Man säger ofta att hunden är människans bästa vän, men hur ömsesidiga är dessa känslor och går de att mäta? Tidigare har forskningen främst fokuserat på vad relationen med en hund betyder för oss människor, och man har inte vetat så mycket om hur hundarna upplever relationen. Det Therese Rehn från Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt i sitt doktorsarbete är just detta; hur hundarna uppfattar relationen och hur man kan mäta detta på ett tillförlitligt sätt.

Det första som Therese Rehn och hennes kollegor undersökte var om det känslomässiga band som hunden har till sin ägare kan återspeglas i ägarens syn på deras relation. Det visade sig att ju mer tid ägaren till vardags tillbringade i närhet till sin hund, desto mer fysisk kontakt tog hunden vid en återförening med sin ägare. I motsats till vad forskarna hade förväntat sig, hittades inga samband mellan hur starka känslor ägaren hade för hunden och hur hunden betedde sig gentemot ägaren. Slutsatsen är att det är vad ägaren gör med sin hund som avgör hur hunden uppfattar relationen, snarare än hur känslomässigt engagerad ägaren är.

Därefter granskades ett test som tidigare har använts för att studera bandet mellan hund och ägare. Då detta band har liknats vid det mellan ett barn och dess föräldrar har ett test med ursprung i humanpsykologin använts, ”främmandesituationstest” eller Strange Situation Procedure. Resultaten visade att beteenden kring återförening samt närhetssökande beteenden är tillförlitliga mått på hundens känslomässiga band till en person, men också att händelsernas ordningsföljd i testet påverkar hundens beteende.

I det fortsatta arbetet gjordes därför detaljerade studier av hur hunden reagerar vid återförening med en person under olika förhållanden. Det visade sig att hundens hälsningsbeteende skiljde sig beroende på hur länge den varit ifrån sin ägare och beroende på hur en person betedde sig då denne tog kontakt med hunden. Resultaten tyder på att en hund är mer uppspelt över återföreningen om den slickar sig om munnen, viftar på svansen och ruskar på kroppen. Hundens nivå av ”lycko-hormonet’ oxytocin ökade vid återförening, vilket tyder på att den upplever denna som positiv.

– Att slicka sig om munnen och att ruska på kroppen har tidigare mest kopplats till negativa sinnestämningar, men här visar vi att dessa beteenden även kan uppvisas vid positiva känslotillstånd, säger Therese Rehn.

Sammanfattningsvis visar dessa studier att fokus bör ligga på variationen i hundars hälsningsbeteende i framtida studier av relationen mellan en hund och dess ägare. Då kanske vi bättre kan förstå hur hunden uppfattar denna relation och hur den anpassar sitt eget beteende i förhållande till ägarens omvårdnadsbeteende.

FAKTA
Agr. lic. Therese Rehn, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin doktorsavhandling Best of friends? Investigating the dog-human relationship vid SLU i Uppsala.
redagen den 4 oktober 2013. Opponent: Professor James A Serpell, University of Pennsylvania, School of Veterinary Medecine, USA

Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/10793/

Golfbanorna Bro Hof Slott Golf Club i Upplands Bro och Trump International Golf Links Scotland i Aberdeenshire tillkom ungefär samtidigt och med samma målsättning; att bli golfbanor i världsklass. Båda ligger utanför små samhällen och de etablerades med löften om lyft för den lokala ekonomin.

– De två golfanläggningarna har satt sina värdorter på kartan men inte bara i den bemärkelse som politikerna hade hoppats på, säger Erik Jönsson.

I fallet Bro Hof ledde etableringen till en långdragen tvist mellan företaget och kommunen då golfanläggningen delvis byggdes i ett naturreservat. Man hade, enligt Erik Jönsson, gjort viktiga överenskommelser som inte dokumenterats med skriftliga avtal. Slutligen löstes konflikten med att Bro Hof hjälpte till med att bygga ut naturreservatet, fast på annan mark.

Fastighetsmiljardären Donald Trumps etablering i Skottland såg annorlunda ut. De lokala myndigheterna sade nej till den exklusiva golfanläggningen eftersom marken där den skulle byggas var ett känsligt och naturskyddat område med flyttande sanddyner. När de lokala politikerna sa nej gick Donald Trump till den skottska delstatsregeringen som gav bygglov.

– Det var anmärkningsvärt att se hur fastighetmagnaten totalt lyckades köra över de lokala beslutsfattarna, säger Erik Jönsson och berättar att en ny stark miljörörelse växte upp i kölvattnet av Trumps golfbana i Aberdeenshire.

En av slutsatserna i Erik Jönssons analys är att lokala politiker ofta är dåligt rustade att förhandla med stora koncerner inom rekreationsindustrin.

– Det handlar om väldigt komplexa förhandlingar och det finns en överhängande risk att etableringarna inte får de positiva konsekvenser för den lokala ekonomin som man önskat.

FAKTA
Erik Jönsson disputerade den 13 september med avhandlingen ”Fields of Green and Gold: Territorial hunger, rural planning, and the political ecologies of high-end golf” http://www.lu.se/lup/publication/3990846

Iman Arasteh Khouy, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, studerar spårens vertikala och horisontella position, hur de bryts ner och vilken underhållsmodell som är optimal.

En ny modell som analyserar hur järnvägsspår bryts ner av dynamiska krafter där tåg far fram och som räknar ut hur spårunderhåll blir kostnadseffektivt föreslås i en avhandling. Bra spårkvalitet minimerar risken för tågurspårning och ett effektivare underhåll spar pengar åt staten. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet med Malmbanan som studieobjekt.

– Hög kvalitet på spårstatus är en av de viktigaste parametrarna för en säker och bekväm järnväg, säger Iman Arasteh Khouy, teknologie doktor vid Luleå tekniska universitet, som i november börjar arbeta på Trafikverket.

Han har i sin avhandling gjort en omfattande översyn av spårgeometrins nedbrytning och vilka underhållsmodeller som är optimala när det gäller krav på säkerhet i relation till kostnader. Dålig kvalitet på spårgeometri, (spårets vertikala och horisontella position mätt var 25:e cm) leder till säkerhetsproblem, hastighetsminskning, trafikstörningar, höga underhållskostnader och högre nedbrytningshastighet på räls, hjul, växlar etcetera.  Han har också utvärderat Trafikverkets underhållsstrategi i avhandlingen.

Järnvägsbranschen är idag en avreglerad, konkurrensutsatt sektor med begränsad budget. Samtidigt riktas allt högre krav på sektorn om t ex fler tåg, högre hastigheter och högre axellaster.

– Dessa krav leder i sin tur till högre slitage på järnvägen och högre underhållskostnader, säger Iman Arasteh Khouy.

FAKTA
Optimalt underhåll inom ramen för en kostnadseffektiv gräns är därför fokus i avhandlingen. Förutom en omfattande analys av underhållsmodeller, innehåller avhandlingen en fallstudie på Malmbanan. Studien har analyserat geometrins nedbrytning under en tidsperiod på ett helt år mellan åren 2004 och 2010. Det ger svar på vilken del av banan och under vilken tid på året förekoms av fel är mest vanliga.
Iman Aresteh Khouy föreslår en analysmodells som tar hänsyn till inspektionstid och därefter en underhållsfri planeringshorisont, där bl a hänsyn tas till kostnader och risk för olyckor pga dålig på spårkvalitet. En annan del i hans modell handlar att simulera spårgeometrins nedbrytning kopplat till hur effektivt underhållet är.

Varje cell är omgiven av ett membran som separerar det cellulära innehållet från den omgivande miljön. Det sista steget i celldelningen, cytokines, innebär att cellmembranet delas i två delar så att två enskilda dotterceller bildas. Denna process startar hos växter med bildandet av en struktur kallad cellplatta mellan dotterkärnorna. Cellplattan ger upphov till nya membraner och cellväggar.

Steroler är komponenter i cellmembranen.
– Förändringar i sterolsammansättningen stör celldelningsprocessen genom att sterolerna verkar vara nödvändiga för reglering av cellplattproteiner, säger Márcia Frescatada-Rosa.

Det behövs ett särskilt slags protein på cellplattan, KNOLLE, för att bilda ett nytt plasmamembran genom fusion. Bortförande av överskott av membran involverar cellplattproteinet DRP1A. Márcia Frescatada-Rosa har funnit att sterolerna är involverade i upprättandet av mikrodomäner i membranen. Domänerna fungerar som plattformar där DRP1A och andra komponenter i maskineriet ihopklumpas.

– En korrekt sterolkomposition krävs för korrekt avlägsnande av proteinet KNOLLE från cellplattan. Genom att reglera placering och aktivitet hos DPR1A styr sterolerna lokaliseringen av KNOLLE och påverkar sålunda dess funktion vid celldelning, säger hon.

De nya rönen är resultat av experimentella studier på modellplantan Arabidopsis thaliana.
Márcia Frescatada-Rosa är född och uppvuxen i Portugal Hon tog en högskoleingenjörsexamen i agronomi 2004 och arbetade som forskare vid the Center for Botany applied to Agriculture i Lissabon innan hon kom till Umeå år 2008 för forskarstudier.

FAKTA
Fredagen den 4 oktober försvarar Márcia Frescatada-Rosa, institutionen för fysiologisk botanik, sin avhandling med titeln : Dissecting sterol function during clathrin-dependent endocytosis and cytokinesis in Arabidopsis thaliana. Svensk titel: Analysera sterolfunktion under clathrin-beroende endocytos och cytokines i Arabidopsis thaliana. Fakultetsopponent är Prof. Dr Wolfgang Lukowitz, institutionen för fysiologisk botanik, University of Georgia, USA.
Läs hela eller delar av avhandlingen på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80030

Första linjens chefer inom äldreomsorgen hanterar vad som kallas för ett organisatoriskt hyckleri, enligt en ny avhandling i företagsekonomi vid Helix, Linköpings universitet.
Äldreomsorgen är en politiskt turbulent sektor som utsatts för stora neddragningar på senare år. Första linjens chefer, de som är närmast ”golvet”, är de som ska göra verklighet av politiska intentioner och sparprogram. De hanterar den dagliga verksamheten med sina medarbetare i fokus.

Hanna Antonsson, doktorand i företagsekonomi har studerat dessa chefer, både utifrån vilka förväntningar som ställs på dem och vad de faktiskt gör. Hon har intervjuat ett 40-tal chefer, samt skuggat fyra chefer i deras vardag. Hon har också studerat dokument som uppdragsbeskrivningar och platsannonser.

Hon beskriver en verklighet där chefsuppdraget inte längre har så mycket att göra med ledarskap. Chefsuppdraget har allt mer blivit en rent administrativ funktion där det handlar om att styra verksamheten ekonomiskt. Cheferna, och deras överordnade, talar gärna om vikten av ett gott ledarskap, att vara synlig i verksamheten, att stötta och leda de anställda. Men i verkligheten sitter chefen oftast begravd i budgetarbete, ekonomisk redovisning, genomgång av offerter och andra upphandlingsfrågor, samt administration. Både cheferna själva och deras överordnade påtalar bristen på administrativt stöd till första linjens chefer.

– Förväntningar från olika håll kolliderar, säger Hanna Antonsson. Det går att se också i uppdragsbeskrivningar, platsannonser och i fackliga dokument.

Att hålla budget är ett övergripande mål för verksamheten, men också att se till att god omvårdnad ges. Cheferna måste kunna hantera motsatta budskap som att ”vi ska spara pengar och dra ner på folk” och ”vi ska öka kvaliteten i vårt arbete”. De ställs inför etiska dilemman när ekonomiska krav kolliderar med omsorgslogiken. Verksamheten har gått från att vara behovsstyrd till att vara budgetstyrd.

Resultatet, skriver Hanna Antonsson, blir att cheferna måste hantera ett organisatoriskt hyckleri, där prat, beslut och handlingar inte stämmer överens och måste särkopplas. Som de yttersta verkställarna av politiskt fattade beslut måste cheferna leva med att det de säger inte alltid överensstämmer med det de gör. Omsorgslogiken tunnas ut till en omsorgsretorik.

– Det finns en spänning mellan förväntningarna på vad som ska göras och förutsättningarna för att göra det, mellan kraven på verksamheten och medlen för den.

Hanna Antonssons studie omfattar både hemtjänst och vårdboende, och både privata och kommunala utförare. Skillnaderna mellan privat-offentligt är inte så stora, säger hon, i båda fallen har den ekonomisk-administrativa logiken trängt undan omsorgslogiken. Då skiljer sig chefernas arbetsvillkor åt mer mellan hemtjänst och vårdboenden. I de senare är alla samlade i en enhet, arbetet är mer kontinuerligt och förutsägbart. I hemtjänsten är såväl vårdtagare som personal geografiskt utspridda och oförutsedda händelser är mycket vanligare.

Hanna Antonsson disputerar den 4 oktober. Avhandlingen heter ”Chefers arbete i ’äldreomsorgen – att hantera den svårhanterliga omvärlden. Relationen mellan arbete och organisering”. Hennes studie kommer också att presenteras på Helixdagen den 3 oktober. Helix är ett centrum för forskning om hälsa, lärande och rörlighet i arbetslivet.

När nu ERC tillkännager vem som får anslag ligger Lunds universitet i topp av alla svenska lärosäten, med tre så kallade Advanced Grants och ett Starting Grant. Kemisterna Sara Snogerup Linse och Peter Schurtenberger samt atomfysiker Anne L´Huillier tilldelades var sitt ERC Advanced Grant, som riktar sig till etablerade forskare i världsklass. Kimberly Thelander tilldelas ERC Starting Grant för yngre lovande forskare. Det är andra gången som professor Anne L´Huillier tilldelas anslaget.

Anne L’Huillier, professor i atomfysik, får drygt 17 miljoner kronor under fem år. Hennes forskning handlar om ultrasnabb atomfysik, även kallad attofysik; om öppna ögonen för en värld som vi länge vetat fanns men fram till nu inte har kunnat se – elektronernas värld. En värld av ofattbart små och snabba förlopp och fenomen. Utvecklingen av lasertekniken har kommit så långt att vi faktiskt har möjlighet att studera den världen med hjälp av ultrakorta attosekundsljuspulser (en attosekund är en miljarddel av en miljarddel av en sekund) som fungerar som ultrasnabba kamerablixtar. Med hjälp av ERC-pengarna kommer Anne L’Huillier och hennes kollegor att studera fundamentala atomfysikfrågor. Förenklat handlar dessa om att mäta hur det går till när en atom blir en jon, var, när och hur elektroner lämnar en atom samt hur snabbt olika elektroner rör sig.

Sara Snogerup Linse , professor i fysikalisk kemi och molekylär proteinvetenskap, får nästan 22 miljoner kronor för sin forskning kring Alzheimers. Hennes forskning handlar om att undersöka det tidiga skedet i den kedjereaktion som leder till att hjärnceller dör. Alzheimers sjukdom orsakar minnesförlust och personlighetsstörning. Man vet i dagsläget inte exakt hur sjukdomen uppstår, men ett proteinfragment som kallas amyloid-beta tycks vara en viktig komponent i sjukdomsmekanismen. Amyloid-beta finns i vätskan runt hjärnan och i ryggmärgen. Hos de som drabbats av Alzheimers sjukdom finns ansamlingar, så kallade plack, av amyloid-beta i hjärnan. Sara Snogerup Linse studerar på detaljnivå hur händelseförloppet ser ut när amyloid-beta bildar beståndsdelarna till dessa plack. Förhoppningen är att forskningsresultaten på sikt kan leda till en ny typ av mediciner som kan ha effekt i de tidigaste stadierna av sjukdomsutvecklingen.

Peter Schurtenberger, professor i fysikalisk kemi, får närmare 21 miljoner kronor för forskning på att skapa specialdesignade nanopartiklar, kolloider, som kan bygga komplexa strukturer av sig själva — ungefär som om lösa legobitar kunde organisera sig själva och bygga ett legohus med hjälp av inbyggda instruktioner. Inspirationen till denna forskning är hämtad ur naturens egen förmåga att låta cellernas minsta beståndsdelar, molekyler, binda till varandra och bygga upp de strukturer som tillsammans bildar de levande cellernas sinnrika inre maskineri. Målet är att inom nanoteknologin kunna bygga liknande komplexa strukturer där bygginstruktionerna redan från början är inprogrammerade i ingredienserna. De kolloider som Peter Schurtenberger använder i denna forskning är, till skillnad från cellens molekyler, stora nog att studera i mikroskop under de byggprocesser som ska testas.

Kimberly Dick Thelander, lektor i Fasta tillståndets fysik, får ett så kallat ERC:s Starting Grant för yngre forskare. Kimberly Dick Thelander får 13 miljoner kronor under fem år för sin forskning om nästa generation nanotrådar.

Therese Fagerqvists avhandling handlar om proteinet alfa-synuklein som normalt finns i hjärnan, men som av någon okänd anledning ändrar form och ansamlas till långa olösliga proteintrådar. Dessa resulterar med tiden i så kallade Lewykroppar och orsakar en förlust av nervceller i hjärnan. Denna process anses vara en bakomliggande faktor i utvecklingen av både Parkinsons sjukdom och Lewy body demens och det verkar framför allt vara mellanstora lösliga förstadier till Lewykropparna, så kallade oligomerer, som är skadliga för hjärnans nervceller. Lewykroppar är långa olösliga proteintrådar som anses ligga bakom Parkinsons sjukdom och Lewy body demens.
   
Målet med avhandlingen var att studera egenskaperna hos de skadliga oligomererna och utveckla antikroppar som endast känner igen dessa former. Avhandlingsarbetet beskriver olika protokoll för att laborativt framställa celltoxiska alfa-synuklein oligomerer. Dessa har sedan använts för att påvisa att de under speciella betingelser kan påverka normalt, fysiologiskt alfa-synuklein att börja aggregera.

Therese Fagerqvist har i avhandlingsarbetet också framställt antikroppar, som specifikt känner igen oligomerer, och visat att dessa kan detektera de skadliga proteinformerna i hjärnvävnad från avlidna patienter. Med hjälp av dessa antikroppar har en metod utvecklats som med hög känslighet kan mäta mängden av alfa-synuklein oligomerer. Att kunna mäta nivåer av alfa-synuklein oligomerer kan vara värdefullt för att på en ökad förståelse för sjukdomsprocesserna, för att tidigt kunna diagnostisera sjukdomarna och för att utvärdera nya behandlingsmetoder.

På genetiskt förändrade möss som utvecklat Parkinsons sjukdom kunde Therese Fagerqvist med kollegor visa att nivåerna av alfa-synuklein oligomerer ökade i hjärnan hos äldre möss med mer uttalade symptom. När mössen genomgick immunterapi, baserad på sådana antikroppar, resulterade behandlingen i sänkta nivåer av skadligt alfa-synuklein i centrala nervsystemet. Antikroppsbehandlingen verkade dessutom vara relativt säker då mössen inte fick någon ökad inflammation i hjärnan i samband med behandlingen. Kommande studier kommer att visa om denna behandlingsform även kan minska symptomen av sjukdomen.

FAKTA
Läs avhandlingen och ladda ner den: Studies of a-synuclein Oligomers-with Relevance to Lewy Body Disorders, Digital Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine, ISSN 1651-6206; 925

Cancertumörer hos människor kan behandlas på flera olika sätt. En metod är att använda radioaktiv strålning. Då skadas generna i tumörcellerna och försvårar eller omöjliggör att tumören kan dela sig och växa vidare.

Vad som händer när tumören hämmas i sin tillväxt och på vilket sätt tumörcellen dör har dock inte varit klarlagt i detalj. I den avhandling som Theres Lindgren, institutionen för klinisk mikrobiologi/immunologi, försvarar den 4 oktober, har hon tydliggjort de molekylära förändringarna som kan påvisas inne i tumörcellen i samband med att den dör.

Studierna visar att en tumörcell kan dö på flera olika sätt. Ett sätt är att skadorna är så omfattande att cellen överhuvudtaget inte fungerar, vilket leder till att den faller sönder (nekros).

Ett annat sätt är – att den av egen kraft – väljer att avsluta sin existens, vilket kallas för programmerad celldöd, apoptos. En tredje väg som cellen kan dö på är att det genetiska materialet blir skadat och inte kan repareras. Om cellen i detta skeende ändå väljer att försöka dela sig och tillväxa kommer genmaterialet inte att fördelas lika mellan de nybildade cellerna utan cellerna råkar i svårighet vid celldelning (mitotisk katastrof). Ytterligare ett scenario är att cellen momentant åldras som en följd av strålningen och övergår i ett stadium där den inte längre delar sig men fortfarande lever och har ämnesomsättning.

Theres Lindgren har i sin avhandling kunnat påvisa påtagliga skillnader i hur olika tumörceller beter sig vid radioaktiv strålning och hon har också kunnat visa att alla dessa celldödsmekanismer kan identifieras. Dödsmekanismerna kännetecknas också av mycket distinkta molekylära förändringar i arvsmassan och i det sätt som cellens egna proteiner uttrycks. I avhandlingsarbetet har Theres Lindgren analyserat praktiskt taget hela den genuppsättning som tumörcellerna har och även visat vilka som aktiveras som en följd av den radioaktiva strålningen.

– Kunskaper om vad som händer i tumörer i samband med att de dör är av stor betydelse för att kunna utveckla nya medicinska behandlingar vid tumörsjukdomar, eftersom skillnader när det gäller dessa mekanismer mellan tumörer som uppstår ur olika vävnader är påtagliga. Många cancertumörer dör genom mitotisk katastrof medan de flesta blodceller väljer den så kallade programmerade celldöden, säger Theres Lindgren.

Hon berättar vidare att avhandlingens resultat kan utnyttjas för att göra strålbehandling av tumörer effektivare genom att samtidigt ge läkemedel som påverkar de intracellulära aktiveringsvägarna för olika fenomen.

Theres Lindgren är född och uppväxt i Piteå. Hon är civilingenjör i bioteknik och genomik, samt doktorand vid institutionen för klinisk mikrobiologi, enheten för immunologi, Umeå universitet.

Avhandlingen är publicerad elektroniskt:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80232

Forskaren Susanna Toivanen kan i en studie om framtidens arbetsplatser som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, visa att kontorslandskap trots att de ger anställda hälsoproblem, fortsätter att byggas. Anledningen är en bristande koppling mellan arbetsmiljöforskning och de som planerar framtidens kontor.

Susanna Toivanen är en av flera forskare i satsningen Flexit, som Riksbankens Jubileumsfond drivit för att öka utbytet mellan samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och näringslivet. Nu slutredovisar hon sitt projekt och har flera intressanta resultat. Hon pekar bland annat på de kommunikationsproblem som finns mellan arbetsmiljöforskning och praktisk kontorsutveckling.

– De står vanligen lång ifrån varandra, men här finns nu goda möjligheter för ett samarbete, säger Susanna Toivanen, som själv varit placerad på NCC, och därmed i praktiken faktiskt fört forskningen närmare de som planerar framtidens kontor.

Ytterligare ett problem som Toivanen kan peka på är att arbetstagarperspektivet inte är tillräckligt belyst. Det ökar risken för att branschen bygger kontor som faktiskt inte främjar arbetsmiljön. Här måste, menar Toivanen, både kommunikationen med facket och med forskningen utvecklas och bli bättre.

– Min forskning visar dessutom att det bland beslutsfattare finns en kortsiktighet i hur man planerar och bygger. Det handlar mer om snabba affärer, och hälsa och arbetsmiljö verkar inte vara av kommersiellt intresse, säger Susanna Toivanen.

Läs hela slutredovisningen.

Åtskilligt har skrivits om den ”svenska näktergalen” Jenny Lind, men kan det i själva verket ha varit en skada på stämbanden som gjorde henne till den firade världsstjärna hon var? Ja, det menar Ingela Tägil, som i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet undersökt röstens betydelse för Jenny Linds identitet. Tägil menar att röstskadan var starkt bidragande till att Lind uppfattades som särskilt kvinnlig vilket gjorde henne till internationell operastjärna, en av de första och största på sin tid.  Jenny Lind slog igenom 1838, en tid när medieutbudet var fullständigt annorlunda än nu. Tidningar hade börjat få betydelse och det är också genom att studera recensioner, som Ingela Tägil kunnat klarlägga hur samtiden såg på den svenska ”Näktergalen”.

– Hon var en pionjär när det gällde att skapa en image som bidrog till att göra henne till världsstjärna. Hon lyckades skapa en mediebild av sig som en kvinnlighetssymbol i en tid då aktriser snarast betraktades som prostituerade än som dygdemönster.

Social karriär
En del av den här bilden var Jenny Linds röst, som sågs som påtagligt kvinnlig. Hon framställde dessutom sina rollfigurer som blygsamma och jungfruliga, allt för att leva upp till tidens kvinnoideal. Detta var mycket medvetet och ett led i att fjärma sig från sitt enkla ursprung och göra social karriär i en tid då kvinnors möjlighet till det i huvudsak var genom att ”gifta sig fin”.

Recensionerna beskriver också hur Jenny Lind sjöng. Hon var en hög sopran, det högsta tonläget, hade en välutvecklad teknik, men rösten var svag. För hennes kritiker var den svaga rösten en brist. Medan hennes beundrare kallade den ”beslöjad” talade kritikerna om den som ”hes”.

Skadade stämband
– Under sin uppväxt drabbades Jenny Lind av röstproblem, som sannolikt utvecklades till ärr på stämbanden. Det orsakade läckage som i vissa röstregister uppfattas som en slöja gav rösten en luftig och skör klang även i andra tonlägen, ett uttryck som kanske skulle ha gått förlorat utan läckan.

Jenny Lind hade en god teknik, kunde sjunga svagt även i höga tonlägen, vilket är svårt, och hennes läckande stämband gav alltså rösten ytterligare en dimension. Kan man då tänka sig att hennes röst går att återskapa, så att vi kan få höra hur hon lät?

– Ja, man kan antagligen rekonstruera den och sedan med datorteknik manipulera den så att vi kan få en uppfattning av hur hon lät, säger Ingela Tägil.

Avhandlingen omfattar åren mellan Jenny Linds genombrott som operasångare i Stockholm 1838 och den följande operakarriären fram till 1849. Det internationella genombrottet kom i Berlin 1844 och hon slutade sjunga opera bara fyra och ett halvt år senare.

Orkade inte
– Jag tror att det också hade samband med hennes röstskada, hon orkade helt enkelt inte sjunga hela operaföreställningar i flera timmar. I stället gjorde hon konsertframträdanden med mycket stora framgångar, inte minst i USA. Hon är fortfarande betydligt mera känd i både Tyskland och USA än i Sverige.

Trots att det skrivits åtskilliga biografier om Jenny Lind finns det få vetenskapliga texter och Jenny Lind – Röstens betydelse för hennes mediala identitet är den första doktorsavhandlingen. Ingela Tägil menar att denna första svenska världsstjärna var ett resultat av det medvetna arbetet med att framställa henne som den oskuldsfulla näktergalen, en identitet som byggde på hennes speciella röst och förstärktes genom rollval och även genom specialskrivna roller.

Text: Lars Westberg

– Jag har tittat på hur internet används och hur det kan relateras till mobbningen, säger Linda Beckman, fil. dr vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa på Karlstads universitet. Tidigare forskning visar att killar mest spelar spel och gör andra konkreta saker på nätet. Tjejer ägnar sig mer åt kommunikation och uppehåller sig i sociala medier och bloggar där de kan lägga upp kommentarer och bilder. Här syns ett samband – kanske är dessa platser som tjejerna väljer generellt farligare platser på nätet.

Mobbare och mobbade mår lika dåligt

Linda har också jämfört psykosomatiska besvär mellan mobbare, offer och mellan nätmobbning och den traditionella mobbning som sker i skolan. Men det är ingen skillnad – båda grupperna mår lika dåligt. Elever som blir mobbade men också mobbar mår dessutom ännu lite sämre vilket också tidigare forskning visat. Hon har även tittat på sambandet mellan att ha någon typ av funktionshinder och mobbning. Det visar sig att det finns en större risk att gruppen mobbade som mobbar, och särskilt de elever som är involverade i både  nätmobbning och traditionell mobbning, har någon typ av funktionshinder som gör det svårt för eleven i skolan.

En delstudie i avhandlingen handlar också om hur elevhälsopersonal arbetar idag med att förebygga mobbning, ett arbete som i mångt och mycket är styrt av resurser. Hur ska skolan kunna jobba preventivt mot både traditionell mobbning och nätmobbning?

– Jag tror att man ska titta på helheten i skolan. Arbeta med alla grupper och inte peka ut någon specifik gruppering. Att inte nödvändigtvis fokusera på mobbning utan i stället prata med eleverna om ren artighet, hövlighet och hur man allmänt beter sig på skolgården, fritiden och på nätet.

Avhandlingen ”Traditionell mobbning och nätmobbning bland svenska ungdomar. Könsskillnader och samband med psykisk hälsa.” består av fyra delstudier. Linda Beckman disputerade den 27 september.

Slutsatsen om att kommunpolitiker inte lyfter den etiska dimensionen i politiska frågor drar Nina Nikku, etikforskare vid LiU, i en studie om etik och förtroende i kommunerna. Hon har intervjuat nio erfarna kommunpolitiker i lika många östgötakommuner.

Etik förknippas kanske i första hand med ärlighet när man hanterar allmänna medel. En rad skandaler i svenska kommuner visar att det även bland kommunalt anställda och förtroendemän finns personer som oärligt skor sig på kommunens bekostnad. De intervjuade kommunpolitikerna är överens om att kommuner har svårt att skydda sig mot dessa. Bättre kontrollsystem behövs. De pekar också ut två andra orsaker till ett oärligt beteende, dels att man inte själv förstår att man gör fel, dels det ”sluttande planet”.

Det sluttande planet är att tänja på gränserna för vad som är etiskt acceptabelt. Hur mycket alkohol är det ok att förtära vid representation? Hur mycket arbetstid ska en tjänsteresa innehålla?

En etisk kultur behövs i kommunerna, menar Nina Nikku. Många har idag formulerat etiska regler som finns på hemsidor eller i andra dokument. Det räcker dock inte med en samling regler, de måste också bli kända och genomsyra verksamheten.

Men, menar Nina Nikku, allt kan inte fångas i regelverk. Bemötandefrågor eller svåra prioriteringsfrågor, exempelvis i äldreomsorgen, där behövs också etiska överväganden.

Kommunalt beslutsfattande har flera etiska dimensioner. Etiska krav i upphandling är en. Men alla är inte så tydliga. När kommunpolitikerna ombads ge exempel på etiskt känsliga frågor nämnde de ensamkommande flyktingbarn, invandrarfrågor, barn med funktionshinder, skolnedläggningar och äldreomsorg.

– De nämner svaga grupper, och exempel från de ”mjuka” nämndernas områden. De verkar inte tänka att det kan finnas en etisk dimension i de tekniska nämnderna, inom stadsplanering eller gatu- och bostadsförvaltning, säger Nina Nikku.

Rapporten ”Om etik och förtroende i kommunerna” ges ut av Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, vid Linköpings universitet laddas ner direkt http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:641785/FULLTEXT01.pdf

Rapporten ”Climate Change 2013: The Physical Science Basis”, som FN:s klimatpanel IPCC offentliggör den 27 september, bekräftar att klimatförändringarna är reella, omfattande och långsiktiga. Rapporten beskriver också klimatförändringarna med större säkerhet än vad tidigare rapporter kunnat göra. Men rapporten pekar inte bara på svårigheterna, utan också på att det fortfarande finns möjligheter att dämpa klimatförändringarna genom åtgärder och anpassning.

– Det går att bromsa in klimatförändringarna på sikt men det kräver snabba och omfattande åtgärder med minskning av de globala och klimatpåverkande utsläppen. Om vi vidtar åtgärder kan vi fortfarande begränsa den globala uppvärmningen till runt två grader. Gör vi ingenting går vi större temperaturhöjningar och allvarliga förändringar till mötes, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna bakom rapporten.

– Rapporten bekräftar allvaret och ger en tydlig bild: klimatet blir varmare och det är människan som är orsak till klimatförändringarna. Vi vet också mer nu om hur havsisen på Arktis minskar i snabb takt, klimateffekten av partiklar i atmosfären och vad som påverkar havsnivåhöjningarna än vad forskningen tidigare kunna fastslå, säger Markku Rummukainen.

Rapporten visar att klimatförändringarna blir olika stora och tar sig olika uttryck i olika delar av världen. Den genomsnittliga uppvärmningen är till exempel högre över land än över hav. De största temperaturförändringarna äger rum på Arktis, men effekterna av klimatförändringarna blir mest kännbara i fattiga delarna av världen där livsvillkoren redan är svåra.

– Här i Norden blir temperaturökningen något större än på jorden i genomsnitt, nederbörden ökar, men snötäcket blir på sikt mindre omfattande.  Ökad nederbörd och mer intensiva skyfall ökar risken för översvämning längs vattendrag, sjöar och i våra allt tätare städer. Högre havsnivå bidrar till ökad kusterosion i Skåne. Ekosystem och den biologiska mångfalden kommer att påverkas världen över, säger Markku Rummukainen.

Klimatförändringarna får också konsekvenser för skogsbruket där tillväxteffekter med en längre växtsäsong motverkas av ökad risk för stormskador och angrepp från skadedjur. Observationer visar att fågelarter som tidigare varit ovanliga i Sverige förekommer i större utsträckning än tidigare och att fjärilars artutbredning har flyttat norrut. Andra växter och djur hotas av utrotning när deras livsmiljöer förändras så snabbt att de inte hinner anpassa sig.

På www.lu.se/klimat finns kontaktuppgifter till Markku Rummukainen och forskarkollegor vid Lunds universitet, som kan kommentera rapportens olika områden och svara på frågor. Ytterligare material som videointervjuer, podcast och forskningssammanfattningar kommer att finnas tillgängligt på www.lu.se/klimat från och med fredag 27 september efter att IPCC:s pressmöte börjat i Stockholm.

En viktig del av klimatforskningen handlar om hur träd och skogar påverkas av ett förändrat klimat. Både temperaturhöjningen och ändrade nederbördsförhållanden kan påverka hur länge träden är aktiva på hösten och därmed hur mycket de växer under ett år. Nu kan intresserade rapportera om höstlöv och lövfällning i sina hemtrakter.

– Vi vet för lite om vad det är som styr höstlövsutvecklingen. Därför kan vi inte heller förutsäga vilken effekt klimatförändringen får på skogarnas tillväxt i olika delar av Sverige, säger Kjell Bolmgren från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), samordnare för Svenska fenologinätverket.

I höst hjälper tusentals skolelever till i denna forskning. I ett massexperiment, som är en del av ForskarFredag, rapporterar eleverna in när lövträden blir höstfärgade. Med hjälp av skolelevernas observationer kan forskarna studera vilka gener som styr höstlövsutvecklingen och hur väl satelliternas bilder av jorden kan fånga upp höstens förlopp.

– Vi har redan fått in cirka 4 600 rapporter från 327 platser i landet, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU. Det är väldigt roligt att se hur väl elevernas data visar skillnader mellan olika arter. I år verkar höstlövsutvecklingen ha gått snabbast för rönnen, följt av björk och asp, vilket man kan se på kartorna vi har kunnat göra av det de har rapporterat in hittills . Ungefär 1 600 rapporter har också kompletterats med bilder på träden, så vi kommer att kunna se höstens utveckling med egna ögon på dessa platser.

Elevernas observationer blir också del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen och rapporterar på hemsidan www.naturenskalender.se. Förutom att hjälpa forskarna, kommer allmänhetens observationer att bidra till landets miljöövervakning.

Förändringar i naturens kalender är den tydligaste ekologiska effekten av ett förändrat klimat, men mycket av denna kunskap har handlat om vad som händer på våren. Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong när det blir varmare medan andra inte förändras i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur ett förändrat klimat kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.

– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, fortsätter Kjell Bolmgren. Ska vi kunna uppnå våra miljömål, till exempel miljömålet Begränsad klimatpåverkan, är det jätteviktigt att vi förstår hur växtsäsongen förändras. Och då menar jag både dess start och dess slut.

När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet sparar viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Den påverkar den biologiska mångfalden, vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.

Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen

 VTI inleder ett projekt med frågeställningen hur sambandet mellan upplevd körprestation och nedsättningar i hörsel-och eller synfunktion. Även hur äldre upplever hjälpmedel vid bilkörning ingår i projektet.

I Sverige kommer rekrytering av personer 65 år eller äldre att ske via hörselkliniken i Linköping.
Arbetet är också ett samarbete mellan VTI och två universitet i Brisbane, Australien. Det är University of Qeensland samt Qeensland University of Technology som ska, tillsammans med VTI, genomföra en enkätstudie för att karaktärisera användandet av syn- och hörhjälpmedel för äldre bilförare samt deras upplevelse av säkerhet.

– Studien täcker in personer från två olika kulturer med syn- eller hörselnedsättning eller en kombination av dem båda, säger Birgitta Thorslund, forskningsingenjör på VTI.

Resultaten kommer att presenteras i en vetenskaplig artikel samt på internationella konferenser med inriktning på både hörsel och trafik. Stiftelsen Promobilia är uppdragsgivare åt projektet som startades nyligen och som väntas pågå till slutet av maj 2015.

Fortes styrelse beslutade den 26 september 2013 att anslå knappt 270 miljoner till forskning för individens och samhällets utveckling. I linje med de senaste två åren gör Forte även en satsning på juniorforskare.

De beviljade projekten studerar områden som arbets- och miljömedicin till exempel påverkan
av tobak och bilavgaser men även hormonstörande miljögifter och nanopartiklar. Därtill kommer exempelvis projekt om arbete och stress, ungas psykiska ohälsa kopplat till dåliga skolresultat och utbildningsklyftor kopplat till integration och etnicitet med många fler. 
Lista över samtliga projekt som Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd har beviljat bidrag finns på www.forte.se/sv/Soka-bidrag/Bidragsbeslut

– Söktrycket har stadigt ökat och utgör i år en ökning på 8 procent jämfört med förra året, säger  Lars Wärngård, programchef.

Av de sökande får 8 procent finansiering jämfört med 10 procent förra året. Fördelningen till lärosätena visar att Stockholms universitet, Karolinska Institutet,

Göteborgs, Lunds och Umeå universitet har lyckats bäst. I år inkom totalt 1 025 ansökningar. Av dem gick 234 vidare i ansökningsprocessen. Styrelsen beslutade, utifrån kriterier för vetenskaplig kvalitet, ge medel till 84 av projekten, det inkluderar 7 bidrag till juniorforskare. Könsfördelningen för de 84 projekten är 58 procent kvinnor och 42 procent män. Projekten som delar på 250 miljoner får ytterligare 30 000 kronor vardera till publicering i Open Access.

Styrelsen tog även idag beslut om att finansiera 12 postdoktorer, totalt 19 miljoner.

FAKTA
Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, är en statlig myndighet som  ska finansiera den bästa forskningen som ger förutsättningar för individens och samhällets utveckling.