– Regionförstoringen har lett till att restiderna blivit längre för både kvinnor och män, och inte snabbare som man ofta antar, berättar kulturgeografen Ana Gil Solá, Göteborgs universitet, som studerat arbetsresor från mitten av 1990-talet och ett tiotal år framöver.

– Min studie visar på ett brott jämfört med tidigare utveckling. Resultatet är viktigt eftersom restid ofta räknas som ekonomisk kostnad när man motiverar infrastrukturinvesteringar. Enligt den logik som råder ska regionförstoring bidra till regional tillväxt, men samtidigt innebär resorna ökade kostnader och minskad välfärd för individen. Detta är något som sällan diskuteras i sammanhanget, påpekar Ana Gil Solá.

Det råder stora regionala variationer i relationen mellan kvinnors och mäns pendlingslängd. Skillnaderna är störst i Göteborgsregionen jämfört med andra regioner. I Malmöregionen är de minst och där pendlar kvinnor och män i princip lika långt.

Avhandlingen innehåller också intervjuer med småbarnsföräldrar om vilka önskemål, prioriteringar och beslut i vardagen som omgärdar arbetsresan och hur pendlingen påverkar familjelivet och arbetsfördelningen i hushållet.

– Intervjustudien visar att synen på kvinnans och mannens roll påverkar hur man gör olika val i hushållet. Hos par med en konservativ syn finns till exempel en argumentation som prioriterar mannens användning av bilen. Exempelvis kan man mena att man inte har råd med en andra bil, när mannen kör den enda bilen, trots att kvinnans pendling skulle underlättas avsevärt om man hade två. Hon kanske till och med skulle kunna ta ett bättre jobb. En sådan argumentation används aldrig för män. Männens rörlighet har ingen prislapp, den tas för given och ifrågasätts inte i dessa hushåll, menar Ana Gil Solá.

– I jämställda hushåll behandlas kvinnors och mäns behov likvärdigt och man skaffar två bilar om det behövs, eller så hittar man andra lösningar. I min studie visar de jämställda hushållen på en större variation i hur de löser olika komplikationer, för att de är angelägna om det och inte fastnar i traditionella lösningar.

Totalt sett visar studien att vi långsamt går mot mer jämställda arbetsresor. Skillnader i färdlängd, förflyttningshastighet och bilanvändning för arbetsresan mellan könen har minskat något över den studerade perioden. Samtidigt syns regionala variationer i utvecklingen och stora skillnader mellan olika typer av hushåll. Avhandlingen presenteras den 18 oktober 2013.

FAKTA
Avhandlingens titel: ”På väg mot jämställda arbetsresor? Vardagens mobilitet i förändring och förhandling” Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Här kan avhandlingen läsas i sin helhet.

Carl Henrik Carlsson har i sitt projekt ”Statlig antisemitism 1921-1945. Kontinuitet eller diskkontinuitet” som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (RJ) undersökt om antisemitiska fördomar ledde till konkret diskriminering vid ansökan om svenskt medborgarskap. Samtliga 16 000 ansökningar om svenskt medborgarskap under tidsperioden 1921-1945 har undersökts.
Han jämförde resultaten i projektet med sin tidigare undersökning om perioden 1860-1920 och fann att antisemitismen Sverige inte påverkade det konkreta agerandet när det gällde medborgarskap.

Ytterligare en orsak till minskad diskriminering var att antalet gårdfarihandlare, som ofta förknippades med östjudar och fördomarna mot dessa, minskade under denna tid.
Även den mosaiska församlingen i Stockholm var negativt inställd till östjudar mellan 1860 och 1920, men det fanns även här en skillnad mellan antisemitisk retorik och handling. Församlingen var remissinstans när det gällde ansökningar om svenskt medborgarskap från judar som var bosatta i Stockholm, men trots den negativa inställningen var deras yttranden om medborgarskap positiva.

– Antisemitismen i Sverige kom inte hit via Hitlertiden. Det framgår bland annat av att antisemitisk diskriminering mot östjudar vid medborgarskapsansökningar var stark före 1921 i Sverige men upphörde därefter, säger Carl Henrik Carlsson.

Från och med 1920-talet blev det generellt svårare att få svenskt medborgarskap. Hårdare lagstiftning krävde att personen hade bott i Sverige i fem år jämfört med tidigare krav på tre år. I praxis omfattade reglerna de nordiska medborgarna medan andra fick vänta i upp till sju år. När kriget bröt ut utvecklades denna tid till tio år men Carl Henrik Carlsson har inte funnit belägg för att exempelvis tyska judar fick vänta längre än andra tyskar.

Läs en längre artikel hos Riksbankens Jubileumsfond.
 

Efter 2008 gjorde världsekonomin en djupdykning, vilket bland annat ledde till att ett stort antal finansiella institutioner kollapsade. Krisen drabbade även textil- och klädindustrin hårt och gjorde att fabriker tvingades lägga ner verksamheten och att mängden konkurser ökade. Sverige var ett av de länder i Europa som hade flest konkurser inom textil- och klädbranschen.

Under krisåren 2007-2009 var det genomsnittliga antalet konkurser inom textil och modesektorn tvåfaldigt fler än genomsnittet under hela 00-talet. Enbart under 2008 gick över 400 företag i konkurs, vilket kan jämföras med knappt 40 år 2007. 

Detta framför allt på grund av svårigheterna att få bankerna att bevilja krediter. Värst drabbade var de små och medelstora företagen. Detta framgår av en ny avhandling, Organizational Resilience through Crisis Strategic Planning, som den 11 oktober lades fram vid Tammerfors tekniska universitet i Finland.

– Jag har utgått från data från de senaste 20 åren. Jag började med att studera cirka 40 företag för att hitta ett mönster, men koncentrerade undersökningen till mellan 10 och 15 svenska företag, säger doktoranden Rudrajeet Pal, som är anställd vid Textilhögskolan i Borås men har läst sin
forskarutbildning vid Tammerfors tekniska universitet.

Alla företag gick inte dåligt, vissa hade det som brukar kallas organisatorisk resiliens, det vill säga förmåga att övervinna kriser och störningar. I avhandlingen använder Rudrajeet Pal den ekonomiska krisen som fond för att undersöka hur det kommer sig att vissa företag överlever och blomstrar trots den anspänning som en global ekonomisk kris innebär.

Det visade sig att företag som visade bäst motståndskraft hade bättre finansiella resurser, relationella nätverk och en bättre flexibilitet även under lågkonjunktur. De företag som var mindre resilienta saknade strategisk beredskap.

Rudrajeet Pals avhandling utforskar hur företag kan utveckla starkare motståndskraft mot ekonomisk kris. Den identifierar några aktiva faktorer och centrala strategier för att klara kristider. Det är den första studie som beskriver organisatorisk resiliens och strategisk krisplanering på ett integrerat sätt, där både planering och användning studeras.

Läs om avhandlingen Organizational Resilience through Crisis Strategic Planning och mer information.

 med extremt negativa attityder större än någonsin, nära 6 procent. Det visar Mångfaldsbarometern, den årliga studie som undersöker den svenska befolkningens attityd till etnisk mångfald.

Initiativtagarna bakom Mångfaldsbarometern vill genom studien bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets attityder är viktiga eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet.

Postal enkät. Studien genomförs med postala enkäter till ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen över 18 år. Datainsamlingen skedde under månaderna maj och juni.
Urvalsstorleken uppgår till 762 individer. Med hjälp av olika statistiska beräkningar och skapade index behandlas det statistiska materialet i årets rapport för att kunna jämföras med resultaten från åren 2005-2012.

Fler positiva, fler extremt negativa. Enligt Mångfaldsbarometerns Index för Globala attityder är i årets mätning fortfarande en klar majoritet (73,9 %) av den svenska befolkningen över 18 år positiva till mångfalden. Andelen positiva har kraftigt ökat med sex procentenheter sedan 2012.
Andelen med extremt negativa attityder ökar dock också i de flesta samhällsgrupper och är nu knappt 6 procent, den högsta andelen sedan mätningarna startade 2005. 10 procent uppger också att man har dåliga erfarenheter från invandrare.

– På kort sikt sker en viss polarisering i attityderna till mångfald men de långsiktiga tendenserna visar snarare på att de positiva attityderna ligger stabilt kring 70 procent av befolkningen, medan andelen med de extremt negativa attityderna också ligger relativt stabilt – men kring fem procent av befolkningen, säger Orlando Mella, professor i sociologi vid Uppsala universitet.

Utbildningsnivå förklaring till positiv attityd. Kvinnor, personer med högskoleutbildning, boende i storstäder samt den yngre åldersgruppen är i större utsträckning än andra samhällsgrupper mer positiva. Utbildningsnivå är bland dessa faktorer den viktigaste förklaringsvariabeln.
En majoritet av svenskarna är för invandrares kulturella, språkliga och sociala rättigheter i Sverige. Dock är en majoritet också för tuffa tag mot invandrare som är brottslingar. Det finns också en betydande misstänksamhet mot att det är de sociala förmånerna som är orsaken till att invandrare kommer till Sverige.

Motstånd bottnar i religion och kultur. Svenskarna är även i årets undersökning mer positiva till etnisk mångfald när det handlar om arbete och boende. Motståndet mot mångfald bottnar i större utsträckning i religion och kultur.
En majoritet av befolkningen anser också att muslimska kvinnor är mer förtryckta än icke-muslimska kvinnor. Attityderna till rättigheten att bära slöja varierar kraftigt beroende på vilken slöja det handlar om.

FAKTA
Professor emeritus Orlando Mella och docent Irving Palm vid Uppsala universitet är initiativtagare till Mångfaldsbarometern, en studie som sedan 2005 kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. De har årligen genomfört undersökningen sedan dess. Från och med 2013 har däremot Högskolan i Gävle, avdelningen för socialt arbete och psykologi, tagit över ansvaret för Mångfaldsbarometern.
Vid Högskolan i Gävle är professor Fereshteh Ahmadi, med erfarenhet av forskning om invandrare, ansvarig projektledare. Orlando Mella är dock fortfarande huvudforskare.

Migrationsstudien är gjord av forskare vid Linköpings universitet. Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige, även mätt med internationella mått. Det gäller särskilt för unga utlandsfödda, 15-24 år gamla, där arbetslösheten 2012 var 37 procent jämfört med 21 procent bland dem födda i Sverige.

Många unga kommer in på arbetsmarknaden via jobb i krogbranschen, och när restaurangmomsen halverades 2012 var ett uttalat syfte att underlätta detta. Av dem som får jobb på restauranger lyckas också många ta sig vidare på arbetsmarknaden. Men det gäller främst unga med svensk bakgrund. De med utländsk bakgrund fastnar oftare i krogjobben, eller går vidare till arbetslöshet. 

Det konstaterar Susanne Urban, forskare vid Remeso, vid Linköpings universitet, där man forskar om migration, etnicitet och samhälle. Med hjälp av en stor databas har hon följt ungas väg på arbetsmarknaden mellan åren 2003 och 2008. Utgångspunkten är drygt 40 000 unga som arbetade på restaurang 2003. Redan ett år senare har nästan hälften försvunnit till andra jobb, utbildning, eller arbetslöshet. Och vid studiens sista år 2008 är bara drygt var femte, eller 23 procent, kvar i restaurangbranschen. Den fungerar alltså som en språngbräda in på arbetsmarknaden, konstaterar Susanne Urban.

Men inte för alla. För skillnaderna är stora mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund. Av unga med bakgrund i Turkiet och Östasien är nästan hälften kvar, och från Syrien, Libanon och Irak ungefär var tredje. För unga med europeisk bakgrund ligger andelen däremot ungefär i paritet som för de med svensk. Andelen som går till arbetslöshet är också betydligt högre för dem med bakgrund i Syrien, Libanon och Turkiet, jämfört med helheten.

En förklaring, säger Susanne Urban, är att många restauranger drivs av företagare från just dessa länder, och att de unga därför har bra kontaktnät inom branschen, men betydligt sämre utanför. Restaurangjobb riskerar därmed att bli en återvändsgränd för dessa unga, och inte en språngbräda in på en större arbetsmarknad, som det var tänkt, konstaterar hon.
Hon jämför med en tidigare studie av anställda inom bemanningsföretag.

– Där var förhållandet det motsatta, säger hon. Utlandsfödda gick oftare vidare till andra typer av anställningar än svenskfödda.

– Vilken bransch man väljer att stödja ser alltså ut att kunna påverka den redan existerande uppdelningen av arbetsmarknaden. Fler jobb i restaurangbranschen riskerar förstärka segregationen istället för att bidra till en bättre integration.

Hon jämför också med en annan studie, av den växande städbranschen, som gjordes 2011 av en annan forskare vid Remeso, Anna Gavanas. En slutsats som drogs då var att stöd till branscher där etableringen ser så olika ut för olika etniska grupper riskerar att öka ojämlikheten på arbetsmarknaden istället för att jämna ut den.

Susanne Urbans studie presenteras i artikeln ”Restaurant work-experience as stepping stone into the rest of labour market” som publicerats i Nordic Journal of Migration Research.

– Det är ett överraskande resultat eftersom tidigare forskning traditionellt sett har ansett att bronserna här i Skandinavien primärt varit baserade på kopparmalm från Centraleuropa, Österike, Ungern och Tyskland, säger Johan Ling.

Tillsammans med forskare från olika discipliner har Johan Ling undersökt ett 80-tal bronsföremål, bland annat yxor, svärd och sköldar. Även koppardroppar från gjuterideglar har analyserats.

Med hjälp av så kallad blyisotopanalys har föremålen kunnat knytas till speciella malmregioner i Europa. Metoden ger ett slags fingeravtryck av malmen i föremålen som gör det möjligt se vilket malmdistrikt de kommer ifrån. Vidare är metoden mycket gångbar för forskarna eftersom blyisotopsamansättningen inte förändras av förädlingsprocessen från mineral till färdigt föremål.

– Vi har kört våra signaturer i Europas största databas som finns i Oxford och därigenom fått fram potentiella malmdistrikt som matchar våra signaturer, förklarar Johan Ling.

Resultaten visar att det är koppar från Medelhavet som dominerar under den period som vi har mest bronsföremål här i Skandinavien (cirka 1600–800 f.Kr.). I föremålen från perioden innan dess (den tidigaste bronsåldern) finns koppar från Österrike representerat, liksom under perioden efter (800–500 f.Kr.).

– Det verkar som vi därmed har börjat få en bild av hur olika regioner i Europa försett oss med koppar under olika tider. Och kanske var betalningsmedlet bärnsten, eftersom baltisk bärnsten har påträffats i många av de regioner som vi fått koppar från under denna tid.

Enligt Johan Ling och hans forskarkollegor handlade det med all säkerhet inte om någon form av direktkontakt utan att Skandiavien var förbundet i olika nätverk för interaktion och handel. Hypotesen är att det fanns två större nätverk – ett från Medelhavet via Centraleuropa till Skandinavien, och ett från Medelhavet via Brittiska öarna till Skandinavien.

I det förstnämnda nätverket har såväl land som flodtransporter troligtvis tillämpats och i det andra primärt sjötransporter. Det har även visat sig att många av de undersökta föremålen har samma signaturer som föremål i England under denna tid. Något som indikerar att Skandinavien ingått i ett ”Atlantiskt” nätverk och delat kopparkällor med flera regioner längs Atlantkusten.

– Utifrån detta mönster har vi fått nya idéer om maritima handelsnätverk under bronsåldern. Det mest intressanta är att hällristningarna tycks spegla denna import på många plan. Det finns exempelvist koppartackor återgivna intill skeppsristningar från bronsåldern i Bohuslän, säger Johan Ling.

Forskningen om handel av koppar presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Journal of Archaeological Science. Du hittar artikeln här: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0305440313002689

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels Minne 2013 till Eugene F. Fama, University of Chicago, IL, USA, Lars Peter Hansen, University of Chicago, IL, USA och Robert J. Shiller, Yale University, New Haven, CT, USA

”för deras empiriska analys av tillgångspriser”

Trendspaning på finansmarknaden
I en serie studier från 1960-talet och framåt visade Eugene Fama och andra forskare att aktiekurser är väldigt svåra att förutse på kort sikt och att ny information påverkar priserna så gott som omedelbart. Dessa resultat fick inte bara ett stort inflytande inom forskningen, utan påverkade också marknaderna i praktiken. Framväxten av så kallade indexfonder världen över är ett viktigt exempel.

Om priserna är nästan omöjliga att förutse på mycket kort sikt, borde de då inte vara ännu svårare att förutse på flera års sikt? Svaret är nej, vilket Robert Shiller upptäckte i början av 1980-talet. Han fann att aktiepriser fluktuerar mycket mer än företagens utdelningar och att kvoten mellan priser och utdelningar tenderar att minska när denna kvot är hög och öka när den är låg. Detta samband gäller inte bara för aktier, utan också för obligationer och andra tillgångar.

Ett sätt att tolka dessa resultat utgår från hur rationella investerare reagerar på osäkerheten om framtida priser. Hög avkastning ses då som kompensation för risktagande under särskilt riskfyllda tider. Lars Peter Hansen utvecklade en statistisk metod som lämpar sig särskilt väl för att testa rationella teorier om tillgångspriser. Med dess hjälp har Hansen och andra forskare visat att utvidgade versioner av dessa teorier till en del kan förklara tillgångspriserna.

En annan tolkning betonar att investerare ofta inte är fullt rationella. Sådan så kallad beteendefinans tar hänsyn till institutionella faktorer, såsom begränsade lånemöjligheter, vilka förhindrar rationella investerare att gå emot marknaden ifall den skulle vara felaktigt prissatt.

Pristagarna har lagt grunden till dagens forskning om tillgångspriser. Idag ses priserna som bestämda dels av variationer i risk och riskattityd, dels av psykologiska faktorer och marknadsfriktioner.

Eugene F. Fama, amerikansk medborgare. Född 1939 (74 år) i Boston, MA, USA. Fil.dr 1964 vid University of Chicago, IL, USA. Robert R. McCormick Distinguished Service Professor of Finance vid University of Chicago, IL, USA.

Lars Peter Hansen, amerikansk medborgare. Född 1952 (60 år) i USA. Fil.dr 1978 vid University of Minnesota, Minneapolis, MN, USA. David Rockefeller Distinguished Service Professor in Economics & Statistics vid University of Chicago, IL, USA.

Robert J. Shiller, amerikansk medborgare. Född 1946 (67 år) i Detroit, MI, USA. Fil.dr 1972 vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), Boston, MA, USA. Sterling Professor of Economics vid Yale University, New Haven, CT, USA.

Prissumma: 8 miljoner svenska kronor, delas lika mellan pristagarna.