I rapporten presenteras en rad förslag för att förbättra det svenska systemet för planering av bostadsbyggande och infrastruktur:
Avskaffa det kommunala planmonopolet. Kommunernas starka ställning i markfrågor ger upphov till ineffektiva lösningar där kommunala intressen hävdas på bekostnad av det regionalt och nationellt önskvärda.
Röj upp bland riksintressena. Under senare decennier har det skett en kraftig ökning av områden som utpekas som riksintressanta. Riksintressen bör inrättas med större restriktivitet och det måste vara lättare att ompröva dem.
Samordna infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Statliga infrastrukturinvesteringar i tillväxtregionerna bör villkoras med att bostadsbyggande sker på mark som blir mer attraktiv.
Planeringsprocessen måste effektiviseras. Kommunernas effektivitet i att hantera planprocesserna kan ökas om de görs ansvariga för medfinansiering av kostnader för planläggning och bygglovsprövning. Effektiviteten kan också öka genom tydliga tidsgränser och transparens för processer både inom stat och kommun.
Stärk den representativa demokratin – begränsa det direkta medborgarinflytandet. Dagens system för dialog gynnar ofta högljudda särintressen. Politikens roll måste vara att väga lokala intressen mot varandra och mot kommunövergripande och samhälleliga mål. Nya metoder för dialog med medborgarna måste utvecklas.
Slopa överklagandemöjligheter. Många av dagens överklagandemöjligheter bör tas bort. Prövningstillstånd för överklagande är rimligt. Det bör finnas större möjligheter för dem som drabbas att få ekonomisk kompensation.
– Dagens planeringssystem är ineffektivt, byråkratiskt och svårbegripligt. Systemet tar inte hänsyn till individers och företags ekonomiska rörlighet, säger Hans Lind.
Göran Cars, Thomas Kalbro och Hans Lind är alla professorer vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Ladda ner rapporten här.
Nationalekonomen Andreas Hatzigeorgiou har analyserat olika aspekter av sambandet mellan internationell handel och migration.
– Invandring bidrar till ökad utrikeshandel och främjar företagens internationalisering. Personer som är födda i andra länder har kunskaper och kontakter som underlättar för företag att handla med andra länder. En 10-procentig ökning av invandringen kan öka svensk export med upp till 4,5 procent och de företag som anställer ytterligare en utlandsfödd person ökar sin export med närmare en procent i genomsnitt, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Doktorsavhandlingen består av fyra studier som tillämpar statistiska metoder på ekonomiska modeller för att undersöka och kvantifiera hur migration kan främja internationalisering. Studierna använder flera datakällor som täcker omkring 170 länder och 12 000 svenska företag över tid. Två av studierna är författade gemensamt med Magnus Lodefalk vid Örebro universitet.
Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. De flesta som får stroke är äldre, medelåldern är ungefär 75 år, men även yngre människor drabbas.
Den nya studien, som baseras på det nationella patientregistret och dödsorsaksregistret, visar att prognosen fyra år efter stroke för patienter mellan 18 och 55 blivit bättre.
Sedan slutet av 80-talet har dödligheten efter första slaganfallet minskat med omkring en tredjedel för männen och nästan halverats för kvinnorna.
– Men även om prognosen har blivit bättre är dödligheten bland yngre patienter med stroke fortfarande hög – sex gånger högre än för jämnåriga i befolkningen för både män och kvinnor, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Forskarna har inte studerat vad som ligger bakom den förbättrade dödligheten, men tror att både förändrad livsstil och bättre behandling kan ligga bakom:
– Vi har till exempel blivit bättre på att behandla högt blodtryck, vilket lett till att strokefallen är lindrigare idag. Samtidigt har vi nu magnetröntgen och andra känsliga metoder för att upptäcka stroke i ett tidigt skede, säger Annika Rosengren.
Strax över en procent av de yngre patienter som skrivs ut från sjukhus efter stroke dör inom fyra år. Många dör i andra sjukdomar än stroke.
– Dödsorsakerna är blandade. Vi ser att många dör av sjukdomar som kan ha en indirekt koppling till stroke, som hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Vi behöver veta mer om varför unga med stroke avlider i förtid, säger Annika Rosengren.
Samma forskargrupp vid Sahlgrenska akademin kunde nyligen visa att stroke minskar bland äldre men ökar bland yngre. Cirka 300 svenskar mellan 18-44 år får stroke varje år.
Artikeln “Twenty-Year Trends in Long-term Mortality Risk in 17 149 Survivors of Ischemic Stroke Less Than 55 Years of Age” publiceras av den vetenskapliga tidskriften Stroke.
Referenslänk: Länk till artikel
I världen finns det en lång historia av stigmatisering på grund av olika sjukdomstillstånd. Klassiska exempel är spetälska, tuberkulos/lungsot, cancer, epilepsi och allvarlig psykisk sjukdom. Hiv/aids är ett modernt exempel. Utmärkande för ett stigmatiserat sjukdomstillstånd är att det av utanförstående ”friska” betraktas med en blandning av osäkerhet, medlidande, men också ogillande och avståndstagande.
Konsekvenserna av stigmatiseringen är förlust av trygghet, omsorg och gemenskap. Den drabbade och ofta hans eller hennes familj får en tillvaro med ökande isolering och ensamhet. Andra konsekvenser av stigmatisering är att det inte satsas på forskning och vård utifrån de behov som faktiskt finns. För de flesta av dessa tillstånd gäller att effektiv behandling och ökad kunskap om orsaker har lett till att stigmatiseringen har minskat mycket påtagligt i vår tid. Epilepsi och hiv/aids är tydliga exempel på detta. För inte så länge sedan var hiv/aids ”fruktade” och stigmatiserande tillstånd, men nu med effektiv behandling och mera kunskap om tillståndet hos allmänheten ses det mer och mer som vilken sjukdom som helst. Epilepsi är ett annat exempel på ett sjukdomstillstånd där effektiv behandling och ökad kunskap har lett till en annan och mera accepterande syn på sjukdomstillståndet.
Helia Ghanean, läkare från Teheran, Iran, har i sin avhandling studerat synen på epilepsi och psykisk sjukdom hos ett slumpurval av befolkningen i Teheran. Hon har också studerat upplevelsen av stigma hos personer som har epilepsi och någon form av mera allvarlig psykisk sjukdom från kliniker i Teheran. Dessa data har jämförts med data från patienter med epilepsi från neurologiska kliniken och psykiatriska kliniken i Umeå.
Iran är ett ”middle income country”, det vill säga ett land som är förhållandevis väl utvecklat med en relativt välutbildad befolkning och en god hälso- och sjukvård. Iran är också ett land tydligt präglat av islam och lagstiftning och levnadsvillkor styrs i mycket hög grad av Koranens bud. Det kan också beskrivas som ett kollektivistiskt samhälle där familjen och närsamhället har ett starkt grepp över enskilda individers livsvillkor. Sverige å andra sidan är ”high income country” och beskrivs som ett av de mest individualistiska samhällena i världen, det vill säga att individens egna önskningar har väldigt stor betydelse. Därför har Helia Ghanean velat jämföra dessa två samhällen med olika sociokulturella förhållanden och i vad mån detta spelar roll för synen på epilepsi och psykisk sjukdom och hur patienter med dessa tillstånd upplever sin situation.
När det gäller synen på epilepsi och psykisk sjukdom skiljer sig svaren i avhandlingen inte så mycket mellan de två länderna utom på ett viktigt område, nämligen hur man ser på att någon i familjen gifter sig med en person med någon av dessa diagnoser. Där finns en mycket tydlig skillnad i form av att man i Iran är mycket mera tveksam till detta än i Sverige. Upplevelsen av att vara stigmatiserad och utsatt för diskriminering är också vanligare i Iran jämfört med Sverige.
Det är också tydligt att upplevelsen av stigma och diskriminering på grund av epilepsi är betydligt mindre uttalad både i Sverige och i Iran, vilket skulle kunna ses som en konsekvens av att med modern behandling är effekterna av epilepsi mycket begränsade jämfört med situationen där epilepsi inte behandlas effektivt. Detta är fortfarande vanligt i många u-länder där epilepsi är en mycket fruktad sjukdom som man försöker dölja för omgivningen så mycket som möjligt.
Helia Ghanean konstaterar att det i Sverige har genomförts många olika projekt för att minska stigmatiseringen på grund av psykisk sjukdom, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. När det gäller såväl epilepsi som psykisk sjukdom har Världshälsoorganisationen WHO startat stora kampanjer för att informera allmänheten runt om i världen om dessa båda tillstånd för att minska den stigmatisering och diskriminering som finns.
– Det är viktigt att genomföra sådana kampanjer i Iran, men det finns också anledning att fortsätta arbetet med att minska fördomarna om psykisk sjukdom även i Sverige och inte minst att förbättra behandlingen, säger Helia Ghanean.
FAKTA
Den 14 november försvarar Helia Ghanean, institutionen för klinisk vetenskap, sin avhandling med titeln: Studier av synen på och upplevelsen av psykisk sjukdom och epilepsi i Tehran, Iran. (Engelsk titel: Studies on the perception of mental disorders and epilepsy in Tehran, Iran.)
Opponent: professor Wolfgang Rutz, Coburg University for Applied Sciences, Tyskland
Huvudhandledare: Lars Jacobsson
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Gener kan betraktas som ritningar för alla de molekylära maskiner, i regel proteiner, som utför de uppgifter organismen behöver för sin överlevnad. Under olika livsbetingelser behövs olika typer av proteiner för att till exempel bryta ned olika slags näringsämnen.
Eftersom omgivningen snabbt kan förändras är det av stor vikt för bakterier och andra organismer att snabbt kunna ställa om sin biokemiska verksamhet för att anpassa sig till den nya miljön. Detta sker genom reglering av aktiviteten hos proteiner som redan finns i cellen, men också genom att särskilda proteiner – transkriptionsfaktorer – binder till specifika platser på DNA för att slå på eller av vissa gener, vilket i sin tur styr cellens produktion av olika proteiner.
– Det senare kan tyckas omöjligt eftersom en godtycklig transkriptionsfaktor i regel endast finns i en handfull kopior inuti en bakteriecell, och en av dem måste hitta ett specifikt bindningsställe på den cirka fem miljoner baspar långa DNA-spiralen för att en gen ska slås av eller på, säger Erik Marklund, en av huvudförfattarna till den nya studien.
För ungefär 40 år sedan observerades att dessa transkriptionsfaktorer hittar sina bindningsställen på DNA långt snabbare än vad fri diffusion i tre dimensioner tillåter. Teoretiska och empiriska studier har gjort troligt att transkriptionsfaktorerna binder till kromosomen varhelst de stöter på den och sedan glider längs DNA i jakt på sitt bindningsställe. Detta medför en dramatiskt snabbare sökprocess, men exakt hur detta går till har hittills varit höljt i dunkel.
Genom storskaliga datorsimuleringar har forskarna i Johan Elfs forskargrupp på Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet i detalj kunnat studera hur transkriptionsfaktorn LacI rör sig längs DNA i en spiralbana. I studien, som publiceras i ett kommande nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), jämförs även den energi som krävs för att bryta interaktionen med DNA med den energi som krävs för att glida längs DNA och hur många gånger ett protein binder tillbaka till samma DNA sträng innan den börjar leta någon annanstans. Från denna jämförelse härleder forskarna den genomsnittliga tid transkriptionsfaktorn är bundet till DNA samt hur stor del av DNA den hinner söka av innan den lossnar.
– Insikterna från studien är av yttersta vikt för att förstå hur geners aktivitet regleras. Inte minst indikerar de hur olika DNA-bindande proteiner påverkar varandra genom att agera ”vägspärrar” som försvårar sökprocessen. I förlängningen ger denna nya kunskap även vägledning i hur genernas aktivitet kan manipuleras.
Att öka förståelsen för hur molekylära interaktioner på atomär nivå får konsekvenser för en cells genaktivitet öppnar nya möjligheter för medicinsk forskning. Till exempel gör bättre simuleringsmetoder det möjligt att testa hur nya läkemedel kan förväntas påverka cellerna redan innan de framställs och testas på riktigt.
Transporter som är beroende av fossila bränslen ska minimeras till år 2030. Ett tänkbart alternativ är att bilar i framtiden kör på el som tillförs längs vägen. VTI inleder nu tillsammans med Trafikverket och Viktoria Swedish ICT ett omfattande forskningsprojekt för testning av elektrifierade vägar i körsimulator.
Riksdagens miljömål kommer att innebära en stor omställning av transportsektorn. Forskningsinsatser behövs inom många områden och VTI kan med hjälp av avancerade körsimulatorer tillföra ytterligare kunskap till den forskning om elektrifiering av vägar som håller på att ta fart i Sverige och andra länder i Europa. Energimyndigheten har beviljat drygt sju miljoner kronor i forskningsstöd.
– Målet med projektet är att stimulera, stödja och driva utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar. Vi är mycket stolta över att vi med våra världsledande körsimulatorer kan vara med och bidra till utveckling som ska leda till ett mer hållbart samhälle, säger Jonas Jansson, forskningschef på VTI.
Simulator perfekt testmiljö
Det finns tre aktuella koncept för överföring av el till fordonet under färd. Via luftledningar, via ledare i vägbanan eller via magnetfält i vägen (induktiv överföring). Alternativen har olika fördelar och nackdelar när det gäller bland annat kapacitet, säkerhet och estetik. I en körsimulator kan man modellera olika tekniska lösningar och se på samverkan mellan infrastruktur, fordon och förare.
– För att studera system och miljöer som ännu inte finns tillgängliga är simulatorer perfekta eftersom de är flexibla, säkra och kostnadseffektiva. I projektet kommer vi att ta fram modeller för elektrifierad väg, elfordon, betalsystem och förarstödssystem, säger Arne Nåbo, projektledare och forskare på VTI.
Användaren i fokus
När en så här stor omställning ska göras är det förstås viktigt att ta hänsyn till användarna för att systemen ska bli användarvänliga och accepterade.
– I ett första skede skapar vi en virtuell demonstrationsmiljö. I simulatorn kan försökspersoner sedan uppleva hur det är att köra på de elektrifierade vägarna och vi kan studera förarnas beteende, säger Arne Nåbo.
Användarstudierna ska bland annat testa förarens möjlighet att hålla en bra position på vägen eftersom det är viktigt för att elöverföringen ska fungera. Samtidigt ska forskargruppen undersöka förarens upplevelse och acceptans av elektrifieringen. En annan viktig del är att studera hur vägelektrifieringen kan realiseras i vägmiljön och hur den kommer att se ut.
Demonstrationer under 2014
Simulatorn kan också användas i processen från idé till marknadsintroduktion. Konceptförslag på produkter och tjänster kommer att testas och demonstreras, som exempelvis förarstödsystem för energieffektiv körning. På så sätt kommer simulatorverksamheten stimulera utveckling och samarbete kring elektrifiering av fordon och vägar, vilket gör det möjligt att tidigt införa system med hög kvalitet.
– Demonstrationer i simulator är ett bra sätt att marknadsföra nya transportlösningar. I ett andra skede i projektet kommer vi att köra demonstrationer för finansiärer, aktörer, intressenter och medier för att koncept och kunskap ska kunna upplevas och spridas, säger Arne Nåbo.
Demonstrationsmiljön på VTI kommer att utgöra en samlings- och arbetsplats för de organisationer som är aktiva inom elektrifiering av transporter. Målet är också att positionera Sverige som ett föregångsland när det gäller användande av modellbaserad utveckling och realtidssimulering i tidiga skeden, vilket stärker den svenska konkurrenskraften.
FAKTA
Projektet genomförs inom Energimyndighetens demonstrationsprogram för elfordon. Mottagare av resultatet är bland annat den grupp inom Forum för innovation inom transportsektorn som arbetar med färdplanen för elektrifiering av transporter. Projektet pågår till januari 2015.
En svår brännskada är ett trauma som ofta kopplas till långvariga konsekvenser, inte bara för den drabbade utan även för familjen. Närstående utgör en viktig del av det sociala stödet för människor som genomgår en lång rehabilitering, exempelvis efter en svår brännskada. Trots detta har få tidigare studier fokuserat på närstående till personer med brännskador, särskilt ur ett längre tidsperspektiv.
I den Josefin Bäckströms avhandling har psykiska symtom och hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med svåra brännskador utforskats. Likaså har upplevelsen av tiden när den brännskadade vårdades på sjukhus liksom tiden efter utskrivning belysts.
Resultaten visar att närstående generellt uppvisar låga till milda symtom på ångest och depression, men att en tredjedel visar måttliga till svåra ångestsymtom under vårdtiden. Symtomen minskar generellt över tid. Närstående rapporterar hälsorelaterad livskvalitet i likhet med den generella populationen i Sverige. Tidigare påfrestande livshändelser, liksom samtidiga psykiska symtom, kan medföra risk för lägre livskvalitet.
Det kan vara möjligt att identifiera närstående som skulle kunna ha nytta av ökat stöd redan under vårdtiden. Tiden när den skadade vårdas på sjukhus är påfrestande för närstående och i studien beskrev dessa såväl positiva som negativa upplevelser i vården. Kommunikation mellan vårdgivare och närstående kan förbättras och närstående kan ha nytta av stöd efter utskrivning. Närståendes upplevelse av stöd är individuell. Resultaten tyder på att bemötandet bör anpassas efter individens personliga omständigheter och att närstående önskar bli involverade i vårdplaneringen. Vidare önskade de närstående att hälso- och sjukvårdspersonal har ett proaktivt tillvägagångssätt vid erbjudande om stöd.
Resultaten i avhandlingen kan utgöra underlag till utveckling av omhändertagandet av närstående inom brännskadeintensivvård, samt vid andra sjukdoms- och skadetillstånd som medför långvarig fysisk och psykisk påverkan för den drabbade.
Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.
Avhandlingen försvaras den 22 november. Family Members of Patients with Burns: Experiences of a Distressful Episode, Acta Universitatis Upsaliensis, ISBN: 978-91-554-8768-3
– Om människor har negativ attityd mot kvinnor eller mot homosexuella tenderar de också att tycka att ”lättare” våld i hemmet är okej, berättar Mats Hammarstedt, professor och forskningsledare vid centret.
Forskarna har låtit över 1000 personer, där merparten var heterosexuella, läsa fiktiva scenarion som handlar om våld i äktenskapsrelationer. Förövarna och offren hade olika kön och sexuell läggning, och det fanns också skillnad på hur allvarlig misshandeln var.
Resultatet visar bland annat att våldet upplevdes som mer allvarligt i ett heterosexuellt förhållande där offret var kvinna och förövaren man. Skillnaden mellan synen på våld i homosexuella förhållanden och våld där en heterosexuell kvinna slog en heterosexuell man var mycket små. När det gällde lindrigt våld betraktades våld inom homosexuella förhållanden som allvarligare än då en kvinna slog en man i ett heterosexuellt förhållande.
– Sverige har bland de mest liberala och toleranta opinioner när det gäller homosexualitet i världen, säger Mats Hammarstedt. Det gör det extra intressant att här undersöka om det finns olika syn på våld i olika typer av relationer. I vår forskning har vi sett att såväl könsstereotyper som attityder mot homosexuella påverkar homosexuella situation på arbetsmarknaden. Samma strukturer tycks finnas då det gäller våld inom relationer, avslutar han.
FAKTA
Rapporten heter ”Perceptions of gay, lesbians, heterosexuall domesic violence among undergraduates i Sweden” och är författad av Ali Ahmed, Lina Andersson och Mats Hammarstedt. Den är publicerad i IJCV, vol. 7, 2013.
Linnaeus Universty Centre for Labour Market and Discrimination studies är en av Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupper. Här kan du läsa mer: http://lnu.se/lnuc/Linnaeus-University-Centre-for-Labour-Market-and-Discrimination-Studies
I år inkom 875 ansökningar om projektbidrag, varav 167 beviljades. Medelbidraget för projektbidragen har ökat något, och ligger på närmare 995 000 kronor, jämfört med 959 000 kronor förra året.
Vetenskapsrådet beviljar sedan ett antal år tillbaka bidrag för längre perioder, vilket är den främsta förklaringen till att beviljandegraden är lägre i år inom medicin och hälsa än förra året – både för vanliga projektbidrag (19 procent jämfört med 29 procent år 2012) och projektbidrag för unga forskare (6 procent jämfört med 15 procent).
– Det tar ett par år innan man ser effekten av längre bidragsperioder. Att vi strävar mot bidrag på fem år istället för tre har att göra med vår målsättning att forskarna ska kunna planera mer långsiktigt och därigenom få bättre möjligheter att åstadkomma forskning av hög kvalitet, säger Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet.
– När det gäller bidragsformen Projektbidrag för unga forskare har söktrycket ökat med 9 procent, vilket till viss del också påverkar beviljandegraden.
För första gången inom medicin och hälsa har kvinnor en högre beviljandegrad när det gäller projektbidrag, 20 procent jämfört med 18 procent för män.
– Detta avviker från tidigare års mönster, då männen haft en högre beviljandegrad. Medelbidraget skiljer sig dock åt med cirka 90 000 kronor till männens fördel, konstaterar Mats Ulfendahl.
Anställningar i klinisk miljö
Tio anställningar som forskare på halvtid i klinisk miljö beviljades i årets ansökningsomgång.
– Vi fick in många starka ansökningar. Den här bidragsformen är ett av ämnesrådets viktigaste instrument för att stödja kliniska forskare.
Mer information samt lista över årets beviljade medel.
– Forskning som tidigare inte varit möjlig kan nu bli verklighet. Inte minst FN:s senaste klimatrapport framhöll att det behövs mer forskning om havet för att bättre förstå klimatförändringarna, säger rektor Pam Fredman.
År 2050 kommer 60 procent av jordens då 9 miljarder människor att bo i kustnära områden som riskerar att drabbas av översvämningar genom klimatuppvärmningen.
– Vi behöver mer forskning för att vara förberedda inför framtiden och för att hållbart kunna utnyttja havets resurser och bedriva en miljövänlig turism i kustområdena, säger Elisabet Ahlberg, dekanus vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Nytt fartyg ger ökade möjligheter till forskning och undervisning
Genom det nya fartyget får universitetet ett avancerat laboratorium till havs med modern utrustning. Fartyget öppnar för möjligheter att studera storskaliga processer, som till exempel hur klimatförändringarna påverkar havsströmmar och pH-värde, som i sin tur inverkar på livet i havet.
– Det är viktigt att studenterna redan i utbildningen får möjlighet att följa och förstå de här storskaliga förloppen. Våra studenter kommer att bli framtidens experter inom marin miljö och deras arbetsmöjligheter breddas, både nationellt och internationellt, genom en förbättrad utbildning, säger Elisabet Ahlberg.
Större men drar mindre bränsle
Det nya fartyget blir 45 meter långt och kommer att väga runt 800 ton. Fartyget har en besättning på fem personer och rymmer ett tjugotal forskare och studenter. Trots att det nya fartyget är större än det gamla forskningsfartyget Skagerak drar det 40 procent mindre bränsle.
– Skagerak, som nu efter 40 år pensioneras, är varken arbetsmiljömässigt ändamålsenligt eller optimalt för att bedriva forskning och utbildning, säger Michael Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper.
Miljökrav i fokus
Planeringsarbetet har genomsyrats av miljötänkande.
– Vi har inte enbart ställt de miljökrav som är lagstadgade idag utan också försökt vara framsynta och titta på internationell lagstiftning som kommer inom en snar framtid, säger Elisabet Ahlberg.
Som ett av de första universiteten i världen miljöcertifierades Göteborgs universitet år 2006. Fartyget kommer att ingå i Göteborgs universitets miljöcertifiering ISO14001. Även varvet Nauta Shiprepair Yard S.A i Polen är miljöcertifierat.
Forskningsfartyget kostar drygt 100 miljoner och beräknas vara färdigbyggt i mars 2015.
iCARE som forskningsprojekt har två överordnade målsättningar. Det handlar dels om att kombinera forskning inom olika discipliner för att utveckla nya metoder, procedurer och träningsprogram för barns auditiva rehabilitering.
Dels ska projektet lära upp och träna en ny generation forskare i att använda sig av synergin mellan olika forskningsområden (språk, psykologi, audiologi, teknik, specialpedagogik) för att optimera talkommunikation hos barn med nedsatt hörsel.
Fyraårigt projekt
Projektet finansieras med medel från EU, cirka 36 miljoner kronor under perioden 2014-2017.
Högskolan i Gävle har två särskilda uppgifter inom ICARE. Den ena är att forska på normalhörande barn om hur deras minne och inlärning påverkas av olika akustiska miljöer. Den andra är att träna och utbilda yngre forskare.
I iCARE representeras Högskolan i Gävle av Staffan Hygge, professor i miljöpsykologi, tillsammans med Patrik Sörqvist, docent i miljöpsykologi, och en blivande doktorand.
Bullerforskning får uppmärksamhet. För Högskolan i Gävle är det meriterande att vara en av deltagarna i ett stort internationellt projekt.
– Vår forskning om inlärning och buller i klassrum har en lång tradition och hos oss finns en avsevärd kunskap. Det är naturligtvis roligt att detta uppmärksammats, säger Staffan Hygge.
Nio deltagare från sex länder. I iCARE ingår, förutom Högskolan i Gävle, Katholieke Universiteit Leuven (Belgien), Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule Aachen (Tyskland), Radboud University Nijmegen (Nederländerna), Linköpings universitet, University College London (England), University of Macedonia (Grekland) samt två grupperingar som inte är universitet. Dessutom är sju partner från näringslivet associerade till projektet.
Bred kompetensbas
Tillsammans representerar deltagarna i iCARE en bred kompetensbas, som innefattar både teknik och andra områden: audiologi, medicin, psykologi, neurovetenskap, teknik, utbildningsvetenskap samt tal- och språkträning.
I projektet ska man också anställa ett tiotal doktorander till sig. Doktoranderna ska röra sig runt till de olika deltagande grupperna för särskild utbildning och träning i gruppernas forskningsspecialiteter.
Vi vet att de första blodstamcellerna bildas i aortaregionen och vandrar sedan vidare till levern som är kroppens stora blodbildande organ under fostertiden. I levern ger blodstamcellerna upphov till de mer mogna blodcellerna som bildar vårt blodsystem. Då bildas också bland annat T- och B-celler som utgör grunden i vårt avancerade immunförsvar. Från det att vi föds sker denna process i benmärgen och levern upphör med att bilda blodceller.
Forskare har länge varit av uppfattningen att de första cellerna som ger upphov till vårt immunförsvar, de så kallade immunkompetenta cellerna, bildas från just blodstamceller i levern under fosterutvecklingen. Blodstamceller kan man hitta i levern från dag 11-12 i ett musfoster, vilket motsvara ungefär 6-7 veckors graviditet hos människor.
I den aktuella studien som gjorts på möss, visar forskare från Lunds universitet och Oxford University, att dessa celler med koppling till vårt immunförsvar bildas redan innan dess, i embryots gulesäck, dvs före det att de första blodstamcellerna bildas. I det mänskliga embryot är gulesäcken en av de tre fostersäckarna och uppkommer i runt femte graviditetsveckan.
– Frågan vi ställt oss är om immunförsvaret bildas på en annan väg hos fostret än hos en vuxen och hur tidigt i fostrets utveckling man kan hitta de celler som bildar vårt framtida immunförsvar? Kunskap om detta är viktig eftersom det hjälper oss att förstå när och hur vårt immunförsvar börjar bildas och vad som skulle kunna gå fel i den processen, berättar Charlotta Böiers, forskare vid Lunds universitet och en av författarna till studien.
– Om vi kan förstå mer om hur och när vårt immunförsvar bildas har vi också större möjligheter att se var det går fel och kan därmed bättre förstå olika immunsjukdomar hos barn, säger Charlotta Böiers
Barnleukemi är ett exempel på hur viktigt det är att förstå hur immunförsvaret bildas. Den första mutationen i steget mot barnleukemi har visat sig ske redan under fosterlivet.
-I vilken eller vilka celler detta första steg sker är ännu okänt och det är därför viktigt för oss att undersöka vidare, hur immunförsvaret uppstår hos människor. Målet är nu att upprepa resultaten i kliniska studier, säger Charlotta Böiers.
Om det i framtiden går att bevisa att det är i denna mycket tidiga utvecklingsfas som cellerna mutateras, kan det vara en del av förklaringen till hur barnleukemi uppstår.
– Dessa första celler verkar försvinna i fostrets senare utvecklingsfaser vilket kanske inte sker vid en mutation. Kanske är det så att de defekta cellerna lever istället kvar och fler mutationer sker som i sin tur kan leda till att ett barn insjuknar i cancer.
Artikeln, Lymphomyeloid Contribution of an Immune-Restricted Progenitor Emerging Prior to Definitive Hematopoietic Stem Cells publiceras i tidsskriften Cell Stem Cell och studien är ett samarbete mellan Oxford University och Lunds Universitet. Seniorförfattare till artikeln är professor Sten-Eirik Jacobsen från Oxford University och förstaförfattare är postdoc Charlotta Böiers från Lunds universitet.
Länk till artikel:
http://www.cell.com/cell-stem-cell/abstract/S1934-5909%2813%2900375-5?elq=03870e900dc042b69f8d48c2b4e587d1&elqCampaignId=3
– Vissa ”fakta” i historieskrivningen har etablerats som sanningar. Berättelsen om den skandinaviska Grezkolonin har återberättats så många gånger, att det nu existerar en tydlig bild av det glada kolonilivet och dess melankoliska, gråtonade måleri, som sägs härröra från den fuktmättade luften i flodlandskapet, säger Alexandra Herlitz, avhandlingens författare.
Grezkolonin besöktes flitigt av svenska konstnärer som Carl och Karin Larsson, Karl Nordström, Nils Kreuger, Georg Pauli och Julia Beck, men även av konstnärer från USA, England, Skottland och Irland. Alexandra Herlitz har undersökt hur bilden av kolonin framställts i svensk konsthistorisk litteratur och jämfört denna med bildmaterialet, utsagor i opublicerade källor och den bild av Grezkolonin som engelskspråkig litteratur beskrivit där utgångspunkten varit andra nationer än den svenska.
Opublicerade källor visar på social konstnärsgemenskap
Alexandra Herlitz forskning visar att den bild som skrivits fram i Sverige innehåller aspekter som är signifikativa för hur de hela tiden återkommit och betonats. Till dessa hör en etablerad föreställning om att de skandinaviska och engelskspråkiga konstnärer som vistades samtidigt i Grez endast hade ytliga kontakter med varandra. Likheter i den internationella konstnärsskarans ofta gråstämda verk, som till exempel motiven, har förklarats med gemensamma franska förebilder och inte minst byns lokala vädervillkor.
– Många hittills opublicerade källor vittnar om kontakter mellan de olika ländernas konstnärer. Jag menar att dessa sociala och artistiska kontakter senare delvis förnekades av konstnärerna, för om det inte fanns någon social kontakt alls, skulle inget konstnärligt inflytande ha varit möjligt – något som kan ha varit av viss betydelse för dessa konstnärers senare karriärer. En av mina slutsatser är att det finns aspekter i de internationella verken från Grez som snarare kan ses som ett resultat av den sociala konstnärsgemenskapen än ur gemensamma förebilder och en etablerad platsmyt om det gråa Grez.
I avhandlingen diskuteras den starka faktabildningen som identifierats i den tidiga svenska konsthistorieskrivningen om Grez. Den idag vedertagna svenska bilden av den internationella konstnärskolonin visar sig överensstämma i hög grad med berättelser som några av konstnärerna själva, till exempel Carl Larsson, Richard Bergh och Georg Pauli, tillsammans med närstående konstskribenter som Georg Nordensvan etablerade under ett halvt sekel. ”Fakta” som sedermera har hållit sig kvar tills idag.
– Konstnärerna har fått skriva sin egen konsthistoria om Grez, då deras ögonvittnesstatus aldrig har ifrågasatts, säger Alexandra Herlitz.
Grez – en symbolisk plats inom den svenska konsthistorien
När det gäller det svenska materialet om folkkära konstnärer som Carl Larsson och kulturpersonligheter som August Strindberg, två ”grezioter” som under åren har väckt stort publikintresse, lyfter Alexandra Herlitz ytterligare en aspekt som inte finns i litteraturen från andra Greznationer, där kolonin inte alls har spelat en lika framstående roll. Det frekventa återberättandet av anekdoter tagna ur nostalgiskt tillbakablickande konstnärsmemoarer, inte minst i en mångfald populärvetenskapliga publikationer, verkar ha bidragit till att göra Grez till en symbolisk, identitetsstiftande plats där ett nationellt svenskt kulturminne är förankrat. Den känslomässiga nostalgin som är förknippad med sådana minnesorter kan ligga till grund för svårigheter att skriva historia om dem, som ju grundar sig i rationalitet och abstraktion.
– Grez har blivit en symbolisk plats inom den svenska konsthistorien som inte bara alstrat en framgångsrik kulturell skandinavisk utpost på kontinenten, utan dessutom varit plats för en glad skandinavisk gemenskap som starkt mytifierats, säger Alexandra Herlitz.
Avhandlingens titel: Grez-sur-Loing revisited. The international artists´ colony in a different light.
Onsdag den 20 november 2013 håller Alexandra Herlitz ett populärvetenskapligt föredrag om sin avhandling på Göteborgs konstmuseum, där hon arbetar som museipedagog. Föredraget börjar kl. 18 och har titeln ”Bortom myter och anekdoter. Om den internationella konstnärskolonin och dess konsthistorieskrivning”. Entré 40 kr, årskort gäller.
Projekten får finansiering genom programmet Innovativ IKT. Syftet är att främja skapandet av nya banbrytande kunskaper som ger innovativa lösningar inom informations- och kommunikationsteknik. Lösningarna ska ha möjlighet att kommersialiseras eller ingå i kommersialiserbar användning 3-5 år från projektstart.
– Projekten har stora möjligheter att leda till nya lösningar med tillämpningar inom flera områden, som kan bidra till att skapa tillväxt och nya jobb. Informations- och kommunikationsteknik är en växande sektor med stor potential för framtiden, säger Nabiel Elshiewy, handläggare på VINNOVA.
Totalt får 11 projekt finansiering med sammanlagt 40 miljoner kronor. Inom varje projekt ingår minst en industriell partner med ett tydligt kommersiellt intresse och minst en partner från universitet, högskola eller forskningsinstitut.
Skydd av mediadata under exekvering på mobila plattformar (SICS, Sony Mobile AB) , 3 miljoner.
Projektet undersöker hur de senaste forskningsresultaten inom virtualiseringsteknologier kan tillämpas. Virtualisering möjliggör att isolera de mest säkerhetskristiska delarna av systemet som hanterar uppspelning av skyddat medieinnehåll från resten av systemet och speciellt den öppna exekveringsmiljön på en mobilplattform.
Realtidsanalys av molnbaserade nätverk (REALM) (KTH, SICS, Ericsson AB) 4,1 miljoner.
REALM syftar till att skapa innovation inom molnbaserade nätverk och nätverkshantering. REALM kommer att utveckla tekniker för att i realtid kunna garantera tjänstekvalitet och upptäcka avvikelser.
Rethinking Wireless: MIMO Hårdvaruinnovationer (CTH, Huawei Technologies AB, Bluetest AB) 3,7 miljoner.
Ett projekt för att forska fram nya och bättre hårdvarulösningar. Det ska möjliggöra innovationer som kommer att vara relaterade till antennsystem för smarta terminaler, mikro-basstationer och inom maskin-till-maskin (M2M) kommunikation.
Extraktion och detektions system för min invasiv glukosmätning med RF spektroskopi och kiselbaserade mikronålar (Ascilion AB, Acreo) 4 miljoner.
Projektets mål är att utveckla en icke-proteinbaserad mätmetod för glukosdetektering och monitorering hos människor med diabetes. Detta görs med hjälp av MEMS-baserade mikronålar med integrerad mätcell baserad på högfrekvensspektroskopi.
Interaktiv bildbehandling av Big Data i medicinsk diagnostik (Sectra AB, Lund universitet) 1,8 miljoner.
Projektet berör bildanalys på Big Data-scenarier inom medicinsk bilddiagnostik. Målet är att ta fram ny kunskap för banbrytande ökning av prestanda för storskalig bildanalys. Läget idag är att prestanda för dessa analyser måste ökas markant, ofta många storleksordningar mer, för att bli användbar i vården.
Ny LIGBT med banbrytande prestanda (Uppsala universitet, Comheat Microwave AB) 3,6 miljoner.
I detta projekt ska en ny komponentidé undersökas och vidareutvecklas med målet att leverera bandbrytande prestanda för kiselbaserad RF-teknologi.
SEHPMET (Silex Microsystems AB, Acreo, Linköpings universitet) 5,8 miljoner.
Projektet avser att bemöta den kraftigt ökade efterfrågan på framtida billiga energieffektiva autonoma sensorsystem för ”Internet-of-Things”. Till att börja med ska tekniken användas för att lösa strömförsörjning i trådlösa sensorsystem för övervakning av däcktryck i tunga fordon.
Energieffektiva millimetervågssändare (CTH, Ericsson AB) 4,5 miljoner.
Projektet syftar till att testa och förstå de yttersta gränserna för kretsdesign och integrationsgrad i GaN-teknologi vid millimetervågsfrekvenser. Målet är att utveckla kostnads- och energieffektiva sändare för framtidens backhaul-produkter.
SeCThings: En öppen molnplattform för internet of things (SICS, Yanzi Networks AB, Realtime Embedded AB, Uppsala universitet) 4 miljoner.
Projektet ska ta fram en komplett verktygslåda med programvara för IoT-enheter (Internet of Things), emulatorer och simulatorer, gateway mjukvara samt en IoT sensor-molnplattform.
Röntgendetektorer med isotrop respons för förbättrad kvalitetskontroll av strålterapi (Acreo, ScandiDos AB) 1,6 miljoner.
Utveckling av en ny robust och stabil tillverkningsprocess i kisel, utvärdering av detektorer i röntgenstrålning med hög statistisk säkerhet och utveckling av kapslings-, förbindnings- och byggsättsteknik anpassad till de nya detektorerna.
Effektförstärkare för WLAN och nya komponenter för power management i 28/22 nm CMOS (Linköpings universitet, Uppsala universitet, SAMSUNG Nanoradio Design Center AB, MA Kapslingsteknik AB) 3,8 miljoner.
Målet med projektet är att uppnå samma eller bättre PA prestanda som i tidigare använda, högre teknologinoder, genom att använda nya ”högspända” komponenter som adderats till standard och nya kretsarkitekturer för att komma runt problemen på designnivå.
Läkemedlet som undersöks i studien, Nilvadipine, är väl beprövat som behandling mot högt blodtryck. Forskning har visat att Nilvadipine motverkar bildandet av amyloida plack i hjärnan hos djur. Nu ska läkemedlet testas på totalt 500 alzheimerpatienter i nio europeiska länder.
– Om denna patientstudie blir framgångsrik skulle Nilvadipine kunna bli det första alzheimerläkemedlet som inte bara dämpar symtomen utan även påverkar sjukdomens orsaker. Det skulle drastiskt kunna minska kostnaderna i Europa för vården av patienter med denna neurodegenerativa sjukdom, säger Anne Börjesson-Hanson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som leder det svenska deltagandet i studien.
Patienterna i studien ska behandlas med Nilvadipine eller placebo (overksam substans) under ett och ett halvt år. De patienter som redan behandlas med symptomlindrande alzheimerläkemedel fortsätter att ta dessa som tidigare. Uppföljning och kontroller sker på minnesmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Vi kommer att genomföra upprepade tester på patienterna för att undersöka om det skett förändringar av minne och kognition under försöksperioden, säger Anne Börjesson-Hanson.
Det stora europeiska forskningssamarbetet kallas NILVAD, och leds från irländska Trinity College i Dublin. Förutom Irland och Sverige deltar även forskarlag i Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Grekland, Ungern, Italien och Tyskland.
FAKTA ALZHEIMERS SJUKDOM
Alzheimers sjukdom är en av våra stora folksjukdomar. Bara i Sverige är över 100 000 personer drabbade. På grund av den åldrande befolkningen i Europa beräknas dubbelt så många drabbas år 2050. Det är sjukliga förändringar i hjärnans nervceller som orsakar sjukdomen, som framförallt drabbar minnet. Sjukdomen leder ofta till en för tidig död. Alzheimers leder inte bara till stort lidande för patienter och för anhöriga, utan också till enorma kostnader för samhället.
Påväxt av havstulpaner, musslor, alger och andra marina organismer på båtskrov har länge varit ett problem för båtägare. Påväxten kan minska manövrerbarheten hos fartyg och fritidsbåtar men framför allt kan den öka bränsleförbrukningen med så mycket som 40 procent för ett fartyg.
Biocider används för att hindra påväxt
Den vanligaste metoden för att undvika eller minska påväxt är att använda båtbottenfärger som innehållande biocider. Biociderna läcker långsamt ut från färgen och förgiftar de organismer som försöker växa på skrovet.
Den vanligaste biociden i båtbottenfärger idag är kopparoxid men kopparn riskerar att lagras i miljön och skapa framtida problem.
– Min forskningsavhandling har ingått i ett större projekt, Marine Paint, där målet har varit att utveckla en ny effektiv båtbottenfärg med bättre miljöprofil än de färger som finns på marknaden idag, säger Cecilia Ohlauson vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Biociden som Marine Paint fokuserade på, medetomidin, valdes för att den mycket effektivt hindrar påväxt av havstulpaner.
Hindrar larver att fästa
Havstulpaner sprids genom larver som söker lämpliga ytor att fästa på. När de hittar en sådan yta limmar de sig fast och utvecklas till vuxna havstulpaner. Medetomidin stör larvens sökande genom att den blir hyperaktiv när den kommer i kontakt med biociden och simmar iväg istället för att limma sig fast.
– Denna mekanism skiljer sig markant från övriga biocider i båtbottenfärgen som har en mer generell giftverkan, säger Cecilia Ohlauson.
I sin forskning har hon fokuserat på hur medetomidin påverkar alg- och bakteriesamhällen i havet. Resultaten visar att medetomidin inte har någon direkt påverkan på alg och bakteriesamhällen förrän vid väldigt höga koncentrationer jämfört med beräknade halter i miljön.
– Användning av medetomidin i båtbottenfärg bör därför inte utgöra någon risk för alg-och bakteriesamhällen, säger Cecilia Ohlauson.
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/33737
