan leda till ett nytt läkemedel mot nikotinberoende.
Hormonet som undersökts kallas GLP-1. Det frisätts när vi äter och gör så att vi känner oss mätta.
I studien gav forskarna en substans som liknar hormonet till möss. Substansen visade sig blockera nikotinets förmåga att orsaka en belöning.
– Belöningen är en viktig anledning till att vi blir beroende. Vi tror därför att läkemedel som fungerar på samma sätt som GLP-1 kan ha god effekt mot nikotinberoende. Det är en helt ny infallsvinkel, säger Elisabet Jerlhag.
Samma forskarlag vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nyligen också visat att hormonet spelar en viktig roll för att alkohol, amfetamin och kokain ska upplevas belönande.
Den nya upptäckten är en viktig pusselbit för att forskarna ska förstå vad som händer i hjärnan och kroppen vid olika typer av beroendetillstånd.
Förhoppningen är att forskningen ska leda till nya läkemedel som stimulerar samma delar av hjärnan som hormonet GLP-1, och som kan användas för att behandla personer med nikotinberoende.
– Det är grundläggande forskning, men eftersom det redan finns diabetesläkemedel på marknaden som fungerar som GLP-1 kan vi vara ett steg närmre ett nytt sätt att behandla nikotinberoende, säger Jörgen Engel, en av forskarna bakom upptäckten.
Länk till artikeln i den vetenskapliga tidskriften PlosOne: The glucagon-like peptide 1 analogue Exendin-4 attenuates the nicotine-induced locomotor stimulation, accumbal dopamine release, conditioned place preference as well as the expression of locomotor sensitization in mice.
Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tillsammans med en internationell forskargrupp identifierat ett protein i lungorna som angrips av immunsystemet vid insjuknande i den allvarliga autoimmuna lungsjukdomen interstitiell lungfibros. Proteinet, som går under benämningen BPIFB1, förekommer i celler som täcker de nedre luftvägarna i lungorna. Fyndet ger nya möjligheter att tidigt diagnostisera sjukdomen, och därmed kunna erbjuda adekvat immundämpande behandling till rätt patienter.
I arbetet med att identifiera proteinet har forskarna använt en ovanlig ärftlig autoimmun sjukdom som modell, autoimmunt polyendokrint syndrom typ 1 (APS-1). Hos patienter med denna sjukdom angriper immunsystemet felaktigt flera vävnader, som exempelvis lever, insulinproducerande celler och binjurar.
– Användningen av sjukdomen som modell bidrar till en ökad förståelse av de bakomliggande orsakerna till den betydligt vanligare lungsjukdomen interstitiell lungfibros, säger professor Olle Kämpe, som har utvecklat forskningsverksamheten kring APS-1 vid Uppsala Universitet.
– Resultaten bekräftar att det tillvägagångssätt vi har specialiserat oss på har potential att fortsätta hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom flera vanliga sjukdomar. Vår förhoppning är att även våra aktuella studier på hudsjukdomar och hjärt/lungsjukdomen pulmonell hypertension ska ge resultat som kommer patienterna till nytta, säger forskningsläkaren Mohammad Alimohammadi, som leder projekten.
Referens: Shum et al, “BPIFB1 Is a Lung-Specific Autoantigen Associated with Interstitial Lung Disease”, Science Translational Medicine.
– Det finns ett gigantiskt behov av att utveckla nya typer av läkemedel för att behandla tuberkulos och nya vaccin för att förhindra sjukdomen, säger Mikael Elofsson, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Tuberkulos dödar 1,4 miljoner människor årligen och är ett av världens största hälsoproblem. Utan behandling är dödligheten hög. Sjukdomen orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis som vanligen infekterar lungorna. En majoritet av de personer som infekteras utvecklar dock inte tuberkulos utan kan hålla infektionen under kontroll under lång tid. Världshälsoorganisationen uppskattar att så många som upp till en tredjedel av världens befolkning är infekterade.
Sjukdomen är vanligast i utvecklingsländer där personer med nedsatt immunförsvar till exempel personer med en HIV-infektion är speciellt utsatta. Om den infekterade personen utvecklar tuberkulos krävs en omfattande behandling med flera läkemedel. Behandlingen är lång, kostsam och krävande för patienten. Situationen förvärras ytterligare av att bakterien utvecklat motståndskraft, resistens, som gör läkemedlen verkningslösa.
Under flera år har Mikael Elofsson och hans medarbetare vid Umeå universitet studerat hur bakterien Yersinia pseudotuberculosis orsakar infektioner. Yersinia och många andra bakterier använder ett specialiserat maskineri, typ III-sekretion, för att transportera toxiner in i värdorganismens försvarsceller. På detta sätt avväpnas värdens immunförsvar och bakterien kan orsaka en infektion. Forskarna har identifierat substanser som kan blockera maskineriet och därmed förhindra infektion. Dessa substanser kan vara en startpunkt för nya antibakteriella läkemedel.
– Vi planerar nu att använda motsvarande strategi för att identifiera substanser som blockerar ett liknande maskineri som krävs för att bakterien Mycobacterium tuberculosis ska kunna orsaka sjukdom.
Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och en indisk forskargrupp som leds av Dr. Tanjore Balganesh vid Open Source Drug Discovery Unit i Bangalore. Den indiska gruppen har beviljats motsvarande finansiering av Department of Biotechnology, Government of India.
Fakta:
Utlysning: VINNOVA Indo-Swedish Innovation call: Health and Disease prevention Projekt: ”Nya anti-infektiva terapier mot tuberkulos”
Beviljat anslag: 3 900 000 kronor för ett treårigt projekt
Huvudsökande: Professor Mikael Elofsson, kemiska institutionen, Umeå universitet
Medsökande: Förste forskningsassistent Christer Larsson, institutionen för molkylärbiologi, Umeå universitet.
Den indiska gruppen leds av Dr. Tanjore Balganesh, head of Open Source Drug Discovery, Council for Scientific and Industrial Research, India.
Högskolan i Halmstad får 2,7 miljoner kronor av Vinnova till ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla och pröva en ny metod för jämställdhets- och förändringsarbete i arbetslivet. I projektet, som heter ”Origo – med design som social aktör för genusmedveten förändring och innovation”, ska en tvärdisciplinär forskargrupp under två år undersöka vilken potential design har som social aktör i jämställdhets- och förändringsarbete.
– Forskning pekar på behov av nya metoder för jämställdhetsarbete, och för att kunna omsätta genusperspektiv i praktiken. Vi ser design som ett möjligt verktyg för att arbeta med dessa frågor. Genom att ta fram konceptuella prototyper som synliggör genusperspektivet i en viss miljö kan vi ställa frågor om och medvetandegöra genus och jämställdhet, säger Anna Isaksson, forskare i sociologi vid Högskolan i Halmstad, och forskningsledare för det nya projektet Origo.
Androstolen utmanar normer och föreställningar
Origo bygger vidare på projektet ”Hälsoformer och tekniknormer” vid Hälsoteknikcentrum Halland på Högskolan i Halmstad där en konceptuell prototyp togs fram för att just synliggöra genusperspektiv inom hälsoteknikområdet. Projektet resulterade i Androstolen, en undersökningsstol designad för män, men utifrån kvinnors upplevelse av gynekologstolen.
– Som konceptuell produkt både avslöjar och utmanar Androstolen våra förutfattade meningar och föreställningar om kvinnor och män. Den väcker bland annat frågor om vems behov som har företräde i produktutveckling och varför andrologi inte är lika självklart som gynekologi. Tanken är att stolen ska skapa reflektion och medvetenhet kring genus och jämställdhet inom hälsoteknik, säger Emma Börjesson tidigare projektledare för Hälsoformer och tekniknormer.
Tvärdisciplinärt projekt
Projekt Origo drivs av Högskolan i Halmstad i samarbete med designforskare på KTH. Konkret ska den metod, som bygger på genusteori och kritisk design och som användes när Androstolen togs fram, prövas i två olika miljöer, dels på Hälsoteknikcentrum Halland, dels på Södertörns brandförsvarsförbund.
– Det finns en stark manlig stämpel på brandmannayrket och tidigare jämställdhetssatsningar inom brandförsvaret har haft begränsade effekter. Därför är Södertörns brandförsvarsförbund en mycket intressant miljö att ta fram en ny konceptuell prototyp i, som utmanar och förhoppningsvis leder till genusmedveten förändring, säger Emma Börjesson.
”Lyckats skapa uppmärksamhet kring jämställdhetsfrågan på ett helt nytt sätt”
Projektledningens förhoppning är att Origo ska leda fram till en ny metod för att arbeta med jämställdhet och förändring.
– Projektet har också en tvärdisciplinär referensgrupp bestående av forskare från sju olika discipliner, från både Högskolan i Halmstad och KTH. På så vis kan vi både inhämta och sprida bred kunskap kring dessa frågor, säger Anna Isaksson.
I Vinnovas motivering till anslagsbeviljandet står bland annat att:
”ansökan beskriver ett projekt med en spännande kombination av genus och design. Projektet fokuserar process vilket är ovanligt. (…) ett tvärdisciplinärt forskarteam som lyckats skapa uppmärksamhet kring jämställdhetsfrågan på ett helt nytt sätt med konceptuella prototyper (…)”.
Mer information om Androstolen
I studien ingår nära en miljon svenska och danska flickor födda mellan 1988 och 2000. Ungefär 300 000 flickor som HPV-vaccinerats har jämförs med ungefär 700 000 ovaccinerade. Alla flickorna var mellan 10 och 17 år och vaccinationerna gjordes någon gång mellan 2006 och 2010. Forskarna har följt flickorna via patientdataregister i Danmark och Sverige och syftet har varit att undersöka eventuell förekomst av allvarliga biverkningar hos de HPV-vaccinerade flickorna.
Forskarna har följt upp 53 olika diagnoser som samtliga kräver sjukhus- och/eller specialistvård. Det rör sig om bland annat blodpropp, vissa neurologiska sjukdomar samt vissa autoimmuna sjukdomar, som diabetes typ 1. Ingen av dessa sjukdomar förekom i högre utsträckning i den vaccinerade gruppen än i den ovaccinerade. Lindriga biverkningar, som övergående feber och övergående svullnad vid injektionsstället, undersöktes däremot inte.
– Man kan se vår studie som en del av ett samhälleligt larmsystem; och då har vi inte sett några signaler om att HPV-vaccinering innebär risk för allvarliga biverkningar. Men givetvis kommer vi fortsätta följa upp HPV-vaccinering på längre sikt, både vad gäller effektivitet och eventuella allvarliga biverkningar, säger Lisen Arnheim-Dahlström, docent på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.
I Sverige erbjuds flickor mellan 11 och 12 år HPV-vaccinering inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet sedan 2012. Totalt har över 120 miljoner doser av det HPV-vaccin som används i Sverige använts världen över. De biverkningar som har rapporterats till svenska Läkemedelsverket har varit milda och rört sig om bland annat feber, huvudvärk och lokala biverkningar på injektionsstället. I den nu aktuella studien ingår inte data från primärvården, så förekomst av lindriga biverkningar är inte studerat.
Studien är gjord i samarbete med Smittskyddsinstitutet och finansierad med pengar från Stiftelsen för strategisk forskning och danska Vetenskapsrådet. De danska forskare som deltagit i forskningsarbetet är verksamma vid Statens Serum Institut i Köpenhamn.
Publikationen: ”Autoimmune, neurologic, and venous thromboembolic adverse events following administration of a quadrivalent HPV-vaccine to adolescent girls: a cohort study in Denmark and Sweden”, Lisen Arnheim-Dahlström, Björn Pasternak, Henrik Svanström, Pär Sparén och Anders Hviid. BMJ, British Medical Journal, online 9 October 2013.
Via fartygstrafik har Svartmunnad smörbult spritt sig till Östersjön. Här upptäcktes den först i polska Gdanskbukten 1990 och nu dominerar den det kustnära fisksamhället i området och är även vanlig längs flera kuststräckor i Baltikum.
I Sverige gjordes det första fyndet av arten i Karlskrona 2008. Ett provfiske av SLU:s Kustlaboratorium året därefter visade att arten var väl etablerad i området. Ett enstaka fynd finns rapporterat i Karlshamn samma år och 2010 rapporterades den av sportfiskare i både Göteborgs hamn och Visby hamn. År 2011 kom första rapporten från Klintehamn, Gotland, och i år upptäcktes den alltså på tre nya platser i Sverige.
Den svartmunnade smörbulten har flera av de karaktärer som gynnar en invasiv art. Den är tålig för varierande miljöförhållanden och klarar både temperaturer från -1 °C till + 30 °C och den kan fortplanta sig i både söt- och saltvatten. Den blir könsmogen tidigt och kan under gynnsamma förhållanden leka upp till sex gånger under en säsong och dessutom vaktar hanen boet, vilket ökar överlevnaden av rom och yngel. Vidare är arten revirhävdande och aggressiv och större än de inhemska smörbultarna vilket gör den till en framgångsrik konkurrent.
En risk med den svartmunnade smörbulten är att den kan konkurrera med andra bottenlevande arter som tånglake och svart smörbult om boplatser, och med andra arter som skrubbskädda om föda. Den svartmunnade smörbulten lever som vuxen i Östersjön främst på musslor. Skulle den svartmunnade smörbulten ersätta fiskar, t ex sill och skarpsill som dominerande föda för rovfiskar som torsk kan detta i sin tur generera en förändring i näringsväven. Vilka eventuella effekter detta får på ekosystemet är okänt.
Den svartmunnade smörbulten kan också vara en resurs. I Gdanskbukten utgör svartmunnad smörbult numera den dominerande födan för skarv men också för rovfiskar som torsk och abborre. I sitt ursprungsområde är arten ett viktigt bytesdjur för många kommersiellt fiskade arter men den är också själv sedan länge en vanligt förekommande matfisk.
De flesta fynden av svartmunnad smörbult i Sverige har gjorts av privatpersoner. Genom att rapportera in fynd till Institutionen för akvatiska resursers kustlaboratorium kan man bidra till att öka kunskapen om främmande arter. Just nu genomför Kustlaboratoriet en enkätundersökning där alla som på olika sätt vistas i, på eller vid den svenska kusten, är välkomna att delta.
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Nobelpriset i kemi 2013 till Martin Karplus, Université de Strasbourg, Frankrike och Harvard University, Cambridge, MA, USA Michael Levitt, Stanford University School of Medicine, Stanford, CA, USA och Arieh Warshel, University of Southern California,Los Angeles, CA, USA
”för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system”
Kemiska reaktioner sker blixtsnabbt. Inom loppet av en bråkdels millisekund hoppar elektroner från en atomkärna till en annan. Klassisk kemi har svårt att hänga med i det tempot; det är i princip omöjligt att experimentellt kartlägga varje litet steg i ett kemiskt förlopp. Med hjälp av de metoder som nu belönas med Nobelpriset i kemi, låter forskare istället datorer åskådliggöra kemiska händelser, såsom avgasrening med katalysatorer eller fotosyntesen i gröna blad.
Martin Karplus, Michael Levitts och Arieh Warshels arbeten var banbrytande eftersom de lyckades få Newtons klassiska fysikaliska lagar att samarbeta med den fundamentalt annorlunda kvantfysiken. Tidigare hade kemister ställts inför valet att använda antingen eller. Den klassiska fysikens styrka var att beräkningarna var enkla och gick att använda för att modellera riktigt stora molekyler. Begränsningen var att de inte klarade av att simulera kemiska reaktioner. Den som ville följa ett förlopp, fick istället använda kvantfysiken. Men dessa beräkningar krävde en enorm datorkraft och gick därför bara att använda på små molekyler.
Årets Nobelpristagare i kemi tog det bästa av de två världarna och utarbetade metoder som nyttjar både klassisk fysik och kvantfysik. I en simulering av hur ett läkemedel kopplar till sitt målprotein i kroppen, låter en kemist numera datorn räkna med kvantfysik på de atomer i målproteinet som växelverkar med läkemedlet. Resten av det stora proteinet får datorn istället behandla med mindre krävande klassisk fysik.
Idag är datorn ett lika viktigt experimentellt verktyg för kemister som provröret. Simuleringar är så verklighetstrogna att de till och med kan förutspå utfallet av traditionella experiment.
Martin Karplus, amerikansk och österrikisk medborgare. Född 1930 (83 år) i Wien, Österrike. Fil.dr 1953 vid California Institute of Technology, CA, USA. Professeur Conventionné, Université de Strasbourg, Frankrike och Theodore William Richards Professor of Chemistry, emeritus, Harvard University, Cambridge, MA, USA.
Michael Levitt, amerikansk, brittisk och israelisk medborgare. Född 1947 (66 år) i Pretoria, Sydafrika. Fil.dr 1971 vid University of Cambridge, Storbritannien. Robert W. and Vivian K. Cahill Professor in Cancer Research, Stanford University School of Medicine, Stanford, CA, USA.
Arieh Warshel, amerikansk och israelisk medborgare. Född 1940 (72 år) i Kibbutz Sde-Nahum, Israel. Fil.dr 1969 vid Weizmann Institute of Science, Rehovot, Israel. Distinguished Professor, University of Southern California, Los Angeles, CA, USA.
Prissumma: 8 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.
Dopning är ett gissel för idrotten och ett återkommande samhällsproblem. De etiska diskussionerna kring dopning har i hittills kretsat kring om och när dopning kan rättfärdigas. De flesta resonemang utgår från idrottsutövarens individuella ansvar.
Ashkan Atry vid Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) för i sin doktorsavhandling in en social dimension i dopningsdiskussionen. Runt individen finns ett socialt område med specifika normer, som kan vara både informella och outtalade, och som bidrar till den idrottsutövarens inställning till dopning. Genom att sätta dopning i ett bredare mellanmänskligt sammanhang, vill Ashkan Atry utvidga ansvaret till att omfatta även idrottsläkare, tränare, sponsorer och sportjournalister.
– Jag menar att det finns ett socialt samspel och ett sammanhang runt en utövare, en outtalad känslomässig kultur och uppsättning attityder. Detta kan leda till att en enskild individ uppfattar dopning som något acceptabelt och förväntat, som en del av den omgivande kulturen och sammanhanget. I dag begränsar vi ansvaret till individen, jag föreslår att vi vidgar ansvaret till att omfatta de grupper som finns runt om den enskilda idrottsutövaren, säger Ashkan Atry.
Länk till avhandlingen: Transforming the Doping Culture. Whose responsibility, what responsibility?
