Forskare från Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten var baserade på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin doktorsavhandling visar Pontus Skoglund nu resultat från ytterligare tre västgötska individer från stenåldern. Resultaten stärker kopplingen till Medelhavet och visar att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.

På samma sätt som människans rika historia har lämnat spår i form av arkeologiskt material och språks utbredning över världen, så har historien också lämnat spår i DNA-variationen hos dagens individer. Svårigheterna med att analysera DNA direkt från arkeologiskt skelettmaterial har dock inneburit att storskaliga DNA-studier av populationshistoria länge har varit begränsade till att tolka mönster av variation i nu levande människor, utan tillgång till direkta historiska observationer. I en ny avhandling i evolutionär genetik vid Uppsala universitet har

Pontus Skoglund tillsammans med kollegor utarbetat nya metoder som möjliggör analys av stora mängder genetiska data från forntida människor för att kartlägga historiska händelser.
En delstudie som publicerades förra året blev uppmärksammad för att den presenterade storskaliga DNA-bevis för att cirka 5000 år gamla individer associerade med jordbruk- och jägar-samlarkulturer i Skandinavien representerade två skilda grupper. Denna studie var baserad på tre jägarsamlar-individer från Gotland och en individ från en bondekultur i Gökhem i Västergötland. Bondeindividens DNA matchade människor som nu lever i södra Europa samtidigt som de andra individerna var mest lika nordeuropeiska grupper. Detta tydde på att invandring varit drivande för jordbrukets utbredning över Europa.

Nya resultat som presenteras i avhandlingen visar nu att den så kallade Gökhemsindividen inte var ensam om sin oväntade genetiska profil, tre andra individer från samma plats visar samma typ av signatur. DNA-profilen hos alla dessa fyra individer matchar personer som idag lever på Sardinien, trots att de alltså är funna i dagens Västergötland. Detta fastslår att grupper med väldigt olika härkomst levde i dagens Skandinavien för fem tusen år sedan, men var de kom ifrån och vad som hände med deras ättlingar är inte helt klart. Eftersom jägarsamlar-individerna på Gotland inte heller passar in i dagens genetiska variation är det sannolikt att dagens variation är ett resultat av genflöde mellan en mångfald av grupper under efterföljande årtusenden.

– Vad vi behöver göra nu är att kombinera informationen från dessa grupper med andra stenåldersindivider för att rekonstruera de historiska händelser som ligger bakom detta mönster, säger Pontus Skoglund.

Avhandlingen ”Reconstructing the human past using ancient and modern genomes” av Pontus Skoglund försvaras den 18/10 på Uppsala universitet. Handledare för arbetet är docent Mattias Jakobsson och biträdande handledare docent Anders Götherström.

Mer information om Pontus Skoglunds forskning.

Tidigare pressmeddelanden om Pontus Skoglunds forskning:

Gener klargör historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa
Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare
Ny DNA-studie visar människans komplexa ursprung i Afrika

Hyperacusis är ett audiologiskt problem som innebär att en person är ovanligt känslig för vardagsljud, såsom bestick/tallriksljud, pappersprassel eller ljudet från spolande kranar. Överhuvudtaget är diagnosen outforskad, och det finns ingen evidensbaserad behandling för hyperacusis.

I den aktuella avhandlingen framkommer bland annat att personer med hyperacusis mycket ofta hanterar sin vardag genom att använda öronproppar i stor utsträckning, samt att undvika de situationer som upplevs som besvärliga ljudmässigt. Tyvärr är detta en kortsiktig lösning, då tidigare forskning visat på att överskyddande av hörselsystemet i sig leder till ökad känslighet.

Studien visar att individuell manualiserad KBT-behandling hjälper patienter med hyperacusis att minska sin känslighet för ljud. KBT-programmet innebär att patienten träffar psykolog vid sex tillfällen, under två månaders tid. En stor del av behandlingen innebär att på ett gradvis och kontrollerat sätt utsätta sig för ljud. Dessutom lär sig patienterna en metod för avslappning, samt arbetar för att återgå till sina normala beteendemönster.

– Det centrala är att lära sig att undvikande av ljud inte fungerar på lång sikt, utan tvärtom leder till ökad ljudkänslighet säger Linda Jüris, psykolog och forskaren bakom avhandlingen.

I studien deltog totalt 62 patienter i åldrarna 18 till 61 år. Deltagarna blev slumpmässigt utvalda till att antingen få KBT-behandling, eller vänta kvar på väntelista. Resultatet direkt efter behandling visade att de som genomgått KBT blivit bättre på nästan alla mått som användes, till exempel obehagströskelvärde (LDL) som är ett audiologiskt test som ofta används för hyperacusis på hörselmottagningar. Väntelistegruppen fick sedan också KBT, med liknande resultat. Tolv månader efter behandling kvarstod behandlingsresultaten.

– Det tyder på att vårt program kan vara ett bra behandlingsalternativ, säger Linda Jüris.
Övriga intressanta fynd var att nästan hälften av de 62 patienterna också led av en ångeststörning, som till exempel social fobi. Dessutom var nästan lika många sjukskrivna från sina arbeten, på hel- eller deltid, för sina problem med hyperacusis.

FAKTA
Avhandlingen Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy  försvaras den 31 oktober.
Referenslänk: Ref 1, Hyperacusis. Clinical studies and effect of Cognitive Behavioural Therapy

De samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av ökade sjukvårdskostnader är förödande och hotar tillgången till bra sjukvård för alla Europas medborgare. Därför ska EU under perioden 2014-2020 dela ut 8 miljarder euro till forskning inom hälsa och vård som en del av det nya EU-programmet för forskning och innovation, Horizon 2020.

Inger Ekman, professor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och föreståndare för Centrum för Personcentrerad vård vid Göteborgs universitet (GPCC), har nu fått anslag från EU-kommissionen för att leda projektet WE-CARE, där syftet är att formulera en plan för hur forskning och innovation inom hälso-och sjukvård kan bidra till minskade vårdkostnader.

– Det handlar om att lyfta fram forskningsområden som har potential att radikalt sänka sjukvårdskostnaderna samtidigt som man bibehåller eller till och med höjer kvaliteten på vården, säger Inger Ekman.

WE-CARE koordineras från Göteborg och samlar flera europeiska forskningsinstitut, företagskoncerner och organisationer. Förutom Göteborgs universitet medverkar Imperial College i London, VU University i Amsterdam, Tekniska Universitetet i Berlin, European Patient Forum, Imec (f d Interuniversity Microelectronics Centre) och datajätten IBM.

– Det betyder mycket för både GPCC och för Göteborgs universitet att få ta en ledande roll i detta projekt. Genom det långvariga och framgångsrika arbete som bedrivits här får vi nu vara med och påverka hur EU prioriterar framtida forskningsområden inom hälso- och sjukvård, säger Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet.

I ett första steg kommer WE CARE anordna en serie workshops som från olika infallsvinklar belyser möjligheterna till genomgripande förändringar. Exempel på sådana områden är:
• patienten som partner
• teknologins möjligheter att sänka vårdkostnader och förbättra vården
• hur betalningssystem kan utformas för att premiera kvalitet och sänka vårdkostnader

Projektet avslutas med en internationell konferens i Göteborg den 14-15 april 2015, där beslutsfattare, forskare och näringslivets representanter kommer att presentera, diskutera och sammanfatta arbetet i en färdplan för EUs framtida hälsoforskning.

FAKTA
Referenslänk: Läs mer om EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horizon2020
Referenslänk: Läs mer om GPCC

Virkestorkning anses generellt vara den process som har störst inverkan på färgen hos de viktigaste lövträslagen i Norden. I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker Stefan Stenudd vilka faktorer som styr uppkomsten av vissa typer av missfärgningar hos björk, bok och ek.

– Torkning är en process där olika typer av färgförändringar lätt kan uppkomma och det saknas i allmänhet tillfredsställande förklaringsmodeller för många typer av missfärgning vilket försvårar styrningen av processen, säger Stefan Stenudd. Denna avhandling är ett försök i att öka kunskapen om faktorer som styr uppkomsten av några vanliga typer av missfärgningar hos björk, bok och ek.

Avhandlingen behandlar främst konventionell luftväxlingstorkning men även inverkan av timmerlagring, ångbasning och presstorkning har undersökts för enskilda träslag. Studierna har bedrivits som jämförande studier baserade på statistisk försöksplanering där färgen bestämts med hjälp av färgmätare.

Resultaten visar att ljushetsförlust och rödfärgning hos björk och bok vid konventionell torkning främst styrs av den temperatur och tid som träet exponeras för i fuktigt tillstånd. Färgförändringen orsakas av naturligt förekommande ämnen i veden och kan uppkomma inom några få timmar. Den inre grå missfärgning som ibland förekommer på obasad bok orsakas främst av långsam torkning vid låg temperaturer. Stocklagring under den kalla årstiden har ingen märkbar inverkan på färgen hos bok. Björk blir ljusare då temperaturen ökar vid presstorkning, färgen kan jämföras med konventionellt kammartorkat virke. Ångbasning före kammartorkning minska förekomsten av missfärgande strimmor och fläckar hos ek och gör dessutom veden något ljusare. Mörkfärgningen hos ek ökar snabbt när temperaturen överstiger 50°C.

FAKTA
Stefan Stenudd är verksam som kategoridirektör för Epoq kök in Elkjøp Nordic AS. Han är civilingenjör med mångårig erfarenhet från trä och möbelindustrin både i Sverige och internationellt.

Forskarstudierna har bedrivits som industridoktorand på Lövträinstitutet och IKEA Industry under handledning av Thomas Thörnqvist och Dick Sandberg på Linnéuniversitetet.  

Avhandlingen ”Colour Response in Drying of Nordic Hardwoods” behandlas vid ett offentligt försvar 18 oktober. Opponent är professor Timo Kärki, Lappeenranta University of Technology, Finland. Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Biomassa är en förnybar energikälla som idag främst används för att producera el och värme. Biomassa kan också omvandlas termokemiskt till en gas rik på CO, H2 och CH4. Efter gasrening och uppgradering kan gasen syntetiseras till olika kemikalier eller till fordonsdrivmedel som syntetisk diesel, metanol och dimetyleter (DME). Produktgasen innehåller föroreningar i form av tjära, oorganiska ångor och fasta partiklar som aska, sot och kol, vilket innebär svårigheter för processutvecklingen. Genom att öka kunskapen om reaktiviteten hos kolpartiklar partiklar och genom att karakterisera partikelfraktionen i gasen underlättas konstruktion, modellering och optimering av såväl förgasningsprocess, gasrening och uppgradering.

Leteng Lin har utvecklat en aerosol-baserad metod för att i realtid undersöka reaktiviteten hos suspenderade kolpartiklar. Baserat på denna metod har kolpartiklarnas förgasningskinetik i olika biomassaprover (ved, halm, energigräs) fastställts experimentellt i ett brett temperaturområde. Leteng Lin har även tillämpat aerosolmätmetoder för provtagning och karakterisering av partiklar i den heta gasen från två typer förgasare: en indirekt bubblande fluidiserad bäddförgasare och en cirkulerande fluidiserad bäddförgasare. Partiklar i storleksområdet av 10 nm–10 µm undersöktes med avseende på storleksfördelning, morfologi och elementarsammansättning genom både on-line och off-line tekniker.

FAKTA
Leteng Lin kommer ursprungligen från en liten by som heter Houjia, utanför Wendeng City i Kina. Under de senaste sex åren har han arbetat och forskat vid Linnéuniversitetet (tidigare Växjö universitet).

Avhandlingen ”Char conversion kinetics and aerosol characterization in biomass gasification” försvaras den 18 oktober, klockan 10:00. Opponent är professor Alberto Gómez-Barea, University of Seville, Spanien.
Avhandlingen kan beställas från lupress@lnu.se

När kvinnor skaffar barn kommer deras företagandestart senareläggas jämfört med männen vilket tyder på att kvinnors företagande inte primärt används för att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv under småbarnsåren. Samtidigt visar det sig att familjesituationen i större utsträckning påverkar kvinnors drivkrafter bakom företagandet relativt mer än männens. Kvinnor verkar alltså i större utsträckning än männen valt att bli företagare därför att det har varit möjligt att förena med familjelivet. Det är några av resultaten som nationalekonomen Andreas Mångs redovisar i sin doktoravhandling som läggs fram vid Linnéuniversitetet den 18 oktober.

Resultaten i avhandlingen visar på stora skillnader i arbetstid mellan anställda och företagare. Bland företagande kvinnor arbetar i genomsnitt 30 procent mer än 45 timmar per vecka, motsvarande för anställda kvinnor är omkring 7 procent. Andelen företagande män som arbetar mer än 45 timmar veckor uppgår till drygt 56 procent, vilket jämföras med cirka 18 procent av de anställda männen.  Det visar sig att även om man tar hänsyn till personliga egenskaper (som ålder, utbildningsnivå, antal barn i hushållet och civilstånd) kvarstår skillnaderna i genomsnittlig arbetstid. Företagandet i sig självt förefaller alltså ge upphov till längre arbetstider än vad som är fallet vid en anställning.

Företagarnas längre arbetstider innebär till stora delar liknande konsekvenser för företagande män och kvinnor. De mest framträdande skillnaderna mellan män och kvinnor tycks vara att oregelbundna arbetstider ökar tidspressen i arbetet för kvinnor (både anställda och företagare) medan män inte upplever motsvarande ökning. Företagarnas i genomsnitt längre arbetstider till trots så är de i genomsnitt mer nöjda med sin arbetssituation än anställda. Resultaten i avhandlingen tyder på att detta kan förklaras av att företagare i allmänhet har bättre möjligheter att själva styra över sina arbetstider än anställda.

Ett annat resultat som framkommer i avhandlingen är att motiven, eller drivkrafterna, bakom företagande tycks vara korrelerade med det ekonomiska utfallet. Personer som blir egenföretagare på grund av så kallade ”push”-faktorer (t.ex. arbetslöshet eller annat missnöje med sin tidigare arbetsgivare) har i genomsnitt lägre inkomster än andra egenföretagare.
Samtliga studier i Andreas Mångs doktorsavhandling bygger på ett unikt statistiskt material vilket kombinerar data från enkätundersökning med longitudinell registerdata.

Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Dominque Anxo, verksam vid Linnéuniversitet. Sedan ett år tillbaka arbetar Andreas Mångs som analytiker på Arbetsförmedlingen.  

Avhandlingen “Self-employment in Sweden: A gender perspective” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 18 oktober, klockan 13.00. Fakultetsopponent är professor Henry Olsson, verksam vid Uppsala universitet.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-70 82 67.

MR-teknik (magnetkamera) är ett sätt att avbilda hjärnan, PET-teknik (som utnyttjar radioaktivt märkta ämnen) är ett annat. Båda ger viktig information, men har varit svåra att kombinera.

När bilder tas med MR förs patienten eller försöksdjuret in i en tunnel omgiven av kraftfulla magneter. Dessa magneter har varit ett problem när det gäller att få MR och PET att samsas, eftersom de stört PET-instrumenten alltför mycket. Att ta bilder först med den ena och sedan den andra apparaturen fungerar inte heller, eftersom man inte kan kontrollera att hjärnans verksamhet är exakt densamma vid båda tillfällena.

Nu har forskare vid universitetet i Tübingen, som ingår i det EU-stödda nätverket MultISyn, lyckats utveckla PET-instrument som inte störs av MR-magneterna. De kan därför placeras inuti MR-kamerans tunnel och ta bilder exakt samtidigt.

– Redan när vi skaffade vår forsknings-MR-kamera för fem år sedan hoppades vi att den här tekniken skulle bli verklighet. Därför såg vi till att vår kamera skulle ha plats för att en dag sätta in PET-utrustning. Och nu tror vi att den dagen snart är här! säger Deniz Kirik.

Han är professor i neuroforskning vid Lunds universitet, vars del av EU-anslaget är 7.5 miljoner kr. Deniz Kirik är också biträdande föreståndare för Lund University Bioimaging Center, ett centrum för medicinsk bildteknik. Där kan man idag ta MR- och PET-bilder för forskningändamål, och snart båda på en gång. Poängen med samtidigheten är att ett och ett blir tre: de bilder som uppstår ger mycket mer information än bilderna från varje teknik för sig. Men för det krävs bland annat att man tar fram ”tracers”, radioaktivt märkta spårämnen som söker sig till just de delar av hjärnan man vill studera.

Studierna i EU-projektet kommer att handla om ärftlig Parkinsons sjukdom. Spårämnena ska därför söka sig till områden som är skadade vid Parkinsons. Målet är att undersöka sjukdomens effekter i hjärnan och hur de skulle kunna motverkas.

– Vi vet att sjukdomen hör samman med ett protein kallat alfa-synuklein. Det är ett protein som finns i hjärnan hos oss alla, men som bildar onormala ansamlingar hos patienter med ärftlig Parkinsons sjukdom. Dessa påverkar de dopaminproducerande nervcellerna, som ju är skadade vid Parkinsons sjukdom, förklarar Deniz Kirik.

EU-projektet omfattar inte bara europeiska universitet utan också ett par små och medelstora europeiska företag. Ett av dem har utvecklat ett medel som förhoppningsvis kan motarbeta de sjukliga ansamlingarna av alfa-synuklein. Hur bra behandlingen fungerar ska undersökas på försöksdjur i Lund, och längre fram också på patienter.

Den ärftliga formen av Parkinsons förekommer bara hos 5-10 procent av alla patienter med Parkinsons sjukdom. Men sjukligt förändrat alfa-synuklein finns också i hjärnan hos ”vanliga” Parkinson-patienter.

– I bästa fall kan forskningen därför på sikt leda till en bättre behandling av alla former av Parkinsons sjukdom, säger Deniz Kirik. Han understryker att forskningen inom Lund University Bioimaging Center visserligen är medicinsk grundforskning, men att dess resultat inte ska stanna inom den akademiska världen utan föras vidare och bli till nytta för sjukvården.

Text: Ingela Björck

FAKTA
Info om Deniz Kiriks forskargrupp finns på www.med.lu.se/expmed/brains, och en nedladdningsbar bild på forskaren finns på https://bildweb.srv.lu.se/. Info om Lund University Bioimaging Center finns på www.med.lu.se/bioimaging_center/.

Anslagen ges till forskare verksamma vid Karolinska Universitetssjukhuset, Uppsala universitet och Lunds tekniska högskola.

Utveckling av nya läkemedel för behandling av tumörer
När befolkningen blir äldre, drabbas också fler av cancer. För de äldre är det därför extra viktigt att utveckla nya, effektiva men ändå skonsamma behandlingar med få biverkningar.
Professor Anders Österborg och medarbetare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetsjukhuset Solna får 6 519 000 kr till en unik forskning kring utveckling av målsökande behandling av cancer. De nya behandlingssätten kan stegvis komma att minska och delvis ersätta behovet av nuvarande cytostatikabehandling i framtiden.

Anders Österborg, adjungerad professor, Karolinska Universitetssjukhuset, Hematologiskt centrum, Tel: 08-51773385, mobil: 0707574141, E-post: anders.osterborg@karolinska.se”>anders.osterborg@karolinska.se

Utveckling av nya behandlingsstrategier mot infektioner med multiresistenta bakterier
Antibiotikaresistens är ett växande problem inom vården. Snart kan de flesta konventionella antibiotika vara verkningslösa. En lösning är att då kombinera olika medel för att få effekt.
Professor Otto Cars, Uppsala Universitet, beviljas 4 832 000 kr för att testa effekterna av olika kombinationer av antibiotika och utveckla metoder i automatiska system för bättre klinisk vägledning.

Otto Cars, professor, Uppsala Universitet, Medicinska vetenskaper. Mobil: 0708 920203, E-post: otto.cars@medsci.uu.se

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter i aerosolform
Städare hanterar stora mängder kemiska produkter. De senaste åren har användningen av rengöringsmedel i aerosolform ökat, vilket kan vara en orsak till den ökade astmasjukligheten som noterats bland städare.Anders Gudmundsson, lektor vid Lunds Tekniska Högskola, får 3 866 000 kr för att undersöka vilken exponering städare utsätts för vid olika arbetsmetoder. Sprayning av rengöringsmedel kommer att jämföras med våta och torra städmetoder.

Anders Gudmundsson, Lektor, Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för Ergonomi och aerosolteknologi. Mobil: 070-519407. E-post: anders.gudmundsson@design.lth.se”>anders.gudmundsson@design.lth.se. 

Den enes arbetsplats den andres hem – design för framtida hemsjukvård Det blir allt vanligare att allt fler med stora vårdbehov bor kvar i sina bostäder och vårdas hemma. Hemmiljön utgör därmed både en arbetsplats och ett hem. Detta för med sig arbetsmiljöproblem när det saknas utrustning som är funktionell för de som arbetar och som samtidigt bevarar hemmets atmosfär.

Forskare inom olika institutioner vid Lunds Tekniska Högskola och enheter vid universitetssjukhuset ska i ett treårigt projekt först undersöka behoven för att sedan formulera krav på utrustning i hemsjukvård, när det gäller ergonomi och annat samt utvärdera prototyper till produkter. Projektet som leds av professor Gerd Johansson vid Lunds Tekniska Högskola tilldelas 3 000 000 kr.

Gerd Johansson, professor, Lunds Tekniska Högskola, Inst för designvetenskaper, Tel: 046-2228017, mobil: 0708 666462. E-post: Gerd.Johansson@design.lth.se”>Gerd.Johansson@design.lth.se

FAKTA
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador både inom privat näringsliv, kommuner och landsting.

Supernovor är exploderande stjärnor. När massiva stjärnor dör slungas materien ut i den omkringliggande rymden – och supernovan skiner ibland lika starkt som hela den galax den ligger i. Astronomer har observerat tusentals sådana stjärnexplosioner de senaste hundra åren. Men somliga supernovor är ljusstarkare än andra. För några år sedan upptäcktes en ny klass av extremt ljusstarka explosioner – superluminösa supernovor. I en artikel i tidskriften Nature beskriver ett internationellt forskarlag nya observationer av två sådana mega-explosioner.

Super-supernovorna har tidigare undgått astronomerna – trots deras ljusstyrka – eftersom de inte verkar förekomma i de stora galaxer där man tidigare letat efter uppblossande stjärnor. Med nya metoder som söker av stora delar av stjärnhimlen har ett dussintal av dessa explosioner nu observerats. En av supernovorna i artikeln hittades av Palomar Transient Factory – ett sökteleskop i Kalifornien som forskare vid Oskar Kleincentret i Stockholm numera använder sig av.

Vad som ligger bakom dessa stjärnsmällar är dock fortfarande oklart. En superluminös supernova kan under en enda sekund sända ut lika mycket strålning som vår sol avger på ett årtusende. Mekanismerna för vanliga supernovor räcker inte till, och häromåret föreslogs att det kan handla om en slags par-instabilitets supernova som teoretiska modeller tidigare förutspått. Det skulle i så fall handla om en stjärna mer än 100 gånger mer massiv än vår sol som utsätts för en slags antimateria-katastrof i centrum, något som triggar själva explosionen. Förekomsten av par-instabilitets-supernovor i universum skulle tvinga astronomerna att tänka om vad gäller produktionen av tyngre grundämnen i universum – dessa explosioner skulle skapa väldigt mycket av exempelvis syre.

Den nya artikeln i Nature, som leds av Matt Nicholl vid Queen’s University i Belfast, menar dock att hypotesen om par-instabilitetsexplosioner är förhastad. Deras nya observationer passar inte in i detta scenario, och de argumenterar istället för en mycket energetisk pulsar – en så kallad magnetar – som källa till den väldiga energin.

– Vi fick tidiga observationer av en av dessa supernovor, bland annat med det Nordiska Optiska Teleskopet på La Palma. Dessa stämmer inte alls med en par-instabilitetsexplosion, säger Jesper Sollerman, professor vid institutionen för astronomi vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till artikeln.

En magnetar – en kompakt neutronstjärna som roterar 300 gånger i sekunden – skulle istället kunna ligga bakom supernovorna, enligt beräkningar gjorda av Anders Jerkstrand i Belfast. Det skulle innebära att parinstabilitetssupernovorna är mycket ovanliga, om de ens existerar.

– Jag är väl inte bombsäker på att magnetarer är det slutgiltiga svaret det heller, säger Jesper Sollerman. Vi behöver fortsätta att hitta och studera dessa ovanliga utbrott, och det är precis vad vårt nya samarbete med iPTF i Kalifornien syftar till.

I studien medverkade även Francesco Taddia och Giorgos Leloudas från Oskar Kleincentret vid Stockholms universitet.

Många fåglar flyttar söderut under vinterhalvåret. Det gör även den mindre strandpiparen som sommartid har sin häckningsplats i bland annat Sverige. Var den mindre strandpiparen övervintrar har dock varit okänt tills nu. För att spåra fåglars flyttvägar kan man förse dem med olika typer av mätutrustning, men länge har den tillgängliga utrustningen varit för stor och tung för den mindre strandpiparen som bara väger runt fyrtio gram.

Tack vare att tekniken har utvecklats finns det nu små ryggsäckar med så kallade ljusloggar som även mindre fåglar kan bära utan att det skadar eller påverkar dem. Ljusloggern mäter dagsljuset och registrerar dagens längd samt solens upp- och nedgång. Utifrån den lagrade datan kan forskarna sedan räkna ut fågelns dagliga position. Ljusloggern ger betydligt mer information än ringmärkning, som tidigare var den enda möjliga metoden för att följa mindre fågelarter.

– Vi kommer att upptäcka nya flyttningsvägar och flyttningsmönster, vilket tidigare metoder inte gjort möjligt. Dessutom kan vi få information om när och hur länge fåglarna flyger genom att loggern också kan utrustas med exempelvis ett instrument som mäter acceleration, säger Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi och verksam inom forskningsmiljön CAnMove vid Lunds universitet.

Forskarna har hittills med hjälp av ljusloggar mätt flyttvägar för ett antal individer av mindre strandpipare och resultatet var oväntat. Sommarmånaderna tillbringade dessa fåglar vid Vomb i Skåne. Några av fåglarna flög sedan till Nigeria, Sudan och Egypten medan en fågel flög hela vägen till Indien för att övervintra. Det är första gången man sett att en population av fåglar med samma häckningsplats har så vitt spridda övervintringsområden som från Nigeria till Indien. Resultatet väcker många nya frågor.

– Hos vissa arter är flyttningsriktningen och flyttningssträckan nedärvda från föräldrarna. Om föräldrarna har en sydvästlig respektive sydöstlig flyttningsriktning så ärver ungen en rakt sydlig riktning. Det är emellertid svårt att se hur detta skulle fungera hos de mindre strandpiparna från Vomb, där en fågel kan hamna i Nigeria och en annan i Indien, säger Anders Hedenström.

FAKTA
De senaste forskningsrönen om den mindre strandpiparens flyttningsmönster publiceras nu i tidskriften Bird Study.

CAnMove är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på hur och varför djur sprider sig och flyttar långa sträckor mellan vitt skilda områden på jordens yta. Forskningsmiljön CAnMove finansieras av ett Linnéanslag från Vetenskapsrådet och Lunds Universitet.

A professor of biochemistry, Richard Neutze, and research colleagues Gergely Katona, Linda Johansson and David Arnlund, are part of an international collaboration developing new approaches to structural biology using X-ray lasers. This collaboration also includes groups from Germany and the USA.

“It’s a big deal for representatives of the University of Gothenburg to co-author an article that is ranked as a Scientific Highlight by the journal Science,” says Richard Neutze.

International collaboration

The article highlighted by Science is part of a long-term international research collaboration which has developed new ways of using extremely short and intense X-ray pulses generated by an X-ray laser to determine a protein’s structure at molecular level. This approach combines diffraction data from thousands of nanocrystals that are too small to be seen using a normal microscope.

“Our collaboration has published several articles in Nature, Science and Nature Methods during the last two years that lay the foundations for this new approach to structural biology,” says Richard Neutze.

Hope for new treatments

The article selected as a scientific highlight for 2010 by Science presents the first new protein structure using an X-ray laser, and may help to identify new medicines for trypanosomiasis, also known as sleeping sickness or African lethargy. More than 60 million people a year are infected with sleeping sickness, and around 30,000 die as a result. Caused by the Trypanosoma brucei parasite, the disease is carried by tsetse flies and infects the blood and lymph system before invading the brain.

One of the proteins in the parasite is a promising starting point for developing new treatments for sleeping sickness. But until now it has not been possible to obtain sufficient information on the structure of the protein to develop a safe and specific medicine. Using very short (femtosecond) X-ray pulses the research group has now obtained information about the molecular structure of this protein with a natural inhibitor bound to it, potentially aiding the identification of new medicines for sleeping sickness.

There are supermassive black holes — with masses up to several billion solar masses – at the hearts of almost all galaxies in the Universe, including our own galaxy, the Milky Way. In the remote past, these bizarre objects were very active, swallowing enormous quantities of matter from their surroundings, shining with dazzling brilliance, and expelling tiny fractions of this matter through extremely powerful jets. In the current Universe, most supermassive black holes are much less active than they were in their youth, but the interplay between jets and their surroundings is still shaping galaxy evolution.

A new study, published today in the journal Astronomy & Astrophysics, used Alma to probe a black hole jets in a very distant and active object called PKS 1830-211. Light from PKS 1830-211 had to travel for about 11 billion years before reaching us (a redshift of 2.5). The light we see was emitted when the Universe was just 20% of its current age.

In PKS 1830-211, Ivan Martí-Vidal (Chalmers and Onsala Space Observatory) and his team observed a supermassive black hole with a bright and very active jet in the early Universe. It is unusual because its brilliant light passes a massive intervening galaxy on its way to Earth, and is split into two images by gravitational lensing. Einstein´s theory of general relativity predicts that light rays will be deflected as they pass a massive object such as a galaxy. The lensing can create multiple images as well as distort and magnify the background light sources.

From time to time, supermassive black holes suddenly swallow a huge amount of mass, a star or a cloud of gas and dust, which increases the power of the jet and boosts the radiation up to the very highest energies. And now Alma has, by chance, caught one of these events as it happens in PKS 1830-211.

”The Alma observation of this case of black hole indigestion has been completely serendipitous. We were observing PKS 1830-211 for another purpose, and then we spotted subtle changes of colour and intensity among the images of the gravitational lens. A very careful look at this unexpected behaviour led us to the conclusion that we were observing, just by a very lucky chance, right at the time when fresh new matter entered into the jet base of the black hole”, says Sebastien Muller, a co-author of the paper.

The team also looked to see whether this violent event had been picked up with other telescopes and were surprised to find a very clear signal in gamma rays, thanks to monitoring observations with the Fermi-LAT satellite. The process that caused the increase of radiation at Alma´s long wavelengths was also responsible of boosting the light in the jet dramatically, up to the highest energies in the Universe. This energy is emitted as gamma rays, the shortest wavelength and highest energy form of electromagnetic radiation.

”This is the first time that such a clear connection between gamma rays and submillimetre radio waves has been established as coming from the real base of a black hole’s jet” adds Sebastien Muller.

The observations are just the start of Alma’s investigations into the workings of jets from supermassive black holes, near and far. The unique object PKS 1830-211 is expected to be the focus of much future research with Alma and other telescopes.

”There is still a lot to be learned about how black holes can create these huge energetic jets of matter and radiation,” concludes Ivan Martí-Vidal. “But the new results, obtained even before Alma was completed, show that it is a uniquely powerful tool for probing these jets – and the discoveries are just beginning!”

More about Onsala Space Observatory
Onsala Space Observatory is Sweden’s national facility for radio astronomy. The observatory provides researchers with equipment for the study of the earth and the rest of the universe. In Onsala, 45 km south of Gothenburg, it operates two radio telescopes and a station in the international telescope Lofar. It also participates in several international projects. The observatory is hosted by Department of Earth and Space Sciences at Chalmers University of Technology, and is operated on behalf of the Swedish Research Council.

More about Alma
The Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (Alma), an international astronomy facility, is a partnership of Europe, North America and East Asia in cooperation with the Republic of Chile. Alma is funded in Europe by the European Southern Observatory (ESO), in North America by the U.S. National Science Foundation (NSF) in cooperation with the National Research Council of Canada (NRC) and the National Science Council of Taiwan (NSC) and in East Asia by the National Institutes of Natural Sciences (NINS) of Japan in cooperation with the Academia Sinica (AS) in Taiwan. Alma construction and operations are led on behalf of Europe by ESO, on behalf of North America by the National Radio Astronomy Observatory (NRAO), which is managed by Associated Universities, Inc. (AUI) and on behalf of East Asia by the National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ). The Joint Alma Observatory (JAO) provides the unified leadership and management of the construction, commissioning and operation of Alma.

More about the research These research projects are presented a paper, “Probing the jet base of the blazar PKS 1830?211 from the chromatic variability of its lensed images: Serendipitous ALMA observations of a strong gamma-ray flare”, by I. Martí-Vidal et al. in the journal Astronomy & Astrophysics. The team is composed of I. Martí-Vidal (Chalmers University of Technology, Onsala Space Observatory, Onsala, Sweden), S. Muller (Onsala), F. Combes (Observatoire de Paris, France), S. Aalto (Onsala), A. Beelen (Institut d´Astrophysique Spatiale, Université Paris-Sud, France), J. Darling (University of Colorado, Boulder, USA), M. Guélin (IRAM, Saint Martin d´Hère, France; Ecole Normale Supérieure/LERMA, Paris, France), C. Henkel (Max-Planck-Institut für Radioastronomie [MPIfR], Bonn, Germany; King Abdulaziz University, Jeddah, Saudi Arabia), C. Horellou (Onsala), J. M. Marcaide (Universitat de València, Spain), S. Martín (ESO, Santiago, Chile), K. M. Menten (MPIfR), Dinh-V-Trung (Vietnam Academy of Science and Technology, Hanoi, Vietnam) and M. Zwaan (ESO, Garching, Germany).

Links ESO press release: http://www.eso.org/public/news/eso1344/

Den 18 oktober startar ett entreprenörskapsprojekt vid BTH. Syftet är att främja kvinnors företagande genom att använda innovativa idéer och kunskap om hållbar utveckling så att nya företag kan skapas eller att existerande företag som ägs av kvinnor kan växa och skapa arbetstillfällen. Media är välkommen att träffa både deltagare och koordinator.

Projektet ”Women at the forefront of Innovation, Entrepreneurship and Sustainable Development, WIESD”, kommer att fokusera två huvudspår:

1. Tillhandahålla ett hands-on program med resurser, tillgång till teknologi, verktyg och support för att ge förutsättningar att starta ett företag eller att få ett företag att växa baserat på innovationer inom hållbar utveckling.

2. Ge förutsättningar för en bra idégenereringsprocess, realistisk affärsplan, tillgång till kapital och framgångsrik affärsutveckling. Fokus ska ligga på utveckling av mer komplexa och sofistikerade produkter och tjänster.

– Vi är mycket glada över mångfalden och kalibern på deltagarna i WIESD. Vi är övertygade om att projektet kommer att ge utdelning till både deltagarna, regionen och Sverige, säger Telma Gomes, koordinator för projektet.

FAKTA
Projektet utförs med stöd från Region Blekinge.
LÖäs mer på: www.wiesd.net

– Våra projekt har som mål att leda till produkter och affärsidéer inom sjukvården och till tillväxt i norra Sverige, säger Olof Lindahl, professor i medicinsk teknik vid Umeå universitet och föreståndare för CMTF.

På måndag möts forskarna på Folkets hus i Umeå för en workshop kring de 26 pågående projekten med muntliga presentationer och en postersession.

Ett av Umeåprojekten handlar om en portabel utrustning för mätning och analys av ledrörelser. Rörelseanalys är nödvändigt vid bedömningen, behandling och uppföljning av sjukdomar som påverkar vår rörelseförmåga, till exempel efter höft- knä- och fotledsoperationer. I dag görs denna analys visuellt, ofta i rörelselaboratorier.

– De stora fördelarna med vårt nya system är att det är portabelt, billigt och användarvänligt. Patienten fäster små sensorer med hjälp av kardborreband på kroppsdelarna. Dessa sensorer skickar sedan trådlös information till en dator. På så sätt kan patienten röra sig fritt hemma samtidigt som sjukvårdspersonal följer rörelsemönstret via datorn i realtid, berättar Olof Lindahl.
Metoden för mätning och analys av ledrörelser demonstreras på workshopen.

Ett annat projekt, som drivs av Luleå tekniska universitet, handlar om en förbättrad diagnostik av prostatacancer. Sjukdomen har fått mycket uppmärksamhet då den är vanlig men svår att diagnostisera och behandla. Flera av de metoder som används idag brister i tillförlitlighet. Projektet syftar till att utveckla en kombinationssensor för att kunna lokalisera cancer i prostatan med förhoppningen att det ska bli ett säkert och gott alternativ till vävnadsprover eller PSA-prov.

FAKTA
Om CMTF startade år 2000 med hjälp av EU-medel med målet att samordna forskning inom medicinsk teknik och fysik i norra Sverige. Verksamheten bygger på ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Luleå tekniska högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting. Forskningen är tvärvetenskaplig och täcker allt från medicin, kemi, fysik, biologi, till teknik, data, IT mät-och systemteknik. I dag är cirka 150 personer anknutna till centrumbildningen.
Hemsida 

Se video med schimpanser och forskarintervju – fri att använda. 
http://www.youtube.com/watch?v=OKmYakYN6Tw

– Men schimpansen får inte vara för ung, individer under fem år brydde sig inte om gäspande människor. Schimpansen utvecklar förmågan till gäspsmitta senare, något som verkar stämma överens med människornas utveckling, säger Elaine Madsen, forskare i kognitionsvetenskap och en av författarna till rapporten.

Tidigare forskning på vuxna människor, schimpanser, bonoboer, babianer och hundar gör gällande att graden av gäspsmitta kan användas som ett mått på empati. Vi gäspar helt enkelt mer med de som står oss nära. Studien fann att schimpanser, liksom människor, utvecklar känsligheten för gäspsmitta gradvis. Förutom för människor har denna utveckling tidigare påvisats enbart hos hundar. 

Gäspforskningen vid Lunds universitet genomfördes med 33 stycken, 13 månader till åtta år gamla föräldralösa schimpanser vid Tacugama Chimpanzee Sanctuary i Sierra Leone. Schimpanserna fick leka stillsamt med en forskare medan denna gäspade upprepade gånger. För att vara säker på att det var gäspningar som fick schimpanserna att gäspa så utsattes de också för andra tydliga ansiktsuttryck. 

För att undersöka rollen som empati kan spela för gäspsmittning så jämförde forskarna schimpansernas reaktioner på när deras mänskliga surrogatmamma gäspade och när den främmande forskaren gäspade. En sådan effect har hittats när vuxna schimpanser tittar på filmer av andra schimpanser som gäspar. Överraskande nog fanns det ingen skillnad — schimpanserna gäspade lika mycket med forskaren som med surrogatmamman. En möjlig förklaring till detta är att schimpanser ofta konkurrerar med andra schimpanser, men sällan med människor, som ju för det mesta är samarbetsvilliga.

– Framtida studier får visa om schimpanser riktar sin empati när de har att göra med sin egen art, men inte när det gäller människor, alternativt om schimpanser byter från en generaliserad- till en inriktad empati, oavsett arttillhörighet, när de mognar till vuxna individer och måhända finner större anledning att göra skillnad på vänner och fiender, säger Elaine Madsen. 

Tidigare forskning har visat ett liknande utvecklingsmönster hos människor, som också uppvisar också en ökning av mottaglighet för gäspsmitta, där barn tycks smittas av gäspningar först vid omkring fyra års ålder. Det är vid denna ålder som beteenden som relaterar till empati och förmågan att tolka andras känslor tydligt visar sig.

Studien är publicerad i tidskriften PLOS ONE, Oktober 16, 2013

Behovet av att förtäta mobilnätet ökar dramatiskt under de kommande åren. Den kraftiga ökningen drivs av tillväxten på mobila bredbandsabonnemang, samtidigt som vi konsumerar mer mobil data när allt fler tjänster görs tillgängliga. Ett mycket stort antal nya enheter väntas dessutom kommunicera i mobilnätet, inom bland annat infotainment, transporter och nya industriella tillämpningar.

– Vi ser att trafikkapaciteten på sikt behöver öka tusenfalt för att möta den här snabba utvecklingen. Rent teoretiskt skulle vi kunna lösa det genom att sätta upp fler stora basstationer, men det är inte ekonomiskt hållbart, säger docent Tommy Svensson på Chalmers.

Chalmers medverkar i 5G-initiativet Metis – det första internationella storskaliga forskningsprojektet inom 5:e generationens mobilsystem. På institutionen Signaler och system undersöks bland annat möjligheten att förtäta mobilnätet genom att komplettera infrastrukturen med enklare, effektsvaga, små basstationer. Dessa kan placeras på exempelvis lyktstolpar, husfasader och i inomhusmiljö. Ett annat förslag är att placera små mobila basstationer på fordon, i bilar, lastbilar, bussar och tåg.

Med hjälp av dessa tillskott till mobilnätet kan dataströmmarna från de stora basstationerna göras effektivare, samtidigt som avstånden till användarna blir kortare, till gagn för snabbare datatrafik och bättre batteritider i mobila terminaler. När små basstationer placeras närmare användarna kan radiosignalerna utnyttjas mer effektivt och därigenom sändas med lägre effekt, vilket skulle kunna minska graden av mobilstrålning.

Placeringen i fordon kan erbjuda en smart och rörlig förtätning, som delvis åtgärdar dagens mobilproblem i stora folksamlingar – där det finns många människor finns det i regel ofta fordon.

– Små mobila basstationer kan dessutom medverka till stabil kommunikation mellan fordon för trafikinformation och trafiksäkerhetstillämpningar, säger professor Erik Ström på Chalmers.

Framtidens mobila nätverk kommer nämligen att utgöra grunden för det intelligenta samhället där människor och enheter kan anslutas var som helst, när som helst – med vad som helst. Hög grad av uppkoppling blir en viktig möjliggörare för andra innovativa tekniker och nya tjänster som kan dra nytta av informationsutbyte. Att åstadkomma detta inom ett integrerat mobilsystem är en komplex utmaning för 5G.

– Kombinationen av stora och små basstationer, samt eventuell direktkommunikation mellan enheter, kan verka tillsammans på flera olika sätt. Det gäller att hitta en välfungerande systemdesign med hög tillförlitlighet, mycket snabba svarstider, användarvänliga lösningar och dessutom till låg kostnad och med låg energiförbrukning, säger Tommy Svensson.

FAKTA
Prognos för mobiltrafik
Antal smartphone-abonnemang:
2012: 1,2 miljarder
2018: 4,5 miljarder
Mobil datatrafik fördubblades mellan Q1 2012 och Q1 2013.
Mobil datatrafik väntas öka x12 till slutet av 2018.
Källa: Ericsson Mobility Report, juni 2013

Fem framtidscenarier för 5G
Metis har beskrivit följande 5G-scenarier som återspeglar de framtida utmaningarna och som kommer att utgöra vägledning för det fortsatta arbetet:
1. ”Otroligt snabbt”, med fokus på hög överföringshastighet för framtida mobila bredbandsanvändare,

2. ”Utmärkt användning i folkmassor”, fokus på mobilt bredband även i mycket folktäta områden,

3. ”Vardagsföremål kommunicerar” med fokus på effektiv hantering av ett mycket stort antal enheter med vitt skilda krav,

4. ”Bästa upplevelsen följer dig”, med fokus på att leverera hög användarupplevelse för mobila slutanvändare, och

5. ”Super-realtid och pålitliga anslutningar”, med fokus på nya tillämpningar och användningstillfällen med höga krav på svarstider och tillförlitlighet.

Sex utmanande krav
Metis har sammanställt en uppsättning utmanande krav utifrån dessa scenarier, som kan sammanfattas som:

Information om strålning
Alla radiolösningar som tas fram inom Metis-projektet kommer slutligen att bedömas med avseende på deras elektromagnetiska strålning för att överensstämma med befintliga rekommendationer, standarder och föreskrifter avseende människors exponering för elektromagnetiska fält. 

Om Metis
Metis är delfinansierat av Europeiska kommissionen som ett integrerat projekt inom det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling (FP7). Projektet har en total budget på 27 000 000 €.
I Metis-konsortiet ingår telekomföretag, nätoperatörer, bilindustrin och den akademiska sektorn: Ericsson, Aalborg University, Aalto University, Alcatel-Lucent, Anite, BMW Group Research and Technology, Chalmers University of Technology, Deutsche Telekom, NTT DOCOMO, France Telecom-Orange, Fraunhofer-Gesellschaft, Huawei Technologies GmbH, KTH – Royal Institute of Technology, National and Kapodistrian University of Athens, Nokia Corporation, Nokia Siemens Networks, University of Oulu, Poznan University of Technology, RWTH Aachen, Institut Mines-Télécom, Telecom Italia, Telefónica, University of Bremen, University of Kaiserslautern, and Universitat Politècnica de València.

Användbara länkar
– Metis-projektet